Podcasts about svenska l

Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa har fått en ny ordförande, Delér Shakely, som nu gästar oss i podden! Delér är gastroenterolog samt internmedicinare och arbetar som läkare i Göteborg, där han också är ansvarig för undervisningen i global hälsa på läkarprogrammet. Vi får veta mer om Delérs arbete inom global hälsa-fältet, från vård till papperslösa genom Röda korset, HIV-forskning i Sydafrika, disputation inom malariaforskning till forskning om attityder kring abort i Kurdistan. - Vilka är Delérs huvudfrågor inom global hälsa just nu och hur går tankarna kring den nya rollen som ordförande i SLS kommitté för global hälsa? Vi diskuterar engagemang inom global hälsa i en föränderlig värld och vilken roll läkare bör ha i samhällsdebatten. Fokus ligger på utbildning, påverkansarbete och jämlikhetsfrågor inom global hälsa. Avsnittet spelades in i oktober 2024, vilket gör att händelser som påverkat den globala hälsan efter det inte nämns i avsnittet.

I detta avsnitt möter vi Anna-Theresia Ekman, läkare, doktorand och tidigare Ordförande för Svenska Läkaresällskapets kommitté för global hälsa (2021–2024). I podden får vi veta mer om hur Anna-Theresia tillsammans med Global Hälsa-kommittén har arbetat aktivt för att stimulera tvärvetenskaplig forskning och utbildning inom global hälsa och hållbar utveckling under sin tid som ordförande. Vi pratar också om hur man kan engagera sig inom global hälsa på olika sätt; forskning, undervisning, klinik och påverkansarbete, samt hur global hälsa-fältet och omvärlden har förändrats mycket de senaste åren. Vi får även höra lite om Anna-Theresias forskning med fokus på att öka förståelsen för barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar i låginkomstländer, särskilt i länder söder om Sahara. - Länk till artikel om underläkares uppfattning om global hälsa, som omnämns i avsnittet: https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC11535663/ - Länk till Svenska Läkaresällskapets Global Hälsa Guide, som också omnämns i avsnittet: https://www.sls.se/globalassets/sls/kuf/global-halsa-guide-2023.pdf - Mer om Anna-Theresia Ekmans forskning: https://ki.se/personer/anna-theresia-ekman

Kärnvapenfrågan har blivit alltmer aktuell på sistone i och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.  Något som också avspeglas i utdelningen av årets fredspris som i förra veckan tilldelades den japanska gräsrotsorganisationen Nihon Hidankyo för sitt arbete med kärnvapennedrustning. Gäst: Josefin Lind, Generalsekreterare på Svenska Läkare mot Kärnvapen Programledare: Jon Andersson

I detta avsnitt gästas vi av Catharina Ihre Lundgren, som sedan juli i år är ordförande för Svenska Läkaresällskapet. Till vardags är hon bröst- och endokrinkirurg vid Karolinska universitetssjukhuset. Catharina delar med sig av Svenska Läkaresällskapets arbete med global hälsa och diskuterar vad hon anser vara de största globala hälsoutmaningarna - nämligen miljöfrågor och jämställdhet. Med konkreta exempel från Indien, USA och Sverige belyser hon sjukvårdens konsekvenser för miljön och människors hälsa, samt hur dessa faktorer är sammanlänkade. I avsnittet medverkar även Sara Wide Gustafsson och Rieke Meijering.

Det går trögt för Northvolt att ta in mer pengar, batteriproduktionen är försenad och anställda dör under mystiska omständigheter. Mannen som ska rädda det gröna jätteprojektet heter Peter Carlsson. I veckans avsnitt berättar Björn Jeffery vad Northvolts vd har lärt sig av sin tidigare chef – Elon Musk. Och Henning Eklund kastar sig in i en känslig fråga: Ska techbolagen tvinga tillbaka sina anställda på kontoret? Eller är laptop-klassens nyvunna privilegier här för att stanna? Så gör Google, Spotify, Nothing och Moralis när det gäller hybridarbete. Dessutom: julafton för techbros när Peter Thiel gästar Joe Rogan. Lästips: ”Apple och Google är uppenbart ohederliga” https://www.svd.se/a/vgl8R4/fortniteskaparen-pa-nytt-korstag-i-sverige Borlänge efter Northvolt: ”Inhägnat ökenområde” https://www.svd.se/a/KMMg0G/borlange-efter-drommen-om-northvolt-inhagnat-okenomrade SvD Tech brief är en podd från Svenska Dagbladet. Feedback: techbrief@svd.se Signa upp dig för nyhetsbrevet: https://www.svd.se/story/tech-brief-nyhetsbrev

Följ med till jättesjukhuset i Sydafrika dit svenska läkare vallfärdar för att bli skottskadespecialister. På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Johannesburg opereras skottskadade dygnet runt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att det är viktigt för honom att få större erfarenhet av att ta hand om penetrerande våld, alltså skador som går genom huden och skadar inre organ, och som ibland går ut på andra sidan.Hundratals utbildade i traumavårdTidigare har Försvarsmedicincentrum i Göteborg utbildat 120 specialistsköterskor och läkare i Sydafrika, men nu skickar också regionerna sin personal för att få utbildning i traumavård.Bloggade om traumavårdenStefan Sjödin, som har jobbat som journalist men nu är ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, lärde sig bland annat ännu mer om att stabilisera patienter. Han skrev en blogg varje dag under två månader om sina erfarenheter från det stora sjukhuset i Soweto på traumarapporter.com”Kunde föra förvånansvärt mycket”- Här kunde vi inte vara ett team på 10-15 personer runt varje patient som i Sverige, utan istället 2-3 varav en var en läkarstudent. Sedan fick man göra så gott man kunde med resurserna, och vi kunde göra förvånansvärt mycket, säger traumakirurg Fredrik Linder.Medverkar gör Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Vicky Jennings, fd traumakirurg och biträdande verksamhetschef vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika ( avled i mars efter inspelningen men kollegor och vänner har godkänt att vi använder inspelningen), Chanel Theron, narkosläkaren på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Renessa Arumugm, kirurg vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Adela, mamma till 17-åring som fått allvarliga skottskador och nu omopereras.Programmet sändes första gången 18 april i år.Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

I veckans avsnitt av Noll till 100 pratar vi möjligheterna med Shopify payments och de senaste nyheterna med Klarna checkout men största fokuset ligger på hur man tar sig österut med sitt brand och specifikt till Sydkorea - med vår gäst Moon-Suck Song.1.10 min - Moon-Suck Song berättar om hur han i tidigt stadie involverades i Klarna checkout.8.10 min - Klarna säljer check out, vad är tankarna kring det?10.00 min - Hur startade Mondido payments och vart står dem idag?17.05 min - Mondidos affärmodell. 22..40 min - Vad behöver företag göra för att expandera i Asien, mer specifikt Sydkorea?27.40 min - Trender i Sydkorea och synen på celebriteter, status och hierarki.30.00 min - Grunden till kulturella exporter från Sydkorea.37.40 min - Hur man ska tänka när man ska expandera i Sydkorea, vad gör man från början?45.55 min - Svenska L:a brukets största marknad är Sydkorea - hur gick det till?49.00 min - Anledningen till att IKEA i Sydkorea fick stänga under en period.52.00 min - Moon-Suck Songs erfarenhet med världens största e-handelsmarknad: Kina.55.40 min - De mest relevanta marknadsföringsplattformarna i Sydkorea.58.02 min - Hur jobbar man datadrivet?1.01.00 min - Hur bygger man hype och intresse tidigt i resan?1.05.20 min - Varför du ska åka till Seoul.1.10.42 min - Sammanfattning om hur man tar sig in som varumärke i Sydkorea.Här hittar du dagens gäst:https://www.linkedin.com/in/moonsuck/Här hittar du Fedja & Jacob:https://se.linkedin.com/in/porobic https://www.linkedin.com/in/jacobwibomwesterberg/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under hösten 2023 lanserades en uppdaterad version av “Global Hälsa - En praktisk guide” skriven av Svenska Läkaresällskapets Kandidat- och Underläkarförening i syfte att inspirera till engagemang inom global hälsa. Detta är tredje och sista avsnittet i vår podcastserie relaterat till den nya globala hälsa guiden. I dagens avsnitt får vi möjlighet att samtala kring såväl arbete som engagemang inom global hälsa utifrån tre olika perspektiv och stadier i karriären. Med oss har vi Johan von Schreeb, Mia Appelbäck och Minna Dawar. Samtalet leds av Victoria Carxon och Lucas Grzechnik Mörk.

