Podcasts about Nordstan

Den rafflande fortsättningen i vårat Musiksnack med Martin.Nu åker han på frågor om:Tatueringarna, Motorcyklarna, Matlagningenoch vem är Zoran?I ”10 Snabba med ”Christopher” så får vi reda på:Nordstan 1990 eller Partille Centrum 1990?Har han aldrig sänkt en volym i hela sitt liv? samtBlev Wall of death senare Mosh pit i samma låt?Många skratt och anektdoter från LOK, Lillasyster ochRallypack senare, så undrar vi:Vad är draåthelvete.se ?Vi fick en väldigt fin och ärlig stund med den sympatiske Martin, hoppas du också uppskattar även denna den.Varmt välkomna!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.se#recension #analyser #musik #analys #spotify #Podcast #podd #musiksnacket #Artist #Musiker #scen #studio #AI

Efter den dramatiska utvecklingen i Syrien i helgen har Fanny Wijk och Victor Blomdahl helt läst in sig på konflikten. Victor Blomdahl pratar om vad som faktiskt har hänt och vem den störtade presidenten Bashir al-Assad är.Fanny Wijk snackar vidare om vilka rebellgruppen HTS är som nu intagit huvudstaden Damaskus och hur omvärlden reagerat på regimens kollaps i Syrien.Sedan gästar Jan Andersson, GP:s kulturreporter, studion för att förklara att flera uteserveringar i Göteborg nu är i fara efter att kommunen gjort en ny tolkning av lagen. Flera inglasade uteserveringar som funnits i åratal kan nu behöva monteras ner. Krögarna rasar.Dessutom: Årliga skinkskyttet i riksdagen, Youtuber orsakade kaos i Nordstan, Raygun-musikal stoppas av Raygun och Birigitta Ed fick Elon Musk som bordsherre. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist pratar om det hemliga gängmötet som ägt rum i Göteborg mellan kommunen, myndigheter och gängkriminella. Fanny Wijk snackar om de pro-palestinska studentprotesterna i Göteborg – där flera hungerstrejkande studenter intog Nordstan i helgen. Dessutom har kommunstyrelsens ordförande Jonas Attenius kritiserade tal om Israelbojkott fått spridning. Och sedan kom Nina Morby från GP Kultur till studion och ger sina bästa boktips för den som vill läsa i sommar. Dessutom: Åsna lever sitt bästa liv med amerikanska älgar, mystiska skelett på strand i Lysekil, Gotlands ilska mot turisterna, fyrverkeri från yacht startade grekisk brand, därför stannade Hisingsbron och planstormningarna mot Ronaldo i EM. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När 13-åriga Vilda ska köpa cannabis i Nordstan blir hon erbjuden en gratiskarta Tramadol. Sedan går allt fort utför mot ett svårt blandmissbruk som hon nu kämpar mot varje dag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort.– Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger, säger Vilda.När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, ”blå”, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på ”krita,” men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav.När Vilda berättar om sin kamp mot drogerna är det en mörk bild där den rätta hjälpen från myndigheterna som socialtjänst och BUP tar lång tid med utredningar och handläggningstider, besök som Vilda inte tycker ger något.Mini-Maria är en ungdomsmottagning för unga med drogproblem och finns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Alexander Holmstedt, psykaitrisköterska vid Mini-Maria i Malmö delar bilden Vilda ger.– Vi har tydligt sett att när unga väl går över gränsen från cannabis till Tramadol blir det en väldigt mycket större risk för att snabbt hamna i ett blandmissbruk. Det vi också har sett är att tidigare arbetssätt är otillräckliga och det krävs helt andra arbetsmetoder för den här gruppen som tar Tramadol och blandar drogerna.Tramadol, det smärstillande opiodläkemedlet har ökat explosionsartat de senaste tio åren. Under 2019 beslagtogs nära en miljon tabletter. För många unga är Tramadol vägen in i ett djupt blandmissbruk och till och med död. Under 2019 dog 126 unga mellan 15-29 år av överdoser.– Gör vi ingenting nu kommer vi har en större grupp opioid- och benso (bensodipiaziner) missbrukare än vad vi har sett tidigare, säger Alexander Holmstedt som initierade Tramadolprojektet, en kartläggning och forskningsstudie över Tramadol bland unga i Sverige.Reporter: Ulrika NandraProducenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson Slutmix: Elvira BjörnfotProgrammet är gjort 2020

Ina Lundström berättar om resultatet i det indiska valet, där 642 miljoner människor röstat. Hon pratar också om att ännu en Carl Milles-staty stulits och spekulerar i hur illa till Poseidon ligger.Kalle Berg drar reaktionerna på skådisarna som valts till nya Saltkråkan. Han berättar också om ett påstående om tobaksdödlighet som spridits av partier, som visat sig vara falskt enligt WHO.Statsepidemiologen Magnus Gisslén gästar studion och berättar hur orolig man ska vara för fågelinfluensa, som under året spridits från fåglar till däggdjur.Sen är det sista delen i Sakfrågan med Alexandra Carlsson Tenitskaja. Det blir bland annat politiska slogans genom tiderna, snack om EU-armé och senaste nytt i plastkorksfrågan.Dessutom: Roy Fares i centrum för skyltbråk i Nordstan, Inas tillstånd efter att ha stekt 10 lökar och Hästpojken-sångaren Martin Elisson osäker på hur fotbollsregler funkar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När den curlande (av brottslingar) socialdemokratin trycks åt sidan, så visar sig insikten ute i samhället att man inte kan sitta och vagga förbrytare i famnen, utan istället brännmärka och sparka ut stråtrövarna genom dörren så fort man får syn på dessa typer. Det räckte med att en tidigare förbrytare gick till Nordstan i Göteborg för att handla med mor sin, för att illa kvickt få två nya fina armband, i form av två ordningsvakter runt armarna. Missa inte det här programmet!Verklighetschecken är en grävmaskin i mänsklig form, och med ovärderligt stöd från dig som lyssnar så gräver vi varje vecka fram alla möjliga frågor som det svenska folket har, och som vi kryddar med våra oftast inte så politiskt korrekta svar - som ni gillar! Din gåva ser till så att larvfötterna är i toppskick, och att vi inte kör fast totalt i den politiska gyttjevällingen och försvinner härifrån:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaAprilskämt slipper ni från gästerna då det inte är den första april idag, utan lördagen den 6:e 2024, och ni får dessa ämnen istället:* Årslång brännmärkning av ordningsvakter - Utkastad igen!* Är huvudet dumt, så skriks det "MANLIGA HÄRSKARTEKNIKER MOT KVINNOR" för att stoppa diskussionen direkt.* Rädslan tar nu över ÄVEN när man egentligen hade kunnat göra det rätta.* Fortfarande finkänslig när pundaren kör barn drogpåverkad!* Få in i skallen att man inte hjälper genom att alltid vara tyst och tolerant.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman och Carl SchillerVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:FRÖKEN GENUSMEDVETEN ANAR PEDOFIL PÅ KROKENhttps://www.spreaker.com/episode/froken-genusmedveten-anar-pedofil-pa-kroken--59227567Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: 13 april 2024.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEBORN OF OSIRIS - A Mind Short Circuitinghttps://www.youtube.com/watch?v=a2gL4kbQb6U&ab_channel=SumerianRecordsELISABETHIcona Pop - I Love Ithttps://www.youtube.com/watch?v=UxxajLWwzqY&ab_channel=IconaPopCALLEThe Worst Aviation Disaster in US History Happened at O'Harehttps://www.youtube.com/watch?v=CTjIGTd75eg&ab_channel=SmithsonianChannelAviationNation

