Podcasts about sydv

Dünyada sosyal yardımlar, farklı isimler ve farklı sitemler üzerinden ihtiyaç içinde bulunan kişilere verilmektedir. Türkiye'de sosyal yardımlar, Aile ve Sosyal Hizmetler Bakanlığı, Sosyal Yardımlar Genel Müdürlüğü yönetiminde tüm il ve ilçelerde bulunan Sosyal Yardımlaşma ve Dayanışma Vakıfları (SYDV) üzerinden yerine getirilmektedir.

Tusentals turister som äter och dricker i skärgården lämnar inte bara pengar efter sig, de lämnar också en hel del avföring på de små öarna. På somrarna mångdubblas befolkningsmängden i ytterskärgården och bland annat turismföretagare på Jurmo har hamnat i klistret på grund av allt toalettavfall. Hur ska det här lösas? I Slaget efter tolv möts turismföretagaren Tiina Johansson från Jurmo, servicedirekktör Cati Huhta från Sydvästra Finlands avfallsservice och Matias Jensen, teknisk chef i Pargas. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Återutsändning av Travel News Business Forum Sydvästra Skåne den 10 juni på Scandic Triangeln. Vi arrangerade två hearings:Turistmotorer: I panelen: Johan Allard och Sofie Strandberg, High Five Skåne, övergripande projektledare Eurovision Song Contest Malmö Stad 2024, Anna Braun, teaterdirektör Amiralen, Per Welinder, Visit Lund, Nina Totté Karyd, Malmö SaluhallHospitalityI panelen:Jens Lyckman, vd Clarion Malmö Live, Maria Koch, försäljningschef HKC, Martin Åkesson, General Manager Copenhagen Marriott, Malin Odehn, Scandic hotels, Henric Carlsson-Schelin, Elite Hotels of Sweden, Anna Käll, General Manager Grand Hotel & Hotel Lundia Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dün gerçekleşen yerel seçimler için, siyasi partilerin seçim öncesi açıkladıkları beyannamelerinde önemli vaatler öne çıktı. Kısaca bir bakacak olursak; DEPREME HAZIRLIK Dün yapılan 31 Mart yerel seçimleri için kullanılan kampanyalarda depreme hazırlık özellikle İstanbul seçimleri için öne çıkan önemli konuların başında geldi. Başta İstanbul'da olmak üzere Türkiye'deki deprem gerçeği nedeniyle depreme hazırlık yapılması yani risksiz konutlarda yaşamak için artık somut adımların atılması zamanı gelmiştir. Bu kapsamda, bir yandan kentsel dönüşüm ile eski yapıların yenilenmesi diğer yandan geç kalmadan mevcut tüm yapıların gözden geçirilmesi en hayati konuların başında gelmektedir. TRAFİK MESELESİ Yerel yönetimlerin özellikle büyükşehirlerde altyapı yatırımlarına ve başta da trafik sorununu çözme adına ciddi altyapı yatırımlarına ihtiyaç duyulmaktadır. Trafiğin rahatlatılması için İstanbul ve Ankara gibi büyükşehirlerde yeni metro hatların hayata geçirilmesi ve otopark sorunu gibi konuların çözülmesi zorunlu bir tercih haline gelmiştir. Kalabalık nüfusa sahip birçok şehirde de altyapı sorunları ile karşılaşılmaması için geç kalmadan bu yatırımların gerçekleştirilmesi önem arz etmektedir. SOSYAL YARDIM VE SOSYAL HİZMETLER Diğer yandan, yerel yönetimlerin ulaşım, su, kanalizasyon gibi gerçekleştirecekleri temel altyapı yatırımların yanında meslek eğitimi, sosyal hizmet, konut, istihdam, kültür ve daha birçok alanda sunacağı kamu hizmetleri bulunmaktadır. Yerel yönetimler, sunacakları bu hizmetler ile hem sorumluluklarını yerine getirecek hem de yerelde halkın siyasete katılımını teşvik edeceği beklenmektedir. Bununla beraber, yerel yönetimlerin başta uygulanan sosyal politika uygulamaları için daha çok kaynak ayırmaları ve hedef kitleyi genişletmeleri beklenmektedir. Sosyal politika uygulamaları hedef kitlesinde çocuklar, gençler, yaşlılar, kadınlar, ihtiyaç sahihi kişiler, engelliler, öğrenciler ve daha birçok kesimin olması nedeniyle yerel yönetimlerin sorumlulukları artmaktadır. SOSYAL YARDIMLARDA DÜZENLEME İHTİYACI Son yıllarda sosyal yardımlar ve sosyal hizmetler yerel yönetimlerin önemli gündem konularının başında gelmektedir. Özellikle hükümetin Sosyal Yardımlaşma ve Dayanışma Vakıfları (SYDV) aracılığıyla ihtiyaç sahibi kişilere verdiği sosyal yardımlar nedeniyle yerel yönetimlerin de sosyal yardım vermesi sosyal yardımlarda mükerrerliğin olmamsı için yerel yönetimleri ve Sosyal Yardımlaşma ve Dayanışma Vakıfları (SYDV) arasında iletişimin olması önemlidir. Aksi halde yerel yönetimler tarafından verilecek sosyal yardımların mükerrerlik ve dolayısıyla ortaya çıkacak kaynak israfı ve verimlilik kaybı gibi sorunlar sosyal yardımların hedef kitleye ulaşmasını da engelleyecektir. Bu karmaşıklığı ve başta da yerel yönetimler-SYDV arasında ortaya çıkacak sorunu

