Podcasts about romarrikets

Romarrikets värsta fiende med Hannibal och hans stridselefanter i spetsen, och ett rike som bör förgöras. Där tar kunskapen om Karthago slut för många av oss. Men idag är det kanske mer relevant än på länge, så idag får vi en grundkurs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid från Vetenskapsradion Historia har varit på plats där Medelhavets första stormakt föddes och sökt spåren efter den fantastiska stad som jämnades med marken. Arkeologen Kenneth Silver från Medelhavsmuseet tänker på Karthago oftare än de flesta tänker på romarriket, och maktkampen mellan rikena påminner till stor del om vår egen tid, säger han. Och Lena blir till sin överraskning riktigt intresserad av historia. Dessutom hör vi om de nyfödda ullhåriga mössen, som är ett steg på väg i försöken att återskapa den utdöda ullhåriga mammuten. Gäster i podden: Tobias Svanelid, programledare Vetenskapsradion historia; Kenneth Silver, arkeolog, historiker och intendent på Medelhavsmuseet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Victor Malm, Fredrik Sixtensson och Ola Wong riktar sina manliga blickar mot ”Aeneiden”, Vergilius 2000 år gamla diktverk som följer hjälten Aeneas flykt från det brinnande Troja. Aeneiden var romarrikets grundarmyt och fundamentet för all bildning värd namnet. Men håller ”hela Europas klassiker” för en tid då universitetsstudenter knappt kan läsa böcker? Och kan vi fortfarande relatera till en antik olycklig kärlekshistoria?

Hur gick kristendomen från en obskyr sekt till Romarrikets ledande religion? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans avsnitt av Skeveriet Podcast pratar Alexander och Charlie om Kejsaren Marcus Aurelius, en romersk kejsare som var mer intresserad av filosofi än makt. Vem var denna man och varför är han ihågkommen idag som en av Romarrikets främsta kejsare? Allt detta i veckans avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett återuppväckt romarrike handlar inte om det gamla gränserna utan något nytt som ändå har samma DNA. Bibeln talar om ett rike som uppslukar hela jorden. Ska världen enas under en regering, en ekonomi och en religion? Med Per-Arne Imsen. Finns på youtube publicerat 2020. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förtal med Linnéa Bali, Jonas blodtryck skenar och Dawwa skrockar i hörnet. Brontén? Ingen aning.Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seLyssna på Inaktuellt Live VARJE torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén, Linnéa Bali och producenten Dawwa.

