Podcasts about Lennart Hellsing

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seMan har läst och hört om den här sortens sammanslutningar tidigare, men sällan har man kommit så nära inpå som i P1-dokumentären Sista dansen på Fårö av Jannike Åhlund. Ett gäng ur kultureliten samlas varje sommar på Fårö med vilda fester till gryningen och nakenbad på öde stränder. Det är författaren Lennart Hellsing, musikern Georg Riedel, skådespeler…

Det finns en avighet mitt i den svenska vanligheten. I dess centrum återfinns två herrar föda 1919 Åke Hodell och Lennart Hellsing. Magnus Haglund visar hur deras konst hänger ihop med landet lagom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.En av poeten Åke Hodells mer berömda skapelser kom till redan hösten 1937. Det skedde på Hammarby idrottsplats, under en match där Hodell var hejaklacksledare för Södra Latins fotbollslag. I sin helhet låter den så här:Sassa brassa mandelmassaHej, hej, hejIK FrejHeja Gröndaaaal!En av poängerna var förstås att inget av lagen hette Frej eller Gröndal. ”Men alla visste att de var de två sämsta lagen i gärdesgårdsserien”, som Hodell uttryckte saken.Han var stridspiloten som störtade, som blev antimilitarist och poet, teaterman och ljudkonstnär. Det finns mycket som binder ihop honom med det internationella avantgardet, med dadaismen och Fluxusrörelsen, ljudpoesin och slumpmusiken, den drömda och den politiska konsten.Men där finns också ett parallellt inhemskt spår som leder i delvis andra riktningar, lika mycket bakåt som framåt i tiden och som hör ihop med folkliga traditioner, revyer och ramsor, Andersson, Pettersson och Lundström, likaväl som med Bellman och Almqvist. Och inte minst Lennart Hellsing.Hodell och Hellsing var båda födda 1919 och i deras konstnärskap och författarskap förenas språkknådandet och dråpligheten, en fantasirikedom som får ordklangerna att ta oväntade vändningar, skapa nya molekylära föreningar, öppna sig för leken, trolleriet, de magiska förvandlingarna.Åke Hodells komiska militär General Bussig är i den bemärkelsen släkt med Kusin Vitamin och frasen ”Klipp av deras meningar, klipp sönder deras ord”, som återkommer gång på gång iLågsniff, skulle kunna vara något som Krakel Spektakel ägnar sig åt, i antiauktoritär villervalla.Det finns en svensk avighet, mitt i den svenska vanligheten och i bakgrunden finns Carl Jonas Love Almqvists experiment med rimformer och halsbrytande ordvändningar, i nonsensdikterna tillkomna under landsflykten i Amerika på 1850- och 60-talen.Det finns fascinerande korrespondenser mellan Hellsings ”Hej, sa Petronella ifrån Plaskeby, det är tid att fälla upp sitt paraply”, och Almqvists ”Kan man ej säga: / 'Ack, söta syster! Låna mig din Parasoll'? / Jo visst. Men kan den andra icke överväga och svara: ‘Syster! Den är blott ett gammal såll, / så full av hål!”I en artikel i Aftonbladet 1964, ”Dikt vid språkets gräns”, lyfter Kurt Aspelin fram Almqvistdimensionerna i Lennart Hellsings rimkonst, ett litterärt landskap där ”den folkliga ramsans bakvända visa skjuter skott och där Lennart Hellsing timrar på staden Annorlunda - ‘en stad där allting sker, ut och in och bak och fram och upp och ner'”. Enligt Aspelin handlar den här sortens skrivande om en ”naiv lekfullhet inför ljuden som konkret byggmaterial, spontan glädje vid språkets och logikens kullerbyttor”.Det skulle lika gärna kunna vara Åke Hodells konstnärskap han beskriver, inte minst det som äger rum i radiopjäsen om just Almqvists landsflyktsår i Amerika, Den stora segern vid Gettysburg från 1972. Här förvandlas verkligheten, på ett galghumoristiskt och melankoliskt vis, med hjälp av upprepningar och rytmiska förskjutningar. Samma sak många gånger om, i ständigt nya belysningar, med hjärnans elektroniska aktiviteter som fantiserar om livet där borta, på andra sidan havet. I ett brev till producenten Stina Eidem under föreställningsarbetet fångar Hodell Almqvists tvetydighet och kreativa ambivalens:”Hos Almqvist brottades fantasierna och realiteterna med varandra på ett mer uppförstora sätt än hos vanliga människor. Svårigheten för Almqvist var att skilja fantasi och verklighet åt (en åkomma som hand delar med de flesta författare).”Ja, så där formulerar sig Åke Hodell och han befinner sig i det här skedet i direktkontakt med omvandlingskrafterna och de revolutionära omstruktureringarna i Almqvists författarskap.Men för både Åke Hodell och Lennart Hellsing tycks detta bråkande med verklighetsbilderna och anammandet av fantasins förvandlingskrafter handla om någonting mer än poetisk lekfullhet. Som konstnärlig akt är det hela intimt förbundet med upplevelser av andra världskriget, av ett Sverige som är litet, ansatt och trångt och söker samförståndslösningar, och senare, efter kriget, mynnar ut i välfärdsstatens rationalism och nyttotänkande. Var sak på sin plats.Räta linjer, korrekta åsikter.Hodell och Hellsing bryter med allt detta och de gör det med konstnärlig suveränitet och en virtuositet i handlaget, i ordens placeringar, kommatecknens rytmiska förskjutningar, de oväntade tankesprången mitt i vardagsbilderna.Lennart Hellsing var visserligen aldrig, som Åke Hodell, med om någon flygolycka som påverkade hela konstnärskapet och blev en moralisk frågeställning om maktens språk. Men kriget kastar ändå sina skuggor och föder detta enorma frihetsbehov i språkets kränganden, ett kollagetänkande med skarpa linjer och förbluffande kombinationer som i hög grad påminner om Öyvind Fahlströms metod: ”Man tar en bit A och hittar en bit B och det tänder vildsint när man stryker A mot B”.Ja, det är detta de ägnar sig åt, Herr Kors-och-Tvärs och Fröken Hit-och-dit. De dansar med varandra och gläder sig åt de oregerliga rytmerna som får världen att vibrera, något som kommer till ett fantastiskt uttryck i Kanaljen i Seraljen, konstboken från 1956 där Hellsings dikter omskapats av konstnärer som X:et, Randi Fisher, Endre Nemes och Karl-Axel Perhson.Därför är det helt följdriktigt att Lennart Hellsing uppskattade en bok som Annika Elmqvists Sprätten satt på toaletten. Eller att han, i en Aftonbladetartikel 1966, kunde beskriva Maria Gripes romanfigur Hugo som ”en romantisk symbol för ett uppror mot de sociala konventionerna, mot stela regler och tidsjäktet”.Här tydliggörs släktskapet med Åke Hodells konstnärliga och politiska anarkism, rättframheten och det direkta tilltalet, som inte jamsar med och gör sig till, men har en absolut känsla för komiken när språkordningen ställs på ända.Det är detta som äger rum i Verner von Heidenstam, Nya dikter, attentatsverket från 1967 där Åke Hodell har hällt bläck över Heidenstams lyriksamling från 1915. Så kan det högtidliga och nationellt laddade språket invaderas av främmande och förstörande krafter, djur på vandring över boksidorna, en nödvändig oordning mitt i det som uppfattar sig som fast och färdigt.I dikten Medborgarsång, i strofen som Heidenstam inleder ”Vi stridde gemensamt för hem och härd,/då våra kuster förbrändes,” låter det så här när Hodell gått loss med bläcket:Vi stridde gemensamt för hem härdDå våra k rändesEj herNär vEj hermenDet äck på Sveriges bAtt eter pengar. Det är skoch tempelmen kasta soch taVi ör eg k, et skiljan det v vilja.Magnus Haglund

