Podcasts about artdatabanken

Bombmurklan har sin största population i hela världen här i Sverige. Men den hotas, troligen av det moderna skogsbruket och av granbarkborren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bombmurklan är den kräsna vårsvampen som ser ut som chokladfondue. Den är dock inte ätlig och dessutom fridlyst. Och numera tycks den fara illa både av det moderna skogsbruket och av granbarkborrens effekter på skogen.Nu vill Artdatabanken få mer kunskap med hjälp av allmänheten som uppmanas att rapportera in fynd.Det här är viktigt, menar experter, bland annat eftersom svampen har sin huvudsakliga utbredning i världen, just i Sverige.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Katten är vårt populäraste husdjur, men ses också allt oftare som en mördarmaskin och artutrotare. Ann-Helen Meyer von Bremen frågar sig vad kraven på att tämja katten egentligen handlar om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Sommaren 1969 hade jag fått mitt livs första två tama kattungar att leka med. Det var något helt annat än de halvvilda lagårdskatterna som aldrig gick att klappa. Så bröt den ena kattungen benet och morfar skulle i vanliga fall ha slagit ihjäl den, man gick inte till veterinären med katter, knappt ens med hundar, men nu fanns ett gråtande barnbarn att ta hänsyn till. Morfar ringde veterinären och fick rådet att gipsa benet med glasspinnar. Finette, som katten hette, blev något hjulbent men levde ett aktivt kattliv tills hon blev 16 år gammal.Det vi inte förstod då var att vi tog klivet in i ett modernt synsätt på katten. Finette fick visserligen på många sätt leva ett fritt kattliv, men hon fick också bo inomhus om nätterna, äta särskild kattmat och finna sig i att bli körd i dockvagn. Katten har tassat bredvid människan under tusentals år och är numera vårt vanligaste husdjur, ändå har den aldrig anpassat sig på samma sätt som hunden, kon, hästen, fåret, hönan och de andra husdjuren har gjort. Den amerikanska evolutionsbiologen Jonathan B. Losos menar till och med att katten inte kan anses som helt domesticerad. Skillnaderna mellan tamkatten och den nordafrikanska vildkatten, som anses vara alla tamkatters ursprung, är små, betydligt mindre än mellan hunden och dess vilda förfader. Tamkatten har dock förändrats på några områden för att kunna leva ett mer människonära liv. Tarmarna har blivit längre för att kunna smälta även vegetabilier, de områden i hjärnan som styr rädsla och aggressivitet har minskat och kurrandet och jamande har ändrats till en frekvens som vi människor gillar.Katten kommer och går som den vill, låter sig ibland klappas, ibland inte, är en ivrig jägare även om matte serverar delikatesser och bestämmer själv kärlekspartner och därmed över sin egen evolution. En gränsöverskridare, mellan det vilda och tama, men också mellan vår värld och andra världar, som varit gudomlig i vissa kulturer och en djävulens representant i andra. I det forna Egypten sågs katter som magiska lyckobringare som till och med uppnådde helig status och tillbads. Kopplingen till det gudomliga berodde till stor del på Bastet. Hon började sin gudinnekarriär som krigsgudinna med lejonansikte men fick senare kattansikte och blev då skyddsgudinna för kvinnor, barn och katter och med ansvar för allt som gör livet kul som sång, musik, dans, sex och festligheter. Å ena sidan var det dödsstraff för den som dödade en katt, även om det var en olycka, å andra sidan kunde katter avlivas och mumifieras av religiösa skäl. Enorma mängder kattmumier offrades till Bastets tempel, där det också etablerades kattuppfödningar, en mer brutal variant av vår tids blomsterbutiker i närheten av kyrkogårdar. Av alla de kattmumier som senare upptäcktes vid utgrävningar och plundringar, är bara ett litet antal bevarade. Merparten har blivit vägfyllning eller gödning.I Norden drogs Frejas vagn av katterna Hogni och Tovner. ”Bullret” från deras tassar användes för att tillverka repet Gleipner som till slut band Fenrisulven och för alltid gav katten dess ljudlösa gång. Förutom kattbuller bestod repet också av kvinnoskägg, bergens rötter, björnsenor, fiskens andedräkt och fågelspott. Katten har haft rollen som trickster, gett både tur och otur och än idag lever detta kvar när vi ibland spottar tre gånger för en vägkorsande svart katt.Mycket tyder på att katten tidigt uppskattades som sällskapsdjur, men också som jägare. Nu är jaktinstinkten allt mer en belastning. Samtidigt som nätet svämmar över av gulliga katter, betraktas de också som mördarmaskiner och artutrotare. En internationell forskningsstudie från 2023 beräknade att tamkatter äter drygt 2 000 olika arter av fåglar, kräldjur, små däggdjur, insekter och amfibier, varav ett par hundra anses hotade. I Sverige uppskattas våra 1,44 miljoner tamkatter och ett oklart antal förvildade katter tillsammans döda drygt 13 miljoner fåglar, det vill säga fyra procent av alla fåglar som finns här under sommaren. En uppmärksammad vetenskaplig artikel föreslog att tamkatter inte borde få vistas utomhus, eftersom katter har för stor negativ påverkan på den övriga naturen. Forskare i Polen vill klassa den som en invasiv art och även i Sverige har kattens eventuella invasiva status prövats av Artdatabanken, trots att det finns arkeologiska lämningar som visar att husdjuret funnits här under dryga 2 000 år och inte direkt kan ses som någon nykomling. Katten klarade sig denna gång.Lösningen på Misses glupande aptit är att begränsa Misse själv. I vissa delar av Australien finns olika restriktioner som kastrering, maxantal katter per hushåll och förbud mot ett fritt uteliv. I USA lever redan 90 procent av alla katter sina liv inomhus. I tyska staden Walldorf har katterna de senaste åren fått tillbringa sina somrar inlåsta för att skydda en hotad lärka, vilket lett till starka protester från tyska djurskyddsorganisationen Deutscher Tierschutzverbund, som anser detta vara kattplågeri. Även i Sverige har kraven på kattägare ökat i form av id-märkning, registrering, kontroll av fortplantningen med mera.Sannolikt fällde halvvilda lagårdskatter betydligt fler byten förr då det inte alltid var självklart med regelbundna mattider hos människorna. Dagens minskade populationer av fåglar kan heller inte skyllas på katten, utan på att lantbruket och skogsbruket har förändrats radikalt och ger mindre utrymme för många arter. Kanske handlar de ökade kraven på att tämja katten inte om vare sig katten eller det vilda djurlivet, utan om oss människor? Det verkar finnas något provocerande i kattens starka integritet.När katten ska omskolas till att vara enbart kärleks- och mysproducent, passar inte rollerna som magiker eller jägare. Det levande gosedjuret får inte vara för självständigt och inte som tidigare stå med en tass i det tama och en i det vilda. Och tassens klor måste också klippas om livet levs i mjuka soffor. I USA är det till och med vanligt med amputation av klorna, något som är förbjudet i Sverige om det inte finns hälsoskäl. Precis som vi människor har blivit allt mer specialiserade, i våra yrken, ja i hela våra liv, ska nu också katten följa efter. Men även om vi gärna vill sortera in vår omgivning i olika fack, är det kanske nu som vi behöver gränsöverskridare mer än någonsin. Den mångfacetterade katten är en ständig påminnelse om att även vi människor har betydligt fler egenskaper och färdigheter som vi kan odla, om vi tillåter oss det. Och att vassa klor är viktiga för att leva ett fritt och mångsidigt liv. Och för att klättra högt upp i träden.Ann-Helen Meyer von Bremenjournalist och författare. LitteraturJonathan B Losos: The Age of CatsArie Trouwborst, Han Somsen: Domestic Cats (Felis catus) and European Nature Conservation Law—Applying the EU Birds and Habitats Directives to a Significant but Neglected Threat to Wildlife. Journal of Environmental LawA global synthesis and assessment of free-ranging domestic cat diet, Christopher A. Lepczyk et al. Nature Communications.https://www.tierschutzbund.de/ueber-uns/aktuelles/presse/meldung/erneute-kritik-an-ausgangssperre-fuer-katzen-in-walldorfGlobal patterns in threats to vertebrates by biological invasions. C. Bellard,P. Genovesi and J. M. Jeschke. The Royal Society. https://doi.org/10.1098/rspb.2015.2454

