Podcasts about kungliga tekniska

Under de senaste decennierna har de regionalekonomiska skillnaderna ökat i Sverige. Är det en trend som vi även kommer att se framöver? Hur kan regionalpolitiken verka för att skillnaderna inte ska bli för stora? Och hur ska Sverige tillvarata hela landets utvecklingskraft? Medverkande Frida Boklund, regionchef Gotland, Småland och Östergötland, Företagarna Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia, Lunds universitet Martin Henning, professor i ekonomisk geografi, Göteborgs universitet Kajsa Myrberg, förbundsdirektör, Norrbottens Kommuner Elisabeth Thand Ringqvist (C), näringspolitisk talesperson och vice ordförande i näringsutskottet Emelie Värja, chefsekonom, SKR Hans Westlund, professor i urbana och regionala studier, Kungliga Tekniska högskolan (KTH) Seminariet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.

Under åren 1870 till 1970 gick Sverige från att vara ett av de fattigaste länderna i Europa till det fjärde rikaste landet i världen. Sveriges industrialisering kom sent, men blev oerhört framgångsrik. Svenska innovationer skulle sprida sig över världen.Grunden var tydlig äganderätt, jordbruksreformer, allmän folkskola samt näringsfrihet.Tillväxtmaskinen började inte hacka förrän på 1970-talet när oljekrisen, skattetryck och allt fler regleringar blev början på Sveriges fall från toppen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Andreas Bergh, lektor vid nationalekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Han har skrivit boken Den kapitalistiska välfärdsstaten.Forskningen visar att Sverige kunde kombinera effektiv kapitalism med en utvecklad välfärdsstat tack vare stabila spelregler och en rationell arbetsfördelning mellan politik och näringsliv. Flera faktorer bidrog till Sveriges ekonomiska framgång under denna hundraårsperiod:Under 1800-talet genomfördes omfattande reformer som moderniserade Sverige. En av de mest betydelsefulla var införandet av näringsfrihet 1864, vilket avskaffade gamla skråsystem och öppnade upp för entreprenörskap. Demokratins utveckling, med rösträttsreformer och en starkare riksdag, skapade också stabila institutioner som gynnade långsiktig ekonomisk tillväxt.Införandet av folkskolan 1842 och en stark satsning på teknisk utbildning, som Chalmers tekniska högskola och Kungliga Tekniska högskolan, lade grunden för en välutbildad arbetskraft. Teknologiska innovationer, som Alfred Nobels uppfinning av dynamiten och Lars Magnus Ericssons telekommunikationsteknik, stärkte Sveriges konkurrenskraft på den globala marknaden.Sveriges rikliga naturresurser – skogar, järnmalm och vattenkraft – spelade en avgörande roll i industrialiseringen. Tack vare export av högkvalitativt stål, pappersmassa och andra industriprodukter växte den svenska ekonomin i snabb takt. Svenska företag som SKF, ASEA och senare Volvo och Ericsson blev globala aktörer och symboler för svensk industriexport.Under 1930-talet etablerades det så kallade "Saltsjöbadsavtalet", en kompromiss mellan arbetsgivare och fackföreningar som bidrog till en stabil arbetsmarknad. Denna samförståndsanda mellan arbetsmarknadens parter, tillsammans med en stark socialdemokratisk politik, gjorde att Sverige kunde kombinera hög tillväxt med relativt små inkomstklyftor.Under 1900-talet lade Sverige stor vikt vid att bygga upp ett omfattande välfärdssystem, vilket inkluderade sjukvård, pensioner och utbildning. Detta bidrog till att stärka den sociala sammanhållningen och skapa en arbetskraft som både var frisk och välutbildad.Bild: Gjuteriet vid Bolinders kring 1890. Gjutare i Bolinders Mekaniska Verkstads vid Klara sjö på Kungsholmen i Stockholm. Stockholms stadsmuseum. Wikipedia. Public Domain.Musik: Mischief And Consequence. Av: Jon Presstone. Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Universitet och högskolor spelar en viktig roll i samhällsutvecklingen, inte minst i samspel med näringslivet. Samverkan med lärosäten möjliggör för företag att ta del av den senaste forskningen och utveckla sina verksamheter genom forskningsbaserad kunskap. En vanlig form för samverkan mellan lärosäten och näringsliv är företagsdoktorander. Medverkande Lars Hultman, vd för Stiftelsen för strategisk forskning Johan Lundin, professor i informatik med inriktning mot lärande och viceprefekt med särskilt ansvar för forskarutbildningen vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi på Göteborgs universitet Anna Sandström, senior director i Europa för samhällsfrågor inom forskning och utveckling, AstraZeneca Thomas Schön, Beijerprofessor i artificiell intelligens vid Uppsala universitet Magnus Strand, docent i Europarätt och universitetslektor i handelsrätt vid Uppsala universitet Anders Söderholm, rektor för Kungliga Tekniska högskolan (KTH) Linda Wedlin, professor i företagsekonomi vid Uppsala universitet Seminariet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.