Popklubben Cue club förändrade musiklivet i Göteborg under 60- och 70-talet. Men historien slutade i en katastrof, både för klubbkungen Styrbjörn Colliander och alla de som älskade klubben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Starten på Cue Club i gamla NordstanNär en vägg rivs mellan två lokaler i en sliten källarlokal i gamla Nordstan i Göteborg möts Fabian Carlsson och Styrbjörn Colliander för första gången, Tillsammans kommer de att skapa musikhistoria. För den 4 mars 1966 slår dörrarna upp för Cue Club för första gången. Klubben kommer under de kommande åren att förändra Göteborgs musikliv för de unga och ge plats för både lokala band och världsstjärnor som Jimi Hendrix, Fleetwood Mac, Yes och Deep Purple.Skjutningen på Gustavus AdolphusHistorien om Cue Club får ett abrupt slut när klubbkungen Styrbjörn Colliander skjuts till döds i en massskjutning på klubben 1976, som nu bytt namn till Gustavus Adolphus.Reporter: Stina Sämgård / Munck StudiosProducenter SR: Sofia Kottorp och Ola HemströmLjudmix: Emil Aspegren / Munck StudiosDokumentären är gjord 2024

17 augusti 2023 bestäms det att Sverige ska höja terrorhotnivån. Statsminister Ulf Kristersson säger att vi ska vara mer vaksamma nu, att det är större risk att den händer en attack mot Sverige. Men vad betyder det egentligen? Juniornyheterna har snackat med experter som har koll, från NCT och MSB. 12-åriga Frida och hennes kompisar funderar på om det är säkert för dem att shoppa i köpcentret Nordstan i Göteborg. Och psykologen Hanna Thermaenius ger tips om man är orolig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Olivia AxelssonProducent: Johanna HeedJuniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning i veckans viktigaste nyhet eller ett ämne som är extra intressant och spännande.Medverkande: Ahn-Za Hagström, chef för nationellt centrum för terrohotbedömning. Stefan Anering, enhetschef på MSB. Hanna Thermaenius, psykolog på Rädda Barnen.Med ljud från: Regeringen

I detta sommarloja avsnitt granskar vi Pizzeria Morenos påstående om att vara världens största pizzeria, fastighetsmäklarnas svårigheter att sälja lyxlägenheter i lågkonjunkturen, att danskar turistar i Göteborg för att besöka Nordstan samt den bristande granskningen av Eurovision i Malmö. Nyhetssvepet:Ockupation av Hamnens Restaurang på Öckerö har inlettsSlagsmål under Gothia CupNya sälkutar i SlottsskogenHvaldimir hälsar på […]

Linnea Rönnqvist pratar om Swedbanks boindex siffra som är den sämsta sedan 90-talet. I USA råder det debatt om ursprunget av Covid-19 viruset, Fanny Wijk förklarar. Dessutom pratar vi om att Bruce Springsteen har kastat fiskar, Marcus och Martinus hänger i Nordstan och att Meghan och Harry inte får hänga på Frogmore Cottage längre. Magnus Gisslén gästar programmet och pratar om att det nu är tre år sedan pandemin bröt ut och vad vi har lärt oss. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan får ni bekanta er med Sveriges första styckmörderska! Vi beger oss först till Söder Mälarstrand där måsarna äter på likdelar innan vi drar till Rättsmedicin i Solna för att obducera olika kroppsdelar. Till slut åker vi till Högdalen och hittar en (för?) välstädad lägenhet. Vad fick denna kvinna att begå ett till synes sadistiskt mord och senare stycka kroppen? Och vad hade hon på Münchenbryggeriet att göra? På slutet gör vi en sista halt i Nordstan. Eller var det i Mordor?

Veckans recensioner: Att vara Palmemördaren, Skandiakvällar på Kappa bar, Bobbes tumörbesked, hur Skansen-Jonas kan lösa gängskjutningarna, Nordstan, sopor, arga inringare, great.com-Erik och aioli.

Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet. Podden Akademiliv intervjuar henne live på Vetenskapsfestivalens scen i Nordstan, om viruset som präglat våra liv i flera år och som hela tiden genererar nya frågor.

Det har gått ett halvår sedan ordningsvakten Bozze Bengtsson, den kriminelle indrivaren Joe och den sportintresserade uteliggaren Burk-Jonte flydde från Nordstan efter att zombiesmittan bröt ut. Efter att ha flytt i en stulen pickupbil har de nu anslutit sig till andra överlevare i en gammal bensinmack. Efter att ha fått igång en radio så får de ett meddelande från några andra överlevare. Är de vänner eller fiender? Gestaltarna Maria, Fredrik och Benjamin spelar det svenska rollspelet "Skjut dom i huvudet" under ledning av spelets skapare Tobias "Elof" Hadin. Spelet "Skjut dom i huvudet" i ett Göteborg där zombieapokalypsen har brutit ut. Ett kaos råder i staden och en ständig jakt på mat och andra förnödenheter gäller för de få överlevare som lyckades undvika den hemska smitta som tagit död på nästan hela Sveriges befolkning. Vad smittan kommer ifrån vet ingen men teorierna är många. Spelet skjut dom i huvudet ges ut av förlaget Vildhallon. Intromusiken i avsnittet är komponerat av gruppen Svarteskerm, annan musik i avsnittet står grupperna Voodoo Puppets, Crowander och Chafouin för. Illustrationen till avsnittet är gjord av William Liberto. "Vi är mitt uppe i en komplott. Det är djupstaten som tänker - nu ska vi testa biologiska vapen..."

I detta introduktionsavsnitt lär vi känna den nitiske ordningsvakten Bozze Bengtsson, den kriminelle indrivaren Joe och sportintresserade uteliggaren Burk-Jonte. Det är en helt vanlig tisdag i gallerian Nordstan i centrala Göteborg. Efter en tids sjukdom med många sjukhusliggande svenskar så brakar plötsligt helvetet lös och våra antihjältar dras in i en ohygglig ny vardag. Vanliga människor blir blodtörstiga och börjar att äta på varandra och de döda reser sig från bårhusen och sina gravar. Gestaltarna Maria, Fredrik och Benjamin spelar det svenska rollspelet "Skjut dom i huvudet" under ledning av spelets skapare Tobias "Elof" Hadin. Spelet "Skjut dom i huvudet" i ett Göteborg där zombieapokalypsen har brutit ut. Ett kaos råder i staden och en ständig jakt på mat och andra förnödenheter gäller för de få överlevare som lyckades undvika den hemska smitta som tagit död på nästan hela Sveriges befolkning. Vad smittan kommer ifrån vet ingen men teorierna är många. Spelet skjut dom i huvudet ges ut av förlaget Vildhallon. Intromusiken i avsnittet är komponerat av gruppen Svarteskerm, annan musik i avsnittet står grupperna Voodoo Puppets, Crowander och Chafouin för. Illustrationen till avsnittet är gjord av William Liberto. "Du kanske får ta och skaffa dig glasögon."