Möt Yvonne Lombard en av våra stora skådespelare, vacker, rolig, fräck Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För henne är fantasin en mycket viktig del av hennes liv, likaså att ha fått cykla alla mil alla årtionden längs Fårös stenstränder. Hon har fem ”underbara” barn, har varit gift med författaren Lennart Hellsing som gick bort 2015 och som Yvonne Lombard säger ”på något sätt finns kvar i rummet” i den vackra lägenheten ”samtidigt som han väntar på mig på Klara Kyrkas kyrkogård”. Yvonne Lombard är en kvinna med urkrafter, en sann prinsessa, möt henne, hennes vänner, kollegor och familjproducent Susanna Einerstamsusanna.einerstam@sverigesradio.se

Dansk-svenske filmjournalisten Jan Lumholdt förklarar ett av de verk som fick en självklar plats i den danska kulturkanon: Benny Andersens bok och Povl Dissings lp Svantes viser, översatt till svenska av bland annat Cornelis. En tur fram och tillbaka över sundet som också nämner Lennart Hellsing, Lill Lindfors, Peter Harryson och Per Oscarsson. Samt pölse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett gäng kända konstnärer, skådespelare och musiker lever bohemliv på Fårö med nakenbad och storslagna fester. Men en natt spårar det ur. Det är när en av de storslagna festerna pågår som det urartar. Plötsligt dyker en magdansös upp som en födelsedagspresent ur en koffert. Författaren Lennart Hellsing, musikern Georg Riedel, skådespelerskan Yvonne Lombard, poeten Elisabeth Hermodsson och estradören Olof Buckard var några i det stora kompisgänget av kändisar från 60- och 70-talens kulturliv.Somrarna tillbringade de på Fårö med vilda fester till gryningen och nakenbad på öde stränder. En paradisisk tillvaro som fick ett tvärt slut när feminismen gjorde sitt intåg i gänget genom filmaren Maj Wechselmann.Koffertmordet på LansaUnder en urspårad födelsedagsfest en julinatt sätts gängets gemenskap på prov när en magdansös dyker upp som födelsedagspresent. Festen spårar ur och ödelägger decennier av nära vänskap och går till historien som koffertmordet på Lansa.Reporter: Jannike ÅhlundProducent: Håkan EngströmSlutmix: Tor Sigvardson

Podden möter Hèléne Blomqvist i ett samtal om hur sång, dikt och berättande kan användas pedagogiskt. Samtalet kommer även in på hur den officiella, fyrkantiga och mekanistiska världsbilden inte räcker till när det gäller vad människan är och vad hon behöver. Samtalet handlar också om att mista en närstående genom självmord och om konsten som en hjälp att överleva. Musiken som spelas i podden: 1. Kämpa (Hèléne Blomqvist – text och musik) 2. En tidig morgon i september (Lennart Hellsing – text, Thord Gummeson – musik) 3. En stjärna föll (Hèléne Blomqvist – text och musik) Medverkande: Hèléne Blomqvist Erland Kornfeld Daniel Johnston (teknik) Jens Möller har levererat ett fantastiskt arr på vår jingel (I den höga Riddarsalen – för er som inte gått Waldorfskola alternativt sov er genom det mesta av den). Vi har fixat ett eget Swish-nummer som ni kan skicka en slant till om ni vill stödja vårt arbete. Vårt nummer är 123 586 12 57