Romarriket var ett krigarsamhälle med en utpräglad hederskultur där männen styrde över liv och död i familjen. Kvinnor giftes bort i tidig ålder för att stärka politiska allianser och förväntades leva dygdigt. Deras positioner utmättes utifrån deras män.Vi känner väl till män som Julius Caesar, Cicero, Augustus och Marcus Antonius. I de rika källorna om de ledande männen som slogs om makten i den sönderfallande republiken går det också att hitta spår efter kvinnor som själva var aktörer. De fåtal kvinnor i eliten som stack ut och verkade öppet som politiska aktörer vet vi mycket lite om.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Eva Queckfeldt, filosofie doktor i historia tidigare verksam på Historiska institutionen vid Lunds universitet. Hon är aktuell med boken Romarrikets kvinnor – Makt, mord och moderskap.Kvinnor i antikens Rom hade betydligt mer frihet än sina grekiska motsvarigheter. De kunde röra sig självständigt på gatorna, delta i offentliga evenemang och umgås med män utanför familjen. De hade möjlighet att närvara vid teaterföreställningar, badhus och till och med gladiatorspel, där de hade samma frihet som männen att beskåda striderna. Det var också vanligt att kvinnor deltog i fester och sociala tillställningar. Den relativa jämställdheten berodde till stor del på kvinnornas roll som mödrar och deras betydelse för samhällets fortlevnad.Under och närmast efter den latinska litteraturens så kallade guldålder, cirka 30 f.Kr – 14 e. Kr, finns kvinnorna med hos författare som Livius, Suetonius och Plutarchos. I talaren och politikern Ciceros brev och tal skymtar hans hustru Terentia och hans dotter Tullia förbi. Det är också hos Cicero som den förnäma, förmögna och betydande Fulvia skymtar fram. Tre gånger gift med framstående manliga militärer och politiker men också en kvinna som tog egna initiativ och samlade egna trupper.Kejsare Augustus hustru Livia ses ofta som en maktgalen giftmörderska, ett högst tveksamt påstående. Augustus syster Octavia tvingades gifta sig med Marcus Antonius för att stärka alliansen mellan brodern och maken. Augustus dotter Julia fick betala ett högt pris för sin självständighet.Lyssna också på Kleopatra och Antonius.Bild: Läsning av ritualen för brudmysterierna” (Pompeji, ca 60 f.Kr.) Pompeiansk målare omkring 60 f.Kr - The Yorck Project (2002) 10 000 mästerverk av målning (DVD-ROM), distribuerad av DIRECTMEDIA Publishing Gmb wikipedia, public domain.Musik: Ancient Fantasy av Sondé, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har sjunkit in i Kakan att hon är husägare när hon behöver ägna sig åt samfällighet, och Brita har ställt ut sin hund på hundutställning, galopperat på kalfjället och insett att hon eventuellt köpt sin gård på cursed mark.I veckans avsnitt blir det också trädgårdstips, rasism inom sjukvården och ration gladiatorer i Romarriket.En podd från Aller media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Tänk om omställningen är en frigörelse och inte en uppoffring?" Tredje avsnittet och Johan och Gustaf träffas för att fortsätta den gemensamma reflektionen kring lösningar och omställning inspirerade av en middag kring klimatkommunikation som ägde rum kvällen innan. Vi pratar om vikten av att enas kring en gemensam problembild för att på så sätt kunna hitta lösningar som funkar. Vi reflekterar över vad vi hade gjort om vi hade haft möjlighet att skapa ett nytt system från scratch, hade vi skapat det vi har idag eller något annat? Vi diskuterar skillnaden mellan behov och beroende, att vi ofta kan missa mänskliga basala behov så som gemenskap och agens och om att gå direkt till mitt behov utan att ta vägen via en lösning som inte funkar. Vi pratar om att vi människor är snabba på att anpassa oss, men inte så duktiga på att proaktivt förändra oss och vad det innebär för den situation vi befinner oss i. Vi resonerar kring Jorden 1 och Jorden 2, om Romarrikets fall och vilka konsekvenser vi som individer behöver uppleva för att göra en förändring. Vi avrundar detta tredje samtal med att reflektera över att förändringen både är stor och kan gå snabbt på samma gång. Vi kan börja idag. Nu. Och att processen i sig är en frigörelse från det rådande - det handlar inte om kompromiss. Det handlar om välbefinnande.

Elins nya intresse är att jaga extrapriser och Kattis ser fram emot att spendera nästa sommar med utedass. Kanske är det lättare än vi tror att skapa nya vanor och föreställningar? För världsläget kan få den bästa (Elin i detta fall) att vilja flytta ut i skogen, vilket får Kattis att tänka på alla fantastiska konstnärer som tycks frodas utanför storstäderna (och inspirerar med glimtar från sina personliga hem!). Just konsten är på allas läppar. Petter målar akvareller och Brad Pitt har blivit skulptör, samtidigt som vi ser designvärlden närma sig konstvärlden, med unikat och numrerade upplagor. Inspirerande! När det känns som att vår civilisation håller på att falla ihop snabbare än Romarriket, vad ska vi göra annat än att skratta? Skratt blir i alla fall resultatet när Elin och Kattis bläddrar igenom Saskia Corts instagramserie om killar som tänker på Romarriket. Och efter skrattet kommer organisering. Trevlig helg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi fortsätter ta oss an kristendomen! Nu har kristendomen legitimerats och vuxit sig stark. Den politiska makten och religionen går hand i hand och nu är rollerna omvända. Hur såg kristendomen ut de sista århundradena under senantiken fram till Västroms fall år 476? Hur blev religionen politik och hur långt spred sig egentligen kristendomen utanför Romarrikets gränser? Kristendomen hade gått från att vara en judisk sekt till att bli en världsreligion.

