Podcasts about olyckor

Gäst Johan Wallin - Tema: 1989-1990 I det här avsnittet av Let Me Know kastar vi oss rakt in i hjärtat av rockhistorien med ingen mindre än Kiss 'Hot in the Shade'-turné. Vår egen Kiss-guru, Johan Wallin, tar oss med på en exklusiv resa bakom kulisserna, djupt in i bootleg-världen. Vi snackar nya, heta bootlegs, recenserar de mest efterlängtade släppen och gräver fram dolda pärlor som du inte trodde fanns! Förbered er på att upptäcka en helt ny sida av Kiss, fylld med unika liveupptagningar, sällsynta versioner och den rena, råa energin från en av deras mest legendariska turnéer. Detta är avsnittet ni inte vill missa – det kommer att skaka om er värld! Som vanligt blir det samtal om annat Kiss relaterat under färden... Chapters 00:00 Introduktion till Kiss och podden 02:00 Recension av Kiss-album och konserter 05:04 Diskussion om ljudkvalitet och inspelningar 10:00 Kiss' turnéer och liveframträdanden 14:55 Kiss' albumomslag och design 19:58 Avslutande tankar och framtida projekt 21:10 Samling av Limiterade Utgåvor 24:03 Lyssningsupplevelser och Bootlegs 28:01 Vinyl och Omslag 32:01 KISS utan Makeup 36:02 Hot in the Shade och Turnéplaner 40:05 KISS och Publikens Respons 49:33 Musikaliska utmaningar och improvisation 53:10 Unika låtar och deras betydelse 56:00 Turnéplanering och låtval 01:00:27 Bakom kulisserna: Ledarskap och beslut 01:03:01 Eric Carrs sjukdom och dess påverkan 01:04:25 Konserter och publikrespons 01:05:10 Osämja med Whitesnake 01:07:15 Interaktion med fans och kommentarer 01:08:27 Låtens historia och betydelse 01:10:48 Nya projekt och framtidsutsikter 01:12:24 Reflektioner över Kiss historia 01:18:19 Olyckor och deras konsekvenser 01:19:51 Skador och Konserter 01:21:32 Band och Förband på Turnén 01:24:26 Låtar och Publikrespons 01:25:53 Rekommendationer för Lyssning 01:29:36 Eric Carrs Avslutning och Hälsa 01:31:36 Reflektioner över Eric Carrs Karriär 01:37:14 Eric Carrs Sista Tid och Hälsa 01:46:51 Avslutande Tankar om Eric Carr

Forskare: Det viktigaste är inte infrastruktur eller fordonen utan förarbeteende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20250506.– Vad vi gjorde som aldrig gjorts förut är att vi gick ut på staden och fiskade efter olyckor, säger Marco Dozza som är professor i aktiv säkerhet och trafikantbeteende vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Chalmersforskarna som har studerat detta med olyckor med elsparkcyklar har gjort det på ett nytt sätt. För att fiska efter elsparkcykelolyckor så utrustades ett antal elsparkcyklar med sensorer och kameror.– Sen väntade vi på att någon hyrde och åkte runt och om man väntar tillräckligt länge så kommer en kritisk händelse eller olycka att inträffa. Vi utrustade 17 elsparkcyklar och dokumenterade nästan 7 000 resor, säger Marco Dozza.Forskarna noterade 19 olyckor och 42 kritiska händelser där det var nära ögat, och med hjälp av kamerorna och information från sensorerna om bland annat hastighet och om hur fordonen manövrerade så kunde dom studera vad som hände precis innan och som kunde ligga bakom olyckan.Marco Dozza och kollegan som han gjort studien tillsammans med bedömer att var femte av dom säkerhetskritiska händelserna var avsiktlig, och i dom annorlunda normer för elsparkcykelkörning som han tror ligger bakom så finns också med att det här var just hyrda elsparkcyklar, då kan folk bry sig mindre om ifall fordonen blir skadade menar han. Men också i många av dom oavsiktliga olyckorna så är det vårdslös körning inblandad, eller åtminstone mindre trafiksäkert beteende, och då kan det ofta bero på dålig förståelse för och erfarenhet av det speciella med just elsparkcykeln som fordon enligt Marco Dozza.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I detta avsnitt har vi och Emil från Titta Dom Snackar sett tre Final Destination-filmer: The Final Destination (2009), Final Destination 5 (2011) och Final Destination: Bloodlines (2025).

I detta avsnitt har vi och Emil från Titta Dom Snackar sett tre Final Destination-filmer: Final Destination (2000), Final Destination 2 (2003) och Final Destination 3 (2006).

Forskare: Det viktigaste är inte infrastruktur eller fordonen utan förarbeteende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vad vi gjorde som aldrig gjorts förut är att vi gick ut på staden och fiskade efter olyckor, säger Marco Dozza som är professor i aktiv säkerhet och trafikantbeteende vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Chalmersforskarna som har studerat detta med olyckor med elsparkcyklar har gjort det på ett nytt sätt. För att fiska efter elsparkcykelolyckor så utrustades ett antal elsparkcyklar med sensorer och kameror.– Sen väntade vi på att någon hyrde och åkte runt och om man väntar tillräckligt länge så kommer en kritisk händelse eller olycka att inträffa. Vi utrustade 17 elsparkcyklar och dokumenterade nästan 7 000 resor, säger Marco Dozza. Forskarna noterade 19 olyckor och 42 kritiska händelser där det var nära ögat, och med hjälp av kamerorna och information från sensorerna om bland annat hastighet och om hur fordonen manövrerade så kunde dom studera vad som hände precis innan och som kunde ligga bakom olyckan.Marco Dozza och kollegan som han gjort studien tillsammans med bedömer att var femte av dom säkerhetskritiska händelserna var avsiktlig, och i dom annorlunda normer för elsparkcykelkörning som han tror ligger bakom så finns också med att det här var just hyrda elsparkcyklar, då kan folk bry sig mindre om ifall fordonen blir skadade menar han. Men också i många av dom oavsiktliga olyckorna så är det vårdslös körning inblandad, eller åtminstone mindre trafiksäkert beteende, och då kan det ofta bero på dålig förståelse för och erfarenhet av det speciella med just elsparkcykeln som fordon enligt Marco Dozza.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Nyheterna Radio 17.00

Att bara gå omkring och vara försiktig i största allmänhet kommer inte leda till en säker arbetsplats utan olyckor. Hör Prevents utbildare i arbetsmiljö, Mikael Rehnberg, om arbetssätten som verkligen minskar olyckorna. Det handlar om att jobba systematiskt, att chefer och skyddsombud gör det tillsammans och att skapa en kultur på jobbet där säkerheten alltid går först. Podden görs av Prevent, en arbetsmiljöorganisation som arbetar på uppdrag av arbetsgivare och fackförbund tillsammans. Programledare: Helena Wahlund. I redaktionen: Ingrid Samuelsson. Klippning: Tidernas media.