Ett gäng kända konstnärer, skådespelare och musiker lever bohemliv på Fårö med nakenbad och storslagna fester. Men en natt spårar det ur. En magdansös dyker upp som en födelsedagspresent ur en koffert. Författaren Lennart Hellsing, musikern Georg Riedel, skådespelerskan Yvonne Lombard, poeten Elisabeth Hermodsson och estradören Olof Buckard var några i det stora kompisgänget av kändisar från 60- och 70-talens kulturliv.Somrarna tillbringade de på Fårö med vilda fester till gryningen och nakenbad på öde stränder. En paradisisk tillvaro som fick ett tvärt slut när feminismen gjorde sitt intåg i gänget genom filmaren Maj Wechselmann.Koffertmordet på LansaUnder en urspårad födelsedagsfest en julinatt sätts gängets gemenskap på prov när en magdansös dyker upp som födelsedagspresent. Festen spårar ur och ödelägger decennier av nära vänskap och går till historien som koffertmordet på Lansa.Reporter: Jannike Åhlund Producent: Håkan Engström Slutmix: Tor Sigvardson   

UPPLÄSNING: Emil Almén MUSIK Agustín Barrios: JulvillancicoEXEKUTÖR Joakim Andersson, gitarr

- Jag vet inte hur det är med er. Men jag har ett filmteam inne i huvudet som brukar klippa ihop små rullar om mina tillkortakommanden och pinsamheter. Åsa Larsson är författare. Hon växte upp i Norrbotten, tillbringade vintrarna i Kiruna och de oändliga somrarna hos sin mormor i Tornedalen. Åsa gillar djuren och naturen vilket märks i både böcker, krönikor, kåserier och i Tankar för dagen. - Jag gillar att lustläsa i Bibeln, så den kommer också upp med jämna mellanrum i all sin galenskap och gudomlighet. Och så tror jag att det är som Lennart Hellsing säger att böckerna läser oss samtidigt som vi läser dem. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

- När min dotter fyllde 18 hann hon knappt skrapa i sig det sista av tårtan innan hon galopperade iväg och tatuerade sig och bytte sitt namn. Vi hade gett henne namnet Stella. Nu var hon Tintin. Åsa Larsson är författare. Hon växte upp i Norrbotten, tillbringade vintrarna i Kiruna och de oändliga somrarna hos sin mormor i Tornedalen. Åsa gillar djuren och naturen vilket märks i både böcker, krönikor, kåserier och i Tankar för dagen. - Jag gillar att lustläsa i Bibeln, så den kommer också upp med jämna mellanrum i all sin galenskap och gudomlighet. Och så tror jag att det är som Lennart Hellsing säger att böckerna läser oss samtidigt som vi läser dem. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

- För elva år sedan köpte jag ett hus. Det gick fort. Och nu ska jag sälja det. Förändring innebär förluster. Och förluster idag drar upp förluster från igår till ytan. Åsa Larsson är författare. Hon växte upp i Norrbotten, tillbringade vintrarna i Kiruna och de oändliga somrarna hos sin mormor i Tornedalen. Åsa gillar djuren och naturen vilket märks i både böcker, krönikor, kåserier och i Tankar för dagen. - Jag gillar att lustläsa i Bibeln, så den kommer också upp med jämna mellanrum i all sin galenskap och gudomlighet. Och så tror jag att det är som Lennart Hellsing säger att böckerna läser oss samtidigt som vi läser dem. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

På 1950-talet dyker barnbokskaraktärerna Krakel Spektakel och Kusin Vitamin upp på skiva. Duon som leker, skojar och hänger i gardiner etsar sig snabbt fast med omedelbara melodier och fyndiga rim. Krakel Spektakels och Kusin Vitamins historia går tillbaka till 1947, året då barnkultur-legendaren Lennart Hellsing ger dem liv i boken Nyfiken i en strut. Hellsings iver att väcka barns lust att sjunga, dansa och röra sig leder snart till att Krakel Spektakel och Kusin Vitamin även hamnar på skiva. Rösten till Kusin Vitamin görs av skådespelarna Yvonne Lombard (tal) och Astrid Söderbaum (sång), som tack vare liknande röstfärg kan dela på rollen. Lombard och Söderbaum har ljusa minnen av både inspelningarna och varandra. Jag hör på rösten att jag skrattar inombords, jag blir bara glad när jag hör det, säger Astrid Söderbaum när hon lyssnar på en inspelning. Men bakom de till synes enkla visorna döljer sig en historia om status och klass och hur champagne och röda rosor blir vägen in i barnens vardagsrum. Ikoniska barnlåtar är en serie om vår mest älskade barnmusik och i fokus står historierna om de svenska barnlåtar som blivit odödliga. Hur har de här melodierna och texterna blivit favoriter hos generationer av barn?  En dokumentärserie från 2020 av Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson. Musiken som spelades i programmet hittar du under låtlistor här ovanför.

Uppmärksammad författare och illustratör. Fick Augustpriset 2018 för boken Gropen. Om att bli läst både som författare och som människa. Det är inte sagor jag skriver Författaren och illustratören Emma AdBåge tycker inte att hon har någon fantasi. Trots att hon skriver, tecknar och ger ut böcker. Hon beskriver det som att hon samlar historier, försöker förstå och att hon tjuvlyssnar, iakttar och analyserar. -För att arbeta behöver jag: Öron, ögon, hjärna. Hjärnan bör i mitt fall funka lite som ett flugpapper. För den som inte kan relatera till vad flugpapper är, tänk: dubbelhäftande tejp. Hon går ut genom dörren för att hämta intryck, bilder, samtal och historier. Hon ser en mamma och dotter i ett badhus, en pojke som, i klassrummet, blir fråntagen lusten att skriva dikter och hon hör samtal i kassakön. I sitt Sommar återger Emma AdBåge flera sådana scener som hon samlat på sig genom åren. Hon pratar om vilken ynnest det är att ha barn som målgrupp, eftersom hennes verk har möjlighet att få följa med en människa genom hela livet. Det handlar om skapande, om rätten att få vara den man är och leka som man vill - och om att inte vilja tillhöra det sura vuxenlaget. Om Emma AdBåge Författare, illustratör, 37 år. Född i Linköping och nyss återflyttad till Östergötland. Debuterar som Sommarvärd. Uppmärksammad författare och illustratör. Fick Augustpriset 2018 i kategorin bästa barn- och ungdomsbok för Gropen, en bok om rätten att få leka som man vill. Har även tagit emot Lennart Hellsing-priset och Elsa Beskow-plaketten. Debuterade vid 18 års ålder och har sedan dess skrivit en rad böcker samt illustrerat åt flera andra författare. Hösten 2019 släpptes skivan Folk Dikt och toner om personer med artisten Britta Persson, till vilken Emma, tillsammans med systern Lisen Adbåge, har skrivit texterna och gjort omslag. I september utkommer bilderboken Naturen, om relationen mellan oss människor och naturen. Vem är det egentligen som bestämmer? Att betrakta människor är det bästa hon vet. Jag kommer prata om att vara ett flugpapper, om insamlandet av människor och situationer. Och om att bli läst både som författare och som människa. Producent: Lena Resborn

