Podcasts about dygnet

Från moln till Mozart, från kustlinjer till livets slut, återfinns fraktaler. Helena Granström funderar över verklighetens och konstens struktur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När en matematiker försöker sig på att skämta kan det låta såhär:Vad står bokstaven B för i Benoit B Mandelbrot? Rätt svar: Benoit B Mandelbrot. Huruvida denna vits någonsin åstadkommer några skrattsalvor ska jag låta vara osagt, men den som förstår poängen har i alla fall också förstått vad som kännetecknar fraktalerna, de matematiska objekt som utforskades ingående av just denne Mandelbrot: att de innehåller delen som är helheten som innehåller delen som är helheten, och så vidare.Därav skämtets poäng: Namnet Benoit B Mandelbrot inneslutet i namnet Benoit B Mandelbrot inneslutet i namnet Benoit B Mandelbrot i all oändlighet.Man kan tänka på ett blomkålshuvud, eller ännu hellre på en romanesco: Bryt loss en bukett, och du kommer i denna bukett att få se det stora huvudet i mindre format. Bryt loss en mindre bukett av denna bukett, och så ännu en mindre från denna: Samma sak upprepar sig, med allt mindre kålhuvuden som fortsätter att spira från allt mindre kålhuvuden. En ovanligt hänförande fraktal kallad Mandelbrotmängden upptäcktes av Mandelbrot själv, och karakteriseras av att en förhållandevis enkel formel ger upphov till en närmast outtömlig komplexitet: ett outgrundligt överflödande universum alstrat av en simpel instruktion. Inför denna rikedom är det svårt att hålla fast vid tanken på att matematiken bara skulle vara något som människan har hittat på: ”Mandelbrotmängden är”, som matematikern Roger Penrose påpekat, ”inte något som det mänskliga sinnet har uppfunnit; den upptäcktes.” Precis på samma sätt som Mount Everest, finns den bara där.Men fraktalerna existerar alltså inte enbart i den rena matematikens sfär, utan i högsta grad i verkligheten: Vi kan finna dem i kustlinjer och floddeltan, ormbunkar och åskviggar, blodkärl och neuroner, galaxkluster och bergskedjor och moln. I var och en av dessa strukturer ser man helheten upprepa sig i de mindre delarna: Den som betraktar en del av en bergig kust kan inte utifrån dess form avgöra om det är en liten sträcka som de ser på nära håll, eller en längre på stort avstånd; och varje liten del av ett moln skulle, betraktad för sig själv, lika gärna kunna vara det stora molnet självt. Till och med vår arvsmassa är arrangerad enligt denna struktur, inpassad i den trånga cellkärnan genom identiska vikningar som sker i mindre och mindre skala. Naturen är, med andra ord, i högsta grad fraktal – och år 2016 kom ett antal polska kärnfysiker lite oväntat också fram till slutsatsen att detsamma gäller litteraturen.Det är en häpnadsväckande upptäckt, även om den kanske är lite mindre fruktbar än vad en författare skulle önska – för hur gärna jag än vill skulle jag inte kunna låta varje stycke i denna essä utgöra en miniatyr av helheten – och varje mening en miniatyr av varje stycke – och varje ord en miniatyr av varje mening. Även om det hade varit outsägligt elegant. Den amerikanska författaren Paul Auster har visserligen gjort gällande att den första meningen i hans roman Mr Vertigo innehåller essensen av hela verket – men den fraktala strukturen i kända verk av författare som Virginia Woolf och Robert Bolano låter sig avtäckas först genom ingående statistisk analys. De litteraturintresserade polska fysikerna genomförde till exempel en kartläggning av fördelningen av meningarnas längd i de romaner de studerade: Vad som framträdde var en form av idealt fraktalmönster, särskilt skönjbart i den typ av litteratur som brukar betecknas som medvetandeström. Mest fraktal av alla – till och med multifraktal, det vill säga innehållande fraktaler av fraktaler – lär James Joyces svårgenomträngliga Finnegan's Wake vara. När det gäller lyrik har en ambitiös forskare med en besläktad metod lyckats med konststycket att finna Cantormängden, en annan känd fraktal, i form av förekomsten av ordet know i en dikt av den amerikanske poeten Wallace Stevens. Och även i musiken är det möjligt att finna fraktala strukturer – föga förvånande till exempel hos en kompositör som Johann Sebastian Bach, i vars tredje cellosvit en musicerande matematiker lyckats identifiera ett påfallande exakt exempel på samma Cantormängd.Bevisar det att konstnärerna, tidigare än matematikerna, har förmått att uppfatta tillvarons inre struktur? Att dessa skapande människor på ett omedvetet vis har anat formen hos de kärl som fyller människokroppens lungvävnad, hos de kärl i vilka dess blod flödar och hos det nätverk av nervceller som överhuvudtaget gör aningar – omedvetna eller inte – möjliga. Kanske är det denna djupt liggande intuition som Mandelbrot själv också anspelar på när han konstaterar att barn inte undrar ”över temperaturen hos en gas eller kollisioner mellan atomer, utan över formerna hos träd, moln och blixtar.” Undrar de, för att de i dessa former identifierar något märkvärdigt bekant, något som lånar sin form också åt deras eget inre?Men å andra sidan skulle författarnas benägenhet att skriva fram fraktaler kunna ges en mer prosaisk förklaring än så, för också det mänskliga livets yttre ramar låter oss ju stifta bekantskap med det fraktala: Dygnet kan förstås som en miniatyr av året som i sin tur kan framstå som en miniatyr av det mänskliga livsförloppet. Men inte bara det: Möjligen, skriver matematikern Michael Frame i den märkliga lilla skriften The Geometry of Grief, kan även sorgen sägas uppvisa en självlikhet på olika skalor, eftersom varje sorg i sin tur består av många små delsorger, varje förlust av en mängd olika möjligheter eller tillfällen eller erfarenheter som för alltid gått förlorade. Inuti sorgen över en älskad människas bortgång, oövervinnerlig i sin väldighet, finns sorgen över att aldrig mer få hålla hennes hand, över att aldrig mer få höra hennes röst, över att aldrig mer få vända sig till henne med sina tankar. Och det faktum att de många små sorgerna liknar den stora sorgen i art om än inte i storlek gör det möjligt, fortsätter Frame sitt resonemang, att öva sig: Att lära sig ett sätt att tackla den väldiga, till synes ohanterliga sorgen, genom att prövande och försiktigt ta sig an de mindre sorgerna, en i sänder. Och betraktat med den fraktala geometrins blick framstår på sätt och vis hela livet så, som en repetition i liten skala för de stora skeenden som hela tiden – och samtidigt, bara långsammare – utspelar sig: varje glädje en liten replik av den större glädjen, varje misslyckande och varje närmande och varje känslosvall en replik av sina större motsvarigheter av vilka de också utgör en del. Och förstås – detta är väl den fraktala livsstrukturens dystraste sida – utgör var och en av tillvarons otaliga förluster en sorts miniatyr av den slutliga förlust som väntar oss alla, den av livet självt.Hur man ska gaska upp sig efter en sådan nedslående insikt är inte helt klart – men kanske kan åtminstone matematikerna ibland oss finna lättnad i ännu ett exempel på humor för de få:–Hur gick det för matematikern som blev gammal och sjuk, dog han? –Nejdå. Han förlorade bara några av sina funktioner. Helena Granströmförfattare med bakgrund inom fysik och matematik