ÖVERSÄTTNING: Ann-Kristin Åklint UPPLÄSNING: Harald Leander Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: ”Innisfree-ön” av William Butler YeatsDIKTSAMLING: Ett kristalliskt rop – Dikter i urval (Ellerströms 2012)MUSIK: Victor Herbert: GhazelEXEKUTÖR: Maximillian Horning, cello, Sebastian Tewinkel, dirigent och Sydvästtyska radions kammarorkester

GORDON ÄR STÖRST. Via smärtor i ryggen och generösa whiskygåvor stöter och blöter vi Gordon & MacPhails beslut att sluta som oberoende buteljerare. Kort sagt: avgå alla! Veckans destilleri är Tullibardine, absolut inte grundat 1488. Vi rundar av med lite smömos från Glenrothes. Och har Mathias verkligen David på mute? Sydväst: https://sv.wikipedia.org/wiki/Sydv%C3%A4st https://www.wolfers.se/wp-content/uploads/2023/08/ETW_sailor_jeroen.jpg Mathias drack finsprit minsann, Strathisla 1969–2012 från Gordon & MacPhail, denna: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/34758/strathisla-1969-gm#whisky-note-holder Jeroen körde på whisky från Grythyttan utgiven av Bergslagens destilleri, sherrybomben Ferie: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/112137/bergslagens-06-year-old-ber#whisky-note-holder Gordon & MacPhail slutar som oberoende buteljerare: https://whiskymag.com/articles/gordon-macphail-to-stop-independent-bottlings Tullibardine är veckans destilleri 12” inch remix: https://www.tullibardine.com/ https://www.visitscotland.com/info/see-do/tullibardine-distillery-visitor-centre-p426321 https://scotchwhisky.com/whiskypedia/1904/tullibardine/ https://www.whisky.com/whisky-database/distilleries/details/tullibardine.html Här är en bra detaljerad presentation av destilleriet: https://www.youtube.com/watch?v=Nhmlswrb7So Smaknoter på en whisky David gillade: https://tjederswhisky.se/tullibardine-the-murray-chateau-neuf-du-pape-finish/ Den där sexåriga single casken, kan det vara denna?: https://www.thesinglecask.co.uk/products/tullibardine-6-year-old-sherry-cask-9900135 Jämför med: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/tullibardine-5587401/ Glenrothes jiddrar om sin historia på sin hemsida: https://www.theglenrothes.com/en/history Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

Medverkande: Anders Nilsson, ESS Group, Miri B Sumiq, Director of Operations Clarion Hotel Sweden, Henric Carlsson, Elite, Thomas Ivarsson, Scandic, samtalet leds av Viggo Cavling, chefredaktör på Travel News. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medverkande: Berit Vestergaard, Öresundsbron, Karin Öhrström, vd Sturup, Anders Nilsson, Key Account Manager BRA flyg, samtalet leds av Viggo Cavling, chefredaktör på Travel News. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medverkande; Per Welinder, Visit Lund, Maarja Edman, VD Visit Trelleborg, Elin Moritz, Skånska möten Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En ensam varg har strövat omkring i Åbotrakten och i Pargas under vårvintern. Barn i skolåldern har fotograferat vargen med sina telefoner då de väntat på bussen. Experter säger att vi inte behöver vara rädda och att normala vargar inte vill äta upp oss, men det kan vara svårt att skaka av sig rädslan och obehaget. Kan man lära sig att tolerera vargen – också då den kommer nära? I Slaget efter tolv möts professorn i miljöpsykologi Maria Johansson från Lunds universitet, jaktchef Jörgen Hermansson från Viltcentralen i Egentliga Finland och Vesa Hanski från polisinrättningen i Sydvästra Finland. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Närheten av Björkhusen, Sydvästra Nya Bennevitz Sen eftermiddag, 28 augusti 2017 Två år innan Fiber utspelar sig befinner sig en familj på efterlängtad sommarsemester i en gemytlig stuga mitt ute i skogen. I gräset däromkring uppenbarar sig något oväntat. I gläntan en bit bort uppstår något med vilja att buffa. “Där ålakrågorna viskar ditt namn” Någonstans mellan Edwin Nilssons gård och Södra Kosciuszko  Måndag eftermiddag, 6 juli 2019 När Thalia tynar bort i förarsätet på den stillastående blodröda Volvo V70n kontaktar Jerzy Nya Bennevitzs kickstarterkampanjsfinansierade motsvarighet till polisväsende. Framme vid hans inhägnade tomt möts han av välplacerade spjut och en vandaliserad grävmaskin.    “Ve och Fasa Rollspelspodd” hittar du även på:  https://www.facebook.com/veochfasarollspel, https://www.instagram.com/veochfasarollspel/  https://www.youtube.com/channel/UCjjRhnNO7UZlf_jhMW33rPA

