Podcasts about terrorismen

Politiker och experter varnar för att vi har fått en ny typ av terrorism. Stämmer det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I det här avsnittet av Dystopia går vi igenom terrorismens historia, begrepp som “ultravåld” och varför vissa bedömare tycker att terroristhotet har förändrats. Vi ställer också den kontroversiella frågan om terrorism “funkar” och vad det är som gör att folk väljer att använda terror för att uppnå sina mål. Och vad är egentligen det största hotet mot vårt samhälle? Terrorismen eller hur vi väljer att hantera den?

Kriget mot terrorismen i Mellanöstern blev kostsamt när allt fler soldater miste livet utan några särskilda framgångar. Efter att drönare länge hade betraktats som en teknologi i periferin flyttade de nu in i strategernas finrum som en lösning på problemet. Mellan 2005 och 2013 växte den amerikanska drönarflottan från ett femtiotal farkoster till mer än 7 500.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historieprofessorn Martin Hårdstedt det så kallade "Drone Wars", drönarkriget, under 00-talet.Den nya generationen drönare användes på nya sätt. Utöver de signalspanings- och övervakningsuppgifter som tidigare varit centrala började CIA och det amerikanska flygvapnet använda drönare för att slå ut enskilda mål på långa avstånd. Mest känd från den här tiden är modellen M9 Predator. Genom att diskret spåra upp sina mål och följa dem på långt avstånd kunde drönarna slå ut små grupper av terrorister eller deras resurser i gömställen, på gatorna eller i bilar. Märkligt nog tilläts detta pågå i länder som Pakistan, Jemen, Somalia och Libyen, trots att USA inte formellt var i krig med dem.Drone Wars skapade stora problem för den amerikanska offentligheten, eftersom många ansåg att den här typen av "krig mot terrorismen" var onödigt brutalt, omoraliskt och ledde till omfattande civila förluster. Det hände ofta att drönarna anföll fel mål eller att terroristerna befann sig i civila miljöer när de blev attackerade. Det fanns också något moraliskt störande i det faktum att drönaroperatörerna kunde styra och anfalla från sina högkvarter i Langley eller utanför Las Vegas.Utvecklingen av den här typen av drönare fick många strateger att fundera. Medan drönarkriget pågick föreställde sig vissa att F-35-planet kunde vara den sista generationen bemannade stridsflygplan. Attackdrönare som M9 Predator tycktes helt ta över. Kriget i Ukraina sedan 2022 har dock fått kritikerna att tänka om, och ju mer tiden går framstår 00-talets Drone Wars som en alltmer avgränsad och unik period i militärhistorien.Bild: En MQ-9 Reaper flyger ovanför Creech AFB under ett lokalt träningsuppdrag här. Den 42:a attackskvadronen driver för närvarande MQ-9. Foto från U.S. Air Force av Paul Ridgeway. Creative Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

27 maj. Journalisten och författaren Jens Nordqvist har i tre böcker sammanfattat islamistisk terror samt västvärldens respons, senast ”IS-krigarnas dröm: Terror i det nya kalifatet”. Han samtalar med Mattias Svensson om 11 september, Guantanamo och hur Irak-kriget räddade al-Qaida och födde IS.