Nyheterna Radio 12:00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Antalet registrerade A-traktorer har ökat kraftigt under senare år, och så även antalet olyckor. Det senaste året har flera nya regler införts, och fler ändringar väntas ske. Nu närmast ska en prövotid på ett år införas för de som tar AM-körkort efter den 1 juni 2024. Hur ser då olycksstatistiken ut och vilka effekter kan lagändringarna leda till? Räcker det för att få ner olyckstalen? Och vems är ansvaret egentligen - förarna, föräldrarna eller beslutsfattarna? I dagens avsnitt har vi med oss Maria Klingegård som är trafiksäkerhetsforskare på försäkringsbolaget Folksam och Helena Selander, forskare på VTI. Båda har studerat A-traktorer, ur lite olika perspektiv. Vi får höra om olycksstatistiken där A-traktorer är inblandade, resultat från krocktester, attityder och kunskap hos förarna samt föräldrars involvering och kunskap om sina barns A-traktorkörande. 

Hur kan vi göra fel på rätt sätt och lära av felen vi begår?Vi gör alla misstag och det har länge pratats om att vi ska dela med oss av dem och lära från dem. Alla nya uppfinningar präglas av försök som inte lyckas, alltså det vi kallar misslyckanden, tills man en dag lyckas. Samtidigt vill vi förstås inte sträva efter att göra fel och misstag. Att misslyckas är sällan speciellt roligt. Plus att vissa misstag i vissa branscher kan vara direkt farliga.Amy Edmonsons bok Right kind of wrong hjälper oss till att börja med att sortera begreppen.Misstag är enklare fel där vi avviker från en rutin eller på annat sätt felar fast vi vet hur vet hur vi borde ha gjort.Olyckor är mer komplexa fel där ett antal faktorer sammanfaller på ett nytt sätt.Upptäckter börjar ofta med intelligenta fel. Vi får helt enkelt oväntade resultat av att vi medvetet testar nya saker.Fel är inte alltid rättOm det finns ett rätt sätt att göra något och jag medvetet frångår det, eller inte följer instruktioner så är det klandervärt. Att göra samma misstag om och om igen, då är det inte misstag längre. Om jag däremot gör ett misstag eller fel och lär av det, är det snarare beundransvärt.I verksamheter som har stora säkerhetsrisker bör det finnas rutiner som förebygger misstag, och om de ändå sker behöver man göra en översyn av rutinerna. Ett sätt att undvika att misstag blir misslyckanden är att bygga in avstämningspunkter längs vägen i en händelsekedja.Intelligenta fel och riskerIntelligenta fel är när vi försöker uppnå ett gott syfte i en komplex och oförutsägbar situation. Resultatet blev inte det vi önskade - men vi lärde oss något på vägen.För att utveckla nya saker behöver vi ta intelligenta risker. Men eftersom människor i grund och botten inte vill göra fel och misstag behöver vi hitta rätt förhållningssätt till risken. Vi kanske kallar det hela för en pilot?Vi behöver förstå och acceptera att vi människor gör misstag och fel. När vi väl har gjort det kan vi se till att vi undviker farliga fel och blir öppna med att dela med oss både av misstagen och lärdomarna så att fler vågar fela intelligent.---Den bästa hälsan är den som blir av. Det vet vår samarbetspartner Twitch Health. De har allt det där du tänker dig: träningspass, program för mental hälsa, individuella hälsoplaner. Till och med företagsgym om du vill. Och så jobbar de med aktivering, så att hälsan just blir av.Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 06.00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 12.00

Tunga maskiner och djur gör lantbruket till en bransch som sticker ut när det gäller olyckor. Försäkringsrådgivare Thomas Roos ger tips om hur du kan göra för att undvika olyckor på din gård. Var är skaderisken som störst och hur kan man försäkra sig om en olycka skulle inträffa? Dessutom gör vi ett besök hos lantbrukaren Thomas Nilsson som driver både frukt- och spannmålsodling. Hur arbetar han med säkerheten för att skydda sina anställda? Länk till avsnitt 63 om vinterservice Länk till ägarskiftesträffarna Länk till vår Instagram