Näringsutsläppen från jordbruket i Sydvästra Finland har inte minskat trots 30 år av miljöarbete inom jordbruket. Vad behöver vi göra för att städa bort Finlands sista hotspot på Helcoms förteckning över de värsta nedsmutsarna i Östersjön? Orkar någon överhuvudtaget diskutera havet då klimatförändringen och hotet mot biodiversiteten också måste stoppas? I den tredje valdiskussionen i Slaget efter tolv diskuterar vi miljöfrågor med riksdagskandidater från Egentliga Finland. Emma Andersson från Vänsterförbundet, Riina Lumme från De Gröna och Jonna Lappalainen från Centern medverkar. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Tonåringar knivhugger andra tonåringar mitt på blanka eftermiddagen – i parken, vid åstranden eller på gården till ett bostadsområde. De hämnas, de rånar och de skriker glåpord åt förbipasserande. Många Åbobor tycker att staden verkar förändras på ett obehagligt sätt – men hur långtgående slutsatser kan man dra av det som händer och hur orolig ska man vara? I Slaget efter tolv möts gymnasiestuderandena Adeline Snickars och Filip Schauman från Katedralskolan i Åbo, Heidi Lindevall, brottspåföljdstjänsteman vid Åbo stad och Stephan Sundqvist, överkommissarie vid polisinrättningen i Sydvästra Finland. Maria Nylund leder ordet.

Golfresepodden besöker Skottland ”the home of golf” och gästen är Tobias Bergman. Tobias kommenterar damtouren på Viaplay, arbetar som marknadschef på Dormy och var chefredaktör på Svensk Golf i 10 år. Banorna som vi nördar främst på är Prestwick, Dundonald och Turnberry. Det blir även lite snack om ranking, whiskey och whisky, Derbyn, blinda hål, haggis, Old Tom Morris, järnväg, curlingsten och mycket annat…

Sveriges nya högspända likströmsförbindelse som togs i drift i juli 2021 skulle sänka elpriset i Sydsverige. Istället har priset rusat i höjden under vintern. Av de utlovade 1 200 Megawatt som skulle överföras från Mellan- till Sydsverige saknas fortfarande 400 MW. När ska Sydvästlänken gå för fullt? Och varför blev den så försenad. Det här är hela historien om Sydvästlänken.

Vad är det som får en människa att klä sig i kommandoluva och samla på sig sprängämnen och vapen? De fem unga männen som förra veckan greps i Kankaanpää misstänkta för terrorbrott lockades av en extrem idé om att störta hela samhällsordningen. Den idén får stadigt fler anhängare - i hela västvärlden. I Slaget efter tolv på torsdag möts forskaren i extremism Christer Mattsson från Göteborgs universitet, Exit-arbetaren Lotta Carlsson från Helsingfors Diakonissanstalt och Stephan Sundqvist från Sydvästra Finlands polisinrättning. E-post: slaget@yle.fi

De drömde om en annan livsstil i ett annat land så för ett antal år sedan köpte de ett stort hus i en liten by i sydvästra Frankrike som de sedan renoverat till ett mycket populärt B&B för svenska resenärer. Deras inredningsstil inspirerar många. Drygt 40 000 personer följer det dagliga livet på La Belle Vue:s instagram-konto. Men att driva hotell under pandemin har varit en utmaning och vi pratar om att hitta nya affärsidéer och hur de klarat av den här tiden. För dig som är ny lyssnare finns snart ett 100-tal avsnitt i arkivet som tar upp olika ämnen inom inredning, design och arkitektur. Jag som driver podden är Johanna Hulander och det är jätteroligt när du hör av dig med dina önskemål på ämnen och gäster. Det gör du enklast via Instagram där kontot heter @inrednings_podden . Kom ihåg att prenumerera på Inredningspodden så att du inte missar några avsnitt och ge gärna ett betyg och en recension! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mellan 2008 och 2017 var den moderata politikern Mikael Odenberg generaldirektör för Svenska kraftnät, myndigheten som ansvarar för stamnätet och har systemansvar för elsystemet i Sverige. Här pratar vi om erfarenheterna därifrån och om hans syn på de utmaningar elsystemet står inför.  I avsnittet tar vi avstamp i den energidebatt som blossade upp i vintras när elpriserna sköt i höjden och vi importerade el från Polen, ett av Europas mest kolkraftsverkstäta länder. Mikael berättar om varför han inte ser enstaka situationer med höga elpriser och import av el från länder med stor andel fossil elproduktion som ett symptom på att elmarknaden inte fungerar utan snarare tvärtom: handel i kombination med svensk elproduktion “är en framgångsrik svensk exportindustri”.  Vi dyker djupare i frågan om utmaningarna kring att bygga ut det svenska elnätet och Mikael ger sin syn på varför omskrivna Sydvästlänken, stamnätförbindelsen med syfte att öka överföringen mellan norra och södra Sverige, har blivit så pass försenad.  Avslutningsvis resonerar Mikael kring de intressekonflikter som uppstår mellan försvaret och de aktörer som bygger ut elnät och elproduktion. Kopplingen? Mikael gjorde även sejour som försvarsminister 2006-2007.

