Podcasts about sydkinesiska

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1:Den israeliska regeringen uppger att terrorgruppen Hamas har haft som mål att attackera Israels ambassad i Stockholm. Hör Mellanösternkorrespondent Samar Hadrous analysera de nya uppgifterna.Krigshets eller realism? Den inrikespolitiska diskussionen har i veckan kretsat kring hur vi samtalar om krig och risken för krig i Sverige. Varför kommer de kraftfulla uttalandena från regeringsföreträdare just nu? Samtal med journalisterna Ewa Stenberg, DN, och Torbjörn Nilsson, SvD.Reportage om fredsrörelsen roll i dagens samhälle. Vad har den haft för position i Sverige historiskt och vad händer med fredsrörelsen i tider av upprustning?Om postskandalen i Storbritannien - en rättsskandal som överskuggar nästan allt annat i Storbritannien just nu.Krönika Katarina Barrling - om Macrons nye kronprinsPanelen med Tove Lifvendahl, SvD, Patrik Kronqvist, Expressen och Göran Greider, Dalademokraten.Timme 2:Om den katastrofala situationen för civila i Gaza. Vad hindrar att mer hjälp kan komma fram? Samtal med Jan Eliasson, tidigare utrikesminister och ordförande i FN:s generalförsamling och Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskapVäderkriserna har avlöst varandra de senaste veckorna med snökaos i söder och rekordkyla i norr. Reportage från Älsbyn om vår förmåga att hjälpa varandra när kriserna slår till.Satir från UtkantssverigeKinakritiska partiet DPP behåller makten i Taiwan efter helgens val. Vilka konsekvenser får det för relationen till Kina och säkerhetsläget i Sydkinesiska sjön?Ny kung i Danmark när drottning Margarethe abdikerar. Men den traditionella kröningen är ett minne blott, förutom i Storbritannien, varför?Kåseri signerat Mark LevengoodProgramledare: Sara StenholmProducent: Cecilia TengmarkTekniker: Joachim Persson

Från att knappt ha existerat som militärmakt på havet, har Kina de senaste 20 åren mångdubblat sin flotta. Kina övar med Ryssland och i Sydkinesiska havet sker riskabla konfrontationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag har Kina flest fartyg i världen och knappar också in på USA när det gäller kapacitet och förmåga. Kinas militär genomför regelbundet övningar med Ryssland och det är tydligt att Kinas intressen på havet breder ut sig. Kina har sedan ett par år en militärbas i Djibouti i Östafrika och norrut vill man kunna nyttja sjövägar i Arktis. Främst är dock målet att kontrollera och dominera sitt närområde och Kina gör omfattande anspråk i Sydkinesiska havet.Konstgjorda öar kan fungera som hangarfartygI Sydkinesiska havet är det tydligt att Kina flyttar fram sina positioner och olika strategier används för att avancera. Mot Filippinerna sätter Kina in sin kustbevakning och en stor milis av fiskebåtar, en strategi för att agera i en gråzon menar Per Olsson på FOI. En annan strategi är att bygga upp konstgjorda öar ovanpå korallrev. Dels handlar det om att komma åt naturtillgångar, dels etablera vad som skulle kunna användas som fasta hangarfartyg. Inom de närmsta tio åren väntas Kina bygga ut sin flotta ytterligare. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Per Olsson, försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Hanna Melander

Det är mestadels nedåt i Asien i inledningen på veckan. Flera fartyg har attackerats i Röda Havet och Kina varnar USA för rörelser i Sydkinesiska havet. Lyssna på Di Morgonkoll med Alexander Klaar.

Jossan har varit med i radio och badat kallbad (men inte samtidigt). Kringlan har berättat sagor för sitt barn och skapat ett monster (helt och hållet samtidigt). Det handlar om vad som är lyxigt och moderater och förbudet mot att odla haschbuskar i källaren – men framför allt så lanserar vi nu vårt nyhetsbrev Crazy Times för alla som prenumererar på Cruel Town. Det kan du också göra på underproduktion.se/crueltown