Jippie!! Dags för nytt avsnitt. I detta avsnitt pratar vi om olyckor i hemmet. Det finns ju som bekant en hel del farligheter i hemmen som t ex hala mattor och dumma trappor. Bara i trappor skadar sig 12.000 personer varje år. Aj! Men vi pratar även om andra dumma olyckor. T ex om skräddaren som sydde sin egen fallskärmsdräkt och hoppade från Eiffeltornet. Gick sådär kan vi avslöja. Och att ta den perfekta selfien har kostar hundratals liv. I vissa delar av världen har man infört ”No-selfie”-zoner så att inte idioter ska ta selfies vid t ex stup. Allt detta och mycket mer. Happy lyssning!! PODDARE: Per Johansson & Fredrik Moberg PRODUCENT: Fredrik Moberg DISTRIBUTION: Acast KONTAKT: MAIL hemnetknarkarna@hotmail.com och INSTAGRAM @hemnetknarkarna SAMARBETEN: kontakt@galliagency.se Nya avsnitt varje måndag. Mycket nöje! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan, Göran och C-G beträder minerad mark när de diskuterar den förhandshyllade, koreansk-amerikanska kärleksfilmen "Past lives". Har vi ens sett samma film? undrar C-G. Det finns åsikter och de går isär! Sen är det raka spåret in på akuten med brittiska thrillerdramat "Malpractice". Olyckor! Knark! Internutredningar! Och ett och annat "men vafan"-ögonblick. Vilken är doktor Lucindas insyltningsgrad? Och passerar hon, i likhet med Marit Paulsen, gränsen mellan "intensiv" och "badass"? Vad är gubbighetsfaktorn hos Ernst Lubitsch? I synnerhet jämfört med Maurice Chevalier?! Svaren KOMMER ATT ÖVERRASKA DIG!!! Även The Mamas and the Papas omnämns. Vi lovar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige satsade tidigt på kärnkraften och kom att utveckla en egen teknologi kallad den svenska linjen. Bara några månader efter atombomberna släppts över Hiroshima och Nagasaki tillsatte ecklesiastikministern Tage Erlander en expertgrupp, Atomkommittén.I kalla krigets skugga samarbetade staten med näringslivet för svenska kärnkraftverk och atombomber. Den första svenska reaktorn R1, som var en ren forskningsanläggning, startades den 13 juli 1954 i ett bergrum vid Tekniska högskolan i centrala Stockholm. Med tiden blev Sverige en stormakt inom kärnkraft, men på 1970-talet vaknade en stark opinion mot kärnkraften.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per Högselius, professor i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm som skrivit om kärnkraftens historia i bland annat artikeln Atomic Shocks of the Old - Putting Water at the Center of Nuclear Energy History.De allra första lyckade experimenten med att utvinna energi ur atomer utfördes i Berlin 1938 av de tyska fysikerna Otto Hahn, Lise Meitner och Fritz Strassmann. Under andra världskriget började flera nationer att forska inom området. Motivet var då framförallt framställning av kärnvapen.I Sverige startades forskningsanläggningen R1 redan 1954. Ytterligare två försöksreaktorer kom att byggas i Studsvik i Södermanland innan landets första kommersiella kärnkraftverk, Ågestaverket, R3, söder om Farsta i Stockholm laddades 1964 för att producera fjärrvärme och el, och i hemlighet vapenplutonium till programmet för att bygga svenska atomvapen.Under andra världskriget hade Sverige varit beroende av Nazitysklands kol. Därför blev oberoende viktigt i utvecklandet av svensk kärnkraft. Sverige satsade på så kallade tungvattenreaktorer som kunde drivas med naturligt, oanrikat, uran som man tänkte bryta på platser som Ranstad i Västergötland och Kvarntorp i Närke.Ågestaverket drevs till 1974 utan att leverera någon vinst förrän de sista två månaderna. Parallellt med konstruktionsarbetet på R3/Ågesta pågick projekteringen av R4 som byggdes vid Marviken på Vikbolandet. Anläggningen kom dock aldrig i drift som kärnkraftverk på grund av att teknikutvecklingen sprang ifrån planerna.Mellan 1972 och 1985 byggdes tolv stora kärnreaktorer på fyra platser: Oskarshamn, Ringhals, Barsebäck och Forsmark. Mot slutet av 1980-talet levererade de runt hälften av Sveriges totala elproduktion.På 1970-talet kommer de första folkliga protesterna mot kärnkraften. I valrörelsen 1976 lovar Centerledaren Thorbjörn Fälldin att inte tillåta nya reaktorer och att kärnkraften ska avvecklas. Efter valet tvingas han kompromissa med de övriga regeringspartierna och startar Barsebäck 2 1977. Fälldins regering faller 1978 efter oenighet om en folkomröstning om kärnkraften.Motståndet mot kärnkraft ökade efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA 1979. Eftersom kärnkraften kom att splittra partierna utlyses en folkomröstning till mars 1980 där Socialdemokraternas och Folkpartiets linje 2 vinner. Det innebär att Sverige ska ha högst tolv reaktorer. Riksdagen beslutar sedan att kärnkraften ska vara avvecklad år 2010.Bild: Reaktorn R1 på Kungliga Tekniska högskolan i StockholmOkänd - Tekniska museet Stockholm, Wikipedia, Public DomainMusik: Funny Days av New Library Sounds, Storyblocks AudioLyssna även på De hemliga svenska atombomberna.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Personalen inom småbarnspedagogiken uppmanas att rapportera allt fler olyckor, även mindre allvarliga incidenter. I Vasa rapporterades förra året 1500 olyckor, allt från att ett barn viftat till ett annat med en spade till att ett barn trillat ur klätterställningen. Är det här viktigt för säkerheten eller har rapporteringen gått till överdrift? Hämmas rent av barnens motoriska utveckling om vi överbeskyddar dem? I debatten deltar Matilda Engström, chef för småbarnspedagogiken i Jakobstad och Marika Sorja, assistent i riksdagen med bakgrund inom småbarnspedagogiken. Debatten leds av Mikaela Löv. E-post: slaget@yle.fi

För detta avsnitt hade jag nöjet att prata med Peter Mårdklint, före detta rock-stjärna och numera fysiklärare, familjefar och fullblodig bouldrare. I vår konversation talar vi om rock n roll, publiker i olika länder, det stora maskineriet, misslyckande och att ge allt, intuition och systematik, rörelsemönster, målsättning och utveckling samt en hel del annat. – TIME-STAMPS – (00:00) – Intro (00:54) – Ensamklättring (03:34) – Olyckor och Skador (13:49) – Början på Rock-karriären (21:07) – Den Japanska Publiken (27:47) – Det Stora Maskineriet (33:10) – Låtskrivande (38:31) – Slutet på Rock-karriären (41:18) – Gör det väl eller inte alls (47:10) – Fokus (49:37) – Misslyckande och Att ge allt (55:32) – Frånskilja målet från vägen (59:20) – Intuition vs Systematik (1:03:14) – Rörelsemönster och Den egna metoden (1:08:27) – Utvecklingens mål? (1:12:56) – Tränings-approacher (1:16:25) – Socialklättring (1:18:19) – Målsättning och Framsteg (1:27:29) – Vill man uppfylla alla sina drömmar? (1:31:17) – Tomhet – SHOWNOTES – Peter's instagram: https://www.instagram.com/petermardklint/ Rockband: https://www.discogs.com/artist/679343-Peter-M%C3%A5rdklint – PODCAST INFO – Alla avsnitt: https://anchor.fm/nilsasken Instagram: https://instagram.com/carl.nilsask/ YouTube: https://www.youtube.com/@nilsasken Hemsida: https://nilsasken610764299.wordpress.com/ – ÖVRIGT – YouTube - Carl Nilsask: https://youtube.com/@carl.nilsask

Olyckor med a-traktorer har ökat de senaste åren. Många bygger om sina a-traktorer så att de kör för fort. Pernilla Wahlgren blir ny programledare för Allsång på Skansen. Och Mats och Sofia har gift sig.

Avsnitt 89 av 10 körkortsfrågor.