- Under de 3 år som Jesus är aktiv drar han mest runt med sin flock. De äter middag med olika människor och hänger. De lever från dag till dag och är som hippisar. Eller som mina bekymmerslösa hundar. Åsa Larsson är författare. Hon växte upp i Norrbotten, tillbringade vintrarna i Kiruna och de oändliga somrarna hos sin mormor i Tornedalen. Åsa gillar djuren och naturen vilket märks i både böcker, krönikor, kåserier och i Tankar för dagen. - Jag gillar att lustläsa i Bibeln, så den kommer också upp med jämna mellanrum i all sin galenskap och gudomlighet. Och så tror jag att det är som Lennart Hellsing säger att böckerna läser oss samtidigt som vi läser dem. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

- Min mamma kom. Jag berättade om duken. En liten glöd tändes i hennes blick. Man måste blöta den ordentligt, sa hon. Åsa Larsson är författare. Hon växte upp i Norrbotten, tillbringade vintrarna i Kiruna och de oändliga somrarna hos sin mormor i Tornedalen. Åsa gillar djuren och naturen vilket märks i både böcker, krönikor, kåserier och i Tankar för dagen. - Jag gillar att lustläsa i Bibeln, så den kommer också upp med jämna mellanrum i all sin galenskap och gudomlighet. Och så tror jag att det är som Lennart Hellsing säger att böckerna läser oss samtidigt som vi läser dem. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

- När jag läser under dessa tider av stor oro märker jag att jag ofta går tillbaka till mina gamla bokvänner. Det slår mig att det finns väldigt många döda föräldrar i barnlitteraturen. Åsa Larsson är författare. Hon växte upp i Norrbotten, tillbringade vintrarna i Kiruna och de oändliga somrarna hos sin mormor i Tornedalen. Åsa gillar djuren och naturen vilket märks i både böcker, krönikor, kåserier och i Tankar för dagen. - Jag gillar att lustläsa i Bibeln, så den kommer också upp med jämna mellanrum i all sin galenskap och gudomlighet. Och så tror jag att det är som Lennart Hellsing säger att böckerna läser oss samtidigt som vi läser dem. Producent Gunilla Nordlund tankar@sverigesradio.se