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” har jag bjudit in författaren, föreläsaren och professorn Micael Dahlen. Han har gästat podden tidigare och säkert har ni också sett honom i tv. För några månader sedan kom Micael ut med ytterligare en bok som han har skrivit tillsammans med professor Helge Thorbjørnsen. Boken heter Livs/Tid, (livet, lyckan och tiden) och vill göra oss uppmärksam på en mängd olika frågor som har med just Tid att göra. Hur vi organiserar våra dagar, veckor och år, hur vi planerar, hur vi väger tid mot pengar, hur vi mentalt rör oss fram och tillbaka i tiden: Allt detta är oerhört viktigt för vår livskvalitet. För våra liv bestäms av de val vi gör. Saker och aktiviteter som vi väljer att göra, och saker som vi medvetet eller omedvetet väljer att inte göra. Dygnet har ett begränsat antal timmar och veckan består av sju dagar. Och tiden och livet tickar på. Välkomna till ”Så in i Själen”. Instagram: @micaeldahlenLäs mer på: https://micaeldahlen.com/Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Allt färre svenskar röker cigg, men nikotinanvändandet ökar enormt- särskilt bland unga tjejer. Vape och framförallt nikotinpåsar framstår som "fräschare" och "inte lika farligt"- men nikotinet dödar. Och om det inte dödar, framkallar det ändå sämre mental hälsa och annan skit. Ingrid Salomonsson från Sick of smoking brinner för att hjälpa människor att bryta sitt nikotinberoende, och hon tror på dig.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lyssnarfrågor med Jacob och Wille i avsnitt 454 av Tyngre Träningssnack. Det blir diskussioner kring träning i hög värme och alternativ träning som man kan göra istället i fall man inte står ut. Vilken inverkan när man tränar på dygnet har på ens träningsresultat och vad vi vet kring hård träning och livslängd. Lever före detta elitidrottare längre än andra människor som tränat betydligt mindre? På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:05:47) Hur kan man träna varmare dagar i fall man har väldigt svårt att hantera värmen? (00:13:10) Spelar det någon roll när man tränar på dygnet? (00:22:25) Vad skulle kunna förklara extrem "träningsbakfylla"? (00:28:22) Hur påverkas livslängden hos människor som tränar väldigt hårt?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svensk vårdpersonal mötte tusen kniv- och skottskadade när de utbildades vid ett av världens största sjukhus Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att det är viktigt för honom att få större erfarenhet av att ta hand om penetrerande våld, alltså skador som går genom huden och skadar inre organ, och som ibland går ut på andra sidan.Hundratals utbildade i traumavårdTidigare har Försvarsmedicincentrum i Göteborg utbildat 120 specialistsköterskor och läkare i Sydafrika, men nu skickar också regionerna sin personal för att få utbildning i traumavård.Stefan Sjödin, som jobbat som journalist men nu är ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, lärde sig bland annat ännu mer om att stabilisera patienter. Han skrev en blogg varje dag under två månader om sina erfarenheter från det stora sjukhuset i Soweto på traumarapporter.com- Här kunde vi inte vara ett team på 10-15 personer runt varje patient som i Sverige, utan istället 2-3 varav en var en läkarstudent. Sedan fick man göra så gott man kunde med resurserna, och vi kunde göra förvånansvärt mycket, säger traumakirurg Fredrik Linder.Medverkar gör Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Vicky Jennings, fd traumakirurg och biträdande verksamhetschef vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika ( avled efter inspelningen men kollegor och vänner har godkänt inspelningen), Chanel Theron, narkosläkaren på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Renessa Arumugm, kirurg vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Adela Cagee, mamma till 17-åring som fått allvarliga skottskador och nu omopereras.Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Sedan Putins attack på Ukraina för två år sedan rustar Sverige och många andra länder upp sitt försvar kraftigt. Och vapen och ammunition som donerats till Ukraina ska också ersättas. De svenska försvarsföretagen försöker växla upp sin verksamhet. Priserna stiger, kön är lång och leveranstiderna växer. Samtidigt försämras Sveriges säkerhetsläge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Martin Lundmark, lektor FörsvarshögskolanKristian Åström, ekonomikommentator EkotKristin Magnusson Bernard, vd AP1Björn Andersson, affärsutvecklingschef Sverige NammoGörgen Johansson, chef Saab DynamicsBrad Greve, finanschef BAE SystemsUlf Kristersson (M), statsministerTomas Nilsson, chef MustCharlotte von Essen, chef SäpoReporter:Tomas HedmanProducent:Olof WijnbladhTekniker:Hanna Melanderekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det här är säsongens sista avsnitt. Det var den 22 januari 1981 och julstjärnan hängde fortfarande uppe i familjen Freunds fönster. Det var kanske inte så jättemärkligt i sig trots att julen var förbi. Stilla Natt. Nu tändas tusen juleljus. Sångerna hade kommit och gått. Och grannarna på Lorensborggatan i Malmö hade plockat ner julpyntet. Men i familjen Freunds fönster lyste julstjärnan dag som natt. Oavbrutet. I flera veckor. Dygnet om. Tillslut hörde en orolig granne av sig till polisen som valde att bryta sig in i lägenheten för att ingen svarade när de ringde på dörren. Vad de möttes av var en fruktansvärd scen. I den spöklikt tysta lägenheten låg tre av familjens fyra familjemedlemmar döda i skenet från julstjärnan i fönstret. De hade blivit brutalt mördade.Varning: Olösta Fall är en podcast som inte är för känsliga lyssnare. I detta avsnitt diskuteras ett trippelmord men också självmord.Källor: https://olostafall.se/avsnitt-142-mordet-pa-familjen-freund/Musik: Rachel Seow SosaFölj oss på Instagram: https://www.instagram.com/olostafall/Följ oss på Facebook: https://www.facebook.com/olostafallFölj oss på TikTok: https://www.tiktok.com/@olostafallPrenumerera på vårt nyhetsbrev: https://mailchi.mp/f63f3ebe Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en värld där skönhet och ungdom är viktigare än någonsin har injektionsbehandlingar som slätar ut huden blivit allt vanligare. SvD:s Madelaine Levy står själv i ett vägskäl. Hon ser att hennes utseende åldras men har aldrig riktigt tänkt tanken på att göra något ingrepp. Förrän nu. På en kvart får du veta vad som händer med oss när botox blir det nya normala – och varför SvD:s biträdande kulturchef till slut tog steget. Med Madelaine Levy, biträdande kulturchef på SvD. Programledare: Alexandra Karlsson, producent: Daniel Säfström, redaktör Maxime Persdotter Wallström. Artiklar: ”Botox 'det nya normala' – vågar jag låta bli?” ”Dygnet efter injektionen är... fantastiskt”