Du kanske själv har haft svårt att få tag i någon av dina mediciner på senaste tiden. Det är inte så konstigt, det är just nu rekordmånga läkemedel som är slut. Vad beror det på och hur ska det lösas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Mitt alkoholberoende har satt mig i långa perioder av nedstämdhet. Det säger Kristina, som vi kallar henne. Hon har ett alkoholmissbruk, som hon försökt bli kvitt på egen hand, men inte lyckats. När hon sökte sig till psykiatrin fick hon Antabus utskrivet, ett läkemedel som ger obehagliga symtom som illamående och hjärtklappning när det kombineras med alkohol. Det har hjälpt, tycker Kristina. Men den senaste tiden har det varit svårt att få tag i medicinen. – Det känns väldigt osäkert att inte ha Antabus som man vet är ett ordentligt skydd, säger hon. Det kan finnas olika orsaker till att olika läkemedel tar slut hos tillverkaren. Till exempel att efterfrågan blir större än företaget räknat med. – Det är inte läkemedelsföretagens ansvar att se till att läkemedel fördelas jämlikt över alla länder, säger Mikael Hoffman, chef för stiftelsen Nepi. Medverkande är Mikael Hoffman, chef för stiftelsen Nepi och ordförande för Svenska Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor, Mårten Lindström, överläkare i kardiologi och ordförande för läkemedelskommittén i Region Jönköpings län och Shai Mulinari sociolog som forskar på marknadsföring och transparens inom läkemedelsindustrin vid Lunds universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Under hösten 2023 lanserades en uppdaterad version av "Global Hälsa - En praktisk guide" skriven av Svenska Läkaresällskapets Kandidat- och Underläkarförening i syfte att inspirera till engagemang inom global hälsa. Detta är andra avsnittet i vår podcastserie relaterat till den nya globala hälsa guiden. Samtalet leds av projektledarna Victoria Carxon, Lucas Grzechnik Mörk och Oskar Pettersson. I dagens avsnitt gästas vi av Alice Åhréus Lunnemark och Robert de Meijere, som båda deltog under höstens lansering. De delar med sig av sina olika erfarenheter, lärdomar och utmaningar inom global hälsa och vilka råd de gärna hade fått med sig tidigt på sin resa. Alice, har precis tagit examen från läkarprogrammet i Uppsala och Robert har nyligen avslutat sitt arbete på Naturvårdsverket - var ska de ta vägen framöver? Det och mycket mer diskuteras i detta avsnitt - lyssna och låt dig inspireras!

Under hösten 2023 lanserades en uppdaterad version av Global Hälsa - En praktisk guide skriven av Svenska Läkaresällskapets Kandidat- och Underläkarförening i syfte att inspirera till engagemang inom global hälsa. Detta är första avsnittet i vår podcastserie relaterat till den nya globala hälsa guiden. Samtalet leds av Sara Wide Gustafsson och Hanna Jerndal. I detta avsnitt gästas vi av projektledarna Victoria Carxon, Lucas Grzechnik Mörk och Oskar Pettersson. De berättar mer i detalj varför den första global hälsa guiden skrevs och orsaken till att det sågs ett behov av en uppdatering. Vi får även en inblick i vilka områden som lyfts i guiden, vad en som läsare kan förvänta sig samt arbetsprocessens med- och motgångar. Förhoppningen är att global hälsa guiden ska kunna vara en källa till handfasta råd, tips och inspiration inom global hälsa, allt för att göra fältet mindre svårnavigerat. Länk till “Global Hälsa - En praktisk guide”: https://www.sls.se/globalassets/sls/kuf/global-halsa-guide-2023.pdf

Ett lite senare avsnitt för den perfekta fredagsfeelingen. Vem ska spela läderlappen och stålmannen i påhittade 90-talsfilmer och vilka spel var det såg fram emot i år egentligen? Palworld kom även från ingenstans som en Pokémon-variant av Robert Cop. Det blir kul!

We can read that 5G is dangerous and can be used as a weapon! Is it true? The phenomenon of electrical hypersensitivity is it just hypersensitivity or can it be proven in studies?   To solve our questions about 5G and radiation from wireless devices. We have invited a scientist that has been doing experiments in this field since the 1980`s.                                                        Professor Olle Johansson is a world-leading  authority in the field of EMF radiation and health effects. He has published more than 800 original articles, reviews, book chapters and conference reports within the fields of basic and applied neuroscience, dermatoscience, epidemiology, and biophysiology.   Among many  achievements he coined the term ”screen dermatitis” which later on was  developed into the functional impairment electrohypersensitivity which  recognition mainly is due to his work. He has also been a guest  professor as well as adjunct professor in basic and clinical  neuroscience at the Royal Institute of Technology, Stockholm.           In 2011, Prof. Olle Johansson, was instrumental in producing the Seletun Scientific Statement, a consensus agreement among international scientists on the need to reduce EMF (electromagnetic field) exposures to the population. The paper was published in the journal, Reviews on Environmental Health. The Seletun Scientific Panel's recommendations are extremely important given the unchecked proliferation of wireless radiation over the past decade, such as from cell towers, wireless networks, wireless routers, and cell phones, as well as because of the plans by many ignorant governments to blanket neighborhoods in new, radiation-emitting utility 'smart' meters.   Olle Johansson is – or has been – a member of, i.a., The European Neuroscience Association (ENA), The European Society for Dermatological Research (ESDR), IBAS Users of Scandinavia (IBUS), The International Brain Research Organization (IBRO), The International Society for Stereology (ISS), The New York Academy of Sciences, The Royal Microscopical Society (RMS), Scandinavian Society for Electron Microscopy (SCANDEM), The Skin Pharmacology Society (SPS), Society for Neuroscience, Svenska Fysiologföreningen, Svenska Intressegruppen för Grafisk Databehandling (SIGRAD), Svenska Läkaresällskapet, and the Svenska Sällskapet för Automatiserad Bildanalys (SSAB).   He has received a number of awards, including the Nokia Consumer Electronics Award, The Grand Environment Award of the Cancer and Allergy Foundation, the SIF Award, Tandvårdsskadeförbundets Pris, and many more. In 2016, Johansson was one of the authors of a report that concluded the health risks of mobile radiation and wireless networks, but this was retracted shortly after because research fraud was pointed out? The reason for this you will hear Olle answer in this episode.   We talk about: Being a guest on the James Delingpole podcast The mobile and insurance industry are exempt from radiation liability since 1990`s Clinical trials done to prove electrical hypersensitivity What is 5G and are there any good studies to prove harm? Why are there so many insects dying? What happens when bacteria are exposed to wireless radiation What can we do? And lots more! If you want to help Olle financing new studies? Use the link below https://research.radiation.dk

Gäst i veckans podd är ekonomihistorikern Rikard Westerberg, aktuell med boken Sista striden det är: historien om löntagarfonderna. Med välfärdsreformer som avlöste varandra hade Socialdemokraterna styrt Sverige större delen av tiden sedan andra världskriget. I början av 1980-talet var det så dags för ännu en reform, som gick ut på att demokratisera arbetslivet med så kallade löntagarfonder. Det svenska näringslivet motsatte sig förslaget och efter flera år av hård debatt och omfattande protester infördes till slut fem urvattnade löntagarfonder. När Bildtregeringen tillträdde 1991 var det första beslutet att avveckla och begrava dem för alltid. Pengarna gick bland annat till att finansiera privata entreprenörer i den avreglerade välfärdssektorn.Hur gör sig arvet från en av Sveriges mest uppslitande politiska strider gällande idag? Markerade de misslyckade löntagarfondernas början på den nyliberala eran i Sverige? Och vad utgör ett gott samhälle? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna radio 12:00

Vi firar nationaldagen med vår traditionella frågelåda! P3 Nyheters Matilda Rånge rapporterar om offentlig urinering! Hanna och Christophers finlandssvenska motsvarigheter Malin & Issa från Yle X3M skolar Garpen och Hellquist i svenskarnas beteende! Du får även höra Hanna och Christophers topp 5-lista på svenska låtar! Grattis moder Svea! Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Välkomna att lyssna till ett samtal med Maria Wolodarski om hur engagemang för hälsa och miljö hänger ihop, om att arrangera ett symposium om planetär hälsa, och vad man som läkare kan göra för klimatet och miljön. Detta är fjärde och sista delen av vår mini-serie om planetär hälsa. I avsnittet pratar vi med Maria Wolodarski, läkare och initiativtagare till Berzeliussymposiet för planetär hälsa som arrangerades hösten 2022 av Svenska Läkaresällskapets klimatgrupp. “Planetär hälsa beskriver människans störande inverkan på jordens klimat och olika ekosystem samt vilka följder den får för den globala folkhälsan. Läkarprofessionen har den legitimitet som behövs för att kunna arbeta för nödvändig förändring inom området”, skriver Maria Wolodarski och medförfattare i Läkartidningen. Vi som intervjuar i dagens avsnitt av podden är Hanna Jerndal, legitimerad läkare och doktorand samt Hedda Ottesen, AT-läkare och doktorand. Vid frågor om podden eller tips för framtida avsnitt så kan du höra av dig till globalhalsa@slskuf.se