Öar som funnits på kartan har ibland visat sig vara skapelser av fantasin. Petter Lindblad Ehnborg reflekterar över fantomöarnas historia och vad som hände när jordklotet kartlades. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Drömmen om en ö skingras ibland som sand mellan fingrarna. När ett australiskt forskningsfartyg 2012 skulle besöka Sandy Island, så var stillahavsön inte där. Då hade den tjugofyra kilometer långa landmassan ändå funnits utmärkt på kartan i mer än ett sekel i allt från välrenommerade världsatlas till den stora sökmotorns satellitkartor. Geografen Alastair Bonnett beskriver utfärden till Sandy Island som upptäckten av en plats icke-vara. Många öar hade tidigare mött samma öde: under 18- och 1900-talen genomfördes flera expeditioner för att sudda ut hundratals öar som inte fanns. På sjökorten stod förkortningen E.D för Existence Doubted, betvivlad existens.Redan Plutarchos konstaterade att geografer gärna fyllde kartans marginaler med tvivelaktiga inslag. Frusna hav, otillgängliga våtmarker eller öknar fulla av vilda bestar. HIC SVNT LEONES noterade medeltida kartritare över obygden, här finns lejon, men de hade lika gärna kunnat skriva här finns öar. 1500-talets kartor som Olaus Magnus Carta Marina eller Abraham Ortelius Theatrum Orbis Terrarum svämmar över av främmande skärgårdar. Den moderna kartografins fortsatta utveckling är på många sätt en berättelse om öarnas försvinnande.De kallas fantomöar: platser som en gång fanns angivna på kartan men ströks vid närmare påsyn. Gemensamt för dem alla är att de uppstått ur havet då drömmen föregått kartbilden. Hos en sjöman som längtar efter land eller berömmelse kan sinnenas spratt forma en ö av en dimbank, en valrygg eller en optisk illusion. I andra fall kan en berättelse vara gnistan. I Garci Rodríguez de Montalvos riddarroman Las sergas de Esplandían från 1510 beskrivs en fiktiv ö öster om Ostindien vid namn California. När spanska erövrare senare under seklet siktade Baja Californias sydspets trodde de sig ha hittat just en ö, och döpte den efter fiktionen. Andra fantomöar har sitt ursprung i långlivade myter. Kring 500-talet gav sig irländska munkar ut på resor i roddbåt i västerled, och öarna de sades ha hittat levde kvar på kartan ett årtusende. Mest mytomspunnen är Sankt Brendans ö, ett paradis på Jorden omslutet av en tät dimma, men enligt vissa inte så mycket en fantomö som en verklig. Kanske var det till Newfoundland som munkarna funnit vägen?Fantomöarnas försvinnande kan möjligen betraktas som en ojämn kamp mellan två kartografiska andor. Författaren Robert Macfarlane återkommer till skillnaden mellan det han kallar för rutnäts- och berättelsekartor. Den idag dominerande rutnätskartan översätter otyglad rymd till en abstrakt helhet. Den anger gränser mellan länder, råvaror eller ägare men också vägen till närmsta italienska restaurang och som sådan har den förstås varit mycket praktisk.  Priset för detta är enligt Macfarlane att rutnätskartan reducerar världen till data, oberoende av en mänsklig betraktare. Den lyfter ut människan ur den omgivande miljön och placerar henne utanför landskapet.Berättelsekartan är annorlunda, i det att den snarare betraktar människan som en del av kartan. Här berättas en historia om en plats och hur den upplevs av en människa eller kultur som rör sig genom den. Medan rutnätskartan beskriver ett rum genom vilket otaliga resor kan göras fångar berättelsekartan istället en unik resa, unika relationer mellan människor, eller mellan människan, tiden och landskapet. Aboriginernas sånglinjer eller drömspår kan leda vandraren genom rumtiden, medan den keltiska traditionens så kallade tunna platser är de där hinnan mellan det jordiska och det himmelska är som skirast. Bortom Nordatlantens horisont såg Sankt Brendan och hans fränder inte bara fysiska öar utan också ett landskap av andliga prövningar.Författaren Amitav Ghosh noterar att den europeiska erövringen av världen åtföljdes just av ett ritande av rutnät över jordklotet. Räta linjer som snart stod i konflikt med redan existerande berättelser om det omgivande landskapets betydelse. Platser gavs nya namn som påminde om den gamla världen, marker omformades för att likna Europa, och ursprungsbefolkning fördrevs, eller utplånades ur landskapet. Så finns det under dagens öar ofta andra begravda. Ta Quisqueya som exempel, namnet på en förlorad ö på ett förlorat språk, taíno, talat av ett närapå förlorat folk. 1492 landsteg Columbus på ön och döpte den till la isla Española, den spanska ön, eller kort bara den spanska, Hispaniola. Under de kommande 25 åren dog sannolikt hundratusentals taínoer, ofta som slavar i spanjorernas guldgruvor. De kom att ersättas av afrikaner, slagna i bojor och samman med sockerrör skeppade över havet.Så har drömmen om en orörd ö många gånger visat sig förödande för den som redan har ön som sitt hemland. Även drömmar kan få våldsamma följder. Historien är full av skeenden som skedde på grund av en inbillad saga, noterar Umberto Eco, och lyfter fram just Columbus jakt efter en ny sjöväg till Indien eller kapten Cooks sökande efter Terra Australis Incognita. När Cook återvände till England med beskedet att Stilla havet var en övärld snarare än denna drömda, okända landmassa möttes han av besvikelse. Europa kom att se på öarna som fantomer efter en förlorad kontinent, undantag av mening, avskurna från varandra och vindspridda i en tom ocean. Detta helt på tvärs mot lokala föreställningar om havet som en gränslös kontinent av vatten, en väv som band samman såväl människor som öar.I vår kartlagda tid har nya former av fantomöar hamnat i den geopolitiska brännpunkten som då nya stränder uppenbarar sig under polernas smältande is. Utanför Dubais kust pågår alltsedan 2003 skapandet av den så kallade Världen, en konstgjord skärgård i form av en världskarta, som en dag är tänkt att täckas av lyxhotell. Detta på en plats som med stigande våttemperaturer riskerar att bli otjänlig för mänskligt liv. Ett sandslott i havet så beskriver tidningen Le Monde de konstgjorda, militariserade öar som Kina låtit anlägga i Sydkinesiska sjön, i syfte att stärka sin järnhand över regionen.Öar som uppstår, men också öar som försvinner. Inga länder är lika känsliga för havsnivåhöjningar som de låglänta korallatollerna i Stilla havet och Indiska oceanen. I Maldivernas huvudstad Malé bor en kvarts miljon invånare bara decimeter över havet, däribland en snabbt växande skara internflyktingar. En angelägen fråga för atollernas intellektuella är hur språk, kulturarv och nation ska bevaras om öarna en dag behöver överges.Det finns många alternativ till den berömda kanariefågeln i kolgruvan. Maldivernas sand, Mauritius dronter, Påsköns träd. Naurus fosfat gjorde för en tid landet till världens näst rikaste men när råvaran tog slut fick ön istället agera läger och limbo åt Australiens båtflyktingar. Fantomöar men också öarnas fantomer: tillsammans vittnar de om behovet av en ny karta, nya berättelser.Petter Lindblad Ehnborg, psykolog och essäistLitteraturBonnett, Alastair. 2015. Sandy Island i Off the Map. London: Aurum Press. Bonnett, Alastair. 2021. The Age of Islands. London: Atlantic Books. Eco, Umberto. 1998. Serendipities. New York: Columbia University Press. Edmond, Rod & Smith, Vanessa (red.). 2003. Islands in History and Representation. Oxon/New York: Routledge. Ghosh, Amitav. 2021. The Nutmegs Curse. The University of Chicago Press. Le Monde Hors-Série. Géopolitique des îles en 40 cartes. 2019. Macfarlane, Robert. 2008. The Wild Places. London: Penguin. Macfarlane, Robert. 2018. Off the Grid. I Lewis-Jones, Huw (red.). The Writers Map. London: Thames & Hudson. Rodríguez de Montalvo, Garci. 1510. Las sergas de Esplandián.

USA och Kina trappar upp kampen om världsherraväldet. Står länderna på randen till ett krig eller kommer klimatkrisen att tvinga dem till samarbete? USApodden och Kinapodden möts i ett livesänt specialavsnitt om supermakternas kamp om global dominans. Kina rustar sin militär och ökar sin närvaro i Sydkinesiska sjön. Samtidigt riktar USA blicken allt mer mot Asien. Kommer de två länderna att hamna i ett fullskaligt krig framöver och finns det trots allt några beröringspunkter mellan de två ganska olika nationerna? Medverkande: Hanna Sahlberg och Ginna Lindberg Programledare: Hélène Benno och Sara Stenholm Pihl Producent: Björn Barr och Viktor Mattsson

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Ända sedan kalla krigets dagar på 1950 -talet har Taiwan befunnit sig mitt i ett ingenmansland mellan den kinesiska och den amerikanska intressesfären. Mellan kommunism och kapitalism, och själv valt det senare. Nu är ön, vars befolkning vill vara självständig, en rik och mäktig men onekligen också svag länk i en kedja vars brott skulle äventyra hela världsordningen och under inledningen av 2020-talet kunde supermakterna ännu en gång konstateras rusta ikapp för att vrida makten över världens viktigaste handelsfarled ur fiendens grepp. I det ena lägrets ögon har Taiwan aldrig varit något annat än en kinesisk provins tillhörande Folkrepubliken Kina. I det andras är det en liberal demokrati vars trygghet försäkras av västmakterna och USA:s sjunde flotta, som nu seglar upp till en ny kris i Taiwansundet, mitt i en era då den livsviktiga handelsvägen i Sydkinesiska havsregionen har blivit ännu mer ömtålig efter en förödande pandemi. Västvärldens allierade satsar fortsatt på handelsförbindelser och mjuk diplomati för att bringa ordningen åter till ett fritt Taiwan. Men frågan är om de allierades engagemang är tillräckligt, med ett Kina som talar allt mer tydligt om att man kommer göra vad som krävs för att Taiwans framtid ska vara som införlivat i folkrepubliken under Pekings obestridliga och diktatoriska myndighet, även om detta leder till våldsam och militär konflikt. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. I avsnitt 86 ställs frågan om var Taiwan egentligen hör hemma, och om svaret kommer leda till ett fortsatt kallt eller ett nytt hett krig när kedjan väl brister.

Topphemligt spel och möten i slutna rum. Ingredienserna för en spionroman finns i den allt mer infekterade konflikten mellan USA, Australien och Storbritannien på ena sidan – och Frankrike på andra. På en kvart får du veta varför Frankrike inte får vara med i försvarspakten – och vad som står på spel i det Sydkinesiska havet. Med Erik Bergin, nyhetschef för SvD:s utrikesredaktion och tidigare USA-korrespondent.

Världspolitikens nya slagfält stavas Sydkinesiska havet. På en kvart berättar vår utrikesanalytiker Therese Larsson Hultin om var gränsen går i det som redan kallas ett nytt kallt krig - och när spänningarna kan övergå i väpnad konflikt mellan Kina och USA.

I dagens avsnitt bland annat: Ökande spänningar i Medelhavet efter turkiska provokationer mot Grekland, nordbors relation till kristendomen problematiseras i vers på stavrim inskickad av lyssnare, Budapest kväser störande nattklubbsturism med nya regleringar, Duterte säger sig maktlös mot Kina i territoriella konflikter i Sydkinesiska sjön samt en av världens största vattenkraftsdammar i Kina riskerar att rämna efter veckor av intensiva skyfall https://radio.bubb.la/tisdag-28-juli-2020/  

Om hur viruset eldar på stormaktskampen. Amerikaner stämmer Kina. USA:s allierade hotas med kinesisk handelsbojkott. Och i Sydkinesiska havet blandas sång med krigstrummor. Hur illa kan det bli? Under vårens virus-kris har tongångarna mellan stormakterna USA och Kina skärpts. Donald Trump har liknat virusutbrottet vid en attack som den mot Pearl Harbor under andra världskriget men det här är värre, sa han i en direkt anklagelse mot Kina. Och i den amerikanska presidentvalskampanjen tävlar kandidaterna nu om vem som är tuffast mot Peking. Det spända läget är extra kännbart i de länder som står i frontlinjen för en eventuell konfrontation som Filippinerna där Kina nu flyttar fram positionerna. Medverkande: Jeremy Alters på advokatbyrån Berman Law Group i Florida, John Fredericks, republikansk valstrateg med egen radioshow, Ray Bodine en av de privatpersoner som nu stämmer Kina, Renato De Castro, professor i internationell politik på De La Salle-universitetet i Manila, den franske diplomaten Pierre Vimont, Cecilia Malmström tidigare handelskommissionär för EU med flera. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Reportar: Robin Olin, Hanna Sahlberg, Anja Sahlberg, Björn Djurberg och Fernando Arias. Tekniker: Elin Hagman, Ludvig Larsson och Brady Juvier.

Han borde ha drunknat i Sydkinesiska sjön för 30 år sedan. Istället köpte Peter Bronsman, tillsammans med sin bror, ett nedlagt bryggeri i Kopparberg för 5 miljoner kronor. Idag är det värt över 3 miljarder. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nikobarerna Malacka Sumatra den mindre Siam Kina Illa Formosa. (Taiwan) Hainan

