Podcasts about frihetens

"Etter frihetens lov skal dere dømmes, etter den skal dere tale og handle." (Jak. 2,12)Kristen eller evangelisk frihet er ikke anarki, verken politisk, sosialt eller moralsk, kan vi lese i Bibelen (1. Kor. 9,19; Gal. 5,13; 2. Pet. 2,13-14)! Kristen frihet er frihet fra lovgjerninger, altså å gjøre noe for å bli frelst. Og så er kristen frihet, frihet til å velge gode gjerninger, altså fordi en er frelst (Gal. 2,16; Ef. 2,10; Fil. 2,13). Frihetens lov, som ble nevnt, bygger på nestekjærlighet og er ment som en livsstil, står det i Bibelen (Jak. 1,5; Jak. 2,1-9). Etter en slik frihet skal vi altså leve, i ord og gjerning. Når det likevel snakkes om dom, er det ikke en dom til død og fortapelse (Joh. 5, 24). Det virker som det er mer en bedømming; har vi brukt mulighetene våre på en god måte?I lignelsen om talentene fikk tjenerne utdelt ulik mengde verdier de skulle forvalte, "etter det hver enkelt hadde evne til", står det (Matt. 25,15). De oppnådde ulike resultat, men de som prøvde, fikk høre: "Det er bra, du gode og tro tjener!" La oss være som dem!Ja, la oss huske det når vi neste gang tenker på kristen frihet. At selv om vi egentlig er frie til hva som helst og frie til alt, så er det ment som en frihet til å gjøre godt. En frihet til å elske Gud, elske oss selv og elske våre medmennesker. Det er det Gud ønsker at vi bruker friheten vår til. Og gjør vi det, så skal vi få høre: "Det er bra, du gode og tro tjener!"Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Online Gudstjeneste fra Pinsemenigheten Betel Trondheim.Vi vil gjerne høre fra dere send inn bilder av at dere ser på sendingen til: betelmedia@beteltrondheim.noPodcast finner du på Spotify og andre podcast leverandører under navnet Betel 11.Vipps: 70700 | Betel 11konto: 3000.33.70700Betel har møter hver søndag klokken 1100 og 1400 (Engelsk talende).

På mandag stilte Daniel spørsmålet: «Hva er roten til fangenskapet vi erfarer i våre liv – og finnes det håp for meg?». Vi så på følgende overskrifter: -       Vårt fangenskap (Joh 8:34): Den dypeste roten til vårt fangenskap på ulike områder av livet, er hva Skriften kaller synd.-       Våre fiender (Matt 4:1-11; Joh 8:44; Efs 4:26f; 1. Joh 2:15f): Gjennom Jesu fristelser og den kristne tradisjon, ser vi at synden primært angriper oss gjennom tre fiender: djevelen, kjødet og verden. Djevelen plager oss med løgner, som spiller på forvrengte lidenskaper i oss, som igjen finner veien inn i verden og kulturen rundt oss – sammen danner dette en ond og selvforsterkende sirkel. -       Vår frelser (Hebr. 9:26; Kol. 2:15): Den kristne fortelling ender ikke i sorg, men i seier! Ved Jesu død og oppstandelse, så blir Han vår stedfortreder og seierherre! Kampen mot våre tre «sjels fiender» er virkelige, men den fantastiske sannheten er at den kristne kjemper fra frihet og ikke for frihet – siden Jesus har vunnet seier! Evangeliets frihet er det dypeste svaret til ethvert fangenskap i våre liv. Denne frihet erfarer vi ved: -       Å ta imot evangeliet (høre)-       Tro evangeliet-       Trå ut i evangeliet Du er skapt til et liv i frihet og Jesus er vår seier!____Hovedtekst: Se prekenoppsummering.____1.     Gå gjennom de ulike overskriftene: Les tekstene og snakk om hvordan de ulike områdene treffer våre liv.  2.     Hvilke områder i ditt liv trenger du at Jesus «bryter lenken» som holder deg fast? 3.     Avslutt med å be for hverandre inn i de områdene!

Vi har hela listan! Därför hatar alla Hayek. Nyliberalismen, Pinochetbesöken, Mont Pelerin Society, principerna, osäkerheten och riskerna! Johanna Grönbäck i ett samtal med Catarina Starfelt och Caspian Rehbinder om vad som får så många att ogilla FA Hayek och om det finns något i själva idéerna som leder till ofrihet.   Hata Hayek? Man borde ju älska honom, tycker kanske du. Vi med, i ett tidigare avsnitt pratar vi om just det, att alla älskar Hayek.   ** I samband med nyutgivningen av Frihetens grundvalar. ägnar Ideologidpodden ett gäng avsnitt åt Hayek. Detta är det tredje avsnittet i en serie som fokuserar på delar av Hayeks idéer och arv. 

Vi samlade en konservativ, en socialliberal och en klassiskt liberal i ett poddrum. Kan alla älska Hayek? Stärker det hans principer, eller gör det dem urvattnade? Johanna Grönbäck pratar med Max Hjelm och Daniel Åkerman.   Och ni kan ta det lugnt, i nästa avsnitt frågar vi oss varför alla hatar Hayek.   ** I samband med nyutgivningen av Frihetens grundvalar. ägnar Ideologidpodden ett gäng avsnitt åt Hayek. Detta är det andra avsnittet i en serie som fokuserar på delar av Hayeks idéer och arv. 

FA Hayek är en av det öppna samhällets viktigaste försvarare. I dag är han mest känd som liberal ekonom, men några av hans lika viktiga bidrag handlar om rättsstaten, eller, kanske rättare sagt, om lagstyre. I detta första av flera specialavsnitt av Ideologipodden med Hayek-tema djupdyker vi i Hayeks syn på lagar, makt och rätt.  Johanna Grönbäck pratar med Adam Danieli och Caspian Rehbinder.   ** När avsnittet släpps har Timbro inlett sin Hayek-vecka och firar nyutgivningen av Frihetens grundvalar. Fynda den och andra klassiker på timbro.se. Detta avsnitt är det första i en serie avsnitt som fokuserar på delar av Hayeks idéer och arv.

Vad hände med idéerna om frihet, jämlikhet och solidaritet? Det frågar sig dagens gäst som på nytt är författaren Per Wirtén, aktuell med boken ”Hopp! : mot frihetens fiender”. Wirtén menar att vi lämnat den liberala epoken och trätt in i en nationalistisk och konservativ tid där hopp ersatts av rädsla. Vi samtalar om vad som utgör det så kallade hoppets princip, om frånvaron av protester mot den ökande ojämlikheten, om otidsenliga uttryck som solidaritet och mångkulturalism, om individens frihet och ökad demokrati och om hur vi håller hoppets princip vid liv.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.com Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet för 37 kr/mån och få exklusiva avsnitt varje månad och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra. Om du är iphone-användare betala direkt på Patreon sida, inte i Patreon-appen som laddats ner från app-store, där tar Apple en extra avgift. Det går också bra att stötta podden på SWISH på 0709262541.Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Predikan med Marcus Sandström | Pingstkyrkan i Boden den 19 Januari 2025

