Podcasts about fanny h

I det här avsnittet pratar jag med Fanny Häggström om hennes agilityframgångar. Vi får höra hur hon tränar sin Ada, tips och råd om träning av agilityhundar utan inomhushallar och med snö 6 månader om året och så får vi höra om hur det var när hon placerade sig på 13e plats i European Open.Vill du komma i kontakt med Fanny hittar du henne HÄR.@fannyhaggstromhund

Birra med dagens hedersgäst: Fanny Håman, tatuerare och flerbarnsmamma.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:- EU-valets bomb: Nyval i Frankrike, bråk i republikanska partiet och ny vänsterallians. Hör Ekots Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson Boij och journalisten Fanny Härgestam.- Reportage om svensk strejkkultur signerat Cecilia Tengmark.- Samtal om EUs framtida vägval. Var är EUs starka och tydliga röst? Och vilken väg väljer unionen framåt? Annika Ström Melin och Daniel Suhonen samtalar.- Reportage om det ökade våldet på Västbanken av Ekots Mellanösternkorrespondent Samar Hadrous.- Krönika av Nina Wormbs.- Panelen med Linda Jerneck, Expressen, Lisa Pelling, Arena och Martin Tunström, Barometern.I andra timmen:- Fredskonferens i Schweiz arrangerad av Ukraina. Hör Ekots korrespondent Lubna El-Shanti på plats, samt statsminister Ulf Kristersson.- Utrikesreportage om kineser och taiwaneser som ser sig som familj och vänner på olika sidor sundet. Korrespondent Moa Kärnstrand.- Inrikesreportage om bilden av Malmö efter Eurovision, reporter Revend Shexo.- Samtal om simmaren Victor Johanssons osannolika resa. Med Radiosportens Alexander Lundholm.- Utrikesreportage om psykisk ohälsa i k-popen i Sydkorea.- Kåseri av Augustin Erba.Programledare: Cecilia KhavarProducent: Mia OdabasTekniker: Jacob Gustavsson

Berättelsen om makthavaren som växer upp i den franska extremhögerns huvudnäste, vars politiska karriär för alltid kommer att förknippas med hennes kontroversielle far vare sig hon vill eller inte. Marine Le Pen är 8 år gammal när hon vaknar mitt i natten av att någon har försökt spränga hennes familjehem i bitar med en stor laddning dynamit. Attentatet är riktat mot hennes pappa, Jean-Marie Le Pen. Han är grundare av det högernationalistiska partiet Nationella Fronten och är känd för sina många kontroversiella uttalanden.Med tiden ska även Marine själv bli något av en vattendelare inom fransk politik. När hon 2011 tar över Nationella Fronten efter sin far, inleds en satsning på att försöka avdemonisera partiet för att kunna nå ut till en större del av befolkningen. Men arvet efter pappa Jean-Maries många grodor väger tungt och Marine kommer hela tiden närmare punkten då hon måste göra upp med honom, en gång för alla.P3 ID om Marine Le Pen är en historia om svek, skandaler och en europeisk högerpopulism på frammarsch.Medverkar i avsnittet gör Fanny Härgestam, frilansjournalist och Le Pen-kännare, och Marie Nilsson Boij, sydeuropakorrespondent på Sveriges Radio.Avsnittet gjordes av Studio Olga hösten 2022.Programledare: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Hateff MousaviyanProducent: Vendela Lundberg och Patrick StaneliusExekutiv producent: Carl-Johan UlvenäsLjudmix: Fredrik NilssonLjudklippen i avsnittet är hämtade från: Sveriges Radio, INA, France 2, TF1, RTL, JHM, France 24, Sky News, Instagram.Böckerna "À contre flots" av Marine Le Pen och "En by i Champagne" av Fanny Härgestam har varit till särskilt stor hjälp under arbetet med det här avsnittet.

Riksbanken har höjt styrräntan till en nivå vi inte sett på 22 år. Hushållens ekonomi får nu allt mer tyngd i politiken, när priset på el, bränsle och mat skjuter i höjden. I det franska valet fick plånboksfrågorna stor betydelse. Hur speglades det i resultatet och går det att dra några paralleller till Sverige? På en kvart får du veta om vi går mot ett plånboksval i höst och vilka som i så fall jublar över det. Med SvD:s politikreporter Erik Nilsson och Fanny Härgestam, journalist med fokus på fransk politik.