När 13-åriga Vilda ska köpa cannabis i Nordstan blir hon erbjuden en gratiskarta Tramadol. Sedan går allt fort utför mot ett svårt blandmissbruk som hon nu kämpar mot varje dag. Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort. Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger, säger Vilda. När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, blå, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på krita, men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav. När Vilda berättar om sin kamp mot drogerna är det en mörk bild där den rätta hjälpen från myndigheterna som socialtjänst och BUP tar lång tid med utredningar och handläggningstider, besök som Vilda inte tycker ger något. Mini-Maria är en ungdomsmottagning för unga med drogproblem och finns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Alexander Holmstedt, psykaitrisköterska vid Mini-Maria i Malmö delar bilden Vilda ger. Vi har tydligt sett att när unga väl går över gränsen från cannabis till Tramadol blir det en väldigt mycket större risk för att snabbt hamna i ett blandmissbruk. Det vi också har sett är att tidigare arbetssätt är otillräckliga och det krävs helt andra arbetsmetoder för den här gruppen som tar Tramadol och blandar drogerna. Tramadol, det smärstillande opiodläkemedlet har ökat explosionsartat de senaste tio åren. Under 2019 beslagtogs nära en miljon tabletter. För många unga är Tramadol vägen in i ett djupt blandmissbruk och till och med död. Under 2019 dog 126 unga mellan 15-29 år av överdoser. Gör vi ingenting nu kommer vi har en större grupp opioid- och benso (bensodipiaziner) missbrukare än vad vi har sett tidigare, säger Alexander Holmstedt som initierade Tramadolprojektet, en kartläggning och forskningsstudie över Tramadol bland unga i Sverige. Reporter: Ulrika Nandra Producenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson  Slutmix: Elvira Björnfot Programmet är gjort 2020

När 13-åriga Vilda ska köpa cannabis i Nordstan blir hon erbjuden en gratiskarta Tramadol. Sedan går allt fort utför mot ett svårt blandmissbruk som hon nu kämpar mot varje dag. Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort. Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger, säger Vilda. När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, blå, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på krita, men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav. När Vilda berättar om sin kamp mot drogerna är det en mörk bild där den rätta hjälpen från myndigheterna som socialtjänst och BUP tar lång tid med utredningar och handläggningstider, besök som Vilda inte tycker ger något. Mini-Maria är en ungdomsmottagning för unga med drogproblem och finns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Alexander Holmstedt, psykaitrisköterska vid Mini-Maria i Malmö delar bilden Vilda ger. Vi har tydligt sett att när unga väl går över gränsen från cannabis till Tramadol blir det en väldigt mycket större risk för att snabbt hamna i ett blandmissbruk. Det vi också har sett är att tidigare arbetssätt är otillräckliga och det krävs helt andra arbetsmetoder för den här gruppen som tar Tramadol och blandar drogerna. Tramadol, det smärstillande opiodläkemedlet har ökat explosionsartat de senaste tio åren. Under 2019 beslagtogs nära en miljon tabletter. För många unga är Tramadol vägen in i ett djupt blandmissbruk och till och med död. Under 2019 dog 126 unga mellan 15-29 år av överdoser. Gör vi ingenting nu kommer vi har en större grupp opioid- och benso (bensodipiaziner) missbrukare än vad vi har sett tidigare, säger Alexander Holmstedt som initierade Tramadolprojektet, en kartläggning och forskningsstudie över Tramadol bland unga i Sverige. Reporter: Ulrika Nandra Producenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson  Slutmix: Elvira Björnfot Programmet är gjort 2020

Idag får du möta Christina Richter som äger och driver 9 McDonalds restauranger i Nordskåne och södra Halland.

Vi gästas Daniel Gilbert vill ni se det filmat bli Patreon.se/livsråd

Detta avsnittet programleds av Eliot Gustavsson I studion: Matilda Wildmark, Tito Salazar, Ludde Samuelsson

När 13-åriga Vilda ska köpa cannabis i Nordstan blir hon erbjuden en gratiskarta Tramadol. Sedan går allt fort utför mot ett svårt blandmissbruk som hon nu kämpar mot varje dag. Cannabis var den först drogen Vilda började med. Då var hon 11 år. När hon sedan som 13-åring blev erbjuden en gratiskarta Tramadol gick det fort. Det är som världens kortaste centimeter. Jag trodde aldrig att jag skulle bli beroende av droger, säger Vilda. När Vilda berättar om vilka droger hon tagit blir listan lång: cannabis, tramadol, ecstasy, tjack, kokain, LSD, lyrica, blå, antipsykotiska läkemedel, någon annans ADHD-medicin. Ibland köper hon droger för sina fickpengar, ibland handlar hon på krita, men hon blir också erbjuden droger. Ibland med sex som motkrav. När Vilda berättar om sin kamp mot drogerna är det en mörk bild där den rätta hjälpen från myndigheterna som socialtjänst och BUP tar lång tid med utredningar och handläggningstider, besök som Vilda inte tycker ger något. Mini-Maria är en ungdomsmottagning för unga med drogproblem och finns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Alexander Holmstedt, psykaitrisköterska vid Mini-Maria i Malmö delar bilden Vilda ger. Vi har tydligt sett att när unga väl går över gränsen från cannabis till Tramadol blir det en väldigt mycket större risk för att snabbt hamna i ett blandmissbruk. Det vi också har sett är att tidigare arbetssätt är otillräckliga och det krävs helt andra arbetsmetoder för den här gruppen som tar Tramadol och blandar drogerna. Tramadol, det smärstillande opiodläkemedlet har ökat explosionsartat de senaste tio åren. Under 2019 beslagtogs nära en miljon tabletter. För många unga är Tramadol vägen in i ett djupt blandmissbruk och till och med död. Under 2019 dog 126 unga mellan 15-29 år av överdoser. Gör vi ingenting nu kommer vi har en större grupp opioid- och benso (bensodipiaziner) missbrukare än vad vi har sett tidigare, säger Alexander Holmstedt som initierade Tramadolprojektet, en kartläggning och forskningsstudie över Tramadol bland unga i Sverige. Reporter: Ulrika Nandra Producenter: Sofia Kottorp och Martin Jönsson  Slutmix: Elvira Björnfot Programmet är gjort 2020

Vi befinner oss i Landskrona där vi spelar in dels i en lägenhet och dels på Brekeriet. Vi blickar tillbaka till vad vi sa om Systembolagets nya butik i Nordstan och pratar sedan om de högst rankade svenska bryggerierna. Sedan pratar vi med Christian på Brekeriet om suröl. Kanske har vi också något att avslöja? Provningen den här gången har fokus suröl, och vilken provning det blir! Vi avslutar med en alldeles särskild midsommar hälsning från en bryggare och musiker. Håll till godo!

Visklek på Facebook blev till skrämselartikel i Aftonbladet. Avslutet på en turbulent tid när Metro läggs ner som journalistisk produkt. Tidningskrig i Göteborg när DN tar strid mot Göteborgs-Posten. Visklek på Facebook blev till skrämselartikel i Aftonbladet Något som började med vittnesmål i en facebookgrupp, där både rykten och anklagelser spreds, blev förra veckan en nationell nyhet. Aftonbladet rapporterade om att ett gäng satte skräck i kommunen Lilla Edet, norr om Göteborg, och attackerade flera kvinnliga hundägare. Men det här, visade det sig, var inte helt sant och polisen fick gå ut och dementera delar av den här historien. Vilken faktakoll gjorde Aftonbladet egentligen innan de publicerade? Och vad vet man egentligen om vad som hänt? Reporter: Jonna Westin.  1995-2019: Tidningen Metro går i graven  I fredags läckte det ut uppgifter om att tidningen Metros journalistiska verksamhet nu ska skrotas. Och i veckan kom bekräftelsen. Metro, som sedan april genomgår en företagsrekonstruktion, kommer framöver inte ha någon egen journalistisk redaktion. Det har varit ett par extremt turbulenta år för tidningen som revolutionerade branschen när den kom ut för första gången på 90-talet. Efter att Kinnevik 2017 sålde tidningen till bolaget Custos har det varit berg-och-dalbana mellan nysatsningar och skandalrubriker. Vad som kommer att finnas kvar av Metro framöver, ja det avgörs just nu i tingsrättens rekonstruktion. Men en sak är säker: Sverige är idag en nyhetstidning fattigare. Reporter: Johan Cedersjö. Tidningskrig i Göteborg tornar upp sig Om ett par veckor börjar slaget om Göteborgs tidningsläsare på riktigt. Detta när Dagens Nyheter öppnar sin nya redaktion i köpcentret Nordstan. I kampens ena ringhörna står Stampens flaggskepp Göteborgs-Posten. Länge ohotad etta som morgontidning för göteborgarna, med över 100 journalister och med Britt-Marie Mattsson som förstereporter. I andra hörnan, Bonniers Dagens Nyheter. Nykomlingen som anställt fem journalister till den nya redaktionen och som värvat stadens tungviktare Janne Josefsson som ny krönikör. Vi åkte till Västfronten för att fråga vem som vinner det nu ankommande tidningskriget i rikets andra stad. Reporter: Eskil Lundgren.

