Podcasts about skuggor

Vad har skogens mörker och kontrollbehov för samband med varandra? Vad kan vi som människor lära oss av att bekanta oss med mörkret? Signe Bengtsson och Alexander kliver in i ett utforskande av bandet mellan människa och natur och vilken betydelse den relationen har till vår existens - mer än att det är avgörande för vår överlevnad. Signe Bengtsson arbetar som arborist och har hela livet varit fascinerad över djur och natur kopplat till människan. Följ Signe på sociala medier:InstagramHolmberg & friends:Alexander har bred erfarenhet inom områden som coaching, ledarskapsutveckling och över 15 års erfarenhet av att arbeta med människors utveckling. Tillsammans med sitt team utbildar de i coachande ledarskap.Vill du utveckla ditt ledarskap och bli en coachande ledare?Läs mer och anmäl dig till Det coachande ledarskapet.Du kan läsa mer om vad Holmberg & Friends erbjuder här. Följ Holmberg & Friends på sociala medier Instagram Facebook LinkedIn Följ Alexander på sociala medierInstagramLinkedIn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Glöm allt du tror dig veta, för i detta avsnitt dyker vi ner i skuggorna och kastar ljus på det dolda samhället. Vår anonyma gäst - en före detta underrättelseofficer - delar med sig om aktuella hotbilder, intressanta perspektiv och upplevelser från underrättelsetjänstens skuggiga korridor. Om du älskade avsnitt som "Det dolda Sverige" får du inte missa detta! Det blir en oöverträffad och nervkittlande resa genom den okända verklighet som vanligtvis förblir dold för oss vanliga medborgare.Konspirationsteorier - Eftersnack: https://m.facebook.com/groups/konspirationsteorierpodcast/      Facebook: https://m.facebook.com/konspirationsteorier/      Instagram: https://www.instagram.com/konspirationsteorier/       Källor: https://docs.google.com/spreadsheets/d/1SZ1ovvNZXqqgf7md7NUJTZMIfDBSTeC4Ef857_dUIFc/edit?usp=sharing     Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du läst världssensationen Sally Salminen? Vet du vilken kvinna man använde för att sälja in Strindberg i utlandet? Ann Lingebrandt reflekterar över en litteraturhistoria där kvinnor glöms bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2020-04-06.Vem är artonhundratalets största svenska litterära stjärna? Emilie Flygare-Carlén, förstås. Jaså, du har inte läst någonting av henne? Inte fått lära dig om henne i skolan? Nej, trots att hon var den författare som sålde flest böcker både i Sverige och utomlands är hennes litteraturhistoriska status inte den högsta.Vid artonhundratalets mitt var hon däremot på allas läppar. I England och USA närmast slogs översättarna om att få lägga vantarna på hennes senaste bok. Recensenter framhävde den snudd på manliga fastheten i hennes berättelser. När hon genomgår en ögonoperation anses det värt att skriva om i ungersk press.Att Flygare-Carlén producerade så där två romaner om året räckte inte för att mätta läsarnas hunger på svenska familjehistorier. Alltså passade en författare på att skriva egna uppföljare till hennes romaner. Förläggare drog sig inte för att prångla ut andra författares verk under hennes namn. Hon hade blivit ett varumärke. Så till den grad att när August Strindberg senare skulle marknadsföras på tjeckiska, fungerade Flygare-Carlén som draghjälp. Det här berättar litteraturprofessorn Yvonne Leffler i “Swedish women's writing on export”, en antologi som presenterar ny forskning om svensk litteratur på den internationella marknaden utifrån digitala databaser. Den väcker tankar om att historieskrivning inte är en självklar sak.De en gång så älskade och sedermera brutalt bortglömda författarna tillhör en egen kategori: de slocknade stjärnorna. De utgör ett slags skuggkanon. Skuggor som berättar om vägar som växt igen, ideal som vissnat.Att något är det mest uppmärksammade i sin tid behöver ju inte betyda att det har störst chans att överleva. Kanske är det inte så underligt att det som gick hem 1840 inte känns superhett 180 år senare. Men det kan gå betydligt snabbare än så att förpassas till glömskan. Ett exempel på det är Sally Salminen.I oktober 1936 blir hon, en småbrukardotter från Åland som emigrerat till USA för att bli hembiträde, förstasidesnyhet i New York. Hon har vunnit en svensk-finsk romanpristävling och manuset hon skrivit på under sena kvällar i sin pigkammare ska ges ut. Plötsligt vill alla ha tag i Sally Salminen: journalister, litterära agenter, filmmänniskor. Ena dagen vid diskbaljan, andra dagen ­ett litterärt stjärnskott – det är en framgångssaga som är helt oemotståndlig i depressionens USA. Det skämtas om den skrivande pigan, hennes arbetsgivare intervjuas och själv är hon så efterfrågad att hon blir gråtfärdig av trötthet.Jag hade knappt hört talas om Salminen när jag började läsa Ulrika Gustafssons högintressanta biografi ”Min ljusa stad. Sally Salminen, livet och litteraturen”, som sätter ljuset på en författare som trots sin berömmelse helt hamnat i litteraturhistoriens marginal. Det var inte bara i USA hon blev en snackis, också hemma i Norden ville alla ha tag i den nya författaren. Hon kan knappt ta ett obevakat steg och turister kommer i båtlaster till Åland och knackar på i barndomshemmet. Dagens Nyheter publicerar en skämtteckning om hur författaren måste fly till Stockholm för att komma undan de påträngande läsarna.I den mån Salminen fortfarande är känd är det för den prisvinnande debutromanen, ”Katrina”. Att den väckte uppståndelse är inte underligt. Det är en sådan där roman som omedelbart griper tag och målar upp personerna så att man tycker sig ha mött dem i levande livet. Katrina är den stolta bondflickan från Österbotten som förälskar sig i en storskrävlande sjöman och hamnar i det torftigaste rucklet på Åland. Men hon låter sig inte brytas ner. Hon är en torparnas Robinson Crusoe, som kan få äppelträd att växa på en mager berghäll och kräver att också en fattig människa ska mötas med respekt.När ”Katrina” publicerades fick den översvallande recensioner. Salminen jämfördes med Sigrid Undset och inte minst med Selma Lagerlöf. Och Lagerlöf själv uppskattade boken: ”Ingen, som läser denna bok till slut, kommer att ångra sig”, lovade hon. Redan första året kom romanen ut i femton svenska upplagor och översattes snart till ett tjugotal språk. Hon föreslogs till och med tre år i rad till Nobelpriset i litteratur.Hur kunde en så omsusad författare sedan bara glömmas bort? Var hon inget annat än ett one-hit-wonder?. Ulrika Gustafssons bok ger en nästan thrilleraktig skildring av hur en författares rykte kan sjunka redan under hennes livstid. Först får Salminens andra bok, ”Den långa våren”, ett något avvaktande mottagande. Sedan får varje nyutkommen bok lite svalare recensioner och med tiden anses författarskapet mer och mer misslyckat. Till slut börjar det till och med ryktas om att ”Katrina” inte så mycket var Salminens eget verk som ett resultat av förlagets kraftiga omarbetningar.En anledning till skepsisen kan vara att realism och folklivsskildringar inte stod särskilt högt i kurs på den finlandssvenska litteraturscenen. Här var man urban och modern, och skrev stilistiskt experimentella böcker i linje med det europeiska avantgardet. En självlärd kvinnlig proletärförfattare var en främmande fågel.Vilka mekanismer är det då som gör att vissa författare koms ihåg och andra glöms bort? Popularitet kan i sig vara något som gör att en författare skrivs ut ur litteraturhistorien. Man märker hur föraktet över försäljningsframgångarna dryper när somliga kritiker uttalar sig om Salminen. Folksmak, heter det med avsmak.Könet är också en faktor, inte minst i kombination med just popularitet. Om vi går tillbaka till artonhundratalet var det i hög grad kvinnornas århundrade. Under några decennier kunde det faktiskt vara en marknadsmässig fördel att vara kvinnlig författare. Det var i första hand de svenska kvinnliga romanförfattarna som översattes och lästes utomlands: tillsammans med Emilie Flygare-Carlén stod Fredrika Bremer och Marie Sophie Schwartz för 80 procent av den litterära exporten från Sverige. Långt innan dagens deckardrottningar skapade de en hajp kring svensk litteratur.Att Emilie Flygare-Carlén var vår främsta litterära exportvara gör henne förvisso inte automatiskt viktigare än kollegan Carl Jonas Love Almqvist, som rönte ett blygsamt intresse utomlands – litteraturhistorien är inte en bästsäljarlista. Men det är påtagligt hur många just kvinnliga författare som har knuffats ut ur litteraturens finrum. Och kunskapen om hur ansedd Flygare-Carlén var ger en klarare bild av tiden och hur historieskrivningens process ser ut. Från att ha tagits på allvar som en författare som konkurrerade med Charles Dickens och Alexandre Dumas och recenserades i högstatustidningar, fick hon stämpeln populärlitteratur. Förödande för det litterära ryktet.Fördelen med att vara bortglömd är att man kan bli återupptäckt. Att väcka något ur sin dvala har en särskild sorts magi: en blek skugga kan förvandlas till en levande klassiker. Där går Sally Salminens Katrina över fälten, biter trotsigt ihop tänderna och vägrar trots hungern förödmjuka sig. Som hon själv säger: ”här är en torparkvinna som inte böjer sig”. Jag tror inte att hon böjer sig för litteraturhistoriens glömska heller.Ann Lingebrandt, litteraturkritikerLitteraturYvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson och Birgitta Johansson Lindh (redaktör Yvonne Leffler): Swedish Women's Writing on Export. Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century, LIR skrifter, 2019Ulrika Gustafsson: Min ljusa stad. Sally Salminen, livet och litteraturen, Appell Förlag/SLS, 2019Sally Salminen: Katrina (1936), Saga Egmont, E-bok, 2019Sally Salminen: Den långa våren (1939), Saga Egmont, E-bok, 2019

Norrut | Slå ett läger | Gamla minnen som åter besöks | Är det smart då? | Göm er || Försprång | Men räcker det? | Nattens kyla värmer er gott | Förföljda av | Skuggor

Notre culte est celui des obscurités, des nébulosités, de la vacuité mais surtout… de la NOIRCEUR ! Lors d'une nuit arctique qui va abattre le soleil et nous livrer à la plus longue noirceur nocturne de l'année—une qu'ici à Iqaluit, commence avec le coucher à 13 h 42 et dure pour presque 20 heures—le temps est venu qu'un de nos rites y soit consacré pour explorer et cerner l'essence de sa sinistre Vérité, le pouvoir de sa malencontreuse Destiné. ☩ LISTE LITURGIQUE ☩ 1. MAYHEM (Norvège) - Black Metal (Total Death version) (reprise VENOM) 2. WATAIN (Suède) - Death's Cold Dark 3. NORSUFRAAL (Québec) - Noirs tréfonds 4. MUTIILATION (France) - Black as Lead and Death 5. CHRISTICIDE - Black Knowledge 6. ARCKANUM (Suède) – Svarti 7. SETH (France) - Métal noir 8. UNO ACTU (Québec) - Absorber la noirceur 9. SORGELDOM (Suède) - Skuggor av black 10. BLACK BLIGHT (Tennessee) - Black Blight (extrait; en fond) 11. UR FALC'H (Québec) - Retour à la noirceur (extrait)

Gå med i FB Gruppen för män som kliver in i sin potential här https://www.facebook.com/groups/mannensvag

Lars Norén berättade om radioregidebuten med Skuggor inför premiären. Det blev ett samtal om skrivandet, och om vad som skiljer en äkta röst från en falsk, och vilka känslor det väcker. Magnus Berg, som producerade Skuggor, sökte upp Lars Norén i hans hem i Stockholm inför premiären i november 2011. I samtalet finns klipp från 1971 när Lars Norén samtalade med Karl Erik Welin och Britt Edwall.

Två män i cancerns slutstadium: den yngre ska bli pappa, till ett barn han aldrig kommer att se. Den äldre ser skuggan av en saknad son och väntar på en dotter som dröjer. Lars Noréns radioregidebut. Fyra starka porträtt av dem som ska dö och dem som ska leva vidare i en oupphörligt angelägen föreställning där trådar av minnen, frågor och tvivel bildar den väv som är livet. Lars Noréns radioregidebut med en nyskriven pjäs om existensens kärna. Från 2011. Till minne av Lars Norén 1944-2021. Lyssna och ladda ner till och med 26 januari 2022. Skuggor av Lars Norén I rollerna: Han Jimmy Lindström, Mannen Krister Henriksson, Hon Annika Hallin, Modern Sara Wikström, Systern Jelena Mila, Flickan Laura Jonstoij Berg, Sonen Simon Falk Ehrén Ljuddesign: Lena Samuelsson Inspicient: Sven Philip Producent: Magnus Berg Regi: Lars Norén

To Kill a Mockingbird (eller Skuggor över Södern som den heter på svenska) blev snabbt en klassiker, och dess rättrådiga huvudkaraktär Atticus Finch blev en hjälte för stora delar av den amerikanska befolkningen. Hur står sig filmen idag, och hur motiverar Daniel valet av den här filmen på tema bakvänt? Det tar vi reda på … Continue reading Tema Bakvänt – Skuggor över Södern →

Skuggor i mörkret, drömmar som fortsatt plågar oss. Var det en rörelse du sett? I Hindenburg är alla paranoida. Alla är jagade av både inre och yttre demoner. Det enda vi kan göra är att antingen låta demonerna vinna, eller bekämpa dem tillsammans. Låta de starka försvara de svaga. Låta erfarenhet skapa empati för varandra. Kanske kan vi vinna nya relationer om vi börjar bry oss om varandra, vare sig det är grannar eller folk vi nyss träffat, och få en ny förståelse för varandras vardag. Och en stunds respit och vila. Vaknar med ett ryck. Dags att göra sitt bästa.

Har du läst världssensationen Sally Salminen? Vet du vilken kvinna man använde för att sälja in Strindberg i utlandet? Ann Lingebrandt reflekterar över en litteraturhistoria där kvinnor glöms bort. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vem är artonhundratalets största svenska litterära stjärna? Emilie Flygare-Carlén, förstås. Jaså, du har inte läst någonting av henne? Inte fått lära dig om henne i skolan? Nej, trots att hon var den författare som sålde flest böcker både i Sverige och utomlands är hennes litteraturhistoriska status inte den högsta. Vid artonhundratalets mitt var hon däremot på allas läppar. I England och USA närmast slogs översättarna om att få lägga vantarna på hennes senaste bok. Recensenter framhävde den snudd på manliga fastheten i hennes berättelser. När hon genomgår en ögonoperation anses det värt att skriva om i ungersk press. Att Flygare-Carlén producerade så där två romaner om året räckte inte för att mätta läsarnas hunger på svenska familjehistorier. Alltså passade en författare på att skriva egna uppföljare till hennes romaner. Förläggare drog sig inte för att prångla ut andra författares verk under hennes namn. Hon hade blivit ett varumärke. Så till den grad att när August Strindberg senare skulle marknadsföras på tjeckiska, fungerade Flygare-Carlén som draghjälp. Det här berättar litteraturprofessorn Yvonne Leffler i Swedish womens writing on export, en antologi som presenterar ny forskning om svensk litteratur på den internationella marknaden utifrån digitala databaser. Den väcker tankar om att historieskrivning inte är en självklar sak. De en gång så älskade och sedermera brutalt bortglömda författarna tillhör en egen kategori: de slocknade stjärnorna. De utgör ett slags skuggkanon. Skuggor som berättar om vägar som växt igen, ideal som vissnat. Att något är det mest uppmärksammade i sin tid behöver ju inte betyda att det har störst chans att överleva. Kanske är det inte så underligt att det som gick hem 1840 inte känns superhett 180 år senare. Men det kan gå betydligt snabbare än så att förpassas till glömskan. Ett exempel på det är Sally Salminen. I oktober 1936 blir hon, en småbrukardotter från Åland som emigrerat till USA för att bli hembiträde, förstasidesnyhet i New York. Hon har vunnit en svensk-finsk romanpristävling och manuset hon skrivit på under sena kvällar i sin pigkammare ska ges ut. Plötsligt vill alla ha tag i Sally Salminen: journalister, litterära agenter, filmmänniskor. Ena dagen vid diskbaljan, andra dagen ­ett litterärt stjärnskott det är en framgångssaga som är helt oemotståndlig i depressionens USA. Det skämtas om den skrivande pigan, hennes arbetsgivare intervjuas och själv är hon så efterfrågad att hon blir gråtfärdig av trötthet. Jag hade knappt hört talas om Salminen när jag började läsa Ulrika Gustafssons högintressanta biografi Min ljusa stad. Sally Salminen, livet och litteraturen, som sätter ljuset på en författare som trots sin berömmelse helt hamnat i litteraturhistoriens marginal. Det var inte bara i USA hon blev en snackis, också hemma i Norden ville alla ha tag i den nya författaren. Hon kan knappt ta ett obevakat steg och turister kommer i båtlaster till Åland och knackar på i barndomshemmet. Dagens Nyheter publicerar en skämtteckning om hur författaren måste fly till Stockholm för att komma undan de påträngande läsarna. I den mån Salminen fortfarande är känd är det för den prisvinnande debutromanen, Katrina. Att den väckte uppståndelse är inte underligt. Det är en sådan där roman som omedelbart griper tag och målar upp personerna så att man tycker sig ha mött dem i levande livet. Katrina är den stolta bondflickan från Österbotten som förälskar sig i en storskrävlande sjöman och hamnar i det torftigaste rucklet på Åland. Men hon låter sig inte brytas ner. Hon är en torparnas Robinson Crusoe, som kan få äppelträd att växa på en mager berghäll och kräver att också en fattig människa ska mötas med respekt. När Katrina publicerades fick den översvallande recensioner. Salminen jämfördes med Sigrid Undset och inte minst med Selma Lagerlöf. Och Lagerlöf själv uppskattade boken: Ingen, som läser denna bok till slut, kommer att ångra sig, lovade hon. Redan första året kom romanen ut i femton svenska upplagor och översattes snart till ett tjugotal språk. Hon föreslogs till och med tre år i rad till Nobelpriset i litteratur. Hur kunde en så omsusad författare sedan bara glömmas bort? Var hon inget annat än ett one-hit-wonder?. Ulrika Gustafssons bok ger en nästan thrilleraktig skildring av hur en författares rykte kan sjunka redan under hennes livstid. Först får Salminens andra bok, Den långa våren, ett något avvaktande mottagande. Sedan får varje nyutkommen bok lite svalare recensioner och med tiden anses författarskapet mer och mer misslyckat. Till slut börjar det till och med ryktas om att Katrina inte så mycket var Salminens eget verk som ett resultat av förlagets kraftiga omarbetningar. En anledning till skepsisen kan vara att realism och folklivsskildringar inte stod särskilt högt i kurs på den finlandssvenska litteraturscenen. Här var man urban och modern, och skrev stilistiskt experimentella böcker i linje med det europeiska avantgardet. En självlärd kvinnlig proletärförfattare var en främmande fågel. Vilka mekanismer är det då som gör att vissa författare koms ihåg och andra glöms bort? Popularitet kan i sig vara något som gör att en författare skrivs ut ur litteraturhistorien. Man märker hur föraktet över försäljningsframgångarna dryper när somliga kritiker uttalar sig om Salminen. Folksmak, heter det med avsmak. Könet är också en faktor, inte minst i kombination med just popularitet. Om vi går tillbaka till artonhundratalet var det i hög grad kvinnornas århundrade. Under några decennier kunde det faktiskt vara en marknadsmässig fördel att vara kvinnlig författare. Det var i första hand de svenska kvinnliga romanförfattarna som översattes och lästes utomlands: tillsammans med Emilie Flygare-Carlén stod Fredrika Bremer och Marie Sophie Schwartz för 80 procent av den litterära exporten från Sverige. Långt innan dagens deckardrottningar skapade de en hajp kring svensk litteratur. Att Emilie Flygare-Carlén var vår främsta litterära exportvara gör henne förvisso inte automatiskt viktigare än kollegan Carl Jonas Love Almqvist, som rönte ett blygsamt intresse utomlands litteraturhistorien är inte en bästsäljarlista. Men det är påtagligt hur många just kvinnliga författare som har knuffats ut ur litteraturens finrum. Och kunskapen om hur ansedd Flygare-Carlén var ger en klarare bild av tiden och hur historieskrivningens process ser ut. Från att ha tagits på allvar som en författare som konkurrerade med Charles Dickens och Alexandre Dumas och recenserades i högstatustidningar, fick hon stämpeln populärlitteratur. Förödande för det litterära ryktet. Fördelen med att vara bortglömd är att man kan bli återupptäckt. Att väcka något ur sin dvala har en särskild sorts magi: en blek skugga kan förvandlas till en levande klassiker. Där går Sally Salminens Katrina över fälten, biter trotsigt ihop tänderna och vägrar trots hungern förödmjuka sig. Som hon själv säger: här är en torparkvinna som inte böjer sig. Jag tror inte att hon böjer sig för litteraturhistoriens glömska heller. Ann Lingebrandt, litteraturkritiker Litteratur Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson och Birgitta Johansson Lindh (redaktör Yvonne Leffler): Swedish Women's Writing on Export. Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century, LIR skrifter, 2019 Ulrika Gustafsson: Min ljusa stad. Sally Salminen, livet och litteraturen, Appell Förlag/SLS, 2019 Sally Salminen: Katrina (1936), Saga Egmont, E-bok, 2019 Sally Salminen: Den långa våren (1939), Saga Egmont, E-bok, 2019

Har du läst världssensationen Sally Salminen? Vet du vilken kvinna man använde för att sälja in Strindberg i utlandet? Ann Lingebrandt reflekterar över en litteraturhistoria där kvinnor glöms bort. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vem är artonhundratalets största svenska litterära stjärna? Emilie Flygare-Carlén, förstås. Jaså, du har inte läst någonting av henne? Inte fått lära dig om henne i skolan? Nej, trots att hon var den författare som sålde flest böcker både i Sverige och utomlands är hennes litteraturhistoriska status inte den högsta. Vid artonhundratalets mitt var hon däremot på allas läppar. I England och USA närmast slogs översättarna om att få lägga vantarna på hennes senaste bok. Recensenter framhävde den snudd på manliga fastheten i hennes berättelser. När hon genomgår en ögonoperation anses det värt att skriva om i ungersk press. Att Flygare-Carlén producerade så där två romaner om året räckte inte för att mätta läsarnas hunger på svenska familjehistorier. Alltså passade en författare på att skriva egna uppföljare till hennes romaner. Förläggare drog sig inte för att prångla ut andra författares verk under hennes namn. Hon hade blivit ett varumärke. Så till den grad att när August Strindberg senare skulle marknadsföras på tjeckiska, fungerade Flygare-Carlén som draghjälp. Det här berättar litteraturprofessorn Yvonne Leffler i Swedish womens writing on export, en antologi som presenterar ny forskning om svensk litteratur på den internationella marknaden utifrån digitala databaser. Den väcker tankar om att historieskrivning inte är en självklar sak. De en gång så älskade och sedermera brutalt bortglömda författarna tillhör en egen kategori: de slocknade stjärnorna. De utgör ett slags skuggkanon. Skuggor som berättar om vägar som växt igen, ideal som vissnat. Att något är det mest uppmärksammade i sin tid behöver ju inte betyda att det har störst chans att överleva. Kanske är det inte så underligt att det som gick hem 1840 inte känns superhett 180 år senare. Men det kan gå betydligt snabbare än så att förpassas till glömskan. Ett exempel på det är Sally Salminen. I oktober 1936 blir hon, en småbrukardotter från Åland som emigrerat till USA för att bli hembiträde, förstasidesnyhet i New York. Hon har vunnit en svensk-finsk romanpristävling och manuset hon skrivit på under sena kvällar i sin pigkammare ska ges ut. Plötsligt vill alla ha tag i Sally Salminen: journalister, litterära agenter, filmmänniskor. Ena dagen vid diskbaljan, andra dagen ­ett litterärt stjärnskott det är en framgångssaga som är helt oemotståndlig i depressionens USA. Det skämtas om den skrivande pigan, hennes arbetsgivare intervjuas och själv är hon så efterfrågad att hon blir gråtfärdig av trötthet. Jag hade knappt hört talas om Salminen när jag började läsa Ulrika Gustafssons högintressanta biografi Min ljusa stad. Sally Salminen, livet och litteraturen, som sätter ljuset på en författare som trots sin berömmelse helt hamnat i litteraturhistoriens marginal. Det var inte bara i USA hon blev en snackis, också hemma i Norden ville alla ha tag i den nya författaren. Hon kan knappt ta ett obevakat steg och turister kommer i båtlaster till Åland och knackar på i barndomshemmet. Dagens Nyheter publicerar en skämtteckning om hur författaren måste fly till Stockholm för att komma undan de påträngande läsarna. I den mån Salminen fortfarande är känd är det för den prisvinnande debutromanen, Katrina. Att den väckte uppståndelse är inte underligt. Det är en sådan där roman som omedelbart griper tag och målar upp personerna så att man tycker sig ha mött dem i levande livet. Katrina är den stolta bondflickan från Österbotten som förälskar sig i en storskrävlande sjöman och hamnar i det torftigaste rucklet på Åland. Men hon låter sig inte brytas ner. Hon är en torparnas Robinson Crusoe, som kan få äppelträd att växa på en mager berghäll och kräver att också en fattig människa ska mötas med respekt. När Katrina publicerades fick den översvallande recensioner. Salminen jämfördes med Sigrid Undset och inte minst med Selma Lagerlöf. Och Lagerlöf själv uppskattade boken: Ingen, som läser denna bok till slut, kommer att ångra sig, lovade hon. Redan första året kom romanen ut i femton svenska upplagor och översattes snart till ett tjugotal språk. Hon föreslogs till och med tre år i rad till Nobelpriset i litteratur. Hur kunde en så omsusad författare sedan bara glömmas bort? Var hon inget annat än ett one-hit-wonder?. Ulrika Gustafssons bok ger en nästan thrilleraktig skildring av hur en författares rykte kan sjunka redan under hennes livstid. Först får Salminens andra bok, Den långa våren, ett något avvaktande mottagande. Sedan får varje nyutkommen bok lite svalare recensioner och med tiden anses författarskapet mer och mer misslyckat. Till slut börjar det till och med ryktas om att Katrina inte så mycket var Salminens eget verk som ett resultat av förlagets kraftiga omarbetningar. En anledning till skepsisen kan vara att realism och folklivsskildringar inte stod särskilt högt i kurs på den finlandssvenska litteraturscenen. Här var man urban och modern, och skrev stilistiskt experimentella böcker i linje med det europeiska avantgardet. En självlärd kvinnlig proletärförfattare var en främmande fågel. Vilka mekanismer är det då som gör att vissa författare koms ihåg och andra glöms bort? Popularitet kan i sig vara något som gör att en författare skrivs ut ur litteraturhistorien. Man märker hur föraktet över försäljningsframgångarna dryper när somliga kritiker uttalar sig om Salminen. Folksmak, heter det med avsmak. Könet är också en faktor, inte minst i kombination med just popularitet. Om vi går tillbaka till artonhundratalet var det i hög grad kvinnornas århundrade. Under några decennier kunde det faktiskt vara en marknadsmässig fördel att vara kvinnlig författare. Det var i första hand de svenska kvinnliga romanförfattarna som översattes och lästes utomlands: tillsammans med Emilie Flygare-Carlén stod Fredrika Bremer och Marie Sophie Schwartz för 80 procent av den litterära exporten från Sverige. Långt innan dagens deckardrottningar skapade de en hajp kring svensk litteratur. Att Emilie Flygare-Carlén var vår främsta litterära exportvara gör henne förvisso inte automatiskt viktigare än kollegan Carl Jonas Love Almqvist, som rönte ett blygsamt intresse utomlands litteraturhistorien är inte en bästsäljarlista. Men det är påtagligt hur många just kvinnliga författare som har knuffats ut ur litteraturens finrum. Och kunskapen om hur ansedd Flygare-Carlén var ger en klarare bild av tiden och hur historieskrivningens process ser ut. Från att ha tagits på allvar som en författare som konkurrerade med Charles Dickens och Alexandre Dumas och recenserades i högstatustidningar, fick hon stämpeln populärlitteratur. Förödande för det litterära ryktet. Fördelen med att vara bortglömd är att man kan bli återupptäckt. Att väcka något ur sin dvala har en särskild sorts magi: en blek skugga kan förvandlas till en levande klassiker. Där går Sally Salminens Katrina över fälten, biter trotsigt ihop tänderna och vägrar trots hungern förödmjuka sig. Som hon själv säger: här är en torparkvinna som inte böjer sig. Jag tror inte att hon böjer sig för litteraturhistoriens glömska heller. Ann Lingebrandt, litteraturkritiker Litteratur Yvonne Leffler, Åsa Arping, Jenny Bergenmar, Gunilla Hermansson och Birgitta Johansson Lindh (redaktör Yvonne Leffler): Swedish Women's Writing on Export. Tracing Transnational Reception in the Nineteenth Century, LIR skrifter, 2019 Ulrika Gustafsson: Min ljusa stad. Sally Salminen, livet och litteraturen, Appell Förlag/SLS, 2019 Sally Salminen: Katrina (1936), Saga Egmont, E-bok, 2019 Sally Salminen: Den långa våren (1939), Saga Egmont, E-bok, 2019