I veckans avsnitt: Historien är full av högstående kulturer som kollapsat - har vi lärt oss något av dessa eller är vi oförmögna att agera utifrån denna kunskap? Vi pratar om vår kollektiva flykt in i andra världar, om behovet av att gasa och bromsa samtidigt, om konsumtion, om att börja se och ta hand om det man har och om Isabelles bok.Länkar:The story of stuff: https://www.youtube.com/watch?v=9GorqroigqM&t=8sGudarna måste vara tokiga: https://filmkultur.se/gudarna-maste-vara-tokiga/Skavank: https://www.bokus.com/bok/9789113113142/skavank-laga-varda-och-uppskatta-det-gamla-och-notta/Intro: Jenny Wilson med Let my shoes lead me forward.Support this show http://supporter.acast.com/fornyarna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Roms första kejsare. Han kom från ingenstans, han såg ett rike i upplösning och han segrade genom blodiga strider och intrikata intriger men slutade sina dagar som älskad landsfader över kejsardömets guldålder. Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer programledare och manus Tove Pahlén  manus och research Mårten Andersson producent Pablo Leiva Wenger  scenuppläsare Elias Klenell  ljuddesign och slutmix Medverkar gör också Ida Östenberg professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet. Vill du veta mer om Kejsar Augustus? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: Augustus : en biografi av Goldsworthy, Adrian SPQR: historien om det antika Rom av Mary Beard

Adolf Fredrik är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Men vem var han egentligen och hur stor skuld hade semlan i kungens död? Tobias Svanelid nystar i kungens - och semlans historia! Han har påståtts varit Sveriges sämste kung och är mest känd för att ha ätit ihjäl sig på semlor. Vetenskapsradion Historia passar denna fettisdag på att uppmärksamma att det gått 250 år sedan semlekungen trillade av pinn och samtalar med historikern Mikael Alm om Adolf Fredriks misslyckade försök att få mer makt under frihetstidens Sverige. Och så reder vi ut semlans historia och skuld till kungens död. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Romarrikets planer på att erövra Sverige. Programledare är Tobias Svanelid.

Samtidigt som Berlin firar murens fall och Trump reser nya murar mot Mexico reser Tobias Svanelid till murarnas mur - Hadrianus romerska gränsmur mot barbarerna i Skottland. Följ med Tobias Svanelid och antikvetaren Allan Klynne till Hadrianus mur i norra England. Tvåtusen år efter att den byggdes är den fortfarande Storbritanniens största byggnadsverk som idag kan berätta om livet vid Romarrikets yttersta utpost, om mångkulturella möten, om kalasinbjudningar och om soldatliv, men också om vad muren kan berätta om vår egen tids syn på vad som är England och vad en mur gör med vår syn på gränser och kulturer.

Micke och Perre har börjat intressera sig för släkten...bakåt i tiden, som många gör med ökad ålder. Perre läser sin morfars brev från för snart 100 år sen. Och Micke försöker tyda brev från den han trodde var hans pappa. Det handlar om driven handstil på danska med reservoarpennebläck på gulnat papper. Pust! Perre har också fått för sig att han stammar från Fennicien. Och har nu börjat läsa en bok från 1700-talet om “Romarrikets uppgång och fall”. En bok som han säger, oupphörligen kommer i nyutgåvor. - Det är som om historiens människor träder fram ur kulisserna. Den borde alla läsa! - Varför det, undrar Micke - Jaså? Gäspar Nicke, som tänker mer på familj, barn och framtid… Så vidtar ett samtal om släkt, historia och framtid, och varför man finns till överhuvudtaget. Och det visar sig att dom alla har anfäder från 1600-talet som står byst utanför Lunds universitet, det ni! Men också såna som suttit i fängelse. Är dom därmed blandningar av snillen och brottslingar? Tja…. Studio 64 - är en specialpodd för dig i tredje åldern “mellan arbetsliv och pension”. Vad gör man nu då? Opererar höften, åker på long-stay eller viger sitt liv åt barnbarn? Det här är det 138:e avsnittet. Du hittar dom alla på Spotify eller acast. Lyssna, gilla, dela, prenumerera och tipsa andra. Podden görs av bröderna Micke och Nicke Levy och Perre Wiklund See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi går vidare i den svenska historien och pratar om den sista epoken i forntiden - järnåldern. Vi börjar med. Det börjar med ett kallare klimat, fortsätter med Romarrikets uppgång och fall, via Vendel och Uppåkra till avslutningen när en ny religion kommer till Sverige. Instagram: @kungarochkrig Twitter: @kungarochkrig Facebook: Kungar och krig