Planetärt perspektiv på hälsa! Nu släpper vi på Svenska Global Hälsa-podden en serie avsnitt om planetär hälsa! Planetär hälsa beskriver människans störande inverkan på jordens klimat och olika ekosystem samt vilka följder den får för den globala folkhälsan. Vår andra gäst i serien är Liselotte Schäfer Elinder. Hon är adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Institutionen för global folkhälsa på Karolinska Institutet och leder forskargruppen Samhällsnutrition och fysisk aktivitet. Hennes forskning handlar bland annat om hur vi kan ändra på maten vi äter, inklusive den som serveras i skolor, så att förutsättningarna för en bättre folkhälsa och ett bra klimat förbättras. Läs mer om Liselotte här: https://medarbetare.ki.se/people/liselotte-schafer-elinder Avsnitten spelades in i samband med Svenska Läkaresällskapets (SLS) Berzelius-symposium i planetär hälsa i höstas som anordnades av SLS Klimatgrupp. Vill du veta mer om det, kolla in SLS hemsida: https://www.sls.se/om-oss/aktuellt/kalendarium/berzelius-symposium-105/ Vi som intervjuar i dagens avsnitt av podden är Hanna Jerndal, legitimerad läkare och doktorand samt Hedda Ottesen, AT-läkare och doktorand. Vid frågor om podden eller tips för framtida avsnitt så kan du höra av dig till globalhalsa@slskuf.se

Planetärt perspektiv på hälsa! Nu släpper vi på Svenska Global Hälsa-podden en serie avsnitt om planetär hälsa! Planetär hälsa beskriver människans störande inverkan på jordens klimat och olika ekosystem samt vilka följder den får för den globala folkhälsan. Första gästen att bli intervjuad i serien är Tom Arnbom, Senior Advisor på WWF. Tom är expert på Arktis, hav och arter. Han är Docent i ekologi och har doktorerat om sjöelefanter i Arktis. Tom har även en bred erfarenhet från tidigare jobb på Miljödepartementet, som producent, filmfotograf, researcher och manusskrivare inom naturfilmsindustrin. Har har bland annat varit ansvarig för innehållet i barnprogrammet Myror i Brallan. Läs mer om Tom Arnbom: https://www.wwf.se/personer/tom-arnbom/ Avsnitten spelades in i samband med Svenska Läkaresällskapets (SLS) Berzelius-symposium i planetär hälsa i höstas som anordnades av SLS Klimatgrupp. Vill du veta mer om det, kolla in SLS hemsida: https://www.sls.se/om-oss/aktuellt/kalendarium/berzelius-symposium-105/ Vi som intervjuar i dagens avsnitt av podden är Hanna Jerndal, legitimerad läkare och doktorand samt Hedda Ottesen, AT-läkare och doktorand. Vid frågor om podden eller tips för framtida avsnitt så kan du höra av dig till globalhalsa@slskuf.se

Avsnitt 171: Äntligen utbrister journalisten när Bonniers skrotar storpocket-formatet och lanserar det internationellt hyllade B-formatet. Vad är det, hur ska det lanseras och kommer det att fungera i Sverige. Vi ger er bakgrunden. Julhandeln var inte bara svag för de flesta förlag, den var exempellöst dålig enligt förläggaren som dessutom ser bokhandeln drabbas av stora hyreshöjningar. Resultat? Högre, och kanske mer differentierade, bokpriser. En nåd att stilla be om, om ni frågar förläggaren. Vi ser de första juridiska skärmytslingarna mellan AI-byggda bildprogram som Sta bility AI, Mindjourney och DeviantArt å ena sidan och konstnärer och bildbyråer å andra sidan. En nödvändig utveckling och inte särskilt förvånande om man ser till hur ny teknik passas in i våra liv. Kanske ovanligt snabbt om man ser till historien.     00 22 – Bokformatet alla i bokbranschen gillar lanseras i Sverige 16 31 – En svag julhandel följs av ett tufft år för branschen 22 10 – Förväntade stämningar mot AI-byggda bilddatabaser

Det är träningslägersbonanza i Santa Pola, Spanien. Över 80 svenska löpare är på plats och förbereder sig inför kommande tävlingar och säsong. En av dem är Alexander Nilsson, elitaktiv och dessutom tränare i Mölndals Aik. Alexander berättar om några av passen som har bedrivits på plats, vad läger gör för motivationen och vad hans egna mål är för den kommande säsongen. Ett mycket trevligt samtal!    Veckans sponsor: Saucony 

Nu släpper vi andra avsnittet om global barnhälsa i Svenska Läkaresällskapets global hälsa-podcast! Tillsammans med experterna Sahar Nejat och Helena Hildenwall diskuterar vi global barnhälsa genom ämnen som t.ex. hållbar utveckling, livsstil, klimatförändring, krig och konflikt, neonatologi och mycket mer. Sahar Nejat är specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin, folkhälsovetare och barnhälsovårdsöverläkare i region Stockholm. Hon är även initiativtagare till MSF Paediatric days. Sahar har jobbat med FN, läkare utan gränser och Röda Korset i många olika länder i både Asien och Afrika. Helena Hildenwall jobbar som barnläkare på Karolinska Sjukhuset i Huddinge. Hon är även docent i global pediatrik vid Karolinska Institutet, Vetenskaplig sekreterare i föreningen Global Barn- och ungdomshälsa och associerad professor i global hälsa vid Karolinska institutet. Helena doktorerade på “Managment of pedatric pneumonia symptoms in Uganda” och gjorde en postdoc inom febersjukdomar i Tanzania via London School of Hygiene and Tropical Medicine. Hennes pågående forskning fokuserar på mortalitet vid ändrade behandlingar vid hypoglykemi hos barn i Malawi. Vi vill också passa på att tipsa om artikeln “A future for the world's children? A WHO–UNICEF–Lancet Commission” som vi nämner i slutet på detta avsnitt om global barnhälsa. Länk artikel: https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(19)32540-1/fulltext Vi som intervjuar i dagens avsnitt av podden är Hanna Jerndal, legitimerad läkare och doktorand samt Sara Wide Gustafsson, AT-läkare och tidigare ordförande i Kandidat- och Underläkarföreningen.

Äntligen är det dags för ett nytt avsnitt av Svenska Läkaresällskapets global hälsa-podcast, en podd om global hälsa och hållbar utveckling! Inför jul och nyår laddar vi upp med ett dubbelavsnitt om global barnhälsa. Tillsammans med experterna Sahar Nejat och Helena Hildenwall diskuterar vi global barnhälsa genom ämnen som t.ex. hållbar utveckling, livsstil, klimatförändring, krig och konflikt, neonatologi och mycket mer. Sahar Nejat är specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin, folkhälsovetare och barnhälsovårdsöverläkare i region Stockholm. Hon är även initiativtagare till MSF Paediatric days. Sahar har jobbat med FN, läkare utan gränser och Röda Korset i många olika länder i både Asien och Afrika. Helena Hildenwall jobbar som barnläkare på Karolinska Sjukhuset i Huddinge. Hon är även docent i global pediatrik vid Karolinska Institutet, Vetenskaplig sekreterare i föreningen Global Barn- och ungdomshälsa och associerad professor i global hälsa vid Karolinska institutet. Helena doktorerade på “Managment of pedatric pneumonia symptoms in Uganda” och gjorde en postdoc inom febersjukdomar i Tanzania via London School of Hygiene and Tropical Medicine. Hennes pågående forskning fokuserar på mortalitet vid ändrade behandlingar vid hypoglykemi hos barn i Malawi. Vi vill också passa på att tipsa om artikeln “A future for the world's children? A WHO–UNICEF–Lancet Commission” som vi nämner i introduktionen till detta avsnitt om global barnhälsa. Länk artikel: https://www.thelancet.com/journals/lancet/article/PIIS0140-6736(19)32540-1/fulltext Vi som intervjuar i dagens avsnitt av podden är Hanna Jerndal, legitimerad läkare och doktorand samt Sara Wide Gustafsson, AT-läkare och tidigare ordförande i Kandidat- och Underläkarföreningen.