När al-Qaida den 11 september 2001 flög in med tre kapade passagerarflyg i World Trade Centers tvillingtorn i New York och i Pentagon skulle 3 000 människor dö. Supermakten USA var skakad och en månad senare inleddes president George W Bush krig mot terrorismen genom ett anfall på al-Qaida-baser i Afghanistan. I kampen mot terroristerna skulle USA frångå grundläggande rättsprinciper.Det blev USA:s längsta krig som senare följdes av en fullskalig invasion i Irak, vars regim helt saknade kopplingar till al-Qaida, som skulle kosta 100 000-tals människor livet och skapa grunden till den mest hänsynslösa terrororganisation världen skådat i Islamiska staten som kom att kontrollera stora delar av Irak och Syrien.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Jens Nordquist som är aktuell med boken USA:s hämnd - Kriget mot terrorismen.Kriget mot terrorismen utropades av USA:s president George W. Bush i ett tal till kongressen den 20 september 2001, nio dagar efter terrorattackerna mot New York och Washington. Trots att kampanjen inte riktades mot enskilda länder har den varit mest koncentrerad till tre huvudsakliga arenor: Afghanistan, Irak och Pakistan. Andra länder, såsom Jemen och Somalia, har också varit mål för attacker inom ramen för kriget mot terrorismen.Kriget mot terrorismen ledde till många frågor och kontroverser, inklusive påverkan på medborgerliga friheter, användningen av tortyr, rollen för privata militära entreprenörer och effektiviteten av militärstrategin. Kriget påverkade också världens syn på USA.Invasionen av Afghanistan var tänkt som en kort, intensiv militärinsats för att slå ut al-Qaida och talibanregimen, men resulterade i det längsta kriget i USA:s historia – med stort lidande bland den afghanska civilbefolkningen som konsekvens. Trots den omfattande jakten på al-Qaida lyckades Usama bin Ladin och de andra ledarna att smita undan och senare återuppta sin verksamhet.Operation Enduring Freedom (OEF) innebar intensiva bombningar och markattacker i delar av Afghanistan. Talibanregimen föll snabbt, men Usama bin Ladin och andra ledare flydde till grannlandet Pakistan. USA etablerade även en fängelseenhet på Guantánamo-basen på Kuba för att internera misstänkta terrorister utanför det skydd som den amerikanska konstitution hade givit i USA. Flera visade sig vara människor som bara varit på fel plats vid fel tidpunkt.Efter Afghanistan riktade USA uppmärksamheten mot Irak, där man hävdade att Saddam Hussein utgjorde ett hot på grund av sitt påstådda innehav av massförstörelsevapen och sitt stöd till internationell terrorism. Invasionen av Irak motiverades med lögner och falska underrättelserapporter om Saddam Husseins massförstörelsevapen och regimens påstådda kopplingar till al-Qaida.Den internationella uppslutningen kring invasionen av Irak var betydligt mer begränsad än i fallet Afghanistan, och FN-inspektörerna hittade inga bevis för massförstörelsevapen i landet. Efter att ha störtat Saddam Hussein stod USA dock inför en långdragen och våldsam konflikt i Irak, där olika extremistgrupper och al-Qaida etablerade sig.Lyssna också på al-Qaida – från gerillabas till internationell islamistisk terrorismBild: Fångar på Guantánamobasen (januari 2002) Fotograf: [Shane T. McCoy](https://en.wikipedia.org/wiki/Shane_T._McCoy), U.S. Navy, Wikipedia, Public Domain.Musik: Taiko Drum Main av Giuseppe Rizzo, Storyblocks AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta samtal är från Islamofobikonferensen 2021, som sändes live på Facebook 12 december 2021.Fatima Doubakil och Amanj Aziz talar om vad Det Globala Kriget mot Terrorismen haft för konsekvenser, hur det har påverkat världen och hur världen ser ut efter 20 år av krig.

Om frihet och flykt, förlorade år på Guantánamo och ett USA i förfall. Konflikt möter människor vars liv präglats av 20 års krig mot terrorismen. Medverkande: Adel Hakim, oskyldigt anklagad som fängslades 4,5 år i Guantánamofängelset, Kavser, Adels syster, Sabin Willet, Adels advokat, Tomas Lindstrand, åklagare, Elliot Abrams, neokonservativ politiker var en högt uppsatt tjänsteman på det nationella säkerhetsrådet under president Bush, George Packer, amerikansk journalist och författarem, "Ahmed", fd lokalanställd vid svenska ambassaden i Kabul Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Reporter: Randi Mossige-Norheim Tekniker: Brady Juvier Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Vid det här laget har vi alla sett bilderna från kaoset i Afghanistan. Hur talibanerna tog över allt på bara nio dagar när USA lämnade. Och nu hur människor desperat försöker ta sig till flygplatsen i Kabul för att ta sig ut ur landet. Här på Rak höger har jag skrivit om beslutet att lämna och vad det innebär. Ihop med betalande prenumeranter har det även pågått en givande diskussion här om huruvida det verkligen var rätt beslut av USA att lämna landet. Jag menar att det är slutet på en epok, men det är fortfarande oklart vad som komma skall. Därför ringde jag en vän som jag ofta rådfrågar om svåra frågor – Per Gudmundson. Om någon mot förmodan inte vet vem det är så var han länge ledarskribent på Svenska Dagbladet, sedan presschef hos Kristdemokraterna och i dag är han ledarskribent på Bulletin. Innan dess var han journalist på SVT bland annat. Han var länge även ledande med att kartlägga jihadismen i Sverige, för vilket han fick motta spott och spe. I dagens avsnitt pratar vi om kriget i Afghanistan, kriget i Irak, den uteblivna interventionen i Syrien, om islam, om kriget mot terrorismen och varför terrordådet 9/11 fick honom att gå från vänster till höger. Vi rannsakar oss själva för vad vi hade fel om och vad vi har omvärderat. Men också riskerna med att överkorrigera tidigare ställningstaganden i ljuset av det som nu skett.Detta är ett bonusavsnitt. På söndag kommer alltså ett ordinarie poddavsnitt, precis som vanligt. Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