17 personer sitter häktade i väntan på åtal i en narkotikasmugglingshärva i Göteborg och några av dem har kopplingar till Black Axe, en nigeriansk organisation som redan etablerat sig på Sicilien där de samarbetar med Cosa Nostra-maffian. Vad är det som har hänt i fallet och vad kan det här betyda?   Dessutom: Boris Johnson ny premiärminister i Storbritannien, 21-åring häktad för mord i Nordstan och resistenta malariaparasiter sprider sig i Sydostasien.   Programledare: Maria Hansson Botin

Veckans avsnitt är live-inspelning av min konversation med Christer Bodell från SAS Institute på scen på Nordstan i Göteborg som en del av programmet på Vetenskapsfestivalen. Konversationen är uppdelad i två delar. Under första delen pratar vi om vad AI är, varför det händer idag i termer av möjliggörande teknologi samt kärnteknologi. Under den andra delen diskuterar vi tillämpningar som händer idag, men spånar även in i  framtiden hur AI kommer påverka vårt samhälle och vårt levnadssätt. Dessa två delar utgör två avsnitt av AI-podden. Läs mer: https://ai-podden.se/

Veckans avsnitt är live-inspelning av min konversation med Christer Bodell från SAS Institute på scen på Nordstan i Göteborg som en del av programmet på Vetenskapsfestivalen. Konversationen är uppdelad i två delar. Under första delen pratar vi om vad AI är, varför det händer idag i termer av möjliggörande teknologi samt kärnteknologi. Under den andra delen diskuterar vi tillämpningar som händer idag, men spånar även in i  framtiden hur AI kommer påverka vårt samhälle och vårt levnadssätt. Dessa två delar utgör två avsnitt av AI-podden. Läs mer: https://ai-podden.se/

Från en scen i Nordstan i Göteborg svarar Språket på frågor om olika uttal av vokaler i dialekter, och varför vissa dialekter lever vidare medan andra försvinner. Språkfrågor En lyssnare från Hälsingland undrar om na i meningen Ge na tidningen är ett äldre ord för henne? Hur kommer det sig att vissa gamla dialekter kan bita sig fast i en liten ort och bevaras? Åker språkforskare runt och spelar in dialekter som är på väg att försvinna? En lyssnare från Kronoberg undrar hur det kommer sig att han uppfattar sina egna r-ljud medan andra tycker att det låter som att han undviker bokstaven r. Vad händer med barnens dialekt när de vuxna i en familj pratar en annan dialekt än den som finns på orten där familjen bor?  Hur kommer det sig att vokaler som o, u och ö uttalas olika i olika dialekter? Vad har hänt med uttalet av ä och ö, och varför har det stockholmska e-uttalet av ä börjat försvinna?   Språkvetare Jenny Nilsson, dialektforskare från Institutet för språk och folkminnen och Dialekt-, namn- och folkminnesarkivet i Göteborg. Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.  Programledare Emmy Rasper.

Vad ska vi prata om om LIVEpodden? Den oklippta versionen när Ellen och Bella försöker hitta syftet med sitt bidrag under Vetenskapsfestivalen i Göteborg 6 April. Omöjligt att hitta den röda tråden när två vilda hjärnor sprutar idéer högt och lågt. Kommer de få tunghäfta? Kom och träffa oss i Nordstan 6 April kl 11:00!

Donald Trump meddelar att USA:s försvarsminister James Mattis avgår - Narkotikagängen håller Nordstan i ett fast grepp mitt i julhandeln - Halt i trafiken. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Lucia, som italienarna uttalar det, föddes i Italien på västkusten. Där hängde hon i fiskekyrkan och drack bärs på andralång. Stack på vernissage på masthugget och kollade in lite skön Rocknroll på Sticky. Julhandlade i Nordstan och gjorde givakt vid sin gud, Poseidon. Hängde i Vasaparken med andra helgonkändisar och hånglade vid gungorna på lekplatsen. Mer vet vi inte om henne. Lucka nombre treintauno!

Ett samtal om vårt parlamentariska system, om procentspärrar, väljarbeteenden, gal-tanskalan och om att aldrig ta demokratin för given. Inspelat på Vetenskapsfestivalens livescen i Nordstan i Göteborg 19:e april 2018. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om narkotika, hemlöshet och utvisningar. Vad ska hända med de tusentals unga afghaner utan uppehållstillstånd som är kvar i Sverige, och som i allt större utsträckning hamnar i skuggsamhället? Konflikt har under flera år följt den grupp på 23 480 personer som kom till Sverige 2015, och som registrerades av Migrationsverket som minderåriga afghaner utan vårdnadshavare de som kommit att kallas ensamkommande. I dagens program berättar vi vad som hänt nu när nästan alla av dessa fått beslut från Migrationsverket, och i synnerhet de ungefär 10 000 personer som fått avslag men som ändå är kvar i landet. På Stockholms Central träffar vi polisen Christian Frödén, som 2016 varnade för en potentiellt väldigt problematisk utveckling. Han berättar att flera av hans värsta farhågor har besannats. Vår reporter Abdelaziz Maaloum besöker också T-centralen, och får på nära håll bevittna den kriminalitet som finns i de miljöer där många unga afghaner rör sig. Vi återvänder också till Göteborg, där vi besöker gallerian Nordstan, och även frivilligorganisationen Agape, som skapat en slags arkipelag av madrasser runt om i staden, för att undvika att alltför många ska sova på gatan. Vad säger då politikerna? Vad är deras lösning på den situation som uppstått? Konflikt besöker riksdagen, och pratar med Fredrik Lundh Sammeli, (S), Johan Forssell (M), Paula Bieler (SD) och Maria Ferm (MP). Slutligen träffar vi Mustafa Hosseini, en 19-årig afghan som varit med i Konflikt flera gånger tidigare. Efter att 2016 ha förlorat sitt boende på HVB-hem har han flyttat runt mellan kompisar, frivilliga och gatan, tills han slutligen tröttnade och sa att han var beredd att låta sig utvisas till Afghanistan. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sverigesradio.se

Varmt välkomna ska ni vara till årets sjätte Melodikryss, som sänds direkt från Nordstan i Göteborg. Anders Eldeman leder som vanligt programmet och Melodikrysset går att lösa här direkt på sidan och i vår app till och med onsdag. Det gäller att vara musikdetektiv i Melodikrysset. Här ställs frågor kring musik och artister som man ska fylla i, i kryssplanen för att vinna äran och de fina priserna som presenteras i programmet. Ta mig direkt till webbkrysset! Varje vecka är det tusentals lyssnare som samlas och kryssar tillsammans framför radioapparaterna, på webben och på sociala medier.  Vill du dela med dig av hur det ser ut när du löser Melodikrysset kan du alltid ta en bild och dela på till exempel Instagram och Twitter och tagga den med #Melodikrysset så hittar vi den. Använder du Facebook så har vi en egen sida där som heter Melodikrysset där alla får vara med och man kan se vad som händer där även om man inte har ett eget konto.  Här kan du kika på Facebooksidan! Det går också självfallet lika bra att mejla eller skriva brev till oss. melodikrysset@sverigesradio.se     eller skriv ett brev till: Melodikrysset Sveriges Radio P4 109 12 Stockholm   Melodikrysset är ett musikaliskt korsord med Anders Eldeman. Melodikrysset går att lösa här på sverigesradio.se/melodikrysset och i vår app till och med onsdag. 