Få har gjort ett lika stort avtryck i svensk jazz som saxofonisten, klarinettisten och orkesterledaren Arne Domnérus, med sin musik och med sitt val av musiker. Berit Nygren tecknar hans porträtt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arne Domnérus hade en utsökt känsla för melodier - hör bara musiken till tv-sagan ”Karl-Bertil Jonssons julafton”, satte Sverige på den internationella jazzkartan i Paris 1949 tillsammans med andra svenska jazzstjärnor, turnerade med Charlie Parker i Sverige 1950 och var åren därefter en av få svenska jazzmusiker som spelade in med amerikanska stjärnor i Sverige för att inte tala om Povel Ramel, Monica Zetterlund och andra.Som kapellmästare för husbandet på danspalatset Nalen anlitade han också landets största jazzmusiker och yngre musiker som började att göra sig egna namn och som också kom att följa med honom in i andra grupper, däribland Radiojazzgruppen.Bland dem som Arne tidigt fick upp öronen för fanns de ett tiotal år yngre 30-talisterna Georg Riedel och Jan Johansson som på egen hand bland mycket annat skulle skriva jazzhistoria med albumet ”Jazz på svenska” från 1964. Att hitta och samarbeta med yngre musiker var något han fortsatte med hela livet.Här får ni också höra honom berätta om sitt liv, som huruvida de gjorde succé i Paris 1949, och höra honom svara på kritiken mot honom som orkesterledare / kapellmästare.Det hela varvas förstås med mycket musik, med Domnérus tillsammans med Parisorkestern 1949, i ”Body and soul” från 1950, i klassiska inspelningar med Quincy Jones och Harry Arnolds radioband, tillsammans med Leif Strands kammarkör och i egna olika konstellationer - från kvartett till nonett - i ett spann på ungefär 50 år. Arne Domnérus föddes den 20 december 1924 och avled den 2 september 2008, alltså i en ålder av 83 år.Berit NygrenProducent Jazzradion söndag kl 17-20I den tredje timmen av Jazzradion denna söndag den 8 december får ni höra en hyllning till de tre stora jazzstjärnorna Arne Domnérus, Putte Wickman och Alice Babs som föddes för i år 100 år sedan. Under 2024 har jag också porträtterat Putte Wickman och Alice Babs i anslutning till deras respektive födelsedagar och de programmen finns nu att höra via Jazzradions hemsida och appen Sveriges Radio Play - följ länkarna under respektive namn!Litteratur och källor:CD-boxen ”Svensk jazzhistoria vol 5, 1943-47” av Jan Bruér och Bengt Nyquist (Caprice, 2005)Intervju med Arne Domnérus av Lars Westin 1999 (Svenskt visarkiv, 1999)Intervju med Arne Domnérus av Bernt Egerbladh i Sveriges Radio 1983Intervju med Arne Domnérus av Lars Werner i Sveriges Radio 1967”De legendariska åren: Metronome Records” av Håkan Lahger och Lasse Ermalm (Premium publishing, 2010)”Guldår & krisår: svensk jazz under 1950- och 60-talen” av Jan Bruér (Svenskt visarkiv, 2007)Andra böcker i ämnet:”Arne Domnérus” av Göran Wallén (2016)”Frihetens blå toner: en berättelse om jazzen i Sverige” av Göran Jonsson (Carlsson, 2018)Kontakta Jazzradion - och följ oss i sociala medier!

ENABLERS – en podcast om att möjliggöra sig själv Öppna, sårbara och nyfikna samtal om hur vi blir de vi är och gör det vi gör.   Veckans avsnitt: Malin Lindner & Martina Hallin i ett samtal om frihetens fängelse, att våga lita på att vägen visar sig när vi börjar ta de steg som vi känner att vi behöver ta. Hur vi fattar beslut utifrån våra värderingar, strategisk inkompetens och om att viljan är den viktigaste drivkraften för att kunna skapa förändring.   Vem är Martina: Martina Hallin arbetar som kommunikationskonsult och existentiell coach. Hon sitter även med i styrelsen för RFSU Stockholm och är en av dem som driver Fria Relationsgruppen. Hon delar Elise Ottesen Jensens vision om ett samhälle där "män och kvinnor är jämlika och sexualiteten ett uttryck för innerlighet, njutning och ömhet", och RFSU:s mission om att alla ska "våga vara, välja och njuta".   Här hittar du Martina Hallin: Instagram: https://www.instagram.com/modiga_relationer/?hl=en Hemsida: https://existentiellarummet.se/ och https://www.snackare.com/   Om Malin: Malin Lindner arbetar som fotograf, författare och coach. På hennes hemsidor kan du läsa mer om hur du och hon kan arbeta tillsammans. Där hittar du även hennes böcker och information om workshops.   Workshops, böcker, coaching: www.malinlindner.com Fotografering: www.fotografmalinlindner.com Kontakt: malin@malinlindner.com Instagram Malin Lindner Linkedin https://www.linkedin.com/in/malinlindner/  

Belarusiske Darya Shuts far var opposisjonspolitiker. Hvorfor lyktes ikke opposisjonen i Belarus etter selvstendigheten? Hvordan fikk Lukasjenko makten, og hvorfor er han fremdeles president?Hvordan var det å vokse opp i Belarus, og hvorfor flyttet hun fra landet?Gjest: Darya Shut, statsviter og forfatter av boken Frihetens pris.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Frihetens fiender har medvind. Så var tog idéerna om frihet, jämlikhet och solidaritet vägen? När övergick hoppets princip till rädslans politik? En analys av den politiska utvecklingens historia och framtid. Per Wirtén i samtal med Antje Jackelén, ärkebiskop emerita. Medarrangör Albert Bonniers Förlag

Om Gud i vardagen

I veckans Blankspotpodd diskuterar redaktionen bland annat mötet mellan medier och nyligen frigivna fångar samt de dilemman som då uppstår.

I veckans Blankspotpodd diskuterar redaktionen bland annat mötet mellan medier och nyligen frigivna fångar samt de dilemman som då uppstår.

Att var konsekvent och stå upp för sina ideal är svårt, särskilt i oroliga tider. Det gäller även filosofer, konstaterar Eva-Lotta Hultén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Eleverna var upprörda när de kom in i mitt klassrum. Lektionen före hade de haft matematik och när de inte förstått lärarens genomgång hade de bett honom förklara igen. Och igen. Till sist hade läraren blivit frustrerad och utbrustit: ”Men är ni dumma i huvudet!?”Det är svårt att tänka sig ett mindre lämpligt tillfälle att ryta något sådant än i ett klassrum där elever ber om hjälp med att förstå. Men i ärlighetens namn är vi nog fler som tänkt, och kanske någon gång också råkat uttalat oss, just så när något vi säger inte går in hos den tänkta mottagaren.Jag arbetar inte längre som lärare men vacklar ständigt mellan mina spontana reaktioner och min mer viljebaserade strävan efter att förstå andras situation och grundvalar. Vanlig okunskap eller oförmåga har jag ofta stort tålamod med men jag vill vara respektfull mot och kunna känna empati även för dem som gör eller säger saker som jag ogillar. Jag har rentav skrivit både artiklar och böcker om vikten av att lyssna, sätta sig in i andras perspektiv och tala vänligt också med dem som har åsikter man avskyr. Ändå kan ”Hur dum får man vara!?” dyka upp som ett mantra i huvudet när jag tar del av nyhetsintervjuer eller diskussioner på sociala medier. Varför fattar folk så trögt?! Jag vet vikten av att hålla mig lugn i samtal med meningsmotståndare. Trots det blir jag ibland hätsk eller nedlåtande.Det är lätt hänt att vara förstående och lyhörd när man filosoferar och misantrop när man reagerar när det kommer till politik och andras människosyn. Verkligheten, och våra känslor, envisas hela tiden med att sabotera för oss i vår praktiska tillämpning av ståndpunkter.Jag finner tröst i att en av de filosofer som jag tycker allra sämst om, Ayn Rand, misslyckades kapitalt med att leva upp till sina egna uppförandeideal. Rand var den rationella egoismens lovsångare. De enda plikter man har i livet, menade Rand, var att i alla lägen hålla fast vid egennyttan och se precis allt, inklusive relationer, som transaktioner. Till och med kärlek skulle vara en rationell uppgörelse mellan två förnuftiga parter som i första hand hade sin egen välgång för ögonen.I hennes böcker lyser dessutom ett starkt svaghetsförakt igenom. Ändå levde hon större delen av sitt liv med en man som i mångas ögon antagligen framstod som tämligen misslyckad. Den vänlige Frank O'Connor började som skådespelare men fick få roller. Han försökte sig på även flera andra yrken utan större framgång. Men Rand tycks ha älskat honom ändå. I sina böcker skriver hon dessutom hela tiden fram hjältar som är helt oberörda inför andras uppfattning om dem och rationellt kyliga i alla relationer. För egen del tycks hon i perioder ha varit ganska känslig för vad andra tyckte om henne och när hennes unge älskare lämnade henne fick hon ett mentalt sammanbrott.Intrigerna i Ayn Rands böcker må vara banala och karaktärerna platta. Men Rand själv var långt ifrån så okomplicerad som hennes idealmänniskotyp. Vilket gör henne till en mer sympatisk och intressant person i mina ögon.Ayn Rand klarade alltså inte att hålla linjen i sin egen livsfilosofi: rationalitet och styrka framför allt. Att leva som man lär är ofta svårt. Särskilt i omvälvande tider, som åren före och under andra världskriget, då både Ayn Rand och Simone Weil verkade. De kan betraktas som varandras motpoler. Den totala egoismens filosof mot den totala uppoffringens. Men när det gäller förmågan att få livsideal att gå ihop med verkligheten kom de båda till korta. Simone Weil brann för att göra världen till en mer rättvis och jämlik plats. Det ledde henne till att ta värvning som frivillig i spanska inbördeskriget – trots att hon var pacifist. En motsättning i sig. Väl vid fronten krävde hon dessutom att förses med gevär trots att hon såg så dåligt och var så tafatt att hennes brigadkamrater var rädda att hon skulle råka skjuta dem i stället för fienden.Om detta berättas i Wolfram Eilenbergers bok ”Frihetens lågor” där han följer inte bara Rand och Weil utan även Simone de Beauvoir och Hanna Arendt under åren 1933-1943. Inte minst Arendt sattes på svåra prov. Som judinna hade hon varit en stark förespråkare för ett hem för judarna i Palestina. Men under Biltmorekonferensen som den sionistiska rörelsen anordnade i New York 1942 antogs en vision om Palestina som ett ”judiskt samhälle”. Den faktiska majoritetsbefolkningen av palestinier skulle bara ges minoritetsrättigheter och till exempel inte ha rösträtt. Arendt blev både rasande och förtvivlad.Idén om en enhetligt judisk nationalstat utan inkludering av det folk som redan bodde i området krockade med hennes syn på hur en välfungerande nation borde se ut och fungera. För Arendt ledde detta till en brytning med den sionistiska rörelsen. En brytning som skedde samtidigt som Det tredje rikets grymheter mot det judiska folket blev alltmer extremt och uppmärksammat i världen. Arendt lyckades alltså hålla fast vid sina ideal även i en tid av mycket stark press, som borde ha kunnat göra vem som helst ideologiskt förvirrad och benägen att följa med den flock man anslutit sig till.Men ingen lyckas förstås hålla fast vid sina ideal i varje situation. Inte heller Hannah Arendt. En av den moderna västerländska filosofins mest välkända romantiska skandaler måste vara hennes relation till den tyske filosofen Martin Heidegger. Som 18-årig student hade hon inlett en relation med sin då 35-årige lärare. Den varade i flera år och de höll kontakten och förblev vänner även efter brytningen. Trots att Martin Heidegger 1933 gick med i nazistpartiet och bad aldrig om ursäkt för det. Efter kriget försökte Arendt bidra till att tvätta Heideggers gärning ren.Ju mer världen och andra människor kräver av oss desto svårare blir det att leva upp till idealen och navigera mellan grynnorna i de egna tankesystemen. Så hur ska vi förhålla oss till våra ideal när omvärlden gungar? Hur ska vi klara att hålla fast vid det som vi håller för rätt och sant också när allt kastas omkull? Hur ska vi göra med vårt tvivel på andra människors förståndsförmåga i en tid av enorma motsättningar och hot mot mänskligheten? Så mycket krävs, och kommer att krävas av oss. Inte minst förmågan att ompröva gamla sanningar. Men vilka, och när?Öppenhet är kanske en av vår oroliga sam- och framtids allra främsta dygder. För att inte tala om förmåga att ifrågasätta också sin egen omdömes- eller fattningsförmåga. Det kan alltid vara man själv som fattar trögt.På hyllan med pennor över mitt skrivbord har jag nu satt upp en uppmaning till mig själv: Vid komplexitet – tvivla! Det finns alltid andra vägar ut och i prövande samtal med andra – och oss själva, kan vi hitta dem. Det gäller även om folk ibland, ofrånkomligen, är dumma i huvudet.Eva-Lotta Hulténförfattare och journalistLitteraturWolfram Eilenberger: Frihetens lågor : filosofins räddning i en mörk tid 1933–1943. Simone de Beauvoir, Simone Weil, Hannah Arendt, Ayn Rand. Bokförlaget Daidalos, 2023.