Lars Lannfelt är professor i geriatrik vid Uppsala universitet. Demenssjukdomen Alzheimers har varit fokus för hans forskning under de senaste 30 åren, och de upptäckter som han och hans forskargrupp gjort har väckt stor uppmärksamhet internationellt. Nyligen tilldelade Svenska Läkaresällskapet honom Bengt Winblads pris för" framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom". Dessutom har BioArctic, det företag som han var med och grundade för snart 20 år sedan, i dagarna meddelat att en av deras läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom visat lovande resultat i en omfattande fas 3-studie. Det verkar som att läkemedlet kan bromsa sjukdomsförloppet mycket effektivare än dagens läkemedel.Reporter: Michael BorgertProducent: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

I detta avsnitt av podden välkomnar vi Svenska Läkaresällskapets ordförande, Tobias Alfvén, för att höra vad han tycker är viktigt att politiskt prioritera för förbättrad hälsa i Sverige och globalt. Tobias Alfvén är Svenska Läkaresällskapets ordförande sedan 2020. Hans engagemang i Läkaresällskapet går dock ända tillbaka till tiden som läkarstudent och 2014 var Tobias ledande i att bygga upp SLS kommitté för global hälsa. Han jobbar kliniskt som barnläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset vid Södersjukhuset i Stockholm, samt är även docent i global hälsa vid Karolinska Institutet. Vi som intervjuar i dagens avsnitt av podden är Sixten Elén, underläkare och global hälsa-sekreterare i Kandidat- och underläkarföreningen samt Hedda Ottesen, AT-läkare och doktorand i global hälsa vid Uppsala universitet.

Svenska Läkaresällskapets podcast återlanseras under namnet Global hälsa-podden! Vi inleder med en serie avsnitt inriktade på valet, där vi samtalar med personer med olika roller inom det svenska global hälsa-landskapet för att se hur vi som samhälle kan ta sats för en bättre hälsa för alla. I vårt första avsnitt i serien välkomnar vi Stefan Swartling Peterson som hjälper oss vilka som är de mest brännande hälsofrågorna för våra samhällen. Stefan är professor i Global Transformations for Health på Karolinska Institutet och har jobbat i över 20 år i östra Afrika med frågor som rör barnhälsa och sjukvårdens utveckling. Innan Stefan kom till Karolinska så verkade han som Global Chief of the Health på UNICEF i New York 2016-20 och han är fortsatt idag verksam som hälsospecialist på UNICEF Sverige. Vi som intervjuar i dagens avsnitt av podden är Lotta Velin, AT-läkare och doktorand samt Sophie Kebede Löfström, AT-läkare och styrelseledamot i Kandidat- och underläkarföreningen.

EFN Marknad fokuserar på Storbritannien tillsammans med Peter Sandberg, chef för Svenska Handelskammaren i London.

Dagens gäst i Vintersportpodden, Anders Byström, växte upp i Örnsköldsvik. Han var intresserad av många idrotter som barn och fastnade för längdskidåkning som han var aktiv i till 21 års åldern på nationell nivå. Han började sin yrkeskarriär som skrivande journalist men bytte bana och studerade idrottsvetenskap med inriktning mot idrottspsykologi. Han har sedan dess haft många fina tränaruppdrag både i Sverige och Norge. Nu är han Landslagschef för Svenska Skidlandslaget vilket betyder att han ansvarar för den sportsliga landslagsverksamheten i stort. Innan detta uppdrag hade han samma tjänst för Skidskyttelandslaget.Anders är en mycket ödmjuk person och en prestigelös ledare som verkligen jobbar för att få ut maximalt av varje individ.Vi pratar en hel del om ledarskap och hur han på bästa sätt förbereder ledarna inför OS i Kina 2022. Vi kommer sedan in på skillnaden mellan svensk och norsk skidåkning. Han ger sin syn på statusen för svensk skidåkning som sedan leder specifikt till svensk herrskidåkning och hur den mår och vad vi har på G.Ett aktuellt ämne är psykisk ohälsa, ätstörningar och skador vilket vi så klart pratade om där Anders gav sin syn på detta.Jag vill tacka Anders för att han var gäst i Vintersportpodden och önska han och Svenska skidlandslaget all lycka kommande säsong!! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Patienter tillåts välja bort svenska läkare för att de har utländsk bakgrund, på mottagningar över hela landet. Flera vårdgivare instruerar hur patienterna ska gå tillväga. Hör läkare som vittnar om att bli bortvalda i Studio DN Dokumentär. Producent: Madeleine Longo. Exekutiv producent: Malin Timan. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Bauer Media. Musik: Epidemic sound.

This week's episode is in Swedish. We will be back in two weeks with a longer episode in English! I veckans avsnitt pratar vi med Sofia Hammarstrand, känd för sitt arbete för miljön och mottagare av Svenska Läkaresällskapets Hållbarhetspris 2020. I podden berättar Sofia blandat hur hennes engagemang började, om hur klimatförändringar påverkar människors hälsa, och kommer med förslag på vad läkare på olika steg i karriären kan göra för en mer hållbar hälso- och sjukvård. Sofia intervjuas av Hedda Ottessen och Anna-Theresia Ekman.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

I år är det 80 år sedan Slaget om Storbritannien. Kent Andersson från FHS Försvarssystem berättar om det brittiska luftförsvaret vid tiden för Slaget om Storbritannien som uttryck för systemtänkande och lyfter fram den svenska tillämpningen av de brittiska lärdomarna under efterkrigstiden. Avslutningsmusik:Circus Homunculus

läs 1611 bibeln. läs den som kom ut från oxford 1833, det är en kopia av 1611 https://freegift.mailchimpsites.com/ https://mailchi.mp/e2a4ebfc8975/freegift http://disciplemattias.com/ https://disciplemattias.wordpress.com/links/

Barn tillbringar nästan halva sin vakna tid i skolan. För den som vill påverka hälsan hos våra unga är därför skolan av central betydelse. Men hur får vi lärmiljöer/ skolfastigheter som främjar barns rörelse och hälsa? I panelen: Tobias Alfvén, läkare och vice ordförande, Svenska Läkaresällskapet, Kristin Ekblom, Projektledare Rörelsesatsning i skolan, Riksidrottsförbundet, Carolina Klüft, verksamhetsledare Generation Pep och Marcus Sandlund, affärschef NCC Building.

Ekonomistudion är ett fördjupande nyhetsmagasin från Dagens industri som sänds måndag till fredag i Di TV och som podd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 53: Som vanligt är vi inte helt överens. Som när vi pratar om den sexigaste av alla frågor, momssänkningen på ljudböcker. Förläggaren är för och journalisten är emot. Eller tvärt om. Surprise, surprise. Konflikten mellan Bonniers och Storytel är ett krig. Ett krig om ersättningar, marknadsandelar och tolkningsföreträde. I ett ord – makt. Men det är också en fråga om att förstå, och bestämma, om vad som händer på marknaden. Och här är vi överens. Sedan kommer en liten tvist in i konflikten och plötsligt befinner sig förläggaren i konfliktens mitt med risk för att råka rätt illa ut. Vad ser rika människor när de tittar på bokbranschen? Lönsamma investeringar? En lekstuga där de kan polera bilden av sitt ego? En ambition att stödja kulturen? Vi är cyniker så för oss är svaret rätt givet. Men vi är också romantiker så… Hur ser Adlibris ut i morgon? Den senaste vd:n fick sparken vilket öppnade vägen för en ny strategi. Nu är den här, den nya strategin. Den är förvillande lik den gamla strategin. Slutligen rör vi oss i läromedelsbranschen, en verksamhet med liten insyn och höga vinster.   Innehåll: 00 20 – Momssänkning, pengar till vem? 05 43 – Bonnier vs. Storytel, del 2 19 02 – Mecenater i bokbranschen 26 27 – Adlibris väljer väg och lobbar för att flytta på bokrean 32 55 – Läromedel, en mycket lönsam affär

Vattenbruk kan vara så mycket mer än laxodling i havet. Det finns en stor potential i Sverige att odla fisk, skaldjur och alger på ett miljövänligt sätt. Och rysk kaviar går bra att odla på land. Sverige är "tankeledare" när det gäller vattenbruk, enligt fiskodlingsprofessorn Barry Costa-Pierce. Men då handlar det inte om intensiv och miljöstörande odling, utan om lösningar som är bättre för miljön till exempel odling i tankar på land. Det kan bli dyrt, men det ger oss inflytande över miljökonsekvenserna, konstaterar vattenbruksforskaren Max Troell. I Vetandets värld besöker vi också Sveriges första odling av fisken stör där man får fram rysk kaviar. Programledare: Björn Gunér Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Intervju med Josefin Lind - generalsekreterare för Svenska Läkare mot Kärnvapen.