Här är ett smakprov på serien "I skuggan av skuld" uppföljningen till "Att skapa ett monster", som just nu släpps i podcasten Motiv. Sök upp och följ podden Motiv för att lyssna vidare på serien. Become a member at https://plus.acast.com/s/rattegangspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Regeringen skär ner på social- och hälsovården med över en miljard euro under de närmaste fyra åren. Nu håller sparkraven på att bli verklighet i välfärdsområdena. Österbottens välfärdsområde ska spara 30 miljoner euro nästa år, och lika mycket året efter. Totalt ska vården i Österbotten skäras ner med uppemot 100 miljoner euro. Då räcker inte osthyveln till. Nu riskerar Jakobstadsregionen med sina 50 000 invånare att bli av med både barnavdelning och dygnet runtjour. Vad innebär det för invånarna och patientsäkerheten om jouren i Vasa ligger 100 kilometer bort? Och om invånarna istället söker till Karleby som hör till ett annat välfärdsområde, vad blir det att kosta? I debatten deltar David Pettersson (KD) och Kim Yli-Pelkola (SFP), båda medlemmar i välfärdsområdets fullmäktige och Marina Kinnunen, direktör för Österbottens välfärdsområde. Mikaela Löv leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Hur får man till att ligga under småbarnsåren? En läsare undrar hur göttegömmorna får till det och vill ha tips. När på dygnet? Var? Melina kommer med en rad tips och Ellinor är lika obekväm som vanligt….. ELLER?!? Kan du inte vänta tills måndag eller torsdag? Vill du ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på:@melina.criborn@ellinorlofgrenKlipps av Victor Ganguly@victorganguly Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att balansera på kammen är minsann inte alltid så lätt. Ibland är den spetsig och vass och då kan det vara svårt att lyfta blicken och njuta av den vackra utsikten, det man har åstadkommit på vägen upp. Dygnet har bara 24 timmar och det gäller att fördela sin tid på bästa sätt för att få balans i livet. Att vara härvarande, sätta sig själv i främsta rummet och bland kanske röra sig fram i extrem snigelfart. Det är några tips som vännerna Renata Chlumska och Helena Godotter Karlberg bjuder på i det sjätte avnittet av Summitpodden, som spelades in strax norr om Polcirkeln i ett expansivt Gällivare. 

I oktober grips 20-åringen på jobbet. 18-åringen på sin gymnasieskola. I slutet av mars sitter de i Eksjö tingsrätt och ska förhöras som misstänkta för mordet på Tove i Vetlanda. P3 Krim handlar den här veckan om Tove-rättegången inifrån och de misstänktas versioner. Två versioner som växt fram under utredningen. I avsnittet berättar för första gången förhörsledarna om vägen fram till att de misstänkta tjejerna till slut medger att de haft något med Toves försvinnande att göra.I avsnittet hör du förhörsledarna Gunilla Karlsson och Lennart Ingvarsson, utredningsledaren Johan Ekström, Jenny Yourstone som är doktor i psykologi och de misstänktas versioner i rättssalen.

Pepins träffar Amanda och Calle från Färsking som nu reser kapital för att kunna ta nästa steg på tillväxtresan. Färsking har etablerat sig som det tredje största granolavarumärket i Sverige och expanderat positionen i frukosthyllan med lansering av flingor under 2022. Nu vill man bredda sortimentet ytterligare för att kunna möta kunden vid fler konsumtionstillfällen under dagen.