Denne prekenen avslutter temaserien om bønnen tilknyttet "Herrens bønn". "For riket er ditt og makten og æren i evighet" er en statement. Jesus bruker de samme ordene i det vi kjenner som misjonsbefalingen: "Jeg har fått all makt i himmel og på jord, gå derfor!" De siste ordene Jesus sier til sine disipler henger sammen med det siste menigheten sier som sitt tilsvar til Herrens bønn. Det handler om noe kontinuerlig, en misjonal identitet. Det er ord det går an å handle på. Ja, noen må gjøre det i tro hvis Guds rike fortsatt skal spre seg. Og i det arbeidet vet vi at Jesus har fått all makt og han er med alle dager inntil verdens ende. Som Andy Dufrense i "Frihetens regn" handler vi på et håp. Vi har derfor alt å vinne, ingenting å tape.

Bli med på en reise fra Kirkenes i nord til Georgia når du hører samtalen fra bokbadet av forfatter Nils Rune Langeland i samtale med Asle Toje om boken Frihetens Grense: En reise langs Natos nye frontlinje. Dette er en essayistisk reise i både fortid og nåtid, i et landskap der identitet er et spørsmål om frihet eller død. Med tog, buss og haik hos tilfeldige mennesker han møter, har Langeland reist gjennom 17 land som alle må forholde seg til den nye trusselen fra øst på ulike måter. Reisen bringer oss også over grensen til Ukraina, inn i krigens territorium. Lytt til samtalen mellom: Nils Rune Langeland, historiker, tidligere professor ved Institutt for kultur- og språkvitenskap ved UiS og forfatter av «Frihetens grense» Asle Toje, medlem, Den Norske Nobelkomite, utenrikspolitisk forsker, kommentator og forfatterI Polyteknisk Forenings bokbad-serie, #PolyBok, får du et nært møte med forfatterne bak nyutgivelser og annen aktuell sakprosa. Med utgangspunkt i forfatternes bøker, åpner vi opp for den ærlige og uredde samtalen om dagens viktigste temaer. Samtalen er et utdrag fra boklanseringen av «Frihetens grense» i Polyteknisk Forening. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I tre måneder reiste historiker Nils Rune Langeland fra Kirkenes i nord til Georgia i sør for å utforske historiens tilbakekomst. I dagens episode oppsummerer han inntrykkene og hvordan den nye eksistensielle utryggheten påvirker kontinentet. Gjest: Nils Rune Langeland, forfatter av boken «Frihetens grense - en reise langs Natos nye frontlinje».

Vi startar upp hösten med ett samtal med Angus Hawkins om boken Frihetens filosofi. Det blir ett resonemang om inre och yttre auktoritet, om att observera sitt eget tänkande, om en planerad kurs och mycket annat. Följ gärna Angus Hawkins på nätet för att hålla dig uppdaterad om saker som händer framöver. Länk till Youtube-kanal:    / @theexceptionalstate   Länk till hemsida: www.waywithwords.se Medverkande: Angus Hawkins Erland Kornfeld Horst-Henrik Liljeström (teknik) Mejla oss: kyriotetespodden@gmail.com

Jesus kom for å sette folk fri. En gang helbredet han en krumbøyd dame (Luk 13). Denne hendelsen lærer oss om hvem Gud er og hvordan Han frigjør. Videre kan vi også la oss inspirere av denne plagede damen. For også vi kan ha tyngende byrder som bøyer oss ned.

Frihetens kraft - Geir Johannessen 18.06.23 by Formiddagsmøtene

Regeringen vill avskaffa föreningsfriheten. Mer borde inte behövas sägas men eftersom debatten är så gott som obefintlig så måste vi göra det ändå. Den här regeringen utvecklas snabbt till det största hotet mot friheten i modern tid och det är av yttersta vikt att dessa galenskaper stoppas innan det är för sent. Detta är hela ämnet "Frihetens fiender sitter i Rosenbad" men det är inte hela programmet. Om du vill höra eller se hela programmet, som är ungefär en timme längre, behöver du lösa en stödprenumeration på https://www.svegot.se/support.

Regeringen vill avskaffa föreningsfriheten. Mer borde inte behövas sägas men eftersom debatten är så gott som obefintlig så måste vi göra det ändå. Den här regeringen utvecklas snabbt till det största hotet mot friheten i modern tid och det är av yttersta vikt att dessa galenskaper stoppas innan det är för sent. Inlägget Frihetens fiender sitter i Rosenbad dök först upp på Dagens Svegot.

På 1980-tallet vokste Abida Raja opp midt i Oslo sentrum. Hun gikk på norsk skole, var norsk statsborger, men levde i en pakistansk familie og kjente ingen. Som storesøster i en av Norges mest kjente norsk-pakistanske familier, har hun ikke snakket om livet hun har levd, før nå. I boken “Frihetens øyeblikk” skildrer hun en voldelig oppvekst og forteller om et langvarig ekteskap preget av fysisk og psykisk vold. Abida beskriver en frihetskamp de færreste av oss ville klart å gjennomføre. VG-journalisten, Håkon F. Høydal, har de siste 7 årene jobbet med historien til Abida. Han er forfatter av boken og Ivo spør han blant annet om: hva betyr det å være fri? Hvordan leve det livet man selv ønsker? Og hvorfor forlot ikke Abida Raja et voldelig ekteskap?