I måndags kom A-kursen i svarta hål och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Jonas Enander som är doktor i fysik och forskningskommunikatör vid Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan vid Oskar Klein Centre samt författare till boken Mörkret och människan. Jonas berättar bland annat om man det går att se svarta hål som universums slut, om vi människor ens har den kognitiva förmågan att förstå rymden fullt ut och vilka vetenskapliga genombrott som han hoppas kommer ska under hans livstid.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Novembermörkret sluter sig allt tätare omkring oss och nyhetsrapportering är allt annat än ljus. Men mörkast av allt är ändå de svarta hålen i universum. Vad är egentligen ett svart hål? Vad händer om man faller in i ett och på vilket sätt kan astronomisk forskning om himlakroppar vara relevant för oss människor på jorden? Det svarar Jonas Enander på som är doktor i fysik och forskningskommunikatör vid Stockholms universitet och Kungliga Tekniska högskolan vid Oskar Klein Centre samt författare till boken Mörkret och människan. Dessutom pratar Emma och Clara om kosmofobi, memes och hur man tvättar kläder i rymden.Klipp och musik:The Rolling Stones - Paint It, BlackTV4 Nyhetsmorgon, Professorn förklarar Stephen Hawkings teori om svarta hålTV4 Nyhetsmorgon, Första bilden på vintergatans svarta hål- ”Sugs vi in är det kört”BBC News, First ever black hole image releasedNasa, Two Black Holes MergingNasa, Data Sonification Black Hole at the Center of the Perseus Galaxy Cluster (X-ray)Vår tenta i svarta hål hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avskiljning och lagring av koldioxid genom BECCS och CCS kan bli avgörande för att nå klimatmålen. Men hittills har det funnits svaga drivkrafter att införa sådan teknik. I en ny SNS-rapport förklarar tre forskare varför. Medverkande Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sverige Malin Dahlroth, vd och koncernchef på Sysav Anders Egelrud, vd och koncernchef på Stockholm Exergi Jytte Guteland (S), ledamot i miljö- och jordbruksutskottet samt i EU-nämnden Filip Johnsson, professor i energiteknik, rymd-, geo-, och miljövetenskap vid Chalmers Tekniska Högskola Kenneth Möllersten, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Kungliga Tekniska högskolan Helena Storckenfeldt (M), miljö- och klimatpolitisk talesperson samt ledamot i miljö- och jordbruksutskottet Lars Zetterberg, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare SNS.