Vi går till botten med årets största debatt: varför säger vissa buLguR och andra buRguL? Linnea Wikblad har använt hamburgerbrödmix och är försiktigt skeptisk! Vi ringer upp Caroline Kernen som är på plats i Kiev och träffat Volodymyr Zelenskyj. P3 Nyheters Kalle Berg går igenom reaktionerna på att Elon Musk köpt Twitter samt Lavorvs kärnvapensoro. Fanny Härgestam är expert på Frankrike och lär oss allt om Emmanuel Macron, som kallats den arroganta presidenten. Programledare: Kodjo Akolor, David Druid och Linnea Wikblad

Emmanuel Macron blev återvald till president i Frankrike och har kallats "den arroganta presidenten". Hur arrogant är han? Varför beskrivs han som det? Vi har med oss journalisten Fanny Härgestam som är expert på fransk politik. Fanny hjälper oss förstå Emmanuel Macron, vad han har gjort, vad han vill och varför han är så memevänlig. Programledare: Kodjo Akolor, David Druid och Linnea Wikblad

Vad är motsatsen till ett fungerande våldsmonopol? Vad händer nu i Frankrike efter presidentvalet och vad ska Marine Le Pen göra? Dessutom skräddarens guide till vad du kan sy om i din garderob. Programledare: Daniel Alling. Bisittare: Louise Epstein. Vad säger resultatet i det franska presidentvalet om Frankrike av idag? Blir Marine Le Pen presidentkandidat om fem år igen? Daniel och Louise pratar med Frankrikekännaren och journalisten Fanny Härgestam, som skrivit en bok med fokus på Le Pens väljare.Vad är ett våldsmonopol?Våldsmonopolet är ett uttryck som används väldigt ofta i debatten, men vad betyder det egentligen? Och varför anses våldsmonopolet vara avgörande för en fungerande rättsstat? Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, hjälper till att reda ut begreppen.Vilka klädesplagg funkar bäst att sy in eller sy ut? Vad bör vi lämna in till skräddare och vad borde vi kunna göra själva? Kerstin Neümuller, skräddare och författare som har skrivit boken "Lappat och lagat", ger sina bästa tips. Programledare: Daniel Alling Bisittare: Louise Epstein Producent: Jennie Sjöström

Dagens tema är fransk högerpopulism och partiet Nationell samling, som grundades av Jean-Marie Le Pen och idag leds av hans dotter Marine Le Pen. Gäst är journalisten och författaren Fanny Härgestam som i boken ”En by i Champagne” undersöker Nationell samlings historia, intervjuar partitoppar och väljare. Dagens samtal handlar om partiets ideologi, skillnaderna mellan far och dotter och på vilket sätt Marine Le pen vill förändra Frankrike.Fanny Härgestams bok "En by i Champagne":  https://www.adlibris.com/se/bok/en-by-i-champagne-9789127153295Stötta podden på patreon.com och få avsnitt före alla andra.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Vi laddar inför helgen med ett nytt avsnitt av Fredagsmys med Birra, Chrille, och Andreas och Judith's nyaste tillskott Fanny Håman, konstnär och tatueringslärling. Vi pratar om Fannys resa från sjuksköterska till tatueringslärling. Följ hennes resa på Instagram @f.hamantattoo! Allt detta plus mycket mycket mer! Trevlig lyssning och trevlig helg!

Lyssnaren Elin fick möjligheten att elchocka sönder David Druid en hel sändning, och HERREGUD vad hon levererar. Vi pratar om Vänsterpartiets gruppledare Catarina Wahlgren som rappade loss i Stockholms regionfullmäktige! Frankrike-experten Fanny Härgestam uppdaterar oss om den franske politikern Éric Zemmour som jämförts med Trump! Jan Emanuel är kanske den mest sosse-kritiska sossen vi har! Boris Johnson är i blåsväder igen! Katherines Zimmerman tittar förbi!