I detta spännande avsnittet av aktualitets och populärkulturpodden Coffehpodden pratar vi om Jonas Inde, VaranTV, Brittiska Kungahuset, Terrorism, och massa annat bös. Joina vår discord på http://discord.gg/YqMa74K Ni kan kontakta oss på coffehpod@gmail.com Om ni har lite pengar över: https://www.patreon.com/coffehpodden --- Send in a voice message: https://anchor.fm/coffehpodden/message

Ein Kommentar von Rüdiger Lenz. Helmut Schmidt: Ich habe den Verdacht, dass sich alle Terrorismen, egal, ob die deutsche RAF, die italienische Brigate Rosse, die Franzosen, Iren, Spanier oder Araber in ihrer Menschenverachtung wenig nehmen. Sie werden übertroffen von bestimmten Formen von Staatsterrorismus. Zeit: Ist das ihr Ernst? Wen meinen Sie? Helmut Schmidt: Belassen wir es dabei. Aber ich meine wirklich, was ich sage. Helmut Schmidt war von 1974 bis 1982 der fünfte Bundeskanzler der Bundesrepublik Deutschland. Die Bundesexekutorin In einem Online-Gespräch mit Studenten in Berlin hat Bundeskanzlerin Angela Merkel zu einen Kampf gegen sogenannte Verschwörungstheorien aufgerufen. Das ist ja im Grunde ein Angriff auf unsere ganze Lebensweise, sagte die Kanzlerin. Dann führte die Kanzlerin mit folgenden Worten fort: "Seit der Aufklärung ist Europa den Weg gegangen, sich auf der Basis von Fakten sozusagen ein Weltbild zu verschaffen. Und wenn ein Weltbild plötzlich losgelöst oder antifaktisch ist, dann ist das natürlich mit unserer ganzen Art zu leben sehr schwer vereinbar". Es ist nicht schwer, anzunehmen, dass auch die mit im antifaktischen Kreis Merkels sitzen, die nicht wie wir hier, medizinisch evident bemüht sind, sich durch einen wissenschaftlichen Konsens durchzufinden, sondern auch die gemeint sind, die sich einer spirituellen oder esoterischen Evidenz annähern wollen. Merkel meint hier wirklich alle, die ihr Corona-Diktat auch nur millimeterweise zu hinterfragen versuchen. Im Internet ist die Jagd längst eröffnet und abertausende von Seiten, Kanälen und Beiträgen sind gelöscht, um den Debattenraum klein und auf ihrer Linie zu halten. Zensur? ...weiterlesen hier: https://kenfm.de/die-politopathin-von-ruediger-lenz/Danke an den Autor für das Recht zur Veröffentlichung. JETZT KENFM UNTERSTÜTZEN: HTTPS://WWW.PATREON.COM/KENFMDE HTTPS://DE.TIPEEE.COM/KENFM HTTPS://FLATTR.COM/@KENFM DIR GEFÄLLT UNSER PROGRAMM? INFORMATIONEN ZU WEITEREN UNTERSTÜTZUNGSMÖGLICHKEITEN HIER: HTTPS://KENFM.DE/SUPPORT/KENFM-UNTERSTUETZEN/_ DU KANNST UNS AUCH MIT BITCOINS UNTERSTÜTZEN. BITCOIN-ADRESSE: 18FPENH1DH83GXXGPRNQSOW5TL1Z1PZGZK ABONNIERE JETZT DEN KENFM-NEWSLETTER: HTTPS://KENFM.DE/NEWSLETTER/_ KENFM JETZT AUCH ALS KOSTENLOSE APP FÜR ANDROID- UND IOS-GERÄTE VERFÜGBAR! ÜBER UNSERE HOMEPAGE KOMMT IHR ZU DEN STORES VON APPLE UND GOOGLE. HIER DER LINK: HTTPS://KENFM.DE/KENFM-APP/_ WEBSITE UND SOCIAL MEDIA: HTTPS://WWW.KENFM.DE HTTPS://WWW.TWITTER.COM/TEAMKENFM HTTPS://WWW.INSTAGRAM.COM/KENFM.DE/ HTTPS://SOUNDCLOUD.COM/KEN-FM See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter en rad brutala islamistiska attacker i Frankrike och Österrike höjs säkerheten runtom i Europa och EU kämpar med att få bort terrorpropaganda från nätet. Frankrikes president, Emmanuel Macron, kallade till toppmöte under tisdagen tillsammans med sin Österrikiske motpart Sebastian Kurz samt Tysklands Angela Merkel och EU-topparna Ursula von der Leyen och Charles Michel. Michel framförde redan inför mötet en rad förslag på hur radikalisering ska motverkas. Han anser bland annat att EU bör instifta en särskild utbildning för imamer. Förslag på hårdare gränskontroller, tuffare bevakning av internet och inskränkningar av religiösa samfunds verksamheter har gett upphov till snåriga debatter om säkerhet, religions- och yttrandefrihet. Detta handlar veckans avsnitt av Europapodden om! Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris, Caroline Salzinger, korrespondent i Berlin och David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Jacob Lalér Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Efter en rad brutala islamistiska attacker i Frankrike och Österrike höjs säkerheten runtom i Europa och EU kämpar med att få bort terrorpropaganda från nätet. Frankrikes president, Emmanuel Macron, kallade till toppmöte under tisdagen tillsammans med sin Österrikiske motpart Sebastian Kurz samt Tysklands Angela Merkel och EU-topparna Ursula von der Leyen och Charles Michel. Michel framförde redan inför mötet en rad förslag på hur radikalisering ska motverkas. Han anser bland annat att EU bör instifta en särskild utbildning för imamer. Förslag på hårdare gränskontroller, tuffare bevakning av internet och inskränkningar av religiösa samfunds verksamheter har gett upphov till snåriga debatter om säkerhet, religions- och yttrandefrihet. Detta handlar veckans avsnitt av Europapodden om! Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Marie Nilsson Boij, korrespondent i Paris, Caroline Salzinger, korrespondent i Berlin och David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Programledare: Stephanie Zakrisson Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Jacob Lalér Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Efter 9/11 vill USA förhindra nya terrordåd. De låser in människor på Guantánamo utan rättegång och inför kontroversiella förhörsmetoder. Något som får andra stater att anklaga USA för krigsbrott. Den elfte september 2001 ser människor världen över på tevebilder hur nästan 3000 människor dör i den dödligaste terrorattacken i modern tid. I USA ges presidenten rätt att använda allt nödvändigt våld mot de som planerat, utfört eller hjälpt till i attackerna.  Det kommer inte ta slut förrän varje global terroristgrupp har hittats, stoppats och besegrats säger USA:s dåvarande president George W Bush när han förklarar krig mot terrorismen, 2001. Några månader senare anländer de första fångarna till USA:s militärbas på Kuba, Guantánamo. I jakten på de skyldiga al-Qaida-medlemmarna och de som misstänks sympatisera med al-Qaida sanktioneras allt hårdare metoder. Och andra stater och människorättsorganisationer kommer att anklaga USA för krigsbrott. Det finns en nivå av rädsla där du känna smaken av den, säger Mohamedou Ould Salahi som betraktades som en av USA:s viktigaste fångar på Guantánamo där han satt i femton år. Medverkande: Mohamedou Ould Salahi, före detta Guantánamofånge. Moazzam Begg, före detta Guantánamofånge. Nancy Hollander, advokat. Spike Bowman, f.d. senior rådgivare i frågor rörande nationell säkerhet på FBI. Gösta Hultén, ordförande i Guantánamogruppen. Av: Maria Hansson Botin. Producent: Ida Lundqvist. Ansvarig utgivare: Hanna Toll. År: 2020.