I EU har beslut just tagits som ska minska flygets klimatpåverkan i framtiden. Kommer det bli möjligt att flyga utan dåligt klimatsamvete? Och i så fall hur? I programmet går vi igenom de olika teknikerna som kan göra flygresandet mindre klimatskadligt. Det handlar om elflyg, biobränslen, vätgasflyg och elektrobränslen.Medverkande: Jonas Åkerman, som forskar vid Kungliga Tekniska högskolan KTH i Stockholm om hur vi ska kunna få en hållbar flygsektor. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Sverige satsade tidigt på kärnkraften och kom att utveckla en egen teknologi kallad den svenska linjen. Bara några månader efter atombomberna släppts över Hiroshima och Nagasaki tillsatte ecklesiastikministern Tage Erlander en expertgrupp, Atomkommittén.I kalla krigets skugga samarbetade staten med näringslivet för svenska kärnkraftverk och atombomber. Den första svenska reaktorn R1, som var en ren forskningsanläggning, startades den 13 juli 1954 i ett bergrum vid Tekniska högskolan i centrala Stockholm. Med tiden blev Sverige en stormakt inom kärnkraft, men på 1970-talet vaknade en stark opinion mot kärnkraften.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per Högselius, professor i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm som skrivit om kärnkraftens historia i bland annat artikeln Atomic Shocks of the Old - Putting Water at the Center of Nuclear Energy History.De allra första lyckade experimenten med att utvinna energi ur atomer utfördes i Berlin 1938 av de tyska fysikerna Otto Hahn, Lise Meitner och Fritz Strassmann. Under andra världskriget började flera nationer att forska inom området. Motivet var då framförallt framställning av kärnvapen.I Sverige startades forskningsanläggningen R1 redan 1954. Ytterligare två försöksreaktorer kom att byggas i Studsvik i Södermanland innan landets första kommersiella kärnkraftverk, Ågestaverket, R3, söder om Farsta i Stockholm laddades 1964 för att producera fjärrvärme och el, och i hemlighet vapenplutonium till programmet för att bygga svenska atomvapen.Under andra världskriget hade Sverige varit beroende av Nazitysklands kol. Därför blev oberoende viktigt i utvecklandet av svensk kärnkraft. Sverige satsade på så kallade tungvattenreaktorer som kunde drivas med naturligt, oanrikat, uran som man tänkte bryta på platser som Ranstad i Västergötland och Kvarntorp i Närke.Ågestaverket drevs till 1974 utan att leverera någon vinst förrän de sista två månaderna. Parallellt med konstruktionsarbetet på R3/Ågesta pågick projekteringen av R4 som byggdes vid Marviken på Vikbolandet. Anläggningen kom dock aldrig i drift som kärnkraftverk på grund av att teknikutvecklingen sprang ifrån planerna.Mellan 1972 och 1985 byggdes tolv stora kärnreaktorer på fyra platser: Oskarshamn, Ringhals, Barsebäck och Forsmark. Mot slutet av 1980-talet levererade de runt hälften av Sveriges totala elproduktion.På 1970-talet kommer de första folkliga protesterna mot kärnkraften. I valrörelsen 1976 lovar Centerledaren Thorbjörn Fälldin att inte tillåta nya reaktorer och att kärnkraften ska avvecklas. Efter valet tvingas han kompromissa med de övriga regeringspartierna och startar Barsebäck 2 1977. Fälldins regering faller 1978 efter oenighet om en folkomröstning om kärnkraften.Motståndet mot kärnkraft ökade efter kärnkraftsolyckan i Harrisburg i USA 1979. Eftersom kärnkraften kom att splittra partierna utlyses en folkomröstning till mars 1980 där Socialdemokraternas och Folkpartiets linje 2 vinner. Det innebär att Sverige ska ha högst tolv reaktorer. Riksdagen beslutar sedan att kärnkraften ska vara avvecklad år 2010.Bild: Reaktorn R1 på Kungliga Tekniska högskolan i StockholmOkänd - Tekniska museet Stockholm, Wikipedia, Public DomainMusik: Funny Days av New Library Sounds, Storyblocks AudioLyssna även på De hemliga svenska atombomberna.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En pandemi og et klima i stadig endring har gitt oss en økt bevissthet om hvordan vi står i relasjon til hverandre og til andre skapninger og miljøer rundt oss – fra kroppen til det globale. Er det på tide at vi undersøker nærmere hvordan urbanisering og det urbane livet påvirker andre enn oss selv? Professor ved Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, Jonathan Metzger, og Professor Cecilie Sachs Olsen ved OsloMet diskuterer de sammenvevde skjebnene til mennesker og andre skapninger i byen. Programleder er professor i samfunnsgeografi, Per Gunnar Røe. Episoden er produsert av Red Ant. This episode is in English only.