Nyheterna Radio 10.00

I P4 Jönköping Sveriges Radio hör du lokala nyheter, sport och kultur från Jönköpings län - Jönköping, Habo, Mullsjö, Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vetlanda, Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd, Värnamo.

Nyheterna Radio 10.00

Magnus gör det ingen någonsin trodde var möjligt – han drabbas av en olycka i samband med att han inmundigar en riskaka. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dykning är en relativt ofarlig hobby men kan få allvarliga konsekvenser om saker går fel. I detta avsnitt pratar vi om våra egna upplevelser och misstag, vad som gick snett och vilka lärdomar vi dragit. Med oss i detta rekordlånga avsnitt har vi de erfarna instruktörerna Anders Etander och Micke Wolhardt.

Nyheterna Radio 08.00

Igår släppte Yasin, en av landets mest strömmade artister, ny musik samtidigt som han sitter häktad misstänkt för att ha medverkat till en kidnappning av en annan känd artist. Samtal om en kontroversiell musikscen med musikjournalist Petter Hallén. IKONENS BORTGÅNG UTLÖSTE LANDSSORG  I oktober förra året gick Iran in i en inofficiell landssorg när artisten Mohammed Reza Shajarian gick bort. Men vem var han? Och i vilket sammanhang skapade han sin musik? Reportage av Edgar Mannheimer. TIGERS UPPGÅNG OCH FALL  Han var en av världens främsta golfspelare någonsin, men över en natt förlorade han allt. Nu visas den tvådelade dokumentären Tiger - om Woods uppgång och fall - och comeback. Vår kritiker Ylva Nilsson har sett filmen. ESSÄ: DEN GAMLA BLIXTEN LYSTE UPP EN DOLD VÄRLD Fotoblixten har en knappt 150 år kulturell och pyroteknisk historia. Olyckor var inte ovanliga med den tidigaste pulverblixten. Den följdes av blixtlampan som, till skillnad från de blixtrar vi med våra moderna kameror och mobiltelefoner är vana vid, enbart kunde användas en gång. I ljuset av filmhistorien och dess stjärnor reflekterar Thomas Steinfeld över blixtens logik och betydelse. Programledare: Lisa Wall Producent Eskil Krogh Larsson

Maidenpodden bjuder återigen in till avslutningsfest, denna gång med gäst! Jonatan Hedlin gästan Maidenpodden för att en gång för alla sätta punkt för medlemmarnas solokarriärer. Bruce är fri och lycklig och tillsammans med Roy Z och Adrian Smith har han hittat tillbaka till metallens underbara värld. I avsnittet hinner vi förutom all musik även avhandla gitarrer med sju strängar, till vilken konsertlokal vi hade gått om Maiden och Bruce uppträdde under exakt samma dag och klockslag samt diskutera hur Maiden hade låtit idag om Adrian och Bruce aldrig tillåtits gå på grönbete.

Läget med coronaviruset är allvarligt, och nu gör regeringen fler saker för att minska smittan. Högst åtta personer får samlas, från 24 november. | Cathrine Frøsaker är 28 år och blev väldigt sjuk av covid-19. Hon uppmanar yngre personer att ta coronaviruset på allvar. | Olyckor med elsparkcyklar ökade mycket förra året. | Läs texterna till nyheterna på webbsidan: www.sverigesradio.se/lattsvenska Programledare: Ingrid Forsberg.

Hej tisdag och avsnitt 26! I dagens avsnitt berättar tjejerna om sina värsta olyckor samt skador som de varit med genom åren. Roligare till mer allvarligare händelser tas upp, välkomna!!

"Läkare oroas när allt fler skadas i mountainbike-olyckor" Nyheterna Radio kl 12.00

Vårdslösa vattenskotrar, nitiska och redliga statstjänstemän samt Trumps musikproblem avhandlar i veckans första upplaga av Nordegren & Epstein! Varje år sker det flera allvarliga olyckor med vattenskoter. 2019 infördes en åldersgräns på femton år men flera myndigheter och kommuner menar att de inte räcker. Under helgen berättade regeringen att man ska skynda på för att ta fram ett lagförslag om förarbevis för vattenskoter. Med oss i programmet har vi Johan Stenqvist, befälhavare vid Kustbevakningen och Erik Persson tidigare SM-mästare i Vattenskoter. Nyligen blev Tillitsdelegationen färdig med sitt förslag till en obligatorisk introduktionsutbildning för statsanställda. Vad kommer att ingå i den tio timmar långa kursen och kommer den göra så att framtidens statstjänstemän blir mer nitiska och redliga? Detta och mycket mer kommer Christina Forsberg, ordförande vid Tillitsdelegationen, att svara på. Vid flera tillfällen har USAs president Donald Trump använt sig av Rolling Stones musik. Bandet har protesterat utan att det har gett resultat men nu har Stones bestämt sig för att stämma presidenten. Vilken musik skulle Trump kunna spela istället för att höja stämningen på sina kampanjmöten? I programmet så har vi den musik- och amerikansk politikintresserade Johan Ingerö, till vardag policyansvarig i Kristdemokraternas partiledarstab. Det blir även rakade mansben, minishorts och sköldpaddan Mr Tomato! Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jakob Runevad Kjellmer  Redaktör: Niklas Runsten

Ibland sker saker utanför vår kontroll, ibland är vi arkitekterna till våra egna öden. Olyckor följer gärna varandra i Hindenburg och de som inte är aktsamma kan snabbt få reda på vart ifrån staden har fått sitt rykte. Jyckboxarnas svett tränger in i och blandar sig med misären hos invånarna. Efter en konstpaus börjar detektivbyrån ge sig an ett nytt fall, fler saknade personer som försvunnit i stadens mörker. Men saker går sällan som det är tänkt och Hydrans fula anlete visar sig på allvar.

I det här avsnittet av Historier från Hälsingland berättar vi historier om flertalet tågolyckor som hänt i landskapet, ett tågrån, rallarna som byggde järnvägarna samt om ett särskilt besök som Hälsingland fick år 1880.  Besök avsnittspresentatören SYKES via följande länk: https://bit.ly/2NKdfEA   Vill du beställa vår nya bok? Maila historierfranhalsingland@gmail.com Vill du boka oss till ett evenemang? maila marknad@historierfranhalsingland.com  Vill du stödja vårt arbete med podden? Bli patreon via länken nedan.https://www.patreon.com/user?u=9195519 Eller så kan du swisha valfri summa till 073 993 74 51, märk betalningen med podd. Har du en historia från Hälsingland som du tror passar i podden? Maila historierfranhalsingland@gmail.com och gilla Historier från Hälsingland på Facebook!