Utbildningsminister Mats Persson har gett Universitetskanslerämbetet (UKÄ) i uppdrag att granska hur universitet och högskolor arbetar för att skydda den akademiska friheten, inte minst mot så kallad cancelkultur. Kartläggningen ska att följas upp med nya åtgärder. Persson utesluter till exempel inte att det kan behöva inrättas en särskild ombudsman. Han förutskickar stora reformer och en omläggning av politiken med fokus på kvalitet, spetsverksamhet och minskad politisk styrning. Mats Persson samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Litteratur til lunsj innspilt på Drammensbiblioteket 19. januar 2023 med Britt Kroken Kjenes og Runar Nylende Huse. Britt snakket om «Mannen fra Tiger Bay», av Nadifa Mohamed «Svaner blir ikke skilt», av Audur Ava Olafsdottir «Kvit mann», av Brynjulf Jung Tjønn Runar snakket om: «Hjertet i to - Karpe i seks måneder", av Yohan Shanmugaratnam «Gul bok», av Zeshan Shakar «Abida Raja», Frihetens øyeblikk", av Håkon F. Høydal

Ukas episode av Rekk opp ble spilt inn på Lærerlørdag på Munchmuseet i Oslo. Vi snakket om den nye utstillingen Frihetens former, om abstrakt ekspresjonisme og kriser i kunsten, og selvfølgelig om Edvard Munch sitt kunstnerskap og hvorfor det er aktuelt og relevant for dagens skoleungdom.Gjester er Zeenat Amiri, kunsthistoriker og kunstformidler ved MUNCH, og Rob Young, forfatter, journalist og tekstredaktør på MUNCH.Les mer om utstillingen Frihetens former her: https://www.munchmuseet.no/utstillinger/frihetens-former/

Mina föräldrar föddes 1927 i Tyskland. De fick uppleva både den bruna diktaturen med Hitler och den röda ockupationen med Stalin. 1957 flydde de från DDR till Västtyskland och kom året efter till Sverige.Jag har spelat in deras livshistoria berättad av dem själva. Ett unikt material som har många historiska kopplingar till det som händer i Europa idag och till utvecklingen i vårt egna samhälle. Det här avsnittet är ett smakprov på allt detta.Hur kändes det då att komma till ett nytt land? Hur såg Sverige ut på 50-talet sett genom deras glasögon? Vänstertrafik, kölappar, självdeklaration och lucia. För att inte tala om utedass och surströmming. Och hur skilde sig svensk midsommar från den midsommar Hitler hade uppfunnit?Tanken är att detta skall bli en poddserie. För att det skall bli verklighet krävs ett omfattande arbete men också finansiering. Så om du har kontakter eller idéer på företag eller organisationer som kan tänka sig att bli en del av projektet, hör av dig till mig via Linkedin, på mail gunnar@oesterreich.se eller poddens webbsida spannandemoten.se. Ljudproduktion och marknadsföring är i princip klara.Musiken då? Dagny skrevs av Ove Törnqvist och blev en stor hit just 1958. Enligt två artiklar i DN ska Dagny egentligen heta Aina Lindberg. Hon var under tre år servitris på Gunnars Konditori i Uppsala. Så det så! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Som vanlig tar jeg turen til Kragerø 1 gang i året for å delta på årets filosofifestival. Det er lørdag kveld en ganske varm dag i slutten av mai 2022. Jeg går fra hotellrommet på hotell Victoria rundt kl 20.30, sammen med min kone, for å holde et innlegg på et arrangement ved utestedet som heter Haven. Tema for årets festival er fri vilje, og mitt innlegg skal være passe faglig, passe useriøst og passe morsomt. Jeg gjør så godt jeg kan, og i denne episoden skal du få være med på filosofifestivalen i Haven i Kragerø. Velkommen til en ny episode av SinnSyn.Er du mer interessert i mennesket indre liv, relasjoner og selvutvikling, håper jeg du klikker deg inn på min Patreon konto og bli supporter av SinnSyn og WebPsykologen. På den måten støtter du dette prosjektet, og som takk for støtten får du masse ekstramateriale. Du får flere eksklusive episoder av SinnSyn. Du finner også en rekke episoder med «mentale øvelser», masse videomateriell som ikke publiseres andre steder, innføring i mindfulness, meditasjonsveiledning og du kan høre meg lese og gjennomgå min første bok, Selvfølelsens Psykologi – Bedre selvfølelse ved å bruke hodet litt annerledes. Jeg leser også min andre bok, Jeg, meg selv og selvbildet – Om å bli den man er, fullt og helt. Ved hjelp av en rekke psykologiske teorier forsøker jeg å lage et slags treningsprogram hvor man gjør øvelser som styrker selvbilde, selvfølelsen og mentale muskler. Er du blant de som finner verdi her på SinnSyn, og litt over middels interessert i psykologi og filosofi, så er medlemskap i SinnSynes mentale helsestudio kanskje noe for deg. Håper å se deg som Patreon-supporter. Du finner medlemskapet på www.patreon.com/sinnsyn. Få tilgang til ALT ekstramateriale som medlem på SinnSyns Mentale Helsestudio via SinnSyn-appen her: https://www.webpsykologen.no/et-mentalt-helsestudio-i-lomma/ eller som Patreon-Medlem her: https://www.patreon.com/sinnsyn. For reklamefri pod og bonus-episoder kan du bli SinnSyn Pluss abonnent her https://plus.acast.com/s/sinnsyn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Predikan från Pingstkyrkan Eskilstuna

"Frihetens brev" kallas Galaterbrevet ibland. I detta program ger Paulus Eliasson en introduktion till aposteln Paulus brev om omskärelse, lagen, korsfästelsen, Andens liv och mycket annat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det kan bli over dobbelt så høye strømutgifter til tross for strømstøtta i vinter. Det frykter interesseorganisasjonen Huseierne som mener staten må ta en større del av regninga. Det er stor mangel på eggdonorer, mange som trenger behandling må nå avvises . Boka "Abida Raja. Frihetens øyeblikk" utgis under en pågående etterforskning. Det er uheldig, mener advokat. Stabæk slo Rosenborg 2-1 i semifinalen i cupen for kvinner i går, og laget er dermed klare for cupfinale. Hør episoden i appen NRK Radio

Mandag denne uken kom nyheten om at Abida Raja, Abid Rajas søster, har delt sin livshistorie i en bokutgivelse. Tirsdag morgen forelå boken. Av sikkerhetsgrunner fikk ingen av de omtalte personene lese manuset på forhånd, den hemmelighetsfulle lanseringen skyldtes det samme. I denne episoden av Morgenbladets bokpodkast snakker vi om Håkon F. Høydals bok om Abida Raja, Frihetens øyeblikk. Med Ane Farsethås og Bernhard Ellefsen. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Det spelar ingen roll hur produktiva vi är, om vi ändå måste stanna på jobbet ett visst antal timmar per dag. Vissa behöver det inte, men generellt sett är det så livet ser ut. Frågan är hur vi får mer poesi, sång och umgänge med nära och kära i våra liv.

Om vikten av att tala om det svåra, att sätta ord på det vi måste minnas. Just nu firas Pesach inom judendomen, vårens och frihetens högtid till minne av den historiska våren då judarna lämnade slaveriet i Egypten. Varje år läses berättelsen och varje år uppmanas varje person att tala. Det är inte en berättelse om en hjälte eller ledare som Moses utan en berättelse om ett folk, framhåller Ariella Lindström.Vi vet att det är tack vore Moses som Israels barn kom ut ur slaveriet i Egypten men han nämns inte i Haggada boken. För att i Haggada är det vi, Israels barn som är huvudpersonerna Ariella Lindström är föreläsare, författare och medlem i föreningen Abrahams döttrar.TextHaggadaMusikFrom jewish life av Ernest Bloch med Mischa Maisky och Lily Maisky  Producent Neta Norrmo ljudmix Frida Claesson Johansson för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Lars FH Svendsen er en av få norske filosofer som også kan skryte av å tilhører kategorien «kjendis», så kan det diskuteres hvilken bokstav det er plausibelt å putte foran (A, B, C, osv). Han har blant annet skrevet bøker om frykt, ensomhet, løgn, kjedsomhet og arbeid og han har vært en viktig og tydelig stemme i den norske offentligheten i en årrekke. Som fagfilosof og forfatter i en alder av 52 har han opparbeidet seg en status i Norge de aller fleste av hans kolleger bare kan drømme om, og i hvert fall i lys av at han - relativt sett - for en i sitt felt fortsatt er å regne som en ung og fremadstormende tenker. Hans bok om frihet - «Frihetens filosofi» - er utgangspunktet for denne samtalen om nettopp frihet. Frihet versus sikkerhet, valgfrihet, frihet til å velge (fri vilje) og politisk frihet er noen av punktene som berøres. God helg, god lytt og nyt friheten så lenge den varer!