Sveriges främsta skatteforskare, experter och beslutsfattare samlas för en tvådagarskonferens som avslutar SNS treåriga forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld. Samtalen kommer att belysa det svenska skattesystemet och hur Sverige påverkas av de förändringar som diskuteras inom EU och OECD. Medverkande Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Centrum för miljö- och naturresursekonomi, Handelshögskolan, Umeå universitet Gustav Martinsson, docent och lektor i finansiell ekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan Ann-Marie Bjerström, skattechef, Uniper Camilla Brodin (KD), närings- och energipolitisk talesperson Jakop Dalunde (MP), Europaparlamentariker (deltar digitalt)

Vätgas spås få en allt större betydelse som energibärare i framtiden. Hur producerar, lagrar och använder vi vätgas på bästa sätt? SNS bjuder in forskare samt myndighets- och näringslivsrepresentanter för att diskutera vätgasens roll i framtidens energisystem. Medverkande Paula Hallonsten, enhetschef policyanalys, Energimyndigheten Göran Lindbergh, professor i elektrokemi vid Kungliga Tekniska högskolan Åsa Lyckström, hållbarhetstrateg, Siemens Energy Mikael Nordlander, Director Industry Decarbonisation, Vattenfall Samtalet leds av Thérèse Lind, forskningsledare, SNS.

I snart 30 år har Sverige beskattat koldioxidutsläpp. Sedan 2005 finns även genom EU:s utsläppshandelssystem ett internationellt pris på utsläpp. I en ny SNS-rapport har forskarna Per Strömberg och Gustav Martinsson undersökt hur företagens utsläppsnivåer påverkas av att det uppstår kostnader för utsläppen. Medverkande Jakop Dalunde (MP), Europaparlamentariker Fredrik Hannerz, chef för utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket Thomas Hörnfeldt, hållbarhetschef på SSAB Gustav Martinsson, docent och lektor i finansiell ekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) Per Strömberg, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm Samtalet leds av Gustav Peldán Carlsson, projektledare på SNS.

Samma år som Alvesta blir köping tar den levnadsglade skåningen Claes Knutson examen från Kungliga Tekniska högskolans arkitektavdelning. Av ren slump ska deras vägar snart komma att korsas och resultaten kommer att bli storslagna. För Alvesta innebär det en stark framtidsutveckling, en frisk fläkt samt skapandet av flera viktiga och framstående byggnadsverk, för Knutson kommer det innebära bildandet av ett av Sveriges största arkitektkontor med flera stora uppdrag, bland annat åt IKEA. I det 12:e avsnittet av Kulturparkens podd får vi lära känna arkitekt Claes Knutson som under mitten av 1900-talet tog sig an enorma projekt och som hittade en helt egen arkitektonisk stil som håller än idag. Om du vill veta mer om Knutson och hans arkitektoniska verk kan du köpa Samuel Palmblads bok ”Arkitekt Claes Knutson – Du får aldrig stunden tillbaka” som finns tillgänglig på Smålands museum och på www.kulturparkensmaland.se Musik: Latché Swing - Hungaria freemusicarchive.org/music/Latch_Sw…_2008/Hungaria

Forskare pratar träning och betydelsen av fysisk aktivitet för jobbet. Olika träningskulturer framträder i olika fält: Kan du tänka dig Freud cykla? undrar psykologiforskare Jonas Olofsson retoriskt. Att ständigt konkurrera och arbeta under stora prestationskrav är något forskare och professionella idrottare har gemensamt. Medverkande: Steffi Burchardt, vulkanforskare vid Uppsala universitet, Christian Ohm, partikelfysiker vid Kungliga Tekniska högskolan och Jonas Olofsson, psykologiforskare vid Stockholms universitet. Moderator: Annika Moberg.

