Podcasts about bristande

I poddsamtalet diskuteras hur museerna i Sverige, trots sitt starka stöd hos allmänheten, lider av allvarlig resursbrist. DIK:s nya rapport visar att nio av tio anställda anser att resurserna inte räcker för att museerna ska kunna genomföra sitt uppdrag fullt ut. Bevarandet av samlingar, forskning och folkbildning prioriteras bort, och personalen kämpar med hög arbetsbelastning. Samtidigt uppger en av fyra anställda att deras museum undviker känsliga ämnen som kan utlösa hat eller utgöra en säkerhetsrisk. Bristande resurser får allvarliga följder – inte bara för personalen, utan för hela det svenska kulturarvet. Vad händer när kulturen inte längre får kosta?    Läs hela rapporten:  https://dik.se/yrken/museum-konst-och-kulturmiljo/ny-rapport-om-museerna-kultur-pa-svaltkur/

Nyheterna Radio 08:00

När snacket går om hederligt leverne passar Tyckpressen på att gå igenom regeringens bristande vandel. Lik i garderoben, sunkiga åsikter, smålögner och bluffmakeri. Annie Croona, Ebba Callenberg och Max V Karlsson slänger också in en färsk dos rykande hett AI-hat. AI är dåligt! Det är kasst! Bu för AI! Tack för att du lyssnar på Tyckpressen! Ansvarig utgivare: Andreas Gustavsson

I dagens avsnitt går Joakim igenom olika berättelser från folk som blivit svikna av de människor en ska kunna lita på som mest. Det och annat smått och gott bjuder vi på idag!.....KÄLLOR:https://www.huffpost.com/entry/disowned-father-gay_n_5f316775c5b64cc99fdc2fbc/amphttps://www.theguardian.com/society/2020/feb/22/return-the-key-the-parents-who-reject-their-gay-children

Fredag! Originaltrion är tillbaka och bjuder på idel bajs. Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet10:10 - Segelsemestern18:17 - Bristande språkkunskaper21:39 - Allt började en ljummen vårkväll25:46 - Jesus och Fylle-Maja31:10 - Hotet från ovan39:47 - Hello darkness, my old friend47:35 - Rebound52:40 - Fekalia och mardrömmen1:02:09 - Fettsugningen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En viktig pusselbit i välfungerande ledningsgrupper är psykologisk trygghet. I det här avsnittet samtalar Emma Stenmark och Lina Hedin om hur ledningsgruppers effektivitet och samarbete påverkas av graden av psykologisk trygghet. Emma och Lina utforskar frågor som till exempel vad en ledningsgrupp egentligen är och varför den finns. De diskuterar även aspekter som optimal gruppstorlek och går igenom forskning på nordiska ledningsgrupper genomförd av Henning Bang och Thomas Nesset Midelfart och de fem fallgropar som många ledningsgrupper hamnar i: - Bristande enighet om ledningsgruppens funktion, syfte och uppgifter - Ineffektiva ledningsgruppsmöten - En samling enskilda ledare eller ett samkört team? - För lite reflektion över eget fungerande - Relationsproblematik Emma och Lina delar med sig av konkreta tips, egna erfarenheter och frågor som bjuder in till självreflektion. Producent: Johan Rinman och Maria Berglund Musik: Klaverium (Johan Rinman)

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi har kommit hem, efter att ha dragit nytta av er lyssnares tips om parmesan. Den bästa fanns en gång på Coop, men inte längre. Tack till Cartech i Ystad, som såg till att bilen pallade. Hotel Locarno i Rom var härligt, liksom det myt- och historieomspunna Schlosshotel Kronberg utanför Frankfurt. Baren i det gamla slottet lät Eisenhower bygga som officersmäss, Elvis sägs ha hängt där. I Rom gladdes vi åt att se Livias hus, alldeles nyöppnat. Men det finns fina grejer hemma också, som Robert Axners Missionshonung från Ljugarn. Jimmie Åkesson ställer till det för sina bröllopsgäster genom att inte ge dem en klädkod. Och så Estonia: 30 år efter förlisningen har den omutlige Bengt Schager fått rätt. Läs om det i Fokus. Erik Ridderstolpe rotar också i saken i P1. Hur kunde det gå så tokigt för Anna Kinberg Batra? Nu har hon satt Ulf Kristersson i klistret. Inger Enkvist skriver i Svenskan om lärare som inte ens kan tala svenska. Vi saknar de klara språkreglerna som till exempel vår mycket saknade chef på Svenskan, Håkan Hagwall, stod för. Lotta Lundberg skriver kul i Svenskan - en DN för vuxna. Tack vare fåfängan får vi dokumentären Hollywoodgate om talibanernas maktövertagande. Susanna berättar hur hon tänker om intervjuer och vi minns ett par av hennes bästa ur Metro. Och missa inte Barry Lyndon på Bio Fågel blå på Östermalm den 9 oktober - Johan visar och diskuterar filmen. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 10.00

Avsnitt 225.Förläggaren  lyfter ett, i hans mening, tveksamt domslut i en förtalsdom mot Expressen. Journalisten retar sig, nästan som vanligt. på förlag som ger upp den gemensamma plattformen, SvB:s kataloger, för kommande bokutgivning. Nu börjar det bli en parodi. För fler förlag verkar kommunikation och läsbarhet ointressant. När intellektuella skriver om ljudboken blir det ofta texter som fylls av moralisk indignation och illa dold avsky. Ibland, som texten av Kristoffer Leandoer vi diskuterar här, är det inte så väldigt tydligt men det finns där om man går nära texten, åtminstone om ni frågar journalisten. Richard Charkin har aldrig varit rädd för att uttrycka sina åsikter eller sina erfarenheter. Dom är många och ofta välformulerade. Och han har rört sig på den högsta nivån inom allmänlitteratur, läromedel och professionell litteratur. Så vad gör han när han ska trappa ner, 70 år gammal? Han startar ett mikroförlag! Men där man normalt gör det från en ofta amatörmässig utgångspunkt gör han det på toppen av sin kunskap från ett helt liv levt i förlagsvärlden. Så frågorna är givna. Varför? Hur? Vad vill han uppnå? Svaren är intressanta, och åtminstone för journalisten, hoppfulla. Men kanske inte alltid rationella. Som tur är.   01 40         En ovanlig förtalsdom 07 57         Sommarens katalog, en allt sorgligare historia 15 40         Texter om ljudboken där moralen står i vägen 22 31         Richard Charkins mikroförlag är en hyllning till alla romantiker

Avsnitt 224. Journalisten plockar upp den engelskspråkiga bokexporten till Europa och betraktar den från ett europeiskt perspektiv. Audible lanserar en nödvändig förändring i ett vackert ljus. Journalisten tycker att man sviker läsarna om man inte sätter in händelsen i sitt sammanhang. Lagerhållning av böcker är dyrt och svårt att grönstämpla. Förläggaren berättar om hur det ser ut för det egna förlaget. Storytel agerar när det gäller fuskbetygen på nätet. Men de verkar, enligt journalisten, ha svårt med kommunikationen med omvärlden. En författare kan bli ett lätt byte för bluffmakare på nätet. Dock inte Catharina Ingelman–Sundberg. EQT ser ut att ha släppt greppet om Storytel, nu slutar deras man som styrelseordförande. En tillfällighet eller början på en förändring? Vi spekulerar, nja journalisten spekulerar, utifrån den senaste nyhetsbevakningen.   01 12         En sista rapport från London 09 43         Audibles PR–trick gick hem 12 15         Modern lagerhållning 18 02         Storytel och fuskbetygen, 2 23 39         Nätbluff mot författare 26 14         EQT drar sig tillbaka

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalla Fakta granskar Love and Light rörelsen som har rötter i new age och hittar bristande etik.Camilla Elfving och Tanja Dyredand samtalar om den andliga branschens faror och fallgropar samt om vinklad journalistik. Trevlig lyssning önskar Vivi och Camilla Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kreatin är ett ämne som finns i kött och fisk, och som i form av kosttillskott blivit populärt bland idrottare och träningsentusiaster för att förbättra träningsresultat och återhämtning. I detta avsnitt breddar Karl Hultén, biomedicinare och hälsorådgivare, perspektiven och utforskar kreatins mångsidiga roll i hälsa och välbefinnande. Vi granskar hur detta kraftfulla ämne inte bara hjälper till med muskeluppbyggnad och viktnedgång, utan även bidrar till starkare ben, neuroprotektiva fördelar och fungerar som en potent antiinflammatorisk agent.Vi går också igenom forskning som visar att kreatin har en förmåga att förbättra kroppssammansättningen och bentätheten hos kvinnor som passerat klimakteriet, till dess roll i att hantera mild depression och skydda hjärnan från inflammation. Vi utforskar även hur kreatin kan påverka det medfödda immunförsvaret och dess potential inom behandling av autoimmuna sjukdomar som Hashimotos och reumatoid artrit.Dessutom diskuterar vi hur kreatin kan förbättra hudhälsan, minska rynkor och skydda huden mot UV-skador.Varje aspekt av kreatin stöds av vetenskapliga studier, vilket ger en omfattande bild av detta fascinerande näringsämnes påverkan på vår hälsa.Missa inte: 11:e januari startar vår hälsoutmaning Reset-30. Satsa på paleokost och träning tillsammans med oss. Pris, endast 1695 kronor och du kan använda ditt friskvårdsbidrag (sök upp Paleoteket hos Epassi eller Wellnet). https://www.paleoteket.se/reset30/Mer från oss:Nyhetsbrev: Håll dig uppdaterad på https://www.paleoteket.se/nyhetsbrev/Böcker: Utforska vårt utbud på https://www.paleoteket.se/bocker/Utbildning: Delta i våra kurser på https://www.paleoteket.se/utbildning/Medlemskap: Anslut dig till vår gemenskap på https://www.paleoteket.se/medlemskapSociala medier: Följ oss på Facebook (https://www.facebook.com/paleoteket.se/) och Instagram (https://www.instagram.com/paleoteket.se/)Referenser:"Kreatin hjälper till att bygga muskelmassa och förbättrar kroppssammansättningen" https://ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7910963/"Kreatin gör dina ben starkare" https://ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4915971/"Kreatin ger neuroprotektiva fördelar" https://ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1319235/"Kreatin fungerar som en antiinflammatorisk agent" https://ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC9958770/"Kreatin påverkar positivt det medfödda immunförsvaret" https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/34107512/"Kreatin förbättrar hudhälsan" https://ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6093191/Hjälp oss nå ut till fler genom att recensera podcasten på Apple Podcast eller Spotify. I Apple Podcast-appen söker du upp "Paleoteket", klickar på podcast-bilden och scrollar sedan ner till recensioner (sätt ett betyg där 5 är högst och skriv ner vad du uppskattar). I Spotify kan endast ge ett betyg. Klicka på de tre prickarna och välj "betygsätt programmet" Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 08:00

Världens förste anarkokapitalistiske president. På den titeln kan Argentinas nyvalde statschef Javier Milei göra anspråk. Ekonomen och tv-personligheten Milei vann en överraskande storseger i mitten av november och har lovat att föra in landet på en helt ny kurs. Han har kampanjat som showman med fallenhet för grova förolämpningar, men hans övertygelse om att statsapparaten behöver bantas radikalt är lika genuin som genomtänkt. Det menar ekonomhistorikern, riksdagsledamoten och Latinamerikakännaren Mauricio Rojas. Bristande stöd i kongressen och peronistiskt motstånd på gatorna kan sätta käppar i hjulet och vad väljarna förväntar sig mer än ”ut med det gamla” är oklart. Men klarar sig Milei igenom det första året och får angelägna liberaliseringar till stånd är det möjligt att han kan nå framgång. Maurico Rojas samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Ungas kunskaper i privatekonomi brister men trots massiv kritik får ämnet lite utrymme i skolan. Vi pratar med elever och kritiker om hur de vill se att undervisningen förändras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Och så svarar vår konsumentexpert Maria Wiezell på lyssnarnas frågor om dyra incheckningsavgifter på flygplatser, märkliga inkassokrav och mycket annat.