Kalle Lind och redaktör Mikael Tegebjer pratar om adaptioner till svenska. Välkommen till Hotell California! Nu är det slut på gamla tider! Ellinor Rydholm plockar upp ris!

En podcast om kärnvapen och om vad som händer i dagsläget. Med Gunnar Westberg och David Victorin från Svenska Läkare mot Kärnvapen.

Global Agenda avsnitt tre handlar om att nå en värld där ingen ska behöva lita eller dö på grund av något som går att förebygga. Jag pratar i det här avsnittet med Tobias Alvén, barnläkare och forskare i global hälsa vid Karolinska Insitutet, han är också ordförande för Svenska Läkaresällskapets Kommitté för global hälsa. Han har under de senaste femton åren forskat och undervisat över hela världen, och är för närvarande involverad i projekt ibland annat Etiopien, Sverige, Uganda och Vietnam.

Sjukvårdspoddens Björn och Jonas fortsätter sin jakt på den jämlika vården. Denna gång gästas podden av Heidi Stensmyren, ordförande i Svenska Läkarförbundet. Vi pratar bland annat kompetensförsörjning, beslutsmandat och möjligheter med IT-system.

De svenska vikingarna har återvänt som läktarvikingar med lösbröst och plasthjälmar, och den fornegyptiska dödsboken förberedde människor för resan till de dödas rike. Vid stora idrottsevenemang som OS eller landskamper i fotboll är det idag vanligt att se delar av publiken ansiktsmålade i den svenska flaggans färger och iklädda vikingahjälmar i plast eller plysch. Jeff Werner är professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet och han intresserar sig i sin forskning för vilka bilder vi har av historien. En typisk bild av svenskar eller skandinaver är just vikingarna som på senare år har fått en slags comeback i populärkulturen.Dessutom handlar det om den fornegyptiska dödsboken, en textsamling som man i det gamla Egypten skickade med de döda i graven. Den har nu för första gången översatts i sin helhet till svenska av egyptologen och religionshistorikern Nils Billing vid Uppsala universitet, med titeln De dödas bok, den fornegyptiska dödsboken i översättning och kommentar.Programledare är Urban Björstadius.