Ett lite trött och 66% bakfullt gäng sätter sig återigen bakom mikrofonerna. Michael kollar på hur matematiken bakom ökad befolkning leder till brist på gravplatser. Björn kollar på lösningar efter ungdomars lösdriveri i Nordstan och Jonathan på hur SVT:s nya humorserie Fallet är ett sätt att flörta med SD. Medverkande: Michael Landén, Jonathan Ridings, Björn Sundin

Ett lite trött och 66% bakfullt gäng sätter sig återigen bakom mikrofonerna. Michael kollar på hur matematiken bakom ökad befolkning leder till brist på gravplatser. Björn kollar på lösningar efter ungdomars lösdriveri i Nordstan och Jonathan på hur SVT:s nya humorserie Fallet är ett sätt att flörta med SD. Medverkande: Michael Landén, Jonathan Ridings, Björn Sundin

På 70-talet var Lena Junoff sångerska på den obskyre schlagermakaren Jonny Bodes skiva Bordellmammans dotter. Men när hon ska intervjuas om skivan är hon mer intresserad av att prata om annat. Bo Sjökvist och Bengt Löfgren skulle göra en intervju med Lena Junoff om Jonny Bodes skiva "Bordellmammans dotter" men Lena visade sig vara mer intresserad av att prata om sitt förhållande med Duke Ellington, om invigningen av tysk färg-TV och mycket annat.När Lena Junoff dessutom lyckades övertyga Bo och Bengt om att de skulle göra ett matlagningsprogram med henne, för TV, så började en helt annan resa...  Bo Sjökvist är, liksom Bengt Löfgren, radioproducent och dokumentärfilmare. Han har bland annat gjort radiodokumentärerna Jan Myrdals sista flytt och Mera brännvin om Eddie Meduza alias Errol Nordstedt. Bland Bo Sjökvists dokumentärfilmer kan nämnas dokumentärserien Nordstan en julsaga, Sverigedemokraterna vägen till riksdagen och Predikanten om frikyrkopredikanten Målle Lindberg.

I avsnitt 6 av Platsen besöker vi Nordstan, ett köpcentrum mitt i centrala Göteborg. Med oss i studion som gäst har vi Hannah Ax. Vi frågar oss vad en plats som Nordstan betyder för Göteborg. Hur påverkar det människors bild av staden? Vi åker också till Nordstan en söndagskväll och pratar om hur mycket som förändras mellan dag och natt. Tack Sara Lindström för vår fina intromusik! Prenumerera på iTunes eller där du hittar podcasts. Vi hörs igen om två veckor.

Avsnitt 26 spelas in live från Pizza Hut i Nordstan! Vi pratar om ådriga underarmar och andra härliga saker som man kan tänkas falla för hos en tjej/kille. Dessutom: rabattkuponger, Lill-Babs och världens kanske roligaste Instagram-konto. Puss!

På 70-talet var Lena Junoff sångerska på den obskyre schlagermakaren Jonny Bodes skiva Bordellmammans dotter. När Bo Sjökvist och Bengt Löfgren skulle göra en intervju med henne om skivan visade sig att hon vara mer intresserad av att prata om sitt förhållande med Duke Ellington, om invigningen av tysk färg-TV och mycket annat. När Lena Junoff dessutom lyckades övertyga Bo och Bengt om att de skulle göra ett matlagningsprogram med henne, för TV, så började en helt annan resa...   Bo Sjökvist är, liksom Bengt Löfgren, radioproducent och dokumentärfilmare. Han har bland annat gjort radiodokumentärerna ”Jan Myrdals sista flytt” och ”Mera brännvin” om Eddie Meduza alias Errol Nordstedt. Bland Bo Sjökvists dokumentärfilmer kan nämnas dokumentärserien Nordstan – en julsaga, Sverigedemokraterna – vägen till riksdagen” och Predikanten – om frikyrkopredikanten Målle Lindberg.