Forskningskommunikation! Med praktiska exempel som IPCC och Nobelprisen. Frida Bender, forskare vid Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet och Johan Rockberg, forskare inom antikroppsteknologi och riktad evolution vid Kungliga Tekniska högskolan pratar om sin syn på och sina erfarenheter av att forskningskommunikation, gäst i Akademipodden är en expert på forskningskommunikation: Johan Lindahl, PR-konsult vid byrån Westanders. Moderator och producent: Annika Moberg

F.d. vd, 73 år. Född i Luleå, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Det blev en väldig uppståndelse efter att Scanias förre vd, Leif Östling, uttalade de orden i svt och han fick lämna posten som ordförande för Svenskt Näringsliv. I sitt Sommarprogram utvecklar Leif Östling sina tankar kring vad vi borde få för skattepengarna. Dessutom berättar han hur det gick till i kulisserna när Volvo försökte köpa Scania. "Utan att vi i ledningen eller styrelsen visste något, la dom i princip ett bud på Scania. Det kablades ut på lastbilsutställningen i Bryssel. När pressdagen började kom några journalister fram. De ville ha mina kommentarer till budet. Jag stod mållös, jag visste ju ingenting." I programmet redogör Leif Östling också för ett vad om en flaska whiskey med dåvarande industriministern Björn Rosengren, hur hans första erfarenheter av ledarskap är från föreningslivet  i Luleå där han växte upp och hur ett besök på en av Toyotas bilfabriker i USA inspirerade till en ny företagskultur hos den svenska lastbilstillverkaren. "Vi gapade av förvåning, förstod inte alls vad vi såg, men resultatet var ju fantastiskt." Leif Östling var VD för Scania i många år. Han har dessutom suttit i Volkswagens koncernledning, i styrelsen för SKF och är hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan och Luleå universitet. Om Leif Östling Framgångsrik och frispråkig företagsledare. Kommentaren Vad fan får jag för pengarna? i Uppdrag granskning om skattepolitiken ledde till avgången som ordförande i Svenskt Näringsliv. Uppskattad vd för Scania i många år. Har suttit i Volkswagens koncernledning och i styrelsen för SKF och riskkapitalbolaget EQT. Är för ökad privatisering och har kallat Socialdemokraternas styre en socialistisk modell med planekonomi. Har hotats av högerextremister för åsikten att invandrare är en ryggrad i svensk ekonomi. Hedersdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan och vid Luleå universitet. Har fått Ingenjörsvetenskapsakademiens stora guldmedalj. Producent: Mia Odabas

FORSKARE INOM AI OCH FYSIK, 51 år. Född i Stockholm, bosatt utanför Boston. Tidigare Sommarvärd 2008. Forskaren Max Tegmark berättar i sitt Sommar om vad som håller på att hända med utvecklingen av artificiell intelligens, ett område med stor potential och stora risker. För mig är artificiell intelligens den viktigaste demokratifrågan i vår tid, säger Max Tegmark, forskare inom artificiell intelligens, AI, och fysik i sitt program.  När teknikutvecklingen gör enorma framsteg finns risken att de som har tillgång till den nya tekniken får makt över de som inte har den. Max Tegmark pratar om vad som kan hända, och hur teknikutvecklingen redan idag omformar samhället. Men vad är egentligen intelligens? Max Tegmark vill att vi slutar se intelligens som något bara kolbaserade livsformer, som människor och djur, kan ha. De senaste åren har datorerna blivit mycket bättre på att röra sig, spela och köra själva. Sen sitt förra sommarprat har Max Tegmark börjat kalla sig aktivist, och inte bara forskare. Via sitt arbete med organisationen Future of Life Institute arbetar han ihop med andra personer inom forskningsfältet för att styra utvecklingen av artificiell intelligens i rätt riktning. För, som organisationen skrev i en insändare: AI kan bli det bästa eller det sämsta som någonsin hänt mänskligheten. Om Max Tegmark Föreläsande fysiker känd för sina kontroversiella teorier om parallella världar. Professor vid MIT, Massachusetts Institute of Technology i Boston. Aktuell med boken Liv 3.0; att vara människa i den artificiella intelligensens tid.                                           Har dubbel examen, som civilingenjör i teknisk fysik vid Kungliga Tekniska högskolan och civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm. Disputerade vid University of California, Berkeley. Leder The Future of Life Institute, en organisation som verkar för att tekniken ska hjälpa mänskligheten. Har gett ut Vårt matematiska universum; mitt sökande efter den yttersta verkligheten. Mottog KTH:s stora pris 2015. Här kan du lyssna på hela dokumentären "Fyra minuter från kärnvapenkrig" av Per Shapiro och Håkan Engström som nämns i programmet: https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/991022?programid=909 Producent: Per Shapiro