https://pod.mittmedia.se/pod/filer/podd_72-60_ranstorp_NYNY.mp3 Podden finns att lyssna på iTunes, Acast och Spotify! En häktad för stämpling till terrorbrott i Östersund med kopplingar till den uzbekiska våldsbejakande islamismen i Sverige är ingången till ett samtal med docent Magnus Ranstorp på Försvarshögskolan. Ekonomin bakom extremisterna, hur radikalisering sker på nätet, den växande vitmaktmiljön och en uppmaning att dricka kaffe med en främling … Fortsätt läsa #60 Magnus Ranstorp om pengarna bakom terrorismen Inlägget #60 Magnus Ranstorp om pengarna bakom terrorismen dök först upp på Podd72.

Statsvetare, terrorexpert, 54 år. Född i Hästveda, bosatt i Stockholm, Skyrup och Köpenhamn. Debuterar som Sommarvärd. Det är som att milstolparna i mitt privata liv vävs samman med milstolparna i terrorismens utveckling, konstaterar Magnus Ranstorp i sitt Sommar i P1. Statsvetaren och terrorexperten tar oss från uppväxten på skånska landsbygden till Belfast, Gaza och CIA-högkvarteret i Langley. Han berättar om sin väg till en idag mycket framskjuten position i den internationella forskningen och nyhetsbevakningen men hur han samtidigt själv hamnat på USA:s svarta lista och hudflängts i svensk debatt. Ranstorp skildrar hur han som ung och lätt naiv lockades till farorna, men med tiden fått mer fokus på terrorismens offer, de större mekanismerna och oror för den egna familjen: Terrorismen blir alltmer globaliserad, urskillningslös och dödlig. Den är en spegelbild av vår globaliserade och teknikutvecklade värld. Idag är det lättare för terrorister att kopplas samman virtuellt, gömma sig för säkerhetstjänster och sprida sin hatiska ideologi, säger Magnus Ranstorp i sitt program som också ger en lätt dyster bild av framtiden: Jag tror inte längre att terrorismen går att eliminera. Det går bara att leva med den. Det viktigaste är ändå att vi som samhälle står samman och inte låter hatet splittra oss. Om Magnus Ranstorp Magnus Ranstorp är internationell terrorexpert och forskningsledare vid Försvarshögskolan. Doktorerade vid St. Andrews universitet i Skottland med avhandling om shiamuslimska Hizbollah och har under en period agerat hemlig budbärare mellan Israel och Hizbollah. Ledde Köpenhamn Stads handlingsplan mot våldsbejakande extremism och ansvarar för förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism inom EU-kommissionen. Skrivit ett flertal böcker. Arbetat som CNN:s Mellanösternexpert och på Dagens Nyheters ledarsida. Ledamot av Krigsvetenskapsakademien. Producent: Amanda Glans

Ronie Berggren och Pelle Zackrisson från Nyheter idag, pratar om det fängelse på Guantanamo som USA upprättade efter terroristattacken den 11 september 2001 och vad vi i dagens Europa kan lära av det i vår egen kamp mot islamisk terror. --------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Mandag 9. april 2018 gjestet seniorforsker Dr. Thomas Hegghammer fra Forsvarets forskningsinstitutt - FFI - Oslo Militære Samfund med foredraget "Terrorismen som trussel i dag - og fremover". Christiania Militære Samfund ble stiftet 1. mars 1825 av en gruppe subalterne offiserer. I 1925 ble navnet endret fra Christiania Militære Samfund til Oslo Militære Samfund (OMS). Samfundet har i dag over 1400 medlemmer. Du kan lese mer om medlemskap og hvordan du søker om dette her. Vår talerstol er kanskje en av de viktigste talerstolene i Norge.  På vår hjemmeside finner du oversikt over kommende arrangementer samt tidligere gjennomførte foredrag og podcaster. Du finner også relevant informasjon knyttet til Oslo Militære Samfund og medlemskap, samt vår stolte historie. Formann i Oslo Militære Samfund er oberstløytnant Bjørn Aksel Sund. Les mer om hvordan du kommer i kontakt med oss her. Lytt til våre podcaster her: Podbean eller i f.eks. iTunes.