Rumänska Adriana och hennes familj har flyttat Europa runt i jakten på jobb. Men hos den svenska Arbetsförmedlingen får de kalla handen. Trots att EU:s regler ger dem rätt till hjälp. Det handlar om Lekplats Europa. Social security coordination enables you to move around Europe and not lose out on your social security rights. Social security coordination – Europe is  your playground. Med frasen Europe is your playground, Europa är din lekplats, ville EU-kommissionen 2010 i en kampanj informera om vilka sociala rättigheter du har om du flyttar inom EU för att jobba. Den fria rörligheten är en grundstomme inom EU-samarbetet, en möjlighet som EU-kommissionen jobbat för att fler ska utnyttja. Tusentals besökare kryssar fram och tillbaka mellan utställningsborden i den stora mässhallen i Västerås. Det är mars och Sveriges största rekryteringsmässa. I en del av mässhallen finns Europa representerat, genom arbetsförmedlare från till exempel England, Irland, Malta och  Norge. Och många, speciellt unga, passar på att ställa frågor. Att jobba utomlands en sväng lockar. Hej, vad heter ni? - Matilda, - Lovisa - Hedda -- England och Storbritannien i så fall tror jag. Jag har planerat att flytta dit kanske vid den här tiden nästa år med några kompisar, men vi får se… Vad ser du framför dig? Hur kommer det bli där då? – Haha, ja det vet man aldrig, Käka en avokado om dan, inte leva på så mycket och jobba asmycket typ. Men vad händer om pengarna tar slut då? Och ni inte har nånstans att bo? – Då flyttar man hem igen. – Ja förklara för mamma att det gick inte som jag hade planerat haha Matilda, Lovisa och Hedda har tack vare den fria rörligheten rätt att söka jobb inom EU och ska behandlas som landets egna medborgare. Men Kaliber kan visa hur EU-migranter som söker sig till Sverige inte behandlas på samma sätt som svenskar när de söker jobb. Hur Arbetsförmedlingen, som ska hjälpa, i stället blir en återvändsgränd. Samtidigt fylls härbärgen i Sverige av jobbsökande fattiga EU-migranter. Kaliber har i över ett halvår följt barnfamiljen från Rumänien som i jakten på jobb har rest Europa runt. I Sverige har det blivit en jakt på 10 siffror. Ännu en jobbmässa, men nu Göteborg. Bland montrar, gratiskarameller och broschyrer springer Adriana 28 år från Rumänien. Några steg bakom går hennes man Nelu och kör en barnvagn. Do you have a plan? – I'm going in all those places. Adriana pratar med så många arbetsgivare hon kan, allt från bemanningsföretag till taxibolag. Men alla vill de ha samma sak, 10 siffror. Ett personnummer. – They all need personal number. Adriana och Nelu har med hjälp av den fria rörligheten tagit sig till Sverige för att söka jobb. Men hittills har det inte gått som de tänkt. Och de där tio siffrorna har ständigt dykt upp som ett hinder i sökandet. Men vår berättelse börjar i oktober 2012.  I en glänta i skogen på Hisingen utanför centrala Göteborg står några tält uppställda. – This is our tent. I ett av tälten, ett blått som är täckt med en presenning, ligger lite leksaker. Här har Adriana, Nelu och deras fyraårige son Gaby sovit i snart två månader. På dagarna är de inne i centrala Göteborg och söker jobb. – In the day it's ok, if it's not getting wet. But in the night it's getting wet and the smell is not very good also. I can show you some insects. I told you that they bite. Det har varit blött, kallt och en massa kryp som bits berättar Adriana och pekar in i tältet. En bit bort inne i skogen ligger en planka över ett hål i marken. Det är toaletten. Adriana visar en vit påse. Här förvarar de bröd, bananer, ost och annan mat. Mycket får de från kyrkan inne i stan. – So we put all the time the food in the tree. It's better for the insects also do not come inside and for us. Påsen har de hängt i ett träd. Så det inte ska lukta för mycket och för att inte för många insekter ska ta sig in i tältet.  Nelu och Adriana kommer från Rumänien. Ett av EU:s fattigaste länder,  runt en tredjedel av befolkningen lever enligt EU:s mått i allvarlig materiell fattigdom. 2007 blev Rumänien medlem i EU.  Nelu och Adriana gav sig, som många andra Rumäner, ut i Europa i jakten på jobb.  De berättar hur de träffades i Spanien för att sen flytta från land till land. De har vandrat genom Tyskland, liftat genom norden och bott på gatan i jakten på jobb. Två barn har de fått under sin resa. Gaby smiter in i det blå tältet och börjar leka med en speldosa. Han är fyra år men pratar inte.   Gaby har autism. I ett läkarutlåtande kan Kaliber läsa att han  är i behov av en specialistutredning för att kunna få rätt rehabilitering. Gabys lillasyster, Elena, bor just nu hos farföräldrarna i Rumänien. De lever redan under knappa förhållanden och kan inte ta hand om Gaby. – Gaby wasn't so happy in the beginning, but after that he was ok. I början tyckte inte Gaby om att bo i det blå tältet berättar Adriana. Det var trångt, kallt och mörkt. De hade inget ljus i tältet på flera veckor. – It was good to be in here. Better than being on the street. Men det har varit mycket bättre att vara här än att vara på gatan säger hon. Den ekonomiska krisen i Europa har satt den fria rörligheten på prov. Det säger Peo Hansen,  biträdande professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet. – Tendensen är att vi ser en ökad utvandring från krisländerna och vi ser att många av dem söker sig till EU-länder där de tror sig ha bättre utsikter. Han talar om hur människor i krisens spår mer eller mindre tvingas till ett liv som nomader. Att den fria rörligheten inte används som den var tänkt. – Den skulle ha en utjämnande effekt på EU:s arbetsmarknad, men den vi ser nu, och som hamnat i fokus nu, är att människor som är arbetslösa använder den fria rörligheten mer som i ren desperation därför att de vet att utsikten i deras egna länder är lika med noll. Och då prövar de att helt enkelt åka på vinst och förlust. De ser det här som ett desperat försök. Trots att den fria rörligheten inom EU är en grundstomme har den nu börjat ruckas på. Spanien fick i december tillstånd från EU-kommissionen att förlänga de restriktioner för rumänska arbetare de haft sedan 2011. Och det är nu systemet testas säger Peo Hansen. – Därav kan man prata om att det som en gång var det här stora paradnumret från EU:s sida, med att den fria rörligheten var något man skulle uppmuntra, så har det idag blivit en kris där vi inte vet vart utvecklingen ska gå. Vad tycker du om utvecklingen som sker nu? – Jag tycker den är ganska läskig. I Storbritannien gjorde nyligen premiärminister David Cameron ett uppmärksammat utspel. Han vill införa begränsningar för rumäner och bulgarer när de vid årsskiftet kommer ha rätt att röra sig fritt inom hela EU. Ett utspel som statsminister Fredrik Reinfeldt var snabb att kritisera i SVT. – Han för precis som Göran Persson  en gång gjorde diskussioner om hur fall det ska leda till social turism. Jag tycker det är olyckligt. Jag tror på ett Europa som ska vara öppet och ha fri rörlighet. Och där vi snarare ska ställa frågan hur vi ska underlätta för människor som kommer hit att komma in i arbete. Fredrik Reinfeldt talar om att underlätta för EU-migranter som kommer till Sverige att komma in i arbete. En viktig väg till jobb är Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen ska hjälpa jobbsökande från andra EU-länder precis på samma sätt som svenskar.  Men Kaliber får höra att EU-migranter inte alls behandlas lika och det talas om en slags B-lista. – Any kind of work, any kind. Vi söker alla sorters jobb säger Adriana. Hon sitter, och fyller i en inskrivningsblankett på en arbetsförmedling på Hisingen i Göteborg. Hon har gjort samma sak flera gånger tidigare säger hon.  – Hej. – Hej. I just filled out those papers… Det blir Adrianas tur att få hjälp. Men när hon lämnar in sitt papper frågar kvinnan vid servicedisken om Adriana har sina tio siffror i Sverige. – But you haven't your ten numbers in Sweden? – No. Nej säger Adriana. Då kan vi inte göra mer just nu får hon till svar. Siffrorna kvinnan frågar efter är antingen ett svenskt personnummer eller ett så kallat samordningsnummer – ett sorts tillfälligt personnummer som myndigheter kan använda. Kvinnan bakom disken stämplar Adrianas inskrivningsblankett och sätter in det i en pärm. Adriana är välkommen tillbaka när hon skaffat sina siffror. Jag vill veta mer om pärmen och varför inte Adriana blir inskriven i arbetsförmedlingens digitala system där de normalt sett utför sina jobbmatchningar. Jag får prata med samordnare Lena Ekström. – För att kunna registreras som arbetssökande i vårt system så måste man ju ha ett svenskt personnummer, eller ha ett samordningsnummer. Och har man inte det då skriver man in sig manuellt på ett papper som vi har i en pärm som vi låser in här på kvällen. Tills man uppvisar att man har ett personnummer och det kan man ju få på Skatteverket. När de har visat upp det då registrerar vi in dom i vårt arbetssystem som vi använder då. Arbetsförmedlingen kan alltså inte registrera Adriana på samma sätt som svenska sökande säger samordnare Lena Ekström. I stället sätts hennes inskrivningsblankett in i en pärm. Och eftersom Adriana inte har ett svenskt personnummer blir hon hänvisad till Skatteverket för att skaffa ett samordningsnummer.  Så hon kan skrivas in på riktigt. – Skatteverket Mikael Udd. Men när Kaliber kontaktar Skatteverket, säger de att det här är helt fel. Mikael Udd är rättslig specialist på verket. – Om det är en annan myndighet, en statlig myndighet, som har ett behov av ett samordningsnummer, då ska de lämna en begäran till Skatteverket. Så en privatperson kan inte komma till er och säga att man vill ha ett nummer? – Nej det är inte så det går till utan en begäran ska komma från en myndighet. Det är alltså Arbetsförmedlingen som ska vända sig till Skatteverket om de har ett behov av ett samordningsnummer – inte Adriana. Och det visar sig att Adriana inte är den enda EU-migrant som inte kunnat skriva in sig på vanligt sätt hos Arbetsförmedlingen utan hänvisats till Skatteverket. – Arbetsförmedlingen har rätt att ge en arbetssökande ett samordningsnummer, men man gör det inte. Jag träffar Claes Haglund, projektledare för Crossroads, ett projekt som drivs av stadsmissionen med bidrag från Göteborgs stad. Här kan arbetslösa EU-migranter få hjälp. Och Claes Haglund träffar ofta personer vars ansökningar hamnar i pärmar på Arbetsförmedlingen. – Du skriver in dig på arbetsförmedlingen, du skrivs in på ett papper – som du i min värld lika gärna kan ta med dig det där pappret därifrån. Och det är ett brott mot reglerna som vi har skrivit på när vi blev EU-medlemmar. På Crossroads erbjuds svenskundervisning, mat och rådgivning om hur man söker jobb. Men många EU-migranter jobbar svart när de inte kan hitta några vita jobb säger Claes Haglund. – En del av de vi träffar desperata, man tar det som erbjuds. Och detta hjälper ju – vill jag påstå – hjälper ju svenska samhället till med nu när man stänger ute den här gruppen. Man blir hänvisad till svartarbete. Man blir hänvisad till att stå utanför samhället. En fantastiskt obehaglig utveckling tycker jag. Vi får höra att  kritiken mot Arbetförmedlingens hantering av EU-migranter även finns inom den egna myndigheten. Birgitta Everås har jobbat på flera olika kontor inom arbetsförmedlingen i Göteborg. – Om syftet är att söka jobb i Sverige så tycker jag man kan säga att det är ett hinder för den fria rörligheten om man inte får ett samordningsnummer. För då är man nästan hundra procentigt hindrad från att få ett legalt arbete. Hon började på eget initiativ skaffa, eller rekvirera samordningsnummer som det kallas,  till EU-migranter så att de kunde skrivas in på samma sätt som svenska sökande. – De hade möjligheter att få jobb och jag har sett ganska många som lyckats att få ett arbete. Men för några månader sedan hände något säger hon. Hon säger att hon från Arbetsförmedlingens huvudkontor fick höra att hon skulle sluta rekvirera samordningsnummer till sökande EU-migranter. – Jag tyckte det var orättvist. För den gruppen. De har ju rätt till det, de har rätt att resa runt och söka arbete, men så i praktiken så blir de ju hindrade när de kommer hit då. Och det visar sig att kritiken inte är ny. Vi hittar en rapport från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, från 2010. Redan där konstateras brister i hur arbetsförmedlingen registrerar EU-migranter utan person eller samordningsnummer – att de inte kan matchas mot jobb på lika villkor. – Please take a place. För Adriana fortsätter sökandet efter jobb. Men livet har också tagit en helt annan vändning. Adriana är på en Barnmorskemottagning i centrala Göteborg. Hon ligger på rygg på den vita britsen och lyssnar på hjärtljud. Hon är gravid i vecka 36. Barnmorskan Gullborg Fjeldstad känner väl till familjens situation. -- … and you can see the belly is growing and it's following the line. And it's fine. – Yes it is. Adriana och hennes familj har nu fått lämna blå tältet på Hisingen. En frivilligorganisation betalar för ett rum på ett vandrarhem utanför Göteborg. Men för hur länge vet inte Adriana. En natt i november börjar värkarna. Ambulansen hämtar Adriana på vandrarhemmet och en halvtimme efter hon kommit till förlossningen,  föds sonen Mihail. – Baby, baby… 6 timmar gamla Mihail ligger i Adrianas famn. Han har lite mjölk runt munnen. – He was just trying to eat. Got some milk around his mouth. Adriana oroar sig redan för hur livet utanför sjukhuset kommer bli, men säger att Mihail kommer få det bra hur det än blir. Även om de får bo på gatan igen tills de lyckas få ett jobb. – So he's fine. He´s healthy. He is just fine. He will be fine. Vi träffar Gullborg Fjeldstad igen. Adrianas barnmorska från Barnmorskemottagningen. Hon har följt familjens jobbsökande på nära håll. – Det verkade som det var en slags catch 22. Myndigheterna kräver arbete för att ge dem de fyra sista siffrorna.  Och arbetsgivarna vill gärna ha personnummer för att de ska få arbete. Men de var väldigt upptagna av att få detta, att göra vad som helst för att vara självförsörjande och inte vara någon till last, sade hon. Gullborg har samlat in kläder till familjen och försökt se om det funnits någon hjälp från samhället att få i väntan på det där jobbet. – De är i en sån odefinierad situation. De är inte asylsökande, inte flyktingar, inte gömda. De är EU-medborgare som har rätt att vara här, men ändå inte hör hemma nånstans. Men de verkar som de inte finns. Ingen ser dem. Förra året skrev Stadsmissionen i Stockholm i sin årliga hemlöshetsrapport att andelen hemlösa EU-migranter ser ut att öka i Sverige. Kaliber försöker ta reda på hur stor den här gruppen egentligen är, men det är svårt. Socialstyrelsen har hittills inte räknat inte in den här gruppen i sin hemlöshetsstatistik. I år blir första gången. Men siffrorna blir offentliga först senare i vår. Varken Statistiska centralbyrån, Migrationsverket, Skatteverket eller Arbetsförmedlingen har några siffror. Kaliber skickar ut en enkät till kommunernas socialtjänster. 83% har svarat och 70% av dom säger att de sedan början av 2012 haft kontakt med fattiga EU-medborgare som sökt hjälp. Över 100 kommuner uppger att de haft kontakt med barnfamiljer. – Här har vi då sovrummen, dubbelrum. I en röd barack i Göteborg, tvärs över älven från köpcentret Nordstan, bor några av de hemlösa EU-migranterna i natt, på Stadmissionens akutboende Gatljuset. Enhetschef Daniella Andreoli, visar mig runt bland sovsalar, tvättstuga och fikarum. – Det är här inskrivningen sker klockan tre varje dag. Då har vi i en lång kö som går ut här i korridoren, där man köar för att få en nattplats då. Fick alla plats idag? – Nej. Alla fick inte plats idag. Här är trenden tydlig säger hon. Idag är majoriteten av besökarna på akutboendet arbetssökande,  hemlösa EU-migranter. – Under januari månad 2013 hade vi 481 sovande nattgäster hos oss. 302 personer var EU-migranter. Och det är ju en rätt stor del. Vår bild är att målgruppen definitivt har vuxit och blir fler och fler. I Stockholm finns sedan  i vintras två härbärgen specifikt för den här gruppen. Härbärgena är så välbesökta att platserna får lottas ut bland de köande. I Göteborg finns inget sånt särskilt härbärge. – Det som händer nu är att vi slussar ihop personer – missbrukare bland annat – med EU-migranter som absolut inte lider av något missbruk eller psykisk ohälsa eller egentligen någon social problematik över huvudtaget. Och det blir inte bra.  Deras mål – många av dem, ska jag väl uttrycka mig – som vi har pratat med, målet med att de är här i Sverige är ju att de vill jobba. De vill jobba säger hon. Och de vill jobba vitt. Men precis som Adriana, stöter många på problem när de kommer till Arbetsförmedlingen eftersom de saknar person eller samordningsnummer. En kritik som Stadsmissionen i Stockholm också lyfter i sin hemlöshetsrapport förra året. Scen 11, Adriana samlar burkar – In which direction are you going? – Inside first. Adriana försöker se om det finns några pantburkar i papperskorgarna runt centralstationen i Göteborg. Nästan varje dag åker hon in till stan, besöker arbetsförmedlingen och sätter upp jobbansökningar på lyktstolpar.  Pantburkletandet är ett måste för att få in pengar när hon inte har något jobb. Det ger inte så mycket, kanske 50 kronor i veckan.  Det är hård konkurrens om pantburkarna. -- … I didn't see what she threw away. Maybe it was a bottle. Adriana vill bli inskriven på samma sätt som andra på arbetsförmedlingen – ha en chans till ett vitt jobb. Men hittills har det bara blivit lite svarta städjobb hemma hos privatpersoner för att få pengar till saker som mat och blöjor. Vi frågar henne gång på gång under det halvår vi följer henne varför hon inte åker tillbaka till Rumänien, varför hon väljer att vara i en så osäker situation i Sverige med två små barn. Varje gång blir svaret att trots att det är jobbigt här så är det värre i Rumänien. Där finns ingenting. – No, no bottles, nothing. No way to make money. Det finns inte ens burkar att panta i Rumänien säger Adriana. Och när det inte finns några jobb så är pantburkar bättre än inget. Scen 12 AF Fredrik Reinfeldt talar om att underlätta för EU-migranter som kommer till Sverige att komma i arbete. Men Kaliber kan visa hur EU-migranter som Adriana inte alltid får samma hjälp som svenska sökande när de kommer till Arbetsförmedlingen. Att det blir en återvändsgränd. När Kaliber kontaktar Arbetsförmedlingens huvudkontor står det klart att detta är något de redan känner till. Vi får prata med  Martin Sandblom, utredare på enheten Arbetslöshetsförsäkring som säger att Arbetsförmedlingen i de här fallen ska rekvirera samordningsnummer, men inte alltid gör det. – Vill man vara inskriven och ta del av vår service så ska vi rekvirera samordningsnummer. Och jag tror också att vi gör det i vissa fall, men inte alls i alla de fall där vi borde göra det. Vi har också haft den frågan uppe nyligen i ett möte för att slå fast rutiner för hur det ska gå till. Martin Sandblom säger att det inte finns några tydliga rutiner för hur den här gruppen arbetssökande ska hanteras. Att det är därför det blir fel. – Jag tror det har funnits en stor osäkerhet i vår organisation. Bara en dryg vecka innan vi ska publicera det här reportaget händer något. Arbetsförmedlingen fattar ett beslut: att de lokala arbetsförmedlingarna nu ska rekvirera samordningsnummer för samtliga arbetssökande EU-medborgare utan svenskt personnummer som vill skriva in sig. Said Maroufkhani biträdande chef på avdelningen för förmedlingstjänster säger att beslutet innebär att  EU-migranter nu ska få den hjälp de har rätt till. – Jag kan förstå det alltså att man inte har tycker inte det finns rutiner för detta just med anledning utav att den information som gått ut inte varit särskilt tydlig. Och det är därför vi nu går ut med det här beslutet och också uppdaterar våra riktlinjer och handläggarstöd.  Men vad tänker du då om att EU-medborgare har skickats till Skatteverket för att ordna detta själva? – Nej jag tycker det är beklagligt att det har varit på det sättet. Och det tar vi ju på oss självklart att så ska det inte behöva vara. Said Maroufkhani säger att de uppmärksammade problemet först i år och inte känner till att brister konstaterats redan tidigare, bland annat av Stadsmissionen och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Vi frågar hur han ser på det som arbetsförmedlaren Birgitta Everås säger, att hon så sent som i höstas uppmanats att sluta rekvirera samordningsnummer åt EU-migranter . – Det är väldigt beklagligt att hon fått den informationen från huvudkontoret. Hur kan det komma sig? – Ja det är ju alltså den bristande informationen som vi nu försöker åtgärda. Vad händer med alla inskrivningar som sitter i pärmar runt om i Sverige nu då? – Ja då kommer man gå igenom dem och göra det som behöver göras, att rekvirera samordningsnummer och alltihop, om det inte redan gjorts, och registrera elektroniskt i våra system. Adriana och hennes familj har varit i Sverige i över ett år nu. Arbetsförmedlingen har ännu ej fattat beslutet om samordningsnummer när vi träffar henne i början av mars. Vi har nyheter till henne. Kaliber har gjort det som Arbetsförmedlingen alltså skulle gjort för länge sedan. Vi har ringt Skatteverket. – Ja hon har ett samordningsnummer. Det visar sig att Adriana redan har ett samordningsnummer. November 2007 var Nelu och Adriana på genomresa i Sverige på väg till Finland. Adriana var gravid med Gaby i femte månaden. Paret bodde på gatan i Stockholm när de fick  höra om en varmare sovplats.  En lekstuga. Men ägarna ringde polisen. Brottet rubricerades som hemfridsbrott. En kort tid efteråt rekvirerar polisen ett samordningsnummer för Adriana. Jag visar Adriana  numret. Hon säger att  hon inte visste att hon hade ett samordningsnummer. Hon blir förvånad, men samtidigt glad. Nu kanske hon kan skriva in sig på Arbetsförmedlingen på riktigt. – Maybe I can find a job. Adriana är återigen på Arbetsförmedlingen. Den här gången har hon en  utskrift från Skatteverket med sin hand med sitt samordningsnummer i sin hand. Och plötsligt öppnas dörrarna. Hon får sitta ner med en handläggare för första gången och hon skrivs in Arbetsförmedlingens digitala system. Ett  möte bokas om två veckor. How does it feel now? – Much better. It's better that we found it now, so we have some more chances to get some work. So it's very good. Nu har vi kanske en chans säger Adriana och viker ihop lappen med det inbokade mötet och lägger det i fickan. Reportrar: Linda Belanner, Mina Benaissa och Sofia Boo Research: Victoria Gaunitz och Epp Andersson Producent: Sabina Schatzl

Sommaren 2012 gjorde 85-årige Jan Myrdal sin förmodligen allra sista flytt. Han var pank och kunde inte bo kvar där han bodde. Myrdalsällskapet trädde in och räddade situationen. Ett hus i Varberg gjordes i ordning för Jan och hans böcker. Kvar i Fagersta blev hans 35 år yngre fru Andrea Myrdal som inte kände sig välkommen till Varberg.   I programmet får vi följa arbetet med flytten och dragkampen om Jan mellan Andrea Myrdal och Myrdalsällskapet, som består av bland andra författaren Henning Mankell och hotelldirektören Lasse Diding, Lasse Diding: ”Det är bra om Jan Myrdal ibland tänker också med huvet". Andrea Myrdal:”Jan tänker med kuken men Lasse Diding tänker med röven". Många tycker att Jan Myrdal i sina romaner och skriftställningar hänsynslöst använt människor runt omkring sig. Det som inte kan bli litteratur saknar värde. Eller som Henning Mankell säger i programmet: ”Som författare kan du inte ha för många nära vänner därför det begränsar dina möjligheter att skriva om folk". Samtidigt har Jan de senaste åren blivit flitigt omskriven i tabloidpressen, mycket på grund av sitt senaste äktenskap. En dokumentär av Bosse Sjökvist.   Bosse Sjökvist är radioproducent och dokumentärfilmre. Han har bland annat gjort radiodokumentärerna Vi skrämde slag på Svenssonom den svenska raggarrörelsen och Mera brännvin om Eddie Meduza alias Errol Nordstedt.  Bland hans dokumentärfilmer kan nämnas Predikanten – om frikyrkopredikanten Målle Lindberg, Sverigedemokraterna och dokumentärserien  Nordstan – en julsaga . I november förra året sände Uppdrag granskning ett mycket uppmärksammat program av Bo Sjökvist om den före detta Sverigedemokraten och riksdagsmannen William Petzäll.