Ann drog av sig skidorna efter Vasaloppet och åkte på sportlov i London. Sanna är kvar i Nynäshamn och försöker att hålla barnen utanför kriget. Är det okej att warshejma influencers och andra som visar glada semesterbilder på sociala media? Varför är vi så hatiska mot varandra när vi verkligen behöver kärlek? Vi pratar om Zelenskys osannolika hjälteaura, hur tänker människorna i London om kriget, är rädslan en generationsfråga eller orkar vi inte isolera oss mer? Varför går inte Ann igång på engelskmän och vad drömmer Sanna om? Inte din morsa ger aldrig upp!! Lyssna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ann drog av sig skidorna efter Vasaloppet och åkte på sportlov i London. Sanna är kvar i Nynäshamn och försöker att hålla barnen utanför kriget. Är det okej att warshejma influencers och andra som visar glada semesterbilder på sociala media? Varför är vi så hatiska mot varandra när vi verkligen behöver kärlek? Vi pratar om Zelenskys osannolika hjälteaura, hur tänker människorna i London om kriget, är rädslan en generationsfråga eller orkar vi inte isolera oss mer? Varför går inte Ann igång på engelskmän och vad drömmer Sanna om? Inte din morsa ger aldrig upp!! Lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Sverige har en biskop mistet kragen etter utroskaps-skandale – finnes det ingen nåde i den svenske kirke? Det norske skjenkeforbudet er opphevet, men fremdeles er det ikke lov å danse – er olje-Norge også et moralsk Saudi-Arabia? Og hvilken sak er det den danske avisredaktøren kaller “den villeste historie” i hele hans journalistkarriere? Hiv deg på sjeselongen og gjør deg klar for ukens runde med pan-skandinavisk familieterapi. Hør episoden i appen NRK Radio

Restriktionerna har släppt! Det skålar vi för med artisten Martin "E-type" Eriksson och musikalartisten Sara Jangfeldt. Vi pratar också mer om blockflöjten. Varför tvingade barnen lära sig instrumentet i skolan? Frihetens timme är slagen! Vi gästas av musikalartisten Sara Jangfeldt och artisten Martin "E-type" Eriksson som på olika sätt påverkats av och hanterat pandemin. Hur ser de på att vi nu får ses ordentligt igen? Hur har de hanterat pandemin och vad har de hittat på under de senaste två åren?Efter att Vladimir Putin och Emmanuel Macron deltog i en pressträff i måndags var det många som reagerade på Putin i samband med att Ukraina kom på tal sa Gilla det eller inte, älskling, du får stå ut med det. Vad menade han med det? Var kommer uttrycket ifrån? Vi pratar med Ludmila Pöppel, professor i ryska vid Stockholm universitet.Förra veckan pratade vi om blockflöjten vilket väckte starka känslor och synpunkter hos lyssnarna. Idag ska vi fördjupa oss i blockflöjtens historia tillsammans med Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet. Var ifrån kom idén att alla barn skulle lära sig blockflöjt? Är blockflöjt en bra ingång till andra instrument? Vi reder ut.Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise EpsteinProducent: Olle Björkman

Maggie Strömberg reder ut hur pandemin har förändrat politiken för alltid, Torbjörn Nilsson försöker tänka på Nyamko Sabuni men får bara upp en bild av Håkan Juholt på näthinnan.

Vi får mer frihet, men nå kommer smitten til å spre seg raskere. Skal kreft- og hjerteoperasjoner vike for koronapasienter? Kanskje det er verdt det, hvis barna får hverdagen tilbake og arbeidsplasser reddes? Hør episoden i appen NRK Radio

Hans Herman Hoppe blickar framåt. Hur kan man i praktiken nå ett frihetligt samhälle? Vad vore ett realistiskt nåbart delmål på vägen som samtidigt inte innebär några avsteg från de frihetliga principerna? https://www.mises.se/2021/09/26/strategi-decentralisering-privatisering-och-frihetens-framtidsutsikter/

Programleder Roy Tommy Bråten, politisk redaktør Siv Sandvik og Terje Eidsvåg tar for seg ukens to snakkiser, NRK-serien «Frontkjempere» og regjeringens plan for gjenåpningen av Norge. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Alle vil vere frie, men kva inneber det eigentleg? Er det fridom frå som er viktigast, eller fridom til, og er fridom det same for alle, eller er det avhengig av til dømes kjønn, klasse og etnisitet? «Friheten er at man hvert sekund må velge selv – at ingen i himmelen og på jorden kan hjelpe en med noe», skreiv Jens Bjørneboe i Frihetens øyeblikk frå 1966. I samband med Bjørneboe-jubileet inviterer Nasjonalbiblioteket ein filosof og ein forfattar til samtale om filosofiske problemstillingar som Jens Bjørneboe var oppteken av.Kaja Melsom er filosof og forfattar, og ho har blant anna gitt ut boka Den fordømte friheten. Et oppgjør med dagens selvrealiseringstyranni (2017). Wencke Mühleisen er medievitar og kjønnsforskar, og ho har skrive fire romanar. Ida Berntsen leiar samtalen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sten Sørensen

Kveldens foredrag handler om en dypere erkjennelse av livets og naturens vesen, og hva dette innebærer for oss som mennesker. Menneskets herredømme er i ferd med å endre kloden, og vårt ansvar må settes under debatt. Arne Johan Vetlesen er professor i filosofi ved UiO, men er like kjent som foredragsholder og samfunnsdebattant. Har vært særlig opptatt av ondskapens problem og overgrep mot etniske minoriteter. Medlem av Tilregnelighetsutvalget (2013-2014). Miljøspørsmål ligger ham tungt på hjertet, ikke minst klimaproblemer og naturtap. Var med og etablerte Concerned Scientists Norway. Sterkt engasjert i unge menneskers livssituasjon og framtidsutsikter. Av det store forfatterskapet kan nevnes: Moralens sjanser i markedets tidsalder (med Jan Olav Henriksen, 2003), Menneskeverd og ondskap (2003), Frihetens forvandling (2009), Angsten for oppdragelse (med Per Bjørn Foros, 2012), Hva skal vi svare? (med Rasmus Willig, 2017), Smerte i vår tid (2020) og som grunnlag for kveldens foredrag: The Denial of Nature (2015) og Cosmologies of the Anthropocene (2019). Dette er et innslag i serien «Grenser». Se hele programmet, og les mer om serien her: https://litteraturhusetitrondheim.no/grenser/ Arrangementet fant sted på Kulturtorget den 11. desember 2020. Foto: Uio

Andra avsnittet i serien om afroamerikaners kamp för medborgerliga rättigheter. Det kommer att handla om varför slaveriet varit så svårt att avskaffa, 13:e tilläggets betydelse, frihet vs. medborgarskap, rasism, Noah Webster, omvänd kolonisering och Liberia. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakta oss på: stjarnbaneret@gmail.com

Er kjedsomheten vår tids kollektive lidelse? Og hvordan var det på Tsjekhovs tid? Hør forfatteren bak boken «Kjedsomhetens filosofi», Lars Fr. H. Svendsen gi en underholdende og inspirerende analyse av kjedsomhet som eksistensiell grunnerfaring. Foredraget ble avholdt på Store Scene 28. oktober 2020 Lars Fr. H. Svendsen er professor i filosofi ved Universitetet i Bergen. Han har blant annet utgitt bøkene «Kjedsomhetens filosofi» (1999), «Kunst» (2000), «Ondskapens filosofi» (2001), «Mennesket, moralen og genene» (2001), «Hva er filosofi» (2003), «Mote» (2004), «Frykt» (2007), «Arbeidets filosofi» (2011), «Frihetens filosofi» (2013), «Ensomhetens filosofi» (2015), «Å forstå dyr» (2018) og «Løgnens filosofi» (2020).

Kreativt utrymme är en myt? Det verkar så. Fokus och begränsningar har gett upphov till några av historiens största skapelser. Så är möjligheter ett gift för kreativiteten?