I det lätta tjugonionde avsnittet gästas jag av komikern Daniel Sanchez.   Vi pratar bla om stela fester, dödsångest och hur Daniels potentiella liv som idrottslärare är drömmen, för Niclas. Dessutom berättar Daniel om vad han gjorde under drottninggatan incidenten, som var hans personliga kamp mot terrorismen.     Vill ni stötta den här skiten, gör det på Patreon.   www.patreon.com/user?u=3893626   Följ mig på twitter https://twitter.com/niclas_lofgren   Klippt av Filip Lorin

Återigen har en terrorist varit känd av ett lands säkerhetstjänst innan han begick sitt brott. Ändå fortsätter politiker att propagera för massövervakning av hela befolkningen. Men först veckans nätnyheter: * Undertexter kan infektera medieservrar med skadlig kod. * Tyska Sky har lyckats få hårdvara förbjuden av domstol i Tyskland pga piratstreamning av sportevenemang. * Disney slår historiskt vinstrekord på 7 miljarder dollar - trots att Hollywood klagar på att piratkopiering snor deras vinster. * EU vill satsa 120 miljoner euro på gratis wifi i 6-8000 europeiska städer. * NetzDG: Det tyska lagförslaget om att Facebook med flera ska böta upp till 50 miljoner om de inte tar bort vissa poster inom 24 timmar kritiseras i öppet brev till EU. * Ministrarna i EUs medlemsländer vill att videoplattformar ska ha minst 30 procent europeiskt innehåll och att de ska bidra till europeisk filmindustri. Detta förutom de tidigare censurkraven. * Storbritannien kommer med stor säkerhet förbjuda kryptering om de konservativa, som förväntat, vinner valet den 8 juni 2017. 5 juli-podden görs av Karl Andersson och Henrik HAX Alexandersson. Varje tisdag.

Hur påverkas fransk politik och vardag av det växande hotet och av flera attacker?