Kaliber fortsätter idag granskningen av läkarnas kompetens och fokuserar på det som många läkare själva beskriver som en tickande bomb - bristen på fortbildning. Sverige är ett av mycket få länder i Europa som inte ställer några nationella krav på att specialistläkare hänger med i utvecklingen. Patienter skadas allvarligt och några har till och med omkommit efter att dom träffat läkare som saknar rätt kunskaper. Det berättade vi i Kaliber för några veckor när vi bland annat tog upp fallet med Ulla Pettersson i Åmål som förlorade sin bror Kjell-Erik efter att en läkare missbedömt hans hjärtinfarkt som panikångest. - Personalen på ambulansen kom ut och sa att, tyvärr, det går inte att få något svar ifrån din bror. Så då var det ju bara att konstatera att, han var död, berättade Ulla Pettersson. Vi berättade också att Sverige saknar system som kontinuerligt kontrollerar läkarkompetens. Efter programmet har vi fått in många reaktioner. En del som hört av sig är patienter, men de allra flesta är läkare. Läkare som Mats Nilsson i Östersund. - Ja, reaktionen var att det är en långbänksdiskussion som har hållit på definitivt sen 70-talet och egentligen har det inte hänt någonting, säger Mats Nilsson. Vad menar du då? - Det saknas tid och resurser för att kontinuerligt följa upp utvecklingen via olika vetenskapliga artiklar och prövningar så att alla doktorer får del av detta och på ett gott sätt kan ta hand om patienterna. Så om jag förstår dig rätt här nu. Menar du att det är fortbildningen som är det stora problemet? – Ja. Man kan säga att en konferens idag kostar någonting mellan 2000-3000 upp till 5000-6000 kronor för två dagars konferens. Och det gjorde dom inte för 20 år sen. Sen tillkommer då resa och boende. Och det är liksom ingen som tagit tag i att anslå de pengarna, säger Mats Nilsson. Han är långt ifrån ensam om att peka ut brist på fortbildning som en tickande bomb inom den svenska vården. I februari gick sex av landets största fackrörelser för vårdpersonal ut i ett gemensamt upprop. Man varnar för att fortbildningsnivån bland vårdpersonal är på väg åt fel håll. Och att läget är så pass allvarligt, att vården snart inte kan garantera att patienterna får träffa personal som är uppdaterade med de senaste behandlingsmetoderna. Kaliber idag ska handla om läkarnas fortbildning. Vi ska börja på Sahlgrenska sjukhuset och ortopedmottagningen i Mölndal. Överläkaren Mikael Sundfeldt är mitt uppe i en operation av ett brutet ben. Med hjälp av en borr gör han hål i ett ben för att sedan kunna fästa en metallplatta på det brutna benet. Mikael Sundfeldt är specialist inom ortopedi och framförallt expert på skelettskador som skett via olyckor. Det är ett kunskapsintensivt yrke, där behandlingsmetoder snabbt blir gamla. Något som gör det extra viktigt att ständigt fortbilda sig. - Vidareutbildning är oerhört viktig för att du ska kunna göra ett bra jobb. Det här är ju ett livslångt lärande, och du måste hela tiden vara påläst. Du måste veta det senaste, det går inte att komma i bakvattnet utan du måste hela tiden vara kunnig och patienterna kräver att du ska vara påläst på det absolut senaste, säger Mikael Sundfeldt. Enligt Mikael Sundfeldt måste man dels uppdatera sig med nya forskningsrön och ibland åka iväg på konferenser där dom senaste behandlingsmetoderna presenteras. I en ortopeds fall kan det handla om hur man bäst opererar en höft eller om att få information om dom senaste knäproteserna. Det är vad som krävs för att hänga med i utvecklingen. Men enligt Mikael Sundfeldt, är ofta verkligheten en helt annan. - Det finns säkert jättemånga som får alldeles för lite utbildning. Det svåra är att få in det i arbetstiden. För ofta när man börjar så rullar arbetstiden på, man ska springa och göra massa olika saker. Mottagning, möten och allting. Ska man åka på en kurs så tar det kanske tre, fyra dagar. Då är du borta från familjen tre, fyra dagar. Du är borta från kliniken tre, fyra dagar. När du kommer tillbaka är det kanske en patient som har ringt dig, som inte fått tag på dig. Och sen har du kanske kollegor som får ställa upp och ta din arbetsbörda under tiden du är borta. Så tid är ett problem. Ekonomi är ett problem. Det är dyrt att åka på kurser, säger Mikael Sundfeldt samtidigt som hans mobil börjar ringa. Det är en patient han glömt ta emot. Han försvinner snabbt iväg. Längre ner i korridoren sitter Magnus Karlsson, verksamhetschef för ortopedin på Sahlgrenska. Det är han som löser scheman och som har hand om den budget som kliniken har att röra sig med. - Alltså, traditionellt så är det ju extremt viktigt med fortbildning av läkare för att dels hålla aktuellt kunskapsläge, men också att ifrågasätta det man gör hela tiden och inte halka efter. Kunskapen inom sjukvården, oavsett om det är ortopedi, den ändras hela tiden. Det är inte samma som det var för tio år sen eller femton år sen. Vissa saker kan ändras på bara några få år. Vi har ju dels en budget för fortbildning, och det kan man väl säga att den budgeten har inte gått ihop sig någon gång, säger Magnus Karlsson, verksamhetschef för ortopedin på Sahlgrenska. Varför är det så? - Nja, vi har traditionellt varit dåliga att ta höjd för det… Vi ska backa bandet lite. Året är 2004 och läkarkårens täta band med läkemedelsindustrin har ifrågasatts en längre tid. Medier rapporterar om läkare som åker iväg på dyra utbildningar, sponsrade av läkemedelsbolagen. Det är många gånger påkostat, där läkemedelsbolagen inte sällan bjuder på både flyg, hotell och dyra middagar på platser som Sydafrika och Västindien. Flera läkare blir påkomna och misstänka för mutbrott. Men 2005 blir det delvis stopp för lyxresorna. I en överenskommelse mellan landstingen och läkemedelsindustrin, kommer man överens om att industrin bara får betala för en del av läkarnas utbildningskostnader. Resten av kostnaden lovar landstingen att stå för. Dom flesta verkar överens om att beslutet är rätt. Men hur blev det egentligen med själva fortbildningen? På Östermalm i Stockholm har Läkarförbundet sitt huvudkontor. Här jobbar Turid Stenhaugen som utredare med särskild fokus på just fortbildningsfrågor. Sedan 2004 är hon ansvarig för en enkät som regelbundet mäter hur mycket fortbildning svenska läkare får. Och det var just överenskommelsen mellan landstingen och industrin, som fick förbundet att reagera. - Ja, det var helt enkelt så att läkemedelsindustrin bidrog med ganska mycket finansiella resurser. Det fanns ganska stora farhågor då inom professionen då om att det skulle bli mindre fortbildning, att det skulle bli sämre möjligheter generellt för läkarna att få kompetensutveckling, säger Turid Stenhaugen Till en början såg det positivt ut. I Läkarförbundets fortbildningsenkät såg man faktiskt att fortbildningen ökade dom första åren. Men trenden skulle visa sig vara kortvarig. - Från 2007, ungefär då så var resultaten som bäst. Och då deltog läkarna i såna här med planerade utbildningsaktiviteter,  externa fortbildningar, ungefär 9,1 dagar i genomsnitt på ett år. Och sedan nu, vid det senaste tillfället när vi genomförde undersökningen år 2012, då var det nere i 7,1 dagar. Och om man tittar på hur mycket man deltar i internutbildning, så var det ungefär 1,5 timme per vecka tidigare. Och där är man nu nere i under en timme per vecka, säger Turid Stenhaugen. Enligt Turid är siffrorna allvarliga. Inte bara för att dom stadigt minskar, utan även för att dom ligger under förbundets lägsta rekommendation. Och hon tror att det kan ha blivit värre sen 2012. Sen årsskiftet 2015, får inte längre industrin sponsra läkares utbildning alls. Numera ska allt betalas av arbetsgivarna. - Vi har följt den här utvecklingen och varit väldigt oroade. Vi har skrivit om det i olika artiklar, men egentligen så har vi märkt, att trots att vi har varnat med varningsklockor så har ingenting hänt. Vi har framförallt fört fram det här till arbetsgivaren men inget har hänt, säger Turid Stenhaugen, utredare på Läkarförbundet. Så hur ser egentligen situationen ut idag? Det ville vi ta reda på. Kaliber skickade därför ut frågor till landets 29 universitets- och länssjukhus. Vi frågade verksamhetschefer inom kirurgi, ortopedi och cancervård om specialistläkarna på deras avdelningar får tillräckligt med fortbildning. 52 av 81 kliniker svarade. Och det är en allvarlig bild som målas upp. Nedan följer några av svaren från undersökningen: ”Även om jag som chef är för utbildning, så är jag restriktiv. Centralt anser man att utbildning är ett område det ska sparas pengar på.” ”Nej, läkarna skulle behöva mer. Det är inte katastrof-läge, men det är inte långt ifrån.” ”Ja, vi försöker ju vara liberala, men kompetensutvecklingen hos vissa är verkligen  inte tillräcklig. Och pengar gör ju att man tvingas prioritera.” ”Det här är ett jätteproblem på kirurgen, och politiker och arbetsgivare tar det inte på allvar. Fortsätter det så här kan vi inte längre lova rätt behandling till våra patienter.” Nästan hälften svarar att specialistläkarna på deras avdelningar inte får tillräckligt med fortbildning. Som patient på ett operationsbord riskerar alltså du att träffa en läkare som inte är uppdaterad med dom senaste behandlingsmetoderna.  Och trots att landstingen ska se till att läkarna får tillräckligt med fortbildning, svarar 26 chefer på Sveriges ledande sjukhus att det saknas pengar för att kunna ge läkarna detta. - Ja, det är under all kritik, säger Heidi Stensmyren. Hon är ordförande på Läkarförbundet. - Vi ser mycket allvarligt på det här. Risken är att kvaliteten i vården blir sämre. Risken är framförallt att vi kommer att arbeta med gammal teknik, att vi inte är uppdaterade. Att vi inte kan erbjuda den nivå på vården som den svenska befolkningen har all rätt att få. Sen ett par år tillbaka är frågan om läkarnas fortbildning en av förbundets viktigaste frågor. Men att få landstingen och arbetsgivarna att lyssna, är inte helt lätt enligt Heidi Stensmyren. - Ja, det stora problemet är att i verksamheterna, ute på golvet, så är det fortbildningen som skärs ned först när man ska spara. Och hälso- och sjukvården har ju haft effektiviserings- och besparingskrav nu i många, många år. Och där är fortbildningen typexempel på något som försvinner snabbt och lätt. Och det är den stora utmaningen. Nu, från den första januari, så är det så att huvudmannen ska finansiera all fortbildningsaktivitet för läkare. Problemet är att dom inte lagt tillräckligt med utrymme i sina budgetar, att dom inte avsatt tillräckligt med pengar för det, säger Heidi Stensmyren. Vi ska återvända till ortopedmottagningen på Sahlgrenska och verksamhetschefen Magnus Karlsson. Han är en av dom som svarat på undersökningen. - Problemet är finansieringen, där de här företagen tidigare har tagit den finansieringen. Landstingen, regionerna, SKL har kanske inte heller tagit höjd och har ju inte heller vetat vad den kostnaden är. Och den kommer ju bli rejäl nu då. Och där kan jag väl känna en viss oro, att det kan bli ganska avsevärt mycket dyrare att använda sig av den typen av utbildningar som haft traditionellt hittills i alla fall, säger Magnus Karlsson. Men enligt Magnus Karlsson finns det ett till problem, som till stor del hänger ihop med ekonomin. Och det är tidsbrist. Att anlita vikarier för att läkare ska åka iväg på konferenser är både dyrt och ibland omöjligt att få ihop med schemat. Och att i en sådan situation få tid över till att fortbilda sig är inte helt enkelt. Speciellt på en klinik som den Magnus Karlsson chefar över, där inte fortbildning finns tydligt inlagt i schemat för specialistläkarna. - Nej, vi har inte avsatt tydligt utbildning i schemat. Däremot ska det finnas administration, och då ska det finnas möjlighet att fördjupa sig där. Nu kan man ärligt säga att många läkare är ganska hårt schemalagda, och de har en ganska begränsad administrativ tid. Vilket gör att dom inte alltid hinner fördjupa sig och föröka sina kunskaper teoretiskt, så är det. Läkare är ganska behövda och vi schemalägger dom rätt hårt där de ska vara. Du måste ju också producera vård. Det är ju liksom en avvägning av hur mycket tid och resurser du har för att utbilda och se till att du har tillräckligt kvalitet på de läkarna du har, och hur mycket vård du ska producera, om man nu kan uttrycka det så krasst. Den avvägningen är jättesvår att göra, säger Magnus Karlsson. En annan som svarat på Kalibers undersökning, är Karl-Åke Jansson på ortopedkliniken på Karolinska norr om Stockholm. Karolinska är ett sjukhus som länge dragits med stora nedskärningar, och enligt Karl-Åke Jansson spelar ekonomin in ganska mycket. Men det främsta problemet som han ser det, är att sjukvården ofta inte gör någon större utvärdering av den fortbildning läkarna behöver. - Alla jobbar nog och har en viss struktur. Men hur den ser ut över tid, den är inte riktigt.. jag har i alla fall inte sett någon sådan. Och det tror jag behövs, säger Karl-Åke Jansson. Det finns olika förslag om hur man ska utvärdera läkares fortbildning inom de olika specialistföreningarna. Svensk ortopedisk förening i Karl-Åke Janssons fall. Och enligt honom hade det inte behövt vara särskilt svårt. - För varje individ så måste man kanske upprätta då hur det ska se ut de närmsta åren. Vad är det den individen behöver? Och vad behöver man som ortoped på en viss tidsperiod? Och så lägger man in det i en individuell handlingsplan för ett år, följer upp den på ett strukturerat sätt, i ett medarbetarsamtal, säger han. I ett tidigare program, berättade Kaliber att Sverige saknar system som återkommande kontrollerar läkarkårens kompetens. Då pratade vi bland annat med Olle Larkö som är dekanus på Sahlgrenska Akademin. Då lyfte han fram vikten av fortbildning.  