Det finns en avighet mitt i den svenska vanligheten. I dess centrum återfinns två herrar föda 1919 Åke Hodell och Lennart Hellsing. Magnus Haglund visar hur deras konst hänger ihop med landet lagom. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En av poeten Åke Hodells mer berömda skapelser kom till redan hösten 1937. Det skedde på Hammarby idrottsplats, under en match där Hodell var hejaklacksledare för Södra Latins fotbollslag. I sin helhet låter den så här: Sassa brassa mandelmassa Hej, hej, hej IK Frej Heja Gröndaaaal! En av poängerna var förstås att inget av lagen hette Frej eller Gröndal. Men alla visste att de var de två sämsta lagen i gärdesgårdsserien, som Hodell uttryckte saken. Han var stridspiloten som störtade, som blev antimilitarist och poet, teaterman och ljudkonstnär. Det finns mycket som binder ihop honom med det internationella avantgardet, med dadaismen och Fluxusrörelsen, ljudpoesin och slumpmusiken, den drömda och den politiska konsten. Men där finns också ett parallellt inhemskt spår som leder i delvis andra riktningar, lika mycket bakåt som framåt i tiden och som hör ihop med folkliga traditioner, revyer och ramsor, Andersson, Pettersson och Lundström, likaväl som med Bellman och Almqvist. Och inte minst Lennart Hellsing. Hodell och Hellsing var båda födda 1919 och i deras konstnärskap och författarskap förenas språkknådandet och dråpligheten, en fantasirikedom som får ordklangerna att ta oväntade vändningar, skapa nya molekylära föreningar, öppna sig för leken, trolleriet, de magiska förvandlingarna. Åke Hodells komiska militär General Bussig är i den bemärkelsen släkt med Kusin Vitamin och frasen Klipp av deras meningar, klipp sönder deras ord, som återkommer gång på gång iLågsniff, skulle kunna vara något som Krakel Spektakel ägnar sig åt, i antiauktoritär villervalla. Det finns en svensk avighet, mitt i den svenska vanligheten och i bakgrunden finns Carl Jonas Love Almqvists experiment med rimformer och halsbrytande ordvändningar, i nonsensdikterna tillkomna under landsflykten i Amerika på 1850- och 60-talen. Det finns fascinerande korrespondenser mellan Hellsings Hej, sa Petronella ifrån Plaskeby, det är tid att fälla upp sitt paraply, och Almqvists Kan man ej säga: / Ack, söta syster! Låna mig din Parasoll? / Jo visst. Men kan den andra icke överväga och svara: Syster! Den är blott ett gammal såll, / så full av hål! I en artikel i Aftonbladet 1964, Dikt vid språkets gräns, lyfter Kurt Aspelin fram Almqvistdimensionerna i Lennart Hellsings rimkonst, ett litterärt landskap där den folkliga ramsans bakvända visa skjuter skott och där Lennart Hellsing timrar på staden Annorlunda - en stad där allting sker, ut och in och bak och fram och upp och ner. Enligt Aspelin handlar den här sortens skrivande om en naiv lekfullhet inför ljuden som konkret byggmaterial, spontan glädje vid språkets och logikens kullerbyttor. Det skulle lika gärna kunna vara Åke Hodells konstnärskap han beskriver, inte minst det som äger rum i radiopjäsen om just Almqvists landsflyktsår i Amerika, Den stora segern vid Gettysburg från 1972. Här förvandlas verkligheten, på ett galghumoristiskt och melankoliskt vis, med hjälp av upprepningar och rytmiska förskjutningar. Samma sak många gånger om, i ständigt nya belysningar, med hjärnans elektroniska aktiviteter som fantiserar om livet där borta, på andra sidan havet. I ett brev till producenten Stina Eidem under föreställningsarbetet fångar Hodell Almqvists tvetydighet och kreativa ambivalens: Hos Almqvist brottades fantasierna och realiteterna med varandra på ett mer uppförstora sätt än hos vanliga människor. Svårigheten för Almqvist var att skilja fantasi och verklighet åt (en åkomma som hand delar med de flesta författare). Ja, så där formulerar sig Åke Hodell och han befinner sig i det här skedet i direktkontakt med omvandlingskrafterna och de revolutionära omstruktureringarna i Almqvists författarskap. Men för både Åke Hodell och Lennart Hellsing tycks detta bråkande med verklighetsbilderna och anammandet av fantasins förvandlingskrafter handla om någonting mer än poetisk lekfullhet. Som konstnärlig akt är det hela intimt förbundet med upplevelser av andra världskriget, av ett Sverige som är litet, ansatt och trångt och söker samförståndslösningar, och senare, efter kriget, mynnar ut i välfärdsstatens rationalism och nyttotänkande. Var sak på sin plats. Räta linjer, korrekta åsikter. Hodell och Hellsing bryter med allt detta och de gör det med konstnärlig suveränitet och en virtuositet i handlaget, i ordens placeringar, kommatecknens rytmiska förskjutningar, de oväntade tankesprången mitt i vardagsbilderna. Lennart Hellsing var visserligen aldrig, som Åke Hodell, med om någon flygolycka som påverkade hela konstnärskapet och blev en moralisk frågeställning om maktens språk. Men kriget kastar ändå sina skuggor och föder detta enorma frihetsbehov i språkets kränganden, ett kollagetänkande med skarpa linjer och förbluffande kombinationer som i hög grad påminner om Öyvind Fahlströms metod: Man tar en bit A och hittar en bit B och det tänder vildsint när man stryker A mot B. Ja, det är detta de ägnar sig åt, Herr Kors-och-Tvärs och Fröken Hit-och-dit. De dansar med varandra och gläder sig åt de oregerliga rytmerna som får världen att vibrera, något som kommer till ett fantastiskt uttryck i Kanaljen i Seraljen, konstboken från 1956 där Hellsings dikter omskapats av konstnärer som X:et, Randi Fisher, Endre Nemes och Karl-Axel Perhson. Därför är det helt följdriktigt att Lennart Hellsing uppskattade en bok som Annika Elmqvists Sprätten satt på toaletten. Eller att han, i en Aftonbladetartikel 1966, kunde beskriva Maria Gripes romanfigur Hugo som en romantisk symbol för ett uppror mot de sociala konventionerna, mot stela regler och tidsjäktet. Här tydliggörs släktskapet med Åke Hodells konstnärliga och politiska anarkism, rättframheten och det direkta tilltalet, som inte jamsar med och gör sig till, men har en absolut känsla för komiken när språkordningen ställs på ända. Det är detta som äger rum i Verner von Heidenstam, Nya dikter, attentatsverket från 1967 där Åke Hodell har hällt bläck över Heidenstams lyriksamling från 1915. Så kan det högtidliga och nationellt laddade språket invaderas av främmande och förstörande krafter, djur på vandring över boksidorna, en nödvändig oordning mitt i det som uppfattar sig som fast och färdigt. I dikten Medborgarsång, i strofen som Heidenstam inleder Vi stridde gemensamt för hem och härd,/då våra kuster förbrändes, låter det så här när Hodell gått loss med bläcket: Vi stridde gemensamt för hem   härd Då våra k    rändes Ej her När v Ej her men Det       äck på Sveriges b Att     eter pengar.   Det är sk och tempel men kasta s och ta Vi       ör eg      k,       et skilja n det v   vilja.

Tove Jansson var en stor systematiker, Astrid Lindgren en stundvis hård förläggare och chef och Lennart Hellsing kunde vara bitsk mot sina författarkollegor. I veckans podd ser vi bakom klichébilderna på tre av den svenskspråkiga barnlitteraturens giganter. Samtalet är inspelat under ett seminarium på Göteborgs bokmässa, där Boel Westin, Lena Kåreland och Kjell Bohlund diskuterade arvet efter de tre banbrytande författarna tillsammans med moderatorn Johanna Lindbäck.

