Podcasts about Aktiebolag

När antalet mjölkbönder blir tillräckligt litet talar mycket för att Arla ombildas till aktiebolag.  Det menar Claes Jonsson, ordförande i intresseorganisationen Sveriges Mjölkbönder som en gång bildades för att öka den svenska mjölkproduktionen. I det här avsnittet av Lantbrukspodden berättar han också varför han tycker nuvarande beteslag blivit otidsenlig och hur regelkrångel och dålig lönsamhet kan kopplas till brist på arbetskraft och psykisk ohälsa. Intervjuar gör Land Lantbruks reporter Göran Berglund. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Amit Paul är en Entreprenör, Ekonom och kanske mest känd för sin roll i A-Teens för 25 år sedan. Nu brinner han för att kombinera syfte, värderingar och mission med traditionella företagsstrukturer via konceptet RCO (Regenerative Community Organism). Lyssna på vårt samtal där Amit berättar mer om hur man kan kombinera strukturer från Föreningar med traditionella Aktiebolag, hur Entreprenörer och Founders kan tänka för ett mer syftesdriven organisation - vad som gör ett bra liv, glädjen i att jobba hårt - och om rätt låt vann i MELLO?

För fem år sedan parades Tim Björn och Per Larsson ihop av insemineringspersonalen. Per funderade på pension och letade efter någon som ville ta över gården. Tim som då var 25 år drömde om ett eget jordbruk.  I det här avsnittet av Lantbrukspodden får du höra om deras lösning som blev ett aktiebolag. Land Lantbruks reporter Rebecca Johansson pratar också med två rådgivare om andra former av generationsskifte i Lantbrukspoddens serie om Unga lantbrukare.  Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

I detta avsnitt pratar Bartek med Anna Leijon, den svenska frilansardrottningen. De diskuterar sina resor från anställning till frilans, hur man kan kombinera frilansandet med sidoprojekt och inte minst Annas kommande frilansarbok.Några höjdpunkter:Anna Leijon berättar om sin väg in till frilansande.Aktiebolag kontra enskild firma.Man kan ha fler bolag också, och driva fler projekt. Men man måste inte! Anna har återinvesterat en del av sina frilanspengar i att starta fler verksamheter. Men känner inte Anna debiteringsångesten när hon lägger tid på saker som inte drar in pengar på samma sätt som klassiska frilansuppdrag kan göra?Anna berättar om sitt bokprojekt, "Frilansguiden 2.0" om man så vill. Bartek frågar om att ta hjälp i skrivandet och en intressant diskussion om att få hävstång i sina projekt genom att ta hjälp på olika sätt uppstår.Sist men inte minst: finns det något Anna önskat att hon gjort annorlunda?LänkarAnna LeijonAnnas forumAnnas SlackNetlightCoolcompany - en av många tjänster för att fakturera utan att ha eget företagTeamo - Annas tebolagFlowby - Annas köbolagAnnas podcast - TechskaparnaFrilansarguidenFörbeställningssidan för Annas bokRefactoring UI

I detta avsnitt pratar Bartek med Anna Leijon, den svenska frilansardrottningen. De diskuterar sina resor från anställning till frilans, hur man kan kombinera frilansandet med sidoprojekt och inte minst Annas kommande frilansarbok.Några höjdpunkter:Anna Leijon berättar om sin väg in till frilansande.Aktiebolag kontra enskild firma.Man kan ha fler bolag också, och driva fler projekt. Men man måste inte! Anna har återinvesterat en del av sina frilanspengar i att starta fler verksamheter. Men känner inte Anna debiteringsångesten när hon lägger tid på saker som inte drar in pengar på samma sätt som klassiska frilansuppdrag kan göra?Anna berättar om sitt bokprojekt, "Frilansguiden 2.0" om man så vill. Bartek frågar om att ta hjälp i skrivandet och en intressant diskussion om att få hävstång i sina projekt genom att ta hjälp på olika sätt uppstår.Sist men inte minst: finns det något Anna önskat att hon gjort annorlunda?LänkarAnna LeijonAnnas forumAnnas SlackNetlightCoolcompany - en av många tjänster för att fakturera utan att ha eget företagTeamo - Annas tebolagFlowby - Annas köbolagAnnas podcast - TechskaparnaFrilansarguidenFörbeställningssidan för Annas bokRefactoring UI

Vilka är de bästa tipsen när man ska starta, driva och utveckla ett litet eget företag som ska göra ens eget liv rikare? Det är temat för dagens avsnitt där vi blir intervjuade av vår lyssnare Monika Molander. Även om avsnittet fokuserar på företagande så kan man använda många av principerna som anställd också.

Hur man startar ett bolag - Andreas Hurtig #164 (PT Podden) Många tycker det är svårt att starta ett bolag men sanningen är att det faktiskt inte är det. Inte själva processen av att skapa företaget iallafall. I detta avsnitt går vi dels igenom steg för steg hur man startar ett bolag men pratar även om för- och nackdelar med olika bolagsformer samt vanliga fallgropar.   Samtalsämnen: Är det svårt att starta ett bolag? Alternativ till att starta eget och för/nackdelar (frilans finans, cool company osv) Läs mer Enskild firma vs Aktiebolag läs mer Steg för steg hur man startar sitt bolag Vill du studera till att bli en Personlig Tränare och sedan starta ditt egna bolag? Anmäl dig till vår utbildning på www.intensivept.se eller fortsätt att lära dig mer via www.ptpodden.se

Lekmannarevision finns för att skapa legitimitet och förtroende för den växande del av den kommunala sektorn som bedrivs i aktiebolag. En väl fungerande lekmannarevision är en viktig del i den kommunala självstyrelsen, i den lokala demokratin. Hur fungerar lekmannarevisionen i praktiken och hur kan den stärkas? Detta diskuterar vi med SKR:s experter på kommunal revision, Anna Eklöf och Lotta Ricklander. Medverkande: Anna Eklöf och Lotta Ricklander, SKR Programledare: Malin Svanberg, SKR Tid: 19:56

”Tidernas sämsta proposition!” (Om friskolereformen.) Kornhall & Netz är tillbaka!  I detta avsnitt med gästen Anne-Marie Pålsson, som är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, tidigare M-riksdagsledamot och ska utreda hur aktiebolag kan fasas ut ur skolan, på uppdrag av Lärarnas Riksförbund.   Citat från Anne-Marie Pålsson: ”Vi ska fostra demokratiska medborgare och det enda de lär sig är att de har rättigheter, inga skyldigheter – hur demokratiska blir de då?” ”Utbildning innehåller ett betydande mått av myndighetsutövning. Jag får inte ihop idén att man överlåter en för individen viktig myndighetsutövning till ett aktiebolag.”  ”Frågan man måste ställa till politiker är: hur tänker ni här egentligen? Det är ju angeläget i alla andra sammanhang att förvaltningen ska vara rättssäker – och så låter man myndighetsutövning genomföras av aktiebolag som man inte kan kontrollera.”   Programledare: Ingela Netz och Per Kornhall.  Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per(a)kornhall.se eller ingela.netz(a)gmail.com. Läs mer om podden Kornhall & Netz och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/    Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen.

Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor. Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien. Vi uppmanar alla att spetsa öronen och tillåta sig att bli en västerländsk Marco Polisk drömmare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömmande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in till moderna tiders handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp. Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam. Och vi ska så klart också prata om Sydostasiens tigerekonomierna Taiwan, Singapore och Hongkong. I avsnitt två beger vi oss söderut i regionen, men olikt historiens europeiska kolonialister i en jakt på förförståelse för just de vågor av imperialism som européerna sköljde över regionen mellan 1500- och 1800-talen - vågor som faktiskt ledde till skapandet av moderna aktiebolag.

Nu är det dags för det femte avsnittet av Företagarpodden: Genvägen där vi bjuder på korta podcastavsnitt där du får upp ögonen och lär dig mer om ett nytt ämne. Genvägen hör du onsdagar udda veckor - jämna veckor är vanliga #företagarpodden på plats med intressanta intervjuer. När ska man välja aktiebolag och när ska man välja enskild firma? Bägge företagsformer är fullt möjliga att starta med. Men det finns skillnader som gör att det i vissa fall är bättre att välja den ena eller andra. I detta avsnitt får veta allt du behöver för att ta rätt beslut. Lyssna nu!

Ibland blir det väldigt, väldigt varmt. Inte minst i fabriker, pappersbruk och kärnkraftverk. Den värmen kan omvandlas till energi, och det gör vi redan i viss utsträckning, men vore det inte bra om vi kunde ta tillvara på ännu lägre värme och göra något vettigt även av den? ZiGrid är bolaget som på ett revolutionerande sätt utvinner energi ur låggradig spillvärme — och i det här avsnittet av Bioeco ringer vi upp Lars Birging, grundare och VD, för att prata om ZiGrids resa mot en ljus framtid. Bioeco produceras av Studio Nyström Aktiebolag på uppdrag av Sting Bioeconomy. Programledare, producent, klippning och musik: Oskar Nyström Programledare och producent: Helena Wannstedt

Hur startar men företag i Spanien? I detta avsnitt 72 berättar jag vad som gäller för Enskild firma och Aktiebolag. Oavsett vilken bolagsform du vill ha rekommenderar jag alltid att ta hjälp från en auktoriserad byrå för att få råd om vad som kan vara bäst för dig. https://www.facebook.com/varforspanienpodcast/ #VarförSpanien #VarförSpanienPodcastChristina #ChristinaVarförSpanien

Vore det inte bra om ens kläder förmultnade på kroppen och samtidigt doserade ut en härligt återfuktande kräm, och kanske en inbyggd koffein-kick? I det här avsnittet pratar vi med Erik Lindvall, CEO på Guringo Design Studio som jobbar med cirkulära, komposterbara kläder. Tanken är att man likt en god måltid ska "uppleva" sina kläder innan de efter någon dag, likt ett löv, sakta förtvinar. Vi snackar även med Niklas Gilmark på Allvar Underwear som är först i Sverige med att göra underkläder av norrländsk barrskog. De jobbar alltså inom samma produktsegment - kläder - men har rakt motsatta tillvägagångssätt. DET, tycker vi, är spännande. Sting Bioeconomy produceras av Studio Nyström Aktiebolag på uppdrag av Sting Bioeconomy.

I Blåstället #15 räknar vi in en storseger för aktiebolagssatsningen och en förlust i årets första träningsmatch. Myran anar ett defensivt inriktat NIF och Acke undrar vad som händer i Bandyförbundet. En liten avstickare in på den gastronomiska arenan hinns också med och vi får höra en anekdot om hur en välplanerad tifo-skapare en gång gjorde bort sig.Cheers!

Stiftelseurkund, bolagsregistering och bankmöten... Aktiebolag på bolagsveket: https://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/starta   Har du en fråga eller något ämne du vill att vi tar upp i podden hör av dig till oss, vi svarar på allt!Önska ämne till podcasten/ge feedback: http://bit.ly/CSNämnesformulärTwitter: @csnmiljonarerna / CSNmiljonärernaInstagram: @csnmiljonarerna / CSNmiljonärernaMail: csnmiljonarerna@gmail.comFacebook: www.facebook.com/csnmiljonarernaYoutube: CSNmiljonärerna https://www.youtube.com/channel/UCmf28F5lkfZ9k-vi0k-KYMQ

Vore det inte bra om det fanns ett sätt att tillverka batterier från skogsråvara istället för att använda metaller? Det kan nästan låta för bra för att vara sant, men nu går det att tillverka batterier – i papper! I det här avsnittet av Bioeco förflyttar vi oss till BillerudKorsnäs produktionsanläggning på Gruvön. Vi träffar Lars Sandberg, Project Manager Innovation at BillerudKorsnäs, och får veta mer om pappersbatteriet och på vilket sätt det kan tänkas användas i framtiden. Bioeco produceras av Studio Nyström Aktiebolag på uppdrag av Sting Bioeconomy. Programledare: Oskar Nyström och Victoria Österberg.

Vore det inte bra om det fanns ett nytt sätt att framställa mat, som dessutom producerats på ett hållbart sätt? I det här avsnittet pratar vi med Anton Johansson, affärsutvecklare på företaget Mycorena. Vi får veta mer om hur det som i dag är avfall snart kan bli till vegetariskt protein i fredagstacosen. Dessutom tycks dom ha en lösning som till och med gör det möjligt att göra protein till fiskfoder med hjälp av restströmmar - från pappers- och massaproduktion! Bioeco produceras av Studio Nyström Aktiebolag på uppdrag av Sting Bioeconomy. Programledare: Oskar Nyström och Victoria Österberg.

Är kartongen brännbar, ska jag skruva av korken på mjölkförpackningen innan jag slänger den i återvinningen för kartong, behöver jag skölja ur resterna av yoghurt i kartongen innan jag lämnar den för återvinning och vad gör jag när förpackningen jag har i handen ser ut att innehålla flera olika material? Förvirringen vid återvinningsstationen kan vara stor. I det här avsnittet av Bioeco träffar vi experten Helén Williams, hon är doktor i miljö- och energisystem och hon ska ta oss genom en hel del myter och nya insikter när det gäller återvinning och förpackningar.   Bioeco produceras av Studio Nyström Aktiebolag på uppdrag av Sting Bioeconomy. Programledare: Oskar Nyström och Victoria Österberg.

Vore det inte bra om det fanns en 100 procent återvinningsbar flaska som dessutom är biologiskt nedbrytbar? Snart kan det vara verklighet! ”Allt vi kan föreställa oss kan vi skapa” det var med den inställningen som BillerudKorsnäs tog sig an Paper Bottle-projektet. I det här avsnittet av Bioeco träffar vi Gittan Schiöld, Venture Manager på BillerudKorsnäs Venture. Hör henne berätta mer om världens första fiberbaserade flaska för kolsyrade drycker, som ska kunna ersätta både plastflaskan och aluminiumburken. Bioeco produceras av Studio Nyström Aktiebolag på uppdrag av Sting Bioeconomy. Programledare: Oskar Nyström och Victoria Österberg

Hur har dagens sätt att konsumera medieunderhållning påverkat branscher som musikbranschen och spelbranschen? Säljer musiker fortfarande cd-skivor, hur reagerade skivbolagen när tjänster som Spotify tog plats på marknaden och hur viktig är egentligen den digitala närvaron i skapandet av nästa stora hitt? Och vad händer på spelmarknaden, är spelkonsolens tid förbi? I dagens avsnitt av Bioeco träffar vi Anderas Werling, A&R och Productmanager på Sony Music Sweden. Vi ger dessutom vår egen programledare Oskar Nyström ett extra uppdrag. Han får nämligen axla rollen som dagens andra gäst och dela med sig av sina kunskaper och omvärldsspaningar från spelvärlden. Bioeco produceras av Studio Nyström Aktiebolag på uppdrag av Sting Bioeconomy. Programledare: Oskar Nyström och Victoria Österberg

Hur konsumerar vi medieunderhållning i dag? Gör all vår streaming att vi påfrestar vår planet ännu mer än tidigare, eller är det bättre att streama vår underhållning än att var och en av oss köper var sin stereo, var sin blu-ray-spelare och varsin säsong åtta av Game of Thrones?  I det här avsnittet av Bioeco pratar vi med Dag Lundén, miljöchef på Telia. Vi pratar om streamingens utveckling, myter och vilket fotavtryck vår konsumtion av underhållning lämnar på vår planet. Bioeco produceras av Studio Nyström Aktiebolag på uppdrag av Sting Bioeconomy. Programledare: Oskar Nyström och Victoria Österberg  

… om du fick låna vad som helst? I det har avsnittet av Bioeco tittar vi närmare på Fritidsbanken och spekulerar kring vilka andra produktsegment som skulle kunna anamma samma modell. Fritidbankens kommunikatör Henrik Byström delar med sig av tankar kring utlåning, förtroende, engagemang och att ge varenda människa möjligheten att vara med. Bioeco produceras av Studio Nyström Aktiebolag på uppdrag av Sting Bioeconomy. Programledare: Oskar Nyström och Victoria Österberg

In this bonus episode of Bioeco you get an extended interview with the New York based startup company Nexloop. We talk to Anamarija Frankic and Jacob Russo and learn more about how they used biomimicry to build products and systems based on the functional principles and strategies of organisms and ecosystems found in nature. Bioeco is produced by Studio Nyström Aktiebolag. 

I det här avsnittet av Bioeco pratar vi om hur vi kan dra nytta av den kunskap och de lösningar som 3,8 miljarder år av utveckling skapat - vi pratar om biomimicry. Tillsammans med Ana-Marija Frankic och Jacob Russo från Nexloop får vi veta mer om hur de använt naturen för att lösa ett faktiskt problem Vi pratar även med Karolina Nätterlund som arbetar på Designcentrum i Jämtland, som bland annat pluggat biomimicry i Costa Rica.   Bioeco produceras av Studio Nyström Aktiebolag på uppdrag av Sting Bioeconomy. Skriv till podcasten på bioeco@stingbioeconomy.com eller besök vår Facebook-sida.

Veckans avsnitt handlar om rymden. Det ska visa sig att det som framstår som så avlägset och främmande egentligen är mycket närmare än vad vi tror, och modern rymdforskning handlar faktiskt lika mycket om att lära sig av rymden för att förbättra vårt liv här på jorden – som motsatsen. Häng med oss på en resa genom Kennedy Space Center, SpaceX, additiv tillverkning med matlådor i rymden och – såklart – en och annan myt. Bioeco produceras av Studio Nyström Aktiebolag på uppdrag av Sting Bioeconomy. Skriv till podcasten på bioeco@stingbioeconomy.com eller besök vår Facebook-sida.

I säsongsavslutningen av Skatteskolan – en podcast för företagare har det blivit dags för deklaration för dig som driver aktiebolag, alltså Inkomstdeklaration 2, INK2. Vi går igenom deklarationens alla delar, gör nedslag i de vanligaste rutorna och går igenom när deklarationen ska lämnas in. Alla avsnitt av Skatteskolan – en podcast för företagare hittar du på verksamt.se/skatteskolan. I podcasten hör du Skatteverkets experter Jenny Persson och Per Granqvist. Programledare Anders Nyberg från Tillväxtverket.