Ikläd dig rollen som Sherlock Holmes eller en romersk legionär för att göra sommaren roligare. Eller läs om blodig kirurgi och trånga korsetter - något av det som Vetenskapsradion Historia tipsar om. Romarrikets fall och kladdiga kirurgiska ingrepp är några av ämnena som intresserat sommarens bokpratare i Vetenskapsradion Historias traditionsenliga boktipsprogram. Hör om tipsen som gör dig nylärd om etrusker, kyrktak, ransoneringsmat och korsettkrig. Och missa inte tipsen på vilka historiska brädspel som kan förgylla regniga sommardagar. Två guldklimpar har vaskats fram ur den digra historiska brädspelshögen. Programledare är Tobias Svanelid. Böckerna och spelen som du hör om i programmet är: Martin Kylhammar Ett hemligt liv Lindsey Fitzharris Konsten att skära i kroppar Kyle Harper Roms öde Barbro Santillo Fritzell Myternas etrusker Allan Klynne Antikens sju underverk Kajsa Nyström Rudling Mellan himmel och helvete Tomas Andersson och Peter Sandberg Göteborgs historia Martin Giertz Så bodde officerarna Folke Schimanski Mat: en krigisk historia Henric Bagerius Korsettkriget Gary Grady, Suzanne Goldberg och Jérôme Ropert Sherlock Holmes Consulting Detective: Jack the Ripper & West End Adventures Matt Leacock och Paolo Mori Pandemic Fall of Rome

Ola Söderholm och Johannes Nilsson pratar om Romarrikets kollaps och vår egen. Med utgångspunkt i böckerna ”Roms öde” av Kyle Harper och ”The Collapse of Complex Societies” av Joseph Tainter.

Ola Söderholm och Johannes Nilsson pratar om Romarrikets kollaps och vår egen. Med utgångspunkt i böckerna "Roms öde" av Kyle Harper och "The Collapse of Complex Societies" av Joseph Tainter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hypatia från Alexandria. En lysande akademisk stjärna som ägnade sitt liv åt att läsa, tänka och lära ut. Hon stod upp mot kunskapsförakt och trångsynthet. Men för det fick hon betala ett högt pris. I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus. Vill du veta mer om Hypatia och den sena antiken? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Hypatia of Alexandria av Maria Dzielska Arvet efter Hypatia av Margaret Alic När världen blev kristen av Paul Veyne Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer - programledare, manus & research Pablo Leiva Wenger - scenuppläsare Martin Engborg -  ljuddesign   Nils Svennem Lundberg - slutmix Tove Palén - producent Medverkar gör även Sigrid Schottenius Cullhed, akademiforskare vid Uppsala universitet. P3 Historia görs av produktionsbolaget Munck.

Kossornas planet åker till Italien och tar reda på varför så många unga utbildade flyr landet. Vi hör också om Kristina Kappelins kärlek till det röriga vackra landet som hon nu är lite orolig för. Och om Romarrikets fall. Italien har störst utflytt av högutbildade. Vi träffar forskaren Guido Tintori,  som på ett fik i Milano, berättar varför. Och så åker vi till det lilla svenska territoriet på Capri Villa San Michele, där Christina Kappelin nyligen blivit chef. Hon tycker att läkaren Axel Munthe, som byggde det, är alldeles för bortglömd. Hon berättar också om sin kärlek till Italien, landet som hon just nu är lite orolig för.  Vi går också på guidad tur i fotspåren av Ferrante-böckerna, succéromanerna som lockat många till Neapel och träffar två riktiga experter på Romarrikets fall historieprofessorerna Marco Maiuro och Elio Lo Cascio. Lena Nordlund Björn Gunér

Johan och Peter pratar om Romarrikets geografiska utbredning och reflekterar över vilka nutida länder som ingick i imperiet, vilka som bodde där och vilka dåtida städer som fanns och vad de hette. Alla vet säkert inte att Olisipo idag heter... ja, vad heter det idag, och var ligger det? Gilla oss på Facebook och följ oss på Twitter @rompodden

I och med Strandhs vistelse i Rom nyligen ägnar vi veckans avsnitt åt att avhandla såväl Rom som Vatikanstaten. Följ med på en spännande berättelse om hans resa! Berglunds betraktelse redogör för Romarrikets uppgång och fall. -- Vinjett: "Cherry" Nctrnm © Matthew McGilvery CC BY 4.0 https://bit.ly/2IEjSmT

Historikern Eva Queckfeldt guidar oss genom Romarrikets uppgång, storhetstid och fall. 1000 års historia komprimerad till 50 minuter! Gladiatorspel, stridskonst och spannmålsimport. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det är bara några dagar kvar till EU-folkomröstningen i Storbritannien. Katrine och Maria avhandlar opinionsmätningar, brittiskt storhetsvansinne, skolpojkar från Eton och det kraschande pundet. I senaste Londonpodden får du veta allt du behöver (och lite till) om Brexit.