Vår stora frihet, som våra förfäder slogs för, verkar paradoxalt nog pressa oss att ständigt optimera våra liv. Hur bryter vi den ofriheten? Varje dag ställs vi inför möjligheten att välja både i det stora och det lilla: från partner och pensionssparande till vilken sallad vi ska ha till lunchen. Tid och pengar begränsar oss visserligen. Men jämför vi med hur det var för ett par generationer sedan är skillnaden enorm. Frihetens press Ändå: det som borde vara en ynnest blir ofta en press av upplevda förväntningar och krav. För när vi har all den här friheten, borde vi då inte förvalta den väl? Kan vi någonsin bli nöjda? Kanske behövs en motrörelse till optimeringshetsen? Precis det här tar skribenten, opinionsbildaren och politiska rådgivaren Cecilia Wemming upp i sin bok Medelklasskvinnans tysta vrål - därför mår vi så dåligt när vi borde må så bra.  Globaliserad invidualisering I boken frågar hon sig vad det innebär för en människa att gå från att leva i ett samhälle format av en analog homogen välfärdsstat, till att hantera ett globaliserat nätverk präglat av uppbrott och individualisering. - Vi har blivit allt ensammare i vår uppgift att skapa våra liv, konstaterar Cecilia Wemming. Ge plats för det mellanmänskliga Vi lever i en väldigt målinriktad tid medan det som skapar mening, det som har ett värde i sig själv, inte får så stor plats. Som det mellanmänskliga: att bygga relationer, att ta oss tid för varandra och lyssna på varandra. Cecilia Wemming citerar filosofen John Stuart Mill, som sa att ju fler excentriker det finns i ett samhälle, desto mindre är det mellanmänskliga förtrycket, som även kan uttryckas som konventioner. Hur trånga är egentligen de moderna normerna? Det lilla ordet "borde" En viktig nyckel till att förändra det här är att titta närmare på det där lilla ordet "borde". Varifrån kommer kraven på ständiga prestationer och konstant optimering? Vi behöver alla fundera på vad vi uppmuntrar och lyfter i tillvaron och vad vi gör plats för. På arbetsplatsen tycker Cecilia Wemming att vi behöver skapa luft i våra scheman så att vi inte bara fokuserar på att leverera jämt. Visst är det viktigt med produktivitet, men människor som aldrig får vara människa blir i slutänden inte produktiva: bara deprimerade. Vår partner Twitch Health vet att det ofta är svårt att jobba med den mentala hälsan. Det mentala är mindre påtagligt än den fysiska hälsan, så var ska man börja, med vad och hur? Därför har Twitch Health skapat Mental Energy Challenge: en 8 veckors digital hälsoutmaning med fokus på beteenden som främjar psykisk hälsa. En “stegtävling för hjärnan” – utformad som en poängjakt där alla kan delta. Läs mer om Mental Energy Challenge här. Vår partner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt har en artikel som handlar om hur normer fungerar och hur vi kan förändra dem när det behövs.

Hørøre forfatter og litteraturprofessor Tore Rem fortelle om hvordan Jens Bjørneboe, som i år ville ha fylt 100 år, så på samfunnet og samfunnssvikeren, på kollektivet, individet og demokratiet. Trodde Bjørneboe i det hele tatt på politikken?Her kan du også lese første bind av «Bestialitetens historie», Frihetens øyeblikk, som først utkom i 1966 (Gyldendal): https://www.nb.no/items/f8fc4252b84f3de2416965d31a2d591b?page=7&searchText=frihetens%20%C3%B8yeblikkForedraget spilles inn via foredragsholders datamaskin.Foto: Universitetet i Oslo See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi skal besøke Sawshenk-fengselet i Frihetens regn som er vår hovedrett. Til dessert kan du også kose seg med en spagettiwestern av beste slag, en b-film om en rabiat bavian og samt om en jaget mann som også prøver å finne friheten.

I denne ukens episode snakker Tore Hjalmar Sævik og Tarjei Gilje om 75-årsjubileet for frigjøringen av Norge, om biskop Halvor Nordhaugs nye bok om frelse og fortapelse og om den nylig avdøde salmedikteren Svein Ellingsen.

Hur mycket kan personliga friheter inskränkas när världen står mitt i en pandemi? De flesta är överens om att åtgärder krävs. Men var går gränsen för när de börjar hota grundläggande rättigheter? Medverkande: Raphaël Kempf, brottmålsadvokat i Paris, Giorgio Agamben, italiensk filosof och författare till "Undantagstillståndet", Jan Tore Sanner, finansminister i Norge, Mads Andenæs, norsk juridikprofessor, Staffan I Lindberg, statsvetare vid Göteborgs universitet mfl Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se Reportrar: Jens Möller, Ulrika Bergqvist, Ivar Ekman Tekniker: Sandra Pettersson

Søndag 1. Påskedag feirer vi Jesu oppstandelse! Vi vil da snakke om: «En større fortelling.» Om hva de 3 dagene: Smertens Langfredag, Forvirringens lørdag og Frihetens søndag, betyr for den enkelte av oss. Hvorfor er det 3 dager og hva kan vi lære av disse 3 dagene for våre egne liv? Bli med Pastor Jim […]

Come out ye black and tans! Ett poddavsnitt om irländska frihetskriget och om enkelheten i att veta vad man kämpar emot, men svårigheten i att veta vad man kämpar för. Följ, betygsätt och recensera Röda Kvarn:SpotifyApple PodcastsGoogle Podcasts

Anita B. Kartfjord ser inn i det nye året

från 10/11-19. Predikar: Marcus Ardenfors

Janne Frøyland taler. Hva vil det si å følge Jesus i vår tid og hva forteller Bibelen oss om denne veien? Spørsmål: 1. Hvem lar du deg lede av / hvem får lede deg?2. Tør du stå for det du tror på?3. Hva er frihet for deg? The post En annerledes vei, en frihetens vei! appeared first on Hamar Frikirke.

Mina bröder, gör inte skillnad på människor, ni som tror på vår förhärligade herre Jesus Kristus. 2Tänk om det i er synagoga kommer in en man med guldringar på fingrarna och vita kläder och samtidigt en fattig man i smutsiga kläder. 3Om ni då bara har ögon för den finklädde och säger till honom: ”Här är en bra plats för dig”, men till den fattige: ”Ställ dig där borta”, eller ”Sätt dig på golvet vid mina fötter” – 4gör ni då inte åtskillnad och fäller orätta domar?5Hör på, mina kära bröder: har inte Gud utvalt dem som är fattiga i världens ögon och skänkt dem trons skatter och arvsrätt till det rike han har lovat dem som älskar honom? 6Ändå visar ni förakt för den fattige. Är det inte de rika som förtrycker er och släpar er till domstolarna? 7Är det inte de som smädar det härliga namn som har uttalats över er?8Om ni uppfyller lagens kungsbud, det som enligt skriften lyder: Du skall älska din nästa som dig själv, då gör ni rätt. 9Men om ni gör skillnad på människor begår ni synd, och lagen stämplar er som överträdare. 10Den som håller hela lagen men överträder ett enda bud har brutit mot dem alla. 11Ty han som har sagt: Du skall inte begå äktenskapsbrott har också sagt: Du skall inte dräpa. Om du inte bryter äktenskap, men dräper, är du en lagöverträdare. 12Tala och handla så som den som skall dömas efter frihetens lag. 13Domen blir obarmhärtig över den som inte har varit barmhärtig, men barmhärtigheten triumferar över domen.Jak 2:1-13 (Bibel 2000)

Foto: Privat Foredraget er også visuelt, ta gjerne en titt på videoopptaket vi gjorde: https://vimeo.com/336159586

Bibelundervisning ved Ole Christian Kvarme i Ljan menighet, april 2019. Denne serien består av tre opptak, dette er det andre opptaket. Vedlegg til bibelundervisningen Jesu siste uke: Messias i Jerusalem Palmesøndag Inntoget i Jerusalem: Messias rir på et esel og hylles. Sak. 9, 9-10. Mandag Jesus renser templet. En profetisk symbolhandling. Jes. 55, 1-5 og 56, 5-7. Tirsdag Jesus underviser i templet og på Oljeberget: Læreren, den nye Moses. 5. Mos. 18, 15-18. Onsdag Jesus salves i Betania. Sal. 89, 21-22. Torsdag Påskemåltidet i Øvrebyen: Frihetens måltid. Dan. 7, 13-14.