Lennart Hellsing var debattör, rebell och stor förnyare av svensk barnlitteratur. Hur lever hans rim och ramsor vidare in i framtiden? Dessutom en återblick på miniserien "Chernobyl". Lennart Hellsing var inte bara en stor förnyare av barnlitteraturen. Han var också samhällsdebattör, facklig kämpe, revoltör och såg till att vi fick ett barnboksinstitut i Sverige. Vi har bjudit in litteraturvetaren Stefan Mählqvist och illustratören Charlotte Ramel för att prata om Lennart Hellsing denna dag då han skulle ha fyllt 100 år. Båda två kände Lennart Hellsing och jobbar med att förvalta arvet efter honom. Nu ligger alla fem avsnitt ute av HBOs succéserie "Chernobyl". Johan Renck har hyllats för sin regi och kärnkraftsfrågan har hamnat på dagordningen igen. Fredrik Wadström fångar upp några viktiga trådar och kommenterar den diskussion som nu förs i Ryssland om varför de själva inte förmått göra dramatik av Tjernobylkatastrofen. Abortfrågan är aktuell på många håll i världen just nu. På filmfestivalen i Cannes visades dokumentären "Que Sea Ley" (Let it be Law) om abortaktivisterna i Argentina och deras kamp för lagliga aborter. P1 Kultur har träffat regissören Juan Solanas. Imorgon öppnar Judiska museet på platsen för Stockholms allra äldsta synagoga från 1795. Katarina Wikars har varit där och träffat Christina Gamstorp som ser flytten som en hemkomst. Museet väver samman det judiska kulturarvet med den svenska historien och har också skapat plats för samtidskonst. Dagens OBS-essä handlar om den svåra konsten att inte blanda ihop en författares liv med verket. Mats Almegård reflekterar över problematiken i ljuset av den österrikiske författaren Ingeborg Bachmann. Eller rättare sagt i ljuset av hennes litteratur. Programledare: Roger Wilson  Producent: Cecilia Blomberg

P1 Kultur rör sig från inuiternas land på Baffin Island till nystartat urfolksresidens i Västerbotten. Dessutom dags att börja fira barnbokslegenden Lennart Hellsing som snart skulle ha fyllt 100 år. "Från gryning till skymning - nordisk konst kring sekelskiftet 1900", så heter sommarens utställning på Nationalmuseum Jamtli i Östersund. Det handlar om en tid i svenskt måleri då konstnärerna lämnat akademiernas instängda måleri och sökte det nordiska ljuset, mentaliteten och naturen. P1 Kulturs programledare Måns Hirschfeldt har sett den och även pratat med curatorn Carl-Johan Olsson. Det inuitiska filmkollektivet Isuma är årets utställare i Kanadas paviljong på Venedigbiennalen. Där visar de långfilmen "One day in the life of Noah Piugattuk" som utspelas på 60-talet då inuiter tvångsförflyttades från sina marker. Dessutom visas ett dokumentärt projekt kring motståndet mot gruvindustrin på Baffin Island. Cecilia Blomberg har träffat curatorn asinnajaq och Isumamedlemmen Lucy Tulugarjuk. Urfolksspår heter ett projekt som vill stärka och utveckla konsten hos olika urfolk genom att skapa ett särskilt urfolksresidens. Nyligen avslutades det första försöket i Granö, Västerbotten. Sju deltagande konstnärer från Sapmi, Grönland och Ainu på Hokkaido i Japan ställer ut tillsammans efter att ha vistats på platsen under en vecka i höstas. Helene Alm besöker utställningen och pratar med några av deltagarna, bland dem Britta Marakatt-Labba och Tomas Colbengtsson. I OBS-essän pratar författaren Mattias Hagberg också om urfolk och om hur ursprungsamerikanen alltmer börjar hitta sin plats i samtiden. Den bild som levt kvar om att USA:s urfolk inte skulle klara det moderna samhället är förlegad och historien måste hela tiden aktualiseras och bearbetas på nytt. Dessutom tjuvstartar vi firandet av Lennart Hellsing som skulle ha fyllt 100 år om en vecka. Hör Lennart Hellsing själv ur Sveriges Radios arkiv i en intervju gjord av Maarja Talgre för 17 år sedan. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Cecilia Blomberg