Bo Sjökvist badar dambastu för första gången sen han var liten. Han badar även med ett sällskap finlandssvenskar i exil. Det handlar om bastun som en livmoder, en väg tillbaka till det ursprungliga. En plats att finna sig själv på. Programmet handlar också om Romarrikets badkultur och hur den har påverkat oss.  Vårt rena samvete är en programserie i två avsnitt om att bada bastu. Om hur man badar bastu bäst och om bastubadandets betydelse för våra liv. Badaren Bo Sjökvist badar och bastar sig genom ett naket saunaverige där man pratar om känsliga saker, löser konflikter  och tar stora beslut

Vetenskapsradion Historia uppmärksammar jakten på stenåldersmänniskornas gener och frågar antikvetaren hur det kom sig att de romerska kejsarna blev gudar. Programledare är Tobias Svanelid. Dagens européer bär spår av stenåldern i sitt DNA, och den senaste studien som undersöker hur européernas släktträd ser ut föreslår att åtminstone tre olika folkgrupper blandats här under stenåldern. – Förutom spåren från de tidiga jordbrukarna från Mellanöstern och de ursprungliga europeiska jägar-samlarna finns spår av en tredje grupp som kopplar ihop européerna med Sibirien och Nordamerikas indianer, berättar Fredrik Hallgren, en av forskarna bakom studien som presenteras i Nature. Dessutom uppmärksammas den nu 2000-åriga händelse då den nyss avlidne kejsaren Augustus förklarades vara gudomlig. Den romerska kejsarvärdighetens koppling till gudarna kom att påverka Romarrikets vidare utveckling, och präglade världen långt in i vår egen tid. – På krokiga vägar var ju vår svenska kungar ”av Guds nåde” ett arv ifrån Roms tankar om gudomliga kejsare, som slog rot för 2000 år sedan, berättar antikvetaren Allan Klynne.

Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia. Med det menas det gamla Greklands och Romarrikets historia. Det var en period på drygt 1000 år, som inleds ca 800 f.Kr då grekerna började använda ett alfabete. Perioden slutade då Romarrikets västra del, Västrom, gick under ca 500 e.Kr. Grekerna sysslade bland annat med vetenskap, idrott … Fortsätt läsa "Avsnitt 3 – Antiken Del 1 – Grekerna"

Den 13 augusti 1961 stängdes gränsen runt Västberlin och taggtråden rullades ut. Kalla kriget rasade och Berlinmuren restes. Muren skiljde vänner, familjer och par åt. P3 Dokumentär Special har träffat fyra personer som berättar om livet bakom Muren i DDR. För dem var det ett liv i ofrihet och med förtryck. Hartmut Richter hatade systemet och flydde. Sen hjälpte han andra att fly men greps av Stasi och hamnade i fängelse. Fotografen Harald Hauswald greps av Stasi på grund av sina bilder. Barbara Karlsson var med i de första demonstrationerna i Östberlin 1989. Och Josephine Frydetski har just gjort en kortfilm om sina första minnen som var kring Murens fall. Den 9 november 1989 föll Muren. "Det är den största händelsen sen Romarrikets fall", säger radiokorrespondenten Kjell-Albin Abrahamson som också är med i dokumentären. Producerat av: Daniel Värjö Sändes första gången: 8 november 2009

Hon är en av världshistoriens mest kända kvinnor och den antika världens femme fatale. I två tusen år har konstnärer och författare facinerats av hennes utseende och öde, men vem var hon egentligen? Antikvetaren Allan Klynne är aktuell med en ny bok om Kleopatra.- Hon har oftast porträtterats som en erotisk ikon i lyxförpackning, men sanningen är att vi vet mycket litet om henne, berättar han. Att se Kleopatra enbart som ett bortskämt sexmonster är grovt felaktigt, menar Allan Klynne, uppenbarligen hade hon enastående förmågor inom diplomati och politik och hon kom att på många sätt forma Romarrikets öde.Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia den försvunna byn i New Yorks Central Park. I mitten av 1800-talet låg där, mitt på Manhattan, byn Seneca Village – en mångkulturell smältdegel helt skild från det egentliga New York City. Men när man började anlägga Central Park fick byborna avlägsnas, och idag söker arkeologerna efter resterna av den försvunna byn i Central Park.Läs mer om projektet .Programledare är Tobias Svanelid.