Sveriges störste Kina-kännare Frédéric Cho samtalar med Privata Affärers Christer Fälldin om den fascinerande utvecklingen i Kina. Det handlar om återhämtningen i ekonomin som blir följden av kampen mot både korruptionen och miljöförstöringen. Även den nya flerbarnspolitiken och det spända läget i Sydkinesiska sjön påverkar våra plånböcker. Du kan lyssna eller ladda ner i spelaren här ovanför. Vi finns också på Acast och iTunes (sök efter Privata Affärer). Tidigare poddavsnitt hittar du här nedanför: See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat att Malaysia köper kinesiska örlogsfartyg trots spänningar i Sydkinesiska havet, stort stöd för religiös extremism bland elever i Göteborgs förorter, 15-årig tågentusiast och lönnsirapsentreprenör köper godsvagn, FBI återupptar utredning kring Clintons e-postserver samt Clinton föreslog att rigga val i Palestina. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-3010/

Om kampen i Sydkinesiska havet, där den politiska kartan snabbt verkar ritas om. Är det en ny ordning vi nu ser födas en ordning där Kina får som man vill? Hur ska man förstå konflikten i Sydkinesiska havet? Frågan är stor och svaren varierar beroende på vem man frågar. Det här programmet är en produkt av ett nära samarbete med radions korrespondenter Hanna Sahlberg och Margita Boström. De har rest längs olika kuster vid Sydkinesiska havet och träffat både fiskare, turister och experter. Genom möten med fiskare både på den filippinska ön Luzon och kinesiska Hainan får vi en tydligare bild av det större spelet, om kampen om inflytande mellan USA - som länge haft rollen som ett slags sheriff, med militärbaser och många allierade i regionen - och ett allt starkare Kina. Vi hamnar mitt i högaktuell storpolitik, när "jokern" i spelet, Filippinernas nya president Rodrigo Duterte, med stundtals mycket hård retorik, förklarat att han vill ha starkare band till Kina. Är det han som ska stjälpa den gamla ordningen? Eller är det han som ska skapa en ny fred? Gäster är korrespondenterna Margita Boström och Hanna Sahlberg, och professor Stein Tønnesson, verksam vid Uppsala universitet. Alla tre medverkade direkt från Taiwans huvudstad Taipei. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

I dagens tre timmar långa radio bubb.la avhandlades bland annat geopolitiska sammandrabbningar i Georgien, Rumänien och Sydkinesiska sjön, statens attacker mot taxichaufförer och pizzabagare, Drugde Report tredje största mediesite i USA, Facebook blir stämda av missnöjd annonsör, det amerikanska partisystemets kollaps, den ryska propagandakonserten i Palmyra och förföljelsen av kristna i flera världsdelar, galna professorer på MIT och Harvard, Brasiliens president avsatt, ny president vald på Filippinerna, flyktingläger stängs i Afrika och en AI ersätter 50 mänskliga jurister. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-125/

http://pod.mittmedia.se/pod/filer/podd_72-9.mp3 Podden kan även laddas ned från iTunes och Acast. Avslutning för säsong ett av Podd72, och vi laddar upp med ännu ett välmatat avsnitt. Luta dig tillbaka och upplev Fukushima, konflikter i Sydkinesiska sjön, lyssnarnas preppingfrågor, Sveriges Radios olika problem att hantera den ryska informationsutmaningen, snacket på rysk TV och så den finländska totalförsvarstanken. Och … Fortsätt läsa #9 ”Fem år sedan Fukushima, alver mot troll och dina preppingfrågor” Inlägget #9 ”Fem år sedan Fukushima, alver mot troll och dina preppingfrågor” dök först upp på Podd72.

I dagens radio bubb.la firade vi ettårsdagen av vår första sändning och tog emot hyllningar från flera välbekanta personer, vi diskuterade också den nya sammansättningen av FN:s råd för mänskliga rättigheter, den militära upptrappningen i Sydkinesiska havet, de senaste exemplen på invandrare som kastas ut från Sverige trots – eller kanske på grund av – att de arbetar och gör rätt för sig, en ny hybrid av varg, prärievarg och hund som har uppstått i Nordamerika och eskalerande övergrepp på fria medier i Turkiet. Vi tog oss också an frågan om nätneutralitet och diskuterade ett par meddelanden som inkommit till ring bubb.la. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-3110/

David Carlqvist (Peking) och Margita Boström (Bangkok) deltar i seminarium om konflikten i Sydkinesiska sjön, vid Radiokorrespondenternas turnépremiär i Stockholm 2015. Moderator: Nivette Dawod, korretrainee i Nils Horners anda Kina har höjt tonläget kring öarna i den sydkinesiska sjön sedan man placerade en oljerigg i området förra våren. Grannländer som gör anspråk på öarna har allt tydligare börjat visa sitt missnöje med de kinesiska militära musklerna. Våldsamma protester pågick förra året i Vietnam, och kineser fick evakueras från landet. ”Den här konflikten kan bli en av de dödligaste i vår tid”, sa Malaysias försvarsminister då om konflikten i sydkinesiska sjön. Hör våra korrespondenter i Asien om konflikten.

Om en ny kanonbåtsdiplomati under uppsegling. Vad styr egentligen Kinas militära upprustning och vad ligger bakom USA:s nya Asienfokus? Hör om Sydostasien som en allt mer explosiv arena för dragkampen mellan Kina och USA. Reportage från Filippinerna - en av brickorna i stormakternas strategispel. Sydkinesiska sjön har under flera decennier varit en konfliktyta i Sydostasien. Vattnen är rika på fisk och man tror att det finns stora olje- och naturgastillgångar där. Vattenvägarna är också livsviktiga transportleder, här passerar en tredjedel av världens varuhandel och hälften av världens olje- och gastransporter. Vietnam, Kina, Filippinerna och Malaysia har alla olika åsikter om hur havsgränserna ska dras, och ett antal till synes oansenliga öar och små korallrev har blivit åtråvärda troféer i kampen om naturresurserna. På den senaste tiden har situationen förvärrats, under förra året ökade antalet konfrontationer mellan fiskebåtar i Sydkinesiska sjön drastiskt, enligt en rapport från International Crisis Group. I takt med Kinas snabbt växande styrka - såväl ekonomiskt som militärt - har också de mindre nationernas oro vuxit för att ett aggressivare Kina ska ta kontrollen över hela området. Och allt ivrigare har de efterlyst USA:s stöd som motvikt till Kina. Och att USA håller på att öka sin närvaro i Sydostasien, det märkte Konflikts Lotten Collin när hon nyligen besökte Filippinerna under militärövningen "Balikatan", som kan översättas med sida vid sida, och som den filippinska och amerikanska marinkåren genomför tillsammans varje år. På andra sidan den Sydkinesiska sjön, i Kina, har konflikten med Filippinerna lett till en allt hätskare patriotisk propaganda i nationella medier. En rad ledarartiklar de senaste veckorna försvarar vad man kallar Kinas historiska rätt till i stort sett hela Sydkinesiska sjön. Den regeringstrogna China Daily skrev häromdagen att "oavsett hur villiga vi är att diksutera frågan så är den filippinska ledningen inställd på att tränga in oss i ett hörn där inget annat val återstår än att ta till vapen". Hanna Sahlberg har träffat en av den hårda linjens förespråkare professor Su Hao på Pekings diplomatiska universitet. Han ser den uppblossade konflikten som ett uttryck för den ökade spänningen mellan USA och Kina. I USA diskuteras sedan länge hur man ska hantera ett allt starkare Kina - ska man försöker fördjupa handelsförbindelser och bejaka Kinas allt viktigare roll i Asien, eller snarare se Kinas militära upprustning som ett hot? En hint om vilken väg Vita Huset valt kom i januari i år, då president Barack Obama offentliggjorde det som kommit att kallas "Asia Pivot" - svängen mot Asien. När USA nu avslutar krigen i Afghanistan och Irak ska man satsa på Stilla Havsregionen, och fördjupa sitt försvarssamarbete med flera av Kinas grannländer, något som inte ses med blida ögon av Peking. Och att det rör sig om ett strategiskt skifte i USA:s försvarspolitik blev tydligt för Konflikts Ivar Ekman när han besökte Washington för några månader sedan. För att få inblick i hur de olika sidorna i debatten resonerar ringde han upp den konservativa tidningskolumnisten Bill Gertz, professorn i internationell politik Andrew Bacevich samt Kina-experten Bonnie Glaser.  Filippinerna är ett tydligt exempel på det nyvaknade amerikanske intresset för Sydostasien. Förutom de årliga militärövningarna förs nu också diskussioner om att fördjupa ländernas ömsesidiga försvarsavtal. Samtidigt tredubblar USA i år det militära biståndet till Filippinerna - till 30 miljoner dollar, motsvarande 220 miljoner kronor. Däremot förnekas från officiellt håll alla spekulationer om nya permanenta amerikanska militärbaser på Filippinerna. Det har gått 20 år sedan de amerikanska styrkorna tvingades lämnade Filippinerna efter omfattande protester men nu är många filippinier oroade över att de är på väg tillbaka. Lotten Collin var med på en demonstration utanför den amerikanska ambassaden i Manila. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Lotten Collin