Om terrorns kopplingar till Syrien, där det blodiga inbördeskriget fortsätter med oförminskad styrka. Samtidigt vänder västvärlden sina blickar och vapen mot IS. Men kan man verkligen skilja på kriget och terrorn? Måste man inte göra något åt Assad för att komma åt Baghdadi och radikaliserade terrorister? Hör röster från Dubai, Aleppo, Genevé och Göteborg om våldet som göder terrorn. Kriget i Syrien har krävt mer än 200 000 döda, en miljon skadade, nästan elva miljoner på flykt och inget ser ut att få stopp på det. Samtidigt vänder Europa och USA sina blickar inåt. Efter attentatet mot Charlie Hebdo i Paris och tillslaget mot misstänkta jihadister i Belgien är det hotet mot oss själva som står i fokus. Hur ska kriget då tvingas till ett slut? Konflikt beger sig till Malmö där frilansjournalisten Petra Quiding möter Nael Bitarie i stadsdelen Nydala. Han visar motvilligt våldsamma videoklipp från kriget i Syrien. Både från staden Raqqa, som är under den extrema rörelsen Islamiska Statens kontroll och från Yarmuk, den förort till Damaskus som Nael kommer ifrån. Två filmer från samma land, en från livet under den islamska statens terror, den andra av människor utsatta för assadregimens grymhet. Nael tycker att ingen längre pratar om regimens brutalitet, bara om terrorismen som hotar oss i väst. Med i Konflikt finns Sveriges Radios utrikeskommentator Agneta Ramberg och Aron Lund, journalist som skrivit flera böcker om Syrien. De samtalar bland annat om det som Ali Khedery har att säga. Han var länge central i att forma USAs politik i regionen, framförallt i Irak. Mellan 2003 och 2009 var Ali Khedery nära rådgivare åt såväl dom amerikanska ambassadörerna i Baghdad som USAs militära befälhavare i regionen. Idag är han chef för en konsultfirma i Dubai, där Konflikts Ivar Ekman nådde honom. Ali Khedery är mycket kritisk mot både rollen USA har spelat, och den roll man spelar idag. Han anser att man behöver ett nytt Sykes-Picot, och syftar på den koloniala uppgörelse mellan Frankrike och Storbritannien från slutet av första världskriget som skapade det moderna Mellanösterns gränser, gränser som nu är på väg att lösas upp. Alternativet är blodig, okontrollerad fragmentisering – och ökad radikalisering. FN-sändebudet och svensk-italienaren Staffan de Mistura har fått i uppdrag att försöka hitta en väg mot fred i Syrien. Han tog över uppdraget som fredsmäklare i Syrien i juli förra året, efter att både förre FN-chefen Kofi Annan och den respekterade FN-veteranen Lakdhar Brahimi hade misslyckats. Men det finns sånt i Syrien som har ändrats, säger de Mistura, sånt som gör att det idag åtminstone finns en glimt av hopp. Han säger till Ivar Ekman att han vill börja bygga freden lokalt, i små eldupphör som i sin tur ger utrymme för politiska kompromisser. Tanken är att det ska börja med storstaden Aleppo. Längre ner här på sidan finns också en längre intervju att lyssna på med Staffan de Mistura. Den oro som Europa känner över hoten om attacker är välgrundad, mycket beroende på den mängd européer som åkt till Syrien för att strida för olika grupper. En av dem som ville åka till Syrien kallar vi för Josef och kommer från Göteborg. Han berättar i Konflikt för reportrarna Karwan Faraj och Kajsa Norell om hur han kom i kontakt med religionen trots konflikter om det med sina föräldrar. En vän som dog i Syrien inspirerade honom sen att åka dit själv för att slåss mot Assad-regimen. Men hans föräldrar, folk i moskén och en religiöst lärd avrådde honom och till slut avstod han. De frihetskämpar han från början velat ansluta sig till slåss nu mot varandra, de utför grymheter han inte står bakom och viktigast av allt, hans föräldrar vill inte ge honom sitt tillstånd. I slutet av konflikt hör vi den syriska journalisten Zaina Erhaim från Aleppo som berättar om hur rädd hon är när hon passerar genom vägspärrar som hålls av utländska islamistiska krigare. Hon berättar för Konflikts Jesper Lindau om att de kommer från våra länder i väst medan den solidaritet som världens ledare visade efter attackerna i Paris mot Chralie Hebdo och en judisk affär helt uteblir när hennes folk dör dagligen i Syrien. Lyssna på en längre intervju med Zaina Erhaim om hur man såg på det som hände i Paris i Aleppo, längre ner här på hemsidan. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se Medproducenter: Petra Quiding petra@q-media.se Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se

Attackerna mot World Trade Center 2001 och det efterföljande kriget mot terrorismen innebar en tillbakagång för den amerikanska jämställdheten och en remaskulinisering av det amerikanska samhället. Det säger Anna T Höglund som är docent i etik vid Uppsala universitet och aktuell med den nya boken Gender and the War on Terrorism, i vilken hon beskriver Kriget mot terrorismen ur ett genusperspektiv. Den här tillbakagången började direkt efter terrorattentaten - så till exempel beskrevs räddningsarbetarna som modiga män som offrade sig för kvinnor och barn, trots att brandkåren och polisen i New York består av både kvinnor och män, och de experter som i början debatterade attackerna i tv var nästan uteslutande män. President Bush retorik utmärktes av en slags vilda västern-jargong, och de afghanska kvinnorna situation lyftes fram som ett alibi för att rättfärdiga kriget - men så snart kriget startat avtog mediernas intresse för de afghanska kvinnorna. Anledningen till att amerikanerna återgick till traditionella könsroller, säger hon, är att vi i tider av hot söker oss till det välbekanta och trygga. I tredje delen i serien om science fiction berättar Michael Godhe och Jonas Ramsten den här veckan om Philip K Dick och hans bok "Do Androids Dream of Electric Sheep", som är förlaga till filmen Blade Runner. Programledare är Urban Björstadius.