Hva skal vi gjøre med Moseloven? Alle disse budene og reglene som jødene måtte følge. I denne talen får du høre hvordan du kan ta denne delen av Bibelen på alvor, uten å følge alt, og samtidig se Jesus.. 2. Mos 20: 24 – 25,  2. Mos 21: 2 – 6, 2. Mos 21: 28 […]

Existentialismen är en av 1900-talets mest inflytelserika, filosofiska riktningar. Vad kan den säga oss idag? December 1933. Tre unga vänner träffas på en bar i Paris. En av dem heter Jean Paul Sartre, en annan Simone De Beauvoir. Den tredje, Raymond Aron, har varit i Berlin och studerat fenomenologin: en idétradition som utgår från den levda erfarenheten, istället för abstrakta principer och axiom. Här sås fröet till en filosofi som under maximer som Existensen föregår essensen och Man föds inte till kvinna, man blir det skulle komma att nå långt utanför de akademiska seminarierna, in i konsten och litteraturen och rentav förknippas med en livsstil med individens okränkbara frihet i centrum. Hur såg det löfte ut som lockade så många, inte minst unga, till existentialismen under åren efter Andra världskriget? Och vad har Sartre och De Beauvoir att säga oss idag? Filosofiska rummet tar sig an den franska existentialismen med hjälp av Åsa Moberg, författare och översättare, och Mats Rosengren, professor i retorik vid Uppsala universitet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

Mennesket er et dyr med egenskaper som vi ikke finner noe annet sted i naturen, og disse egenskapene er definerende for menneskelivet. Vi har en evne til frie handlinger, og vi bebor en verden av normer. Vi kan forme livene våre, og vi forsøker å danne mening og identitet. Det meste av denne meningen og identiteten finner vi gjennom vår tilknytning til andre. Lars Svendsen er filosof og forfatter, professor ved Universitet i Bergen og prosjektleder i tankesmien Civita. Han er særlig kjent for sine bøker om menneskets grunnvilkår, avspeilet i titler som Kjedsomhetens filosofi (1999), Ondskapens filosofi (2001), Frykt (2007), Arbeidets filosofi (2011), Frihetens filosofi (2013), Ensomhetens filosofi (2015). Han er også kjent for sin analyse av filosofien og ideologien bak Anders Behring Breiviks såkalte manifest. I sin siste utgivelse – Å forstå dyr (2018) – tar han enda et nytt skritt. Hans bøker er oversatt til nærmere tretti ulike språk. I 2008 fikk han Meltzerprisen for fremragende formidling, i 2010 prisen Fangenes testamente. Dette er et foredrag i serien «Hva er da et menneske?» Sted: Sellanraa Bok & Bar

Nordiska ambassaderna och museet The Philips Collection samarbetar i ny utställning och vi diskuterar cellisten Yo-Yo Mas ny Bach-inspelning. Vi besöker utställningen Nordic Impressions på ett av Washingtons mest kända konstmuseum - The Philips Collection. Det är ett samarbete mellan museet och de nordiska ambassaderna i den amerikanska huvudstaden. Idén är att ta med besökarna på en snirklig jakt genom två århundraden och fem länder efter det som är unikt nordiskt i konsten, ljuset och naturen. Ett av de verkligt centrala verken i repertoaren för cello; är Bachs sviter för solocello. Ett Mount Everest att bestiga för alla cellister. Den kinesisk-amerikanske cellisten och Polarpristagaren, nu 63-årige Yo-Yo Ma, har precis spelat in alla sex sviterna för tredje (!) gången. Och med oss i studion för att prata om denna (slutgiltiga) inspelning har vi Johan Korssell. Vi besöker också Västerbotten där Konstfrämjandet just nu håller på att samla in och bevara norra Sveriges hemmagjorda magasiner, det vill säga Fanzines. Vår kollega Berit Nygren gästar för att tala om boken Frihetens blå toner av journalisten Göran Jonsson. Jonsson följer jazzens utveckling i det moderna Sverige, alltså från det att Sverige för 100 år sedan fick allmän rösträtt och framåt, genom rasism och moralpanik och rockens intåg för att ta några exempel. Det är också den första boken om svensk jazzhistoria som också tar upp tiden från slutet av 80-talet och in i våra dagar. Också hör vi en essä av Eva-Lotta Hultén som har tittat på den svenska målaren och illustratören John Bauers målningar av skogen och kommit fram till en mycket specifik sak; om vi vill ha en välmående skog, så måste vi lämna bilden av Bauerskogen bakom oss. Programledare: Lisa Wall Producent: Saman Bakhtiari

En skikkelig godbit av en klassiker er tema denne gangen i podcasten! Frihetens Regn, eller shawshank redemption som den heter på engelsk. Hva er det som gjør at denne filmen slår ann så godt? Vi har også spilt litt super nintendo, nærmere bestemt spillet Demons Crest!Support the show (http://www.patreon.com/retrotimen)

MAGNUS MARSDAL - JAKTEN PÅ FRIHETEN I vår kom boka Frihetens mødre - jakten på et bedre liv i USA og Norge. I boka er en beretning om frihet, det mest sentrale begrepet i Vestens politiske kultur. Med utgangspunkt i livet til oldemoren Sanna og søsteren Lina, undersøker Magnus E. Marsdal hvor den individuelle friheten står sterkest: i den norske velferdsstaten eller i Land of the Free? Hundre år etter at Lina reiste til Amerika, er Norge blitt det forjettede land for hundretusener av mennesker på jakt etter et bedre liv. Hva slags samfunn møter Marsdals vaskehjelp fra Romania? Hvordan ta vare på arven fra de som bygde landet? Etter foredraget vil det bli anledning til spørsmål fra publikum. Boka fikk strålende kritikk av flere anmeldere: Aftenposten: «Magnus Marsdal har skrevet en politisk pageturner. En velskrevet bok som burde engasjere både venstre- og høyresiden til ettertanke og debatt.» https://www.aftenposten.no/kultur/i/BJEqm0/Magnus-Marsdal-har-skrevet-en-politisk-pageturner Dagbladet: «Et manifest for venstresida som bør være en tankevekker for mange. Magnus E. Marsdal har skrevet ei informativ og samfunnskritisk bok». https://www.dagbladet.no/kultur/et-manifest-for-venstresida-som-bor-vaere-en-tankevekker-for-mange/69829095 Minerva: «Venstrepopulismen truer velferd og frihet. De fleste politiske tenkere er i dag enige om at velferdsstaten ikke er noen stor trussel mot friheten. Men det har ikke Magnus Marsdal fått med seg.» https://www.minervanett.no/venstrepopulismen-truer-velferd-og-frihet/ Klassekampen: «Moderne husmenn. Demokrati: Magnus E. Marsdal undersøker den forestilte motsetningen mellom frihet og likhet, i Norge og i USA.» http://www.klassekampen.no/article/20180609/ARTICLE/180609969

Om att vara en del av något större

Må vi mene det vi sier? I hvilken grad sier vi det vi mener, og hvor gode sjanser gir vi egentlig oss selv og andre til å tenke høyt sammen? Om vår fornuft er sosial så er det nettopp i felleskap at vi tenker best, og dette faktum burde egentlig ha langt større effekt på måten vi snakker sammen enn det det har idag.  Målet her er ikke å komme med noen filsofisk argumentasjon, og episoden er forhåpentligvis heller ikke spesielt tung og abstrakt. Det grunnleggende spørsmålet er ganske enkelt hvordan vi forholder oss til hverandre når vi snakker og skriver sammen.  Et annet spørsmål som blir veldig viktig i denne sammenhengen er hvordan vi har endt opp med å skape en kultur hvor man forsøker å skjule det om det er noe man ikke vet i stedet for å spørre. I hvilken grad er det skolen som er delvis ansvarlig for at vi mennesker nesten alltid foretrekker å late som at vi vet snarere enn å innrømme dette? Og når blir denne uvanen nærmest et demokratisk problem?  Dette er noe av det vi tar for oss i denne sommerepisoden av Lars og Pål, som spilt inn på en veranda i en by ved sjøen her i landet, derav måkeskrikene.  Takk for at du hører på! Det vil sikkert dukke opp en episode eller to av podkasten i løpet av sommermånedene, forhåpentligvis, men det er foreløpig litt uklart når det blir. Ha en strålende sommer, og skriv oss gjerne en melding eller epost om du har fått noe ut av å lytte på oss.    Anbefalinger: Podkastene In the dark, Dialogisk, Skravleklassen, Caliphate Bøker: Yuval Noah Harari, Homo Deus  Dan Sperber, Hugo Mercier, The Enigma of Reason Anne Spurkeland, Immun Trond Berg Eriksen, Augustin. Det urolig hjerte Stanley Cavell, Must we mean what we say? Martha Nussbaum, Not for profit Lisa Feldman Barrett, How emotions are made Jorge Louis Borges, Labyrinter (novellen Mannen med den gode hukommelsen) Magnus Marsdal, Frihetens mødre Hope Jahren, Lab Girl Michael Pollan, How to change your mind; The botany of desire; The omnivore’s dilemma Ken Robinson, You, your child and school     ---------------------------- Logoen vår er laget av Sveinung Sudbø, se hans arbeider på originalkopi.com   Musikken er av Arne Kjelsrud Mathisen, se facebooksiden Nygrenda Vev og Dur for mer info. ----------------------------   Takk for at du hører på. Ta kontakt med oss på vår facebookside eller på larsogpaal@gmail.com Det finnes ingen bedre måte å få spredt podkasten vår til flere enn via dere lyttere, så takk om du deler eller forteller andre om oss. Alt godt, hilsen Lars og Pål