Skvelá skúsenosť. Úžasná hodnota. Pohľad na výnimočný život. Kniha Moc faktov vzala rebríčky predajnosti útokom a z mena Hans Rosling sa stal celosvetový pojem. Vo svojich memoároch Rosling vymenil čísla za ľudí. Namiesto štatistík a grafov nám približuje svet medziľudskej interakcie - svet zážitkov, priateľstiev, skúseností, sklamaní aj radostí. V spolupráci so žurnalistkou Fanny Härgestam nám autor sprostredkuje svoju inšpiratívnu cestu životom, ktorý ho z nemocnice v Afrike doviedol až na svetové rečnícke pódiá. Čitateľská verejnosť má tak možnosť dôverne spoznať jedného z najvýraznejších mysliteľov posledných rokov. Hlboko ľudské a objavné postrehy o živote na našej planéte bez akýchkoľvek predsudkov predstavujú len jeden aspekt knihy Ako som sa naučil rozumieť svetu. Popritom sledujeme celoživotnú púť lekára, vedca, humanistu a otca rodiny, ktorý aj v pokročilom veku neváhal skúmať príčiny rôznych epidémií priamo v centrách ich výskytu. Rosling si uvedomuje, že pokrok a blahobyt posledných desaťročí prichádzali len pozvoľna s každou novou generáciou a vyšším vzdelaním. Sám načrel aj do vlastného rodokmeňa a priznal sa, že jeho prastarí rodičia pri čítaní len slabikovali, babička prala v cementovej výlevke a otec sa ostýchal vkročiť do moderného hypermarketu. A to hovoríme o Švédsku dvadsiateho storočia. Boli to predovšetkým fakty, ktoré pomohli Roslingovi vysvetliť, ako funguje svet. A ešte zvedavosť a odhodlanie. Hans v audioknihe rozpráva, ako sa stal mysliteľom, a približuje svoju celoživotnú cestu z pohotovostnej kliniky v Mozambiku na Svetové ekonomické fórum v Davose. S hlbokou ľudskosťou a radosťou rozpráva príbehy, ktoré s rovnakou radosťou počúval celý svet. „Patrí medzi ľudí, ktorí nezištne urobili veľa na zlepšenie života ostatných... jeho neúnavná práca a odhodlanie budú navždy prinášať prospech ľuďom na celom svete. Názov knihy dokonale vystihuje to, čo tu nájdete: Ako tento výnimočný človek žil, ako počúval a pozoroval svet okolo seba a ako dokázal vďaka svojej ochote vstrebávať to, čo videl, a ovplyvňovať dôležité objavy a zmeny.“ Jeff Linemen „Veľkú časť svojho života venoval náprave falošných predstáv, ktoré má väčšina západných krajín o štátoch z iných častí sveta. Jeho spomienky sú láskavé, humánne a neoblomne čestné.“ Booklist Audiokniha: Ako som sa naučil rozumieť svetu Autor: Hans Rosling a Fanny Härgestam Interpret: Martin Kaprálik Dĺžka: 08:44 h Vydavateľstvo: Publixing Audiokniha Ako som sa naučil rozumieť svetu na webe Audiolibrix (MP3 na stiahnutie) Audiokniha Ako som sa naučil rozumieť svetu na webe Publixing (MP3 CD)

Nu hettar det till inför det franska valet i vår. En ny joker i leken har dykt upp: Eric Zemmour. Vem är han och kan han förändra förutsättningarna för fransk politik? Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa, Fanny Härgestam, journalist, författare och programledare på SvD:s nyhetspodd Dagens story och  Susanne Palme, EU-kommentator Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.se Producent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Nu hettar det till inför det franska valet i vår. En ny joker i leken har dykt upp: Eric Zemmour. Vem är han och kan han förändra förutsättningarna för fransk politik? Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa, Fanny Härgestam, journalist, författare och programledare på SvD:s nyhetspodd Dagens story och  Susanne Palme, EU-kommentator Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.se Producent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Tio år efter den arabiska våren skakas Tunisien av en politisk kris. Presidenten Kaïs Saied har avsatt premiärministern Hichem Mechichi. Han har också stoppat parlamentet i 30 dagar. Kaïs Saieds politiska motståndare kallar det hela för en statskupp. Själv hävdar han att allt är i sin ordning. Vad har lett fram till det som händer nu? Har det skett en statskupp eller inte? Och vart ska Tunisiens demokratiska utveckling ta vägen? Det pratar vi om i dagens avsnitt av Aftonbladet Daily. Gäst: Fanny Härgestam, journalist på Sveriges Radio som har bevakat Tunisien under många år. Programledare: Liv Elgenklöw.