Gäss, sarv och vass är några av de arter vi spanar på mitt inne i Kristianstad. Och så om tallskogen Söderåsen som kan komma att avverkas med dispens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi sänder från Kristianstads vattenrike med siktet inställt på fågel, fisk och mittemellan. Det vill säga övervintrande gäss och örnar, fiskarna sarv och mal - och vass. Alla sätter de karaktären i Vattenriket, där vår fältreporter Lisa Henkow träffar naturvägledaren Josefin Svensson. Mitt i Vattenriket, där Helge å rinner genom Kristianstad finns en byggnad helt på pålar: Naturum Vattenriket. Från Naturum och träbron över ån har de optimalt span på örnarnas morgonrunda och om turen vill ser de kungsfiskare, eller till och med utter.Tallskogarna runt berget Söderåsen i Gästrikland bör skyddas – det anser både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Men ändå kan Länsstyrelsen behöva ge dispens för avverkning, trots att det finns fridlyst knärot i området. Hur kan det komma sig? Vi hör ett reportage av Joacim Lindwall.Det är snöig februari, men vårtecken finns! Som att en del däggdjur börjar få ungar. Hararna är tidigt ute och nu uppmanar Artdatabanken på SLU allmänheten att rapportera in harungar, eller harpaltar som de också kallas.Fotografen Patrik Luther blev vittne till när ett rådjur dog i snön. Han hörde av sig till Statens veterinärmedicinska anstalt som gärna ville att Patrik skulle hjälpa till och skicka in prover från rådjuret. Det visade sig att det var huvudet som skulle skickas in! Vi pratar med Patrik och hör med SVA varför det är just huvudet de behöver.I veckans kråkvinkel söker Karin Gyllenklev tröst i ljuset.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Älgens oväntade finesser synas när Naturmorgon besöker Skansen i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Älgen får ofta symbolisera både skogen och hela Sverige. Den jättelika idisslaren är ett gissel för skogsbrukare, jägarnas högtidsvilt och vargens favoritbyte. Älgen är alltid aktuell och ofta omdebatterad. Fältreporter Lisa Henkow besöker Skansen i Stockholm för att få närkontakt med mular och klövar tillsammans med Jonas Malmsten, veterinär på SLU. Med utgångspunkt från den specialiserade kroppen ger han berättelsen om en älgs liv. Det har ryktats om att älgen är aktuell för nästa rödlista över hotade arter, men det finns ju fortfarande många älgar. Henrik Thurfjell på Artdatabanken reder ut hur det hänger ihop. I Sundsvall har biologen och forskaren Jennie Sandström på Mittuniversitetet ägnat många dagar åt att hitta en tall som är så gammal att den matchar stadens ålder, alltså 400 år - och nu har hon lyckats. Ulrika Stenbäck som är konservator och reporter Ingrid Engstedt Edfast följer med upp på Norra berget. Lyssnaren Cecilia Nabo såg en kråka som verkade meta! Fågeln stack ner en växtdel i vattnet och sekunden senare nappade en liten abborre som kråkan genast åt upp. Vi frågar ekolog Susanne Åkesson om detta var en medveten handling och om det finns fler liknande observationer?Fågelmatning kan ses som ett banalt nöje, men fåglarnas närhet har ibland stor betydelse. Om det handlar Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel. Programledare är Joacim Lindwall.