Den som är lantbrukare behöver inte sitta sysslolös bara för att arbetet på fälten är avklarat för året. Vi tipsar om sysslor som är bra att ta itu med under vinterhalvåret och som skyddar maskiner och inventarier. Vi summerar 2019 som överlag var ett bra odlingsår. Men 2018 är ännu i färskt minne och vi frågar Länsförsäkringars expert om vi kan förutse hur vädret kommer att bli nästa år.

I avsnitt 27 pratar jag om när jag, bland andra, arbetade hårt med att förlänga behovet av upphandlade asylboenden i en bransch som var på nedgång mot oundviklig stängning. Under en period var jag troligtvis en mindre omtyckt person hos Migrationsverket, kommuner och kommunägda fastighetsbolag och rätt många räddningstjänster. Ett avsnitt med en del spekulationer men också många intressanta saker. Källor finns på www.facebook.com/sverigesyndromet tillsammans med länkar till artiklar och liknande.

Sista avsnittet innan sommaren. Lisen har läst långa böcker och Frida har läst många böcker! Böcker vi pratar ganska mycket om: Catton, Eleanor, Himlakroppar 2014 Tartt, Donna, Steglitsan 2013 Edvardsson, Mattias, En helt vanlig familj 2018 Pine, Emilie, Allt jag inte kan säga 2019 Lessing, Doris, Alfred och Emily 2008 Lessing, Doris, Det femte barnet 1988 Carlsson, Lena, Frihetslif! 2017 Lagerlöf, Selma, Selma, Anna och Elise. D. 1, 1886-1913 2009 Lagerlöf, Selma, Selma, Anna och Elise. D. 2, 1914-1937 2010 Yanagihara, Hanya, The People in the Trees 2014 Rooney, Sally, Normal people 2018 Wolitzer, Meg, En kvinnas övertygelse 2018 Krauss, Nicole, Dunkel skog 2019 Berg, Aase, Haggan 2019 Lidbeck, Agnes, Gå förlorad 2019 Lidbeck, Agnes, Finna sig 2017 Lidbeck, Agnes, Förlåten 2018 Heltne, Johan, Emil 2019 Waxman, Abbi, Sorgsna hjärtans trädgård 2017 Böcker vi nämner: Bremmer, Fatima, Ett jävla solsken 2017 (Om Ester Blenda Nordström) Lagerlöf, Selma, Gösta Berlings saga 1891 Lagerlöf, Selma, Kejsarn av Portugallien 1914 Highsmith, Patricia, Främlingar på ett tåg 2015 Nair, Anita, Kvinnor på ett tåg 2006 Bromander, Henrik, Riv alla tempel 2013 Bromander, Henrik, Vän av ordning 2016 Bromander, Henrik, Bara en kram 2017 Honeyman, Gail, Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt 2017 Annat: Babel 24 februari 2019 Lundströms bokradio 30 mars 2019 Louisiana Literature 22-25 augusti

En sexövergreppsskandal från NFL får oss att prata om sexistiskt rap och r'n'b. Via detta kommer vi in på när Jons syster nästan brände upp honom i en shrimp frying-olycka. Sedan en viral video som berört Jon genom att visa en del av afroamerikansk kultur som värmer hans hjärta extra mycket. Black 'n' Mild teamar upp och snackar som om ingen lyssnade. Hoppas ni gör det ändå!Stöd denna podd och få ett extra avsnitt i veckan PLUS MER! Från 9 kr i månaden! På: www.patreon.com/powermeetingpodcast See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nanna, Ahmed och Johannes diskuterar folk som filmar olyckor och vilket som är världens mest lyckliga land. Dessutom gästar komikern Jonas Strandberg och berättar om sin dokumentär "Det blev ingen CD".

Varje dag förstörs en traktor när den börjar brinna och bränder i skördetröskor blir allt vanligare. Olyckor som i många fall skulle kunna undvikas. I Mitt lantbruk diskuterar vi de vanligaste fordonsskadorna och vad man kan göra för att förebygga dem. I en spaning framåt spekulerar vi i vad som ska bli nästa tekniska innovation inom lantbruket efter GPS-sändaren. Får vi snart se eldrivna fordon på fälten?

Fem poliser skadade efter skottlossning i Houston, Texas, och flera allvarliga olyckor i snöovädret i Sverige. Det är ett par av nyheterna vi rapporterar om i Senaste Nytt i dag. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Hundratals svenskar är fast på flygplatsen i Krabi i Thailand. Gårdagens flyg ställdes in – 24 timmar senare vet de inte om ersättningsplanet kommer lyfta. I Senaste Nytt i dag rapporterar vi även bland annat om olyckor i snöovädret och om att en person förts till sjukhus efter skottlossning i Tensta i Stockholm. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

God jul till er alla - Flera olyckor i jultrafiken men lugnare än i fjol - Dödssiffran i Indonesien fortsätter stiga, rädsla för ny tsunami - Frankrikes president beklagar Trumps beslut om att dra tillbaka sina trupper från Syrien. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Hur många skadas per år i trafiken? Hur många kör alkoholpåverkade? Vad är en singelolycka och vad är en upphinnandeolycka? Lyssna så får du veta. Följ korkortssidan.se på Facebook och Instagram för att lära dig mer. Uppläsare: Oscar Yacoub Marklund.