Hur vet man om ens barn är psykopat, och hur söker man hjälp i så fall? Maria Helander, psykolog och doktorand vid Karolinska Institutet berättar för Lars om barn med låg känsloempati. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Någonstans under Edwin Nilssons gård, Rödhöksstigen 12, Skiphult. Tidig måndag morgon, 6 juli 2019 Den grekiska kvinnan Thalia som Jerzy slagit följe med nere i kontorskorridorlabyrinten med sur heltäckningsmatta slutar svara på tilltal. Hennes ansikte börjar se ut som en omöjlig skissförlaga och Jerzy söker vidare efter en väg ut i sällskap med en handlingsförlamad version av Thalia endast förmögen att mumla om ett känt tv-program och en återkommande svart katt. “Ve och Fasa Rollspelspodd” hittar du även på: https://www.facebook.com/veochfasarollspel, https://www.instagram.com/veochfasarollspel/ https://www.youtube.com/channel/UCjjRhnNO7UZlf_jhMW33rPA

Dialekternas död är ett återkommande ämne i språkdiskussioner. Språket gör en hälsokontroll på de svenska dialekterna och konstaterar att dialektutjämning till trots är oron för utplåning överdriven. Det finns fler dialektala variationer än de flesta tror, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Bristande forskningsintresse, en språklag som inte reglerar dialekter och ett stor fokus på dialekternas utjämning säger han är anledningar till att många tror att de traditionella dialekterna inte finns kvar. Man har bara fokuserat på dialekternas utjämning och glömt bort att det finns lokala dialekter som lever kvar, utan att åka ut i fältet och undersöka saken, säger Henrik Rosenkvist.Veckans språkfrågorVilka svenska dialekter har blivit mest utjämnade och vilka har bevarats bäst?Kunde människor från olika delar av Sverige förstå varandra förr när dialekterna var mer utpräglade?Vid vilken ålder fästs ens dialekt?Är det vanligt att överdriva sin dialekt när man skämtar?Borde de traditionella dialekterna dokumenteras mer?Lyssna och läs mer om dialektutjämning och dialektPoddserien När gotländskan tystnarArtikeln Tillfälligt varietetsskifte som social resurs (från sidan 167- 178) som Henrik Rosenkvist tvingar sina studenter att läsa.Inslag i Studio Ett "Håller Youtube på att förändra den svenska dialekten?" Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Amanda Heijbel, programledare och producent Moxie media som gjort poddserien När gotländskan tystnar. Programledare Emmy Rasper.

Än så länge kan AI och dess algoritmer inte hantera mänskliga egenskaper som förnuft och känsla. Men vad händer om en mänsklig hjärna kopplas upp till en dator? Lyssna på ett samtal med framtidsforskaren Anders Sandberg vid Future of Humanity Institute  vid Oxford university och Martin Ingvar,  hjärnforskare och professor i integrativ medicin vid Karolinska institutet i Solna.    Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

För antikens greker var nakenheten en del av deras kulturella identitet. Idag däremot tycks vi ha svårt att göra skillnad på naket och naket, menar Carl Magnus Juliusson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.I offentligheten är en naken kropp aldrig bara en naken kropp. Den vill alltid något. Kommunicera något, sälja något, väcka något lust till exempel.Det är en märklig paradox. Vår tid fullständigt svämmar över av nakenhet i film, tv-serier, reklam och mode. Ändå verkar vi inte kunna se den som naturlig. Det märks inte minst i fråga om konst. I sociala medier har bilder på allt från den lilla kalkstensfiguren Venus från Willendorf, till målningar av Rubens och Courbet tagits bort för att de skulle vara pornografiska. Eftersom de föreställer nakna kroppar.Nakenhet likställs med pornografi något som är till för att göra dig upphetsad. Hur upphetsande dessa konstverk verkligen är kan man fråga sig. Men uppenbart är att det har blivit svårt att göra skillnad på naket och naket.Lika uppenbart är det att nakenhet har en betydande plats i konsthistorien. Många av våra allra främsta konstverk föreställer människor spritt språngande nakna från Venus från Milo och Apollo från Belvedere till Michelangelos David. Det har med en alldeles särskild definition av skönhet att göra. Att det är just en naken kropp som ska uttrycka den högsta formen av skönhet är en av antika Greklands kanske märkligaste uppfinningar. Det var omkring 400 år före Kristus som den nakna kroppen började analyseras filosofiskt och införlivades i läror om hur man bör leva. Att avbilda nakenhet var däremot inte nytt. Från tidigare sekel finns avbildningar av nakna unga pojkar, med armarna längs med sidorna, blicken rakt fram och benen lite isär. Skulpturerna kallas kouroi (unga pojkar på grekiska). De är inspirerade av Egypten, kan vara religiösa och föreställa till exempel Apollon, men behöver inte vara det. Deras kvinnliga motsvarigheter kore bär däremot kläder. Men det förekom också ett helt annat slags nakenhet, med satyrer som motiv grova män med skäggiga ansikten, hästöron och svans. Till skillnad från de unga pojkarna är dessa satyrer även utrustade med gigantiska erigerade könsorgan. I antika Grekland trodde man att fallosar kunde avvärja ondska och onda ögat, inte sällan genom att framkalla skratt, i till exempel palats eller badhus. Satyrerna kan spela flöjt, dricka vin, onanera eller ha samlag med olika djur. En sådan scen kunde till exempel avbildas i botten på en kylix, en vinbägare, som en lite rolig överraskning när du druckit upp. Nakenheten i sig var således inte ny. Men den ska i klassisk tid få en speciell innebörd. Enligt en teori är det dessa två världar, de unga pojkarnas idealiserade, gudomliga skönhet, och satyrernas aggressivitet och förmåga att avvärja ondska, som har smält samman i nakna  realistiska  avbildningar av (åtminstone i vissa fall, tror man, verkliga) soldater och idrottsmän. Dessa krigare och atleter utstrålar nu mod, och ett alldeles särskilt slags mod, nämligen modet att kämpa, trots att de är blottade. Grekerna var högst medvetna om att denna syn på nakenhet skiljde sig från andra kulturer. Att vara naken blev en del av deras kulturella identitet. Det finns källor som beskriver hur soldater stred nakna på slagfälten. Historikern Thukydides skriver att seden att gymnastisera naken är en betydande del av det nya, moderna, demokratiska Grekland. Ordet gymnastik kommer från grekiskans gymnos som betyder just naken.Det var däremot bara män som fick avbildas nakna på det här viset. Platon vill visserligen att alla väktare och soldater, både av manligt och kvinnligt kön, ska vara nakna i hans idealstat. Men det är en utopi. Den kvinnliga nakenheten kopplas annars till skam och sårbarhet eller prostitution. Ett undantag är avbildningar av kärleksgudinnan Afrodite, där hon täcker sitt kön och ibland även brösten med sin hand.Vad skulpturer av dessa unga, smärta, atletiska idrottsmän och krigare gör, är att visa upp en form av idealmänniska. Men denna idealmänniska är inte enbart en konstnärlig konstruktion. Även den vanliga människan ska lära sig att skulptera sin nakna kropp. Rekommendationerna från läkaren Diokles är nästintill en heltidssysselsättning. Varje morgon kroppsövningar, tvättning, frotterande av kropp och huvud. Därefter motion, privata aktiviteter, idrott och lunch, följt av vila, promenad och idrott igen, sedan insmörjning, frottering och middag. Sist, ännu en promenad innan sängdags. Hos Xenofon, som liksom Platon var lärjunge till Sokrates, kan vi läsa om hur Sokrates uppmanar de unga att göra gymnastik, dels för att kunna försvara sig i krig, dels för att skydda sig mot sjukdomar och lyten. Men det handlar inte enbart om kroppsvård. Sokrates menar att gymnastik även har en god verkan på tänkandet. Bristande kroppslig hälsa kan föra med sig glömska, modlöshet, dåligt humör och till och med galenskap. En fysisk livsföring leder också till moralisk fasthet. I Platons Staten säger Sokrates att en sansad man fäster vikt vid att vara stark, sund och vacker bara för att därigenom bli måttfull.Skönhet för de antika grekerna handlade alltså om inre egenskaper som manifesterade sig i kroppen vilket inte är samma sak som att vara snygg. Sokrates är känd för att han ska ha varit ful. Men han var antagligen i god form. Bland annat var han med och stred i det Peloponnesiska kriget. Platon är ett smeknamn som betyder bred enligt historien ska han ha fått namnet av sin lärare i brottning på grund av sin breda bröstkorg och sina breda axlar.De antika grekerna läste alltså i den atletiska nakenheten in alla de egenskaper som man önskade att en modern, manlig, demokratisk medborgare skulle ha: mod, hälsa, måttfullhet och moral. Män som främst tränade för andra mäns blickar. De kunde både dyrka och skratta åt, men också estetiskt och moraliskt inspireras av nakenheten. Om du undrat varför manliga skulpturer har relativt små könsorgan är det för att uttrycka självbehärskning i motsats till de mer välutrustade satyrerna.Kanske påminner den grekiska synen på träning en hel del om dagens diskussioner om hälsa att ha en sund själ i en sund kropp, att motverka psykisk ohälsa genom att gå ut och springa, och så vidare. Men dagens skönhetsideal ser helt annorlunda ut. Vår moderna syn på nakenhet präglas av den pornografiska blicken, som har riktats från beskrivningar eller visuella representationer av en sexuell akt, till att inbegripa nakenhet överhuvudtaget. Ett litet könsorgan på en man symboliserar idag något helt annat än självbehärskning, eftersom kroppen läses genom en helt och hållet sexuell lins.Men måste det vara så? Är det så omöjligt att se en naken kropp bara som en naken kropp?Jag tror inte det. Därför försöker jag istället tänka på en biffig Platon när jag tränar helst dock med kläderna på.Carl Magnus Juliusson, litteraturvetare och kulturjournalist

En brevväxling i etern om lustiga peruker, skollov och Tidöavtalet som pekbok. Med komikern Dilan Apak och Annika Lantz.

I veckans avsnitt diskuterar Ludvig och Pontus ordet vandel och hur det används som signalpolitik hos Sveriges nya regering. Dessutom går vi igenom Codex Ethicus - en slags etisk hjälp till präster och diakoner så att de skall undvika att drabbas av bristande vandel. Etik, moral, politik och lite fridshälsning.

Vi provkör bilen som delar plattform med vissa av våra älskade Rumänska avarter till bilar. Nissan X-Trail. Är den bra? Ja, om den hade varit lite sämre hade den varit bra!   Theo skolkar.

Alltid Rött, Alltid Rätt dyker sent omsider upp med ett nytt avsnitt. Personalbrist? kanske! Bristande utgivningsplan? ja! Kompetensbrist? förmodligen! Bristande sjävldisciplin? definitivt! Vi snackar igenom derbykrysset mot Gefle IF och segern i nästföljande match på Tingvalla. Kikar försiktigt in i vad sommaruppehållet (och framtiden) kan innebära och gör något av en inventering av truppen inför detsamma. Kompetensbrist? knappast! Bristande värvningsstrategi? sannolikt inte! Personalbrist? ja kanske! Alltid Rött, Alltid Rätt med Anders Sjöberg och Mathias Åberg

Nyheterna Radio 15.00

I det här avsnittet pratar om vad bristande tillgänglighet är och om att göra rätt från början. Tack för att ni har lyssnat på podden Snacka om diskriminering. Vill du fördjupa dig ytterligare i de här frågorna finns också ett studiecirkelmaterial. Mer om detta går att hitta på vår hemsida www.rattighetscentrumhalland.se Den här podden gjordes med stöd av myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, ABF Halland. Teknik och musik i podden av Joakim Dahlström.

Avsnitt 136: Vi resonerar runt tryckfrihet, förvånas över en korttänkt åklagare och pratar om pocketens vara eller icke vara.         Vad som är brottsligt att uttrycka i sociala medier behöver inte vara brottsligt uttryckt i en bok. En påläst förläggare funderar över skillnaden mellan brottsmål och tryckfrihetsmål i spåren efter att Cissi Wallin blev frikänd i ett av de mer oförutsägbara tryckfrihetsmålen i modern tid. En åklagare som skriver en roman med tydliga anspelningar till ett pågående rättsfall där han själv varit inblandad låter som en något korkad intrig i just en roman. Inte kan väl...? Jo men visst. Och ett förlag tvingas dra in upplagan. Det är sådana historier som gör journalisten cynisk. Vi pratar om pocketens framtid och om man ska tro förläggaren så är den tveksam. Åtminstone så som vi vant oss vid att den ser ut. En fråga som blir alltmer aktuellt som det efterföljande samtalet med Bonnierförlagens försäljningsdirektör Göran Wiberg visar. Och journalisten fortsätter sin ”kampanj” för ett mer intressant och snyggare format.   Innehåll: 00 23 – Ett frikännande värt att fundera över 12 24 – En omdömeslös författare 18 11 – Tillhör pocketen framtiden? 22 44 – Samtal med Göran Wiberg

Varning för skrämmande ljud i "Spökhistorier"!! Bör inte lyssnas på i mörkret, innan sovdags, om du har svagt hjärta eller med stängda ögon!Du har blivit varnad...! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ellen ersätts denna vecka av Lucas Rabnor, som djupdyker i Kalle Ankas garderob, Flen, 14-åringar på konsert och dödssynden på cykeln.Punkterna i avsnittet: 15, 543, 701 och 877.