Tema komplexitet, visst är det härligt när det är krångligt? Alexandre Antonelli (forskare inom biologisk mångfald), Jakob Nordström (forskare inom datavetenskap) och Sara Strandberg (partikelfysiker) ger exempel och pratar om komplexitet och hur de hanterar den, i sina fält och i vardagen. Medverkande: Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet, Sara Strandberg, docent i partikelfysik vid Stockholms universitet, och Jakob Nordström, docent i datavetenskap vid Kungliga Tekniska högskolan. Moderator: Annika Moberg.

Helt fra begynnelsen har psykoanalysen vært opptatt av loven, fantasier om overskridelse og ulike former for selvpåført straff på en måte som har vært relevant for kriminologien. I nyere tid er det ikke bare DNA-bevis som har påvirket rettens gang, også genetikk og nevrovitenskap har begynt å spille en rolle i vurderingen av den tiltaltes kriminelle profil. Men hvordan skal vi forstå det grunnleggende forholdet mellom subjektet og loven? Har psykoanalysens oppfatning av menneskelige motiver, fantasier og begjær noe å tilføre de “harde vitenskapene” på dette feltet? I panelet sitter seniorforsker Renata Salecl, som har arbeidet med kriminologi fra et psykoanalytisk perspektiv, og professor ved Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm Leif Dahlberg. Moderator er Frode H. Pedersen, som leder et prosjekt om humanistiske rettsstudier ved UiB.

[Podcast in English] Psykoanalyse, lov og rett. Helt fra begynnelsen har psykoanalysen vært opptatt av loven, fantasier om overskridelse og ulike former for selvpåført straff på en måte som har vært relevant for kriminologien. I nyere tid er det ikke bare DNA-bevis som har påvirket rettens gang, også genetikk og nevrovitenskap har begynt å spille en rolle i vurderingen av den tiltaltes kriminelle profil. Men hvordan skal vi forstå det grunnleggende forholdet mellom subjektet og loven? Har psykoanalysens oppfatning av menneskelige motiver, fantasier og begjær noe å tilføre de “harde vitenskapene” på dette feltet? I panelet sitter seniorforsker Renata Salecl, som har arbeidet med kriminologi fra et psykoanalytisk perspektiv, og professor ved Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm Leif Dahlberg. Moderator er Frode H. Pedersen, som leder et prosjekt om humanistiske rettsstudier ved UiB.

Vi diskuterar vetenskapliga fenomen med filmen Interstellar som fond med utgångspunkt i de medverkandes olika fält. Vad är trovärdigt i filmen? Favoritrobotar på film? Vad säger miljöforskaren om miljöproblemen i filmen? Om möjligheten att resa genom maskhål fanns, skulle astronomen vilja studera något på närmare håll? Lyssna och hör forskarnas samtal! Medverkande: Helena Filipsson, docent i geobiosfärsvetenskap vid Lunds universitet; Dani Kragic Jensfelt, professor i robotik vid Kungliga Tekniska högskolan, Kirsten Kraiberg Knudsen, docent i astronomi vid Chalmers och Sara Strandberg, lektor i elementarpartikelfysik vid Stockholms universitet. Vi spelade in hos Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, tack Christer för att vi fick låna ditt rum! Samtliga är ledamöter i Sveriges unga akademi.

Ifrågasatt slutförvar. Nu kommer ytterligare forskning som visar att de kopparkapslar som det svenska kärnavfallet skall ligga i kan frätas sönder alldeles för snabbt. Kopparen håller bara 1000 år, inte 100 000 anser Peter Szakalos, korrosionsforskare på Kungliga Tekniska högskola i Stockholm. Men Svensk Kärnbränslehantering SKB anser inte att de behöver ändra sin metod med anledning av den nya rapporten. Dessutom besöker Klotet Turin, staden med Europas värsta luft. Programledare är Marie-Louise Kristola.