Måndag 17 december - Dubbla explosioner i Malmö och snön orsakar halka och olyckor For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Bengt Nilsson blev en framgångsrik entreprenör i början av 1900-talet. Bara några årtionden tidigare var det betydligt svårare att starta en egen verksamhet i landet. Olyckor och ond bråd död lämnar många spår efter sig i våra arkiv, och det är nog ett skäl till att de livsöden som släktforskare tar fram ofta har sorgliga och hemska inslag. Men idag kommer historien att bli mer solskensartad, och handla om Bengt Nilsson, en driftig person som lyckades väl i sina affärer och som blev smått förmögen. Han drev företaget The Swedish basket company, Svenska korgkompaniet, från sina två hem det ena låg i Skåne och det andra i England. Bengt Nilssons barn-barn har samlat på sig det material som företaget lämnade efter sig, och mycket mer därtill. Hemma hos Bengt Holmquist i Falun finns rum efter rum med släktforskningsmaterial, men till idag har han plockat fram några arkivmappar där han noggrant samlat och systematiserat sin morfars efterlämnade papper. Morfar Bengt blev en framgångsrik entreprenör på sin tid, och klarade att driva företag långt från hemmet, men utan att någonsin släppa kontakten med hemsocknen och människorna där. Han föddes 1864 i Ållekulla, i Loshults socken i Skåne, precis vid gränsen till Småland. Vid femton års ålder, just när han ansågs vuxen, dog hans far. - Han var en vanlig småbrukarpojke. Det var väldigt steniga marker där han växte upp, nästan värre än i Småland. Han jobbade som dräng ett tag, men det här med Amerika det hägrade för de flesta. Loshults socken var en av de socknar i Skåne som hade störst utvandring. Det var ju det enda sättet om man ville tjäna pengar, det kunde man ju inte göra som vanlig bondpojke annars, säger Bengt Holmquist. Bengt Nilsson reste första gången till Amerika 1885, han hade lånat pengar till resan av en farbror. Han fick arbete på en bangård i Minnesota. - Lönen det var 1 dollar och 10 cent per dag, och där stannade han i tio år, och under tiden lärde han sig engelska ordentligt. Bengt emigrerade inte, han for till USA för att tjäna pengar att ta med sig hem. - Ungefär som var fallet med greker och Jugoslaver som kom hit till Sverige på 70-talet, kommenterar Bengt Holmquist. - På den tiden hade ju nästan alla varit i Amerika, fortsätter han och berättar om hur gubbarna på kalas ibland kunde börja prata engelska sinsemellan när de talade om sådant som barnen inte borde höra. Till slut hade Bengt samlat ihop 1100 kronor, en ansenlig summa pengar på den tiden. Bengt tog sitt sparade kapital och for hem till Loshult igen. Då har hans två svågrar kommit på en affärsidé de tillverkade korgar som de har börjat sälja till England och Tyskland. Det var spånkorgar som flätades efter speciella mått i Tyskland och England. Behovet av korgar var enormt, särskilt hos dem som sålde frukt och grönsaker och det var lätt att få dem sålda. Men trots att svågrarna hade kommit på en bra affärsidé verkar de ha haft lite svårt att förstå hur de skulle kunna få affärerna att blomstra. Men de hade turen att få hjälp av Bengt. - Han hade tydligen lite mer affärssinne än de andra för de höll på att konkurrera med varandra och höll på att ta ihjäl varandras verksamheter på det sättet. Det var det morfar satte stopp för, han fick dem att bilda ett gemensamt bolag med andra sockenbor och det var då de började tjäna pengar. - De hade väl så gott som monopol ett tag, i alla fall på den engelska marknaden. Att starta ett företag i ett främmande land som England måste ju ha inneburit en del svårigheter, och man kan undra hur han visste hur man skulle göra. - Det har jag också undrat, men han var väl väldigt företagsam och hans goda kunskaper i engelska måste ha spelat stor roll, tror hans barnbarn. Allt mer korgar måste produceras och Bengt och hans svågrar engagerade folk i torp och gårdar i hela Göinge-trakten. - Det satt folk och flätade korgar i var och varannan stuga i trakten ett tag, skrattar Bengt Holmquist. Det finns en historia om hur de hade lärt sig att fläta korgar, och den handlar om hur en man från socknen satt i fängelse tillsammans med en dalmas som lärde ut konsten. - Det gick väl ett tåg i veckan till Sölvesborg med korgar, och sen gick det båtlaster till Tyskland och England. En av svågrarna stannade kvar i Sverige, en tog hand om den tyska marknaden och Bengt skötte verksamheten i England. Nu kom hans goda kunskaper i det engelska språket väl till pass. Han anställde några engelska pojkar som tillsammans med honom själv satte handtag på korgarna, det hade blivit allt för skrymmande att ha handtag under transporterna på tåg och båtar Bolaget gick bra, de gjorde goda vinster, så goda att Bengt kunde köpa loss sin föräldragård. För trots att han var en duktig affärsman så var det ändå viktigt att äga jord. Så under lång tid kallade han både England och Sverige för hemma. - Han var i England under 18 säsonger. Han åkte någon gång i mars och kom hem i slutet av november, och då gick han direkt ut på logen och ställde sig att slagtröska. - Du vet på den tiden var lantbruket huvudnäringen. Det finaste var att vara bonde, det spelade ingen roll hur mycket man kunde tjäna på annan verksamhet. Korgföretaget gick alltså bra men helt utan motgångar klarade de sig inte. Ett år var det en båt som sjönk i hamnen i England, och då blev det problem med likviditeten. Bengt Nilsson tog då hyra på Majestetic, ett emigrantskepp. Han var med på sex resor fram och tillbaka mellan England och USA, och hans uppgift blev att hämta emigranter som kommit med båt till England som sedan tog tåg tvärs över England för att ta skepp över Atlanten. - Hans uppgift blev att hämta dem vid tåget. Många av emigranterna var oroliga för de visste att det fanns så kallade runners som försökte lura av dem packning och pengar, men där de såg att morfar var där så var det många som kom från hans hemsocknar och som kände igen honom. Är det du Bengt! Då behöver vi inte vara oroliga. Trots att Bengt alltså varit framgångsrik, så drog han sig inte för att arbeta hårt med helt andra jobb när det behövdes. - Du vet att det där med att jobba, det var ju heligt. De som inte jobbade var ju värdelösa. Man kunde hävda sig genom att vara en duktig arbetare, säger barnbarnet Bengt Holmqvist och citerar en järnvägskung ifrån USA som lär ha sagt Ge mig svenskar, snus och whisky och jag ska bygga en  järnväg genom helvetet. Bengt lyckades rädda sitt företag, verksamheten kom igång igen och snart började den åter att blomstra. Bengt anställde inte bara engelsmän i företaget utan gav också jobb till folk som hemifrån, också sina egna syskon, brodern Gustav och systern Tilda. Tilda hade en fin hatt på sig i England, men den bytte hon till schalett när hon kom hem. - Annars hade man tyckt att hon var högfärdig. Bengt Nilsson var gift två gånger, det första äktenskapet slutade i skilsmässa, men det andra blev desto lyckligare. Den gången gifte sig korgmakaren med Hilma Sjöstedt, som hade haft en svår start i livet. - Mormor Hilma hade blivit såld på auktion som nioåring. Hon arbetade först på sockerbruket i Arlöv, men kom till England där hon ganska snart blev hushållerska hos Bengt. Hon blev med barn och skickades hem till Sverige. Det var över tjugo års skillnad i ålder mellan de två, och det var ett mycket lyckligt äktenskap. Korgföretaget hade sin storhetstid på 1910-talet, men lade ner