Kan man ifrågasätta hur någon tar hand om sig själv? Veckans lyssnarfråga kommer från en person som dejtar en svettis.Support this show http://supporter.acast.com/singelradet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bye bye bindor och tamponger! Eller? Idag ska ni få lyssna på kvinnan som står i framkant av en ny kvinnlig revolution! Hon har över 12 års studier i kvinnohälsa, hormonhälsa och fertilitetsförståelse, och heter Jenny Koos, men är kanske mest känd som superkvinnan Vulverine! Idag arbetar Jenny ur ett holistiskt perspektiv med just fertilitetsförståelse och hormonhälsa. Dessutom är hon sexualhälsorådgivare, handledare i justissemetoden, och en populär föreläsare & författare. Jenny är noga med att poängtera att hon inte är varken läkare, gynekolog eller barnmorska, utan det hon gör är att erbjuda ett komplement till deras expertis och därigenom fylla en beklaglig lucka i vårdkedjan. Idag pratar vi om ägglossning, varför kunskapsglappet i vården är så stort, vilka krav vi borde ställa på sjukvården idag, om mensen är onödig, hur kunskap om kvinnokroppen kan ha blivit så åtsidosatt, och mycket mycket mer! Varsågoda! Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Lyckopodden, följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om du tycker det här var lika bra som jag. ♫ Lyssna på Lyckopodden: iTunes: http://apple.co/1XZqDAm Acast: http://bit.ly/LyckopoddenAcast ♥ Facebook: http://bit.ly/fblyckopodden ♥ Youtube: http://bitly.com/LpYoutube ♥ Instagram: https://instagram.com/lyckopodden ♥ Hemsida: https://lyckopodden.se

I veckan som varit har Marie fått hem en ny liten häst, med betoning på liten, så nu har hon fyra stycken fyrbenta i stallet! Josefin fick tre hästar på halsen när ett transportbolag bokat boxplatser för en natt. Bristande informationen och dålig planering från transportbolagets sida gjorde det minst sagt rörigt för Josefin.   Önskar er en trevlig helg med mycket sol och värme!

Exitstrategi! En pågående autobiografi! Vi avslutar vår andra säsong med illavarslande mor & dotter-dynamik och augustihetta i romanen Varm mjölk. Bristande läskunnighet, besatthet och kvinnans lott står på agendan när vi läser glädjande, stimulerande texter av Deborah Levy. Som extra krydda: gymnasiepsykologi och Selviytyjät Suomi. Läslista: Varm mjölk, The things I don't want to know och The cost of living av Deborah Levy. Tidskriften Kontur 9 "Joy, innostus, glädje", romanen Konturer av Rachel Cusk, serien “Miki Liukkonen Sivullinen”, essäboken Tie totuus ja kuolema av Silvia Hosseini och podcasten “How to proceed” med Linn Ullman och Deborah Levy.

En av fem upplever kränkande särbehandling på jobbet. 7% är utsatta för mobbning. Vad kan vi göra? Vi ställde frågan till Stefan Blomberg, leg. psykolog och forskare på Linköpings universitet. Han har varit med och tagit fram nya riktlinjer från MYNAK, Myndigheteten för arbetsmiljöforskning, som släpps under våren. Riktlinjerna ska hjälpa arbetsgivare att bli bättre på att förebygga och hantera mobbning. Det är något varje arbetsgivare har ett ansvar att göra enligt arbetsmiljölagen. Tre vanliga orsaker Till att börja med, vad är det som gör att människor mobbas och kränks på jobbet? I de allra flesta fall, säger Stefan, handlar det inte om att människor i grund och botten är elaka, utan om att arbetsmiljön är dålig. De vanligaste orsakerna är: Ostrukturerade organisationer med otydliga roller och mål. Bristande tillit, hög konkurrens och lågt samarbete. Svagt ledarskap: passivt och frånvarande eller auktoritärt. Stefan tillägger att det inte går att se någon inbördes ordning på de här tre faktorerna. Ledarskapet kan brista av många orsaker som inte nödvändigtvis har med ledarens personlighet att göra. Vad betyder begreppen? Kränkande särbehandling är handlingar som kan leda till ohälsa och medföra att människor som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. När kränkningarna upprepas och pågår under en längre tid kallas det mobbning. I definitionen ingår också att det råder en obalans i makt mellan förövare och offer. Hur hanterar man mobbning och kränkningar? A och O är respekt, saklighet och systematik, säger Stefan. Det gäller i relation till alla inblandade, både den som anklagar och den som anklagas. Det måste finnas saklig grund för det vi påstår. En individs upplevelse räcker inte. Systematiken innebär att det måste finnas ett fastställt arbetssätt som också öppet kommuniceras. I de organisationer som lyckas med sitt förebyggande arbete har man satsat på att höja kunskapen om mobbning och kränkande särbehandling hos alla medarbetare. Stefan ger exempel på några kommuner där förekomsten av mobbning gick ned till hälften med ett gott systematiskt arbete. Här har man jobbat med ledarskapet och framförallt den sociala aspekten. Man har också jobbat med konflikthantering och med en ökad förståelse för att konflikter är naturliga i alla sammanhang där människor samverkar. "Man får vara dum men inte elak" är en slogan Stefan fångat upp från ett företag han följt. Vi är alla människor som kan göra fel men om vi vet att vårt beteende sårar någon och vi ändå upprepar det, då är vi elaka. Och det är inte rätt. Hos vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har vi den här veckan valt ut en artikel som heter Varningstecken för kränkande särbehandling och mobbning. Där kan du läsa om sju varningssignaler att hålla ögonen på och motarbeta.  

Hur vet man om ens barn är psykopat, och hur söker man hjälp i så fall? Maria Helander, psykolog och doktorand vid Karolinska Institutet berättar för Lars om barn med låg känslo-empati. Maria tipsar om kapitlet See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt bland annat: Vissa tecken på motstånd mot smittskyddstyranni världen över, Sverige konvergerar mot full coronakommunism som i övriga Europa, presstöd med små marginaler till Rättvisepartiet socialisternas tidning Offensiv, förhoppningar om amerikanska imperiets kollaps, franska demonstrationer mot ny lag som befaras leda till mer polisbrutalitet samt arvet från Romerska riket i Europa https://radio.bubb.la/sondag-20-december-2020/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Jair Bolsonaro mer populär än någonsin vilket förvånar kritiker av hans hantering av coronaviruspandemin, brasilianska presidenten har tonat ner risker och uppmanat folket att möta viruset på manligt sätt samt menat att det är fjolligt att bära munskydd Anonym tjänsteman vid Storbritanniens smittspårningsmyndighet: Bristande intresse bland coronasmittade att aktivt delta i spårningsverksamhet försvårar möjligheterna att stoppa spridningen, 70% svarar inte på telefonsamtal, andra vägrar delta då de tror samtalen är bluff, stor besvikelse att befolkningen inte gör som den blir tillsagd Rättvisepartiet socialisternas tidning Offensiv säger sig sälja 399 lösnummer per vecka enligt ansökan till Myndigheten för press, radio och TV vilket är bäst i Sverige, enbart medlemmar och sympatisörer säljer tidningen som inte behöver rapportera de nummer som de inte fått sålt, de extra lösnumren ger extra bidrag från staten Pat Buchanan: 2020 kan bli året då USA:s imperium kollapsar under sina åtaganden när situationen på hemmaplan försvåras – situationen jämförlig med britternas i slutet av andra världskriget eller Sovjets i slutet av kalla kriget Tusentals demonstrerar i Paris för tredje lördagen i rad i protest mot lagförslag som förbjuder fotografering av poliser, aktivister menar att nya lagen skulle leda till mer polisbrutalitet, möts av kravallpolis och vattenkanoner Romersk mosaik från 400-talet upptäckt i Gloucestershire visar att sofistikerad romersk levnadsstandard upprätthölls långt efter att Storbritannien upphörde att vara del av Romerska riket, expert uppger sig vara chockerad av fyndet och beskriver det som oerhört betydelsefullt

Spanska inbördeskriget, som startade år 1936, föregicks av en misslyckad militärkupp, politiska mord, vänsterterror mot kyrkan och riggade val. Lägg till att de ledande politikerna var inkompetenta och att konstitutionen led av allvarliga brister.Därför är det ingen självklarhet att den valda republikanska regeringen, som utmanades av Francos professionella trupper, var legitim. Men på inbördeskriget följde Francos diktatur i fyra decennier, som gav förlorarna en möjlighet att skriva historien.I avsnitt 133 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Inger Enkvist, professor emeritus i spanska vid Lunds universitet.Att spanska inbördeskriget också kom att ses som en förövning på andra världskriget har också påverkat vår syn på inbördeskriget som resulterade i en halv miljon döda.Professor Inger Enkvist nämner Manuel Álvarez Tardío och Roberto Villa García 600-sidiga volymen 1936. Fraude y violencia en las elecciones del Frente Popular (1936. Valfusk och våld i folkfrontsvalet) som underlag för att den republikanska regeringen inte var legitim. Författarna beskriver hur anarkister, kommunister och radikala socialister, som gjorde uppror mot staten 1934, mobiliserar i samband med valet 1936 för att ta makten och skapar en situation av hot och våld. Det är svårt att genomföra rättvisa val när politiker mördas och kyrkor bränns ned.Musik: Los cuatro generales, baserad på Los cuatro muleros av Federico García Lorca, text av Ernst Busch, Wikipedia.Bild: Massakern av Casas Viejas betecknar händelserna som ägde rum mellan 10 och 12 januari 1933 i den lilla staden Casas Viejas (provinsen Cadix) i Spanien. Wikipedia. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt börjar vi med att plocka fram motorsågen och såga på. Champagne-sabrering, bristande banketikett tillhör de mindre populära inslagen medan julbordet och dryckeskombinationen Noppes väcker stor entusiasm. Stort tack till veckans partner Bavaria Bil. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi pratar om vikten av att förstå sig själv, om hur ovisshet skapar oro och understimulans. Vi pratar om varför vi kan känna att allt ansvar ligger på oss. 

LAS-förhandlingarna, Bristande stöd i skolan. Oljans framtid. Första valdebatten i USA. Hur djupt kan man gräva en gruva? Besöksförbud boenden, EU-rapport om rättsstatens principer. Amazons lansering.

LAS-förhandlingarna. Smältande is på Grönland. Bristande stöd i skolan. EU-rapport om rättsstatens principer. Debatten mellan Biden och Trump. Nätjätten Amazon. Besöksförbudet hävs. Oljans framtid. Hur djupt kan man gräva en gruva?

Nyhetssvep från vecka 35, 2020. Hemsida: www.helakedjan.se

Bristande orken i att "lämna tillbaka grejer", systematiska rasismen i USA och inte minst här i Sverige och vad man kan göra. Dessutom har Hanna varit på förlossningskurs, fejkat en förlossning och Martin ska vara lekpappan hela dagen. Vad är det för skillnad mellan att få barn femton år in i en relation vs ett år in i relationen? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vill du veta varför många misslyckas? Det har inte med strategi att göra. Det är mer djuprotat än så. Här är punkterna jag ser för varför traders förlorar. De handlar i marknaden utan att vara lönsamma. Det kan låta simpelt, men det är en reell grej. Många har en för otydlig tradingplan, och har ej verifierat sig som lönsamma innan de handlar i marknaden. Bristande kunskap. De tar in kunskap och information från källor som inte själva handlar i marknaden, eller har det som sin primära sysselsättning. De handlar utan att vara mentalt redo. Trading är en av världens “hårdaste” sporter, det är en sann sport. Du måste vara stark både mentalt och på andra plan. Det är ett game av sann strategi, smarthet och disciplin. Du kan lyckas, men du måste vara bäst. Dagens avsnitt är sänt av Peter Svan, som en del av Traderkanalens podcast. För mer, besök www.traderkanalen.se

Nya mardrömmar hemsöker rollpersonerna.

Den Svenska Modellen är en podd om journalistik som produceras i samverkan mellan Dagens Arena och Kvartal. I det nionde och senaste avsnittet diskuterar chefredaktörerna Jörgen Huitfeldt och Jonas Nordling de olika strategier som brittiska och amerikanska medier valt när några titlar har utestängts från presskonferenser. Och spekulerar i svenska motsvarigheter. Dessutom berörs bristen på redaktionell uppföljning av till exempel politiska analyser i efterhand, men även frånvaron av en självkritisk publik granskning av den egna bevakningen.

Manchester United och Arsenal bjöd på en underhållande men hopplöst dålig stormatch på måndagkvällen. Leicester fortsätter imponera, Pickford är kort och Dean Henderson håller Liverpools segersvit intakt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad händer med oss när det brister i kommunikationen? Vid uteblivet svar, tystnad eller att när man bygger upp händelseförlopp i sin egen fantasi? Känslans betydelse som glädje, ilska, irritation, vad betyder det i samtal med andra? Hur mycket kraft tar bristande kommunikation på din energi? 