Jag åkte tillbaka till Olle Larkö igen. För när det gäller just fortbildningen, är Sverige ganska unika. Tillsammans med Malta och Portugal, är Sverige det enda landet i Europa, som inte har någon nationell reglering av läkares fortbildning. Och det här är ett stort problem enligt Olle Larkö. - Jag tycker det är ganska slappt, vi har inga krav på vidareutbildning när man är aktiv läkare under sin specialistperiod på kanske 30, 35 år. Det är ju risk för sämre doktorer då, krångligare än så är det ju inte. Det enda vi tycker är att vi kanske ska göra som man gör kanske i Tyskland eller England. I USA är man långt före, dom kräver att man ska ha specialistexamen, det har vi inte i Sverige. Utan det är i princip tiden man jobbar som är det viktiga. Dom kräver att man ska tenta om igen vart tionde år. Vi har ingenting som är i närheten av dom. Många länder, tex Tyskland, kräver att man ska bevista kongresser som är godkända, vi har inget sånt i Sverige heller. Sverige är helt enastående i detta. Det är ett uttryck tycker jag för ”slapp-Sverige”, säger Olle Larkö. Olle Larkö tycker dels att Sverige måste börja ställa krav på att läkare ska fortbilda sig, men också att det behövs ett system som på riktigt mäter mängden fortbildning. Som exempel nämner han CME-poäng, ett system som används i bland annat USA och Tyskland. - Continuing Medical Education står det för. Man får en poäng per timme man sitter på en godkänd kongress. Dom klockar dig när du går in, dom klockar dig när du går ut. Och så ska man ha 50 timmar per år. Gör man inte det under ett antal år, så blir man av med sitt specialistbevis. Det är ju en väldigt ambitiöst, och det tar ett tag innan vi når dit. Men om man började med att man faktiskt måste bevista vetenskapliga konferenser som alla andra européer gör, det tycker jag är ett första steg. Sen är inte det perfekt, det kan kompletteras med annat och sånt.. I Kalibers undersökning med läns- och universitetssjukhusen, efterlyser nästan alla hårdare krav på fortbildning. En del vill ha tydligare riktlinjer, medan andra vill se CME-poäng. Och en av dom är just Karl-Åke Jansson på Karolinska. - Vi är inte där ännu, men det är möjligt att man är på väg dit. Och det är på så sätt man skulle kunna värdera om den individuella specialisten har den kompetens som krävs och upprätthålla en kontinuerlig fortbildning. Samtidigt så är Sverige inte speciellt känt för att skapa sådana system, säger han. Nej, enligt dom flesta jag talat med, verkar CME-poäng vara långt bort. Men faktum är att det finns ett förslag. I en statlig utredning som presenterades förra våren, fanns förslag om att läkarkåren, tillsammans med en rad andra yrken, skulle få särskilda föreskrifter som direkt uppmanar till fortbildning. Och förslaget togs väl emot av bland annat Läkarförbundet och Svenska Läkarsällskapet, som i åratal kämpat för tydligare regler. - Vi önskar mycket bättre strukturer för kompetenssäkring. Det ska inte vara upp till patienterna att ta reda på om läkaren har fått fortbildning utan det här ska vara ett kontinuerligt system och det ska vara ett krav på verksamheten att se till att sköta kompetensutvecklingen, säger Heidi Stensmyren. Men förslaget har än så länge bara varit ute på remiss. Och en av dom som svarat är Socialstyrelsen. Men dom tycker inte det behövs några nya regler. Pernilla Ek är chef på Socialstyrelsens behörighetsenhet. - Vi är ju i grunden positiva till att man uppmärksammar personalens kompetens som den viktiga spelaren i att bedriva patientsäker vård. Men vi anser ju att de här bestämmelserna redan finns på plats, säger Pernilla Ek. I Hälso- och sjukvårdslagen så står att ”där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas den personal, lokaler och utrustning som behövs för att god vård ska kunna ges.” Och i patientsäkerhetslagen står det att ”hälso- och sjukvårdspersonalen ska bedriva sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet”. Juridiken är ett kapitel i sig. Men kontentan av det Pernilla Ek säger, är att det redan står i lagen att läkare ska arbeta på ett korrekt sätt, och att arbetsgivaren har ett ansvar för läkarnas kompetens. Det är med andra ord underförstått att fortbildningen ingår i detta. Och det här är något som väcker viss frustration hos Läkarförbundet. - Man har vant sig vid, eller är väl van vid att det här sköter sig lite av sig självt, men det gör det inte, det vet vi. Man måste inse att fortbildning och kompetensutveckling är ett arbete som inte kan skötas med vänsterhanden. Det krävs planer för det. Vi planerar ju in miljö, sortering av avfall, vi har ju en rad områden som systematiskt planeras inne i verksamheterna. Och att inte fortbildning skulle planeras systematiskt inom en verksamhet, det håller inte måttet, säger Heidi Stensmyren. I Kaliber idag har vi berättat om bristen på fortbildning. Läkarfacket larmar för att nivån stadigt sjunker. Och i Kalibers undersökning uppger närmare hälften av kirurg, ortoped och cancer-avdelningarna att deras specialistläkare inte får tillräckligt med fortbildning. Så vad tänker egentligen arbetsgivarna om det här? Jag åkte till Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. På deras vård- och omsorgsavdelning heter chefen Hans Karlsson. Och jag frågade honom hur han ser på att så många upplever att fortbildningen inte är tillräcklig. - Det är svårt att uttala sig om mängd i form av timmar och tid. Men jag tror att det man kan ta reda på, det är ju att titta på kvaliteten. Hur är kvaliteten i svensk hälso- och sjukvård. Och då kan vi konstatera att när det gäller medicinska utfall och vad patienterna tycker om svensk sjukvård, så har vi en oerhört hög kvalitet. Jag tror att man ska modernisera begreppet kompetensutveckling och titta på att det innehåller fler delar än det som traditionellt förknippas med det. Och det traditionella är ofta kurs och konferens. Jag tänker att kompetensutveckling är mycket mer än det och kanske också ska tydliggöras i ett sådant här arbete, säger Hans Karlsson. Hur tänker landstingen rent ekonomiskt i den här frågan? - Ja, landstingens syn på det här handlar nog inte så mycket om pengar. Utan det handlar mer om att hitta rätta formerna för läkare att kunna fortbildas. Jag tror att det är något man får följa över tid och jag är ganska övertygad om att en del av den fortbildning som har varit i form av kurs och konferens kan ersättas med andra former. Webbutbildning, utbildningar där man tillsammans med kollegor på den egna arbetsplatsen tar del av senaste rönen, att man tar del av de senaste kunskapsunderlagen som nu blir allt mer tillgängliga i verksamheten, säger Hans Karlsson. Det finns ju ett förslag om att ställa formella krav på fortbildning. Det så kallade yrkeskvalifikationsdirektivet. Vad tänker SKL om det? - Ja, nu är ju direktivet fortfarande under diskussion och här kommer vi att lämna in ett formellt svar. Jag vill inte föregripa det idag, men jag kan väl säga att den här typen av bindande, normerande föreskrifter är generellt något som vi inte tycker bidrar till kvaliteten i någon större omfattning. Men enligt flera experter som jag har varit i kontakt med så är Sverige ganska unika om att inte ha formella krav på fortbildning. Bara Malta, Portugal och Sverige saknar det här. Hur ser du på det? - Det är ganska svårt att jämföra olika länder, ,men kan vi konstatera att i många länder så är läkare ofta egna yrkesutövare och har en egen verksamhet. De allra flesta svenska läkare jobbar idag som anställda. Några i vårdföretag och de allra flesta i Sveriges olika landsting. Och då finns ju en möjlighet för en relation mellan arbetsgivare och arbetstagare, att se till att kompetensen finns. Där är verksamhetschefsansvaret väldigt tydligt, säger Hans Karlsson. Nej, bindande regler är inget som SKL menar kommer höja kvaliteten. Trots att så många verksamhetschefer  säger att det är just tydligare regler som behövs. Och att det inte skulle handla om pengar, det håller inte Heidi Stensmyren på Läkarförbundet med om. - Landsting och politiker är mycket väl medvetna, är min uppfattning, om behoven av fortbildning. Men det är när man börjar prata pengar, kostnader och konkret som det stoppar upp. Och det räcker ju inte att vi lite snällt från sidan säger att ”men det här håller inte måttet”. Utan det är dags att myndigheter och gärna också departement sätter ner foten. Och säger att vi måste ha krav på fortbildning. Det måste finnas strukturer för uppföljning. Det här kan inte skötas lite vid sidan om, säger Heidi Stensmyren. Sveriges nye folkhälso-, sjukvårds och idrottsminister är socialdemokraten Gabriel Wikström. Jag undrar hur han ser på att så många läkare larmar om att fortbildningen inte är tillräcklig. - Jag tycker att det är allvarligt. Jag tycker att det är viktigt att poängtera att fortbildning i nästan alla yrkesgrupper är nödvändigt för att man ska kunna upprätthålla kvaliteten men också för att yrket ska upplevas som både utmanande och inspirerande. Och särskilt viktigt skulle jag tro att det är för en yrkesgrupp som läkarna. Och det här är ju någonting som är oacceptabelt. Det måste ju bara fungera och i första hand så är det ju faktiskt landstingens och regionens ansvar att  se till att läkarna får den fortbildning som man både har rätt till och behöver för att utföra sitt jobb, säger Gabriel Wikström (S) Mycket riktigt så ligger ansvaret för sjukvården främst hos landstingen. Men just förslaget om ett yrkeskvalifikationsdirektiv, ligger hos regeringen. Så vad tycker då sjukvårdsminister Gabriel Wikström? - Jag vill inte säga vare sig bu eller bä på den frågan, utan vi diskuterar den just nu. Det är ett intressant förslag men man måste naturligtvis alltid analysera helheten innan man kan ta ställning. Vi är ju en relativt ny regering så vi har en del frågor att ta tag i. Det här är ju naturligtvis ett viktigt område och jag ber om att få återkomma både om tidsplan och regeringens ställningstagande, säger Gabriel Wikström (S). När jag frågar Wikström hur han ser på att så många läkare upplever pengar och tid som ett problem för fortbildningen, vill han inte kommentera vad landstingen gör åt problemet. Men han säger ändå att det är något han känner väl igen. - Det är en bild som stämmer väl överens med min egen också. Och som sagt, här har vi ju stora strukturella utmaningar inom den svenska sjukvården. Det handlar ju både om organisation och ledarskap, men det handlar också om att se över, vad ägnar egentligen sjukvårdspersonalen sin tid åt? Och då vet vi att väldigt många upplever att man får ägna sin tid åt administration. Och här har ju regeringen varit proaktiv och i höstas lade vi ett förslag om en så kallad professionsmiljard som just skulle handla om att man avlastar vårdens yrkesgrupper administrativt så att man ägna mer tid åt såväl patientkontakt men också till exempel fortbildning. Nu var det tyvärr ett förslag som föll i och med budgeten men det är ju förslag som vi räknar med att återkomma med under åren, för det här är ju faktiskt en av vårdens stora utmaningar, säger han. På Sahlgrenska jobbar ortopeden Mikael Sundfeldt vidare. Och han tror att om inte frågan blir löst snart så väntar allvarliga konsekvenser. - På sikt så tror jag att det är katastrof. På kort sikt så kanske man inte ser så stora problem, men om man ser det på en fem, sex års horisont så blir det katastrof. I slutändan handlar ju detta om att våra patienter måste få optimal vård. Det är det som det handlar om. De ska få det senaste och det bästa och det mest prisvärda. Och ända sättet att veta det, det är att hela tiden hålla sig ”up to date”. Medicinsk kunskap är färskvara. Reporter: Michael Verdicchio P4 Göteborg Producent: Andreas Kron P4 Göteborg  Andreas Lindahl  Exekutiv producent Kaliber kaliber@sverigesradio.se