Förra veckan gick vi igenom vad som oftast händer med dig som nyförlöst kvinna det första dygnet efter förlossningen men vad sker då med det alldeles nyfödda lilla barnet? Det pratar vi om nu! Programledare är Nina Campioni.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mödraskapet är en underbar värld fylld av kärlek, hemorrojder, kroppsvätskor, ömmande bröst och avslag. Vad sker egentligen med kroppen och med dig som nybliven mamma det där första dygnet på BB? Nina Campioni informerar och kåserar. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Utanför Skottlands västkust ligger Yttre Hebriderna, en ögrupp som befinner sig i ett utsatt läge när klimatet förändras. Här hittar Maria Küchen varsel om människans framtid. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Målet för en enskild människas djupaste längtan är alltid unikt. Men det finns också platser dit många längtar. Det invanda och välbekanta kan kännas trångt och tomt. Så drömmar uppstår om ett själsligt hem någonstans långt borta, där allt är vackert och alla svar finns.Religiösa pilgrimer längtar till Mecka eller Jerusalem. Och karavanstoppet Samarkand i Centralasien, längs sidenvägen mellan Östasien och Europa, blev under medeltiden ett längtans mål inte bara för törstiga kameler utan också för drömmande människor. I det fjärran Samarkand fanns vatten och vila, skönhet och fest. Även bildligt sågs staden som en oas i tillvarons öken.Och poeter längtar inte sällan till öar. Om det är så att du längtar till de Yttre Hebriderna skrev till exempel poeten Eva Ström i sin diktsamling Steinkind från 1979, där man har havet framför sig men Europa i ryggen / och där öarna bara är en tunn hinna av regn om det är så att du känner uppbrottet i dig / som en spricka eller en tanke / om det är så att du längtar efter att förändras medan du reser / då har du redan släckt lamporna i huset / och är på väg.Diktraderna träffar mig i hjärtat. Till Yttre Hebriderna längtar jag ständigt. Jag måste återvända dit. Inte för gott, men färden dit, och människorna och naturen där, gör mig lugnare och ljusare inuti.Ute i Atlanten, sex och en halv mil utanför Skottlands västkust ligger de, Västeröarna, Na h-Eileanan Siar, som de 26 000 bofasta på Yttre Hebriderna säger. Inte för att alla talar gaeliska. Öarna är inte exotiska. Folk handlar på Coop och går på puben och huvudstaden Stornoway är en typisk skotsk småstad. Men den gaeliska som talas, är infärgad av fornnordiska. Uist sägs härleda sitt namn från fornordiskans ord för väst eller från viste, men ingen vet säkert.Vissa gaeliska ord känns välbekanta, andra helt främmande. Sàl na mara havets salt loch uisge sötvattensjö. Havets djup och sälta och varma strömmar hindrar havsisen från att lägga sig runt öarna. Deras grunda sjöar däremot kan bottenfrysa. I takt med att golfströmmen avstannar kommer de att göra det allt oftare.Golfströmmen rör sig långsammare än på tusentals år. Under det närmaste seklet kan den upphöra helt. Höjningar av havsytans nivåer kan dränka de hebridiska öarnas låglänta kuster, och utan golfström blir det kallt där. Riktigt kallt, som på Island. På senare år har dricksvattentäkter frusit. Dygnet runt har dykare på Uist kämpat mot igenisning av vattenintagen från kringliggande sjöar till Lochmaddys vattenverk. Med högst några decimeters sikt har de tvingats treva sig fram under utan och ta bort isen med händerna.Det har hävdats att fornnordiskas Ívist, viste", i sin tur är ett inlån från ett förmodat äldre namn på gaeliska, på ögruppen som geografen och astronomen Ptolemaios för tvåtusen år sedan kallade Eboudai och romerske historikern Plinius den äldre kallade Hebudes. I modern engelska blev Hebudes till Hebrides genom ett skrivfel, påstås det. Strängt taget borde öarna heta Hebuderna, inte Hebriderna.När jag hör en gaelisk sång från södra Uist som heter Eilean uibhist mo ruin, Min älskade ö Uist, begriper jag inte ett ord men språkljuden och intonationen liknar mitt modersmål jamska, jämtländska, en inlandsdialekt. Jag blir vaksam. Jag älskar Jämtland och Yttre Hebriderna, deras starka landskap med fjäll och sjöar, och kärlek kan förvirra en människa. Hjärtat uppfattar band som inte finns. Okända sånger om vad som helst tycks handla om just mig och min kärlek.Skeptisk sänder jag sången till en språkvetare som är specialiserad på jamska. Även han älskar Jämtland och säger att jag hör rätt, och att jämtar troligen fanns bland de nordbor som var i viking på Hebriderna, eller Söderöarna, som de kallade ögruppen. Språket, språken, befinner sig i ständig rörelse, en rörelse full av missförstånd.Det heter alltså Hebriderna och inte Hebuderna för att någon skrev fel, och nu finns ingen väg tillbaka. Det irriterar mig, men kanske är det som det ska. Stillastående vatten bottenfryser lättare. En bottenfrusen sjö härbärgerar inget liv, ett bottenfruset språk kan inte talas.För några år sedan stod jag i machairen på Uist, öns frodiga strandnära ängsmark. Den var översvämmad av blommor. På en enda kvadratmeter machair kan man finna upp till fyrtio olika arter smörblomma, prästkrage, getväppling, timjan, orkideer, klöver, gulmåra och mycket mer. Machairen är klöverhumlans land, en hotad humleart som i Storbritannien bara finns kvar här och på Orkneyöarna.Jag böjde nacken bakåt och såg rakt upp i himlen. Skyhögt uppe i det blå löpte snörräta parallella kondensstrimmor från flyg på så hög höjd att planen inte själva syntes transatlantiskt flyg på väg mellan den amerikanska kontinenten och norra Europa. Vad jag såg var strimmor av längtan, spår i skyn efter människans obändiga behov av att vara där hon inte är.Eller, mer prosaiskt jag såg flygets NAT:s, North Atlantic tracks, tätt trafikerade osynliga motorvägar på mer än tiotusen meters höjd. Dagligen skapas NAT:s utifrån vindförhållandena där uppe, men hur länge till?Massflyget är inte hållbart, och allt vi tar för givet kommer att upphöra en dag. Av forntidens Samarkand återstår idag gräsbevuxna kullar, en bit utanför  dagens Samarkand med sina moskéer och marknader och hysteriska biltrafik. Jag önskar att du får allt det du saknat, om du nånsin kommer fram till Samarkand, heter det i en svensk visa från 1970-talet, men drömmarnas Samarkand finns inte mer. Den sägenomspunna staden invaderades och krossades år 1220 av Djingis Khan. I verkligheten är Samarkand en centralasiatisk stad som andra, spännande och kanske exotisk men inte unik.Den som kommer fram till sina drömmars mål blir ofta besviken. Det finns alltid något annat, någon annanstans, men att ständigt jaga det botar varken längtan eller saknad, längtans sorgsna syster.Ändå kommer längtan att fortsätta driva mig, eftersom jag är människa. Som i Eva Ströms dikt känner jag uppbrottet inuti som en tanke, en spricka. Längst inuti mig, paradoxalt nog, finns det yttersta. Djupt i mitt hjärta ligger en plats långt från fastlandets trygghet. Bara där där jag är som mest oskyddad är jag hel. Fryser yttre Hebridernas sötvattenssjöar helt till is, hjärtats sjöar, är det ute med mig, eller, nej, det är ute med oss alla.Maria Küchen, författare och kritiker

Nyheterna Radio 17.00

Nyheterna Radio 12:00

I dagens avsnitt pratar vi om första dygnet som nybliven förälder. Hur det för många kan kännas omtumlande och känslosamt. Vad kan man egentligen förvänta sig det första dygnet? Och hur vet man vad man ska göra som nybliven förälder? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det första Julia, 12, gör när hon släpps ut från ungdomshemmet är att testa tramadol. Hon har lyssnat på de äldres drogprat. Väl ute faller hon snabbt ner i ett blandmissbruk. Redan när Julia är sex år har socialtjänsten kontakt med henne och hennes föräldrar. Det är svåra och många konflikter hemma, Julia får utbrott på skolan och föräldrarna anses inte kunna ta hand om henne. Hon rymmer från familjehemmet hon placeras i och den sista utvägen är låsta ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Där blir hon i två år. Under åren på Sis-hemmen säger Julia själv att hon lär sig allt om droger och kriminalitet. Det var alltid drogsnack. Dygnet runt. Snack om droger, prostitution, vad de ska göra när de kommer ut, sådana saker. Under den långa tiden programmerades jag så jag var färdigutbildad kriminell och narkoman. Det var som att det var ingen skillnad på mig och de då. När Julia kommer åter bor hemma hos sin mamma börjar hon direkt att köpa droger. Den lättaste att få tag på är det narkotikaklassade läkemedlet tramadol. Tramadolet var så lättillgängligt. Lättare att få tag på tramadol än godis. Alla hade det där jag bodde, varenda en. Man kunde liksom  gå ner till de framför ICA så hade dom. Det var det enklaste, säger Julia. Ganska snart slutar tramdolet att ge den effekt Julia söker och hon börjar blanda droger. Det går snabbt utför och under de kommande tio åren provar hon det mesta. Till slut injicerar hon heroin. När flera av hennes vänner dör i överdoser förstår hon att det snart kan vara hon som ligger där på bårhuset. Och motivationen att bli drogfri börjar spira efter många misslyckade avgiftningar och behandlingar. Reporter: Christine Odén Producent: Sofia Kottorp Slutmix: Mats Larsson Programmet är gjort 2020.