Högerpopulistiska partiet Nationell Samling växer och skulle de vinna i nästa års presidentval i Frankrike väntar en politisk jordbävning i hela Europa. Journalisten Fanny Härgestam tar oss med till en liten by i Frankrike som spelar en stor roll, men också till den gigantiska herrgård som utgör själva navet för klanen Le Pens politiska imperium. Framför öppen medial ridå har också familjen varit centrum för flera skandaler, med stulna ögonproteser, skilsmässor och utvik i herrtidningar. Såklart djupdyker vi också i partiets historia, från rötterna i högerextremism till det mer polerade invandringskritiska parti det är idag.

Fanny Härgestam har gått på djupet för att förstå familjen Le Pen och deras parti. Hon berättar om hur och varför i vår intervjupodd. I sin nyutkomna bok En by i Champagne så skildrar journalisten Fanny Härgestam det franska partiet Nationell Samling, f d Nationella Fronten. Hon gör det genom att berätta om grundaren Jean-Marie Le Pen, den nuvarande partiledaren dottern Marine Le Pen, och deras familjs öden under de senaste decennierna. Men hon återger även partiets utveckling genom skeenden under flera år i den lilla byn Brachay i Champagne, som är ett starkt fäste för Le Pens parti. Hon följer byns borgmästare, hans fru och även många andra bybor. Tills de plötsligt inte vill prata med henne längre. Fanny Härgestam berättar för Jonas Nordling om boken, och hur den kommit till, i Dagens Arenas intervjupodd. De diskuterar även hur Le Pens parti kommer mobilisera inför presidentvalet nästa år. Och varför svenskar bör visa större intresse för fransk politik.

The moving, playful memoir of Hans Rosling - Swedish statistics mastermind, researcher extraordinaire and author of the global bestseller, Factfulness. This is a book that contains very few numbers. Instead, it is about meeting people who have opened my eyes. It was facts that helped him explain how the world works. But it was curiosity and commitment that made the late Hans Rosling, author of worldwide bestseller Factfulness, the most popular researcher of our time. How I Learned to Understand the World is Hans Rosling's own story of how a young scientist learned became a revolutionary thinker, and takes us from the swelter of an emergency clinic in Mozambique, to the World Economic Forum at Davos. In collaboration with Swedish journalist Fanny Härgestam, Hans Rosling wrote his memoir with the same joy of storytelling that made a whole world listen when he spoke.

Öknen blir större enligt FN är det ett av de största miljöhoten globalt. Men några jordbrukare i Tunisien jobbar för att motverka att de lokala oaserna försvinner under Saharas aggressiva sand. De sticker upp som från ingenstans mitt i det sandiga landskapet - oaserna i södra Tunisien, en port till Sahara, jordens största ökenområde. Oaserna här är viktiga för jordbruk, och hem för flera ekosystem. Men de hotas av ökenspridningen som går i allt snabbare i takt med klimatförändringarna. Enligt FN är ökenspridning ett av världens största globala miljöhot. Många jordbrukare kämpar för överlevnad. Men allt är inte hopplöst det finns lösningar som befolkningen lokalt redan jobbar med. Fanny Härgestam ekot@sverigesradio.se