En folkhemstanke som blev genomkommersialiserad - det är avstampet i SVT:s nya dokumentärserie om Nordstan i Göteborg. I norra Europas största köpcentrum blandas narkomaner och hemlösa med lyxkonsumenter - hur arbetar man som dokumentärfilmare i en sådan miljö? Och hur står det till med socialrealismen i Sverige idag? I studion: Jonas "Steken" Magnusson, en av upphovsmännen bakom "Nordstan - en julsaga", samt Elin Grelsson, kulturjournalist. Dessutom: hur ser den ideala staden ut? Göteborgs nyutnämnde stadsarkitekt Björn Siesjö är på plats för att tillsammans med sociologen Helena Holgersson diskutera blandstaden - varför vurmas det så mycket för den? Arkitekten Jerker Söderlind deltar också i diskussionen. Han menar att staden blir bäst om man låter handeln och köpmännen styra stadskärnan. Varför - och vad skulle det få för konsekvenser? Panelen som tycker till om aktuella kulturhändelser består den här veckan av kulturjournalisterna Elin Grelsson, Marcus Morey-Halldin och Ingrid Norrman. Programmet sänds från Göteborg. Programledare: Malin Sandberg Producent: Mia Gerdin

+ Juholt öppnar partiledardebattten med dagens viktigaste: Skuldkrisen. Vi hakar på och ägnar hela programmet åt ekonomi! + Emo Rasper har besökt Emotrappan i Nordstan i Göteborg och frågat: Finns det anledning till oro? + Sonja Leister rasar för att grekerna gjort hennes euros värdelösa. Hennes sparkapital räcker inte till att köpa en lägenhet. Men hur arg har hon som tyska rätt att vara? Robin Olin på plats i Aten har frågat grekerna. Dessutom: rösta på brunchbloggen! + Och handlar ordet `skuld` om ekonomi eller moral - språkvetaren och chefredaktören för Modern psykologi Patrik Hadenius hjälper oss förstå vad som ligger i ett ord.

Bland framtidens solceller och gamla kläder. Klotet sänder från Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Vi träffar vi några av de 100-tals forskare som deltar i årets upplaga där temat är förändring. På scenen, i radio och via web-TV visar experter hur man kan göra sin egen solcell, ger recept på odling av konstgjord biff och berättar hur man kan köra bil på gamla jeans. Programmet spelades in i köpcentret Nordstan kl 10.15-10.45 21/4. Programledare: Marie-Louise Kristola