Det första Julia, 12, gör när hon släpps ut från ungdomshemmet är att testa tramadol. Hon har lyssnat på de äldres drogprat. Väl ute faller hon snabbt ner i ett blandmissbruk. Redan när Julia är sex år har socialtjänsten kontakt med henne och hennes föräldrar. Det är svåra och många konflikter hemma, Julia får utbrott på skolan och föräldrarna anses inte kunna ta hand om henne. Hon rymmer från familjehemmet hon placeras i och den sista utvägen är låsta ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Där blir hon i två år. Under åren på Sis-hemmen säger Julia själv att hon lär sig allt om droger och kriminalitet. Det var alltid drogsnack. Dygnet runt. Snack om droger, prostitution, vad de ska göra när de kommer ut, sådana saker. Under den långa tiden programmerades jag så jag var färdigutbildad kriminell och narkoman. Det var som att det var ingen skillnad på mig och de då. När Julia kommer åter bor hemma hos sin mamma börjar hon direkt att köpa droger. Den lättaste att få tag på är det narkotikaklassade läkemedlet tramadol. Tramadolet var så lättillgängligt. Lättare att få tag på tramadol än godis. Alla hade det där jag bodde, varenda en. Man kunde liksom  gå ner till de framför ICA så hade dom. Det var det enklaste, säger Julia. Ganska snart slutar tramdolet att ge den effekt Julia söker och hon börjar blanda droger. Det går snabbt utför och under de kommande tio åren provar hon det mesta. Till slut injicerar hon heroin. När flera av hennes vänner dör i överdoser förstår hon att det snart kan vara hon som ligger där på bårhuset. Och motivationen att bli drogfri börjar spira efter många misslyckade avgiftningar och behandlingar. Reporter: Christine Odén Producent: Sofia Kottorp Slutmix: Mats Larsson Programmet är gjort 2020.

Sedan vi hördes senast har Andrea fattat ett av livets roligaste, största, mest nervösa beslut någonsin. Mathildas liv har gått i ett desto långsammare tempo, men hänger inte läpp för det. Allt om det (och lite till) i härliga avsnitt 330 av Mathilda & Andrea! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En radiobrevväxling om de två grundläggande problemen i samhället, den lite sexigare delen av hjärnan och förslag på förändrad rösträtt. Med radions Annika Lantz och satirikern Eric Ericson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En radiobrevväxling om de två grundläggande problemen i samhället, den lite sexigare delen av hjärnan och förslag på förändrad rösträtt. Med radions Annika Lantz och satirikern Eric Ericson.

Nyheterna Radio 07.00

Avsnitt 81 av Radio Rantorget, en go podd om kulturfenomenet GAIS! Vi snackar om förlusten mot Jönköping, kommande match mot Vasalund och kulturtips! Vill ni oss något finns vi på twitter under @rantorget samt på mejl, där når ni oss på radiorantorget@gmail.com.

Ger du dig själv tillåtelse att välja fritt? Det är det de här avsnittet handlar om. KUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på Mail: marika@varamedveten.se Hemsida: http://www.varamedveten.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/c/MarikaLarsTapper Facebook: https://www.facebook.com/baramig.se Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper Söndags Podcast på ca 30 min: https://soundcloud.com/user-159591503 --- Send in a voice message: https://anchor.fm/marika-tapper/message

Svenskarna svinnar bort ofattbara 260 000 brödskivor i timmen. Dygnet runt, året om. Det är nästan dött lopp mellan butiker och hushåll i vem som svinnar mest, men butikerna har i alla fall något att skylla på – ett förlegat och klimatkorkat system som måste ändras. Men vi i hushållen då, som tröttar på limpan eller kräver färska mackor – kan vi verkligen försvara vårt brödsvinn? Och om vi börjar tänka i nya banor kring vår brödkonsumtion, var hamnar vi då? Hur ser Plan B-livet ut på brödfronten?I det här avsnittet står brödet i fokus, eftersom det är det livsmedel vi svinnar bort mest av. Vi intervjuar Åsa Sandberg på Too Good To Go, en matsvinnsapp och internationell matsvinnsrörelse som opinionsbildar, inspirerar och tipsar om hur vi kan minska svinnet.Vi pratar också med rebelliske Coophandlaren Markus Wahlgren på Gotland, som tröttnade på det svinnframkallande brödsystemet och bestämde sig för att gå en annan väg.I Plan B-podden vill vi utforska hur livet 2.0 kan bli. Det göttiga livet efter omställningen, som håller sig inom planetens gränser och där normer och status bygger på helt andra värden än pengar, flashiga prylar och flotta yrkestitlar. Om vi fabriksåterställer världen och börjar om, vad ska vi då satsa på för att plan B-livet inte bara ska bli hållbart utan till och med bättre än det fossilstinkande plan A-livet?Avsnitt #9: Bröd, bak & andra bullar handlar om det älskade brödet, det goda, nybakade och det gamla och lite torra – som kan förvandlas till allt från fattiga riddare till öl, om vi bara börjar se det som en resurs.PODDARE Emma Sundh & Maria SoxboKONTAKT Mail, Facebook & Instagram.SAMARBETSPARTNER Too Good To Go, vars app hjälper konsumenter att rädda mat från butiker, restauranger och kaféer – inte minst bröd!MUSIK Elias Åkesson (från Elias & the Wizzkids) Get bonus content on Patreon See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Just nu görs en ny app som ska varna när man riskerar att bli lurad på nätet. För att göra appen så enkel som möjligt har forskarna tänkt på vilken hjälp personer med autism, dyslexi eller... ..intellektuell funktionsnedsättning kan behöva. Klartext har pratat med en av forskarna. Fler äldre vill vaccinera sig mot covid-19 så snabbt som möjligt, jämfört med resten av befolkningen. Det visar en ny undersökning. Isländsk TV direktsänder nu från ett vulkanutbrott på ön. Dygnet runt kan tittare se hur het glödande lava kommer ut ur vulkanen.