Sidekick: Josefin Sonck. Vad är en performance? Nykter trumpist. Vastaamo: så elakt läcka ut de innersta hemligheterna. Att skriva ut ens tankar. Hur mycket ältar vi? Pojkar och läsandet. Niinistös karisma. Dricka öl från burk. Four more years med Trump eller covid? Älska en smula och kompostera. Sydväst är nya modet. Chimpans-killar umgås med gamla gänget.

Som på beställning blev matcherna från vecka 3 en rejäl omrörning i grytan av vad man kan förvänta sig från de olika lagen. Vi fick se Nick Foles rädda dagen, domarna som annars varit tysta blåser i visselpipan i Buffalo och säsongens första oavgjorda match skedde i Philadelphia. Dessutom diskuteras skägg, skömanshattar och mycket mer i veckans avsnitt av E&D Zone. Tack för att ni lyssnar, hör gärna av er till oss på endzonepodd@gmail.com med frågor eller önskemål!

Som på beställning blev matcherna från vecka 3 en rejäl omrörning i grytan av vad man kan förvänta sig från de olika lagen. Vi fick se Nick Foles rädda dagen, domarna som annars varit tysta blåser i visselpipan i Buffalo och säsongens första oavgjorda match skedde i Philadelphia. Dessutom diskuteras skägg, skömanshattar och mycket mer i veckans avsnitt av E&D Zone. Tack för att ni lyssnar, hör gärna av er till oss på endzonepodd@gmail.com med frågor eller önskemål!

Ojojoj, premiäravsnittet av podden En Skånsk Klassiker är här! Armann Hreinsson gästar och vi går igenom årets hetaste fotbollsdivision i Skåne, division 4 Sydvästra dam, och främst matchen där jumbon, AIF Barrikaden (Evas lag), maskade livet av sig, bytte spelare var femte minut och stoppade stenhårda skott med både röv och nacke när de mötte serieledarna Malmö FF på Malmö Stadion. 

Idag besöker RE:formera EFS-gården Höllviksstrand på Sydvästkusten och pratar med Veronica Öjfelth Svartdahl som är föreståndare där. Höllviksstrand är vackert beläget i Höllviken alldeles i början av Falsterbonäset med hav på båda sidorna. Veronica pratar om sin livslånga dröm om att få skapa en andlig oas dit människor kan komma för rekreation och återhämtning. Johan berättar att många av hans stora livsbeslut har tagits på stranden vid Skanör och Falsterbo. Magnus pekar på hur bibliskt det är; när Petrus har förnekat Jesus får han sedan möta honom igen på stranden och får en kallelse tillbaka till tjänst.Prästen och inspiratören Magnus Persson talar tillsammans med chefredaktören och tillika kommunikationschefen Johan Ericson varje vecka om nya spännande ämnen gällande helkyrklighet. Läs gärna mer om RE:foremera här: https://reformera.net. 

Vargarna blir allt fler i Sydvästra Finland - en god nyhet för den som värnar om det skyddade rovdjuret, en sämre nyhet för dem som är genuint rädda - rädda för att röra sig i svampskogen eller låta barnen gå till skolan i höstmörkret. I debatten deltar jägaren Bjarne Wretdal (till vänster) från Kimitoön, Henrik Holmberg (till höger) från Ingå-Snappertuna jaktvårdsförening och Bernt Nordman (i mitten) från Natur och Miljö. E-post: slaget@yle.fi

Vårsådden är i full gång och utsläppen av näringsämnen bara fortsätter. Trots årtionden av miljöarbete verkar ingenting bita på jordbruket. Sydvästra Finlands jordbruk förorsakar mer fosforutsläpp per hektar än de flesta andra regionerna kring Östersjön. Varför får inte miljöåtgärderna någon effekt? E-post: slaget@yle.fi. (På bilden: jordbrukaren Sonja-Ek Johansson)