Rökte Lennart Hellsing brass? Blev Paul Ströyer psykotisk på köpet? Varför har Hagastaden lyckats med det Hammarby sjöstad så fatalt misslyckades med (att skapa stadskänsla)? Hur lång tid tar det mellan Paris och Lille med TGV? Hatade Torgny Lindgren träd?Detta är bara några av de frågor vi försöker besvara i detta välmatade och MYCKET ROLIGA avsnitt av denna podd. (pluggrunda i början) See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Denna gång provar Edward Blom och Mats Ryd drycker som smakar vitvinsvinäger med bakjäst och socker! Nej, riktigt så illa är det inte – men genren ”alkoholfria, vita viner” innebär förstås ett visst risktagande. Fyra sorter utvärderas, och de två gastronomerna resonerar även kring andra alkoholfria drycker såsom svartvinbärsmust, pressade blåbär och äppeljuicer.En lyssnare som frågat om Edwards eventuella fortsatta musikkarriär får honom att börja sjunga Lennart Hellsings ”Nicko Ticko Tinn Tiralla”, och Mats spekulerar i om inte Familjen Trapp vore en bra inspirationskälla i sammanhanget.En annan lyssnare får igång Edward ordentligt, genom att fråga om vilken snabbmat han föredrar. Här får alla äntligen ta del av vad Edward egentligen anser om maten som serveras på McDonald’s, om hamburgare, korv och kebab – och Mats tipsar om var i Stockholm man kan hitta ”en gudomlig kalvkebab”.Sedan är det dags för dagens matkulturhistoriska tema, nämligen allmogeföda – vilket i praktiken under seklernas lopp var ungefär detsamma som säd i olika former. Edward berättar hur missväxt som ledde till magra sädesskördar kunde innebära att bröd fick bakas inte bara på bark utan även på exempelvis löv, halm, vitmossa, malda nötskal eller daggmask. (På ett märkligt sätt lyckas han faktiskt i det sammanhanget även komma in på hur han i fem år tog trumlektioner med ”Lili och Susie” Päivärintas far Paavo som lärare, och bara tanken på att se Edward försöka spela trummor får Mats att fnissa förtjust.)Ännu en lyssnare får veta att ”att göra något Von Hofvens” förmodligen var ett hörfel och att det snarare var uttrycket ”von oben” Edward en gång använde. För säkerhets skull påpekar han att det inte är sådan han vill framstå när han besvarar etikettfrågor, och passar på att efterlysa fler sådana från lyssnarna.På smörgåsbordet serveras även ljuva matminnen av ett enormt, rullande parmesanosthjul och av bulgariska, tyska, kroatiska och andra fruktbrännviner, exempelvis Edwards favoritdito framställt från Moseldalens ”Rote Weinbergpfirsich”. Och så får alla veta vad som menas med en ”dra åt helvete”-smörgås!Skicka gärna glada tillrop, etikettfrågor, programförslag, persikobrännvinsflaskor och annat roligt till: podden@edwardblom.seP S Dessa alkoholfria viner testades av Mats och Edward:Santa Monica Organic White https://www.systembolaget.se/dryck/alkoholfritt/santa-monica-organic-white-197701Natureohttps://www.systembolaget.se/dryck/alkoholfritt/natureo-191201Torres Santa Dignahttps://www.systembolaget.se/dryck/alkoholfritt/torres-santa-digna-198701Leitz Eins Zwei Zerohttps://www.systembolaget.se/dryck/alkoholfritt/leitz-eins-zwei-zero-1190101Denna episod går även att titta på på YouTube:https://www.youtube.com/watch?v=3hy67drHhQo&t=105s See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varför är det är så viktigt att läsa med sitt barn? Vilka böcker funkar bäst? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samtalar med bibliotekarien Therese Flodqvist om barn och böcker. Lyssna också på: BVCpodden 101: Corona, små barn och läsglädje: Här är bästa boktipsen (https://bvcpodden.fireside.fm/101) Här är Thereses boktips: 0-2 år Toto Tittut (Emma Virke) Imse vimse spindel (Catarina Kruusval) Kika genom hålet! Färger Räkna med hajar (Sarah Sheppard) Gustav och snåla glasstanten (Peter Cohen, Olof Landström) Ticke tack! (Lennart Hellsing, Lena Sjöberg) Mollan och mormor (Lena Andersson) Titta Hamlet (Barbro Lindgren, Anna Höglund) Allt det här (Ulf Stark, Linda Bondestam) Död (Stina Wirsén) 2-3 år Tesslas mamma vill inte! (Åsa Mendel-Hartvig, Caroline Röstlund) Tesslas pappa vill inte! (Åsa Mendel-Hartvig, Caroline Röstlund) Ellens boll (Catarina Kruusval) 3-5 år Hej och hå kläder på (Stina Kjellgren, Lotta Geffenblad) Ester Arg och Daisy Galej (Anna Platt, Maria Källström) Det är en gris på dagis (Johanna Thydell, Charlotte Ramel) Alla tre inne på förskolan Ärtan (Maria Nilsson Thore) Nämen Benny (Barbro Lindgren, Olof Landström) Bodils kalas (Lene Due Jensen) Sabelles röda klänning (Marina Michaelido-Kadi, Daniela Stamatiadi) Adjö, herr Muffin (Ulf Nilsson, Anna-Clara Tidholm) Ebbe och ägget (Petra Nilsson, Linn Gustafsson) Malla handlar (Eva Eriksson) Lill-Gruffalon (Julia Donaldson, Axel Scheffler, översättning Lennart Hellsing) Det var det fräckaste! (Werner Holzwarth, Wolf Erlbruch) Special Guest: Therese Flodqvist.

Musikern och tonsättaren Georg Riedel har skrivit musik som nästan varenda kotte i det här landet känner igen. Ändå tvivlar han på sin egen förmåga. Georg Riedel har tonsatt våra skolavslutningar med "Idas sommarvisa, skrivit signaturmelodin till  Alfons Åberg och musik till tex Emil i Lönneberga, Karlsson på taket och Pippi Långstrump. Han har anlitats flitigt av författares om Astrid Lindgren, Gunilla Bergström, Barbro Lindgren och Lennart Hellsing.Han har också stått på scenen med internationella celebriteter som Stan Getz och Duke Ellington och med tunga svenska namn som Lars Gullin, Arne Domnérus och inte minst Jan Johansson. Dessutom har han skrivit balett, opera, körverk och tonsatt dikter av Tomas Tranströmer.Georg Riedel har över 1800 verk registrerade hos STIM men tvivlar ändå på sin förmåga. Hur kommer det sig?Ett program om att fly till Sverige, om kärleken till musiken och om prestationsångest. Programmet är gjort av Karin Forsmark.

I detta avsnitt minns Solen Lennart Hellsing, en av den svenska litteraturens största, som gick bort i november 2015. Vi pratar om klassiker som "Sjörövarbok" och "Krakel Spektakel köper en klubba", och försöker sätta fingret på storheten i Hellsings verk. Dessutom blir det tillbakablick på 2015 – vad har vi läst och hört som gjort intryck under året? Elias tipsar om Frank O´Haras dikter, Alice gör en spaning angående kvinnokroppen i litteraturen, och Patrik minns Lev Rubinsteins framträdande på Stockholm Literature. Och så blir det en liten framåtblick inför 2016! Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström och Patrik Schylström på Stadsbiblioteket i Stockholm. Som vanligt hittar du alla boktips samlade i en lista på www.biblioteket.se/boktips/bibliotekspodden-solen

I dagens radio bubb.la inledde vi med en djupdykning i kinesiska globala strategier för att kontrollera vattenvägar och projicera makt i nya regioner, sedan avhandlades den uzbekiske lönnmördaren som nu står åtalad i Sverige, Migrationsverkets senaste surrealistiska plan för att hantera flyktingkrisen, en hyllning till avlidne Lennart Hellsing genom diktuppläsning, journalist kollektiv stämmer Europaparlamentet för bristande transparens, självständighetsrörelsen i Texas på frammarsch, vikten av att studera klassisk litteratur och ett par lyssnarbrev. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-2611/

I det här avsnittet har vi träffat poeten och författaren Mårten Melin och pratat poesi. Och så har vi läst Bruno K Öijers diktsamling "Och natten viskade Annabel Lee"!Du kan lyssna på avsnittet direkt här, genom att trycka play:Eller hämta mp3-filen här. Vi finns också på iTunes!I avsnittet nämns följande titlar:Och natten viskade Annabel Lee av Bruno K Öijer, Wahlström & WidstrandDikter av Karin BoyeDikter, av Yahya Hassan, NorstedtsOlika dikter av Mattias AlkbergVitsvit, av Athena Farrokhzad, Albert Bonniers förlagDikter av Dorothy ParkerFjärde riket, av Maria Nygren, Bonnier CarlsenMirijam om natten, av Maria Nygren, Bonnier CarlsenSom trolleri, av Mårten Melin, Rabén & SjögrenJävla Lucia, av Mårten Melin, Eriksson & LindgrenDikter av Barbro LindgrenDikter av Siv WiderbergDikter av Lennart HellsingKärlek och uppror, antologi sammansatt av Siv WiderbergJag är världen, av Mårten Melin, HegasNär jag var prins utav Arkadien, av Barbro Lindgren, BrombergsDikter av Bodil MalmstenDikter av Sonja ÅkessonDikter av Kristina Lugn

Hon är en av våra mest legendariska skådespelerskor och har medverkat i ett 30tal filmer och har sen 60talet stått på Stockholm stadsteaters scen. Han är barnboksförfattare, versmästare och fader till några av våra mest kända visor som Här dansar herr Gurka, Det var så roligt och Krakel Spektakel. Idag har Yvonne och Lennart tillsammans 176 år av livserfarenhet och har varit gifta i snart 60 år. Det vi har gemensamt är barnasinnet berättar de hos Ulf Elfving på söndag.

Sjung Krakel Spektakel eller Här dansar Herr Gurka och många svenskar kan fortsättningen utantill - musikaliska ordlekar som författaren Lennart Hellsing haft med sig sen barnsben. Nyss fyllda 92 är han still going strong och arbetar på som vanligt. I dagarna kommer en ny bok om just instrumenten - Drillar och Draköron som han skrivit tillsammans med violinisten och illustratören Ane Gustavsson. P4 Kulturs Malin Sandberg har åkt till Stockholm och Klarakvarteren för att träffa Kusin Vitamins pappa. Barnboksförfattaren och ordkonstnären Lennart Hellsing bor i en stor lägenhet i de gamla Klarakvarteren med utsikt över Bellmans grav i centrala Stockholm. I ett av rummen står två stora leksaksfår och betar på mattan. I ett annat står skrivbordet som han tillbringat så mycket tid vid.  Lennart Hellsing har ett långt skrivarliv bakom sig, med barnböcker som präglat och präglar generationer. Och än har han inte lagt ner pennan. För det är med penna och papper som han jobbar. Dator, det har han ingen. Han har testat, men det kändes bara jobbigt, säger han. I köket står en fruktskål med bananer, intill hänger ett förkläde med samma favoritfrukt på. Redan som barn intresserade han sig för bananer. Ett intresse som när han blev vuxen fick honom att resa till Brasilien för att studera bananernas liv, som han kallar det, och fick reda på att det finns 200 olika sorter. Sedan dess har bananerna följt med honom in i barnramsor och till och med fyllt hela böcker. Det är för lite poesi i barnlitteratur, säger Lennart Hellsing. I människolivet över huvud taget tillägger han sedan. För poesi ger fantasi, och människan behöver vara känslomässig, annars blir vi för hårda. Lennart Hellsing är aktuell med boken Drillar & Draköron, som illustratören Ane Gustafsson är initiativtagare till. Gustafsson och Hellsing har arbetat ihop tidigare, och när hon ville ha texter skrivna till sina underfundiga teckningar i ett nytt bokprojekt vände hon sig till Lennart Hellsing som nappade. I september deltar de på bokmässan i Göteborg. I veckans P4 Kultur får vi även träffa långfilmsdebuterande regissören Lisa Aschan, vars omdiskuterade film Apflickorna går upp på de svenska biograferna den 2 september. Vår reporter Karin Arbjö mötte henne på Malmö filmdagar. Apflickorna har redan vunnit priser vid flera festivaler, bland annat Göteborgs filmfestival och Tribeca i New York.

De flesta har nog både hört och själva sjungit de kända barnvisorna av Lennart Hellsing. Men vem gjorde musiken? Jo, samme man som under sin tid som konsertpianist spred budskapet om moderna tonsättare, men också grävde fram musik av de äldre, bortglömda svenska kompositörerna. Som, då han blev musiklärare många år före Swing it magistern införde schlager och jazz i undervisningen, och fick på tafsen för det, från andra musikpedagoger. Som letade land och rike runt för att samla in folkviseuppteckningar och ge ut dem i samlingar, men som i slutet av sitt liv valde bort musiken för att börja forska på barns bildskapande.Knut Brodin är nog i stort sett okänd idag, men under 1900-talets första hälft väckte han starka reaktioner. I Ingela Hofstens program om Knut Brodin får vi höra honom själv, i en 30 år gammal inspelning, men också intervjuer med musikforskaren Laila Barkefors, författaren Lennart Hellsing, visforskaren med mera Christina Mattsson och Knut Brodins dotter Helena Brodin Friberg. En P2 Dokumentär av Ingela Hofsten.