THRANE 200 ÅR: KAMPEN OM FRIHETSBEGREPET Manifest Tankesmie feirer Marcus Thranes 200 år med jubileumspamflettten THRANE: Den demokratiske frihetens pioner. Her viser Magnus E. Marsdal hvordan det ikke var den borgerlige høyresiden som skjenket folket demokratisk frihet ovenfra. Mot den væpnede staten måtte arbeiderbevegelsen kjempe friheten fram nedenfra. Ida Wangberg fra Manifest Tankesmie intervjuer Magnus E. Marsdal om Arbeiderforeningene, Marcus Thrane og kampen om frihetsbegrepet. • Samtale med Petter Vellesen fra Oslo Bygningsarbeiderforening om frihetens vilkår under «de fire frihetene» i EUs felles arbeidsmarked. OM PAMFLETTEN THRANE: Dette er historien om Marcus Thrane og Arbeiderforeningene som reiste kampen for stemmeretten midt på 1800-tallet. Det er også en historie om hvordan den liberale staten slo brutalt ned på arbeidsfolkets krav om demokratisk frihet – i frihetens navn. Dette er en fortelling om fortida for en ny generasjon som vil forme framtida. Bestill pamfletten her: http://www.manifest.no/magnus-marsdal_thrane

Frihetens klocka ringer, men för vem? Vi är i Philadelphia, USAs vagga.

Lena Halldenius, filosof och författare och Anna Laestadius Larsson, journalist och författare samtalar om en feministisk föregångskvinna och hennes relevans idag. Kvinnor kan uppfatta saker och ting snabbare än män, men eftersom de inte förmår fundera över något en längre stund utvecklar de aldrig den förmåga till eftertanke som krävs för ett sunt förnuft - står det i en encyklopedi från 1756, som citeras i Anna Laestadius Larssons roman Pottungen.Lena Halldenius, som har skrivit en ny monografi om Mary Wollstonecraft, berättar om utgångspunkten för den brittiska 1700-talsfilosofens feministisk-politiska projekt:Alla flickor, kvinnor premieras om de lär sig framgångsrikt att bli precis så ovidkommande som normerna säger att de ska vara. Och sen får de höra att de är av naturen sådana som de har tvingats att bli och lärt sig att de måste vara. Och så blir de uteslutna från samhällsgemenskapen på den grunden.Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.Boktips: Mary Wollstonecraft, feminismen och frihetens förutsättningar, av Lena Halldenius

Den rådande kulturpolitiken innebär att kulturen i allt större utsträckning måste bli en spelare på den ekonomiska arenan. Näringslivsmodellen New Public Management används alltmer i den offentliga sektorn för att göra den kostnadseffektiv och marknadsanpassad. Vad innebär det ökade ekonomiska tänkandet för kulturen? Vad betyder mätning för kreativiteten? Från vilka utgångspunkter skall egentligen kulturen värderas och finansieras? Det debatterar Nya Vågen tillsammans med Ragna Weisteen, regissör på Teater InSite i Malmö, kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth, August Lindmark, pjäsförfattare på Teaterrepubliken och Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik vid Lunds universitet, som studerat kreativiteten och hur den påverkas av ekonomiska mätmetoder. I Nya Vågens kritikersamtal behandlas den danske författaren Kim Leines fjärde roman, Profeterna vid Evighetsfjorden, som är nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2013. Författarna och kritikerna Oline Stig och Dan Jönsson har gjort en närläsning av denna doftrika krönika om 1700-talets danska kolonisation av Grönland, om frihetens bojor, primitiva drifter och missionerandets plågor. Programledare Ann Jornéus Producent Axel Palmkvist

Kan det stemme at folk som skarrer har flottere engelsk r enn oss andre? Ja, det mener fonetiker Jan Kristian Hognestad fra Rogaland. -Vi som skarrer hører at r-en vår ikke låter engelsk, sier han. -Derfor legger vi om til en autentisk, engelsk r. Mens folk med rulle-r oppfatter sin lyd som god nok, og legger ikke om. Særskriving er et tema som engasjerer nordmenn for tiden. I alle fall målt etter oppslutningen om den nye facebooksiden som komiker André Ulveseter har opprettet: «Bilder i kampen mot særskrivingsfeil». I løpet av en drøy uke har siden fått over 100.000 tilhengere. Særskriving vil si å skrive sammensatte ord i to eller flere ord. Som for eksempel koke bøker i stedet for kokebøker. Kristin Andvik Hoaas har skrevet masteroppgave om særskriving blant elever i videregående skole, og nå underviser hun i norsk ved Toppidrettsgymnaset Lillehammer. Hun tror en av grunnene til at så mange unge særskriver er at de leser mye uredigert tekst på internett. Blogger, Facebook, diskusjonstråder og andre tekster blir publisert uten korrektur. Dermed får feil som særskriving stå i fred, og de smitter lett over på leseren. Når et forlag skal gi ut en bok, hender det at bokdesigneren ønsker å særskrive tittelen på omslaget. Som eksempel nevner sjefsredaktør Hege Gundersen i Universitetsforlaget Lars Svendsens bok "Frihetens filosofi". Der delte designeren det første ordet i tre: fri het ens, og satte delene under hverandre på forsiden av omslaget, uten bindestrek. -Det gjør vondt, det gjør det, sier Gundersen. Samtidig ser hun at løsningen fungerer godt som forsidebilde. Det er en tendens til at korrekturen må vike for estetikken i slike saker, konstaterer Hege Gundersen. Hvor mange språk har vi i verden, og hvor mange forsvinner årlig? Sylfest Lomheim svarer på dette og andre lytterspørsmål. Programleder er Ann Jones.

Efter diktaturens fall i Tunisien vågar nu oppositionella röster träda fram. Frågan är vilken roll islamistiska partier kan få i ett framtida Tunisien och hur deras ledare ser på islams roll i politiken. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén har mött en av de högsta ledarna i Renässanspartiet, Abdelfattah Mourou som belagts med munkavel och varit tvungen att dölja sina tidigare politiska verksamheter. Han har istället verkat som advokat i Tunisien. Hör också Tammam Asbai som för 20 år sedan flydde till Sverige. Han var aktiv i en studentförening som president Ben Ali inte tolererade. Nu andas han och övriga i den tunisiska föreningen "Frihetens vänner" morgonluft och de sympatiserar med det islamistiska Renässanspartiet. Nordafrikakännaren Frederic Volti på St. Andrews University i Skottland gör en bedöming av islamisternas roll. - Den överväldigande majoriteten tunisier är troende muslimer, men det betyder inte att man vill ha islamism utan en stat som tar hänsyn till religionen, säger han till vår reporter Sören Wibeck. - Den överväldigande majoriteten tunisier är troende muslimer, men det betyder inte att man vill ha islamism utan en stat som tar hänsyn till religionen, säger han till vår reporter Sören Wibeck. Nu får anglikaner plats inom katolska kyrkan. På nyårsdagen togs det första formella steget då tre engelska biskopar upptogs i den katolska kyrkans gemenskap. Biskop Keith Newton berättar om varför han valt att lämna den anglikanska kyrkan och vilken roll han kommer ha i den nya inomkyrkliga strukturen där man kommer behålla de anglikanska kyrkotraditionerna. Christopher Meakin, eukeminikansvarig på Svenska kyrkan analyserar hur utvecklingen kommer påverka eukeminiken mellan de två världsomfattande kyrkorna. Utrikeskrönikan av Sveriges Radios kulturkorrespondent handlar om andlig och värdslig svindel. Politiseringen av religioner är ett hot mot demokratin och stryper kvinnors rättigheter och möjligheter. Det menar ett nätverk av feminister som träffades i Kairo nyligen. Många av dem kom från muslimskt dominerade länder och berättade om hur kvinnors förhållanden försämras när islamsk fundamentalism stärker sina ställningar. Frilansjournalisten Karine Mannerfeldt besökte konferensen i Kairo som kom till stånd efter ett initiativ av den kände feministen och författaren Nawal Al-Saadawi. Den nya kulturtidskriften Sans har precis lanserats. Den vill verka i upplysningens anda och första numret handlar om religionskritikens dilemma. En av redaktörerna Sara Larsson gästar programmet. Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa F Vestergren