Förra veckan gick vi igenom vad som oftast händer med dig som nyförlöst kvinna det första dygnet efter förlossningen men vad sker då med det alldeles nyfödda lilla barnet? Det pratar vi om nu! Programledare är Nina Campioni. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mödraskapet är en underbar värld fylld av kärlek, hemorrojder, kroppsvätskor, ömmande bröst och avslag. Vad sker egentligen med kroppen och med dig som nybliven mamma det där första dygnet på BB? Nina Campioni informerar och kåserar. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Del 3 av 5 med temat ”I politikens tjänst” med Nicholas Nikander, kommunalråd (L) Huddinge Kommun. Om hur kommunalpolitik fungerar i praktiken, ungt ledarskap och om att inte ha någon chef. Om ambitioner, engagemang och viljan att utvecklas. Om ett politiskt system riggat för en enklare tid, förvirrande styrdokument och om att ibland vilja vara en ”vanlig invånare” – och hur har han präglats av att ryska soldater tog familjens hus i Finland?

I morgon smäller det. Och med er till det bittra slutet är förstås Filip & Fredrik.

De kinesiska teknikbolagen Huawei och ZTE får inte bygga Sveriges 5G-nät men i svenska hem surfas det för fullt med kinesisk teknik. Hur säkra är routrarna och kommer de att vara tillåtna i framtiden? Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Jimmy Johansson, säkerhetsbolaget Outpost24 Sven Carlsson, teknikreporter Ekot Anna Beckius, chef för enheten för spektrumanalys på PTS Kenneth Fredriksen, Nordenansvarig Huawei Klas Friberg, Säpochef Karl Melin, presschef Säpo Börje Ekholm, vd Ericsson Joel Ibsen, kommunikationschef Tele2 Mikko Viitala, presschef Telenor Tekniker: Marie Persson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det första Julia, 12, gör när hon släpps ut från ungdomshemmet är att testa tramadol. Hon har lyssnat på de äldres drogprat. Väl ute faller hon snabbt ner i ett blandmissbruk. Redan när Julia är sex år har socialtjänsten kontakt med henne och hennes föräldrar. Det är svåra och många konflikter hemma, Julia får utbrott på skolan och föräldrarna anses inte kunna ta hand om henne. Hon rymmer från familjehemmet hon placeras i och den sista utvägen är låsta ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Där blir hon i två år. Under åren på Sis-hemmen säger Julia själv att hon lär sig allt om droger och kriminalitet. Det var alltid drogsnack. Dygnet runt. Snack om droger, prostitution, vad de ska göra när de kommer ut, sådana saker. Under den långa tiden programmerades jag så jag var färdigutbildad kriminell och narkoman. Det var som att det var ingen skillnad på mig och de då. När Julia kommer åter bor hemma hos sin mamma börjar hon direkt att köpa droger. Den lättaste att få tag på är det narkotikaklassade läkemedlet tramadol. Tramadolet var så lättillgängligt. Lättare att få tag på tramadol än godis. Alla hade det där jag bodde, varenda en. Man kunde liksom  gå ner till de framför ICA så hade dom. Det var det enklaste, säger Julia. Ganska snart slutar tramdolet att ge den effekt Julia söker och hon börjar blanda droger. Det går snabbt utför och under de kommande tio åren provar hon det mesta. Till slut injicerar hon heroin. När flera av hennes vänner dör i överdoser förstår hon att det snart kan vara hon som ligger där på bårhuset. Och motivationen att bli drogfri börjar spira efter många misslyckade avgiftningar och behandlingar. Reporter: Christine Odén Producent: Sofia Kottorp Slutmix: Mats Larsson Programmet är gjort 2020.

Julia är 12 år när hon hamnar på låst ungdomshem. Hon lyssnar uppmärksamt på de äldres drogprat. Det första hon testar när hon kommer ut är tramadol. Sen faller hon snabbt ner i ett blandmissbruk. Det här är del tre av P1 Dokumentär Miniserie: Tramadoltjejerna. För att lyssna: Sök på P1 Dokumentär: Miniserie Redan när Julia är sex år har socialtjänsten kontakt med henne och hennes föräldrar. Det är svåra och många konflikter hemma, Julia får utbrott på skolan och föräldrarna anses inte kunna ta hand om henne. Hon rymmer från familjehemmet hon placeras i och den sista utvägen är låsta ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse. Där blir hon i två år. Under åren på Sis-hemmen säger Julia själv att hon lär sig allt om droger och kriminalitet. Det var alltid drogsnack. Dygnet runt. Snack om droger, prostitution, vad de ska göra när de kommer ut, sådana saker. Under den långa tiden programmerades jag så jag var färdigutbildad kriminell och narkoman. Det var som att det var ingen skillnad på mig och de då. När Julia kommer åter bor hemma hos sin mamma börjar hon direkt att köpa droger. Den lättaste att få tag på är det narkotikaklassade läkemedlet tramadol. Tramadolet var så lättillgängligt. Lättare att få tag på tramadol än godis. Alla hade det där jag bodde, varenda en. Man kunde liksom  gå ner till de framför ICA så hade dom. Det var det enklaste, säger Julia. Ganska snart slutar tramdolet att ge den effekt Julia söker och hon börjar blanda droger. Det går snabbt utför och under de kommande tio åren provar hon det mesta. Till slut injicerar hon heroin. När flera av hennes vänner dör i överdoser förstår hon att det snart kan vara hon som ligger där på bårhuset. Och motivationen att bli drogfri börjar spira efter många misslyckade avgiftningar och behandlingar. HELA SERIEN HITTAR DU I P1 DOKUMENTÄR:MINISERIE

Dygnet runt, året runt hanteras larmsamtal på polisens regionledningscentral, RLC. Operatörer tar emot larmet, bedömer informationen och skickar polisbilar till rätt plats med rätt prioritet. Men hur går det till när ett larm kommer in och en prioritering måste göras? Hur känns det att få höra på radion att en försvunnen person har hittats välbehållen? Och när är jobbet som tuffast?RLC-operatören Johanna Rydell Hoffrén och gruppchefen Bo Gunnarsson berättar om sitt arbete på RLC i polisregion Öst. De delar med sig av några ärenden som har berört dem lite extra – och berättar om rekryteringsprocessen och utbildningen för den som vill bli operatör.