Varför är det så viktigt att en berättelse är trovärdig? Och är det verkligen viktigt? I det här avsnittet pratar Åsa och Sissel om vad som gör en bok trovärdig och vad som händer om den inte är det. Behöver en bok vara trovärdig för att vara bra? Till vår hjälp har vi författaren Gabriella Ullberg Westin som pratar om hur det är att skriva en trovärdig deckare och hur hon gör research för sina böcker. Böcker det pratas om i podden är: "Det var vi som var Mulvaneys" av Joyce Carol Oates, "Station K" av Peter Stjernström, "The Organized Mind" av Daniel Levitin, "Staden" av Camilla Sten, "Allt jag fått lära mig" av Tara Westover, "De oroliga" av Linn Ullman, "Daisy Jones and The six" av Taylor Jenkins Reid, "Kärlekens Antarktis" av Sara Stridsberg, "Never let me go" av Kazuo Ishiguro, "Världarnas krig" av H G Wells, "8" av Dustin Lance Black, "Flickan från ingenstans" av Justin Cronin, "Hur jag lärde mig att förstå världen" av Hans Rosling och Fanny Härgestam, "De odödliga" av Chloe Benjamin, "A Judgement in Stone" av Ruth Rendell, "Förrädaren" av Gabriella Ullberg Westin See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad har hänt, och inte hänt, med ekonomin efter den arabiska våren i Egypten och Tunisien? Gäster är Sveriges Radios korrespondent Cecilia Uddén och frilansjournalisten Fanny Härgestam.

Är friheten absolut eller är den relativ för sin tid och sitt sammanhang? I Moskva minns poeten och essäsisten Lev Rubinstein Sovjetunionen i slutet av 1950-talet, ett inte alls fritt samhälle men där en glipa öppnades i järnridån och en vind av frihet strömmade in. Samtidigt funderar serietecknaren och förläggaren Fabian Göransson att det är svårt att hålla två tankar i huvudet efter attentaten mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo. Det riskerar att relativisera dåden. Medielandskapet i Ryssland domineras av de rikstäckande statsstyrda tv-bolagen där informationen sedan länge är filtrerad för att passa myndigheternas syften. I värsta fall sprids ren desinformation genom dessa tv-kanaler. Men den hårt styrda mediemarknaden har skapat ett sug efter alternativa projekt på internet som fortfarande är i stort sett fritt i Ryssland. Sotnik TV har funnits i tre år och är en Youtube-kanal med samhällskritiska reportage och enkäter på stan om aktuella frågor. Programledaren Sasha Sotnik säger att de som går med på att bli intervjuade på Moskvas gator och parker kan delas in i tre kategorier - Den första gruppen består av de som helt enkelt är rädda. De är rädda för en öppen mikrofon och för kameran. De springer sin väg genast medan de säger att de är väldigt upptagna. - Den andra gruppen är de som brukar titta på de stora tv-kanalerna. De upprepar nästan ordagrant de visor som de hör på statliga tv-nyheterna när de svarar på frågorna. - Sedan finns det en tredje mycket liten grupp, säger Sasha Sotnik. De som inte är ett dugg rädda. De säger det de tänker och svarar öppenhjärtigt på frågor. Ofta handlar enkäterna på Sotnik TV om politiskt känsliga frågor: Rysslands roll i kriget i Ukraina, mordet på öppen gata på oppositionspolitikern Boris Nemtsov, osv. - Det är ungefär en tiondel av de medverkande som tillhör den tredje orädda gruppen, säger Sasha Sotnik som tror att de där 10 procenten orädda i reportagen motsvarar nog de verkliga förhållandena i Ryssland idag rätt så bra.  - Alla övriga är skrämda till tystnad. Det här är ett land som just nu består av härskare och slavar. Det finns absolut ingen frihet, säger Sasha Sotnik. Kulturreportagets serie "Var slutar friheten?" ställer frågor kring villkoren för yttrandefrihet, konstnärligt skapande och för grundläggande mänskliga rättigheter. Finns det en bortre gräns för friheten och hur ser den i så fall ut i olika samhällen? Medverkande i femte delen: Lev Rubinstein, Fabian Göransson, Sasha Sotnik, Roland Paulsen, m fl Reportrar: Karsten Thurfjell, Erik Laquist, Kerstin Wixe, Katarina Wikars, Fanny Härgestam, Fredrik Wadström Producent för programserien är Fredrik Wadström