Nu kan du lyssna på seminariet från idag, 2 juli 2019, i Almedalen. I Sverige har arabiskan klättrat till att vara landets andra största modersmål, redaktioner möter upp med journalistik på fler språk och samhället och medierna behöver journalister med alla slags erfarenheter och bakgrund. Vi måste vara relevanta för den publik vi har i Sverige. Att besitta språkkunskaper har alltid varit en viktig nyckel för detta. Lyssna på detta samtal som inleds på svenska med en intervju med journalisten Amr Bitar som är ordförande för förbundets nya förening för nyanlända journalister. Sedan förs ett samtal med Cecilia Uddén, utrikeskorrespondent på Sveriges Radio, och Hanna Rydén, utrikeskorrespondent på Göteborgs-Posten. Samtalet sammanfattas i slutet av podden på svenska. Medverkande: Amr Bitar, Moderator, Journalistförbundets intresseförening för nyanlända journalister Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet Cecilia Uddén, utrikeskorrespondent, Sveriges Radio Hanna Rydén, utrikeskorrespondent, Göteborgs-Posten

Fram till 1902 ansågs barnaga vara en plikt och hustruaga fanns länge som mannens rättighet i vårt galna förflutna. Det finns fortfarande länder där det är tillåtet och anses fostrande att kränka någons integritet med tillrättavisande våld. Det som smärtar mest är kanske inte det fysiska utan den personlighetsstörda tanken att någon levande varelse har rätt att bestämma över någon annan. Bristande uppmärksamhet kan smärta mer och lösningen är enkel... Snowboardkråka >>

  Nu startar Ledarpodden, en gästpodd i samarbete med ConTra, ett Talent Management- och konsultföretag inom företagsledning, ledarskap, sälj- och teamutveckling. I premiäravsnittet snackar ConTras Claes Linusson och Anni Blomster med Markets Thomas Karlsson om bland annat vad ledarskap egentligen innebär och vad som utmärker en bra ledare. – Undersökningar visar att 1,3 miljoner anställda i Sverige mår dåligt på grund av bristande ledarskap, vilket är katastrof, säger Claes Linusson. Fokus i detta avsnitt ligger på medarbetarna och deras roll för att möta den allt mer krävande kunden. – Vi måsta skapa lärande organisationer, med bland annat erfarenhetsutbyten mellan de som möter kunden och ledningen, säger Anni Blomster i podden.

Fittblomman har fått en finne. Iza bråkar mindre och sexar därmed mindre?! Frallan har träffat någon, fast det inte skulle ske (?), och fast hon spolat äggledarna i syfte att insemineras med spermier - hur går det ihop?? Inte helt givet tycker Iza, vilket skapar viss...spänning. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Göran Lindsjö har 34 års erfarenhet av AI. Effekten frågar varför artificiell intelligens just nu har blivit det primära samtalsämnet. Hur ser status ut för AI i Sverige? Intresset ökar i nästa alla branscher. Tillgången till data har exploderat och därför kan vi nu mata våra processorer och algoritmer. Kunskapen om tex machine learning finns och yttre händelser gör att hela ämnet AI ökar. Mycket pengar pumpas även in i ämnet. LYSSNA via Spotify, Google Podcasts, Apple Podcasts Ett begränsat antal människor jobbar inom AI och vi ser att det behövs resurser som jobbar med ämnet. Bristande kompetens i ledningen skapar dåliga förutsättningar. Liknelser kan inte göras mellan digitalisering och AI. AI ligger närmare affärerna och nya möjligheter. Kompetens och förändringsarbete kan göra våra organisationer bättre på förändringsledning. USA och Kanada är bättre på AI och en anledning är ledningen i företagen. Banker och försäkringsbolag tittar på startups och omvärderar egna affärer. I Sverige är vi lite mer försiktiga och ser inte det stora perspektivet. AI förstärker mycket mer än digitalisering. Att väljer AI-verktyg är inte en quick fix utan det handlar om en kunskapsresa där tekniska plattformar endast är hjälpmedel. Ta ett steg bakåt från det man håller på med som organisation, få en överblick och få igång tankar om nya möjligheter. All personal bör gå grundläggande AI-utbildning och detta kan medföra att många nya idéer skapas. Dessa nya idéer är ofta så bra och relevanta att ledningen inte kan hantera dem. Tänk stort, börja litet med saker som funderar och skala upp. Göran Lindsjö, Jonas Jaani (24:43) Kontaka Göran via mail: goran.lindsjo(a)governo.seArtiklar, videos och intervjuer med Göran Digitaliseringens podcast finns för dig som är beställare, konsult eller är intresserad av den pågående digitaliseringen. Mer avsnitt finns där du hittar dina övriga poddar. Sök på EFFEKTEN. Vi följer aktuella ämnen och du finner här alla avsnitt och det finns även instruktioner hur du gör för att börja prenumerera på podcasts. Alla avsnitt finns även på Spotify:

Forni fäller en tår över systerskapet och Hamilton är överväldigad av succén med Eagles!

Vi snackar träningsmovitation, ups and downs och hur man egentligen hittar tillbaka till gymmet när man legat på soffan lite för länge? Vi biktar våra svagheter och delar med oss av våra bästa tips! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sedan finanskrisen har löneutvecklingen i Europa tappat fart. Avsnittets gäst, LO-ekonomen Sebastian de Toro har skrivit en rapport i ämnet. Dessutom: Så kan polisyrket bli hett igen genom Grand Theft Auto. Bristande produktivitetsökningar är en anledning till varför lönerna ökar så långsamt i Europa, bedömer LO-ekonomen Sebastian de Toro. Plötsligt tävlar partierna om vem som kan leverera kompetensutveckling. Ett stort arbetsmarknadspoltiskt paket kom från Socialdemokraterna i onsdags och Moderaterna ville göra skattelättnader för kompetensutveckling presenterade partiet i fredags. Bra inriktning på förslagen men konkretionen brister ibland, och risker för felslag finns, kan man sammanfatta Samuel Engblom och Sebastian de Toro. Dessutom spaningar om de höga betygen hos vissa skolkoncerner som avslöjats i professor Jonas Vlachos rapport, om beräkningarna av invandringens kostnader och vinster i en ESO-rapport av Joakim Ruist, samt om den, enligt Samuel Engblom, glödheta modders-trenden med brittiska regelföljande poliser som städar upp i Grand Theft Auto-träsket och som kommer göra polisyrket eftertraktat igen.

Hur tar man sig ur en dålig träningsperiod och hittar tillbaka till motivationen? Vi pratar om vikten av ens mindset (att börja eller att fortsätta?) och att hitta sitt varför. Vad är skillnaden på att vara och att känna sig tränad? Och i vanlig ordning avslutar vi med veckans tipslista! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bristande rutiner hos Kronofogden gör att vem som helst kan stoppa utmätningen av en skuld, vinnarna av Blåslampan vill guida småsparare rätt och hade 40-talisterna det bättre än vad 80-talisterna har idag?

Patrick Ekwall & Claes Andersson. Medverkar: Jakob Johansson.

Podcast med Adam Alsing, Vanessa Falk och, den här veckan, Kristoffer Appelqvist som hoppar in då Daniel är bortrest. Ur innehållet: Hämnden är ljuv, på många sätt. Hör en skakande berättelse från verkligheten. Allt måste gå snabbare! Allt!!! Att skära lök utan att gråta-revisited.  Kvinna fast i skorsten. Bristande uppföljning av spektakulära nyheter diskuteras.  Vidriga dofter, topp 5. Hur man gör det bästa av sin Polydaktyli. Och mycket, mycket mer! Trevlig lyssning!! Maila oss: adamochkompani@gmail.com För samarbeten: christian@pancmedia.se

I det här avsnittet pratar Christer Sturmark med Dan Kahan som är professor i juridik och psykologi. I sin forskning har Dan Kahan upptäckt att vi människor bedömer fakta på olika sätt beroende av vilken värdegrund vi har, så kallad "motivated reasoning". Han har kunnat visa att vi inte är objektiva när vi analyserar fakta utan att vi väger in huruvida de talar för eller emot vår grunduppfattning.

OM AVSNITTET:Vägen till framgång är inte rak, den tar tid och kräver uppoffringar. Men vänta inte med att vara smart, tänka längre och ha kul - tills du når toppen.   › Johannes Live: http://bit.ly/2rrt2fk › Youtube: http://bit.ly/2p7oPNV › Instagram: http://bit.ly/1QcNuVz › Boken Tough Love: http://bit.ly/2Fyvkne Johannes Hansen är Sveriges främsta mentala rådgivare, och jobbar dagligen med flera av våra största stjärnor inom sport, musik och näringsliv. Han är författare till böckerna Fuck Your Fears (2014) och Tough Love (2018).

Veckans avsnitt spelades in på bibblan i Norges näststörsta stad Bergen och är en hyllning till skandinavismen. Bristande skandinavisk solidaritet (eller andra förhinder) gjorde att det blev ett stort manfall bland Lilla drevets originaltrupp men som tur är kunde Dilan Apak hoppa in som vikarie! Dilan pratar om hur svensk konflikträdsla leder till att näringsminister Mikael Damberg måste spela med i Filippinernas president Rodrigo Dutertes sadistiska lekar. Ola Söderholm brinner för skandinavismen och blir därför så ledsen när ännu en norrman har skrivit ännu en bok där det ska lipas om Sveriges roll i Andra världskriget. Moa Lundqvist har tittat på den norska ungdomsserien, Skam. En supersuccé i hela Norden förutom i Sverige. Moa förklarar hur Norge ska göra ungdoms-tv som också kan attrahera svenskar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Syding & Sunström "krossar" fyra stycken till ekonomiska teorier: (1) Broken Window Fallacy (och BNP som mått av produktivitet), (2) David Ricardos komparativa fördelar, (3) tillgång och efterfrågan, och slutligen (4) Adam Smiths osynliga hand. 

Idag "krossar" Syding och Sunström populära ekonomiska teorier. Följande ekonomiska teorier tas upp (och krossas) i detta avsnitt: (1) Effektiva marknadshypotesen, (2) Rational agent theory (Homo Economicus), (3) Volatilitet som mått av risk, (4) Portfolio management, (5) Ekonomisk stimulans (alltså tryckandet av pengar).  

I veckans avsnitt gästas vi av Ljubomir Vranjes. Den före detta storspelaren inom handboll som numera haft stora framgångar som tränare. Som vanligt lägger vi fokus på det fysiska inom träningen och Ljubomir ger sin syn både på hur den påverkade hans egen karriär, hur han bedriver träningen med sina egna spelare och hur han anser att ungdomar som vill satsa på handboll bör träna. Vi får också ta del av några härliga anekdoter från Ljubos egen karriär med upplevelser från olika länder och mästerskap. Hålltider 00:00:00 Om Ljubo och hans karriär som spelare 00:08:15 Skador i slutet av karriären 00:11:24 Tränarkarriär 00:15:55 Ta bort belastning och öka återhämtningen 00:22:20 Fd elitidrottare som tränare 00:25:20 Saker som "alla" gör men som inte behövs 00:27:50 Hur förändrades Ljubos egen träning under karriären 00:32:00 Olika träningskulturer i olika länder 00:36:20 Fysträningen i SG Flensburg-Handewitt idag 00:38:10 Tränarstaben i SG Flensburg-Handewitt 00:40:47 Belastningen på handbollsspelare i topplag 00:48:20 Spelarnas styrkeprestationer 00:52:24 Unga spelare är inte förberedda 00:58:34 Vad låg bakom framgångarna för Svensk handboll på 90 talet och början av 00? 01:07:19 Axelbesvär hos handbollsspelare 01:12:14 Bristande träningsbakgrund hos yngre spelare - behövs bättre ungdomsverksamhet 01:21:45 Om att vara med i OS som idrottsman 01:26:54 En ledare, tränare och coach 01:31:15 Landslagets genomslagskraft hos svenska folket 01:36:14 Om att dela på ledarskapet och ta in andra coacher 01:39:48 Hur var det att alltid vara kortast? 01:42:50 Är det möjligt att vara kort och på yttersta elitnivån idag? 01:46:50 Vranjes personbästa i böj med mera... 01:49:39 De fysiska kraven på handbollsspelare 01:53:37 Hur jobbar man med återhämtning efter matcher? 01:55:16 Använder man kosttillskott? Du kan följa Ljubo på både Twitter och Instagram. Du hittar också Tyngre Träningssnack på Instagram.

http://rimligheten.blogspot.com/email: poddenrimligheten@gmail.comSidan "Rimligheten" på facebook En podcast av forskare för gemene hen

Idag pratar vi om psykisk ohälsa bland unga. Det är ett stort problem i hela Norrbotten. Men framförallt i Boden och Haparanda. Bristande språkkunskaper är en av orsak till psykisk ohälsa. Tänä päivänä met puhuma psykisesta huonon voinista nuoritten kesken. Se oon suuri ongelma Norrbottenissa, olletikki Puutissa ja Haaparanassa. Puuthelinen kielitaito oon yks syy miksi saattaa voja huonosti psyykisesti.

Runt om i landet öppnar barnahus, som ska hjälpa barn som har utsatts för våld eller övergrepp. Men Kaliber och Barnaministeriet från UR berättar om hur bristande rutiner gör att barn riskerar att skickas ensamma hem från barnahuset - hem till en misstänkt förövare. I förra veckan kunde vi berätta om hur barn med neuropsykiatriska eller intellektuella funktionsnedsättningar riskerar att bli rättslösa när de utsätts för våld eller övergrepp. Idag handlar Kaliber om barnahusen – ett koncept som går ut på att alla myndigheter som berörs när ett barn blir utsatt för våld eller övergrepp samarbetar under ett tak. Barnahusen ska ha barnens bästa i fokus. Men det händer faktiskt att de sviker barnen, ska det visa sig. -Här hänger man av sig eller? -Ja om man vill så kan man hänga av sig. Vi har precis klivit in på barnahuset i Umeå. Malin Sundberg som jobbar här visar runt. I hallen hänger några teckningar. De föreställer streckgubbar, drakar och blommor, de skvallrar om att det här är ett ställe där barn brukar vara. -Ja, jag vet faktiskt inte vilka barn som har ritat det här. Det är väl helt enkelt barn som har besökt oss här i olika former. Lite längre fram i korridoren finns en bokhylla med böcker, papper och kritor, och på golvet står ett litet tält där man kan leka medan man väntar. Men det är inte för att måla och leka som barnen kommer hit. Hit kommer barnen för att berätta om det värsta tänkbara - att mamma, pappa eller någon annan har gjort en illa. -Här är ju då medhörningsrummet. Det får de ju se också. De får ju se alla rum, de får se vilka som sitter här. Här kommer vi sitta uppradade. Åklagare och så där. Så då får de ju se och titta. Ofta att de sätter igång kameran någonstans och så där så de får se på skärmen hur det kommer se ut. -När använde ni det här senast? -Det var nu här på förmiddagen. -Så då satt hela uppställningen här. Alldeles nyss då? -Ja. Det var två barn som blev förhörda. Ett syskonpar. -Men alla är borta nu? -Ja, alla är borta nu. Det verkar ha gått bra. Barnahusen är ingen myndighet utan kom till som en reaktion på att barn som utsatts för övergrepp for illa under utredningarna. Varken bemötandet eller miljön var anpassad för barn. När det finns misstankar om brott mot barn startar en stor apparat där många myndigheter är inblandade. Så istället för att ett barn ska behöva åka runt till olika myndigheter och berätta samma historia om och om igen, så ska barnet köras till ett hus - ett barnahus. Och där träffa polis, åklagare och rättsmedicin som påbörjar brottsutredningen, socialtjänsten - som ansvarar för att barnet får skydd och hälso- och sjukvården som har hand om barnets fysiska och psykiska hälsa.   Och att starta sådana här barnahus har blivit väldigt populärt. På bara tio år har vi fått 30 stycken barnahus i Sverige. Förra året var över 160 av Sveriges kommuner anslutna till ett barnahus, och flera hade långt gångna planer på att starta ett.  Men är verkligen barnahusen en sådan universallösning som de ofta framhålls som? Arbetar de på det sätt som är bäst för barnet? Sedan det första barnahuset öppnades har det gjorts flera utvärderingar, som visar att barnahusen inte lever upp till det de är tänkta att vara. Rikspolisstyrelsens riktlinjer säger att målet för barnahusen är att ge rättstrygghet, gott bemötande, stöd och skydd. Och det är skyddet, alltså det stöd som barnet kan behöva efter att det berättat för polisen om en förälders övergrepp, som vi har tittat närmare på. Viket ansvar tar barnahusen för det som händer efter besöket? Och vem har ansvaret? -Vi ville göra en anmälan, mamma hjälpte oss med det, och då gick vi till polisen. Ronja och hennes bror Jakob, som egentligen heter något annat berättar att de växt upp med hot och våld. De vill vara anonyma och därför har vi låtit ett annat barn ersätta deras röster. Ronja och Jakobs föräldrar lever separerade och har en minst sagt infekterad relation. Familjesituationen har utretts av socialtjänsten flera gånger.  Men Ronja och Jakob tycker att ingen har lyssnat på vad de känner och vill.  Efter att ha berättat för ett otal socialsekreterare att de är rädda för sin pappa och inte vill bo med honom, bestämde de sig för att själva gå till polisen och anmäla honom för misshandel. -Och pratade med en kvinnlig polis där inne. Sen efter en tid så fick vi komma in på barnahus och göra ett förhör på vad det var vi ville anmäla om. Först skulle jag då bli förhörd. Då fick vi sitta inne i ett rum. Jag själv då först med en polis. Det fanns en kamera så att några bakom en vägg kunde se mig och höra mig. Polisen frågade om, ja, händelser och olika brott. -Vad tänkte ni att det skulle leda till det här att ni gick till polisen och berättade? -Jag tänkte att det skulle bli ett slut på alla nya människor som hela tiden kommer in i våra liv och pratar med oss och berättar varför de är här, sådana här som reder ut hur barnen har det i hemmet, vi fick väldigt många sådana. Jag ville att det skulle ta slut. Jag ville också att pappa skulle få besöksförbud och inte prata med oss eller någonting. För det är väldigt jobbigt att veta att han kan komma upp på stan och bara säga hej. Jag skulle bli orolig med en gång tror jag om något sådant skulle hända. Jag tänkte också att det skulle vara väldigt skönt att lägga alla de här åren bakom sig. Efter alla de saker han har gjort mot oss. Hotat och varit våldsam. Men det blev inte riktigt så som Ronja och Jakob ville. Efter förhören ringde polisen direkt till deras pappa och berättade att barnen hade anmält honom, berättar de. Och Ronja och Jakob fick åka hem med mamma, som de bodde hos, som om inget hade hänt. Med många obesvarade frågor i huvudet. Vad skulle hända nu? Skulle pappa också förhöras? Hamnar han i fängelse? Och vad händer när de träffar honom nästa gång? Kommer han att vara arg? -Sen var vi fria att gå så vi gick ut. Det var inte så fint väder. Det var grått och trist. Jag var väldigt orolig för jag vet att han kan vara väldigt våldsam och kan göra i princip vad som helst när han är arg. Vi lämnar Ronja och Jakob en stund. Och funderar på vad som kan hända ett barn som just berättat för polisen om våld och övergrepp hemma.  Händer det att ett barn kommer på förhör på något av landets barnahus och sedan skickas raka vägen hem till den misstänkta, som just fått ett samtal av polis eller åklagare om att barnet skvallrat för polisen?   För att få svar på det frågade vi samordnaren, alltså den person på Barnhuset som ska se till att myndigheterna träffas och pratar med varandra. Vi frågade samordnaren på samtliga barnahus i landet, 30 stycken, hur vanligt det är att barnet får träffa den misstänkte vårdnadshavaren efter förhöret utan att någon ifrån de samverkande myndigheterna följer med. Av de 26 barnahus som svarade säger nästan hälften, 12 stycken, att det händer ibland att barnen kommer hem utan att någon från myndigheterna på barnahuset är med. 4 svarar att det händer ofta, och ytterligare 4 att de inte vet om det händer. Å när vi frågar hur vanligt det är att socialtjänsten – som är de ytterst ansvariga för själva skyddet - följer med barnet hem, så säger bara 3 barnahus att det sker som rutin. Och det här - att barn åker hem själva - är anmärkningsvärt tycker Åsa Landberg som är psykolog och jobbar med våldsutsatta barn. -Om man tänker sig de barn som faktiskt har blivit misshandlade eller utsatta för brott så är ju risken att det förvärrar deras situation hemma. Dels att de skuldbeläggs på olika sätt. Att de får reda på att de gjort fel som har berättat, att de straffas på olika sätt. Det kan också innebära att de hotas eller får mer stryk när de kommer hem. Och det är naturligtvis så att det kan vara föräldrar som inte gjort någonting. Men, många har ju slagit sina barn. Och frågan är då vad som händer när man kommer hem som barn. Jag tror att i en hel del fall så är föräldrarna arga, besvikna, rädda, undrar vad barnen har sagt. Samtidigt har de ofta fått höra ifrån den som ringt upp och informerat att de varit på förhör att de inte ska pressa barnet, att de inte ska fråga för mycket. Så för en del barn innebär det att de kan ha väldigt arga föräldrar, för andra innebär det att det blir helt tyst när de kommer hem och ingen säger någonting alls fast alla vet att de varit på polisförhör. Och att man gör så här, skickar hem barnen ensamma, är något som förvånar Hanna Linell, doktorand som forskar kring våldsutsatta barn på institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. -Det tyder ju på att våld är normaliserat av oss om jobbar med de här frågorna också på något sätt. Det känns ju som ett svek gentemot våldsutsatta barn. Att man… hur och när är det okej? Jag vet inte. Det känns som att man får ont i magen bara man tänker på att det görs. Och just, vad gör det med ett barn, och ett barns vilja att berätta. Hanna Linell menar att om inte vuxna gör sitt yttersta för att garantera att barnet inte kommer råka illa ut efter att det tagit mod till sig och berättat om våld och övergrepp riskerar man dels att barnet tystnar, eller tar tillbaka sin berättelse, dels att barnet tappar tron på vuxenvärlden och tron på att situationen faktiskt går att förändra. Det här ju något som alla vuxna borde fundera på. Vad gör man i stunden när någon berättar någonting för en? Det känns ju väldigt knepigt när en verksamhet som ska jobba i de är ärendena inte heller verkar ha tänkt på det här egentligen. Vår enkät visar också att nästan hälften av barnahusen som svarade – 12 av 26 - saknar på förhand uppgjorda rutiner för hur barnet ska skyddas efter ett förhör. Och det här stämmer bra överens med Lena Wiströms erfarenheter. Hon är biträdande jurist och arbetar som särskild företrädare, alltså barnets juridiska ombud. Hon tar över vårdnadshavarens ansvar under förundersökningen och är ofta den som skjutsar barnet tillbaka till skolan efter förhöret. -En gång när jag satt i bilen på väg från ett polisförhör på barnahuset så fick jag ett telefonsamtal. Att du kan inte komma till skolan med barnet för den ena föräldern är här och är jätteaggressiv och upprörd över att barnet är borta. Och vi väntar på att polis och socialtjänst ska komma hit så du får åka en sväng. Så vi ringer när det lugnat ner sig när du kan komma med barnet. Så då fick jag ju bara vända fast vi var nära skolan, och försöka förklara för barnet att vi ska åka någon annanstans en stund och ta en glass och så ska vi åka till skolan sen. Det känns ju väldigt märkligt. Jag vill tillägga det att vi är ju bara jurister. Vi är ju inte alls pedagoger eller socialsekreterare. Vi är inte utbildade för att ta hand om barn. Egentligen är ju inte det vårt jobb men det blir ändå vårt arbete. Och det är ganska svåra frågeställningar många gånger. Man hamnar i konstiga situationer. Ibland kanske hotfulla situationer där man måste improvisera. -Men hur är det möjligt, tänker jag, att göra en riskbedömning om man inte vet hur situationen blir för barnet när föräldern träffar barnet? -Det funderar jag ofta på hur de vågar fatta vissa beslut ibland, men de måste ju göra det och de får ju arbeta efter sina rutiner och de är väl utbildade för det får vi hoppas. Men rutinerna saknas alltså på många ställen, visar vår undersökning. Vi ställde också frågan till barnahusen om de är nöjda med hur rutinerna kring barnets skydd fungerar i praktiken?  Och över hälften - 14 av de 26 - svarade nej. De tycker inte att det fungerar. Och samordnarnas egna kommentarer visar att det här är ett problem. Så här skriver några i sina svar: ”Rutiner med hämtning och lämning brister” ”Olika myndigheter arbetar för mycket var för sig utan att ta hänsyn till varandra” ”Vore bra om det fanns ett uppföljningsteam. Ofta blir det helt tyst runt familjen efteråt när myndigheterna ska utreda” Carl Göran Svedin är professor i barn- och ungdomspsykiatri och har tillsammans med psykolog Åsa Landberg kvalitetsgranskat barnahusen. Resultaten redovisades i en rapport för Rädda Barnen. Där upptäckte de stora skillnader mellan hur olika barnahus jobbar. Idag ska Carl Göran och Åsa föreläsa för personal på Barnhuset i Göteborg.  Det är första gången de besöker lokalerna. Vi plockar fram och visar Carl Göran Svedin enkätsvaren som vi fått ifrån barnahusen. -Jag tänker att det inte är bra och kanske en av de saker vi varit mest kritiska mot för att om man ska se det ur et barnperspektiv. Det är ju inte barnet som, jag menar det är vuxna som sätter igång hela det här utredningsförfarandet med polisförhör och man kommer till barnahus, man har blivit hämtad kanske på dagis eller skola och sen behöva åka tillbaka utan att veta om mamma och pappa vet något, framför allt om någon av dem är misstänkt, är tycker jag helt felaktigt. Och man bör ha rutiner för hur barnet möter sina föräldrar igen. -Vilken betydelse har det då? -Ja man kan ju säga att barnahusen kom till för att minska det man kallar sekundär traumatisering av barn, det vill säga att barn som blivit utsatta för något brott, misshandel eller sexuella övergrepp, ska inte ytterligare traumatiseras via själva utredningen. Det är egentligen grundtanken med barnahus - man ska undvika allting som kan vara jobbigt och försvåra för barnet. Man ska göra det så barnvänligt och smidigt och så lite skrämmande besvärligt för barnet som möjligt. Och då är det här en del som kan vara en väldig plåga för barnet att gå hem då och inte veta – får jag en utskällning när jag kommer hem? Eller vad händer när jag kommer hem och vem vet att jag varit på barnahus och hos polisen och så vidare, säger han. Psykolog Åsa Landberg: -Nu när de är på plats  har de ju världen chans att se till att det faktiskt blir bättre för barnet, det är ju det som är själva vitsen med ett barnahus. Men man har inte kommit dit än. Samtidigt så tror jag att för många inom socialtjänsten så blir det här en extra belastning. Det blir lite grann som att de får städa upp efter rättsväsendet och när de inte har tid med det, när de inte riktigt har möjlighet att göra det på ett bra sätt så blir de ofta kritiska även mot själva polisanmälan, man tycker inte att det leder någonstans, man tycker kanske att det bara förvärrar i familjen. -Var det den förklaringen som ni fick till varför ett barn kan åka hem ensam, till exempel? -Nej, paradoxalt nog inte. Det som det oftast var att de inte hade tänkt på det. De hade inte riktigt satt sig in i barnets situation hur det blir att komma hem ensam, säger Åsa Landberg. - …och sen får man gå in hit, i det som är undersökningsrum… Tillbaka till barnahuset i Umeå och samordnaren Malin Sundberg. På barnahuset ser hon till att myndigheterna samverkar, och vid sidan av det arbetet har hon också egen erfarenhet av att göra skyddsbedömningar som socialsekreterare. Hennes uppfattning är att socialtjänsten sällan eller aldrig är med när barnet träffar den misstänkte vårdnadshavaren efter förhöret. -Jag tänker att det finns ju alltid en risk för repressalier, om det är som barnet berättar och att föräldern inte kan hantera den situationen. Och skulle vi ha verktyg eller metoder för att förhindra det så vore väl det fantastiskt, men jag tänker att det kommer vi aldrig kunna skapa. -Så du menar det inte spelar någon roll om socialtjänsten har som rutin att följa med barnet hem, till exempel? -Jo jag tänker att det spelar roll. Jag tänker att allt förebyggande arbete som man kan göra är bra. Sett ur den aspekten är det värdefullt att socialtjänsten finns med. Så jag tänker att det helt klart finns stor utvecklingspotential där. Hur gick det då för Ronja och Jakob, syskonen som anmälde sin pappa och förhördes på ett barnahus? -Sen en månad senare så fick vi ett meddelande… I brevet från advokaten står det att alla som var med är överens om att de varit mycket duktiga, att det de sa var sant och att det var ett mycket olämpligt och dumt beteende de berättat om. Att åklagaren inte väljer att gå vidare beror istället på att en del saker ligger för långt bak i tiden, och att det inte räcker hela vägen för andra. Det ni ska ta med er ”är att ni båda varit modiga och berättat. För många som blir utsatta för brott har det betytt absolut mest inte varit resultatet utan just att de vågat berätta”. -Det kändes som om den klumpen man hade i magen hade försvunnit men sen kommit tillbaka. Det kändes än en gång som om man inte blev trodd. -Man mår inte bra och man inte fokusera på det man behöver göra. Utan man går kanske och tänker på ett polisförhör istället för att göra läxorna. Och man börjar tvivla på det man känner. Och man börjar tvivla på sig själv ibland och tänker att nej de har nog rätt. Jag kommer väl ihåg fel. Jag gjorde nog fel. Och sen finns det inget kvar att stå upp för sig själv längre  -Har ni träffats någon gång efteråt? -Ja det har vi. -Har han sagt något till dig om att ni gjorde anmälan? -Nej det har han inte. De flesta barn som kommer på polisförhör på barnahusen får precis som Ronja och Jakob åka hem igen. Ronja och Jakob bodde ju inte hos sin pappa. Men ibland, när barnen bor med den misstänkte, kommer det fram information i förhöret som gör att barnet omhändertas. Men även då saknas rutiner och barnperspektiv anser Lena Wiström, särskild företrädare. -Då har de ibland inte alls planerat för det vilket gör att alla står ställda inför en situation som man inte vet hur man ska hantera. -Hur då? Berätta, vad kan det vara för situation? -När man inser att man sitter med tre barn i olika åldrar som måste placeras i ett jourhem omedelbart, och så har man inte platser. Då blir det ju att vi hamnar i en situation där vi måste vänta. Och för mig hände det en gång att då fick jag bara i uppdrag att ja då får du sitta med barnen och vänta. Och vi fick åka iväg till en lekplats, jag fick köpa pizza till barnen och lekte några timmar och det var jätte jobbigt för jag kunde ju inte informera och det äldsta barnet var så pass stort att hon undrade vad som försiggick och det blev en jätte jobbig situation för jag fick ju inte säga som det var. Och de var ju inte trygga med mig och vi hade ingen annan personal på plats, för att invänta en adress där jag skulle köra och lämna dem sen på ett jourhem. Det kan jag tycka var väldigt dåligt planerat av socialtjänsten och jag tycker också att det brast i att de inte fanns där för mig och de här barnen. Så därför kan jag inte känna att jag tycker att samverkan har fungerat optimalt någon gång. Hanna Linell vid institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet: -Det är ju inte bra att starta upp en verksamhet utan att ha tänkt igenom de här frågorna, alltså vad man ska ha för arbetssätt när det gäller våldsutsatta barn. Det tyder ju troligtvis på att man inte riktigt har tittat på problematiken och lärt sig den från grunden och i och med att det är så många inblandade när det gäller att få till ett bra skydd för barnet och en bra rättsprocess så tyder det väl troligtvis på också att man inte har haft möjlighet att prata igenom det här tillsammans med olika aktörer. Tillbaka till barnahuset i Umeå. Där är oftast inte ens socialtjänsten med och lyssnar på vad barnet berättar i polisförhöret. Vilket gör att socialtjänsten får göra den delen av skyddsbedömningen baserad på andrahandsinformation, berättar samordnare Malin Sundberg -Jag tror alla vi som finns i barnahus, både här i Umeå och i hela landet , vi finns ju här med tanken att det här ska bli bra för barnet. Men att få de olika myndigheternas arbetssätt och uppdrag, att få dem att matcha ihop med att också hela tiden möta det här barnet. Det är inte tvärenkelt. Det borde kunna vara tvärenkelt men det är inte det. Kaliber och Barnaministeriet från UR har idag kunnat berätta att det ofta saknas rutiner för skyddet efter besöket på barnahusen, och att barn som berättat om våld och övergrepp riskerar att skickas ensamma hem i händerna på misstänkta förövare. Hur kan det få vara på det här sättet? För att reda ut ansvarsfrågan på barnahusen ringde vi upp några av dem. Men det visar sig inte vara helt tydligt var ansvaret egentligen ligger. Regeln är att socialtjänsten i kommunen ansvarar för barnens skydd, men i och med att flera myndigheter är inblandade på barnahusen, som har lika mycket makt och ansvar, så riskerar frågan om hur det blir för barnet när det åker hem bli allas eller ingens ansvar.  Elisabet Oskarsson, enhetschef på barnahuset i Kalmar, förklarar det så här: -På barnahuset är ju vi ansvariga för de rutiner som finns här och vad som sker här. Och sen att vi kan vara en resurs och stöd i vad som händer efter. Men sen är det alltid barnets hemkommun som har ansvaret för själva ärendet.  -Men är inte det här saker som ni borde ha rutiner för och ha tänkt igenom redan innan ni startade? -Jo. Och det är ju gjort också, men sen så dyker det ju alltid upp nya frågor och utmaningar när det är olika organisationer som ska föras mycket tightare ihop. Liknande svar får vi även från andra barnahus som vi pratar med. Några efterlyser någon form av övergripande verksamhet, ett nationellt centrum som servar barnahusen med rutiner och riktlinjer. Och det här är något som psykologen Åsa Landberg har önskat sig länge. -Egentligen är det ganska konstigt. Om man tänker att hela barnahusen är ett svar på att man måste samverka på lokal och regional nivå för att det ska bli bra för barnen, men vi har inte motsvarande på nationell nivå. Där är det alldeles tomt. Ronja och Jakob besökte barnahuset med hopp om att deras situation skulle förändras. Men eftersom brott inte kunde styrkas lades deras polisanmälan ner. Så nu har de berättat sin historia för ännu några socialsekreterare och träffar sin pappa sporadiskt, säger Ronja. -Jag vill få folk att öppna ögonen och se att det finns andra människor som behöver hjälp och har det mycket värre. Som inte blir trodda i någonting och kanske får bo med den ena föräldern som kanske slår eller hotas eller ja, mycket värre saker.   Nästa vecka fortsätter vår serie om barnen och rättvisan. Reporter: Lovisa Haag, UR Producent: Karl Brodin, UR Exekutiv producent: Annika H Eriksson, Kaliber Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Aftonbladet vill testa gränsen mellan journalistik och annonser - Expressen varnarFler och fler medieföretag experimenterar med att sälja annonser i gränslandet mot det redaktionella innehållet. Jan Helin vill kunna experimentera mer med sponsrat material i livsstilsjournalistiken som hälsa och mode.Är den nya trenden räddningen för en blödande journalistikbransch eller säljer man ut journalistikens trovärdighet? I Sveriges radios monter på Mediedagarna ställde Martin Wicklin frågan till Jan Helin och Expressens Thomas Mattsson. Nazist gjorde rasistiska uttalanden i P1 - SR tog inte avståndStormen kring Soran Ismail-affären har långt ifrån lagt sig. Hur låter det när principen att ta avstånd och markera så fort rasismen visar sitt fula tryne i sändningarna verkligen sätts på prov? Det fick vi faktiskt ett exempel på i veckan. En nazist lade ut texten kring rasbiologi och konspirationsteorier om judisk makt - på bästa sändningstid i Sveriges Radios flaggskepp Studio Ett. Klarade Sveriges Radio balansgången? Den frågan ställde vår reporter Mattias Pleijel. Mittmedia kramar resurser ur papperstidningar - räddar det journalistiken eller hotar det den?Hur ska journalistiken finansieras i framtiden? Kring Sveriges midja pågår landets mest kompromisslösa försök att hitta en lösning på det problemet. Mittmediakoncernens VD Thomas Peterssohn har bestämt sig för att krama ut så mycket pengar som möjligt ur papperstidningarna genom besparingar och prishöjningar för att kunna satsa på webb och mobil. Nu tänker han ta ytterligare ett steg och trycka tidningarna på dagen, när det är billigare - men förstås till priset att tidningarna blir mindre aktuella när de landar i brevlådan. Blir han landsortstidningarnas frälsare - eller stressar han i onödan fram papperstidningens död som nyhetsförmedlare på en tredjedel av landets yta? Trippelnegation i Bildtintervju - vem förstod vad han menade?I tisdags sände SvT:s rapport ett inslag om Ukraina där utrikesminister Carl Bildt intervjuades. Han fick en rak fråga: befarar ni att Putin kan agera militärt? Men svaret var inte lika rakt. Tonchi Percan har försökt reda ut vad han egentligen sade.

Vad är en bra utbildning? Och hur mäter man det? Den andra delen i Kalibers granskning av den svenska högskolan handlar om utvärderingen och bedömningen av högskolornas kvalitet, en process där miljonbonusar - eller hot om nedläggning - ligger i potten. Högskoleutbildningar betygssätts av staten på lösa grunder. Studenter vars utbildningar fått dåligt betyg riskerar att bli ifrågasatta av arbetsgivare, och utbildningar som fått högst betyg får del av regeringens bonusmiljoner. – Ja, asså det känns ju inte roligt att plugga det programmet och sen få det omdömet. – Det är lite besvärande tycker jag. Jag hoppas att det inte påverkar min karriär som jurist på något nämnvärt sätt. – Det här programmet, juristprogrammet i Stockholm är Sveriges mest sökta program. Jag ville bara ha det sagt. Anna Persson, Filip Nyman och Ali Abdullah sitter i storsal C6 i ett av Stockholms universitets ljusblå hus. Föreläsningen i juridik börjar snart. De pratar om betyget som deras utbildning har fått av staten. – Jag är faktiskt väldigt nöjd med min utbildning hitintills. Jag tycker att de är väldigt duktiga på att lägga upp utbildningen pedagogiskt. Så det omdömet reflekterar inte riktigt min upplevelse av utbildningen. Högskolan är Sveriges största statliga sektor, den kostar över 60 miljarder om året. Men vad är en bra utbildning? Och hur mäter man det? – Det finns ju en viss status kopplat till utbildningen och det är ju inte roligt att få höra just om sin egen utbildning. Det kanske är lite orättfärdigt att plocka ut en liten bit av utbildningen och sedan nämna det om hela utbildningen. I förra veckans Kaliber berättade lärare om hur sämre förkunskaper hos studenterna och mindre resurser till utbildningarna i kombination med det system som fördelar pengar till utbildningarna gör att nivån sjunker. För att motverka det infördes ett nytt kvalitetsutvärderingssystem 2011. Men systemet har brister och kan få orättvisa konsekvenser både för utbildningar och studenter visar vi i dagens Kaliber. Vi går tillbaka till för ungefär ett år sen hemma hos Julia Shao. Hon går sista året på juristlinjen och skriver sitt examensarbete. Det är en av de första dagarna i september. -- Första gången jag tog del av nyheten så var det på Dagens Nyheter. “Svag juristutbildning i Stockholm”, är rubriken på artikeln och lite längre ner i texten: Stockholms Universitet håller bristande kvalitet. Julia blir nyfiken. – Jag tycker att juristutbildningen på Stockholms universitet är en bra utbildning. Jag tycker att vi har underbara, jättebra lärare, som lär ut på ett väldigt pedagogiskt sätt och vi har ambitiösa studenter som tar del av en jättebra undervisning. Juristprogrammet i Stockholm en av de utbildningar som har högst söktryck i Sverige. Julia går in på Högskoleverkets hemsida för att kolla hur utvärderingen har gått till. – Av rapporten framgår att man slumpmässigt gått igenom examensarbeten bland juriststudenter på Stockholms universitet. 24 examensarbeten, alltså uppsatser, har lottats ut från ungefär 300 från hösten 2010 och våren 2011. Dessa har sen bedömts utifrån sex olika examensmål. På två av examensmålen har uppsatserna fått omdömet “bristande”, och det har i sin tur gjort att hela utbildningen fått omdömet “bristande kvalitet.” Företrädare för utbildningen har också fått beskriva hur studenterna når examensmålen i en så kallad självvärdering, men fokus ligger på uppsatserna. – Då tror jag ändå att de flesta är överens om att man kan inte dra en slutsats om att en hel utbildning är av bristande kvalitet, utan Högskoleverket borde ha redovisat slutsatsen på ett annat sätt, det vill säga att de har granskat vissa examensarbeten som enligt deras syn på saken inte uppfyller vissa kriterier som Högskoleverket hade fastställt. Tillsynsmyndigheten, före detta Högskoleverket som numera heter Universitetskanslerämbetet, har i uppdrag att se till att lärosätena kontinuerligt kvalitetssäkrar sina utbildningar. Det nya med det här utvärderingssystemet är att fokusera på resultat. Resultatet mäts i första hand genom att titta på de uppsatser som studenterna skriver mot slutet av utbildningen, examensarbetena. Man tittar också på utbildningarnas självvärderingar, och intervjuer med företrädare för utbildningen görs också. Men huvudfokus ska ligga på uppsatserna. Brister kvalitén i något av de examensmål man utvärderar ifrån blir omdömet bristande kvalitet för hela utbildningen. Detta oavsett om examensarbetena visar att andra mål uppnås med god marginal. Utbildningar som får omdömet “mycket hög kvalitet” får del av regeringens miljardbonus och utbildningar som får omdömet "bristande kvalitet" kan i förlängningen tvingas lägga ner. – När man tittar på den granskning de gjort av examensarbetena, så tycker jag att analysen och bedömningen av uppsatserna ifrågasätter jag inte alls. Jag är helt enig med dem och jag tycker att det finns flera saker vi ska jobba med där. Det jag var kritisk mot var två saker. Dels tycker jag att när man gör en bedömning av en hel utbildning så måste man beakta mer än bara examensarbetena. Jonas Ebbesson är dekan, alltså högste ansvarige, på juridiska fakulteten på Stockholms universitet. – Jag tycker att man drog för långtgående slutsatser, men när jag väl har sagt det så tycker jag att man ska också vara tydlig med att vi tog detta på största allvar, vi har satt igång massa åtgärder på grund av HSV:s arbete och för mig som relativt nybliven dekan förra året så var den här granskningen väldigt värdefull. Jonas Ebbesson bläddrar i Högskoleverkets utvärdering. Det är den som du har framför dig på skrivbordet här. Hur många sidor är den? – Ja, hela rapporten som avser alla universitet är på en 100 sidor, men det som gäller Stockholms universitet är bara på några sidor. Dessutom var det så att när den här bedömningen kom så skickades den aldrig ut till oss i förhand för att kommentera, och sen blev det som en sorts konsumentupplysning på ett sätt som jag tycker är felaktigt. Om man läser detta utan att ha helheten så får man intrycket av att det här är en bristande utbildning. Och när de sedan får den informationen när de söker så skulle det kunna leda till slutsatsen att man inte ska söka till Stockholm. En felaktig konsumentupplysning, säger Jonas Ebbesson på Juridicum på Stockholms universitet om Högskoleverkets utvärdering. En konsumentupplysning som kan hindra studenter att söka utbildningen och som också sätter en stämpel på utbildningen för de studenter som går där. Även magisterutbildnigen i juridik fick omdömet “bristande kvalitet” i Stockholm. Här är det 20 uppsatser som har granskats. Flera av dem är får mycket goda omdömen. Men på ett mål har sex av de 20 uppsatserna ansetts bristande. Om en av de uppsatserna hade klarat just det målet hade utbildningen klarat sig. Nu föll den på målsnöret. Vi åker till Karlstads universitet och mastertbildningen i Skatterätt. Där blev Björn Jernbacken, programansvarig, glad för Högskoleverkets omdöme “mycket hög kvalitet”. – Eftersom vi har väldigt mycket kontakter med våra avnämare, skatteverket, revisionsbyråer och de som är framtida arbetsgivare, såg de att vår utbildning är bra. Det slogs upp ganska stort på Skatteverkets hemsida. Två juristutbildningar på två olika lärosäten, den ena får sitt examenstillstånd ifrågasatt och den andra får del av regeringens bonusmiljard. Vi tittar närmre på underlaget för bedömningarna. När vi räknar ihop alla mål i alla uppsatser ser vi att Stockholm har nästan lika hög andel mycket hög måluppfyllelse som Karlstad. Det skiljer åtta procentenheter. Och det skiljer bara två procentenheter i andel bristande måluppfyllelse. Ändå har Karlstad fått det högsta betyget och Stockholm det lägsta på den tregradiga skalan. – De självständiga arbetena väger ju tungt. Men om det står och väger, jag vet inte, jag har inte specialgranskat just det här fallet, och jag vet inte vad bedömarna har sett i de andra underlagen, och om det har viktats upp. Viveka Persson är utredare på Universitetskanslerämbetets utvärderingsenhet. Och de andra underlagen hon pratar om är alltså intervjuerna man gjort med företrädare för utbildningarna och självvärderingarna som utbildningarna har skrivit. Kanske är det Karlstads självvärdering som har avgjort bedömargruppens betyg ”Mycket hög kvalitet”. I den står det bland annat att studenterna har förmåga att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. När vi tittade på bedömningarna av fler juristutbildningarpå både kandidat- och magisternivå hittade vi flera utbildningar med högre andel uppsatser med bristande kvalitet än i Stockholm men som ändå klarat sig över godkänt-ribban. Och samma skillnader fann vi också i utvärderingarna av kandidatexamen i företagsekonomi. Där hade flera av examensmålen uppsatser med bristande kvalitet på uppåt 40%, långt över Universitetskanslerämbetets rekommendation på 30% för ett bristande kvalitet-betyg. Ändå har utbildningarna sluppit bli underkända. - Borde inte fler utbildningar ha fått omdömet bristande kvalitet? - Vi hade väldigt kort tid för metodutveckling. Vi har fått metodutveckla under resans gång. Företagsekonomi utvärderades i omgång ett. Då hade vi inte tagit fram några riktmärken. Utvärderingssystemet har fått kritik från flera håll för att själva metoden brister. En av kritikerna är utvärderingsexperten Lena Lindgren, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon sitter med i Svenska utvärderarföreningen och har skrivit boken Utvärderingsmonstret. Hon pekar på problemen att man jämför utbildningar utifrån bedömningar gjorda på olika stora urval. - Det kan skapa systemfel och hur man räknar genomsnitt, så det blir orättvist på något sätt. Lena Lindgren syftar på urvalet av de uppsatser som granskas. På små utbildningar där det bara finns fem uppsatser att granska läser man alla uppsatser, men ju fler uppsatser som finns, desto mindre blir urvalet. Det var därför som man bara granskade 24 av ca 300 uppsatser vid Juridiska i Stockholm. Det här skapar viss statistisk osäkerhet. I en fotnot längst ner i alla granskningarna kan man läsa att metoden är 95 procent säker när det gäller att identifiera utbildningar med bristande kvalitet, men att metoden är mindre säker när det gäller att avgöra vilka utbildningar som har hög respektive mycket hög kvalitet. Ändå ligger metoden till grund för tilldelning av bonusmiljonerna.   Till stor det är det akademiker inom samma ämnesområde som formulerar underlaget till Universitetskanslerämbetets betyg på de olika utbildningarna. Till exempel har ett gäng statsvetare bedömt de statsvetenskapliga utbildningarna. Statsvetarna tyckte själva att utvärderingsmetoden var bristfällig och de satte en högre ribba för att ge utbildningar betyget “mycket hög kvalitet” än bedömargrupper för andra ämnesområden. Viveka Persson på Universitetskanslerämbetet säger att det var bråttom att skapa det nya utvärderingssystemet, att man har lagt rälsen medan tåget kört. Hur påverkar det tillförlitligheten i systemet? - Det är klart att det påverkar tillförlitligheten, det kan jag inte sticka under stol med. Nu tycker Universitetskanslerämbetet att de har kommit till rätta med de initiala metodproblemen. Men besluten som fattades tidigt, till exempel dem om jusristutbildningarna på Stockholms universitet, de står fast. - Vi kan inte annat än erkänna att vi hade väldigt kort tid på oss att sjösätta det här systemet. Vi hade inte gjort någon pilottestning, vi hade inte testat systemet i skarpt läge och därför har vi blivit tvungna att ta fram en rad riktlinjer allteftersom systemet har sjösatts. Vad är en bra utbildning? Hur mäter man det? Den svenska högskolan har expanderat i snabb takt under de senaste decennierna och är nu den största statliga sektorn. Tanken med det nuvarande utvärderingssystemet var att säkra kvalitén i utbildningarna och motverka att man släpper igenom studenter som inte borde bli godkända. Dagens Kaliber har visat på stora brister med systemet. Vi har berättat om snäva urval av av uppsatser och otillförlitliga bedömningar. Flera forskare vi pratat med ifrågasätter också om systemet mäter det det är tänkt att mäta: utbildningskvalitet. - Det som är min huvudkritik är att det man säger symboliserar resultat, det är en så väldigt liten aspekt utbildningens resultat. Utvärderingsexperten Lena Lindgren igen. Statsvetenskapen på Göteborgs universitet, där hon är docent, har fått goda omdömen i utvärderingen. Ändå är hon kritisk till det här sättet att mäta. Examensarbetet, säger hon, är en sån liten del av en två, tre eller fyra år lång utbildning. - Det här är bara sista knorren, ibland bara halva terminen av ett treårigt eller tvåårigt program. Resultat som jag ser det handlar om det som händer hos dem som deltar i utbildningarna, inte bara det som man skriver. Man måste också titta på andra delar av utbildningen säger hon. - Det handlar om att kunna kommunicera, föredra saker, och själva examinationen av examensarbetena handlar också om hur man kan kommentera andras arbeten. När utvärderingssystemet sjösattes fanns, förutom uppsatsgranskningen, självvärderingarna och platsbesöken ytterligare en komponent. Man skulle skicka ut enkäter till före detta studenter, så kallade alumni, och höra hur de upplevde att utbildningen hade fungerat för dem i arbetslivet. Men svarsfrekvensen blev för låg och enkäterna kunde inte användas. De studenter som kommer till tals i systemets nuvarande utformning är de som är med i bedömargrupperna och de som hörs i de så kallade platsbesöken. - Det här det enda sammanhanget som jag kan komma på där man förhåller sig till begreppet kvalitet ur någonting annat än brukarperspektivet. Det rimliga borde ju vara att det är studenterna och lärosätena som ska formulera vad de mest relevanta aspekterna för att värdera och mäta kvalitet är. Erik Arroy är ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer. Han tycker att det är för snävt att värdera en utbildnings kvalitet utifrån de resultat som man kan mäta genom studentuppsatserna. Han tycker att man också ska titta på utbildningarnas förutsättningar och processer. - Vilka resurser man har, hur miljön ser ut och sånt, såväl som hur studenterna upplever utbildningarna inledningsvis, processer handlar om lärandet, hur planeras utbildningarna, hur förhåller man sig till pedagogiken, vilket stöd ger man till studenter som ska underlätta deras läroprocesser på olika sätt. Nu mäter man ju resultatet. Man mäter i någon mån kvalitén på studenterna, men det säger ingenting om utbildningen. Det nuvarande systemet, säger Erik Arroy, kan i förlängningen leda till att utbildningarna snarare ser till att rekrytera studenter som är duktiga på att skriva uppsats, istället för att höja kvalitén i utbildningen. Regeringen har ett bonusprogram till utbildningar som fått omdömet “mycket hög kvalitet”. De får dela på närmare tre miljoner kronor om året. Hittills har 17% av utbildningarna fått omdömet “mycket hög kvalitet”. Men flera kritiker menar att  det är problematiskt att ge extrapengar till de utbildningar som fått omdömet “mycket hög kvalitet”. Lars Hultcrantz, professor vid Handelshögskolan vid Örebros universitet, är ordförande i den bedömargrupp som utvärderade landets Nationalekonomi-utbildningar. I hans grupp tyckte man att man kunde använda systemet för att se till att utbildningarna håller en miniminivå på uppsatserna, men de tyckte inte att det är rimligt att använda det för att fördela bonusmiljoner. - När det gäller uppsatserna är det så att de svaga studenterna kräver de stora handledningsinsatser, medan duktiga studenter behöver man knappt handleda. Så förädlingsvärdet, alltså det som lärarna eller högskolorna bidrar med, är lite kopplat till uppsatsens slutliga kvalitet. - Men då blir det en tvärtomeffekt att Handelshögskolan som fick omdömet “mycket hög kvalitet”, de får extrapengar, medan ett universitet som fick “bristande kvalitet” behöver mer resurser för att kunna handleda sina studenter mer. - Ja, så är det ju. Varken jag eller någon annan i gruppen har sett att det skulle leda till hur man fördelar statliga medel till högskolorna. - Det är klart att man som student i Karlstad tycker att det är inte rättvist att de ska ha så mycket pengar där, men tyvärr så har det blivit så. Utbildningen i företagsekonomi på Karlstad universitet fick “Bristande kvalitet”. Där går studenterna Viktoria Pettersson och Simon Strid. De tyckte visserligen att omdömet på deras utbildning var rättvist, det fanns mycket att förbättra på den. Men de har funderingar kring att det var Handelshögskolan i Stockholm som fick bonuspengar. - Som student i Karlstad så blir man ju lite irriterad ändå, för vi hade behövt resurserna här för att ens komma i närheten av de stora universiteten. Utvärderingssystemets fokus ligger på utbildningarnas resultat och det är studenternas examensarbeten, alltså uppsatser, som bäst anses spegla det. Men lärosätena har, som vi berättat, också fått skriva självvärderingar där de beskriver hur studenterna når de olika målen för utbildningen. Det och att ta fram uppsatser och på andra sätt arbeta med utvärderingen har tagit mycket tid på de olika utbildningarna. - Det var många involverade. Man bedömer att det var ungefär 200 timmar som lades ner. Säger Jonas Ebbesson, dekan på juristutbildningen på Stockholms universitet. De olika utbildningarna har lagt ner olika mycket tid. Vid Chalmers tekniska högskola satsade man ordentligt på att få fram riktigt bra självvärderingar. Här anordnades workshops och seminarier i hur man skriver självvärderingar. Totalt lade man ner ungefär 26 000 timmar på framförallt självvärderingsarbetet. Det motsvarar runt 6 miljoner, bara på ett av landets ca 40 högskolor och universitet. Björn Engström är vice prefekt och en av många anställda som deltog i arbetet med utvärderingarna på Chalmers. - Jag för tiddagbok då, så jag har koll på min tid och det blev 244 timmar och jag uppskattar att 120 timmar var skrivarbete, resten var förberedelse på Chalmers och coachning av programansvariga och granskning av deras rapporter. - Känns det som väl använda timmar, de här 244? -Det är ju två effekter av arbetet, dels är det en rapport som produceras och den vet man kanske inte värdet av i sig. Men jag tror att de bidrar till - särskilt om det är lite osäkra fall - att de kan bidra till att skapa förtroende för det man gör på ett lärosäte. Den andra effekten av arbetet med självvärderingen, säger Björn Engström, är att man gjorde en analys av utbildningens alla delar, vilket han tycker är kvalitetsdrivande i sig. På Chalmers kostade arbetet kring utvärderingarna alltså ca 26 miljoner kronor. Alla lärosäten har inte räknat hur mycket arbete de lagt ner, men enligt en rapport från SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, uppskattas de totala kostnaderna för självvärderingarna hamna på mellan 150 och 225 miljoner kronor. Självvärderingarna som lärosätena producerar läses sedan av bedömargrupperna för de olika utbildningarna, där också folk från näringslivet sitter med. Per Fagrell på Teknikföretagen är med och utvärderar ingenjörsutbildningarna och han har lagt ner mycket arbete på att tolka självvärderingarna och utifrån dem se om studenterna nått de olika målen. - De är strukturellt likadana. De är indelade i vissa kapitel, men där under kan man skriva väldigt fritt. Man kan inte lägga upp tre fyra bredvid varann och bocka av. När man rättar ett matteprov kan man lägga upp uppgift ett på alla och bocka av. Det går inte här. Här måste man läsa alla 30 sidorna och så går man till nästa och läser alla 30 sidorna och då får man försöka hitta. Och det är lite komplicerat tycker jag. Per Fagrell är också fundersam över hur mycket tid utvärderingen har tagit i anspråk. - Det är ju väldigt mycket tid som läggs ner. Jag har räknat ut hur mycket tid jag har använt i bedömargruppen hittills och det är 160, 170 timmar. Jag gör ju det som en del av mitt jobb därför att vi tycker att det är viktigt att bevaka att vi har bra ingenjörsutbildningar. Men jag har ju inte haft tjänstledigt eller något för att göra det utan det är kvällar och helger och en del av min arbetstid. Och den kostnaden ser inte Universitetskanslerämbetet, eller regeringen. Vilken metod för utvärdering man än väljer så kan man vara säker på en sak: den som granskas kommer att anpassa verksamheten efter det som granskas. Särskilt om utvärderingens resultat är kopplad till pengar. När man nu granskar examensarbeten betyder det att man på utbildningar runt om i landet plötsligt lägger extra krut på att handleda examensarbeten, plötsligt får studenter mer hjälp med att skriva sina uppsatser. Om det berättar flera lärare som Kaliber talat med. Men utvärderingarna har också lett till att man på allvar sett över sina utbildningar för att förbättra kvalitén. Så även om metoden har stora brister så har den haft positiva effekter.   Under de senaste 20 åren har utvärderingar av den offentliga sektorn vuxit i omfång. Skolinspektionen, Vårdanalys och Kulturanalys är några exempel på nya myndigheter som utvärderar den offentliga sektorns resultat. Shirin Ahlbäck Öberg forskar om mål och resultatstyrning. Hon pekar på på problemen med de stora kontrollsystem som måste konstrueras för uppföljningen av resultat inom offentlig verksamhet. - Det är klart att man ska följa upp offentlig verksamhet, men det som har hänt - från att vi knappt hade någon uppföljning eller utvärdering fram till 70- och 80-talet - det är ju att den här utvärderingsidén har ju verkligen exploderat. När man införde mål- och resutlatstyrning var det för att ha koll på vart pengarna gick, och det var ju en bra tanke. Men det har ju blivit så mycket av det här att det är en väldig byråkrati som krävs, som måste byggas upp för att matcha det här. Det gör att det är kostsamt, så det som en gång var satt att effektivisera verksamheten har blivit en industri i sig som kostar pengar och resurser. Jag menar att vi för länge sen har passerat jämviktspunkten för när det ger mer än vad det kostar. - Och gäller det högskolan också? - Ja, absolut, det är ju mycket mer av återrapporteringskrav hela tiden. Jag brukar säga att det här är ett misstroendets politik. I förra veckans program berättade högskolelärare om hur de är klämda mellan studenternas sjunkande förkunskaper och minskande resurser. De lärare vi pratade med oroade sig för att nivån sjunker hos utbildningarna. Idag berättar vi om regeringens försök att stoppa kvalitetsbrister i utbildningara med ett utvärderingssystem som kostar hundratals miljontals kronor och som dessutom inte gör jobbet. - Hej, har du cyklat hit? - Anna - Maja Universitetskansler Lars Haikola är chef över Universitetskanslerämbetet, före detta Högskoleverket, alltså den myndighet som genomför utvärderingen. Han tycker att systemet fungerar bra för det den ska göra, det vill säga att att utvärdera om landets utbildningar uppfyller de examensmål som är satta. Kritiken att studentuppsatserna endast utgör en liten del av utbildningarna bemöter han med att examensarbetena i de flesta teoretiska utbildningarna ändå ska vara den sammanlagda kunskap som studenten tillgodogjort sig under utbildningen. - Uppsatsen ska samla upp alla tidigare färdigheter, förmågor och kunskaper som man har tillägnat sig i hela utbildningen. Därför får uppsatserna en särskild roll och de bättre speglar hela utbildningen än andra delar av utbildningen gör. I de utbildningar där andra förmågor som till exempel muntlig kommunikationsförmåga är viktiga är självvärderingarna som lärosätena har skrivit komplement till examensarbetena. Att självvärderingarna ser olika ut och läggs olika vikt vid när de slutgiliga betygen för utbildningarna sätts är inte konstigt, säger Lars Haikola. - Vi ger ju lite mallar naturligtvis. Självvärderingen ska vara utformad med lite rubriker och med en viss längd så att vi får en jämförbarhet mellan dem, men en fullständig rättvisa i en gudomlig mening uppnår vi inte med detta utvärderingssystemet heller. Kritiken att det här utvärderingssystemet snarare mäter kvalitén på studenterna än deras examensarbeten och att man inte tittar på hur mycket en student lär sig under utbildningens gång har Lars Haikola förståelse för, men poängterar att det inte är myndighetens uppdrag i det här systemet. - Ordet kvalitet är ju hopplöst mångtydigt och svårt och ideologiskt färgat och allt detta. Vi gör en operationell definition av kvalitet. Vi återvänder dit vi startade, till juridikstudenten Julia Shao. I dagarna kommer beskedet om hennes utbildning, en av Sveriges mest eftertraktade, kommer att läggas ner eller inte. Hon oroar sig för att den har fått en skamfläck. Att hennes framtida arbetsgivare kan välja en nyutexaminerad student från Uppsala eller Lund hellre än från Stockholm. Och hon tycker att det är orättvist att den skamfläcken beror på helt felaktig myndighetsutövning. - Jag skulle vilja dra en liknelse med en åklagare som överväger att väcka åtal mot en person som är misstänkt för ett brott. Då måste åklagaren kunna presentera ett fullgott bevisunderlag för att man ska kunna gå vidare i nästa steg. Att börja utreda om den här personen är skyldig eller inte. Annars är det ingen idé att väcka åtal. Och på samma sätt måste Högskoleverket komma på ett sätt som håller för att de ska kunna redovisa så verklighetsförankrad slutsats som möjligt. Reportrar: Anna Iversen och Maja Lagercrantz

Husbybor saknar granskning av dödsskjutningUnder en veckas tid stod Husby i mediernas fokus - men många av dem som bor här kände inte igen bilden som de livvakts-försedda reportrarna förmedlade. Och fortfarande, en månad senare, är en fråga som det talats mycket om i Husby inte granskad i grunden av de stora medierna. Polisvåld har tidigare varit den tändande gnistan till ungdomsupplopp och många i Husby är upprörda över att granskning av 68-åringens död uteblivit trots att polisen kommit med motsägande uppgifter om vad som hände där i lägenheten. Vad händer med förtroendet i Husby och andra stadsdelar för en journalistik som kommer omgiven av livvakter för att berätta om upploppen men missar att granska polisvåldet som många här menar var den tändande gnistan till kaoset som fått namnet Husbykravallerna? Reporter är Katarina Andersson. Svenska medier har mejlen hos avlyssningsbara GoogleEn blek, 29-årig datorexpert på flykt undan världens mäktigaste säkerhetstjänst - den rafflande storyn har satt sin prägel på nyhetsveckan. Avslöjandet var en kalldusch för de som vant sig vid att lägga informationen om sina liv hos de stora amerikanska datorföretagen. Men det är inte bara vanliga internetanvändare som har litat på till exempel Googles höga svansföring när det gäller personlig integritet - flera av våra största medier har sin e-post hos Google. Mattias Pleijel har tittat närmare på det här. KORRIGERING: I lördagens program sades felaktigt att hela Bonniersfären låtit Google ta hand om mailhanteringen. Rätt ska vara Bonnier Tidskrifter - alltså inte andra dotterbolag inom koncernen. Hopp om nytt, bättre public service i GreklandNedläggningen av det grekiska publicservicebolaget ERT har varit en jättenyhet i hela Europa i veckan. De flesta blev förvånade när regeringen genom ett dekret stoppade sändningarna och protesterna har varit hårda. Men alla greker var inte lika förvånade. Vi har talat med Georgious Logothetis, som varit chef inom både svensk och grekisk public service. Bland annat startade han på 1980-talet en TV-kanal inom ERT i nordgrekiska staden Thessaloniki. Han menar att situationen i bolaget ERT länge varit problematisk - och väljer att ändå se det positiva i det drastiska nedläggningsbeslutet. Reporter Lasse Truedson.