Aktuellt, TV-Nytt, Rapport hette det förr i tiden när du skulle få reda på "allt". Idag är det på ett annat sätt. Aktuellt och Rapport finns fortfarande men det finns ju så mycket mer. Så mycket mer. Dygnet runt, jorden runt. Fake news och Real news. Eller? Hur får man tag på sina nyheter idag? Hur blir man allmänbildad "the old school way? Vad är egentligen en dagsfärsk nyhet när algoritmerna styr? Snillen spekulerar. Mycket nöje! Vilkas Podderier är en podd med makarna Anna och Mikael Vilkas. Tillsammans pratar de om allt som hör livet till och lite till. Anna är Mastercoach med en passion för entreprenörskap och framtidens organisation. Hon arbetar primärt med VD och ledningsgrupper i medelstora organisationer för att skapa tillväxt genom fokus, engagemang och glädje. Mikael är mediemannen med välkända speakerrösten, bakgrund inom TV, musikbranschen och med mängder av radioguld. Trummorna står i vardagsrummet och guld- & platinaskivorna pryder gästtoaletten. Framtidens marknadsföring, film & digitala kanaler är hans hemmahamn.

I avsnitt 9 ”Det var Öster, Öster, Öster dygnet runt” så bjuder vi på en intervju med före detta ordföranden för Öster och tillika nuvarande ordförande för ÖSAB, Curt Persson:Som berättar om…..hur han som Hammarbyare blev Öster-frälst sin historia som Öster-ordförandevarför han tycker att en sportchef behövshur man sätter ihop en bra styrelse varför ÖSAB inte kommer fortsätta i sin nuvarande form See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lyssna och njut av rix fm bäst musik just nu

Idag är den röda tråden "Dygnet runt"och Morgan och Viveca filosoferar kring dygnet och dygnets timmar. Och så tar de sig ut på en tidsresa, med mycket mera!

För att köpa CBD olja besök www.iriearoma.se För dig som älskar cannabis besök www.Greenmovement.se

Året är 1953 och på ett skolhem, ett flickinternat, träffar radions Ingrid Samuelsson två lärarinnor som såväl arbetat som bott på skolan i 20 år. Ett liv med både fördelar och nackdelar.

Det tredje avsnittet av Svensk Dam Doku är ett specialavsnitt, utgivet med anledning av Ari Behns tragiska bortgång den 25 december 2019. I podden berättar vi historien om Ari Behns sista tid i livet och om dygnet som förändrade allt. Vi berättar hur Ari Behn gick från att bli kallad ”svärsonen från helvetet” till att bli älskad, och oändligt saknad, av en hel värld.Programledare: Johanna LejonKlippning: Johan Söderlund See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det tredje avsnittet av Svensk Dam Doku är ett specialavsnitt, utgivet med anledning av Ari Behns tragiska bortgång den 25 december 2019. I podden berättar vi historien om Ari Behns sista tid i livet och om dygnet som förändrade allt. Vi berättar hur Ari Behn gick från att bli kallad ”svärsonen från helvetet” till att bli älskad, och oändligt saknad, av en hel värld.Programledare: Johanna LejonKlippning: Johan Söderlund See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Distriktsveterinärerna är en del av Jordbruksverket och ska ansvara för djurskyddet i hela landet. Dygnet runt, året om. Men det är ett uppdrag som på flera håll är allt svårare att uppfylla. Distriktsveterinärerna ska garantera tillgång till veterinär i hela landet. På så sätt ska de garantera djurskyddet. För inget djur ska behöva lida onödigt mycket eller onödigt länge. Men för Distriktsveterinärerna är villkoren ibland väldigt tuffa. Kaliber granskar arbetsmiljön för statliga veterinärer som ibland måste jobba in på småtimmarna och köra mil efter mil. Samtligt som djurägare får vänta i timmar med sina sjuka djur.

Möt Engagemangspoddens hittills yngsta gäst, Marcel Jehrlander, influencer på Youtube, Instagram och Snapchat. Marcel startade sin karriär som 13-åring och har idag, sex år senare, över 25 miljoner exponeringar per år. På hans kanaler får följare en inblick in hans liv som kretsar mycket runt hans största passion – smink. I avsnittet får ni höra […] The post 43. Marcel Jehrlander – Engagemang dygnet runt appeared first on HejEngagemang.

Möt Engagemangspoddens hittills yngsta gäst, Marcel Jehrlander, influencer på Youtube, Instagram och Snapchat. Marcel startade sin karriär som 13-åring och har idag, sex år senare, över 25 miljoner exponeringar per år. På hans kanaler får följare en inblick in hans liv som kretsar mycket runt hans största passion – smink. I avsnittet får ni höra hur Marcel balanserar mellan att vara privat, men inte för privat och hur han håller engagemanget uppe hos sina följare, och framför allt hos sig i en tid av nättroll och elaka kommentarer.

Johanna arbetade inom marknadsföring, samtidigt som hon tog hand om hemmet och hade små barn som inte sov på nätterna. Dygnet runt jobb. Kroppen sa ifrån vilket Johanna nu ser som en räddning. Äntligen fick hon andas ut. Slapp köra över sig själv. Det var start skottet på en resa tillbaka till sig själv. Johanna dök ner i all kunskap gällande hälsa och insåg att det är hälsa, mentalträning som hon brinner för. Nu är hon utbildad stresscoach och idag lever hon sin sanning.

Avsnitt 4 av Harry Potter-podden, Dygnet som försvann, är äntligen här - och kanske är det vårt rörigaste avsnitt hittills?Anledningen till detta är att vi pratar om vad som egentligen hände mellan kvällen den 31 oktober, när Voldemort attackerade Lily, James och Harry, och morgonen den 2 november när Petunia fann Harry liggandes på trappen utanför Nummer 4 Privet Drive i Little Whinging.Vad gjorde egentligen Harry och Hagrid (och Dumbledore för den delen) under den tid som professor McGonagall satt på stenmuren utanför familjen Dursleys hus? Är det ett plot hole från JK Rowlings sida? Missade hon helt enkelt att det blev ett extra dygn för Hagrid att ta hand om Harry? Och hur skulle vi vilja att det dygnet var? Eller finns det en logisk förklaring?Har du mer information än oss? Tveka inte att maila oss på harrypotterpodden@gmail.com, eller kontakta oss på våra sociala medier. Vi heter Harry Potter-podden både på Instagram och Facebook.Mycket nöje.