Marockanskt kulturcenter mot radikalisering av unga, det ryska kulturlivet under allt hårdare tryck och diskussionen om Andres Serranos krucifix i urin fortsätter att väcka starka känslor i USA.  I tredje programmet i serien besöker vi Moskva och Casablanca, talar med gruppen Teateretablissemanget om prekariatet och otryggheten på den moderna arbetsmarknaden samt med Andres Serrano om frihetens gränser i fotokonsten. I över 25 år har det stormat kring bilden "Piss Christ", den amerikanske konstnären Andres Serranos foto av ett krucifix nedsänkt i konstnärens eget urin. Efter terrordåden i Paris i januari i år drog debatten igång med ny förnyad kraft. "Om det är så känsligt med bilder av Muhammed, hur kan den där Serrano få hålla på med det han gör?" citerar Andres Serrano ur en tv-intervju med en företrädare för en katolsk lobbygrupp i USA efter terrordådet mot bl a "Charlie Hebdo" i Frankrike. Den distinktion Andres Serrano själv gör att han är troende katolik. "Den kristna bildvärlden är min" säger han. Andres Serrano tycker sig däremot inte ha rätt att göra bilder om en religion som inte är hans egen och han har också sagt att han drar en gräns vid barn. Debatten om frihetens villkor och pris har varit intensiv efter de dödliga attackerna i Paris i januari mot satirtidningen Charlie Hebdo och en judisk butik. Diskussionen tog ny fart efter terrordådet i Köpenhamn i februari när bland andra svenske konstnären Lars Vilks skulle framträda. Och i Ryssland strax därpå blev mordet på oppositionspolitikern Boris Nemtsov en signal om att insatserna för oliktänkande höjts ytterligare. Kulturreportaget ger sig i en serie på fem program ut i världen för att undersöka frågan "Var slutar friheten?". Följ med till Tunisien, Marocko, Ryssland, Frankrike, Turkiet, USA och Sverige för en diskussion om våra föreställningar om vad frihet är. Medverkande i det andra programmet: Anastasia Patlay, Andres Serrano, Nabil Ayouch, Roland Paulsen, Guy Standing, medlemmar ur gruppen Teateretablissemanget, m fl Reportrar: Cecilia Blomberg, Fanny Härgestam, Katarina Wikars och Fredrik Wadström.

Satirtecknare från Syrien i Sverige, ett hundra år gammalt folkmord som fortfarande inte erkänns av alla och läsningen av Erich Fromms "Flykten från friheten" fortsätter. Vilka är villkoren för yttrandefrihet, konstnärligt skapande eller bara för grundläggande mänskliga rättigheter? Finns det en bortre gräns för friheten och hur ser den i så fall ut i olika samhällen? Den holländske historikern Ugur Üngör, själv född i Turkiet, säger att den välorganiserade förnekelsekampanjen som den turkiska staten leder syftar inte till att komma med vetenskapliga argument. Den är ett brus som ska störa diskussionen om folkmordet. För den förströdde lyssnaren som inte är så insatt i frågan ger det turkiska förnekandet av folkmordet på kristna grupper 1915 ofta känslan av att 'det kanske finns två sidor i den här historien'. "Hur är det möjligt att den turkiska staten förnekar ett folkmord som stora delar av befolkningen känner till så mycket om" säger Ugur Üngör som bland annat är knuten till Institutet för folkmordsstudier i Amsterdam. När han för några år sedan samlade material till en av sina böcker reste han runt i östra Turkiet där många av armenierna och andra kristna grupper levde fram till för hundra år sedan. Han intervjuade upp emot 200 personer och slogs av hur mycket alla visste om folkmordet. "I många fall mindes människor namnen på de som dödats och fördrivits för hundra år sedan. De sa: i det här huset bodde Simon Sarkisian som var apotekare och på den där kullen är uppkallad efter familjen Abgarian som bodde där". Debatten om frihetens villkor och pris har varit intensiv efter de dödliga attackerna i Paris i januari mot satirtidningen Charlie Hebdo och en judisk butik. Diskussionen tog ny fart efter terrordådet i Köpenhamn i februari när bland andra svenske konstnären Lars Vilks skulle framträda. Kulturreportaget ger sig i en serie på fem program ut i världen för att undersöka frågan "Var slutar friheten?". Följ med till Tunisien, Marocko, Ryssland, Frankrike, Turkiet, USA och Sverige för en diskussion om våra föreställningar om vad frihet är. Medverkande i det andra programmet: Sahar Burhan, Saad Hajo, Andreas Nilsson, Kamel Daoud, Roland Paulsen, Ugur Üngör, Kirkor Shahkoglu och Asena Günal Reportrar: Erik Laquist, Fanny Härgestam, Katarina Wikars, Lisa Bergström och Fredrik Wadström.

Vilka är villkoren för yttrandefrihet, konstnärligt skapande eller bara för grundläggande mänskliga rättigheter? Finns det en bortre gräns för friheten och hur ser den i så fall ut i olika samhällen? Och hur begränsas friheten också i samhällen där demokrati och yttrandefrihet inte är under direkt hot? Arbetslivet är under snabb förändring både internationellt och i Sverige med en allt osäkrare tillvaro för allt fler människor. ”Det är inte ordet Sharia som är viktigast, det viktigaste är att hitta ett sätt att utöva lagen så den är kompatibel med islam.” Så säger den islamistiska tunisiska politikern Ferida Abidi i det första programmet i serien. Just den diskussionen återkom ofta när det nya parlamentet i Tunisien skulle skriva en nya konstitution efter den arabiska våren 2011.  ”Vi var inte överens om gränserna. Vissa ville inte ha några gränser alls. Men alla fri- och rättigheter har gränser” säger Ferida Abidi. ”Gud, koranen och profeten, de får inte röra dem.”  Hon jämför med hur det är förbjudet enligt lag att förneka förintelsen i Frankrike. ”Vi var utan friheter så länge, det är därför vissa inte riktigt vet hur de ska bete sig sen revolutionen. Men frihet betyder ansvar. När man är fri måste man vara ansvarstagande” säger Ferida Abidi. Efter de dödliga attackerna i Paris i januari mot satirtidningen Charlie Hebdo och en judisk butik har frihetens villkor och pris debatterats intensivt. I februari blev fick diskussionen ny fart efter de blodiga dåden i Köpenhamn när bland andra svenske konstnären Lars Vilks skulle framträda. I Tunis dödades månaden därpå 21 människor på ett museum i ett terrordåd. Kulturreportaget ger sig i en serie på fem program ut i världen för att undersöka frågan ”Var slutar friheten?”. Följ med till Tunisien, Marocko, Ryssland, Frankrike, Turkiet, USA och Sverige för en diskussion om våra föreställningar om vad frihet är. Medverkande i första programmet: Nina Hemmingsson, Roland Paulsen, Lev Rubinstein, Selma Mabrouk och Ferida Abidi. Reportrar: Roger Wilson, Erik Laquist, Fanny Härgestam, Katarina Wikars och Fredrik Wadström.  

Parlamentsval i Tunisien. Det moderata islamistpartiet Ennahda har tonat ner sin religiösa profil. Varför det och vilka vinner och förlorar på det? Samtal med frilansjournalist Fanny Härgestam från Tunis. Krönika från Beatrice Janzon, om den första världskongressen för HBTQ katoliker. Kraftmätning mellan radikala och konservativa riktningar i Katolska kyrkan när familjesynoden i Rom samlade 200 biskopar. Hur ska slutdokumentet tolkas? Samtal mellan Madeleine Fredell, Dominikansyster och Alexander Kegel, fd ordförande för Sveriges unga katoliker. Religionen har flyttat in i skolan på gott och ont. Reportage av Åsa Furuhagen från två gymnasieskolor om hur det påverkar elever och lärare och samtal med Sudhagar Raghupaty, ungdomskoordinator på Tillsammans för Sverige , ett projekt på Fryshuset med inriktning på interreligiös vägledning. Nyheter i korthet med Cemil Arikan. Reportage om kyrkans roll i DDR för händelseutvecklingen som ledde till Berlinmurens fall. Reportage av Daniel Alling

Om protester och parlament - snart tre år efter revolterna mot arabvärldens mest långlivade diktaturer. Vilken väg väljer de trevande demokratierna? Kaos i Egypten, kris i Tunisien - har politisk islam fastnat i en återvändsgränd? Och vad händer med Turkiet, som ville vara förebild, när ilskan växer mot premiärminister Erdogans smygande islamisering? Reportage från Istanbul, Tunis och Kairo och samtal med gäster från universiteten i Edinburgh och Trondheim. I veckan var det precis två år sedan Tunisien höll de första demokratiska valen i landets historia. Men istället för att fira, brottas Tunisien sedan flera månader med att hitta en lösning på den politiska kris som lamslagit landet efter morden på oppositionspolitikerna Mohamed Brahmi och Chokri Belaïd. Regeringskoalitionen med islamistpartiet Ennahda möter allt hårdare kritik. Oppositionen anklagar regeringen för att inte ta itu med de militanta islamistgrupper som misstänks ligga bakom morden. Sedan månader tillbaka kräver oppositionen regeringens avgång - krav som återigen hördes på Avenue Bourgiba under onsdagens demonstrationer, där också frilansreportern Fanny Härgestam fanns på plats. I Egypten har det snart gått fyra månader sedan landets folkvalde president Mohamed Mursi avsattes av en folkligt uppbackad militärkupp. Brödraskapet lyckas samla till mindre demonstrationer över hela landet i stort sett varje fredag - det pågår även demonstrationer på universiteten, men de flesta undersökningar tyder på att en majoritet av det egyptiska folket stödjer den så kallade militärkuppen. Brödraskapet, som möjligen hade räknat med ökad sympati efter den blodiga stormingen av protestlägret på Rabaa al adawiya i somras, och gripandet av nästan hela ledarskapet, har enligt de flesta bedömare kalkylerat helt fel, de avläste inte den opinionssvängning som skett det senaste året och insåg inte hur impopulära de blivit. Reportage av Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Med oss i Konflikt för tala om utsikterna för politisk islam efter de arabiska revolterna är sociologen Emin Poljarevic, expert på sociala rörelser i Mellanöstern och Nordafrika, forskare vid universitetet i Edinburgh och Ulrika Mårtensson, professor i religionshistoria vid universitetet i Trondheim, som bland annat forskar om islamistideologier. Det turkiska partiet AKP kallar sig ett konservativt parti, medan kritiker hävdar att partiet försöker smygislamisera Turkiet. AKP och dess ledare Erdogan har setts som förebilder i den muslimska världen, genom att kombinera marknadsekonomi och muslimska värderingar. Efter de arabiska upproren har Turkiet försökt bli en storspelare i regionen. Turkiet är numera en av Syriens hårdaste kritiker, och har öppet stöttat det muslimska brödraskapet i Egypten, men analytiker varnar för att Turkiet gått från att ha goda relationer i regionen, till att skapa fiender. Sveriges Radios korrespondent Katja Magnusson rapporterar från Istanbul. I Algeriet är det  islamistiska partiet FIS fortfarande förbjudet efter det avbrutna valet 1992 och det blodiga inbördeskrig som sedan följde. Men en artikel i tidskriften Jeune Afrique pekar på att islamister åter börjar få vind i seglen inför presidentvalet om ett halvår. Det sker samtidigt som landets president, 76-årige Abdelaziz Bouteflika - lider av en bräcklig hälsa. Muslimska Brödraskapets gren i Algeriet, Mouvement de la Société pour la Paix, MSP, har fått en ny karismatisk ledare; Abderrezak Makri, i sammanhanget ung med sina 53 år. När Konflikts Anja Sahlberg ringde upp honom försäkrade han att de inte har någonting med det förbjudna FIS att göra. Producent: Anja Sahlberg Programledare: Daniela Marquardt

Public Service av och med Mattias Konnebäck och Erik Blix samt imitörerna Göran Gabrielsson och Rachel Mohlin. Tekniker: Heinz Wennin och Fanny Högberg