Vilda växter kan minska risken att vi får brist på mat i framtiden. Många av de vilda arterna bär på gener som kan användas för att rusta våra grödor mot hot som sjukdomar och klimatförändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi lever i tider när vi som hushåll uppmanas att förbereda oss med vatten, och en krislåda för att klara oss på egen hand några dagar vid en större samhällskris. På liknande sätt är målet i ett pågående nordiskt projekt att förbereda samhället för att växtsjukdomar och klimatförändringar kan slå ut eller försvåra odlingen av viktiga grödor.Tänk dig till exempel en ny variant av svamp-sjukdom som angriper och förstör stråna hos vete och råg. För att rädda framtida skördar kan vi då leta efter motståndskraft mot sjukdomen i generna hos de vilda växtarter som är nära släkt med det vi odlar.Så följ med och hör hur det går till när det byggs upp ett beredskaps-skafferi med hjälp av vår nordiska flora: Strandråg, som är släkt med vete, och vildmorot, lingon och skogsklöver.Medverkande: Anna Palmé, växtexpert på Nordgen; Johan Axelsson, arbetsledare för frölaboratoriet på Nordgen; Mora Aronsson, botanist på Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Det finns mycket som påstås om svamp – men vad är sant och vad är falskt? Emma Frans och Karin Adelsköld tar hjälp av vetenskapen för att utreda myter och faktoider i svampskogen. Kan man smaka om svampen är giftig? Är det omöjligt att odla kantareller? Undviker småkryp att äta på giftiga svampar? Gästexperter är Mikael Krikorev, mykolog på Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet, samt Christina Wedén, forskare och lärare vid insitutionen för farmaceutisk biovetenskap, Uppsala universitet.

Hur påverkas djur och växter när det inte blir nattmörker? Vi hör också reportage om hur vilda lokala växter i trädgården bidrar med värdväxter för fjärilar och andra insekter. Fältreporter Ingrid Engstedt Edfast är i midnattssolens land i Abisko i Laponia och söker reda ut hur livet påverkas när solen inte går ner tillsammans med forskare från Abisko naturvetenskapliga station.Utställningen Varannan vild vill inspirera till mer biologisk mångfald i trädgårdarna. Reporter Lena Pettersson har träffat Lena Ansebo, trädgårdshistoriker och trädgårdsutvecklare och Jakob Sandberg biolog på Fredriksdal museer och trädgårdarVi berättar om Artdatabankens rapport om dagfjärilar. Miljöanalytiker Mikael Svensson på Artdatabanken berättar varför dagfjärilsfaunan utarmas, och vad som skulle krävas för att hindra utdöenden.Vi ringer upp veterinär Gustav Averhed på SVA och frågar varför de vill att vi ska skicka dem döda grodor som vi hittar, och hur skicka en död groda på posten?Esmeralda har så störiga koltrastar runt husknuten, just nu blir vi galna av deras läten berättar hon. Vi tar hjälp av fågelexperten Annika Rastén för att reda ut vad som pågår.Programledare är Karin Gyllenklev.