Ekonomiekot lördag tar upp globaliseringen och den svenska lönebildningen. Och vilken roll fack, arbetsgivare och politiker spelar. Gäster är Anders Weihe, chefsjurist och förhandlingschef på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet och Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO. Programledare är Pär Ivarsson.

Sjuksköterskor som säger upp sig på löpande band, cancersjuka barn som skjutsas runt mellan landstingen och gamla farbröder som måste åka 30 mil för en vanlig rutinkontroll. Var du bor, vilket kön du har och vilken klass du tillhör kan betyda skillnaden mellan liv och död. Här hittar du chatten från sändningen P1 Debatt om den svenska sjukvården inför publik på Studion, Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Deltagare: Ann Westin, ståuppare med förflutet som undersköterska och mentalskötare Inez Abrahamzon, journalist och debattör med förflutet som ordförande för Hela Sverige ska leva Alexandra Charles, ordförande i och grundare av 1,6 miljonerklubben och 2,6 miljonerklubben, ideella föreningar som arbetar för kvinnors hälsa Maciej Zaremba, journalist på Dagens Nyheter, som i en serie reportage skrivit om vårdsituationen i Sverige. Birgitta Evengård, professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet; har jobbat länge för jämställd och rättvis vård. Jonnie Roupé, pappa till cancersjuka Lilly; som tvingas åka till andra län för behandling, då det är brist på vårdplats i hemlandstinget. Lena Nutti, vars multisjuke far har 35 mils resväg till närmaste vårdplats. Samson Beshir, som har en sjuk anhörig som blir bemött annorlunda av läkare då hen har ett annat modersmål än svenska. Jakob Lederman, Leg. sjuksköterska och specialistsjuksköterska inom ambulanssjukvård Mona Heurgren, chef för enheten för öppna jämförelser, Socialstyrelsen. Mats Eriksson, ordföranden sjukvårdsdelegationen, SKL, Sveriges kommuner och landsting Emma Henriksson, kristdemokratisk gruppledare i riksdagen och ordförande i Socialutskottet. Åsa Mörner, Leg. sjuksköterska och barnmorska, huvudskyddsombud i Vårdförbundet i Örebro. Bita Eshraghi, ST-läkare, Söder Sjukhusets Kvinnoklinik, Stockholm. Karl Sallin, ST-läkare vid Astrid Lindgrens-barnsjukhus, Solna, Svenska Läkarförbundet i etikdelegationen. Harriet Hedlund, Socialdemokrat, ordf i nämnden för folkhälsa och primärvård i Västerbottens läns landsting   Programledare: Alexandra Pascalidou. Här finns ett Facebookevenemang för debatten, som är gratis att delta i.

Om slarv i kärnvapensilon, kryssningsmissiler på vift och om fuskande officerare med fingret på avtryckaren. Hör författaren Eric Schlosser om olyckor och fusk i de amerikanska kärnvapenstyrkorna. Det var länge sedan tiotusentals människor i Europeiska städer bildade mänskliga kedjor i protest mot kärnvapen. Hör om Svenska läkare mot kärnvapen som fortsätter sin kamp mot undergången. I studion samtalar Hans Blix och Katarina Engberg med programledaren Daniela Marquardt. USA:s försvarsminister Chuck Hagel har begärt en omedelbar och total översyn av de amerikanska kärnvapenstyrkorna som har skakats av en lång rad skandaler, säkerhetsbrister, missbruk, fusk och dåligt ledarskap. "Vad finns det mer som jag inte vet om att jag inte vet om?" är frågan som försvarsministern vill ha svar på, förklarade hans talesperson John Kirby i veckan. Sedan de första atomvapnen byggdes har det funnits stora problem med olyckor och mänskliga misstag på amerikanska kärnvapenbaser. Flera tecken tyder på att de amerikanska kärnvapenstyrkorna inte mår bra. Om detta och om hur USA planerat för krig har journalisten Eric Schlosser skrivit boken Command and Control. Han intervjuas av Konflikts Jesper Lindau. Under sitt Berlin-besök förra året upprepade USA:s president Barack Obama sin vision om en värld utan kärnvapen och uppmanade Ryssland att medverka till fortsatt nedrustning. Samtidigt som Obama höll sitt tal vid Brandenburger Tor, besökte Rysslands president Vladimir Putin en av landets största försvarsindustrier. I ett möte med företrädare för det ryska försvaret gav han sin amerikanske kollega kalla handen. De ryska försvarsanalytikerna Aleksandr Golts och Viktor Baranets förklarar varför Ryssland behöver kärnvapen. Reporter Johanna Melén. Frank Rose är statssekreterare vid amerikanska UD med ansvar för kärnvapennedrustning. Under ett kort besök i Stockholm förklarade han att USA är fast beslutet att få med Ryssland på att minska kärnvapenarsenalen ytterligare. Han intervjuas av Daniela Marquardt. President Obamas nollvision för kärnvapen i världen kritiseras också för att paradoxalt nog driva på en nukleär upprustning, när andra länder vill behålla eller skaffa fler kärnvapen, för att möta USA:s överlägsna konventionella styrka. Så resonerar bland andra Andrew Futter, som undervisar i Internationella relationer på universitetet i Leicester i Storbritannien. Reporter, Jesper Lindau. Antalet kärnvapen har visserligen minskat sedan kalla krigets dagar men riskerna med dessa förintelsevapen har knappast blivit mindre. Ändå är det ganska tyst kring kärnvapenfrågan. Reportage om engagemang mot kärnvapen då och nu av Daniela Marquardt, som träffar Svenska Läkare mot Kärnvapen och förre nedrustningsambassadören Maj-Britt Theorin. Gäster i programmet är Hans Blix, tidigare chef för internationella atomenergiorganet IAEA och FN:s vapeninspektörer, och Katarina Engberg säkerhetspolitisk expert. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Fördjupningsreportage. Expressen dokument ges ut varje dag och är en inläst version av "Expressen dokument" som finns varje dag i tidningen. Uppläsare är Johan Bengtsson. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy