Podcasts about Bjuv

Kent Hedlund-Plateryd har byggt och kört motorcykel sen ung ålder. Han började på pappa Plattis bilverkstad och driver sen över 25år ”Custom By Kent” som bl.a bygger och designar motorcyklar. I detta avsnittet tar han med dig in i bikervärlden. Från inköps och inspirations resorna till USA till de galna Svenska mässorna. I september släppte han och hans fru Malin boken Fashion & Gasoline. En snygg coffee-table bok med bilder från bådas karriärer.

Om du sett en klassisk motorcykel med en lång framgaffel. Då har du sett en typisk "Swedish Style Chopper". Dessa typer av motorcyklar är en världskänd Svensk design. Lyssna in Kent när han berättar varför vi är så unika och har möjlighet att kunna bygga fordon som dessa i Sverige.    Under inspelningen satt vi i Kents butik / verkstad i Bjuv. www.helsingborgspodden.se Musik / Klippning: De.Sign Besök och följ Helsingborgspodden på: Facebook  Instagram LinkedIn

Deckarförfattaren Anders de la Motte, aktuell med nya boken Glasmannen, gästar Elin möter.Varför blev han författare? Och varför blev han polis en gång i tiden?Vad hände egentligen på biblioteket i Bjuv?Är han modig? Och hur mycket får man leka på jobbet? Podcasten Elin möter görs av författaren Elin Olofsson och producenten Annelie Lanner. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 07:00

Mats besöker Jonas, Leif och Christian på Gullviks kontor i Bjuv. Tillsammans diskuterar de renkavlens spridning och vikten av att använda olika verktyg i kampen mot ett av våra värsta gräsogräs. Var ska man leta efter renkavle och vad ska man göra om man upptäcker renkavle på sin gård? De pratar om vilka åtgärder, utöver växtskydd, man bör ta till för att hålla ner beståndet och hur man ska tänka när man bygger sin växtskyddstrategi.

Baljväxter är en hjälte bland livsmedel och efterfrågan på detta superlivsmedel ökar. Men det odlas alldeles för lite i Sverige och Jordbruksverket vill få till en rejäl ökning av svenskodlat. I det här avsnittet av Lantbrukspodden har Land Lantbruks reporter Marie Henningsson besökt Sveriges första proteinfabrik i Bjuv som är i full gång med att utveckla nya produkter av svenskodlad protein. Men först ut i avsnittet är Sofia Blom på Jordsbruksverket som reder ut både möjligheter och utmaningar för baljväxterna. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se.

Svenska Mordhistorier är tillbaka med många nya avsnitt att lyssna på - bara hos Podme. Du hör bland annat: Förväxlingsmordet i Malmö, Elevmordet i Bjuv, Den sista avrättningen och Ritualmordet på Lidingo.

Revanschen är ljuv men rimmen ganska kassa Vi spelar in en bit från Bjuv och hatar mandelmassa! Ja okej ni ser ju - vi behöver hjälp med rimmen! Försök gärna hjälpa till den kommande halva timmen! (PS: Inga vänskaper skadades under inspelningen av detta avsnitt. Alla bråk, oavsett hur genuina de kanske låter, löstes enkelt med choklad och TV efter att mickarna stängdes av.)

I andra del fortsätter man prata om hur en skoldag gick till väga förr i tiden, vad upplevde man som skollev, hur var det med disciplinen och hur var det med mathållningen osv. I början av 80-talet besökte Gösta Hellberg från Norra Vram äldreboendena Ekhaga i Billesholm och Varagården i Bjuv och med sig hade han sin kassettbandspelare för att dokumentera de äldres berättelser och ett nytt ämne att diskutera varje gång.    

Om vi ska fasa ut vår köttkonsumtion är det ohållbart att förlita oss på sojaprotein - eller att frakta svenska grödor utomlands för att förädla dem. Bengt Persson är vd för Foodhills i Bjuv, som vill ändra på detta. Deras varumärke GroPro tar sig nu ut i det svenska livsmedelssystemet, bland annat i form av renodlat ärtprotein samt en egen ärtkorv utvecklad tillsammans med Culinar. Bengt är en tongivande profil i det svenska och växtbaserade ekosystemet som nu växer fram. Programledare: Christian von Essen // Inspelat under Nordic Future Food på Kistamässan. // Läs mer på hejaframtiden.se och missa inte fjärde numret av vårt magasin Framtidens hållbara matsystem som utkommer med distribution i DI den 30 juni 2022.

Vi är tillbaka och bryter ner, hyllar, sågar, Bjuv-tolkar och levererar en veckans lista på halvvolley.

I avsnitt 4 pratar man om hur en skoldag gick till väga förr i tiden, vad upplevde man som skolelev, hur var det med disciplinen och hur var det med mathållningen osv. I början av 80-talet besökte Gösta Hellberg från Norra Vram äldreboendena Ekhaga i Billesholm och Varagården i Bjuv och med sig hade han sin kassettbandspelare för att dokumentera de äldres berättelser och ett nytt ämne att diskutera varje gång.

I avsnitt 3 pratar man om hur det gick till förr i tiden att bli frisk med hjälp av kloka gummor och kloka gubbar, skäverkärringar osv. I början av 80-talet besökte Gösta Hellberg från Norra Vram äldreboendena Ekhaga i Billesholm och Varagården i Bjuv och med sig hade han sin kassettbandspelare för att dokumentera de äldres berättelser och ett nytt ämne att diskutera varje gång. Medverkande: Gösta Hellberg Elsa Darell Anna Lindgren Anna Lundahl Elinor ? Inga Persson Agda Bengtsson Estrid Johansson

Suzi P växte upp i Bjuv i Skåne län. Hon uppmärksammades hösten 2017 av Linda Pira när hon medverkade i den nu Idolaktuella syster Paulinas livevideo på Facebook. I år deltog hon i Melodifestivalen med låten “Moves”, skriven av henne själv tillsammans med fem andra låtskrivare. Suzi är väldigt ung och jag coachade henne genom hela resan och körade bakom henne. Vi kommer därför prata mycket om mello och hur hon hittade sin väg in i branschen redan som 15-åring. Och vad det är viktigt att tänka på när man är ung ny artist idag?

Som vd för fönster- och dörrkoncernen Inwido vill Henrik Hjalmarsson växa mer på den fragmenterade europeiska marknaden, något han tror blir lättare med starkt decentraliserad organisationsmodell. Hjalmarsson är bara 43 år men har redan varit med om två unika händelser under sin karriär. Före Inwido var han vd på Findus Nordic och fick fronta hela nedläggningen av Findusfabriken i Bjuv som skapade en enormt stor politisk och facklig uppståndelse då ett stort globalt företag, Nomad Foods, köpte och sedan lade ner fabriken på en liten ort i Sverige. Hur har den erfarenheten påverkat hans syn på ägarfrågor? Dessutom fick han hastigt ta över som vd på Inwido när den tidigare vd:n, Håkan Jeppson, hastigt gick bort.  Då fick han ”hålla hjärnan kall och hjärtat varmt”.

Som vd för fönster- och dörrkoncernen Inwido vill Henrik Hjalmarsson växa mer på den fragmenterade europeiska marknaden, något han tror blir lättare med starkt decentraliserad organisationsmodell. Hjalmarsson är bara 43 år men har redan varit med om två unika händelser under sin karriär. Före Inwido var han vd på Findus Nordic och fick fronta hela nedläggningen av Findusfabriken i Bjuv som skapade en enormt stor politisk och facklig uppståndelse då ett stort globalt företag, Nomad Foods, köpte och sedan lade ner fabriken på en liten ort i Sverige. Hur har den erfarenheten påverkat hans syn på ägarfrågor? Dessutom fick han hastigt ta över som vd på Inwido när den tidigare vd:n, Håkan Jeppson, hastigt gick bort.  Då fick han ”hålla hjärnan kall och hjärtat varmt”.

I vår femtonde livesändning möter vi Ann-Charlotte Hammar Johnsson, riksdagsledamot för Moderaterna sedan 2006. Hon kom in som statsrådsersättare och har sedan dess valts in på eget mandat. Politiken började hon med 1998 i hemkommunen Bjuv och 2002 blev det också sjukvårdspolitik i Region Skåne. Nyfikenheten och viljan att lära och förstå har tagit henne till många spännande platser. Avsnittet görs i samarbete med Zcreenz.

Lika oförberedda som vanligt men med tiden på vår sida guidar vi er den veckan igenom ännu en tre-i-topp-lista och ingredienserna i Pingvinstång. Vi sätter ord på vad alla tycker om trubadurer och Magnus minns någon från Bjuv. Fredagsmys deluxe! Fantastiskt trevlig fredag på er! Trivs podden i örat? Vill du ge något litet tillbaka till […]

Jofi funderar på Donald Trumps önskan att köpa Grönland, Armann är besviken på den annars så tuffa Hanif Bali, och Petrina rapporterar från ett brinnande Amazonas. Allt detta och lite till i senaste avsnittet av MÅNDAG! patreon.com/mandag

På många håll i Sverige, i både storstäder och mindre tätorter, råder en akut brist på skolor. Vi samtalar om hur krisen kan vändas till en möjlighet om kommunerna arbetar strategiskt med nya samverkansformer som partnering där kompetens från beställare och utförare leder till bättre kvalitet och bättre förankring i stadsutvecklingen. Medborgardialoger och komplicerade skolprojekt diskuteras liksom frågan om hur en skola i absoluta framkant kan byggas, med pedagogiska miljöer, akustik i världsklass och en arbetsmiljö som lever upp till moderna krav. Vi tittar på goda exempel som exempelvis Bjuvs kommun. Gäster: Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad, Monika Kjell, rektor för Brogårdsskolan i Bjuv och Marcus Sandlund,affärschef NCC Sverige AB.

.. " " Hej Unga!.   ... Växjö . 63000 . Hej Unga! Bjuv Skåne. . SVENSK TEXT Om att lära sig arabiska via tidningar och svenska via Facebook. Eleverna läser tidningar och lär sig samtidigt arabiska. Läraren Jenan Abdulsattar Zubair berättar. Och Mohammed Bemedhaf lär ut svenska via Facebook och så driver han föreningen Hej Unga! Forskning har visat att unga blir mer intresserade av att satsa på skolan om lärarna inte bara använder sig av läroböcker utan även av sådant som eleverna har i sin vardag. Film, musik, tidningar, youtube och så vidare. Jenan Abdulsattar Zubair är modersmålslärare i Växjö och hon använder sig av bland annat lättlästa och flerspråkiga tidningar för att lära eleverna arabiska. Mohammed Bemedhaf, han har lärt sig svenska utan att gå i skola. Nu har han en sida på Facebook, med över 63 000 följare, där han hjälper andra att lära sig svenska. Dessutom är han engagerad i föreningen Hej Unga. De arrangerar aktiviteter för barn och unga i Bjuv i Skåne. De har alla olika bakgrund och här får de lära känna varandra på ett tryggt sätt och kan få veta mer om varandras kulturer.

Eva Elg är specialpedagog i Bjuv i nordvästra Skåne. Hon kom till kommunen för några år sedan för att jobba med olika projekt för att främja närvaron, öka trivseln och måluppfyllelsen på skolorna. Vi hör henne berätta om hur hon arbetar med långvarig problematisk frånvaro. Och vi möter Alex, som hon långsamt och lyhört slussar tillbaka. Alla elever hon stöttat har det gemensamt att de önskar att börja skolan igen. Ingen vill vara hemma egentligen, säger hon.

Eva Elg är specialpedagog i Bjuv i nordvästra Skåne. Hon kom till kommunen för några år sedan för att jobba med olika projekt för att främja närvaron, öka trivseln och måluppfyllelsen på skolorna. Vi hör henne berätta om hur hon arbetar med långvarig problematisk frånvaro. Och vi möter Alex, som hon långsamt och lyhört slussar tillbaka. Alla elever hon stöttat har det gemensamt att de önskar att börja skolan igen. Ingen vill vara hemma egentligen, säger hon.

I sommar inviger The Absolut Company sitt besökscentrum intill fabriken i Bjuv. Feeder åkte dit för att prata besöksnäring, gårdsförsäljning och självkart för att få en rundtur i fabriken.    I avsnittet hör du Maria Beres, Anna Schreill och Paula Eriksson.    Detta avsnitt är producerat i samarbete med Visita. 

Ikväll ägnar vi oss åt det där som man absolut inte får göra. På den första dejten. Det som gör att allt blir sådär fel och som stannar i minnet av helt fel anledningar. Kvällens kärlekspanel består av Fredrik Ölander och Louise Halldén som vanligt. Ikväll förstärkta av Marianne Scheja. Veckans singel heter Git och kommer från Bjuv. En rättfram kvinna med fötterna stadigt förankrade i den skånska myllan. Hon älskar att skratta och söker en händig man med mycket humor. Om du känner att det stämmer in på dig så maila oss karlekip4@sverigesradio.se så förmedlar vi kontakten

Magnus Utvik samtalar med Anders de la Motte.Anders de la Motte är en av Sveriges få deckarförfattare som arbetat som polis. Han debuterade 2010 med boken Geim som blev en stor framgång och kommer nu med sin sjunde bok: Höstdåd. Handlingen utspelar sig i ett litet samhälle i Skåne, ungefär lika litet som det författaren själv kommer ifrån, Billesholm utanför Bjuv.Hans bok Ultimatum fick 2015 deckarakademins pris för bästa svenska kriminalroman. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den 31 mars i år var den sista arbetsdagen för de flesta av de anställda på Sveriges största livsmedelsindustri, Findus i Bjuv. Hur kunde det gå så illa? Findus lades ned fem månader efter att fabriken köpts av riskkapitalbolaget Nomad Foods. Detta trots att industrin var lönsam. Och trots att det nyligen investerats 700 miljoner i ett nytt fryslager vid fabriken och åtskilliga miljoner i en ny produktionslinje.   Hur kunde det gå så illa? Det kan journalisten Åke Pettersson, som själv växt upp med Findus, inte fatta. Därför har han begett sig till barndomens Bjuv för att söka svaren. Reporter/Producent: Åke Pettersson Ljudmix: Thobias Ericsson

En elev hittas mördad utanför sin skola. Sanningen om vad som har hänt är svår att acceptera.

Nyheter och nostalgi när Fulkultur-gänget botaniserar i rollspelsvärlden. Man snackar bland annat snackar GURP, Fria Ligan, Äventyrsspel och föräldrainterventioner.   Länklista Äventyrsspel – Bland mutanter, drakar och demoner (bok, Orvar Säfström & Jimmy Wilhelmsson)http://www.sfbok.se/produkt/aventyrsspel-bland-mutanter-drakar-och-demoner-15863 Finna dolda ting – En bok om svensk rollspelshistoria (bok, Anna-Karin & Daniel Linder Krauklis)http://www.sfbok.se/produkt/finna-dolda-ting-en-bok-om-svensk-rollspelshistoria-147841 Kult (Rollspel)https://sv.wikipedia.org/wiki/Kult_(rollspel) Nils Gulliksson -Illustrationer och skisser (bok)https://www.kickstarter.com/projects/1192053011/nils-gulliksson-bilder-fran-rollspelens-guldalder Magic the Gathering (kortspel)https://sv.wikipedia.org/wiki/Magic:_The_Gathering Arkham Horror (brädspel, Fantasy Flight)https://en.wikipedia.org/wiki/Arkham_Horror World of Darkness (White Wolf Publishing)https://en.wikipedia.org/wiki/World_of_Darkness Vampire: The Masquerade (White Wolf Publishing)https://en.wikipedia.org/wiki/Vampire:_The_Masquerade Mage: The Ascension (White Wolf Publishing)https://en.wikipedia.org/wiki/Mage:_The_Ascension Vampire: The Masquerade Bloodlines (pc-spel)https://sv.wikipedia.org/wiki/Vampire:_The_Masquerade_-_Bloodlines Drakar & Demoner (rollspel)https://sv.wikipedia.org/wiki/Drakar_och_Demoner Fria Ligan (bok- och rollspelsutgivare)http://frialigan.se/ Riotminds (Utgivare, bland annat nyutgåva 2016 av Drakar och Demoner)http://riotminds.se GURPS, Generic Universal Role-Playing Systemhttp://www.sjgames.com/gurps/ https://en.wikipedia.org/wiki/GURPS Sverok, Spelhobbyns ungdomsförbund http://www.sverok.se Call of Cthulhu, klassisk rollspel baserat på H.P. Lovecrafts verk http://www.chaosium.com/on-call-of-cthulhu/ https://en.wikipedia.org/wiki/Call_of_Cthulhu_(role-playing_game) Mutant (rollspel)https://sv.wikipedia.org/wiki/Mutant_(rollspel_1984) Mutant: År Noll (Rollspel)http://frialigan.se/spel/mutant/ P3 Dokumentär om Skolgårdsmordet i Bjuv (radioprogram, 2015)http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/648150?programid=2519 Chock (rollspel)https://sv.wikipedia.org/wiki/Chock_(rollspel) Nattens Fasor (bok till Chock)http://www.svenskarollspel.nu/wikia/Nattens_fasor Tidningen Fenixhttp://www.speltidningen.se/ Rollspel.nu, svenskt rollspelsforumhttp://www.rollspel.nu Acquisitions Incorporated (pod) https://www.youtube.com/watch?v=j_fGKY44DaI https://itunes.apple.com/us/podcast/acquisitions-incorporated/id1137789035?mt=2 Vi spelar rollspel (pod) https://itunes.apple.com/se/podcast/vi-spelar-rollspel/id983802170?mt=2 Rollspelsradion (pod) https://itunes.apple.com/se/podcast/rollspelsradio.se/id1067394991?mt=2 Spelpappan (sida om spel, rollspel, retro och brädspel) http://spelpappan.se Community S2E14 – Advanced Dungeons & Dragons (tv-avsnitt, Dan Harmon)http://www.imdb.com/title/tt1824317/?ref_=ttep_ep14 Community S5E10 – Advanced Advanced Dungeons & Dragons (tv-avsnitt, Dan Harmon)http://www.imdb.com/title/tt3313070/?ref_=ttep_ep10 Freeform role-playing gamehttps://en.wikipedia.org/wiki/Freeform_role-playing_game Mansions of Madness (brädspel, Fantasy Flight)https://en.wikipedia.org/wiki/Mansions_of_Madness Carolus Rex (LARP, 1999)https://raljant.se/livet/2016/04/26/for_sverige_i_rymden.html The Monitor Celestra (LARP, 2013)https://www.alternaliv.se/en/previous#the-monitor-celestra Cyberpunk 2020 (rollspel)https://en.wikipedia.org/wiki/Cyberpunk_2020 Cyberpunk 2077 (rollspel till pc och konsoler)http://www.cyberpunk.net/

Godmorgon, världen! Söndagen 17 april, programledare Sara Stenholm. Brasiliens president riskerar riksrätt. Brexit-nu är valkampanjen om att vara eller inte vara kvar i Eu, igång i Storbritannien. Svenska Kustbevakningen söker flyktingbåtar på Medelhavet. VR en ty teknik som inte bara lämpar sig för spel utan även för fobier. Krönikör Ulrika Knutson. Panelen bl.a om Bostadsminister Kaplan. Findus i Bjuv läggs ner och politikerprotesterna får inga konsekvenser. Public Service. Primärval i New York i nästa vecka. Dödläget i Egypten har lett till ett kreativt klimat. Eftertexter på film, bör man stanna eller kan man gå? Kåseri Simon Svensson. Producent Lena Bejerot

Mats Matsini Ljungkvist Bjuv by Inte rasist men...

En morgon i november 1994 hittas en 15-årig pojke brutalt ihjälslagen på en skolgård i Skåne. Pojken heter Thomas och det visar sig att han hittats bara några meter från sitt eget klassrumsfönster. Bjuv blir genast ett samhälle i djup chock och förvirring. Vem skulle vilja mörda den snälla och skötsamma Thomas?Frågorna blir bara fler när spåren pekar mot två av hans bästa vänner; två bröder som dessutom uppvisar en kuslig känslokyla. Det visar sig att Thomas och bröderna har spelat rollspel tillsammans. Och plötsligt riktas strålkastarljuset mot tusentals rollspelande ungdomar, vars hobby nu ifrågasätts. Vad händer med psyket om man lever sig in för mycket i en mörk fantasivärld? Riskerar gränsen mellan fantasi och verklighet att suddas ut? Polis, media och allmänhet letar febrilt efter ett svar på frågan vad som förvandlar två vanliga tonåringar i ett litet svenskt samhälle till mördare.Ett program av Jesper Engström.Producent: Sara Lundin / Rundfunk Media

Det såg länge ut som att religionen var på väg att försvinna i den offentliga debatten men idag tas olika religiösa frågor allt oftare upp inom politiken. Dessutom handlar veckans Vetenskapsradion Forum om de kraftiga reaktionerna runt om i Sverige mot att en av landets två kvarvarande räddningsskolor riskerar att läggas ner. Under lång tid har man trott att religion spelar en allt mindre roll i det offentliga samtalet och att samhället har blivit mer sekulariserat, men i en ny avhandling visar Jonas Lindberg vid Uppsala universitet att religion tvärtom diskuteras allt mer i nordisk politik. Idag pratar vi ofta om religiösa frågor i termer av nationell och kulturell identitet, och det kan handla om allt från frågan om muslimska kvinnor kan bära slöja på jobbet och hur kyrkan ser på samkönade äktenskap till om skolorna kan fira sina skolavslutningar i kyrkan. För några år sedan fanns det fyra räddningsskolor i Sverige som utbildade brandmän och brandbefäl men de minskades till två. Just nu utreder MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, om de på grund av minskade anslag kan lägga ner ytterligare en skola. Det har väckt kraftiga reaktioner runtom i Sverige. Bland annat har ett hundratal räddningschefer och ett femtiotal politiker i kommuner och landsting skrivit gemensamma brev till inrikesminister Anders Ygeman där de uttrycker sin oro för att kvaliteten inom svensk räddningstjänst riskerar att försämras kraftigt. Eva Lövbom, räddningstjänstchef i Landskrona Svalöv och Bjuv, säger att risken är stor att de tvingas använda sig av räddningspersonal som inte är färdigutbildad. Stefan Svensson, docent i Brandteknik vid Lunds universitet, befarar att forskningen om bränder, olyckor och räddningstjänst kan drabbas hårt vid en eventuell nedläggning. Programledare är Urban Björstadius.

Att cykla snabbare genom skogspartier, bli uppringd och utskälld en lördagkväll, att gå omkring med ett kompakt obehag i magen, att hela tiden se till att ha ryggen fri. För en del lärare är hot från föräldrar en del av vardagen. Kalibers och Skolministeriets andra del om föräldramakt i skolan handlar om föräldrar som uppträder hotfullt mot lärare. Det kan röra sig om allt från hot om olika anmälningar till hot om våld. I extrema fall har även lärare blivit utsatta för våld av en förälder. - Man blir lite nervös. Man vaktar hela tiden på vad man säger och till vem man säger något. Och hur man agerar. Och kollar hela tiden om det är någon där, berättar Gunilla som har flera erfarenheter av hotfulla föräldrar. Manus Kaliber om hot mot lärare – Att komma till min arbetsplats, att stå och gapa och skrika, att hota mig. Föräldrar som hotar med trakasserier och våld. – Alltså, jag blir så förbannad att jag har god lust att klappa till han, sa jag. Lärare som inte vågar vara ensamma i skolan, det handlar Kaliber och Skolministeriets granskning av föräldramakt i skolan idag. – Har det varit en besvärlig dag kan man nog köra av sig en hel del energi innan man kommer hem, så att det känns skönt. Tommy böjer sig ner över den silverfärgade cykeln. Han älskar att trampa igång kroppen på morgonen. Men trots den värmande vårsolen är cykelturerna inte vad dom varit. – Sen är det ett skogsparti som ska åkas igenom. Och där cyklar man snabbare genom det partiet, för att inte råka ut för någonting. Jag funderade också över att ta alternativa vägar och ställa cykeln på andra sidan skolan. Men, jag gjorde inte det. Det var en självkänsla som drev mig. Fasiken, ska någon få ändra mitt liv på det här sättet? Det är inte rätt. Att cykla snabbare genom skogspartier, bli uppringd och utskälld en lördagkväll, att gå omkring med ett kompakt obehag i magen, att hela tiden se till att ha ryggen fri. För en del lärare är hot från föräldrar en del av vardagen. Kaliber kan idag tillsammans med Skolministeriet från UR berätta om lärare som vittnar om att de blivit hotade av en förälder. Det kan röra sig om allt från hot om olika anmälningar till hot om våld. I extrema fall har även lärare blivit utsatta för våld av en förälder. Det här är berättelsen om vad som hände Tommy. Skolan som Tommy jobbar på är precis lagom och han vet vad nästan alla elever heter.  26 år i yrket har han bakom sig. Det är i matsalen det hela händer. Det som kommer få Tommy att överväga en fortsatt framtid i läraryrket. Tommy sitter vid ett bord omgiven av elever med matbrickor framför sig.  Dom småpratar med varandra. Det är långbord i rader, rostfria serveringsbord med burkmajs och rivna morötter, knäckebröd och lättmjölk. Plötsligt är det ett barn i matkön där framme som stör. – Han stod och trumma på en diskbänk. Den var tom under så det blev som en resonanslåda så det ekade i hela matsalen. Och efter flera tillsägelser så stod barnet fortfarande kvar. Då gick jag fram och pratade med barnet men han fortsatte att göra det. Då tog jag ett lätt tag i armen och förde ut barnet en bit i matsalen.   Dagen efter, precis när Tommy ska börja sin lektion, kommer pappan till pojken instormandes på skolan. Han är fly förbannad och skäller och gormar på Tommy som upplever situationen mycket hotfull. – Det var då han sa ”jag står och funderar på om jag slå ihjäl dig eller om jag ska polisanmäla dig”. Det hör min kollega, som tur är. Det slutar med att han går därifrån och säger att ”helst skulle jag vilja slå ihjäl dig”. Den här mannen är lite större än vad jag är och jag hade nog inget att sätta emot om det skulle hända någonting. Tommy försöker lägga händelsen bakom sig, men det är svårt. Han börjar mer och mer se sig över axeln. Han cyklar snabbare genom skogspartiet, funderar på om han får ha bilen stående ifred, mörka kvällar ser han alltid till att ha sällskap när han går från skolan och till parkeringen.  Tre månader efter själva händelsen gör Tommy något som är ovanligt, han väljer att polisanmäla pappan. – Ja, då kunde jag inte stå emot längre för då hade jag så mycket känslor inom mig. När man börjar titta sig omkring och när man börjar fundera om ens barn ska bli utsatta för någonting. Då pratade jag med polisen och frågade om jag kunde anmäla  honom och det kunde jag för det här var ett olaga hot. Ja, så gjorde jag det. Det är ytterst få lärare som väljer att göra en polisanmälan efter att dom blivit hotade. Att någon hotar en på det brutala sätt som Tommy säger att han upplevt hör som tur är inte till vanligheterna. Vi frågade 673 lärare i landet om dom varit med om att en förälder eller vårdnadshavare uppträtt eller uttryckt sig hotfullt. 476 svarade . Och 272 lärare berättade att dom hade varit med om det. Såhär skriver några av lärarna i sina svar: ”Pappan sa till min chef att han skulle slagit mig, gjort mos av mig om jag inte varit kvinna. Jag fick veta att mannen tidigare hade missbrukat anabola. När vi hade möte var han väldigt aggressiv och anklagande.” ”På en lapp som föräldrarna skulle skriva under fick jag veta att jag skulle skärpa mej, för annars... Jag kommer allt att ge dig. Du kommer inte att vara säker”. ”Vid ett tillfälle blev jag upptryckt mot väggen av tre arga familjemedlemmar. Eleven hade varit hotfull och kränkt en annan elev som gick förbi. Jag ifrågasatte hennes beteende och då ringde hon efter sin mamma.” ”Under ett utvecklingssamtal slog pappan näven i bordet och skrek rakt ut. Han var mycket upprörd och jag blev oerhört rädd, mest för att jag var ensam på skolan och kände mig oerhört utsatt.” ”Jag har blivit hotad från föräldrar som gett mig information om sina känningar hos Hells Angels.” ”En av mina kollegor blev slagen av en pappa, som också hotade henne med att han visste var hennes barn gick i skolan och hur de såg ut.” Det här var några citat från ett par av de många vittnesmål från lärare som blivit utsatta för hot av arga föräldrar som vi fått ta del av genom Skolministeriets lärarenkät. Kanske är det ögonblick av ilska och frustration som väller över, men för den som blir utsatt blir livet aldrig riktigt sig likt. Enligt lärarförbundet som också gjort undersökningar kring hot och våld i skolan så är hoten mot lärare något som ökat dom senaste åren. Vi ska återvända till Tommy som mitt i sin arbetsdag får besök av en arg pappa som påstår att han misshandlat hans son och som enligt Tommy säger sig vilja döda honom.  Pappan som skulle ha uttalat dödshotet har också han gjort en polisanmälan. Han har anmält Tommy för ringa misshandel.  Tommy tycker det hela är djupt olustigt och mår dåligt av händelsen.  Men nåt vidare stöd från skolan tycker inte han att han får. – Dom frågade om jag ville ha nån hjälp. Och så frågade de hur jag mådde vid några tillfällen. Men nu med facit i hand så skulle man tagit hjälp. För man är fruktansvärt ensam. Problemet är nog att det inte finns någon plan för hur man ska ta hand om det här. Det händer bara och sen får det vara, sen är upp till var och en, men det måste finnas en handlingsplan, tror jag.  Hur man ska gå tillväga. Man kanske ska tvinga iväg den utsatta till någon form av samtal för att få hjälp. För det kommer uppstå fler gånger.  – På den sidan har vi mellanstadiet och på den sidan lågstadiet. Thamir Zubair är rektor på Tommys skola. – Det viktigaste när man upplever att det blir hotfullt är att inte vara ensam med det samtalet. Du måste ha någon med dig. Efter bråket mellan Tommy och pappan så kallar Thamir in båda på ett möte för att reda ut det hela. På slutet tar de varandra i hand och Thamir ser saken som utagerad. Han har även försökt stötta Tommy med samtal och pratat  med personalen om hur dom ska agera om det skulle hända igen. Han tycker att han har gjort det han bör göra som chef. – Jag säger återigen att när vi försöker göra insatser här på skolan så är vi vuxna människor. Att konflikten skulle komma att finnas kvar långt efter det beklagar han, men han ser det inte som sitt ansvar. – Det är meningen att man ska reda ut så det blir klart för föräldern och för läraren också. Men det blev inte så.  Och det beklagar jag, det beklagar jag. – Känslan av att vara kränkt. Att komma till min arbetsplats, att stå och gapa och skrika. Att hota mig. I slutändan så gäller det inte bara mig utan flera stycken som blir utsatta. Det kanske är så att man måste gå ut med det mer än vad man gör och tala om vad som händer. Händelsen som började med att en pojke står och trummar på en bänk i matsalen slutar med två rättegångar och en dom. I den första rättegången är Tommy målsägande. Pappan är anklagad för olaga hot. – Det kändes fruktansvärt. Jag var jättenervös.  Jag hade nog behövt ha andra kläder med mig att byta till när jag gick därifrån för så svettig var jag. Det går inte beskriva hur det är att sitta i en rättssal. Det kändes fruktansvärt att behöva genomlida det här. En rättegång är för de flesta en ovan upplevelse. I situationer liknande Tommys kan facket hjälpa till med juridiskt ombud. Ove Rang är förbundsjurist på Lärarförbundet är en av förbundets jurister som går in och stöttar lärare i rättegångar. – Det här är ju en av lärarförbundets viktigaste frågor. Det är ju oroande att se att sånt här sker. Framför allt så får man ju sig en tankeställare att vilken reaktion borde skolan och skolans ledning få av detta? Vad gör man för att komma till rätta med det här problemet och den här arbetsmiljön som det faktiskt innebär för alla, såväl elever som lärare i den här situationen. – Om vi tar ett av de här ärendena så var det ju så att den här pappan fortsatte att komma till skolan för att hämta sitt barn. Det är ju naturligt. Men att se en människa som man blivit misshandlad av är ju något obehagligt. Särskilt när det pågår en förhandling och det är i domstol. – Det som också uppstår för en människa i den här situationen är att man får väldigt svårt att sova. För det sätter sig. Känslolivet kommer i svallning och man ifrågasätter mycket. Man ifrågasätter så långt som att ska jag fortsätta i det här yrket, ska jag fortsätta här? Och man ser sig noga för en extra gång över axeln var man än är. Ove Rang förbundsjurist på lärarförbundet. Läraren Tommys kollegor ställer upp som vittnen under rättegången och pappan döms till villkorlig dom, dagsböter och att betala ett skadestånd till Tommy. I den andra rättegången är det Tommy som är anklagad för ringa misshandel av pojken. Men där väljer rätten  att fria. – Det kändes… ja, nu ska man väl inte svära, men det kändes jäkligt bra. Det var skönt att få upprättelse för jag tyckte inte att jag hade gjort något fel, utan jag hade bara gjort det som var mitt jobb att göra. Men det känns tråkigt att ha upplevt det på det här sättet.   Kaliber kan idag tillsammans med Skolministeriet från UR alltså berätta att av dom  476 lärare som vi varit kontakt med svarade 272 stycken att  dom varit med om att en förälder eller vårdnadshavare uppträtt eller uttryckt sig hotfullt. – Jag tycker det låter högt och det är allvarligt. Adam Jansson är expert på skolfrågor på arbetsmiljöverket – Jag tror för det första att vi har ett mörkertal när det gäller skolan. Jag tror att det händer saker som kanske inte rektor eller vi på arbetsmiljöverket eller någon annan för den delen heller får reda på, men som kommer fram i en sådan här intervjuundersökning. Om man har en lärargärning så kanske det inträffar då och då att du utsätts för ett subtilt hot, eller ett öppet hot. Det är allvarligt om det förekommer och det måste förebyggas. Adam Jansson anar ett mörkertal vad gäller hot och våld mot lärare. Ofta rapporteras det inte in, trots att det är arbetsgivarens skyldighet att göra det.   Och precis som facket så säger Adam Jansson att hot och våld är en högt prioriterad fråga. En lärare jobbar oftast ensam och representerar en myndighet och är därmed i en utsatt position.  – Lärare har ju undervisningen med allt vad det innebär, men man träffar ju också föräldrar vårdnadshavare på andra tider, som kvällar och tidiga mornar, för att ha samtal och utvecklingssamtal och sådana saker. Då är man ju väldigt utsatt om våld- och hotsituationen skulle uppstå just då. Där skulle jag vilja att skolorna skulle ha en större beredskap och ha tydliga rutiner för vad som gäller vid ensamarbete. Gunilla är lärare på mellanstadiet sen tio år tillbaka. Hon har aldrig gått så långt som att polisanmäla någon, men har flera erfarenheter av hotfulla föräldrar. – Jag satt i klassrummet med barnet och mamman och pappan. Han blev så arg! Det är efter skoltid. Skolan är tom på elever och personal.  Sånär som på Gunilla som har utvecklingssamtal. Framför henne sitter två föräldrar och ett barn. – Och så ställde han sig över mig såhär. Jag tror ju inte han skulle slagigt mig, men det kändes ju så. Som att snart åker jag på en propp.   Gunilla tycker händelsen på utvecklingssamtalet är obehaglig men lägger det bakom sig.   Några veckor senare ger hon samma pojke en tillsägelse när han är stökig i klassrummet. På väg hem från jobbet ringer telefonen. – Då cyklade jag så jag stannade och svarade, på min privata telefon, och han skällde ut mig så där riktigt och han skulle anmäla mig till skolverket för rasism och kränkande behandling och jag skulle minsann inte komma och tala om att hans son inte kunde uppföra sig. Men i och med att han hade varit så hotfull gången innan så blev det sådär så jag började titta mig över axeln lite grann och hoppades att man inte skulle möta honom på stan. Det är ju ett litet samhälle.   Nästa termin får Gunilla en ny klass. En mamma visar sig va väldigt orolig för att hennes barn ska råka illa ut. – Hon började dyka upp i klassrummet och rycka upp dörren och skälla och gapa på andra elever, inte sitt eget barn. Det var en grabb som satt och vässade en penna. Och hon ryckte ifrån honom pennan och pennvässaren och skällde ut honom för att han förstörde skolans material. Ah, men stopp! Om du ska va sådär får du inte komma in här i klassrummet, för det där sköter jag. Och kanske var det där det skar sig jag vet inte, för sen började hon verkligen dyka upp lite var stans på alla möjliga konstiga ställen och kolla vad jag gjorde. – Det fanns höga skåp som inte stod ända in till väggen på ett ställe. Då hade hon ställt sig inne där emellan, så då såg man ju henne inte när man kom in i klassrummet. Och jag vet inte hur hon tog sig in för klassrummen var ju låsta, men jag kan tänka mig att vaktmästaren eller städerskan eller någon annan har släppt in henne för att hon sagt att hon ska hämta något till sonen eller något sånt.  Vad sa hon då? – Nej, då sa hon ingenting utan då bara gick hon.  Efter några veckor och man började känna att vad sjutton, är hon här nu igen? Står hon där bakom varje gång, varje morgon, varje lektion? Hur påverkades du i din roll som lärare när du hade en förälder som smög runt? – Man blir lite nervös. Man vaktar hela tiden på vad man säger och till vem man säger något. Och hur man agerar. Och kollar hela tiden om det är någon där. Även barnen påverkades ju. Och rektorn vi hade då var på väg in i väggen och orkade inte ta tag i det där, han var jättebra på andra sätt. Men så bytte vi rektor när det var en månad kvar på terminen och den rektorn sa att såhär får det inte vara. Vi flyttar barnet till en annan skola i rektorsområdet. Men vi sa att hädanefter är vi aldrig ensamma på ett föräldramöte och vi är aldrig ensamma i skolan när vi har utvecklingssamtal. Skolan har blivit en mer låst plats än den har varit. Men det är fortfarande så att föräldrar kan komma in och härja. – Det finns föräldrar som är väldigt påträngande och arroganta och bär sig dumt åt. Och jag kan berätta utifrån min erfarenhet att det finns ingen lärare som klarar sig utan några felaktigheter. Något litet fel gör vi alla. Rolf Olsson i Bjuv har varit skyddsombud i 35 år och kommer ofta i kontakt med lärare som upplevt hotfulla föräldrar. Och det är inte ovanligt att föräldrarna får med sig skolledarna på tåget om det finns missnöje mot en lärare. – Rektor har idag budgetansvar. Får man för lite elever och föräldrar säger att ja, men då byter vi skola, då är det lätt att göra en övermarkering, så att säga. – Vad kan det handla om för slags hot om vi tar det här med att föräldrar är hotfulla mot lärare och skolpersonal? – Det var när elever har fått för dåliga betyg,  påstådda lögner om att de hade gjort något mot eleven och så. Så finns där ju väldigt hotfulla föräldrar som har kommit till skolan med både basebollträn och annat. Dom skulle hämta ut lärare och banka dom. Varför kommer det ut på skolan? – Jag tror det beror på människor som inte mår bra. Människor som har dåliga relationer i samhället för övrigt och måste hävda sig på ett väldigt, väldigt dåligt sätt. – Det finns ju dom som har sagt att jag går aldrig tillbaka igen, och som inte gör det heller. Varför tror du att föräldrar gör sådär? – Jag tror framförallt att det är att dom är så frustrerade över att det inte ska gå bra för ens barn, jag tror att det är det det bottnar i.    Ove Rang, jurist på Lärarförbundet har också han en teori om varför hoten ökar. – Om man summerar och funderar på de här frågorna så kan man se att ja, statistiken säger ökning, men vi har egentligen ingen empirisk undersökning som säger vad exakt beror det på. Det verkar vara många faktorer. Jag nämnde för dig ett förråat och segregerat samhälle är något som brukar anföras såsom orsak till att det är hårdare i skolan, men det finns inget underlag att säga att det är på det sättet.  Man ser snarare likheter till att skolorna ökar i storlek och framförallt elevantalet ökar i klasserna, som en tydlig källa till hot- och våldssituationer. Det har att göra med en frustration över att man inte får det lärandet man behöver. Det försvinner elevassistenter och lärartjänster skärs ner i samband med ekonomi och då blir människan än mer avidentifierad och icke synbar. Det som också spelar roll är att vi är mycket mer digitala nuförtiden. Hoten behöver inte komma ansikte mot ansikte. Dom kan i realiteten bli genom inspelningar som går ut på You tube. Det kan vara att man använder Facebook, Twitter eller något liknande där man sprider ringaktning för någon eller hotar någon. Det kan också tala för någonting med tiden.    Men det finns en röst i berättelsen om föräldrar som hotar sina lärare som vi inte hört. – Nu hade jag lastat i Västerås i fredags. Men den går ju att dela den här trailern, vet du. På en mack intill motorvägen har tvåbarnspappan Mattias stannat till med sin långtradare. Han har nyss lossat och i handen har han en pappmugg med kaffe. Det är Mattias som är den arga pappan som läraren Tommy polisanmälde för olaga hot och som också blev dömd för brottet. – Jag har precis varit i Chicago så jag har haft en annan kille som har kört så det är inte jag som skitat ner, för en gångs skull. Jag sätter mig här… – Sätt dig vart du vill! Och i förarhytten i skydd från motorvägens buller får jag höra hans version av vad som hände. – För det första får jag höra att jag är väldigt högljudd när jag pratar och det har att göra med att jag hör själv dåligt. Och visst, irriterad det är jag! Jag är fruktansvärt irriterad. Han har varit på min son som jag aldrig har rört! Då ska inte heller någon annan göra det med honom. Och det kommer ut andra lärare som säger ”nä, nu får du lugna ner dig!” Men jag säger ”jag är lugn! Det är ni som håller på och dummar er. Han ska lyssna på vad jag har att säga, sen ska jag gå härifrån”, sa jag.   ”Jag funderar på två saker. Det ena är att du ska få samma behandling, och det andra är att jag ska polisanmäla dig och det tänker jag göra”, sa jag. Jag svarade på en gång ”Det tänker jag göra! När jag går ut härifrån så tänker jag ringa och polisanmäla den här händelsen. Ja gör det , det tycker jag”, sa han då. ”Det kan du ge dig på!” sa jag. Mattias har blivit dömd för att ha hotat läraren Tommy till livet, men enligt honom själv har han aldrig uttalat något dödshot. – Jag svär på min morfars grav att jag aldrig har sagt dom orden! Jag skulle aldrig göra en sådan sak. Det finns inte i min mun, inte i min värld. Jag kan säga dra åt helvete till folk om jag blir förbannad, men that´s it. Något mer gör jag inte. Men att han blev skärrad och rädd för dig, kan du förstå det? – Inte med tanke på att jag var dit dagen efter och vi skakade hand och allting var lugnt, så kan jag inte förstå det, nej. Att han fram till den timmen då jag kom tillbaka kände olust, ja, det kan jag förstå. Men inte när jag är där dagen efter och pratar med honom i lugn och sansad ton. Jag pratade med han i samma läge som jag pratar med dig just nu. Och det var som jag sa åt honom, jag kan inte rå för mitt röstläge, hur jag låter, sa jag. Sen kanske det hade fel effekt på dig, men jag ville höra vad du hade att säga till ditt försvar för att du skadar mina barn.  Då när du gick till skolan och var sådär arg, nu måste du reda ut det här, vad tänkte du att konsekvenserna skulle bli? – Polisanmälan. Jag ville höra hans version innan jag polisanmälde honom. Förklara att nu får det vara stopp. Jag vet vad som händer, nu är det slut. Punkt slut. Då står det en lärare 20, 30, 40, 50 meter längre bort där i korridoren och hon hör att jag säger att jag gärna skulle klappa till honom. Och det säger hon tack vare i polisförhöret som är ganska intensivt in på det här. Han hör här borta att jag säger att jag ska döda honom. Jag har aldrig sagt det till en människa och jag kommer aldrig att säga så till en människa för inte ens min värsta fiende önskar jag livet ur. Men enligt svensk lag, är ni tre vittnen till en händelse så kan ni döma vem som helst. Så otäckt är det. Jag har pratat med polisen om det här för i och med att jag är jägare så har mina vapen hållit på att hänga löst och jag har förklarat för honom och han har tittat på fallet och som det verkar nu så kommer jag få behålla mina vapen åtminstone. Men kan det inte vara så att du har sagt det? Nej, det flyger aldrig ur mig en sådan sak! Men vad tänker du kring att han fortfarande går omkring och har obehagskänslor efter den här händelsen? – Jag visste inte ens att han hade det, om jag ska vara ärlig. Och det finns ingen anledning till att han ska ha det heller. Jag är inte ens i närheten av honom. Jag vet inte hur jag ska uttrycka det… jag förstår inte honom om han säger att han fortfarande är rädd för mig – varför? Då vill jag att han ska svara på varför han är det? Jag kan träffa honom idag, jag kan skaka hand, krama om honom, jag har ingenting emot honom. Han har dömt mig ja, det har han gjort. Men jag har fortfarande ingenting emot honom. Jag kan inte säga att jag hatar honom för det gör jag inte,  jag känner inget som helst agg emot honom. Läraren Tommy säger att efter allt som hänt så har hans förhållande till barnen förändrats. – Man har väl blivit försiktigare på det sättet att man kanske backar och inte gör någonting, fast man skulle göra det. För man är rädd för att man ska bli anklagad för något annat. Tyvärr är det då eleverna som blir lidande på det här om man inte agerar tillräckligt fort i vissa situationer. Om två barn skulle bråka, hur hårt törs jag gå in och stävja bråket? Om jag nu tar i och det blir blåmärken, vad blir jag anklagad för då? Men för att det ska bli ett blåmärke måste man ju ta i ganska hårt? – Ja och det undviker man att göra. Det var ju så att jag tog barnet i armen  då när jag förde ut det, och så slet han sig loss. Och jag vet inte om det uppstod ett blåmärke då, eller om det bara är som föräldrarna säger att det varit ett blåmärke. Jag vet inte. Jag hoppas att det inte var jag som gjorde de där blåmärkena. Du har inte övervägt att sluta ditt jobb som lärare? – Jo, faktiskt. Det är väl en av händelserna som gör att man kanske skulle vilja sluta, men sen finns det andra saker också som gör att man skulle kunna tänka sig sluta som lärare och göra någonting annat istället. Men sen är jag väl för gammal för att få ett nytt jobb också, men det är ju en annan sak. Reporter: Karin Andersson Producent: Lovisa Haag Exekutiv producent: Eskil Larsson

Hur kom det sig att hästkött i det dolda blev en betydande råvara för den europeiska livsmedelsindustrin? Kaliber har följt leveranskedjan bakåt genom Europa, i spåren efter hästköttskandalen - och hittat en del av matindustrin som få tidigare ens visste existerade. Fattiga bönder som utnyttjas av en livsmedelsindustri i jakt på billigt kött, sjuka, antibiotikabehandlade hästar som förs till slakt. Och vildhästar som fångas in och säljs. Kaliber har granskat handeln med hästkött i Europa. – Då händer följande att vi ska bege oss upp till vår biograf. Jag hoppas alla har namnbricka med färgkoder? En solig tisdag i april. Det är öppet hus hos Findus i det lilla skånska samhället Bjuv. I röd-rutiga skjortor hälsar informatörer kockar och även VD folket välkomna. Hela 2 100 personer vill se hur produktionen går till i det numera världskända företaget. – Där tvättas ärtorna på sommaren.   Man vill städa ut - hästskandalen är över. Nu är det nya tag och det är lite av en kick off känsla på plats. Och budskapet är tydligt. – Det viktigaste är att vi vill visa upp oss och berätta hur vi jobbar här på Findus, att vi är ärliga och transparenta och vi vill bygga upp vårt förtroende hos konsumenterna. Och det finns anledning för företaget att putsa på sin image. Precis som för många andra - som Ica, Coop, Axfood, Dafgårds och grossisterna Martin&Servera och Menigo. Alla sålde de produkter som misstänkts innehålla hästkött istället för nötkött. Företagen säger sig att ha blivit lurade av andra företag inom den europeiska livsmedelsindustrin.  Men vi undrar - borde inte företagen frågat sig: Vad ligger egentligen bakom det så billiga inköpspriset? I matlandet Sverige har vi köpt oxfiléer, lasagner, rostbiffar och köttbullar  till ständigt låga priser. Företagen har på ett näst intill magiskt vis kunna pressa priserna. Och en varukorg med enbart kött som 1990 kostade 1000 kr kostar idag 650 kr. Och köttet det flödar som aldrig förr över de europeiska ländernas gränser. Kors och tvärs. Vi följer den så omtalade lasagnen för att se var vi landar. Häng nu med. Findus, Ica, Coop och Axfood, och företag från 15 andra europeiska länder köpte lasagne av det franska företaget Comigel som i sin tur lät dotterbolaget Tavola tillverka den i en stor fabrik i Luxemburg som sen fick sin köttfärs genom franska köttgrossisten Spanghero som i sin tur köpte köttet från en av Europas 500 olika kött-tradare som de kallas i branschen. I det här fallet var det Draap trading, ett företag registrerat på Cypern fast med Holländsk ägare och som ägs av bolag på brittiska Virgin Islands. Och kanske där köttdiscot skulle stannat upp ett ögonblick.  För det holländska ordet Draap - betyder häst om man läser det baklänges. Och den här bolagschefen är också sen tidigare dömd för fiffens med märkningen av kött. Men Spanghero såg till att få köttet stämplat som franskt och visst hade köttstyckena suttit på nötkreatur menade man. Bara det att när inspektörer åka till Spanghero och kolla i deras lådor - så stod där att köttet inte alls kom från Frankrike utan i själva verket  kom från Rumänien. Och nej det var inte heller nötkött. Från Rumänien hade man sålt hästkött. Men varför har det lönat sig att sälja rumänskt hästkött som nötkött och vad är det för hästar som hamnat på styckbordet och sugits in i köttkvarnarna egentligen. Vi bestämmer oss för att ta reda på mer om den här delen av livsmedelsindustrin som vi tidigare knappt ens visste existerade - hästköttsindustrin.   Och finner en bransch med sjuka, medicinerade hästar, kriminell verksamhet och förfalskade papper. Du lyssnar på Kaliber i P1. Vi är på slakteriet Doly-Com i nordöstra Rumäninen. Det var här som hästarna slaktades och styckades innan köttet hamnade i kedjan av företag för att slutligen landa som lasagne på de svenska tallrikarna. Det är inte vanligt att äta hästkött i Rumänen så det mesta som styckas här går till export.  Vi hör djuren och skymtar dem genom en låg dörr bakom slaktmaskinerna. Just nu är det kor som står på tur. På förmiddagarna slaktas det häst - på eftermiddagarna nötkreatur. Men ingenting blandas försäkrar företagsrepresetanterna. Efter att hästköttskandalen briserade har efterfrågan på hästkött också minskat får vi veta.  Rumänien har sedan EU-inträdet 2007 seglat upp som en storsäljare av hästkött i Europa. Härifrån forslades det förra året 6 000 ton hästkött. Och sedan EU-medlemskapet har landets export av hästkött till andra EU-länder i princip dubblerats enligt den officiella statistiken, men hur mycket som sålts svart finns det ingen siffra på. Efter att hästkött upptäckts i matvaror som enligt innehållsförteckningen skulle ha innehållit nötkött - startades ett massivt analysarbete inom EU. 7000 provtagningar utfördes av europeiska myndigheter. Var tjugonde DNA-testad vara visade sig i hemlighet innehålla hästkött istället för det som utlovats på förpackningen. Till detta ska läggas företagens egna analyser och upptäckter som gjort att hundra tusentals ton mat har kallats tillbaka då man hittat hästkött eller funnit misstanke om det. Hur mycket hästkött som vi i Europa har tuggat i oss utan att veta om det är det ingen som riktigt vet. Men en sak är klar: hästkött har i det dolda varit en betydande råvara för den europeiska livsmedelsindustrin. Genom att hästkött märkts om till nötkött har det funnits stora pengar att tjäna. Hästkött som är lämpat för köttfärs är tio kronor billigare per kilo, när det kommer från det  här slakteriet. Vi dröjer oss kvar vill veta mera men företagsrepresentanterna vill snabbt gå vidare.   – And the documents come from? Det är här, på slakteriet, som mycket av den tidigare rapporteringen om hästköttskandalen slutat. Men vi bestämmer oss för att undersöka branschen närmare - vilka är egentligen hästarna som hamnat på styckborden och så småning om i köttfärsen? Vi ger oss ut på den Rumänska landsbygden. Det är vår i norra Rumänien. En gång i veckan är det marknad och bönderna reser från bergen och byarna runt omkring för att sälja och köpa det dom behöver. Här finns allt från gummistövlar, kläder och plastleksaker i gälla färger till potatis, lök, kycklingar och hästar.  I Rumäninen finns det många bönder som driver små lantbruk med några hektar mark. Hästen är ett av de viktigaste redskapen i arbetet. Här på marknaden är det många som köper och säljer sina arbetsdjur. Men det är inga muskolösa ardenner-hästar det handlar om utan ofta hästar av det mer spensliga slaget. En del är mer professionella hästhandlare - köper upp och säljer vidare - en del av lantbrukarna sköter det på egen hand. Och slakterierna har varit en pålitlig köpare. Finns det några hästar i en by som man vill bli av med - är slakteriet med sina lastbilar där efter ett telefonsamtal. Slakterierna åker också själva runt och ber om att få köpa djuren. Med på resan är vår rumänska journalist-kollega Radu Ciorniciuc och han blir på rak arm erbjuden att köpa en häst när vi vandrar runt på marknaden. Vi vet att varje häst enligt regelverket ska ha ett microchip insatt under pälsen för att det ska gå att hålla koll på dess bakgrund och var den slutligen hamnar. Dessutom ska det finnas veterinärpapper på hästens hälsa. Så kallat hästpass. Men när Radu frågar om det blir svaret nej. Hästen har varken microchip eller papper. Men det är en helt bra häst tillägger försäljaren. Och blir lite fundersam över Radus frågor. Det brukar inte köpare fråga efter.    Det är många av hästarna som vi ser på våra resa genom Rumäninen som ser rätt eländiga ut. Magra - ofta inte avmaskade - med revbenen väl synliga under pälsen. Bönderna är fattiga men försöker ta hand om sina djur så gott de kan. Vi får höra om motorolja och får-fett som smörjs in på sår och onda leder. Radu fortsätter att fråga runt bland de som säljer hästar på marknaden och det blir klart att inte ens hälften av hästarna här varken har microchip eller papper. Men det är inga problem att sälja dem ändå säger alla vi pratar med. Vi börjar prata med en av männen som ägnar sig åt hästhandel på heltid – Constantin Robota. Constantin berättar ingående om hur sjuka en del hästar är. Det vanligaste är lungsjukdomar och problem med hovarna, säger han. Och så fortsätter han med att både han och hästägarna försöker behandla dem på olika vis med mediciner som de kan få ut på apoteken utan recept. Även antibiotika som egentligen kräver recept från veterinär. Men även sjuka hästar går att sälja till slakterierna är det många som vi möter som vittnar om. Hästar utan registrering och veterinärpapper. Bönder som trots allt kan sälja sin gamla häst och tjäna en slant. Men, ska det visa sig, försäljningen av hästar inte alltid är frivillig. Hästbranschen har blivit big business i Rumänien, exporten har dubblerats, men det är inte alltid bönderna som tjänar pengarna. Vi reser vidare på gropiga vägar, förbi stora fält och ståtliga berg. I utkanten av samhället Codlea i Transylvanien bor människorna i ruckel till hus med stora glipor. Jordvägarna är leriga och ett sopberg tornar upp sig intill. Det är ett romskt samhälle och människorna som bor här lever under konstant hot om vräkning får vi veta.   Hästar går och betar på ett fält nedanför husen, framför industriområdet. I bakgrunden skymtar snötäckta bergstoppar. Det är fattigt och arbetslösheten är stor. Barnen springer runt i smutsiga kläder och leker med de till synes herrelösa hundarna. Hästen är för många här det viktigaste arbetsredskapet de äger, men i vintras gjorde avsaknaden av pengar att många tvingades sälja sina djur. Slakterierna kom glatt och köpte dem berättar byborna. För en summa på knappa 400 svenska kronor. Ofta köper bönderna hästarna här för 5 000 svenska kronor. En kvinna som presenterar sig som Maria sticker ut huvudet genom ett fönster och pratar med oss. Hon är ledare för det grannskapet. Hon berättar om hur slakterierna kom och köpte deras hästar för att sedan kunna sälja köttet till ett mycket högre pris. Men när pengarna som bönderna tjänat så var slut står byborna utan sina så viktiga hästar. I stället kan de ha hamnat via flera olika länder och företag kan ha hamnat i färdiglagad lasagne eller köttbullar och filéer i Sverige och resten av Europa.  Men än värre är hur hästarna också blir stulna säger hon sedan. Och blir man av med sin häst är det som att mista ett barn eller en arm säger hon. Häststölderna är ett utbrett problem i Rumänien. Och vi får höra att de har blivit fler de senaste åren. Codlea är inget undantag. En man vid namn Ion Ilie berättar att han själv ofta låter sin häst gå och beta på fältet intill. Men på natten har det kommit män med lastbilar och tagit flera hästar åt gången berättar han. Det finns ju pengar att tjäna. Säljer dem till slakterierna. Och de som kommer och tar hästarna är farliga säger han. Vi lever i rädsla här. Polisen gör ingenting heller säger Ion Ilie. Även om ommärkningen  ofta verkar ha skett utanför Rumäniens gränser så upptäcker vi en del märkliga fall även här. Till exempel hur det dumpats 1 ton kött i en rumänsk sjö. Köttet var packeterat och fullt ätbart. Men det var inte märkt. Efter en analys stod det klart att det var just hästkött. Varför någon dumpat köttet i sjön ännu oklart. Kriminella nätverk som tjänat pengar på illegala slakterier och svarthandel med hästkött har uppdagats i de områden som vi besöker i Rumäninen. Hästkött som redan i Rumäninen har märkts om till nötkött har varit fall för de rumänska myndigheterna redan för ett par år sedan. Och vår granskning visar en tydlig trend: Hästaffärerna tog rejäl fart vid Rumäninens EU-inträde då den europeiska livsmedelsindustrin fann ett nytt land att jaga billig råvara ifrån. Vi reser vidare genom Rumänien. För att träffa en veterinär som vittnar om en hästhandel i landet som är utom all kontroll.  Vi träffar Bogdan Novenschi på ett rökigt hotellrum i stan Iai. Han har jobbat som rådgivare åt den rumänska myndigheten för livsmedelsäkerhet. Bogdan Novenschi är mycket orolig för utvecklingen inom hästbranschen i Rumänien. Han beskriver hur häststölderna blivit allt vanligare och att hästar säljs till slakt utan någon som helst fungerande kontroll. Hästarna ska ha mikrochip för identifikation och så kallade hästpass där medicinering finns antecknat av veterinär. Men rätt papper saknas ofta säger Bogdan Novenschi. Mindre än fem procent av hästarna i hans distrikt har pass där medicinering finns antecknad säger han. Men hans erfarenhet är att hästar medicineras på egen hand av sina ägare - utan veterinärers inblandning. Han berättar att antibiotika, som ska skrivas ut av veterinärer, kan köpas direkt av bönder på apotek, mot alla regler. Och det görs också. Och det antecknas aldrig i några papper. Antibiotika som kan finnas kvar i hästen när den säljs till slakterier. Vi kollar upp antibiotikan som Bogdan Novenschi berättar om. Särskilt enrofloxacin, som bönderna mot reglerna kan få tag på utan recept. Det är en så kallad fluorokinalon, en grupp antibiotika som är listat av världshälsoorganisationen som extra viktigt för människor. De ska därmed användas mycket sparsamt för att förhindra antibiotiskaresistens. Veterinären Bogdan Novenschi som jobbat med frågorna i flera år menar att många av slakterierna väljer att blunda, att man köper hästar utan papper. Hästar som kan ha antibiotika i sina kroppar när de säljs. Vi har fått tips om en storhandlare när det gäller hästar i Transylvanien. En man som blivit rik på att handla med djuren. Adam Ion har skinnväst och en svart amerikansk baseball-keps. Han har genom åren handlat med över 3000 hästar och många har inte haft några papper, berättar han. Och det är inget snack om saken när det gäller vad som är det bästa med hästbusinessen "Pengarna" säger han och knäpper med fingrarna. Han fortsätter sedan med hur hästaffärerna har gjort honom rik. Hur han kunnat köpa 30 olika bilar av fina modeller. Och hur han levt ett gott liv. Nu är han gammal och håller på att dra sig tillbaka. Men han har haft mycket glädje genom sin business säger han. Men sen säger han ngt som får oss att rycka till. Han börjar prata om vildhästar. Hur han fått fina pengar när han sålt vildhästar till slakterier. Vilda hästar alltså. Sålda och slutligen landade på styckbordet på slakterierna. Det är gryning vid Rumäniens kust mot Svarta Havet. Vi åker båt genom morgondimman rakt in Donau-deltat. Solen stiger rödgul mot himlen bortom vidderna. Storkar, svanar och en och annan pelikan lyfter från strandkanten när vi åker förbi. Det är här som några av Europas sista vildhästar lever. Vi kliver i land på en av sandbankarna. Den lilla byn har just vaknat efter natten. En ung kille som heter Maxim ska visa oss vägen till vildhästarna. Han möter oss med häst och vagn. Vi hoppar upp. Men vi får inte åka så lång väg - området är ett reservat. Vi går över fälten. Buskage, skogsdungar och öppna hedar. En räv smyger förbi, harar skuttar längre lite längre bort och så där... Där inne vid skogsbrynet ser vi dem. Nyfiket tittar de på oss. Sedan vänder de om och springer i väg. De har lärt sig att vara rädda för människor. Det finns idag runt 1000 vilda hästar här i reservatet  - men det finns ett pris på deras huvud. Genom artiklar och berättelser från personer vi träffar får vi höra om hur drygt 50 vildhästar fångades in för att slaktas här 2011. I maj 2011 kommer en beställning till byborna. De som vill tjäna en hacka erbjuds att fånga in vildhästarna. Priset för varje häst är 25 euro. Beställningen är på dryg 50 hästar. En del nappar på uppdraget och ger sig ut för att leta rätt på vildhästarna. De tränger ihop dem. Kastar rep om deras halsar. Motar in dem i ett fång. Hästarna sparkar och slår. En del faller omkull. Ögonen är uppspärrade och en del blöder ur munnen. Hästar har fångats in förr och sålts till slakterier får vi veta, men den här gången får en djurrättsorganisation nys om det och finns på plats när hästarna trängs in i lastbilen som blir överfylld. Efter 30 timmar på vägen stoppar polisen lastbilen. Omtumlade hästar släpps ut. En del har fallit i lastbilen och är skadade. En häst kommer inte ut alls utan ligger död kvar. Enligt djurrättsorganisationen hade också hästarna slagits så hårt under tumultet att ett par fått skallarna spräckta. Vi läser om fallet i artiklar och hör bybornas berättelser. Den här gången stoppar djurrättsorganisationen slakten av vildhästarna, och det är deras bilder vi tittar på från händelsen. Men andra gånger har det skett utan att någon fått reda på det enligt flera vi pratar med. Uppgifterna vi får veta om hur sjuka hästar, stulna hästar och till och med vildhästar kan hamna på Européernas tallrikar bekräftas av många som har insyn i den rumänska hästbranschen som vi har varit i kontakt med. Även personer som själva jobbat på slakterierna. Vi träffar en man som berättar att han tidigare jobbat vid just Doly-Com - slakteriet som levererat hästkött som sedan hamnat i färdiglasagnen i  Sverige och många andra europeiska länder och vars hästkött har märkts om till nötkött av andra företag i livsmedelskedjan. Han säger att han själv sett hur hästar utan papper sålts till slakteriet. Som sedan på kontoret skapat ett dokument för dem. Vi pratar en stund med honom en bit från slakteriets byggnader men sedan blir han nervös och vill lämna bilen. Hyrbilens nummerplåtar från Bukarest gör att vi på långt håll visar att vi inte kommer härifrån. Vi har utlovats en intervju med chefen på Doly-Com, Julian Cossacks. Vi har blivit kontrollerade både på köttets kvalité och spårbarhet säger han. De har sålt hästkött som hästkött och inget annat. Men slakteriet har blivit rentvått. Vi får se papper som bevisar detta. Men vi har andra frågor. Frågor om sjuka hästar, om falska eller obefintliga papper. Om vildhästar och stulna hästar. Han börjar skruva på sig – lyfter från stolen. Jag har inte kontroll över djuren i Rumänien men djuren som kommer till slakt har dokument med sig säger han. Vi har väntat på honom i ett par timmar och det är många frågor vi vill ställa. Men efter sju minuter får han nog. Han blir irriterad – reser sig upp, kliver ut ur kontoret och slår igen dörren.  Det som först verkade vara ett enstaka fall av felmärkning visade sig efter närmare kontroller vara en skandal i hela Europa. Vår granskning av denna dunkla del av livsmedelsindustrin har visat hur slakterier kunnat tjäna pengar på fattiga bönders hästar, hur sjuka medicinerade hästar riskeras slaktas för att säljas som mat och hur några av Europas sista vildhästar fångas in för att bli köttfärs i Västeuropa. Livsmedelsindustrins köttkvarnar söker ständigt efter det lägsta priset och urvalet är ibland urskiljningslöst. I butiken blir konsumenterna lurade av innehållsförteckningen. I jakten på lågprisköttet skapas det möjligheter för kriminella att tjäna stora pengar. Och idag är handel med falsk mat big business för de som är beredda att gå utanför regelverket. Det bekräftas inte minst av Europeiska polismyndigheten Europol som i allt större utsträckning arbetar med matkriminalitet. För tillskillnad från droger - som utredare vid Europol säger – så är mat något som vi alla vill ha och behöver. Det är en lukrativ marknad. På Findus i skånska Bjuv fortsätter rundvandringen. Findus vill gå vidare. Har sagt upp avtal med franska matproducenten Comigel. Nu ska man ha bättre koll säger man. Köttet ska köttet ska levereras från Sverige, Finland, Irland och Brasilien.  – Vi vill göra allt vi kan för att återupprätta förtroendet för Findus och visa att vi verkligen är ärliga och transparenta och att vi är ett varumärke man kan lita på. Men den europeiska hästköttskandalen är inte över. Ständigt uppdagas nya fall. Och ibland kan inte ens de mest avancerade analysverktyg svara på vad det är vi egentligen stoppar i oss. Brittiska BBC gjorde nyligen en egen undersökning på snabbmat och fann att köttet inte var det som utlovats på restaurangernas meny. Men vad det var istället fick de inte fram. Det laboratoriet kunde konstatera var att det inte var – människokött.   Reportrar: Malin Olofsson, Sofia Boo och Radu Ciorniciuc Producent: Eskil Larsson

I Sverigedemokraternas valkampanj är kritiken mot islam en bärande idé och partiet målar upp en bild av hur Sverige hotas av en islamisering. Partiet arbetar bland annat aktivt mot nya moskébyggen och nyligen krävde partiledaren Jimmie Åkesson fler poliser under fastehögtiden Ramadan. Men hur väl förankrat är partiledningens islamkritiska budskap bland valarbetarna ute i landet? Frilansreportern Agneta Nordin besöker Bjuv, i nordvästra Skåne, där Sverigedemokraterna fick över 10 procent i riksdagsvalet 2006. Pontus Matsson, inrikesreporter på Sveriges Radio analyserar hur partiet använder sig av sin islamkritik i valrörelsen 2010. Utrikeskrönikan av Henrika Åkerman kommer från New York och handlar om de senaste turerna kring det muslimska kulturcentret i närheten av Ground Zero. Jobben står i fokus i den svenska valrörelsen och få ifrågasätter politkernas arbetslinje. Men hur blev arbetet så här "heligt" för svenskarna? Ska vi skylla på Luther och hur ser synen på arbete ut i andra religiösa traditioner? Människor och tros Sören Wibeck och idéhistorikern Svante Nordin reder ut begreppen. Nästa vecka kommer P1s Tendens handla om "Det heliga arbetet" . Lyssna till fler reportage och samtal om vår syn på arbete: Turkiet och arabländerna har förbättrat sina relationer betydligt den senaste tiden och många människor i Mellanöstern hoppas att Turkiet kan agera som medlare i konflikten mellan Israel och Palestina. Den turkiska forskaren Mensur Akgün berättar om förändrade attityder mellan araber och turkar. Länk till tankesmedjan TESEV som senare i höst publicerar ytterligare en undersökning om relationen Turkiet - Arabvärlden. Det finns en linje i allt jag skrivit, säger Ann Heberlein, som är veckans Kvartsamtalsgäst. Hennes senaste bok handlar om ondska, ett ämne som alltid sysselsatt människan och ofta betecknats som obegriplig. Men Ann Heberlein menar att ondskan kan förklaras och har sin jordmån i rädsla och maktlöshet och hennes undersökning mynnar snarare ut i frågan varför vi inte gör mer för att motarbeta ondskan. Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa F Vestergren

KDS fortsätter sjunka. Findus lägger ned i Bjuv . Fotbolls land slaget ny tränare. Väder - KDS fortsätter sjunka. Findus lägger ned i Bjuv . Fotbolls land slaget ny tränare. Väder