I programmet diskuteras bl.a. Elgars Cellokonsert med Johannes Moser som solist, Purcells The Fairy Queen, Tippetts två första symfonier samt körmusik av Vasks. Johan väljer Suks Asrael-symfoni. I panelen Anna Nyhlin, Boel Adler och Kati Raitinen som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor:  EDWARD ELGAR - PETER TJAJKOVSKIJ Cellokonsert e-moll Rokoko-variationer, Nocturne m.m. Johannes Moser, cello Orchestre de la Suisse Romande Andrew Manze, dirigent Pentatone PTC 5186 570 PETERIS VASKS Laudate Dominum Lettiska radions kör Ilze Reine, orgel Sinfonietta Riga Sigvards Klava, dirigent Ondine ODE 1302-2 HENRY PURCELL The Fairy Queen Caroline Mutel, Anders Dahlin m.fl Les Nouveaux Caractères Sébastien dHérin, dirigent Glossa GCD 922702 MICHAEL TIPPETT Symfonier nr 1 och 2 BBCs skotska symfoniorkester Martyn Brabbins, dirigent Hyperion CDA 68203 Johans val Johan väljer och spelar valda delar ur Josef Suks Asrael-symfoni med Sydvästtyska radions symfoniorkester, Baden-Baden, ledd av Karel Ancerl. Ancerl spelade aldrig in symfonin på skiva så denna inspelning är hämtad från remastrad radioupptagning. Inspelad på Sydvästtyska radions eget märke SWR Classic.  Referensen Johan jämför med och refererar till en smått historisk inspelning från 1965 av Elgars Cellokonsert med Jacqueline du Pré tillsammans med Londons symfoniorkester under ledning av John Barbirolli. Skivmärke EMI. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Elgars cellokonsert med Jacqueline du Pré som solist tillsammans med Londons symfoniorkester ledda av John Barbirolli på EMI (Referensen). Tippetts två första symfonier med Londons symfoniorkester ledd av Colin Davis på Decca. Tippets oratorium A Child from our Time.

Lyssna på Magnus P. Ängsal som läser sin text om Bernhard Jaumanns Der lange Schatten – en kriminalroman som tar sin utgångspunkt i det tyska folkmordet i dåvarande Sydvästafrika – och Margareta Flygt om Jenny Erpenbecks Gehen, ging, gegangen, en roman om en pensionerad tysk professors möte med en grupp asylsökande afrikanska flyktingar som hungerstrejkar nära Alexanderplatz i Berlin.

Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor där tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor där tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. I veckans panel spanar Helena von Zweigbergk, Jonas Hallberg och Maja Aase. Programledare är Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.Veckans panel och spaningar 2015-12-11:Helena von Zweigbergk: Stekta i vårt eget flottJonas Hallberg: Alla människor är skärgårdarMaja Aase: Sydvästen framför allt. ...

Spanarna är  programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor där tre skarpsynta personligheter försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Lyssna på Magnus P. Ängsal som läser sin text om Bernhard Jaumanns Der lange Schatten – en kriminalroman som tar sin utgångspunkt i det tyska folkmordet i dåvarande Sydvästafrika – och Margareta Flygt om Jenny Erpenbecks Gehen, ging, gegangen, en roman om en pensionerad tysk professors möte med en grupp asylsökande afrikanska flyktingar som hungerstrejkar nära Alexanderplatz i Berlin.