sin verksamhet 1917 när första världskriget bröt ut. Men det var inte bara kriget som spelade roll. - Engelsmännen lärde sig att göra egna korgar, och eftersom Bengt och hans svågrar började bli lite gamla så tyckte de nog att det var lämpligt att sluta när kriget bröt ut, tror Bengt Holmquist. Vad var det som drev honom? -Han hade en stor nyfikenhet och tydligen ingen som helst underlägsenhetskänsla, utan tyckte att han kunde fixa det mesta själv. De sista åtta åren av Bengt Nilssons liv blev dessvärre betydligt dystrare än ungdomens dagar. Han och Hilma förlorade sitt yngsta barn i en hjärntumör, bara sju år gammal, och Bengt själv drabbades av en hjärnblödning som delvis förlamade honom. Hur såg reglerna ut för affärsrörelser? När korgföretaget The Swedish Basket Company startade var det möjligt för vem som som helst att bilda företag. Men fram till 1864 hade det funnits strikta regler för hur handel skulle bedrivas. I städerna rådde skråväsendet där olika yrkessammanslutningar bestämde vilka som fick sälja och köpa varor och tjänster. Och på landsbygden var man hänvisad till att sälja sina varor på marknader en eller ett par gånger om året. Men när Bengt och hans svågrar startade sitt företag 1904 så var alla dom regleringarna borta. Det var till och med så att kvinnor fick lov att starta företag berättar Lena Andersson Skog som är professor i ekonomisk historia vid Umeå universitet. - Men det var skillnad på vad kvinnor och män fick göra. Kvinnor fick exempelvis inte anställa folk, annat än sina yngre barn och möjligtvis äldre släktingar, medan män kunde sätta upp en egen rörelse med många anställda, berättar Lena Andersson Skog. Anledningen till förändringen 1864 var att det funnits en diskussion under hela 1800-talet då Sverige förändrades väldigt snabbt. - Dels ökade befolkningen i hög grad, samtidigt som vi fick en rörelse där  jord och skog blev privat egendom. Vi fick möjlighet att sälja jordbruksprodukter och trä till utlandet, och vi fick en kommersialisering av vardagslivet där pengar började användas på ett helt annat sätt. Det ledde till att klyftorna mellan olika grupper i samhället, och inom tidigare ganska jämställda och homogena grupper, ökade. Detta ledde i sin tur till att vi fick en snabb inkomstökning och en snabb proletarisering, det vill säga att folk som tidigare hade kunnat försörja sig i jordbrukets hushåll istället blev daglönearbetare eller arbetslösa.  Hur skulle då samhället försörja dessa fattiga på landet? - Det var ju svårt för dem att flytta in till städerna för där bestämde skråna över städernas ekonomi och man var inte intresserad av att ha fattiga människor som drev omkring på gatorna. Det här diskuterades mycket i Riksdagen. - Det finns en likhet här med dagens tiggeridebatt och om hur vi ska hantera stora sociala förändringar där nya grupper plötsligt inte kan få sin försörjning. En sak som hade utvecklats under 1800-talets första del var att många kvinnor från tidigare burgna rika jordägarfamiljer plötsligt inte hade män att gifta sig med. Hur skulle de försörja sig? - De kunde ju inte gå ut i jordbruket och jobba för det var ju flickor från så kallade fina familjer. Men de måste ju få en försörjning, så från 1820-talet diskuterade man i Riksdagen hur ska de här kvinnorna skulle få sin försörjning och också om hur de skulle få bort de fattiga. Kunde då Bengt Nilsson bara sätta upp sin affärsrörelse, vad fanns det för regelverk? - Han var tvungen att meddela till myndigheterna och i princip fanns det ingen som kunde hindra honom från 1864. Och det var väldigt många som satte upp sin egen affärsverksamhet vi den här tiden, man såg en explosion av antalet småföretagare, både handlare och hantverkare, speciellt utanför städerna där det var många som behövde försörja sig på olika sätt, berättar Lena Andersson Skog. Men det var många av de som öppnade eget som försvann efter ett par år och gick tillbaka för att bli lönearbetare och anställda hos någon eftersom det inte var så lätt att komma ut på marknaden och sälja tillräckligt mycket för att kunna leva på det. - Det var speciellt knepigt för kvinnor som satte upp verksamheter. Många hamnade under den lägsta inkomsten och betalade därmed ingen skatt vilket inte sågs så positivt eftersom de då inte bidrog till kommunens inkomster.  Vad var då den vanligaste verksamheten man startade upp vid den här tiden? - Det var väldigt vanligt att man startade upp något som hade med det man tidigare gjort i hushållet. För kvinnor var det vanligt med det som hade med textilier, kläder och matlagning.   Hur kom då den här kunskapen om att kunna starta företag ut till vanligt folk? - Där får vi tacka vår centralmakt att informationen kom ut, berättar Lena Andersson Skog. Stora beslut annonserades i Post och inrikestidningar som fanns sedan 1600-talet. Även prästen meddelade beslut i predikstolarna.   Post och inrikestidningar den 6 augusti 1895 Kungörelser Denna dag har i Handelsregistret intagits anmälan af Sven Nilsson att han i Örkelljunga socken, ämnar idka garn-, manufaktur- och diversehandel äfven som handel med eldfarliga oljor och giftiga färgstofter under firma S Nilsson. Christianstads Landskansli den 26 juli 1895 på Landshöfdingeembetets vägnar: A Ljungberg och Esaias Zenterwall.   - Vi får inte glömma att en stor del av den svenska befolkningen hade ett högt humankapital, vilket betyder att det fanns kunskap hos individerna att till exempel läsa, skriva och räkna. Något som inte var vanligt hos allmänheten på samma sätt i andra länder. Vi hade på så sätt en duktig befolkning som var beredda att ta emot det nya. Fanns det någon kontroll över verksamheter som drevs i vårt land? En av nackdelarna av avskaffandet av skråväsendet var deras egna kvalitetskontroller och konsumentskydd. Efter utbildning skulle man kunna visa upp ett mästarbrev eller vara verksam som gesäll. - Det var ett skydd som gjorde att en kund kunde klaga på en produkt om den inte höll måttet. Men den möjligheten försvann efter 1864.  Däremot såg staten till att det fanns andra typer av organisationer där hantverkare eller handlare var med så att staten kunde ha kontroll på hur många verksamheter som fanns. Behovet av konsumentskydd och behovet att hålla uppe kvalitén för de saker man gjorde ledde också till att det blev en återkomst hantverksorganisationer från slutet av 1800-talet.  Beskattningen såg vid den här tiden lite knepigare ut än idag. - Beskattning låg främst på jorden och väldigt lite på inkomsten. Det fanns ett system med olika inkomstnivåer där man var tvungen att betala en viss summa skatt beroende på hur mycket man tjänade, men det fanns också ett tak på hur mycket du behövde betala, och den var kopplad till ens jordägande. - Tjänade man väldigt mycket, så att man egentligen tjänade mer än vad man skulle skatta för så fick du behålla det. Så skattebördan låg i väldigt hög grad på jordägande under den här tiden. Det är först på 1910- talet när vi får en modern inkomstskatt i Sverige som vi betalar mer rättvist mellan de som tjänade mycket kapital och de som ägde jorden och brukade den. Var finns handlingar? - Dels kan man leta i kyrkböckerna efter individen och var hon eller han hade sin verksamhet. Sen finns det Handelsregister från 1855 där man registrerade sin verksamhet. Och hade man ett Aktiebolag så finns de handlingarna på Riksarkivet.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson och Viktor Åsberg slaktband@sverigeradio.se

Malin Gramer och Katrin Zytomierska pratar frispråkigt och humoristiskt om sin situation mitt i livet. Just nu är det mycket fokus på bebisar, barn, fyrtioårskriser, träning, sömn, och hur de roddar sina karriärer med familjelivet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om att vara snygg naken, lyssna på Timbuktu och söka efter frid i själen. Och en del annat. Kontakt: jakob.pansell@gmail.com

I veckans avsnitt snackar vi Hitman, Division och Plants vs Zombies Garden Warfare 2. Markus Blomstrand – Twitter @PointNPraise Roger Nilsson – Twitter @Gamerpappan Ladda ner som MP3-fil

I dagens nyhetsstuds tar vi och reagerar på saker som sker i offentligheten. Straff som är hårda. Olyckor som är allvarliga. Tillgänglighet som är otillgängligt. Ja, sånt som man studsar till på!

Det 28:e avsnittet blev det avsnittet som Jonathan tittade närmare (med mycket kritiska ögon) på det brittiska valet. Men det var också avsnittet som Sara frågade sig vad det finns för likheter mellan folk som fotar olyckor och folk som fotar sina barn. Michael hade följt den senaste partiledaredebatten och tog med sig highlightsen till studion och Björn hade märkt att Sveriges dialekter hade försvunnit. Medverkande: Sara Bäcklund, Michael Landén Jonathan Ridings, Björn Sundin

Det 28:e avsnittet blev det avsnittet som Jonathan tittade närmare (med mycket kritiska ögon) på det brittiska valet. Men det var också avsnittet som Sara frågade sig vad det finns för likheter mellan folk som fotar olyckor och folk som fotar sina barn. Michael hade följt den senaste partiledaredebatten och tog med sig highlightsen till studion och Björn hade märkt att Sveriges dialekter hade försvunnit. Medverkande: Sara Bäcklund, Michael Landén Jonathan Ridings, Björn Sundin

Om kritik mot att Räddningstjänsten inte är en lärande organisation. Med Urban Björstadius och Håkan Svensson. I Vetenskapsradion Forums granskning av den svenska räddningstjänsten handlar det i veckans program om kritik mot att räddningstjänsten inte är en lärande organisation och att man måste bli bättre på att lära av tidigare olyckor och bränder. I programmet medverkar Ola Morin, brandman och insatsledare i Helsingborg, Lars-Erik Sundkvist, räddningschef i Storuman, Bengt Herner, styrkeledare på Räddningstjänsten i Ljungbyhed, Ola Malmstedt, räddningschef på Storstockholms brandförsvar, Johan M Sanne, docent i teknik och social förändring, Stefan Svensson, docent i brandteknik vid Lunds universitet och Jan Wisén, biträdande avdelningschef på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Programledare är Urban Björstadius och Håkan Svensson.

Polisen har aktivt börjat jobba med sociala medier som Facebook och Twitter, något som både skapat stor uppmärksamhet och som också hjälpt dem att lösa brott. Dagens Vetenskapsradion Forum besöker Södermalmspolisen i Stockholm där Robert Kindroth berättar om hur han använder Facebook i sitt arbete. Anna Maria Böök är kommunikationsstrateg på Rikspolisstyrelsen, och hon säger att polisen ska finnas där allmänheten finns, och idag finns miljoner svenskar på olika sociala medier. Att allt fler kommuner, blåljusorganisationer och myndigheter nu finns på Facebook och Twitter har också intresserat forskare. Jonas Landgren är verksam vid Crisis Response Lab vid Chalmers i Göteborg, och han ser både nya möjligheter och nya utmaningar med den nya tekniken. Den kan både vara till hjälp när det gäller att få en överblick över en olycka eller en katastrof, men också försvåra arbetet för polis och räddningstjänst när till exempel människor strömmar till en olycks- eller brottsplats. Fredrik Bergstrand vid Göteborgs universitet forskar om hur räddningstjänst och ambulans kan utnyttja de sociala medierna, och han säger att framför allt bilder från till exempel allmänhetens mobilkameror kan vara till stor nytta. Programledare är Urban Björstadius.

Facebook- och Twitterpoliser har snabbt blivit populära, och de sociala medierna har nu också blivit allt viktigare vid brott, olyckor och katastrofer. Med Urban Björstadius.

+ Askmolnet lägger sig inte bara som ett kvävande täcke över isländska åkrar - hela nyhetsflödet har kvävts senaste veckan. Gräv-Josse rotar fram nyheterna som dränktes i askan. + En "bortsupen" prototyp av nya iphone och en ipad-tjuv som sliter av ett finger?! Olyckor eller "olyckor" - vi synar Apples marknadsföring! + På tal om smyglansering: Kim Jong Il:s son Kim Jong Un fångas för första gången på bild i västmedia - vilka slutsatser kan vi dra av det?