Vi sänder från Örån där vi tolkar geologiska formationer och urgamla växtdelar som mammutar kan ha tuggat på. Och om sällsynta dagfjärilar som dör ut i Sverige. Programledare: Mats Ottosson. Varför ser landskapet ut som det gör? Med geovetarglasögonen på ser vi omgivningen på ett nytt sätt. Morgonens fältreporter Thomas Öberg finns vid Örån i Lyckseletrakten tillsammans med geovetaren Rolf Zale och de tolkar terrasser och sluttningar längs med ån. Och letar riktigt gamla växtdelar - såna som kan ha varit tuggade av en mammut! Det här landskapet formades inte efter senaste istiden utan redan för 90 000 år sedan. Och så handlar det om sällsynta dagfjärilar som är på väg att försvinna från Sverige. Som kronärtsblåvinge, veronikanätfjäril och en underart av Mnemosynefjäril i Blekinge. Den senare har Annika Lydänge på länsstyrelsen jobbat i många år för att rädda. Vi träffar henne, och Mikael Svensson från Artdatabanken, i en restaurerad betesmark utanför Ronneby där det numera blommar rosa av den nunneört som fjärilslarverna behöver. Men kanske är det för sent - förra året syntes bara enstaka Mnemosynefjärilar. För att få bättre koll på hur det går för både vanliga och ovanliga fjärilar startade Svensk dagfjärilsövervakning för ett tiotal år sedan. Vi pratar med ansvarige Lars Pettersson och med Solweig Wadelius i Virsbo som är en av alla ideella krafter som har en egen fjärilsrunda att följa. Kjerstin Ferm Widlund hörde av sig och undrade vad hon hittat för konstiga små "behållare" i en gammal stubbe som är omgiven av en myrstack. Vi skickar frågan vidare till en expert. Och så en uppmaning från Jenny Berntson Djurvall i veckans kråkvinkel - berusa er! Programledare är Mats Ottosson.

Kyrkogården i Uppsala skapar livsutrymme åt gullvivor och salamandrar, arters som hotas av ett krympande odlingslandskap. Möt en av världens största ekorrar, en glidflygare från Borneo. Kyrkogården Berthåga i Uppsala ger plats åt odlingslandskapets hotade arter.  Fältreporter Lena Näslund möter Svenska kyrkans Lisa Gustavsson Flygt. Och Karin Ahrné och Sebastian Sundberg från Artdatabanken har tittat närmare på artrikedomen när gräsöknen ersätts med dammar och ängar. På Borneo lever en av världens största ekorrar: ljusbrun jätteekorre. I skymningen svävar den i väg för att leta mat. Reportage av Ingrid Engstedt Edfast och Anna Torgnysdotter. Bygg ditt eget insektshotell. Karin Gyllenklev och dottern Irma sätter igång borrmaskinen. I veckans kråkvinkel oroar sig Lisa Henkow för backsipporna. Programledare är Mats Ottosson.

Försäljningen av hängmattor har tiodubblats i Norge i år, men varför? Lasse Heimdal, generalsekreterare för Norskt friluftsliv förklarar. I dag handlar det bland annat om äktenskapsförord och dess giltighet. Ett aktuellt ämne med tanke på det misstänkta mordfallet i Norge, och TV-serien The Split. Advokaten Caroline Elander Knip diskuterar äktenskapsförordets historia och praxis. Sportjournalisterna har ju väldigt lite att göra i dessa dagar - istället gräver de mest i gamla bragder och skandaler. Nu har Sportbladet sökt sanningen om de blodiga fotbollsmatcherna mellan Alliansen och Socialdemokraterna för 15-20 år sedan. Det är inte alla som får en djurart uppkallad efter sig, men i dag har vi med en sådan i programmet. Fågelforskaren Per Alström berättar hur det känns. Taxonom på Artdatabanken, Johan Liljeblad, är också med och berättar om hur uppkallelsen går till. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jakob Runevad Kjellmer

Det går sämre för arterna och den biologiska mångfalden i Sverige, visar årets rödlista, som tas fram vart femte år av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Antalet arter som rödlistas i Sverige har ökat med 11 procent de senaste fem åren, och generellt har det varit en nedgång av storlek på populationer, geografisk utbredning och sammanhängande livsmiljöer. Nytt för i år är att igelkotten och skogsharen kommer in på listan. Igelkotten drabbas av att vi städar upp för noga i naturen, och inte lämnar ris- och lövhögar, som den behöver. Bättre ordning har även drabbat vanliga fåglar som kråka och fiskmås. I städerna betraktas den ibland närmast som ohyra, men hamnar nu på rödlistan eftersom vi har färre soptippar och öppna papperskorgar som de levt på. Sveriges enda val, tumlaren, räknas nu som utrotningshotad i Östersjön. Tumlaren finns också på västkusten, men från och med årets lista räknas Östersjötumlaren som en egen art, eftersom den skiljer sig åt från andra tumlare så mycket genetiskt sett. Den biologiska mångfalden försämras alltså sakta i Sverige, men varför behöver vi så många arter? Vad har vi människor att förlora om arter vi inte ens känner till skulle dö ut? Och kan man återskapa en utdöd art? Programledare: Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se Producent: Mona Hambraeus mona.hambraeus@sverigesradio.se Reportrar: Sara Sällström, Daniel Värjö

Biologen Debora Arlt har ägnat många år åt att studera stenskvättor. Det har både lett till många fina fågelmöten och till insikter om hur naturen påverkas av vårt sätt att bruka marken. Stenskvättan är en 15 centimeter stor fågel som gillar att sitta på stenar och som har ett svart T-mönster på stjärten när den flyger iväg. Debora Arlt som jobbar på Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet har jobbat flera år med att ta reda på hur lätt den har att hitta mat och hur bra den lyckas med att föda upp sina ungar. Hon har ofta spanat på den från håll med kikare och ibland har hon fått krypa in under stora stenar vid åkrar och ängar för att hitta deras bon. Eftersom stenskvättorna ringmärks går det att känna igen enskilda individer och lära känna deras personliga egenheter. Den långa tidsserien med mätdata om stenskvättorna gör också att det går att dra slutsatser om vad som händer med den och andra fåglar i jordbrukslandskapet när odlingsmetoder och grödor förändras. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Naturmorgons artbibliotekarier, Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker, har ägnat massor av tid de senaste åren åt myrskådning med kilovis av litteratur i ryggsäckarna. Här bjuder de på sina bästa tips och lite getingar på köpet. Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Reporter: Mats Ottosson. Böcker och websidor som nämns i avsnittet: Nationalnyckeln: Myror - getingar. Artdatabanken. Maur i Norge - Kjennetegn, utbredelse och levesett. Frode Ödegaard, ARnstein Staverlökk och Jan Ove Gjershaug Arter på nett, artsdatabanken.no/arter-pa-nett Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa böckerna för att känna igen groddjur, kräldjur och fiskar. Allt från tunga Nationalnyckelband till nätta häften och appar för telefonen tas upp. Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Reporter: Mats Ottosson. Böcker och appar som nämns i avsnittet: Grodans år (häfte eller pdf för nedladdning). Artdatabanken och Naturskyddsföreningen Grod- och kräldjur i Norden. Tomas Cedhagen och Göran Nilsson. Fältbiologerna. Sveriges grodor, ödlor och ormar. Ingemar Ahlén, Claes Andrén och Göran Nilsson. Naturskyddsföreningen. Nordens padder og krybdyr. Kåre Fog m fl. G E C Gad. Nationalnyckeln: Strålfeniga fiskar. Kullander m fl. Artdatabanken. Nationalnyckeln: Lansettfiskar-broskfiskar. Kullander m fl. Artdatabanken. Fisknyckeln (app). Sportfiskarna. Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa böckerna för att känna fjärilar. Avsnittet frontas av en svensk pärla, en av de bästa fälthandböckerna alla kategorier, enligt Didrik. Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Reporter: Mats Ottosson. Böcker som nämns i avsnittet: Nordens fjärilar: en fälthandbok. Bo Söderström. Bonnier Fakta. Fältnyckeln dagfjärilar. Artdatabanken. Dagfjärilar en fältguide. Sven Birkedal. Sveriges fjärilar. Håkan Elmquist, Göran Liljeberg, Morten Top-Jensen och Michael Fibiger. Bugbook publishing. Field Guide to the Micro-Moths of Great Britain and Ireland. Phil Sterling, Mark Parsons och Richard Lewington. Bloomsbury publishing. Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Naturmorgons artbibliotekarier Moa Pettersson och Didrik Vanhoenacker tipsar om de bästa artbestämningsböckerna för skalbaggar. Men var ska man börja, med nyckelpigor eller långhorningar som Didrik föreslår, eller med Moas favoriter ... dyngbaggar? Medverkande: Moa Pettersson, biolog, och Didrik Vanhoenacker, Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Reporter: Mats Ottosson. Böcker som nämns i avsnittet: Nyckelpigor i Sverige: en fälthandbok. Peter Wärmling. Stockholms entomologiska förening och Naturhistoriska riksmuseet. Nordens dyngbagar. Tomas Roslin, Mattias Forshage, Frode Ödegaard och Camilla Ekblad. Tibiale. Nyckel till svenska dyngbaggar. Håkan Ljungberg och Krister Hall. Länsstyrelsen i Gotlands län. Nationalnyckeln: Långhorningar. Bengt Ehnström. Artdatabanken. Våra skalbaggar och hur man känner igen dem. Carl H Lindroth. Fältbiologerna. Podden Artbibliotekarierna tipsar guidar dig till de bästa arthandböckerna. Här får du veta vad du ska packa ner i ryggsäcken eller stoppa i fickan om du vill öka dina chanser att känna igen allt från fåglar och blommor till småkryp.

Hur visar man upp livets mångfald? I det här avsnittet pratar vi om Bioblitz Linné som hölls på Röboåsen i Uppsalas ukant 18 maj 2019. Du hör Daniel Schrire och Emil V. Nilsson från Biotopia & Naturpodden, Ingvar Sundh från Upplands Botaniska Förening, Maria Brandt från Biotopia, författaren och fjärilsexperten Bo Söderström, Erik Hansson och Moa Pettersson från Biologiska mångfaldens dag-initiativet, Didrik Vanhoenacker som är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, Per Bengtsson från Naturskyddsföreningen, Artur Larsson från ArtDatabanken, SLU, och många många fler! Naturpodden och Biotopia vill ge et varmaste tack till alla som var med och tar gärna emot förslag på hur vi kan göra Bioblitz Linné 2020 till något ännu bättre!

Kommunekologen Anna Tauson i Lilla Edet har inte råd att köpa in underlag om var hotade arter kan finnas i kommunen. Nu är hon rädd att sällsynta djur och växter ska försvinna när deras livsmiljöer exploateras. Landets kommuner måste nu betala en avgift för att få tillgång till skyddsklassad information om var det finns känsliga djur- och växtarter. Det har Artdatabanken beslutat efter minskade anslag. Men flera kommuner har inte råd att betala avgiften, vilket kan få tragiska konsekvenser för den biologiska mångfalden, menar kommunekolog Anna Tauson i Lilla Edet. I veckomagasinet hör vi också om att allt fler barn överlever cancer, men att många får dålig hjälp med de komplikationer som kan drabba dem senare i livet. Vi hör om hur det egentligen går till att göra en brandriskprognos, och om det näringsrika genmodifierade "gyllene riset" som snart kan börja odlas i Bangladesh och som ska förhindra att barn blir blinda. AGA-fyren, Hasselbladkameran och tunna mensskydd är exempel på svenska uppfinningar som lyfts fram i en ny programserie. Och så hör vi hur långt tekniken att skapa syntetiskt tal baserat på avläst hjärnaktivitet kommit på vägen mot att hjälpa människor som förlorat talet efter sjukdom. Programledare: Lena Nordlund.

Den är hatad i havet, men älskad på tallriken. Nu försöker forskare ta fram en säker metod för att odla japanska jätteostron direkt i havet, utan att bidra till att vi får ännu fler i våra badvikar. Det japanska jätteostronet har invaderat västkusten, samtidigt importerar vi hundratals ton från utländska odlingar för konsumtion. Den invasiva främmande arten är klassad som en högriskart av Artdatabanken, och betraktas framför allt som ett problem i våra ekosystem. Men Åsa Strand och Anna-Lisa Wrange på IVL Svenska miljöinstitutet vill försöka ta vara på de asiatiska ostronen, nu när de ändå är här för att stanna. I Vetandets väld får du följa med ut på Gullmarsfjorden där de testar en ny metod för att odla ostron utan att de förökar sig. Programledare: Malin Avenius Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hältor och förslitningar i benen hör till de vanligaste skadorna hos tävlingshästar. Nu jobbar forskare vid Chalmers med att försöka minska skadorna, genom att studera hur hästar vid pågående Göteborg Horse Show rör sig över hindren. - Nu när hästen närmar sig kan vi se på datorskärmen vilken hastighet hästen rör sig i mot, över och efter hindret, säger Magnus Karlsteen, forskare vid Chalmers tekniska högskola och projektledare på vid Riksidrottsuniversitetet i Göteborg. Med hjälp av ett specialutrustat hinder studerar han och kollegorna sedan flera år hästarnas språng i detalj, för att få en uppfattning om de krafter som verkar på hästens ben och kropp, när den tar sig an ett hinder på runt 160 cm. I veckomagasinet hör vi också om de svåra förhållandena för forskare i Venezuela, om nya fynd av metan på Mars som ger hopp om att hitta spår av liv, om varför vi bör minnas galna kosjukan och om grodan Romeo som nu mött sin Julia och därmed kanske kan föra deras hotade art vidare. Dessutom om nedskärningar inom Artdatabanken, om forskning på svenska skyddsrum och gasmasker, och om att pollenåret 2019 ser ut att bli ett av de svåraste på länge för landets allergiker. Programledare Lena Nordlund.

1,8 miljoner invånare i Bayern vill ha en lag som skyddar insekterna. Enligt den måste lantbruket anpassas. Nu måste delstatsregeringen i Bayern förhålla sig till medborgarnas lagförslag.   I Tyskland kan medborgare lägga fram lagförslag i en slags bindande folkomröstning. Om tillräckligt många namnunderskrifter samlas in så blir lagförslaget antaget som en riktig lag. Nu har delstatsregeringen i Bayern till mitten av april på sig att bestämma om de tänker anta den nya lagen - eller om de vill komma med ett alternativt förslag och sen låta de två mötas i en avgörande folkomröstning. Liknande initiativ har bland annat stoppat utbyggnad av flygplatsen i München och lett till nedläggning av ett kolkraftverk. En koalition av miljöorganisationer, ekobönder och biodlare i Bayern har nu lyckats samla in 1,8 miljoner namnunderskrifter för en ny naturskyddslag. Den innebär bland annat att den ekologiska odlingen i Bayern ska tredubblas, från dagens tio procent av odlingsmarken till 30 procent år 2030. Delstatsregeringen i Bayern har att välja mellan att anta den nya lagen eller lägga fram ett eget förslag med motsvarande syfte och innehåll. Bakgrunden till medborgarinitiativet är rapporter om att insekterna i delstaten har minskat. Bland annat har 11 procent av alla fjärilar där försvunnit de senaste 30 åren, enligt en av forskarna i programmet. Klotets reporter Marcus Hansson är på plats i Bayern och intervjuar personer bakom medborgarinitiativet, lantbrukare och insektsforskare.  I programmet medverkar också Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, och Lena Tranvik, stf chef vid Artdatabanken, SLU.  Programledare är Mona Hambraeus.

Att parkslide och jätteloka hör till listan över invasiva arter kanske inte stör så många trädgårdsodlare. Men att syren, kaprifol, robinia, blåstjärnor och påskliljor kan komma att adderas till listan, upprör nog desto fler. Till exempel Anders, som älskar sitt robiniaträd för blommorna och bären. Får han inte odla det i framtiden?  En invasiv art är en främmande växt som etablerat sig i Sverige efter 1800 och som riskerar att konkurrera ut andra inhemska växter. Artdatabanken har nu tagit fram ett förslag på en lista över växter som bör räknas dit. Anders är chockad över innehållet och har därför bjudit in Artdatabankens Mora Aronsson för att förstå vad en invasiv art egentligen är och vad den kan orsaka.

Klotets gäster har med miljö- och klimatsmarta bidrag till julbordet. Dessutom knackar vi på hos några av årets miljöhjältar. I årets julprogram har Klotets gäster med sig tips på goda och naturvänliga rätter till julbordet. De avslöjar också vad de önskar sig i julklapp - önskningar som snudd på är omöjliga att gissa. Det är inte tre vise män som är inbjudna till studion, utan tre visa forskare: Elin Röös som är expert på mat och klimat, Mora Aronsson som kan det mesta om växternas ekologi och hydrologiprofessor Gia Destouni som har koll på hur klimatförändringarna påverkar det livsnödvändiga vattnet. I programmet uppmärksammas också några av de många människor runt om i Sverige som engagerar sig och arbetar för en bättre miljö. Klotets reporter Gustaf Klarin knackar på hos tre miljöhjältar som jobbar med allt från lokala miljön till det globala resandet. Vilka dessa miljöhjältar är avslöjas i programmet. Programledare är Niklas Zachrisson.   Medverkande: MORA ARONSSON, forskare i biologisk mångfald vid Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. GIA DESTOUNI, professor i hydrologi vid Stockholms universitet.  ELIN RÖÖS, forskare i hållbar matproduktion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Under sommaren har biologen Sarah Atherton åkt runt i hela Sverige för att kartlägga plattmaskar. De finns nästan överallt men trots det vet vi väldigt lite om dem. Projektet är en del av det svenska Artprojektet som Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet håller i. Det handlar om att ta reda på var plattmaskarna finns och vilka arter som finns.Sarah Atherton har själv sin bas vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, och hon beskriver det som en passion att ta reda på mer om den här typen av små djur.Intresset väcktes när hon började plugga biologi på universitetet. Då fick hon upp ögonen för att det här är djur som kan leva på ett sätt som kan verka både främmande och fascinerande för oss människor. Jag visste att jag ville ägna mig åt den här sortens djur som kan göra de här fantastiska sakerna och har de här egenskaperna.Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Följ med Karin Lindström ut på Fjärilsstigen i utkanten av Uppsala! Där träffar hon entomologen Lennart Henstam och de pratar om att samla, fota och att rapportera fjärilar. Lennart menar att Artportalen blivit en modern variant av samlandet och Karin Lindström tar frågan vidare till Karin Ahrné på Artdatabanken. Det går också bra att lyssna på Naturpodden via iTunes, Acast osv (där poddar finns). Följ oss i sociala medier! Vi finns på Twitter, Instagram och Facebook. Naturpodden produceras av Emil V. Nilsson och Daniel Schrire på Biotopia, Uppsala kommun.

Under sommaren har biologen Sarah Atherton åkt runt i hela Sverige för att kartlägga plattmaskar. De finns nästan överallt men trots det vet vi väldigt lite om dem. Projektet är en del av det svenska Artprojektet som Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet håller i. Det handlar om att ta reda på var plattmaskarna finns och vilka arter som finns.Sarah Atherton har själv sin bas vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, och hon beskriver det som en passion att ta reda på mer om den här typen av små djur.Intresset väcktes när hon började plugga biologi på universitetet. Då fick hon upp ögonen för att det här är djur som kan leva på ett sätt som kan verka både främmande och fascinerande för oss människor. Jag visste att jag ville ägna mig åt den här sortens djur som kan göra de här fantastiska sakerna och har de här egenskaperna.Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Vad är det med vargen? Ett djur som andra, om än inte helt vanligt. Hör Henrik Thurfjell, zoolog på Artdatabanken, prata om varför vargen är rödlistad. Vi hör sedan Linnea Kjellberg, spårare, och Johan Månsson, snickare och tidigare rovdjursansvarig på Länsstyrelsen, prata om sina bästa vargupplevelser. För det kan vara en mycket speciell upplevelse att röra sig i ett vargrevir. Lyssna så får du höra. På bilden ser vi Linnea Kjellberg vid en sövd björn (det hade varit bättre med en varg för bildens skull men man kan inte få allt). Intervjuerna med Henrik och Linnea är inspelade under Vargsymposiet i Vålådalen 2016.

Rymdfysikens superstjärna Stephen Hawking är i Stockholm i veckan och vi har varit på hans föreläsning. Men hur viktig är han egentligen som vetenskapsman? I veckan har också världsvattenveckan hållits för 25:e gången, och vi hör om möjligheterna att göra dricksvatten direkt av avloppsvatten. Räkan är rödlistad av Artdatabanken men varför då egentligen? Enligt många finns det gott om räkor i våra vatten. Lena har varit på konferens om hur våra hjärnor påverkas av att vi blir föräldrar, och får höra att föräldraskapet får pappors hjärnor att byggas på samma sätt som mammornas. Och en lyssnarfråga får svar om varifrån den energi kommer som driver tidvattnet, och vart den energin tar vägen.

I tisdags gick ArtDatabanken ut med sin rapport Rödlista 2015, där nordhavsräkan nu alltså står med som "Nära Hotad". Men vänta, kanske ni tänker. Blev inte räkan rödlistad redan förra året? Nej, det blev den inte, då gavs den nämligen "rött ljus" av WWF. Förvirringen är stor och därför gräver P3 Om-duon därför ned sig i räkfrågan i den här veckans avsnitt. Vad är skillnaden mellan rött ljus och rödlistning och vad är det som gör att räkan anses vara hotad? Isabelle förklarar hur man räknar ut hur många räkor det finns i havet och Jonatan hyser agg mot pandan.

Nytänkande är det som för lantbruksföretagandet framåt. Möt odlaren på skånska Bjärehalvön där den nya superbroccolin, som ska gynna hälsan och stå emot skadegörare, testodlas. En annan som tänker nytt är lantbrukaren som löst djurens gödselhantering på ett nytt smart sätt. Vi besöker mjölkgården utanför Lidköping som har installerat en multiboxanläggning. Rödlistade arter låter skrämmande - men vad innebär det egentligen? Vår reporter granskar rödlistan. För fem år sedan startade LRF en jämställdhetsakademi - vi undersöker vad de har gjort sedan dess. Veckans bonde är mitt i vallskörden utanför Piteå - och så avslöjar vi vem som blir årets sommarpratare i Lantbrukspodden. Missa inte heller vår sommartävling!

Den grönfläckiga paddan är på väg tillbaka i Sverige efter flera decenniers träget naturvårdsarbete, men för de vilda bina är läget fortfarande illavarslande. Trots att deras pollination av frukt och grödor är värd miljarder. Sverige har lovat FN att bli bättre på att skydda vår biologiska mångfald. I verkligheten satsar regeringen allt mindre pengar på skydd av hotade arter. Hur ska det gå ihop? Hör miljöminister Lena Ek i samtal med Alva Snis Sigtryggsson Fältbiologerna och Årets Miljöhjälte 2012, Ulf Gärdenfors tf chef för svenska Artdatabanken, Björn Helander intendent på Naturhistoriska Riksmuseet och Miljöhjälte 2013 på Flora och Faunavårdskonferens på SLU. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Vi sänder från Ånäset nära Robertsfors i Västerbotten. Här är skogarna brukade för bästa ekonomiska lönsamhet och här trivs älgen, en av skogsbrukets stora vinnare. Nu är det brunsttid för vårt största hjortdjur - kan vi kanske locka fram en tjur ur snåren? Vi ska också titta på andra som gynnas av att skogen brukas, som snytbagge, kruståtel och hallon. Jenny Berntson Djurvall och Thomas Öberg tittar närmare på produktionsskogens vinnare tillsammans med zoologen P-A Åhlén och forskaren Therese Johansson (båda från Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå). Svampar och träd lever ofta tillsammans i intimt samarbete, mykorrhiza. Svamparnas upptag av mineraler hjälper träden att växa, men hur påverkas svamparna av kalhuggning? Svampexperten Anders Dahlberg och mossexperten Thomas Hallingbäck från Artdatabanken berättar om svampar och mossor som inte tål kalhyggen och den fina väv av rötter och svamptrådar i marken som karaktäriserar en skog.

En honungsros hänger som en slöja i ett gigantiskt päronträd. Trädgårdsnattvioler doftar i skymningen. Trädgårdsjournalisten och författaren Karin Berglund brukar inte släppa in utomstående i sin trädgård, men för Odla med P1´s Lena Redin gjorde hon ett undantag. Där finns krolliljor och trädpion, vitlök - och en del ogräs. Där, i sin egen lustgård, berättar Karin Berglund lite om sin syn på trädgård och odling, där dofterna intar en central roll. -- Odla inte vresros! uppmanar botanikern Mora Aronsson vid Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Han är också  sakkunnig åt Naturvårdsverket och EU-kommissionen. Vresrosen, liksom ett tiotal andra arter, hotar nämligen att sprida sig och ta över växtligheten i stora områden. Och ska man sedan försöka få bort dem, kan det bli väldigt dyrt. Mora Aronsson går så långt som till att han rekommenderar ett förbud mot nyplantering av vresros, och han råder den som har en sådan i sin trädgård att gräva upp den. I faktarutan här nedan finns hela värstinglistan.  Ett längre inslag om dessa s k invasiva arter kan du höra här. Några av dem ser du här bredvid. Här ovan finns också en länk till den Naturhistoriska riksmuseets virtuella flora - där du kan se fler av trädgårdsvärstingarna. I trädgårdar odlas omkring 8.000 olika växter. – De som ställer till problem är ett mycket litet fåtal, påpekar Mora Aronsson I  vår serie Glömda grödor berättar Lena Nygårds från Programmet för odlad mångfald (POM) om Hästbönan.