Barnens Sommarserie 2010 är en resa - en reseberättelse till barnen i Namibia. I fyra program som sänds den 19, 20, 21 och 22 juli 11.03 och 20.03 besöker Barnens reporter Ylva Mårtens Namibia, en av Afrikas yngsta nationer. LYSSNA! Vår reporter åker till Namibia tillsammans med Julia Kauta Koyate som hörde av sig till till redaktionen. Hon ville visa upp ett annat Afrika än det som ofta beskrivs i media och att barnen i Namibia också ska få komma till tals och berätta om sina skolor och sina liv. Julias pappa, Jozikee Kauta, flydde från våld och apartheid när han var 17 år och bosatte sig i Sverige. Jozikee intervjuas i programmen om sin barndom i dåvarande Sydvästafrika. Ylva Mårtens får bo hemma hos en av Julias fastrar och kommer på det här viset rakt in i en namibisk familj. En framgångsrik modern familj där barnen utbildat sig till advokater, läkare, revisorer och lärare. I de fyra halvtimmesprogrammen besöker hon en BB-avdelning på Katutura Hospital i huvudstaden Windhoek, statliga skolor i de fattigas bostadsområden, Tyska skolan, en skola för de förmögna, som är den mesta ansedda skolan i Namibia. Över en helg besöker de en av Julias bröder på en farm på landsbygden. Här möter hela släkten upp för att hälsa sin svenska syster Julia välkommen till sin namibiska familj. De träffar också barn i skolan på landsbygden och besöker en lokal klinik, pratar med unga mammor och en barnmorska på landsbygden. Litteraturtips: Förlåta men inte glömma, röster om rasism, nationalism och det mångkulturella samhället i Namibia. Och i Sverige. Av Magnus Berg. Carlsson Bokförlag. Läs Ylva Mårtens dagbok från resan till Namibias barn. Söndagen den 6 februari Julia Kauta Koyate och jag är äntligen på väg till Namibia, hennes pappas hemland. Julia hörde av sig till mig efter att ha läst en tidningsnotis att jag har som mål att resa jorden runt och göra reportage om barn från alla världsdelar innan jag går i pension. Hon ville att vi skulle åka till Namibia tillsammans, så att hon fick visa ett annat Afrika än det som ofta beskrivs i media. Vi mellanlandar i Johannesburg i Sydafrika och flyger till Windhoek, huvudstaden. Namibia är en av Afrikas yngsta nationer. Landet blev självständigt från Sydafrika först 1990. Namibia var en tysk koloni från 1884 till 1920. Efter Första världskriget och Versaillefreden fråntogs Tyskland alla sina kolonier och ställdes under sydafrikansk förvaltning. Då hette landet Sydvästafrika. Lite bra fakta att känna till när man åker till Namibia. Vi blir mötta av Valery och Kimaa Kauta, två av Julias unga släktingar. Solen skiner och det är säkert över 30 grader varmt.  Det är tolv år sen de sågs Julia, Valery och Kimaa. Det blir ett kärt återseende. Julia förklarar för mig att de är hennes syskon, kusiner skulle vi säga, men här är man syskon om ens pappor är bröder. Familjen här är mycket större än hos oss. Kimaa kör en stor vit stadsjeep till Julias pappas brors hus i stadsdelen Katutura, ett getto säger Julia, men familjen Kauta bor i ett stort gult hus, på en gata som inte alls ser ut som ett getto, tycker jag. Senare får jag förklaringen. Katutura betyder ”vi vill inte bo här”. Stadsdelen fick sitt namn när den svarta befolkningen blev tvångsförflyttade hit 1968. Frieda Kauta, Julias faster/mamma här möter oss med stor värme.  Hela kvällen sitter vi på familjens trappa. En efter en kommer Julias syskon förbi för att hälsa sin syster från Sverige välkommen hem. Måndag den 7 februari Vi börjar vår resa bland Namibias barn hos de allra yngsta. Vårt första besök blir på Katuturas stora sjukhus. Frieda Kautas bror skjutsar oss dit, vi får inte åka taxi. Det kan vara för farligt anser familjen. Julia kallar honom för sin pappa, det blir lite förvirrat i början, men jag vänjer mig snabbt.   Pappan lämnar oss inte förrän vi får kontakt med rätt person, Selma Jakob, föreståndarinnan för BB-avdelningen. Selma Jakob visar oss runt och vi får intervjua med både förstföderskor, väntande pappor, gravida mammor och ”kängrumammor”.   Julia som har varit här förut, när hennes farmor var gammal och sjuk, blir förvånad och glad. Sjukhuset har rustats upp sen den gången. Julia kan till och med själv tänka sig att föda barn här. Det trodde hon inte förra gången. Här finns vård för förtidigt födda barn. Det ser rent och fint ut på salarna för mammorna och deras nyfödda babysar. Jag läser FN-statistik om Namibias spädbarnsdödlighet, fyrtiofem barn per 1000 födda barn. Mödradödligheten är två mammor per 1000 föderskor. Jämfört med Afrika i stort har Namibia lyckats mycket bra med både barna och mödravården. Reporter: Ylva Mårtens Foto: Julia Kauta Koyate och Ylva Mårtens