Dessutom: är Joe Biden bara kramgo eller en snuskgubbe som försatt sina chanser att bli president? Och får drottning Elisabeth ta över och styra upp Brexit-kaoset? Oönskat närgången? Populära Joe Biden, som flest demokrater hoppas ska bli deras kandidat i presidentvalet nästa år, har de senaste dagarna anklagats för att vara oönskat närgången. USA-poddens Sara Stenholm reder ut hur det påverkar hans chanser.   Ifrågasatta tv-äktenskap Trots kritik från tidigare medverkande är TV-serien Gift vid första ögonkastet inne på femte säsongen och en tittarsuccé. Thomas och Louise gästas av producenten Lotta Hellman, som berättar hur paren, filmarna som följer dem dygnet runt och psykologerna jobbar ihop.    God save the Brexit? Kan Drottningen ta över nu och leda britterna ur kaoset? Charlotta Forss, filosofie doktor i historia, reder ut vad hon får göra och vilka hennes rättigheter är.   Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

Läs mer på https://Hillmanpodden.se/82

Studio Allsvenskan gästas av Elfsborgs klubbchef Stefan Andreasson. Han var med och byggde upp Elfsborg från att vara ett lag som krigade i mitten och på den nedre halvan av tabellen till att lyfta Elfsborg till ett topplag och en maktfaktor i svensk fotboll. Vad var avgörande för det? Hur ser ekonomin ut i Elfsborg idag? Och vad var det som hände 2017 då man sparkade förre tränaren Magnus Haglund. Vi snackar också om 2018 och den nya tränaren Jimmy Thelin. Vad har han gjort med Elfsborg under året? Varför har resultaten uteblivit? Vi snackar också om Silly Season, vad en bra spelaraffär är, att äga sin egen arena, Anders Svenssons betydelse och självklart alla era lyssnarfrågor! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Har teknikjättarna med Apple i spetsen förlorat sin glans? I Kina växer nya drakar fram som helt kontrollerar och dominerar vissa områden även här, utan att vi kanske vet om det. Och fick skattebetalarna för lite pengar när staten sålde Nordea? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Anders Billing, producent, chef Ekonomiekot Tom Xiong, driver bolaget Move Shanghai och podcasten Digitala Draken Johannes Ledel, reporter Ekonomiekot Peter Jörgensen, projektledare Riksrevisionen Ingvar Mattsson, fd Riksrevisor Kevin OLeary, O'Share ETF Andrew Left, Citron Research Tekniker: Fabian Begnert ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det äventyrliga #129! Med ett vigt pantersprång hoppar vi rakt ned i poddsäcken. Vi avhandlar bla; Daniel D Lewis hotar med filmpension, kan vi ta det som ett löfte? Vilka icke-pk-rulllar (nej inte p-rullar) förtjänar att nämnas? Nya Cloverfield-rullen...en paradox? Vad händer i hittepå-Wakanda hos Pantern?? Dessutom smörar vi med lite lockgodis såhär i Oscarstider! Get Some! Allt förstås paketerat och snickesnackat enligt bästa nördförmåga. Den här veckan dessutom med liiiite annorlunda inramning! Tjosan! Älska oss på film@sofpodden.se Dygnet runt! Peace, Love & Panters!

Här kommer avsnittet som berört oss mest hittills i DiabetesPoddens historia! Det är nog egentligen väldigt "svårt att förklara för den som inte begrip". I veckans avsnitt träffar vi Anna och Olov, som har två barn med diabetes. Säkert stor igenkänning för de som är i liknande situationer och en stor ögonöppnare för oss andra! Respekten för föräldrar till barn med diabetes har vuxit från stor till gigantisk efter detta möte.

Den här veckan pratar Stefan och Olle om hur man ska få ihop arbetslivet och privatlivet som entreprenör. Och vår nyhetschef Jon Mauno Pettersson har varit i Japan och avlämnar en färsk rapport därifrån. --- Huvudsponsor för Breakits podd är Rackfish. Lättaste sättet att komma i kontakt med dem är via deras hemsida https://www.rackfish.com/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Wahoo! Och vi som trodde att #89 skulle bli lite softare efter förra veckans holmgång! Big mistake.  Veckans fräsiga avsnitt sportar blytunga grejer! Vad sägs om det här; vi har rusat på bio och spanar in nya Alien-rullen (spoilerfritt, it´s a promise!), den kompletta listan över filmidioter...den har vi! Åldersgränser på bio, vilken djungel! För att inte säga verkningslöst!  Fiffi gillar psykopater! Steffo tycker Pierce Brosnan kan gå i pension, eller i alla fall sluta vara med i lökiga C-rullar.  Kan Filmrouletten klå oss den här veckan?? Hahahaha.   Maj fortsätter att leverera våren.  Vi fortsätter att förgylla DIN vår.  Get Some!   Som vanligt mailar du virtuella kramar till film@sofpodden.se Dygnet runt! Vi sitter uppe och väntar (vi lovar)   Köp en SoF-mugg och rädda världens anseende! (vi lovar det också) 

  I dagens avsnitt bryter vi ner när på dygnet du presterar bäst. Vi människor är som erkänt inte direkt några maskiner där du enkelt slår på en strömbrytare utan vi har en startsträcka för att prestera på topp. Men ibland är det inte bara prestation som är i fokus utan också när du bör träna för att återhämta dig optimalt till nästa pass. Lyssna mer i dagens avsnitt så vänder och vrider vi på frågan: När på dygnet presterar du bäst?   Huvudområden - Hur påverkas våra kroppar av dygnsrytmen - Fettoxidation - Inflammation - Summering    Videon finns på Youtubekanalen: Prestera Mera – VIDEO  Artikeln hittar du här: http://www.presteramera.com/tidens-paverkan/ Värdar Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se  

När ska man äta kolhydrater för att göra sig av med kroppsfett? Hur ska man tajma sitt kolhydratintag för att gå ner i vikt och ta fram muskeldefinition och samtidigt öka i muskelmassa? Mathias & Christoffer är ense och ger dig svaret på när på dygnet du ska återinföra kolhydrater i kroppen för att kunna… Read more om #93 – Bästa tiden på dygnet för att äta kolhydrater när du vill bygga muskler Inlägget #93 – Bästa tiden på dygnet för att äta kolhydrater när du vill bygga muskler dök först upp på Min PT Online.

Morgonen 22 mars 2016 vimlar flygplatsen Zaventem av människor. Då exploderar två bomber. En stund senare smäller det i tunnelbanan. P3 Dokumentär nyhetsspecial om dygnet efter attackerna i Bryssel. Bryssel, hem för EU-parlamentet och Natos högkvarter. Plötsligt bryts morgonsorlet av två bomber som exploderar på flygplatsen Zaventem. När röken lägger sig sprids bilder av döda och skadade människor på sociala medier.Snart smäller det igen. Bland morgonpendlarna på tunnelbanan inne i stan finns ett dödligt vapen som spränger sönder en tunnelbanevagn. De som överlever flyr genom mörka tunnlar under jorden.Dygnet som följer kantas av rädsla för fler attacker, stigande dödssiffror och en sörjande omvärld.P3 Dokumentär nyhetsspecial berättar om det första dygnet efter terrordåden i Bryssel.Reporter: Martina Pierrou. Producent: Magnus Arvidson.