Bengt Nilsson blev en framgångsrik entreprenör i början av 1900-talet. Bara några årtionden tidigare var det betydligt svårare att starta en egen verksamhet i landet. Olyckor och ond bråd död lämnar många spår efter sig i våra arkiv, och det är nog ett skäl till att de livsöden som släktforskare tar fram ofta har sorgliga och hemska inslag. Men idag kommer historien att bli mer solskensartad, och handla om Bengt Nilsson, en driftig person som lyckades väl i sina affärer och som blev smått förmögen. Han drev företaget The Swedish basket company, Svenska korgkompaniet, från sina två hem det ena låg i Skåne och det andra i England. Bengt Nilssons barn-barn har samlat på sig det material som företaget lämnade efter sig, och mycket mer därtill. Hemma hos Bengt Holmquist i Falun finns rum efter rum med släktforskningsmaterial, men till idag har han plockat fram några arkivmappar där han noggrant samlat och systematiserat sin morfars efterlämnade papper. Morfar Bengt blev en framgångsrik entreprenör på sin tid, och klarade att driva företag långt från hemmet, men utan att någonsin släppa kontakten med hemsocknen och människorna där. Han föddes 1864 i Ållekulla, i Loshults socken i Skåne, precis vid gränsen till Småland. Vid femton års ålder, just när han ansågs vuxen, dog hans far. - Han var en vanlig småbrukarpojke. Det var väldigt steniga marker där han växte upp, nästan värre än i Småland. Han jobbade som dräng ett tag, men det här med Amerika det hägrade för de flesta. Loshults socken var en av de socknar i Skåne som hade störst utvandring. Det var ju det enda sättet om man ville tjäna pengar, det kunde man ju inte göra som vanlig bondpojke annars, säger Bengt Holmquist. Bengt Nilsson reste första gången till Amerika 1885, han hade lånat pengar till resan av en farbror. Han fick arbete på en bangård i Minnesota. - Lönen det var 1 dollar och 10 cent per dag, och där stannade han i tio år, och under tiden lärde han sig engelska ordentligt. Bengt emigrerade inte, han for till USA för att tjäna pengar att ta med sig hem. - Ungefär som var fallet med greker och Jugoslaver som kom hit till Sverige på 70-talet, kommenterar Bengt Holmquist. - På den tiden hade ju nästan alla varit i Amerika, fortsätter han och berättar om hur gubbarna på kalas ibland kunde börja prata engelska sinsemellan när de talade om sådant som barnen inte borde höra. Till slut hade Bengt samlat ihop 1100 kronor, en ansenlig summa pengar på den tiden. Bengt tog sitt sparade kapital och for hem till Loshult igen. Då har hans två svågrar kommit på en affärsidé de tillverkade korgar som de har börjat sälja till England och Tyskland. Det var spånkorgar som flätades efter speciella mått i Tyskland och England. Behovet av korgar var enormt, särskilt hos dem som sålde frukt och grönsaker och det var lätt att få dem sålda. Men trots att svågrarna hade kommit på en bra affärsidé verkar de ha haft lite svårt att förstå hur de skulle kunna få affärerna att blomstra. Men de hade turen att få hjälp av Bengt. - Han hade tydligen lite mer affärssinne än de andra för de höll på att konkurrera med varandra och höll på att ta ihjäl varandras verksamheter på det sättet. Det var det morfar satte stopp för, han fick dem att bilda ett gemensamt bolag med andra sockenbor och det var då de började tjäna pengar. - De hade väl så gott som monopol ett tag, i alla fall på den engelska marknaden. Att starta ett företag i ett främmande land som England måste ju ha inneburit en del svårigheter, och man kan undra hur han visste hur man skulle göra. - Det har jag också undrat, men han var väl väldigt företagsam och hans goda kunskaper i engelska måste ha spelat stor roll, tror hans barnbarn. Allt mer korgar måste produceras och Bengt och hans svågrar engagerade folk i torp och gårdar i hela Göinge-trakten. - Det satt folk och flätade korgar i var och varannan stuga i trakten ett tag, skrattar Bengt Holmquist. Det finns en historia om hur de hade lärt sig att fläta korgar, och den handlar om hur en man från socknen satt i fängelse tillsammans med en dalmas som lärde ut konsten. - Det gick väl ett tåg i veckan till Sölvesborg med korgar, och sen gick det båtlaster till Tyskland och England. En av svågrarna stannade kvar i Sverige, en tog hand om den tyska marknaden och Bengt skötte verksamheten i England. Nu kom hans goda kunskaper i det engelska språket väl till pass. Han anställde några engelska pojkar som tillsammans med honom själv satte handtag på korgarna, det hade blivit allt för skrymmande att ha handtag under transporterna på tåg och båtar Bolaget gick bra, de gjorde goda vinster, så goda att Bengt kunde köpa loss sin föräldragård. För trots att han var en duktig affärsman så var det ändå viktigt att äga jord. Så under lång tid kallade han både England och Sverige för hemma. - Han var i England under 18 säsonger. Han åkte någon gång i mars och kom hem i slutet av november, och då gick han direkt ut på logen och ställde sig att slagtröska. - Du vet på den tiden var lantbruket huvudnäringen. Det finaste var att vara bonde, det spelade ingen roll hur mycket man kunde tjäna på annan verksamhet. Korgföretaget gick alltså bra men helt utan motgångar klarade de sig inte. Ett år var det en båt som sjönk i hamnen i England, och då blev det problem med likviditeten. Bengt Nilsson tog då hyra på Majestetic, ett emigrantskepp. Han var med på sex resor fram och tillbaka mellan England och USA, och hans uppgift blev att hämta emigranter som kommit med båt till England som sedan tog tåg tvärs över England för att ta skepp över Atlanten. - Hans uppgift blev att hämta dem vid tåget. Många av emigranterna var oroliga för de visste att det fanns så kallade runners som försökte lura av dem packning och pengar, men där de såg att morfar var där så var det många som kom från hans hemsocknar och som kände igen honom. Är det du Bengt! Då behöver vi inte vara oroliga. Trots att Bengt alltså varit framgångsrik, så drog han sig inte för att arbeta hårt med helt andra jobb när det behövdes. - Du vet att det där med att jobba, det var ju heligt. De som inte jobbade var ju värdelösa. Man kunde hävda sig genom att vara en duktig arbetare, säger barnbarnet Bengt Holmqvist och citerar en järnvägskung ifrån USA som lär ha sagt Ge mig svenskar, snus och whisky och jag ska bygga en  järnväg genom helvetet. Bengt lyckades rädda sitt företag, verksamheten kom igång igen och snart började den åter att blomstra. Bengt anställde inte bara engelsmän i företaget utan gav också jobb till folk som hemifrån, också sina egna syskon, brodern Gustav och systern Tilda. Tilda hade en fin hatt på sig i England, men den bytte hon till schalett när hon kom hem. - Annars hade man tyckt att hon var högfärdig. Bengt Nilsson var gift två gånger, det första äktenskapet slutade i skilsmässa, men det andra blev desto lyckligare. Den gången gifte sig korgmakaren med Hilma Sjöstedt, som hade haft en svår start i livet. - Mormor Hilma hade blivit såld på auktion som nioåring. Hon arbetade först på sockerbruket i Arlöv, men kom till England där hon ganska snart blev hushållerska hos Bengt. Hon blev med barn och skickades hem till Sverige. Det var över tjugo års skillnad i ålder mellan de två, och det var ett mycket lyckligt äktenskap. Korgföretaget hade sin storhetstid på 1910-talet, men lade ner sin verksamhet 1917 när första världskriget bröt ut. Men det var inte bara kriget som spelade roll. - Engelsmännen lärde sig att göra egna korgar, och eftersom Bengt och hans svågrar började bli lite gamla så tyckte de nog att det var lämpligt att sluta när kriget bröt ut, tror Bengt Holmquist. Vad var det som drev honom? -Han hade en stor nyfikenhet och tydligen ingen som helst underlägsenhetskänsla, utan tyckte att han kunde fixa det mesta själv. De sista åtta åren av Bengt Nilssons liv blev dessvärre betydligt dystrare än ungdomens dagar. Han och Hilma förlorade sitt yngsta barn i en hjärntumör, bara sju år gammal, och Bengt själv drabbades av en hjärnblödning som delvis förlamade honom. Hur såg reglerna ut för affärsrörelser? När korgföretaget The Swedish Basket Company startade var det möjligt för vem som som helst att bilda företag. Men fram till 1864 hade det funnits strikta regler för hur handel skulle bedrivas. I städerna rådde skråväsendet där olika yrkessammanslutningar bestämde vilka som fick sälja och köpa varor och tjänster. Och på landsbygden var man hänvisad till att sälja sina varor på marknader en eller ett par gånger om året. Men när Bengt och hans svågrar startade sitt företag 1904 så var alla dom regleringarna borta. Det var till och med så att kvinnor fick lov att starta företag berättar Lena Andersson Skog som är professor i ekonomisk historia vid Umeå universitet. - Men det var skillnad på vad kvinnor och män fick göra. Kvinnor fick exempelvis inte anställa folk, annat än sina yngre barn och möjligtvis äldre släktingar, medan män kunde sätta upp en egen rörelse med många anställda, berättar Lena Andersson Skog. Anledningen till förändringen 1864 var att det funnits en diskussion under hela 1800-talet då Sverige förändrades väldigt snabbt. - Dels ökade befolkningen i hög grad, samtidigt som vi fick en rörelse där  jord och skog blev privat egendom. Vi fick möjlighet att sälja jordbruksprodukter och trä till utlandet, och vi fick en kommersialisering av vardagslivet där pengar började användas på ett helt annat sätt. Det ledde till att klyftorna mellan olika grupper i samhället, och inom tidigare ganska jämställda och homogena grupper, ökade. Detta ledde i sin tur till att vi fick en snabb inkomstökning och en snabb proletarisering, det vill säga att folk som tidigare hade kunnat försörja sig i jordbrukets hushåll istället blev daglönearbetare eller arbetslösa.  Hur skulle då samhället försörja dessa fattiga på landet? - Det var ju svårt för dem att flytta in till städerna för där bestämde skråna över städernas ekonomi och man var inte intresserad av att ha fattiga människor som drev omkring på gatorna. Det här diskuterades mycket i Riksdagen. - Det finns en likhet här med dagens tiggeridebatt och om hur vi ska hantera stora sociala förändringar där nya grupper plötsligt inte kan få sin försörjning. En sak som hade utvecklats under 1800-talets första del var att många kvinnor från tidigare burgna rika jordägarfamiljer plötsligt inte hade män att gifta sig med. Hur skulle de försörja sig? - De kunde ju inte gå ut i jordbruket och jobba för det var ju flickor från så kallade fina familjer. Men de måste ju få en försörjning, så från 1820-talet diskuterade man i Riksdagen hur ska de här kvinnorna skulle få sin försörjning och också om hur de skulle få bort de fattiga. Kunde då Bengt Nilsson bara sätta upp sin affärsrörelse, vad fanns det för regelverk? - Han var tvungen att meddela till myndigheterna och i princip fanns det ingen som kunde hindra honom från 1864. Och det var väldigt många som satte upp sin egen affärsverksamhet vi den här tiden, man såg en explosion av antalet småföretagare, både handlare och hantverkare, speciellt utanför städerna där det var många som behövde försörja sig på olika sätt, berättar Lena Andersson Skog. Men det var många av de som öppnade eget som försvann efter ett par år och gick tillbaka för att bli lönearbetare och anställda hos någon eftersom det inte var så lätt att komma ut på marknaden och sälja tillräckligt mycket för att kunna leva på det. - Det var speciellt knepigt för kvinnor som satte upp verksamheter. Många hamnade under den lägsta inkomsten och betalade därmed ingen skatt vilket inte sågs så positivt eftersom de då inte bidrog till kommunens inkomster.  Vad var då den vanligaste verksamheten man startade upp vid den här tiden? - Det var väldigt vanligt att man startade upp något som hade med det man tidigare gjort i hushållet. För kvinnor var det vanligt med det som hade med textilier, kläder och matlagning.   Hur kom då den här kunskapen om att kunna starta företag ut till vanligt folk? - Där får vi tacka vår centralmakt att informationen kom ut, berättar Lena Andersson Skog. Stora beslut annonserades i Post och inrikestidningar som fanns sedan 1600-talet. Även prästen meddelade beslut i predikstolarna.   Post och inrikestidningar den 6 augusti 1895 Kungörelser Denna dag har i Handelsregistret intagits anmälan af Sven Nilsson att han i Örkelljunga socken, ämnar idka garn-, manufaktur- och diversehandel äfven som handel med eldfarliga oljor och giftiga färgstofter under firma S Nilsson. Christianstads Landskansli den 26 juli 1895 på Landshöfdingeembetets vägnar: A Ljungberg och Esaias Zenterwall.   - Vi får inte glömma att en stor del av den svenska befolkningen hade ett högt humankapital, vilket betyder att det fanns kunskap hos individerna att till exempel läsa, skriva och räkna. Något som inte var vanligt hos allmänheten på samma sätt i andra länder. Vi hade på så sätt en duktig befolkning som var beredda att ta emot det nya. Fanns det någon kontroll över verksamheter som drevs i vårt land? En av nackdelarna av avskaffandet av skråväsendet var deras egna kvalitetskontroller och konsumentskydd. Efter utbildning skulle man kunna visa upp ett mästarbrev eller vara verksam som gesäll. - Det var ett skydd som gjorde att en kund kunde klaga på en produkt om den inte höll måttet. Men den möjligheten försvann efter 1864.  Däremot såg staten till att det fanns andra typer av organisationer där hantverkare eller handlare var med så att staten kunde ha kontroll på hur många verksamheter som fanns. Behovet av konsumentskydd och behovet att hålla uppe kvalitén för de saker man gjorde ledde också till att det blev en återkomst hantverksorganisationer från slutet av 1800-talet.  Beskattningen såg vid den här tiden lite knepigare ut än idag. - Beskattning låg främst på jorden och väldigt lite på inkomsten. Det fanns ett system med olika inkomstnivåer där man var tvungen att betala en viss summa skatt beroende på hur mycket man tjänade, men det fanns också ett tak på hur mycket du behövde betala, och den var kopplad till ens jordägande. - Tjänade man väldigt mycket, så att man egentligen tjänade mer än vad man skulle skatta för så fick du behålla det. Så skattebördan låg i väldigt hög grad på jordägande under den här tiden. Det är först på 1910- talet när vi får en modern inkomstskatt i Sverige som vi betalar mer rättvist mellan de som tjänade mycket kapital och de som ägde jorden och brukade den. Var finns handlingar? - Dels kan man leta i kyrkböckerna efter individen och var hon eller han hade sin verksamhet. Sen finns det Handelsregister från 1855 där man registrerade sin verksamhet. Och hade man ett Aktiebolag så finns de handlingarna på Riksarkivet.   Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson och Viktor Åsberg slaktband@sverigeradio.se

I detta avsnitt: Svar på frågan om det finns idéer av att sänka aktiekapitalets storlek? Är det en ny företagsform på gång, månne? Dessutom har vi en gäst i studion, Kristoffer Storm från Circle K, som bland annat hjälper oss att reda ut kring kommande reglerna bonus malus - viktig kunskap om du är i färd med att köpa företagsbil, eller privat, innan 1 juli 2018, och även efteråt. Och så uppmärksammar vi Skatteverkets nya härliga attityd!

En lyssnare undrar hur det går till om man har en enskild firma men vill istället starta ett AB? Varför är det bra och hur gör man? Dessutom kommer drivmedelsexperterna från OKQ8 och pratar eco driving = #sparadkrona! Det finns flera fördelar med att starta aktiebolag istället för enskild firma för den som tänker satsa på sitt företag. I detta avsnitt tar Günther och Julia upp frågan och berättar mer om hur du gör. Gäster i studion är Erik Stenströmer Moglia, kategorichef drivmedel och Jesper Kansbod, chef för public affairs på OKQ8. Vi får konkreta tips kring hur du som företagare kör billigare och sparar pengar. Günther har själv testat några teorier på temat, medan Julia satsar på andra transportmedel. Dessutom pratar de om framtidens drivmedel - finns det kanske en kommande luktrativ bransch för en hugad entreprenör att kasta sig in i?

Vad är det för skillnad mellan enskild näringsverksamhet och aktiebolag? Ska man ha F-skatt eller FA-skatt? Och vad är egentligen ett räkenskapsår? Skatteverkets experter ger dig svaren. OBS! I avsnittet nämns att det lägst tillåtna aktiekapitalet är 50 000 kronor. Från och med den 1 januari 2020 är det lägst tillåtna aktiekapitalet i privata aktiebolag 25 000 kronor. För att kunna registrera ett aktiebolag med 25 000 kronor i aktiekapital måste det vara bildat (stiftat) från den 1 januari 2020 och framåt. Skatteskolan - En podcast för företagare är en podcast från Verksamt.se som produceras av Skatteverket och Tillväxtverket.

Aktiebolag är den absolut vanligaste bolagsformen för ett startup, men vad är egentligen skillnaden mellan de olika bolagsformerna? Vad passar vilket syfte? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

SCA Hygiene Products Aktiebolag v. First Quality Baby Products, LLC | 11/01/16 | Docket #: 15-927

Det började med en buss och Sveriges minsta konsthall och fortsatte med en station och några av byns problemfastigheter. I Röstånga startade man aktiebolag för att ge byn makten över utvecklingen. "Det är viktigt att mobilisera brett och låta människor få vara delaktiga på sina egna villkor" säger Anna Haraldsson Jensen. Hon är engagerad i den ideella föreningen "Röstånga tillsammans" som i sin tur startat byns eget aktiebolag. Röstånga utvecklingsaktiebolag (RUAB). Ett verktyg för att utveckla bygden, som hon ser det. Ola Hemström har besökt två byar där man valt nya vägar framåt. För i många landsbygder har urbaniseringen sedan länge upphört, om man med den menar flytten från glesbygd till storstad. Nu är det andra stora framtidsfrågorna som står i fokus.   Men hur gör man för att gå framåt tillsammans? Har du frågor eller vill höra av dig till medverkande, maila gärna seriens producent. Ola.hemstrom@sverigesradio.se

I vårt tredje avsnitt om konkurrensens historia berättar vi om de ostindiska kompanierna. Från 1500-talet expanderar den internationella handeln. Europeiska stater bildar handelskompanier som får monopolrättigheter och hamnar i brutal konkurrens med varandra. Av dessa kompanier blir det Brittiska Ostindiska Kompaniet allra störst. Vi berättar om vad som kan hända när privata företag med hjälp av staten får både monopol och möjlighet att använda våld för att bli av med konkurrenter.

Vilken är den bästa företagsformen nu när jag ska starta företag? Vilken företagsform passar för min företagsidé? Vilka för- respektive nackdelar finns det med de olika företagsformerna. Dessa frågor kan vi förhoppningsvis ge svar på i detta avsnitt. Vill du lyssna på en viss företagsform kan du spola fram enligt följande: Aktiebolag - 22.56 Enskild firma - 33.57 Handelsbolag - 44.04 PS I slutet av podden informerar vi om en fin sak som DU kan vara med och bidra till.

I enskild firma finns de många olika skattemässiga åtgärder, eller beslut, att ta hänsyn till. Vad är det för skillnader på bokföringsmässiga och skattemässiga beslut? Vad menas med räntefördelning och periodisering och hur mycket skattejuridik bör man som lantbrukare egentligen veta?Filmen är del i utbildningsserien kring enskild firma för dig som arbetar inom skog- och lantbruk.Medverkande i filmen är Maria Westergren skattejurist Swedbank, Carl-Olov Holmström rådgivare Swedbank Sjuhärad samt Claes Mononen rådgivare Skurups Sparbank.

Filmen ingår i utbildningsserien kring enskild firma för dig som verkar inom skog- och lantbruk. I detta avsnitt går vi igenom skillnaderna mellan enskild firma och aktiebolag, vilka fördelar och nackdelar som finns samt de vanligaste frågorna vi brukar få. Medverkande i filmen är Maria Westergren, skattejurist, Carl-Olov Holmström, rådgivare samt Claes Mononen, rådgivare. Filmen är framtagen av Swedbank och sparbankerna.

Många som pysslar med Drupal - eller webb överlag - har eget företag. Vilka former finns det, vad ska man akta sig för, lite tips och tricks. Detta poddavsnitt sponsras av Kodamera Det här poddavsnittet sponsras av Kodamera, en webbyrå med inriktning på öppen källkod. Att vara företagare Verksamt.se Bolagsformer Enskild firma Handelsbolag Aktiebolag Enkla bolag Skatteverket NE-blankett