Släktbands landskapsupplaga 15 dec 2008 I den här landskapsserien har vi besökt några av Sveriges landskap och regioner och lyft fram historiska händelser som präglat landskapen. Vi har också lekt med de föreställningar som levt genom sekler, föreställningar som handlar om kynnet hos folk i olika delar av landet. Vi har bland annat pratat om sura jämtar, snåla smålänningar, frihetstörstande dalmasar och berättarglada värmlänningar. Nu tar vi oss till vårt sydligaste landskap, Skåne, där invånarna påstås vara både dryga och självbelåtna. Skåne har varit danskt längre än det varit svenskt, och länge levde danska regelverk kvar i landskapet. Den danska adeln hade till exempel betydligt större makt över de lägre klasserna än den svenska adeln. I boken Sveriges folk från 1918 skriver man så här om förhållandet mellan klasserna i Skåne: Mellan bonden och hans tjänare är i skåne avståndet större än i kanske någon annan landsdel, tjänarna äro i regel helt och hållet hänvisade till sig själva. Skånes historia Sten Skansjö har skrivit boken Skånes historia. Han är professor i historia vid högskolan i Kristianstad och hans bok tar avstamp i själva landskapsnamnet Skåne. Språkligt sett är ordet Skåne samma ord som Skandinavien. Det berättar Sten Skansjö inledningsvis i sin bok ”Skånes historia”. Skansjö är professor i historia vid högskolan i Kristianstad, och Släktband träffar honom på Landsarkivet i Lund. -Man härleder ordet Skåne ur ett urnordiskt ord som bör ha varit ”Skathinawjo”, där den första delen av ordet betyder skada eller farlighet, och den andra delen betyder ö eller halvö, berättar han. Betydelsen av ordet skulle alltså vara ungefär ”den farliga halvön”. Sten Skansjö tror att ordet kan komma av de farliga sandrev utanför Skanör och Falsterbo som flyttar sig med vågor och vindar och som varje sjöfarare måste akta sig för. Med tiden har bygden innanför den farliga kusten fått samma namn. Sydvästra delen av Skåne är kanske den allra kyrktätaste i Sverige. Sten Skansjö menar att man kan göra en direkt jämförelse mellan goda jordbruksförutsättningar och antalet kyrkor. På de platser där jordarna kunde föda många, fick kyrkorna in större skatter i form av tionde, och antalet kyrkor ökar: -Det var framför allt spannmålstiondena som spelade roll, och där det var bäst spannmålsjordar där finns det flest kyrkor. Och man kan se hur det är glesare mellan kyrkorna i skogsbygderna norrut, men betydligt tätare i sydväst, på till exempel runt Lund Malmö och Trelleborg. Det goda jordbruket gav Skåne bra förutsättningar, och landskapet har inte bara gott om kyrkor, här ligger också byarna och städerna tätt. Och så det som är så utmärkande för Skåne – de många Slotten, de flesta av dem från 15- och 1600-talen, den danska tiden: -Vid den tiden ägde adeln över hälften av alla gårdar här i Skåne, berättar Sten Skansjö. Adeln i Danmark var mäktig, tiden från reformationen fram till slutet av 1600-talet kallas i dansk historieskrivning för Adelsväldets tid. Skåne var i det avseendet bara en avspegling av Danska förhållanden i stort. De danska adelsprivilegierna var starkare än motsvarande svenska. Adeln byggde upp sina praktgårdar varifrån de styrde sina små  samhällen. Ofta kunde flera socknar utgöra den ekonomiska basen för ett slott. De som bodde där var ”hoveripliktiga” vilket betydde att de var skyldiga att arbeta för slottets räkning, förutom att ta  hand om den mark de själva förfogade över, men de var i gengäld inte skatteskyldiga till kronan, och, vilket var viktigt vid den här tiden – de kunde inte skrivas ut i de många krigen. -Det var en stat i staten där kronan inte hade någon insyn, säger Sten Skansjö. När Skåne blev svenskt efter freden i Roskilde 1658 fick adeln själva välja om de ville flytta till Danmark eller stanna kvar i Skåne – och många valde faktiskt att bli kvar. Allmogen däremot fick vackert sitta där de satt. Bönderna i Skåne var i hög grad beroende av adeln. Andelen självägande bönder i Skåne var mycket låg om man jämför med Sveriges äldre landskap: -Man har räknat ut att det vid svensktidens början inte var fler än 8 procent av bönderna i Skåne som var självägande, berättar Skansjö. Och det dröjde länge innan de blev fler. Det var inte förrän långt in på 1700-talet då kronan började sälja av sina gods till bönder som de blev fler. Och på Gustav III:s tid så fick bönderna till och med möjlighet att köpa frälsejord, dvs adelsägd jord. Det skånska källmaterialet är av naturliga skäl till stor del danskt, men mycket finns att finna på Landsarkivet i Lund. Något som är speciellt för Skåne är att det ofta finns nedtecknat i kyrkböckerna hur mycket tionde varje gård betalade till kronan, ett sätt att se hur rika gårdarna var. Men här finns också en alldeles speciell källa, den så kallade decimantboken som Sten Skansjö och en kollega just publicerat i ett praktverk. Den är skriven vid ett speciellt tillfälle 1651, dvs åren innan Skåne blir svenskt, och den är helt enkelt en inventering av alla bönder vid denna tidpunkt. -Här finns ungefär 18 500 bönder registrerade. By för by och socken för socken räknas alla bönder upp med namn. Man får inte veta vad de betalar i tionde, men man får veta vem som äger gårdarna, om vilka bönder som står för hela eller halva eller till