Skuggor kan göra trygga platser skrämmande och svåra att förstå. Spårlösa försvinnanden, alldeles för långa vintrar och märkliga mörker mitt i vardagen, allt går att likna vid de lokala, ogenomträngliga fält av mörker som uppstår där något blockerar det klargörande ljuset. Och när en ung människa försvinner från jordens yta, och inte ens går att hitta som död kropp, kan man säga att skuggorna skördat ännu ett offer. Om detta berättar vi i veckans Creepypodden. Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller gilla oss på Facebook och på Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

C-G Karlsson, Göran Everdahl och Johan ”Unghunden” Andreasson ser Dave Letterman intervjua den sanslösa Tina Fey, snart aktuell med nya avsnitt av The Unbreakable Kimmy Schmidt. Utøya 22 juli, filmen om terrordåden 2011, recenseras - och som vanligt massor av streamingtips, inklusive en kontroversiell diskussion: vilken är Woody Allens absolut sämsta film?! Skuggor och dimmor-fans, varning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det fjärde och sista programmet spinner Birgitta Tollan kvinnliga singer/songwritertrådar runt samtiden. Möt bl a Laleh i en tidig intervju. Hungern sitter inte i magen utan i rösten, sjunger Laleh. Med utgångspunkt i Rickie Lee Jones, över Suzanne Vega (the Mother of mp3) till legenden Barbro Hörberg, poeten Elisabeth Hermodsson, humoristen Maria Lindström och geniet Stina Nordenstam landar vi i 2000-talets singer/songwriterboom med Lollo Harms från Popkolloföreningen för unga tjejer efter Marit Bergmans initiativ. Popkollo är ett slags moderna flickskolor med syfte att nå fler unga tjejer och få dem att börja spela och fullfölja sitt musikintresse. Visskoleutbildade Jenny Almsenius inspireras av Rysslands Evert Taube, Vladimir Vysotskij. Norska Lisa Dillan, improvisationslärare på Musikhögskolan i Oslo, har gjort låten When I close my eyes med inspiration av en dikt av Karin Boye ur Härdarna med följande textrad: Jag lyssnar, fången i förtärande tvång. I rytmen av din rytm, i takten av din gång slår min puls i hunger. Laleh - singer/songwriter, kompositör, musiker, arrangör och musiktekniker, utbildad vid Musikprogrammet vid Hvitfeldtska Gymnasiet i Göteborg, berättar om lyckan hon känner när London Symphony Orchestra spelar in hennes Snö som är musik till filmen Arn. Hungern sitter inte i magen utan i rösten, sjunger Laleh, och det får bli motto för hela serien Skuggor och ljus som härmed klingar ut för gott.   Spellista: Shadows And Light   Joni Mitchell Joni Mitchell The Last Waltz Rhino 81227827823  chuck e is in love Rickie Lee Jones Rickie Lee Jones Warner Bros. tried to be a man Rickie Lee Jones Rickie Lee Jones mfl. Sermon on Exposition Boulevard New West Records Jungfruns Bön Maria Lindström Maria Lindström m fl Ur vägen PSCD 059 Unga flickor Maria Lindström Maria Lindström m fl Åtminstone db Productions DBCD 12 Hejsan Britta Barbro Hörberg Barbro Hörberg m fl Gamla Älskade Barn Frituna Vad gör vi med sommaren, kamrater Elisabet Hermodsson Elisabet Hermodsson VAD GÖR VI MED SOMMAREN KAMRATER ? PROPRIUS PROP 7724 Toms Diner Suzanne Vega Suzanne Vega Solitude Standing 1987 A&M Luka Suzanne Vega Suzanne Vega m fl Solitude Standing 198  A&M Little Star Stina Nordenstam Stina Nordenstam Little Star (Re-Issue) 1997 East West EW106CD His Song Stina Nordenstam Stina Nordenstam Memories Of A Color telegram records tcd-11 Mary Bell Stina Nordenstam Stina Nordenstam Dynamite East West 0630182402 No Party piano mix 7 Marit Bergman Marit Bergman Marit Bergman MySpace Floden Ny version Jenny Almsenius Jenny Almsenius http://www.jennyalmsenius.se/musik.htm When I close my eyes Lisa Dillan Lisa Dillan Kommer på platta senare Der yek goshe (I ett hörn) Laleh Laleh Warner Music Far Har Lärt Mig Laleh Laleh Prinsessor Warner Music 5051011-8646-2-9 Snö Laleh Laleh. The London Symphony Orchestra.

Vi hör historiska intervjuer med svenska och internationella singer/songwriters. Bland annat Joan Baez. Vi möter även 21-åriga Stina Nordenstam i den allra första intervju hon gjorde i svensk media. Titeln Skuggor och ljus kommer från Joni Mitchells komposition Shadows and Light från 1976. I singer/songwriter-genren har kvinnor tagit sig stor plats. Med hjälp av musiken steg kvinnor och kvinnliga erfarenheter, tankar, känslor och kamp ut ur skuggorna och in i ljuset på musikscenerna. Den tredje delen innehåller några historiska intervjuer med svenska och internationella singer/songwriters. Birgitta Tollan intervjuar två 21-åriga kommande storstjärnor: Eva Dahlgren 1981 efter att hon fått sin första Rockbjörn och den skygga Stina Nordenstam 1991, I den allra första intervjun Stina gjorde i svensk media inför debuten med CDn memories of a color. Den världsberömda mexikanskättade freds- och ickevåldsförkämpen Joan Baez demonstrerar sjungande för HBT-rättigheter i Stockholm och berättar om hur kluvet det var att vara halvt mexikanska i Kalifornien på 60-talet. Det är sjungande sångdiktaren Jan Hammarlund som fick en pratstund med sin stora idol. Dessutom innehåller programmet samtal med ordjonglören Christina Kjellsson om den göteborgska kultikonen Brittmarie Brax med smeknamnet Brittis. Fram till sin död Allhelgonadagen 1998 skrev Brittis ett 30-tal sånger. Christina Kjellsson samlade ihop de inspelningar som fanns, lyfte fram Brittis röst och lade på nytt ackompanjemang på CD'n, som heter Brittis. Vi hör den legendariska liveinspelningen av Leaping Lesbians med Meg Christian. I en outgiven låt sjunger öppet lesbiska Janis Ian Im married in Toronto but not in New York. Även Ani DiFranco finns med i denna näst sista del av Skuggor och ljus.   Spellista: Shadows And Light Joni Mitchell Joni Mitchell, Persuasions mfl The Last Waltz Rhino 81227827823 Altar boy and the thief Joan Baez Joan Baez m fl Blowing away 1977 Epic Records EK-34697 Leaping lesbians Sue Fink  Meg Christian Face the Music - Meg Christian Olivia Love Is Blind Janis Ian Janis Ian m fl Aftertones Cooking Vinyl COOKCD 270 Married In London Janis Ian Janis Ian Outgiven. Downloaded from www.janisian.com Novemberregn Eva Dahlgren Eva Dahlgren m fl Petroleum Och Tång EMI 50999 5 13635 2 9 Ge dig Eva Dahlgren Eva Dahlgren m fl För väntan CBS/Epic 85064 Västra Gatan  Christina Kjellsson Christina Kjellsson m fl Mitt i en mening Borderline Records 2000 (BLCD 22) Mitt i en mening Christina Kjellsson Christina Kjellsson Mitt i en mening Borderline Records 2000 (BLCD 22) Alone At Night Stina Nordenstam Stina Nordenstam mfl Memories Of A Color telegram records/caprice records tcd-11   Britt-Marie Brax Patriarkatet Britt-Marie Brax, sang. Christina Kjellsson, div instrument och kör. Erica Granström, kör.    Britt-Marie Brax Natt klockan två Britt-Marie Brax, sång. Christina Kjellsson, div instrument.   Britt-Marie Brax Sociala mörker Britt-Marie Brax, sång. Samuel Olsson, bas.   Britt-Marie Brax Minnena är fyllda Britt-Marie Brax, sång. Christina Kjellsson, div instrument.

Under 1960- och 70-talen ändrade flera kvinnliga singer/songwriters fokus i sina texter; från de privata erfarenheterna till de mer övergripande. Andra gav sig in i en starkt kommersiell musikbransch. Titeln Skuggor och ljus kommer från Joni Mitchells komposition Shadows and Light från 1976. I singer/songwriter-genren har kvinnor tagit sig stor plats. Med hjälp av musiken steg kvinnor och kvinnliga erfarenheter, tankar, känslor och kamp ut ur skuggorna och in i ljuset på musikscenerna. Nina Simone kämpade för de svartas medborgerliga rättigheter, Malvina Reynolds skrev sånger mot kärnvapen och miljöförstöring, Buffy Sainte-Marie arbetade för indianernas rätt till sin mark och ett värdigt liv, Peggy Seeger och Frankie Armstrong för kvinnors rättigheter. Bredvid de alternativa politiska scenerna jobbade mainstream-artister med en helt annan kommersiell uppbackning: Dolly Parton, Melanie Safka, Judy Collins och Carol King. Kvinnliga singer/songwriters blev en dörröppnare för många kvinnor in i en kommersiell musikbransch. Del 2 av 4.   Spellista: Shadows And Light   Joni Mitchell Joni Mitchell The Last Waltz Rhino 81227827823  Wild Women dont have the Blues Ida Cox Ida Cox (sång), Coleman Hawkins (tsax) Roy Eldridge (trp), m fl. Blues for Rampart Street Fantasy / Riverside Mississippi Goddam Nina Simone Nina Simone, m fl The Best Of Nina Simone PolyGram Records 822 846-2 Four Women Nina Simone Nina Simone The Best Of Nina Simone PolyGram Records 822 846-2 What Have They Done To The Rain Malvina Reynolds Marianne Faithfull  The Very Best Of Marianne Faithfull  DECCA LONDON 820 482-2 Little Boxes Malvina Reynolds Malvina Reynolds Washington Square Memoirs: Urban Folk (1950-1970) (Disc 1) RHINO R2 74264 Starwalker Buffy Sainte-Marie Buffy Sainte-Marie Up Where We Belong Angel 7243 8 35059 2 0   Universal Soldier Buffy Sainte-Marie Buffy Sainte-Marie Up Where We Belong Angel 7243 8 35059 2 0 Im Gonna Be an Engineer Peggy Seeger Peggy Seeger Period Pieces: Womens Songs for Men & Women Tradition TCD 1078 Ways Of Seeing Frankie Armstrong Frankie Armstrong Ways Of Seeing HARBOUR Records HARCD 009 Shall There Be Womanly Times Frankie Armstrong Frankie Armstrong Ways Of Seeing HARBOUR Records HARCD 009 What Have They Done To My Song Ma? Melanie Melanie Safka The Very Best of Melanie CAMDEN 74321 558502 Jolene Dolly Parton Dolly Parton m fl. Jolene Buddha Records Coal Miners Daughter Loretta Lynn Loretta Lynn Coal Miners Daughter: Live Country Stars (Holland) My Father Judy Collins Judy Collins The Very Best Of Judy Collins Elektra / Wea Will You Love Me Tomorrow Carole King The Shirelles  Will You Love Me Tomorrow Castle Music UK

Kvinnliga singer/songwriters tog med sig erfarenheter, tankar och känslor ut ur skuggorna och in i ljuset på musikscenerna. Det första programmet av fyra om kvinnliga singer/songwriters då och nu. Del 1 fokuserar på Polarpristagaren Joni Mitchell, men det kommer även att handla om svenska singer/songwriters urmoder Marie Bergman och några nutida svenskor som Marit Bergman, Annika Norlin/Säkert! och Laleh. Detta är ett av de första radioprogram som Laleh medverkade i. Titeln Skuggor och ljus kommer från Joni Mitchells komposition Shadows and Light från 1976. I singer/songwriter-genren har kvinnor tagit sig stor plats. Med hjälp av musiken steg kvinnor och kvinnliga erfarenheter, tankar och känslor ut ur skuggorna och in i ljuset på musikscenerna. Under 1970 och 80-talen fanns det en uppsjö av olika kvinnomusikgrupper och tjejband. Många av dem försvann på 90-talet och istället dök kvinnliga singer/songwriters återigen upp i stora skaror. Många av dem knöt an till en historia. Vi utforskar denna brokiga musikskatt, både historiskt och i samtiden. Vilka ämnen skriver och sjunger kvinnor om? Hur gestaltar kvinnorna sina liv i sina texter? Har texterna politiskt innehåll? Det handlar dessutom om några av bluesens stora kvinnliga singer/songwriters. Joan Armatrading deltar i en intervju från 1981. Och vi lyssnar på hur den först kända kvinnliga singer/songwritern, poeten Sappho från Lesbos, kunde ha låtit när hon talsjöng sina kärleksdikter utan sitt instrument barbiton, bas-kithara.   Spellista: I will always be your soldier Marit Bergman Marit Bergman Baby Dry Your Eye RCA/BMG Allt som är ditt Annika Norlin Säkert! Label Razzia 056/ Family Tree Music Like Fire Joan Armatrading Joan Armatrading Joan Armatrading, m fl A&M 393 228-2 What Do You Want Joan Armatrading Joan Armatrading, m fl To The Limit A&M394732- Sång till Iris Marie Bergman Marie Bergman m fl Levande Record Station STAT CD 40 Mamma Laleh Laleh Prinsessor Lost Army/Warner Music Shadows And Light Joni Mitchell Joni Mitchell, Persuasions m fl. The Last Waltz Rhino 8122782782 Prove It On Me Blues Gertrude Ma Rainey Gertrude Ma Rainey m fl. 1928 Sissy Man Blues: Straight & Gay Blues Jass Records CD CH 504 Dirty No-Gooders Blues Bessie Smith Bessie Smith m fl. Any Womans Blues 10-1-1929 New York, New York Columbia 14476-D  Shine Joni Mitchell Joni Mitchell Shine Starbucks HEAR MUSIC

Var fjärde kommun i landet saknar regelbundet bemannad nyhetsredaktion, inte sällan drabbas de glesare befolkade bygderna. Men hur går det med ortens identitet, vad händer med insynen i kommunen och hur påverkas demokratin när den granskande lokaljournalistiken går på sparlåga? Medverkande i Landsbygdsnätverkets podd Landet: Gunnar Nygren, professor i journalistik på Södertörns högskola Marie Henningsson, landsbygdsreporter Lukas Ernryd, projektledare Reportrar i landsbygdens tjänst Journalist: Ida Lindhagen "Man ska kunna identifiera sig med sin bygd, med sin tidning, rent kulturellt i olika sammanhang." Marie Henningsson "Finns inte den här oberoende granskningen är det mycket lättare att svågerpolitik och korruption växer på det lokala planet."Gunnar Nygren "Vi måste bli ännu mer lokala, det globala får folk reda på ändå." Lukas Ernryd

Tengel den onde ute i det fria, tre syskon och tre våldtäkter See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi återbesöker barndomens besjälade leksaker och prövar spänsten i några freudianska begrepp. Tomas lyckas osökt komma in på sina kära Lovecraft-filmatiseringar från 80-talet och Lars sjösätter en marxistisk spaning utan att ha bemödat sig med att kontrollera exemplen. Vi pratar också om: ETA Hoffmann, Sandmannen, Sigmund Freud, Ernst Jentsch, “Das Unheimliche”, Masahiro Mori, Dead of Night, Skuggor i natten, Devil Doll, Trilogy of Terror, Karen Black, Magic, Anthony Hopkins, Maria Gripe, Agnes Cecilia, Dolls, Childs Play, Den onda dockan, The Babadook, Puppetmaster, Charles Band, Richard Band, X-files, Stephen King, Sova med fienden, Jeremy Sisto, May, James Wan, Gregg Hoffman, Saw, Dead Silence, The Conjuring, Annabelle, Candyman och The Boy. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys i en salig röra.

Det sägs ibland att svart och vitt egentligen inte är färger. Rött, gult, grönt, blått och alla blandningar av dem är färger, medan svart och vitt är något annat. Jag vill gärna kalla dem färger. Det finns vit och svart målarfärg, vita och svarta färgkritor och så vidare, så jag räknar dem som färger. Men de är också något mer. Svart och vitt är synens ytterligheter. En vit yta reflekterar allt ljus som träffar den och en svart inget ljus alls. Alltså är vitt totalt ljus och svart är totalt mörker.

Hur långt kan ett öga se? Det enklaste svaret är hur långt som helst. Dofter tunnas ut ganska fort. Ljud klingar av och blir ohörbara efter att ha färdats en bit. Känseln – ja, den når inte längre än våra kroppar. Men synen kan nå oerhört långt.

Jag tycker om träd. Det är bra för mig, för det finns träd nästan överallt. Var jag än är, på landet eller i stan så finns det alltid ett eller flera träd i synfältet. Vilket fönster jag än tittar ut genom så ser jag nästan alltid ett träd.

När vi står i solen känner vi värmen från solstrålarna. Det kan sticka lite i ögonen och huden. I skuggan är det flera grader svalare. Kanske känns luften lite fuktigare och snällare. Men den största skillnaden mellan sol och skugga är hur det ser ut.

Vissa vaknar med solen, men jag vaknar straxt innan den går upp. Skuggor vilar fortfarande över staden. De färggranna husen tycks dämpade. Nedsmutsade av natten. Fönstren i kvarteret gapar som tomma ögonhålor.

Vissa vaknar med solen, men jag vaknar straxt innan den går upp. Skuggor vilar fortfarande över staden. De färggranna husen tycks dämpade. Nedsmutsade av natten. Fönstren i kvarteret gapar som tomma ögonhålor.

Vigsel av samkönade par eller inte i den Norska Folkekirken, het valfråga när Norge går till kyrkoval. Reportage av Simon Sarnecki och samtal med chefredaktören på Vårt land, Helge Simmones. Nyheter i korthet med Simon Sarnecki. Inskränkningar i religionsfriheten på Krim efter den ryska annekteringen. Samtal med Maria Persson Löfgren, SRs korrespondent i Moskva, Benedicte Berner, Rysslandsexpert och ordförande för Civil Right Defenders och Piotr Wawrzeniuk,historiker vid försvarshögskolan och Södertörns högskola. Krönika av Staffan Sonning, SRs korrespondent i London. Samtal med Johannes Anyuru om det nya muslimska skrivprojektet Skuggor.org.

Vem tror du har störst chans bland veckans utmanare på Svensktoppen? Veckans utmanare: Lisa Ajax - 2014 års Idolvinnare får en omtest med Idollåten "Unbelievable". Thorsten Flinck - Albumaktuella Thorsten utmanar med nya "Skuggor från Karelen". Meja - På nya "Yellow Ribbon" samarbetar Meja med Amnesty International för att uppmärksamma den amerikanske fången Albert Woodfox öde. Missa inte heller att lyssna på nya P4 Musik som sänder direkt från första deltävlingen i Melodifestivalen på lördag 7/2. Carolina Norén är på plats och träffar vinnaren direkt efter sändningens slut i SVT.

Bokslukarsällskapet pratar om, recenserar och beskyddar boken "Demondeckarna  – Skuggor över Svavelköping” av Johan Sjöberg och Johan Egerkrans.

Vi gästas av Amanda och Lukas som spelar Lasse och Maja i nya LasseMaja-filmen ”Skuggor över Valleby”, pratar även om den andra filmen som Lukas är med i under hösten, ”Pojken med guldbyxorna”, och frågar vem som skrivit sitt cv vid nio års ålder. The post ALLA HAR EN PODCAST EP#15 – Guldbyxor och skuggor appeared first on ALLA HAR EN PODCAST.

Per Naroskin: Lita aldrig på en applåd. Jessika Gedin: Aniara får GPS. Jonas Hallberg: Ut ur anonymitetens skuggor. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Ett program om Maria Gripes Skugg-böcker. Medverkar gör bland annat litteraturvetaren Mia Österlund vid Åbo Universitet

Lina undervisar om hur David är en skuggbild på Jesus som vunnit striden för oss!

Andreas Cucca predikar första delen i vårens tema: Skuggor-När verkligheten är så mycket bättre.

Andreas predikar över Jona i serien "Skuggor"

Andreas undervisar i serien Skuggor två träd i lustgården med helt olika karaktär

Mia Christine Helgemo predikar om Rut i vår serie Skuggor- när verkligheten är så mycket bättre.

Andreas Cucca predikar över när Israels folk korsar röda havet. Predikoserie: Skuggor

Andreas undervisar om hur påskalammet i gamla testamentet pekar på Jesus

Andreas visar hur Hosea är en skuggbild på hur Jesus älskar församlingen