och med mindre gårdar. Sten Skansjö letar fram Oxie härad, i närheten av Malmö för att visa hur illa ställt det var på vissa av de platser där striderna mellan danskar och svenskar gått hårdast fram – här är det tätt mellan ödegårdarna, en signal om att man inte kan räkna med något tionde på ett bra tag. -Här har släktforskare en chans att komma ner i liten bit i den danska tiden i Skåne, Blekinge och Bornholm, som tillhörde Lunds stift vid den tiden. Det var den danske kungen som bestämde att den här inventeringen skulle göras. Kanske hade det blivit extra viktigt att veta vilka bönder man kunde räkna med efter alla krigen, och efter det att Danmark förlorat bland annat Halland efter freden i Brömsebro. De gårdar som var frälsegårdar och som egentligen tilhörde adeln kunde i stort sett leva utanför myndigheternas kontroll. Men de var  trots allt skyldiga att betala tionde till kyrkan, och därmed finns de med i Decimantboken. -Det är det som gör den här förteckningen så speciell , slutar Sten Skansjö.  I skuggan av ett slott För bara hundra år sedan behövdes det många anställda för att få allt att fungera på slotten, coh skillnaden på herrskap och tjänstefolk var stor. Anders Ellerstrand i Ängelholm är ättling till flera arbetare på skånska slott. Han hade tur med sin släktforskning när han ramlade över en färdig släktkrönika som bland annat handlade om livet för de som arbetade under slottet vid slutet av förra seklet. -Det var när jag besökte min fars kusin i Lund som jag fick syn på ett manus som min farmors syster skrev om sina föräldrar. Det visade sig vara ett refuserat bokmanus som sparats i alla år. -I manuset ser man att namn och platser bytts ut, men när jag väl lyckades avkoda detta kunde jag använda mig av hennes berättelser i den bok jag själv skrivit om släkten, berättar Anders Ellerstrand. Huvudpersonen i Anders Ellerstrans bok är smeden Sven Bengtsson Holmberg som till en början arbetade som smedsslärling på slottet Trollenäs. Där träffade Sven Emma Katharina Lundqvist och de båda flyttade till Trolleholms slott där Sven fick jobb som gårdssmed. -De tydliga klasskillnaderna lyser igenom i det manus jag fann. Arbetarna beundrade och respekterade överklassen och var tacksamma för att arbeta på slotten. Det som också slagit mig är att vissa familjer varkar ha jobbat på slotten i flera generationer. Anders Ellerstrand är släktforskare sedan många år. Han beskriver att det förutom information från traditionella kyrkböcker finns en annan viktig källa. -Men man ska inte underskatta vad släktingar har i sina byrålådor. När jag började skriva boken sökte jag upp nu levande släktingar som jag skrev till. En av de som hörde av sig var en släkting i Stockholm som jag aldrig träffat. Han skickade ner en hel låda med värdefulla dokument till mig. -Jag hade också tur, Trolle Bonde som bodde på Trollenäs under den tid min anfader smeden Sven arbetade där, visade sig ha skivit fyra tjocka böcker om slottets historia. Där omnämns smeden flera gånger. -En annan källa till information är också slottens egna arkiv, som många gånger finns kvar på slotten. Min farfars morfar var arrendator på Krapperup slott och efter att kontaktat dem satt jag en hel dag i deras arkiv där jag bland annat fann en brevväxling mellan min farfars morfar och baronen. I boken framskymtar många berättelser och historier. -De roligaste kanske är spökhistorierna som min farmors mormor Johanna var huvudrollsinnehavare i. När hon var 73 år gammal och besökte hon sin dotter med familj vid jultid. Helt plötsligt, mitt i natten, fick hon för sig att gå hem till Trollenäs slott där hon bodde. Det  var mörkt och kallt och ingen belysning fanns ju på den tiden. -Familjen försökte avråda henne. Nästa dag kom Johanna tillbaks till dotterns familj och berättade att hon hade upplevt något fasansfullt på vägen hem. Under vandringen i skogen hade hon stött på ett liktåg, dvs en kista som bars fram med ett följe av sörjande efter. Efter en stund hade Johanna förstått att det var hennes eget liktåg som hon blev åskådare till, eftersom alla som gick bakom kistan var släkt och bekanta. -Hon bad sin dotter om att få stanna kvar några dagar, och efter ett par dagar dog hon. Och bars i kista samma väg som hon sett den natt hon vandrade i mörkret. Anders Ellerstrand har undersökt de delar som går att undersöka i den här berättelsen, och kyrkböckerna visar att hon dog på Trolleholm och är begravd Trollenäs. Hon har med andra ord burits den väg som berättelsen beskriver. -Bland de människor jag funnit finns en rolig person som är min farmors mormors mor vars bror fick en son som hette Nils Lilja. Han var klockare och förespråkade i slutet av 1800- talet fri kärlek. Han hade själv ett otal barn med flera kvinnor och hade fester långt in på småtimmarna med kulörta lyktor. -Han skrev böcker som jag funnit på antikvariat. En av dem heter ”Menniskan” som handlar om hennes uppkoms, liv och bestämmelser. Han kom också ut med två böcker om skånes flora. Den är skoj för den är skriven på svenska, inte latin som var vanligt vid den tiden, och beskriver hur växterna kunde användas. Anders Ellerstrand har en hemsida som bland annat innehåller ett diskussionsforum för släktforskare. Klicka på den här länken och du kommer till hans sida: