Podcasts about i spanien

Donald Trump har en spandevis af løfter til den amerikanske befolkning. Vi ser på, hvordan de eventuelt kan blive forløst. I Spanien bliver der kastet med mudder. Både mod kongehuset, men også generelt mellem alle magthaverne. For hvem havde ansvaret for at det gik så galt? Krigen i Ukraine vil blive afsluttet i 24 timer og USA kommer først, når det handler om sikkerhedspolitik. Skal EU og Ukraine være bekymrede, når Trump sætter sig i Det Hvide Hus? Vært: Adrian Busk. Medvirkende: Jakob Krogh, DR's USA korrespondent. Peter Viggo Jakobsen, adjunkt ved forsvarsakademiet.

I Spanien är många arga på myndigheterna, för att de varnade om översvämningarna för sent. Nu blir platspåsarna billigare igen. Vi hör hur spänt det är bland unga inför valet i USA. Och sist om högtiden Diwali, där man firar ljuset i mörkret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Så känner du igen en bra och nyttig olivolja. Och undviker en sämre olja. Dessutom om hoten mot olivolja. Bakterien som dödar träden, klimatförändringarna, storskaliga odlingar och fusket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Längst ner i den sydligaste klacken på Italien, i Apulien, har Sanna Töringe och hennes man sitt hus — och sina olivträd. Sanna har skrivit flera kokböcker, och är aktuell med en som handlar om olivolja. Apulien är den största producenten av olivolja i Italien och står för en tredjedel av all olivolja. Men Apulien har drabbats av bakterien som dödar träden. Och bakterien sprids norrut.- Man vet inte var det kommer sluta. Det är en fasansfull utveckling, säger Sanna.- I Spanien är det framför allt klimatförändringarna och torkan som hotar oliverna. I Spanien finns storskalig intensiv odling, stora fält med små olivträd i räta rader. Det kräver bevattning, konstgödsel och kemisk besprutning och träden måste ersättas efter några år.När olivträd växer naturligt står de ganska långt ifrån varandra. Då klarar de torkan bättre.Storskalig odling finns också i Portugal, Grekland och Italien. - Det är precis tvärtom mot det man borde göra, säger Sanna.Åsa Johansson gör hantverksolivolja utanför Florens i Toscana i Italien.- Den industriella produktionen håller på att förändra hela landskapet, säger hon. - Massproduktionen dumpar priserna och förstör landskapet, den lokala ekonomin och en tradition. Och gör det svårt för mindre producenter att överleva. Det finns också ett utbrett fusk i olivoljebranschen. Det är inte alltid extra vergine-olja i flaskorna. Både Åsa och Sanna ger tips om hur man hittar en bra olivolja.- En bra olivolja luktar alltid fräscht, säger Sanna. En sämre luktar härsket.Vi får också reda på hur den ska förvaras och hur länge den håller.

Nyheter från den spanskspråkiga världen på medelsvår spanska. Miljöaktivister i Latinamerika blir dödade när de försöker skydda miljön. I Spanien är det modernt med tvåspråkiga skolor. Läraren Laura menar att det skapar mycket stress. Musik från Calle 13.

Nyheter från den spanskspråkiga världen i ett långsamt tempo. I Spanien är det modernt med tvåspråkiga skolor. Läraren Laura tycker att nackdelarna överväger fördelarna. 17-åriga Pablo däremot tycker att det är en fantastisk möjlighet. Musik från Calle 13.

Ugens afsnit af Småt Brændbart tager denne gang fat i flere mindre kriser, selvom de sikkert hver især kan fylde en hel podcast. Engang i mellem ligger der bare en række kriser på bordet som perler på en snor. Det gjorde der i denne uge. Vi lægger ud med en analyse af Kronprinsens mærkelige tur til Madrid for et par uger siden. I Spanien hvor sladder om de kendte og kongelige er en kæmpe ting, er man gået helt i selvsving over paparazzi-billederne af Kronprins Frederik og en mexicansk kendis. Kongehuset holder krisen ud i strakt arm. Men den strategi, kan de komme til at lave om på. McDonalds i Israel har uddelt gratis burgere til soldater og det kan mærkes i DK, foreløbig er 3 restauranter blevet udsat for hærværk. Det er nye tider for de store globale brands. I USA er man i gang med den store udskiftning af fuglenavne – lyder skørt men giver det mening? Hjem-is skifter også navn – er det god kommunikationsstil? Vi slutter af med en snak om nye julefrokost-regler i mange virksomheder. TV2 er en af dem.God fornøjelse.Martin Martensen-LarsenAnna Thygesen

Titelchanserna ryker en efter en för Bayern men mot Dortmund jagar man seger i säsongens första Klassiker. Rashford ute på nattlig vift medan Jeppe Karlsson sitter kvist i Bologna. I Spanien väntar stormöte på Anoeta och Wilbur med senaste nytt från ett regnigt Firenze där Chiesa och Vlahovic vänder hem. Klart det är en jävla weekend som väntar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Profeten Muhammeds budskap kom till synes från ingenstans – från den arabiska öknen och dess oaser, från karavanleder som romare och perser tagit för givna, från ett område som ingen kejsare eller storkonung uppfattat som hotfulla. Likväl överflyglade islams krigare inom loppet av några få decennier hela Främre Orienten. På 600-talet skapades ett muslimskt kalifat från Marocko till Pakistan, och i början av 700-talet erövrades även Pyreneiska halvön.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om islams uppkomst i allmänhet och utvecklingen i Spanien i synnerhet.I Spanien härskade muslimska emirer och kalifer från 700-talet till 1400-talet och har efterlämnat storartade kulturella monument, som i fallet med den gamla moskén i Córdoba, men hur hanterade den underkuvade befolkningen och dess stormän trycket från nykomlingarna och deras regim? Till saken hör också att vår allmänkulturella uppfattning av medeltidens islamiska värld är starkt präglad av Tusen och natt och dess sagor. Hur mycket av den bild som framtonar i dessa är sann? Hur många av sagorna är ens arabiska? Hur kunde det ske? Varför lyckades inte de gamla stormakterna, det östromerska imperiet och det sasanidiska Iran, stå emot trycket från öknarnas och stäppens folk? Vad var hemligheten bakom arabernas hastiga maktutveckling och islams utbredning? Och hur gestaltade sig det muslimska herraväldet efter att erövringarna var avklarade?Bild: Abd ar-Rahman III, umayyadisk kalif 929-961, tar emot tysk-romersk ambassadör i Córdoba. Oljemålning av Dionisio Baixeras Verdaguer (1885), Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Reconquistan – Granadas fall 1492.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Snart firar Carl XVI Gustaf 50 år på tronen. Hans valspråk är För Sverige i tiden. Hör hur världens kungahus gör för att ligga i takt med sin framtid och lämna skandalerna bakom sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under den kommande veckan kommer vi bli ovanligt mycket påminda om att vi lever i en monarki. För när Kungen firar 50 år på tronen så firas det med pompa och ståt och flera olika evenemang. Vi pratar med Ebba Kleberg von Sydow om vem han och monarkin var då och vem han är och vad monarkin är idag.Monarker tyngda av historienVi gör en utblick till några kungahus och kungar som behövt hantera sina fäder och förfäders beslut och arvet efter det. I Belgien berättar vår korrespondent Andreas Liljeheden om kung Philippe som blev den första på tronen att uttrycka ånger för koloniseringen och vanstyret av Kongo under hans farfars farfar, Leopold II.I Spanien brottas kungahuset fortfarande med arvet från den tidigare kungen Juan Carlos som abdikerade efter en rad skandaler, och vår Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson-Boij berättar hur det påverkar hans son och nuvarande kungen, Felipe VI.När kronprinsen tar maktenVi gör också en utblick till Saudiarabien, där kronprinsen Mohammed bin Salman fått mer och mer reell makt under sin far kung Salman bin Abdul Aziz. Trots att bland andra Joe Biden fördömt hans gärningar verkar han vara tillbaka i den internationella politikens värme, och vår mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén förklarar varför.Vi hinner också med att prata om han som så länge var kronprins, Charles III i Storbritannien, som nu varit kung i ett år efter sin mycket populära mamma drottning Elizabeth II.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Gustav FranzénTekniker: Fabian Begnert

Han var statschefen som tog Spanien från diktatur till demokrati. Men korruptionsanklagelser, otrohetsaffärer och en skjuten elefant tvingade honom att abdikera. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Juan Carlos I. Juan Carlos av Bourbon föddes den 5 januari 1938 i Rom i Italien där den spanska kungafamiljen levde i exil. I Spanien härjade inbördeskriget men året därpå segrade general Francisco Franco. Diktatorn som styrde Spanien med järnhand återinförde monarkin och gav sig själv rätten att utse landets nästa härskare. General Franco träffade då Juan Carlos far och gjorde en uppgörelse över huvudet på den då tioårige pojken. Det bestämdes att Juan Carlos skulle återvända till Spanien och där växa upp i Francos närhet. Han blev därmed en spelbricka i uppgörelsen om styret av Spanien och några år senare, 1969, utnämnde general Franco den unga Juan Carlos till sin efterträdare. Förväntningarna var att kronprinsen skulle följa diktatorns fotspår men efter general Francos död 1975 frånsade sig kung Juan Carlos I den yttersta makten. Istället omdanade han Spanien till en konstitutionell monarki, tillät att minoriteter att tala sina språk och räckte ut handen till Spaniens socialister. Spaniens första demokratiska val hölls 1977 och året därpå antogs landets nya grundlag som befäste den spanska demokratin. Vilken betydelse har den tidigare kunden haft för den spanska demokratiseringsprocessen? Och hur har det påverkat den spanska monarkin?KuppförsöketEfter bara några år som kung av Spanien ställdes Juan Carlos I inför sitt livs kanske största prövning när Franco-trogna högernationalister försökte återta makten i ett kuppförsök 1981. Under ledning av överstelöjtnant Antonio Tejero Molina ockuperade 200 militärer det spanska parlamentet och höll parlamentarikerna gisslan under pistolhot. Kungen höll då ett uppmärksammat TV-sänt tal där han tog tydligt avstånd från ockupationen och stod upp för den spanska demokratin. Han lyckades få militärens stöd och överstelöjtnant Tejero gav upp kuppförsöket utan att någon kom till skada. Hur avgörande har den här insatsen varit för Juan Carlos I? Och hur stor risk tog han egentligen då, när han avvärjde kuppförsöket 1981?Elefantjakt och korruptionsskandalerTrots sin centrala roll i Spaniens demokratiseringsprocess är det andra sidor av kungen som dominerat de senaste åren. Det har handlat om otaliga kärleksaffärer, korruptionsskandaler och inte minst en bekostad elefantjakt i Botswana tillsammans med sin älskarinna samtidigt som ekonomisk kris och rekordhög arbetslöshet drabbade Spanien. Kontroverserna blev slutligen så många, och så stora, att Juan Carlos I den 2 juni 2014, efter nästan 40 år vid makten, tillkännagav att han abdikerar som kung till förmån för sin son Felipe. Hur mår den spanska monarkin idag? Vilken bild har spanjorerna av sin tidigare kung nu? Och hur mycket har skandalerna kommit att befläcka hans eftermäle?Medverkande: Jakob Lewander, Spanien expert och statsvetare vid SIEPS, Elisabeth Tarras-Wahlberg, tidigare hovmarskalk och informationschef vid hovet, idag kommunikationsrådgivare och Michael Cedercreutz, finsk affärsman som sålde en båt till Juan Carlos I.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Felicia Hassan

Spanien går till val i förtid. Premiärminister Pedro Sánchez drag ses som ett försök att lägga krokben för högern. Och det är ett högt spel, just som Spanien ska ta över ordförandeklubban i EU. Efter att högern gick framåt i region- och lokalvalen häromveckan kom beskedet som överraskade många: Pedro Sánchez upplöser parlamentet och utlyser val redan i sommar. Vilka strategier kan ligga bakom det till synes drastiska tillkännagivandet? Hör om kandidaterna som står mot varandra och om högernationalistiska Vox växande inflytande i spansk politik.Så stöttar Spanien UkrainaAvståndet må vara geografiskt långt, men Spanien och Ukraina har sedan tidigare ett nära band. I Spanien är det folkliga stödet för att hjälpa Ukraina brett. Samtidigt har Sánchez framgångsrikt byggt upp sin egen position som en tung politiker i EU och nu skvallras det till och med om Sánchez som en kandidat att ta över posten som Natos generalsekreterare.Medverkande: Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Niklas Bremberg, statsvetare och Spanienkännare vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Karthago var ett handelsimperium som sträckte sig över hela Medelhavet. De puniska krigen som utspelade sig från år 264 till år 146 före vår tidräkning var en kraftmätning mellan det rika Karthago och det gryende imperiet Rom som slutade med förstörandet av Karthago och utrotandet av den karthagiska kulturen. Den största anledningen att vi vet så mycket om det andra puniska kriget är kartagernas härförare Hannibal - som trots att Karthago gick till historien som den stora förloraren i envigen med Rom räknas som världshistoriens största befälhavare.I avsnitt 109 och 110 samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Westin Tikkanen, språkvetare, författare och journalist som nästa år släpper en bok om den karthagiske generalen Hannibal.Det kartagiska imperiet grundades av finicier från dagens Libanon på 800-talet före vår tidräkning. Det första puniska kriget utkämpades mestadels till havs mellan 264 och 241 f.Kr. Då den romerska republiken erövrade Sicilien, Sardinien och Korsika av Karthago. Det andra puniska kriget var det mest kända genom Hannibals härtåg genom Spanien, Gallien och över Alperna. Kriget varade från 218 till 201 f.Kr. Det tredje puniska kriget, som utkämpades mellan 149 och 146 f.Kr, avslutades med förstörelsen av Kartago. Kriget utkämpades mellan.Bild: Karthagiska silvermynt slagna I Spanien 237-209 f kr. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dani Alves er berømt og beundret for sin tid i FC Barcelona. Men nu sidder den brasilianske fodboldspiller varetægtsfængslet. Han er sigtet for at have begået et seksuelt overgreb på en natklub. I Spanien har sagen fået stor opmærksomhed, og landets største fagforening kalder sagen for en "revolution". Medvirkende:(01:05) Martin Tønner, Berlingskes korrespondent i Sydeuropa, bosat i Barcelona.(12:15) Anne Sofie Allarp, kronikredaktør på Berlingske og Spanienskender.Vært: Alexander Wils Lorenzen.

På en skrattende telefonforbindelse fra et spansk fængsel fortæller Ahmed Samsam for første gang en journalist om en hemmelighed, han har båret på i årevis. I Spanien sidder han inde for en terrordom og bliver kaldt en af de farligste jihadister. Men i telefonen fortæller han, at han på sine rejser til Syrien var hyret af den danske efterretningstjeneste til at være deres øjne og ører. Genstart holder juleferie, men i stedet kan du høre 1. episode af DR's nye podcast serie 'Mørklagt - Agent Samsam' - Om en politisk betændt sag, der nu er mørklagt af de danske myndigheder og efterretningstjenester.

Nyheter från den spanskspråkiga världen i ett långsamt tempo. Vissa pappor tar alltför stor plats när deras barn idrottar. I Spanien lanseras en kampanj för att få aggressiva fotbollsföräldrar att stanna hemma under matcherna. Blir du nervös när du ska prata inför en grupp? Spanska Berta och Nataly har varit i den sitsen. Nu delar de med sig av sina erfarenheter och tips. Musik från Shakira.

** Udsendelsen er sponsoreret af Heineken 0,0 ** Der er et væld af topkampe i både Tyskland, Italien og Spanien denne weekend, og i England tørner to af de historiske giganter, Manchester United og Arsenal sammen. Lille Union Berlin har fået en stor start i Bundesligaen, men får besøg af de endnu større drenge fra Bayern. Real Betis har maksimumpoint, men det har Real Madrid også, og de mødes i Madrid. Kan de små sensationer holde skansen mod de store kanoner? Det vender vi blandt andet i denne udsendelse, hvor vi starter med at kigge på de netop spillede midtuge-kampe i Premier League og Serie A. I Bundesligaen er der storopgør mellem Dortmund og Hoffenheim, Gladbach-Mainz og Union Berlin og Bayern. Det store spørgsmål er, som altid, om der er nogle hold derude i tyske, der kan tage kampen op mod Bayern, der trods stor spillemæssig overlegenhed tabte point sidste weekend. Kunne det ske igen mod Union? Kampene mellem Liverpool og Everton har de seneste år været nogle nærmest hadske opgør, og begge mandskabers lidt skuffende start gør næppe meget for at dæmpe gemytterne, når de mødes på Goodison. Everton har flirtet med nedrykning før og vil med et nederlag med stor sandsynlighed komme under stregen. Pres på Frank Lampard og de blå fra Liverpool. I Spanien har baskerne fra Real Sociedad vundet to af deres tre første kampe. De er oppe mod Diego Simeones Atletico Madrid. Det andet store Madrid-hold tager med Benzema i spidsen imod lille Real Betis, der slog Osasuna med 1-0 sidste weekend. Kan de tage kampen op mod Real Madrid, eller falder de sammen som så mange andre på Bernabeau? Vi slutter som sædvanlig af med at tage rundtur i fodboldverdenen udenfor de store ligaer. I denne uge runder vi: Brasilien, Norge, Belgien, Sverige, Holland, Skotland, Schweiz, Østrig, Tyskland. Vært: Karsten Krogh. Panel: Rasmus Monnerup, træner og ekspert. Nicolai Lisberg, journalist og fodboldekspert. -- Mediano har siden 1. januar 2020 valgt ikke at have partnere, der beskæftiger sig med betting, casino og kviklån. Vi har den seneste tid fået mange nye frivillige abonnenter, der er med i Støt Mediano og betaler for, at vi også kan lave udsendelser, der ikke er kommercielle og/eller ikke har nogen partner. Vil du også være med, så kig forbi Støt Mediano (www.mediano.nu/stot)

Atomkraftværker koger naturen på grund af hedebølge Imens atomkraftværker er et brandhedt diskussionsemne i Danmark, så er mange af den slags kraftværker rundt om i verden ved at få, eller give naturen rundt om dem, hedeslag. Fx har Frankrigs atomkraftværker pt store problemer. Årsagen: for lidt regn. Hvordan det hænger sammen og i øvrigt rammer ind i en hjemlig debat om netop atomkraft, vender vi tilbage om lidt. Den røde tråd i det her er, at hedebølger skaber forskellige problemer over hele verden. Løsningerne, eller rettere sagt løsningsforsøgene, er også forskellige. Varmen giver større behov for energi til nedkøling. Men samtidig er der i mange lande energimangel. I Kina rationerer man derfor strøm til fabrikker, mens Egypten vil spare på det indenlandske forbrug, så der kan tjenes flere penge på at eksportere energien. I Spanien har det varme vejr gjort, at der er blevet brugt store mængder energi på ventilation og klimanlæg. Energi er dyr i EU. Desto mere vi bruger af den, desto højere bliver prisen. Hvad gør man så? Jo… Den spanske premierminister opfordrede for et par uger siden borgerne til at smide slipset for at spare på energi til nedkøling. Det skriver mediet Global Nyt. I Kina bliver der taget mere drastiske metoder i brug. Den længste hedebølge i 60 år har plaget landet, ifølge det nationale meteorologiske institut, som har advaret om farlig hede 25 dage i træk i år. Temperaturen har været over 40 grader i flere regioner, hvilket har ført til et øget forbrug af energi til air condition. Samtidigt har tørke ramt landets floder, så der kommer meget mindre strøm fra vandkraft. Det har fået myndighederne til at rationere energien, og flere fabrikker i den sydvestlige del af landet er blevet tvunget til at stoppe eller neddrosle produktionen. “Spar på energien for folket,” lyder meldingen fra myndighederne, ifølge Al Jazeera. Dertil kommer at flere steder mangler kineserne drikkevand. Netop vand, eller mangel på samme, er også årsagen til at Frankrig har fået problemer med deres atomkraftværker. Et atomkraftværk bruger nemlig vand til nedkøling. Masser af vand, og det bliver så ledt tilbage til floder eller søer. Men da mængden af vand både er lavere og varmere end normalt, så giver det et problem. Det vand et atomkraftværk leder tilbage er nemlig brandvarmt. Det kan være skadeligt for livet i floderne og søerne. På godt dansk bliver både fisk og vegetation kogt når kraftværkernes vand bliver ledt tilbage. Det er som udgangspunkt ikke lovligt at skade miljøet med det skolhede kølevand. Men hvad kan den franske regering gøre, når nu hele 75 procent af hele energiforbruget kommer fra netop Atomkraftværkerne? Ja, slække på reglerne og så ellers leve med ”vandmiljøer” der i bogstaveligt forstand har fået kogt livet væk. I Norge har man ikke atomkraft, men har især satset på vandkraft. Men her mangler floderne også vand, og det har blandt andet fået staten til at skrue ned for vandforbruget. Fx er springvand i det centrale Oslo tørlagte. En del indbyggere i vores naboland er utilfredse med, at Norge på grund af samarbejdsaftaler med andre lande alligevel eksporterer strøm ud af landet. Det har nemlig fået priserne på strøm til at eksplodere. Ligesom herhjemme, om end den norske strømpris stadig er lavere end den danske. Generelt lider hele EU under de høje el priser, og EU Kommissionen har flere gange lovet at kigge på sagen, som også, men ikke kun, skyldes krigen i Ukraine. Vi venter i spænding mens de høje energipriser ikke ligefrem får gemytterne på vores Facebook side til at køle ned. Vær med til at diskutere energipriser, vejret eller klimaet på vores side. Søg: Den elektroniske folkeoplysning, efolkeoplysning, og deltag. Udsendelsen her er produceret af radiomb, og har fået støtte fra EuropaNævnet. Journalisten heder Jan Simmen.

** Denne udsendelse er lavet i samarbejde med Heineken 0,0 ** Ugens optakt til de store ligaer er landet. I Spanien startede Atletico flot, og de møder et andet hold, der er kommet godt fra start, Villarreal. I Premier League møder Fulham Brentford i et interessant London-opgør, og det bliver spændende at se, om Mikkel Damsgaard måske kommer på banen. I Bundesligaen er Leipzig kommet lidt dårligt i gang, og de skal spille lokalopgør mod højtflyvende Union Berlin. I Serie A vandt samtlige de forventede top 8-hold i første runde. I weekenden mødes Atalanta og Milan, og det kan give et alvorligt fingerpeg om, hvordan sæsonen bliver for de to hold, der ikke var alt for overbevisende i første runde. Vært: Karsten Krogh Panel: Rasmus Monnerup, fodboldtræner og vært på Mediano. Nicolai Lisberg, sportsjournalist. -- Mediano har siden 1. januar 2020 valgt ikke at have partnere, der beskæftiger sig med betting, casino og kviklån. Mediano arbejder ikke for at forbyde spil, men anbefaler en regulering af markedsføringen af spil. Serien om spilleindustrien har ingen partner. Vi laver den, fordi den SKAL laves. Vi har den seneste tid fået mange nye frivillige abonnenter, der er med i Støt Mediano og betaler for, at vi også kan lave udsendelser, der ikke er kommercielle og/eller ikke har nogen partner. Vil du også være med, så kig forbi Støt Mediano (mediano.nu/stot) eller læs om formålet med Støt Mediano her: cutt.ly/OZD7kBf --

Skatan och Marchal är tillbaka efter sommaruppehållet med ett brak. I Spanien får man böter om man kissar i vattnet berättar Marchal. Skatan hörde talas om en utryckning som räddningstjänsten var på, man i träd. Inte så ovanligt enligt brandman. Och så pratar de om hur unga skaffar alkohol via Tinder.

Får alla en ålderskris någon gång i livet? Och hur klarar man sig bäst ur en 40-årskris? Författaren och programledaren Nisse Edwall har skrivit en guidebok om 40-årskriser för män. Extrema temperaturer runt om i Europa Rekordvärme plågar stora delar av Europa just nu. I Spanien var temperaturerna runt 45 grader på flera ställen. Italien är hårt drabbat av torkan och nu förbereder sig även Tyskland för höga temperaturer. Vi har med Sveriges radios utsända från Frankrike och Tyskland. Dessutom: Filmtips, nyheter och mycket mer. Programledare: Saman Bakhtiari Bisittare: Morris Wikström

I første time af 4 På Foden retter vi igen fokus mod spilafhængighed, men denne gang retter vi spørgsmålene mod Skatteministeren og Spillebranchen. Fra ministeren lyder det, at der skal indledes forhandlinger om lovgivningen for bettingreklamer på Christiansborg, mens Spillebranchen stejler når snakken falder på et forbud om reklamer. Vi forsøger at finde ud af om de vil tage ansvar og de er villige til få vendt den dårlige udvikling i antallet af spilafhængige. I Spanien er der blevet brugt spioner i den interne krig imellem forbundene, og så har DBU haft evaluering af VAR-kendelserne for denne sæsons Superliga. Vært var Oliver Breum og '4 På Foden' er produceret af BEAM Audio Agency. Medvirkende var: Jeppe Bruus, Skatteminister (Socialdemokratiet). Morten Rønde administrerende direktør, for brancheorganisationen, Spillebranchen. Nicolai Lisberg, journalist og forfatter bosiddende i Spanien. Michael Johansen, formand i DBU's Dommerudvalg. See omnystudio.com/listener for privacy information.

I Spanien foreslår regeringen, at man indfører statsbetalte sygedage til kvinder med voldsomme menstruationssmerter. Formålet er at gavne ligestillingen - men ville forslaget egentlig gøre det? Og er det noget, vi skal kigge til i Danmark? Medvirkende: Sikandar Siddique, politisk leder for Frie Grønne, og Karen Dich, forfatter, debattør og redaktør på mediet A4 Ligestilling See omnystudio.com/listener for privacy information.

WHO forudser at halvdelen af Europa har været smittet med omikron i løbet af de næste to måneder. Er det godt ellers skidt, spørger vi? I Spanien har man besluttet sig - her vil man i fremtiden behandle corona som en almindelig influenza, siger landets premierminister. Chokket over gårsdagens nyhed om fængslingen af FE-chef Lars Findsen har ikke lagt sig. Nu diskuteres det, om det er hans intentioner om mere åbenhed i efterretningstjenesten, der har ført til anklager om direkte lækager. Eller om staten er på vej til at "skyde gråspurve med kanoner", som Hans Jørgen Bonnichsen, tidligere PET, udtrykker det. Færgen fra Svendborg til de sydfynske småøer, Skarø og Drejø, skal sejle 5-10 minutter langsommere for dermed at spare over halvdelen af den CO2, som færgen udleder. Men beboerne er kritiske. Mange af dem pendler til fastlandet, og de føler, at mens andre får omfartsveje for at spare få minutter, skal de finde sig i endnu længere transporttid. Mette Vibe Utzon og Søren Carlsen er dagens værter. Birgitte Gadegaard er redaktør. www.dr.dk/orientering

Nyheter från den spanskspråkiga världen på medelsvår spanska. I årskrönikan berättar vi om de viktigaste händelserna i den spanskspråkiga världen under 2021. I Spanien fick elever komma tillbaka till skolorna efter en lång tid av online-studier. Våldsbrott mot LGBTQ+ personer ökar i Spanien. Joe Biden tar Donald Trumps plats som USA:s president. Världens bäste spanska basketspelare, Pau Gasol, lägger av. Venezuela tar sitt första OS-guld. Avslutningsvis lyssnar vi på spanska ungdomars favoritlåtar!

De senaste veckorna har det rapporterats om nya rekordpriser på el och om hur det oljeeldade kraftverket i Karlshamns körs på en nivå som man måste gå tillbaka till vintern 2011 för att hitta en motsvarighet till. Men elkrisen är inte bara en svensk företeelse. I Spanien demonstrerar människor på gatorna mot höga elpriser och i Storbritannien talas det om den värsta energikrisen sedan 1970-talets oljekriser. Vad beror krisen på, äventyras klimatomställningen och riskerar höga elpriser att bli ett nytt europeiskt normalläge? Svend Dahl diskuterar med Simon Wakter, konsult inom energiförsörjning, Louise Eklund, regionråd för Liberalerna i Region Skåne och en av de politiker som var först med att uppmärksamma risken för elbrist i södra Sverige, samt Ellen Gustafsson, miljö- och klimatansvarig på Timbro.

Inter har solgt ud af arvesølvet, så Juventus er nok en gang favoritter til at tage sig af mesterskabet i Italien. I Spanien kan Atletico Madrid igen nyde godt af kontinuitet, mens Barcelona i Lionel Messis fravær kan gå en endog meget svær sæson i møde. 'Alting Kan Ske' udgives af Oddset fra Danske Licens Spil. Husk, at man skal være min. 18 år og spille med omtanke. Har du brug for hjælp til spilafhængighed, så kontakt Spillemyndighedens hjælpelinje StopSpillet eller udeluk dig via ROFUS. Odds er vejledende. Regler og vilkår gælder.

Der gik lidt tid, og der skulle skrives lidt kritisk på sociale medier først. Men så kom CDU's kanslerkandidat Armin Laschet ud af starthullerne i Sydtyskland og hjem til de katastroferamte områder i nordvest for at forsøge at sætte sig på partiet De Grønnes budskab gennem 40 år. Vi ser på, hvor godt det lykkes. I Spanien stiger corona smitten igen. Flere regioner overvejer at indføre restriktioner og måske indføre udgangsforbud igen i visse tidsrum. Men den spanske forfatningsdomstol har netop kendt landets nødrets tilstand ulovlig. Så hvor langt må man egentlig gå? Og mere domstol. For onsdag slog EU Domstolen fast, at det omstridte disciplinær-kammer ved den polske højesteret ikke er partisk og uafhængig og derfor i strid med EU-ret. Men det har Polen ikke den store respekt for. Så hvad så nu? Og igen denne uge fokus på EU's genopretningsfond. Den danske plan er godkendt. Pengene kommer snart. Men i Dansk Erhverv har man øjnene rettet mere mod andre landes penge end dem Danmark får. Vært: Marianne Skovlund. www.dr.dk/orientering/orientering-europa

Der gik lidt tid, og der skulle skrives lidt kritisk på sociale medier først. Men så kom CDU's kanslerkandidat Armin Laschet ud af starthullerne i Sydtyskland og hjem til de katastroferamte områder i nordvest for at forsøge at sætte sig på partiet De Grønnes budskab gennem 40 år. Vi ser på, hvor godt det lykkes. I Spanien stiger corona smitten igen. Flere regioner overvejer at indføre restriktioner og måske indføre udgangsforbud igen i visse tidsrum. Men den spanske forfatningsdomstol har netop kendt landets nødrets tilstand ulovlig. Så hvor langt må man egentlig gå? Og mere domstol. For onsdag slog EU Domstolen fast, at det omstridte disciplinær-kammer ved den polske højesteret ikke er partisk og uafhængig og derfor i strid med EU-ret. Men det har Polen ikke den store respekt for. Så hvad så nu? Og igen denne uge fokus på EU's genopretningsfond. Den danske plan er godkendt. Pengene kommer snart. Men i Dansk Erhverv har man øjnene rettet mere mod andre landes penge end dem Danmark får. Vært: Marianne Skovlund. www.dr.dk/orientering/orientering-europa

Simon Sundström gästar grabbarna i det Aeroba Huset och berättar om sin väg från junior-EM medalj till topp-5 genom tiderna i Sverige och en lilltå i OS. Simon berättar om sin inställning till löpningens psykologi och berättar om en annorlunda alternativträningsmetod. I Spanien har Kalle och Simon sprungit ett hårt pass med snabba italienska kollegor inför den annalkande säsongen och Elmar tar fram bandsågen när allas våran favoritreporter har varit i farten

Intervjun med Storbritanniens prins Harry och hustrun Meghan fick oerhört stort genomslag för ett par veckor sedan. I P4 Världen tar vi en titt på läget för Västeuropas kungahus. Det är inte bara  i Storbritannien som marken gungar under kungahuset. I Spanien har  korruptionsmisstankar tvingat den tidigare kungen i exil. Samtidigt har krisläget under pandemin gett monarkierna en ny relevans som det svenska kungahuset har tagit tillvara på. Följ med på en rundtur mellan Västeuropas monarkier. Medverkande: Ebba Kleberg von Sydow, journalist och hovexpert, Daniel Alling, Londonkorrespondent, Marie Nilsson Boij, Sydeuropakorrespondent och Caroline Salzinger, Berlinkorrespondent. Programledare: Kajsa Boglind P4 Världen p4varlden@sverigesradio.se

I denne vinterferie-udgave af Monarkiet, der vinterferie-hygger Tue Winther og Julie Lindhardt Høimark med kongelige nyheder i og uden for Danmark. Vi skal forbi England, hvor prins Harry og hertuginde Meghan venter deres andet barn, og hvor Prins Charles forsøder din vinterferie med naturtips på Instagram. I Spanien har nyheden om et dyrt skoleophold for den 15 årige kronprinsesse Leonor puttet ekstra brænde på det bål, som kongehuset står på. Og så søger det danske hof en praktikant. Vi vender det hele.

"Pogba är klar i United". Mino Raiolas utspel har satt fart på vintersillyn. United tittar samtidigt mot Spanien, vilket Jesse Lingard gör också. I Spanien? Där fortsätter Real och Barca på talang- respektive nederländarspår.

Smittetallene i Europa er igen steget kraftigt, og mange lande har indført nye COVID-19 restriktioner. I denne serie om Coronaens genopblussen taler vi med danske ambassadører rundt om i Europa og får et førstehåndsindtryk af situationen i udvalgte lande. Vi skal høre, hvor hårdt den seneste corona-bølge har ramt landet, om de forskellige restriktioner og tiltag, som f.eks. brug af mundbind, forsamlingsforbud og udgangsforbud i aften- og/eller nattetimerne. Og vi kommer også ind på Coronaens økonomiske og politiske betydning i de enkelte lande. I Spanien er der bl.a. indført natligt udgangsforbud, og det er heller ikke muligt for spanierne at rejse frit mellem de forskellige regioner i landet. Vi taler om forholdene med den danske ambassadør i Spanien, Jens Kisling, som er med på telefon fra hovedstaden Madrid.

Har du upplevt julen utomlands? Hur var det? Var julmaten eller traditionerna annorlunda? Vad trivdes du med, vad tyckte du var konstigt? Vad ville du ta med dig till den svenska julen? I Spanien är de tre vise männen som kommer med presenterna och Brasilien får många en extra månadslön som julbonus. Och på Island härjar en ondskefull julkatt!Kommer du från ett annat land med helt andra jultraditioner än våra svenska? Vad har du tagit med dig hit till Sverige? Har du egna jultraditioner? Risgrynsgröt och Kalle Anka i all ära, men har du och din familj något alldeles eget som gör julen för er? Finns det något på ert julbord som avviker från sill och köttbullar? Brukar ni leka någon speciell lek som ni själva har hittat på eller dekorera granen med något inte så traditionsenligt? I Finland firar man lilljul pikkujoulu - i slutet av november. Det är firmafesternas tid med dans, sång, dricka och flirt - fast nu i coronatider firas även lilljulsfesterna på distans. Har du deltagit i en lilljulsfest och hurdana minnen har du från den? Den finska självständighetsdagen närmar sig också och det är en betydligt allvarsammare högtid än lilljulen. Du som har finskt påbrå, tänker du högtidlighålla självständighetsdagen den 6.12. på något sätt? Delta i samtalet Telefonslussen öppnar klockan 21.00, ring och dela med dig på 020-22 10 30 / På måndagar kan du också prata finska - om du kan och vill - när du ringer till oss. Maila oss på karlavagnen@sverigesradio.se Diskussionen pågår också på facebook och instagram, där vi heter P4 Karlavagnen.

I Spanien hærger corona på ny, og hvad der ligner, 'den berygtede 2. bølge' kan være gået i gang. Boris Johnson vil gøre noget ved fedmen i Storbritannien - bør Danmark følge trop? Brutalt kvindemord får Twitter til at eksplodere og Tyrkiets præsident til at reagere. Og så taler vi med en livredder om, hvordan vi undgår ulykker ved revlehuller i badesæsonen.

Karthago var ett handelsimperium som sträckte sig över hela Medelhavet. De puniska krigen som utspelade sig från år 264 till år 146 före vår tidräkning var en kraftmätning mellan det rika Karthago och det gryende imperiet Rom som slutade med förstörandet av Karthago och utrotandet av den karthagiska kulturen. Den största anledningen att vi vet så mycket om det andra puniska kriget är kartagernas härförare Hannibal - som trots att Karthago gick till historien som den stora förloraren i envigen med Rom räknas som världshistoriens största befälhavare.I avsnitt 109 och 110 samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Westin Tikkanen, språkvetare, författare och journalist som nästa år släpper en bok om den karthagiske generalen Hannibal.Det kartagiska imperiet grundades av finicier från dagens Libanon på 800-talet före vår tidräkning. Det första puniska kriget utkämpades mestadels till havs mellan 264 och 241 f.Kr. Då den romerska republiken erövrade Sicilien, Sardinien och Korsika av Karthago. Det andra puniska kriget var det mest kända genom Hannibals härtåg genom Spanien, Gallien och över Alperna. Kriget varade från 218 till 201 f.Kr. Det tredje puniska kriget, som utkämpades mellan 149 och 146 f.Kr, avslutades med förstörelsen av Kartago. Kriget utkämpades mellan.Bild: Karthagiska silvermynt slagna I Spanien 237-209 f kr. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dag ska det handla om begreppet brukare är det ett ovärdigt begrepp? Och var kommer det egentligen ifrån? Med oss som gäster har vi i dag Carl Strömbäck som är terminolog på Socialstyrelsen och Språktidningens chefredaktör Anders Svensson. I Spanien har landssorg utlysts för offren för coronapandemin och som gäster har vi med oss Sveriges ambassadör i Spanien, Teppo Tauriainen. Vi har också med oss den centerpartistiska riksdagsledamoten Annika Qarlsson som skrivit en motion om landssorg i Sverige, en motion som fick ett minst sagt svalt intresse. Vi tar också upp den senaste tidens händelseutveckling kring polisvåld och den svarte mannen George Floyds död i Minneapolis. Och så blir det mera travsport Thomas Nordegren uttalanden om sporten väckte uppståndelse i gårdagens program och har fått flera lyssnare att höra av sig och därför tar vi upp detta ämne på nytt. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist Redaktör: Helena Nordenberg

Grönt ljus från myndigheterna att återstarta Premier League i juni, men majoriteterna av klubbarna vill fortfarande inte byta bort sin hemmaplansfördel. I Spanien blir det fler byten per match väl när det drar igång. Barcelona? De vill byta spelare med andra klubbar i stället.I studion: Makoto Asahara, Frida Fagerlund och Kalle Karlsson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Konserver har dåligt rykte i Sverige. I andra länder köps lyx i plåtburkar. Vi provsmakar. Och lyckas också hitta en svensk konservfabrik som överlevt. I Spanien och Portugal serveras konserver på restaurang och i barer. Ibland öppnar man bara burken och ställer fram den. (Det börjar spridas också i Sverige.) I Frankrike köps fina patéer och konfiterade anklår på burk. Vi förklarar skillnaden på helkonserv och halvkonserv. Och berättar konservens 200-åriga historia. Och så dukar fiskhandlaren Thomas Cruz Kollberg - med ett gott öga till konserver - upp fina spanska och portugisiska fiskkonserver. Vi provsmakar. Ja, det är skillnad på sardell och sardell! Vi pratar också med en svensk konservfabrikör: - Vi är glada och tacksamma för att vi överhuvudtaget finns kvar, som en liten spillra i den här branschen, säger Anders Gunnarsson, som äger och driver Borgens Konserver i Borgholm på Öland, en av landets få kvarvarande konservfabriker.

Nyheter från den spanskspråkiga världen på lätt spanska i ett långsamt tempo. I socialt utsatta områden på Kanarieöarna får barn och deras föräldrar chansen att lära sig att spela ett instrument. I Spanien applåderar man coronakrisens hjältar, det vill säga sjukvårdspersonal, och andra som ser till att folk kan äta sig mätta. Vi avslutar med electro cumbia musik från Mexiko.

Nyheter från den spanskspråkiga världen på lätt spanska i ett långsamt tempo. I socialt utsatta områden på Kanarieöarna får barn och deras föräldrar chansen att lära sig att spela ett instrument. I Spanien applåderar man coronakrisens hjältar, det vill säga sjukvårdspersonal, och andra som ser till att folk kan äta sig mätta. Vi avslutar med electro cumbia musik från Mexiko.

I den här podden lyfter vi våra situationer i nuvarande läge med Coronaviruset. I Spanien är det förbjudet att vistas ute om man inte har hund eller ska gå till mataffären. Hur navigerar vi den nuvarande situationen på bästa sätt och är så grundade som möjligt? Under andra delen av avsnittet pratar vi om bakgrunden till pandemier, vad ligger bakom dessa utbrott?-Jenny delar om karantän livet i Spanien och Jessica delar sin situation-Ännu viktigare med morgonrutiner för att stabilisera sin energi-Var noggrann med ditt intag av nyheter och sociala medier-Att tillåta känslor och inte tränga undan dem-Ta våra övningar här på podden till hjälp för att centrera dig och vända fokus inåt-Över 70% av infektioner som drabbar människor kommer från djur-Den globala djurindustrin är ursprunget till de flesta influensor, typ svininfluensan-Att se denna extrema situation som en möjlighet att växaBjörn Olsen, professor i infektionssjukdomarhttps://anlib.se/nyheter/inrikes/professor-vart-kottatande-orsakar-pandemier/?fbclid=IwAR2Sf95ImO80i7e3H0VeN5EFRIXL2obFQSVujkja3ysq0tVqJRNnljLfWNoThe Exam Room podcasthttps://www.pcrm.org/news/exam-room-podcast/covid-19-preventable-pandemicWendy Orent, antropolog specialist på pandemierhttps://www.latimes.com/opinion/story/2020-01-26/new-and-dangerous-coronaviruses-will-keep-emerging-until-we-focus-on-preventing-themBöcker:Super Immunity, Joel FuhrmanThe China study, T Colin CampbellSÅ HÄR STÖTTAR DU VÅR PODCAST:1. Gå till www.jessicaisegran.com/gc-link-tree och donera till vår podcast!2. Prenumerera där du lyssnar på oss!3. Skriv en recension på iTunes nu!Dela podden med en vän redan idag!VILL DU SÄGA HEJ TILL OSS, BOKA RETREATS ELLER LIKNANDE SÅ HITTAR DU OSS HÄR:Maila oss om du har idéer, frågor eller bara vill säga något trevligt :)Thegamechangerspodcast@gmail.comHitta podcasten på Insta:@TheGameChangersPodcastPå Facebook:The Game Changers PodcastVåra företag:jessicaisegran.com Om du vill boka coachning, privatlektion i yoga och meditation eller anlita Jessica som föreläsare.Soulplanet.se Om du vill boka Reconnective Healing eller “Nå dina mål” med mental träning.Instagram@jessicaisegran@soulplanet_wellnessFacebookSoulplanet - Jennys sidaJessica Isegran - Jessicas sidaMusik:Werq by Kevin MacLeod (incompetech.com)Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0http://creativecommons.org/licenses/by/3.0/

Nyheter från den spanskspråkiga världen på medelsvår spanska. Coronaviruset påverkar samhället allt mer. I Spanien är det utegångsförbud och drönare kontrollerar att det efterföljs. 8 mars var Internationella kvinnodagen. Många kvinnor känner sig osäkra när de går själv på natten. Fem 17-åriga tjejer bestämde sig för att utveckla en app som hjälper till att larma om något händer.

Nyheter från den spanskspråkiga världen på lätt spanska i ett långsamt tempo. Coronaviruset påverkar samhället allt mer. I Spanien är det utegångsförbud och drönare kontrollerar att det efterföljs. 8 mars var internationella kvinnodagen. Många kvinnor känner sig osäkra när de går själva på natten. Fem 17-åriga tjejer bestämde sig för att utveckla en app som hjälper till att larma om något händer. Katalanen, Pau Capell, springer 25 mil över istäckta berg för att uppmärksamma de smältande polerna.

P1 Morgen giver dig igen i dag det fulde overblik over coronakrisen i Danmark og ude i verden. I Sverige går folk stadig på bar, de har nemlig ikke indført samme restriktioner som herhjemme. I Spanien frygter de nu Italienske tilstande efter en voldsom stigning i antallet af smittede. På de danske småøer vil øboere gerne have sommerhusejere til at holde sig væk. Skal man undgå ibuprofen mod corona-symptomer? Og kan dyrehospitaler hjælpe det offentlige sygehusvæsen i kampen mod corona? Hør om det og meget mere i dagens P1 Morgen. Dagens værter er Jan Falkentoft og Maria Dohn. www.dr.dk/p1morgen

Der har i løbet af den seneste uge været flere episoder omkring fodboldfans. Lyons fans lavede en æseltegning af klubbens egen forsvarsspiller Marcelo med budskabet om, at han skulle forsvinde fra klubben. I Spanien fik tilråb fra fodboldfans stoppet en kamp i den næstbedste fodboldrække. Og endelig fik FC Københavns fans ros for deres tifo mod Malmø FF i Europa League. Men er det i orden at rose fans for at fyre ulovlige romerlys af? Denne episode handler om relationen mellem fans og spillere. Men vi kommer også forbi mange andre spændende emner, som succestræneren David Nielsen, Champions League-lodtrækningen og de manglende europæiske resultater fra alle andre danske klubber end FC København. Medvirkende: Thomas Røll Larsen, Flemming Linnebjerg og Anders Aakjær Nielsen.

Der har i løbet af den seneste uge været flere episoder omkring fodboldfans. Lyons fans lavede en æseltegning af klubbens egen forsvarsspiller Marcelo med budskabet om, at han skulle forsvinde fra klubben. I Spanien fik tilråb fra fodboldfans stoppet en kamp i den næstbedste fodboldrække. Og endelig fik FC Københavns fans ros for deres tifo mod Malmø FF i Europa League. Men er det i orden at rose fans for at fyre ulovlige romerlys af? Denne episode handler om relationen mellem fans og spillere. Men vi kommer også forbi mange andre spændende emner, som succestræneren David Nielsen, Champions League-lodtrækningen og de manglende europæiske resultater fra alle andre danske klubber end FC København. Medvirkende: Thomas Røll Larsen, Flemming Linnebjerg og Anders Aakjær Nielsen.

I Spanien är det val för fjärde gången på fyra år. Men risken är att spanjorerna inte får någon regering den här gången heller. I veckans Radiokorrespondenterna berättar Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson om de politiska låsningarna i Spanien som gör att partierna inte förmår kompromissa det minsta med varandra. Hör missnöjda spanska väljare och spanienexperten Emmy Eklundh. Radiokorrespondenterna radiokorrespondenterna@sverigesradio.se

Jacob og Andreas snakker om snotforkælede kæledyr. Der er nemlig flere og flere, der i stedet for at få børn, vælger at dedikere alt deres kærlighed til deres kæledyr. Anders' far har dog børn, men Anders måtte alligevel stå lidt i skyggen af hunden Tess, da han viste sig at være en væsentligt dårligere jagthund. Kira er dog på forældrenes side. Hun kan huske, hvornår hendes hundehvalp blev født, men det kniber lidt mere med hendes lillebrors fødselsdag. Pia kender også følelsen. Hun forviser tit sin ægtemand til sofaen, så der kan være plads i sengen til Pias hund Oskar. I Spanien er der en flok spædbørn, der er blevet ganske pelsede. Nogle piller, der fremmer hårvæksten, var i pakkefasen blevet ombyttet med medicin mod sure opstød. Vores søgen efter skægge bivirkninger ender dog i et knusende nederlag. Vores historie-kæde fortsætter med Jan og hans soldaterkammerater, der tissede lidt i bukserne efter at have startet en lavine. Ak ja, sådan kan det gå, når man tager ud og fisker med automatrifler. Jacob har set tv-serien Mindhunter, hvor et værre sjuskehoved blamerer sig på bånd. Det minder Jacob og Andreas om, at hvert enkelt lille fejl, de laver på arbejdet, også bliver optaget. Vi leder derfor efter folk, der er blevet optaget på et tidspunkt, der er rigtig trælst. Kassemedarbejderen Phillip blev lidt træt af at være blevet fanget af overvågningen, da han efter en kedelig vagt havde pakket forretningen ind i 10 meter elastikbånd. X-Men eksisterer i virkeligheden! Der findes i hvert fald en familie, der har en genmutation, der gør, at de kan klare sig med kun 4 timers søvn om dagen. Men hvilke andre kedelige superkræfter findes der? Christians kedelige evne er, at han fik skæg ret tidligt, men så behøvede han jo ikke at vise ID, når han skulle i byen. Mikkel ringer ind og demonstrerer sin superkraft: At kunne klappe med én hånd, med begge hænder! Thea ringer også ind, men det er lidt svært at bevise hendes kraft i radioen, da det ikke larmer så meget, når man ryster sit øje. Nicklas fuldender vores B-liste Avengers, da han kan bøvse rigtig hurtigt. Verdens værste tidspunkt er endnu engang over os! Steffen ringer ind og fortæller, at regnen har gjort hans korn vådt, og det er en længere process at få det tørt igen. Shantals mor skulle gøre sig morsom på sin datters bekostning, men så slog 11.45 til, og så faldt hun over en kantsten og slog sig noget så eftertrykkeligt. Værter: Andreas Kousholt og Jacob Weil.

Rom kämpar på trots alla motgångar. I Spanien tar den unge Publius Scipio över befälet efter att hans far stupat och snart börjar stora saker hända. Det är även många saker som händer och säcken ska knytas, därför är detta vårat längsta avsnitt någonsin. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kan man være allergisk overfor WI-FI og stråling? Ida-Sophia og Nicolas har talt med Maria Torstensson som er allergisk overfor WI-FI, hun fortæller hvilke symptomer der er og hvad man kan gøre for at lindre det. I Spanien har de åbnet en ny rutsjebane, som allerede er lukket igen, Ida-Sophia og Nicolas fortæller om deres rutsjebaneoplevelser og kan man godt få vand op i sig under sådan en tur? Praktikanten Lasse har spurgt Nicolas om han nogensinde har smagt modermælk efter han er blevet voksen, Ida-Sophia synes ikke det er et underligt spørgsmål, dette tager dog en meget uventet drejning.

Filmstjärnan Richard Gere ger sig in i Spaniens inrikespolitik och Donald Tusk hotar brexitörerna med helvetets eldar. I Spanien ska de katalanska separatistledarna ställas inför rätta inför högsta domstolen samtidigt så figurerar filmstjärnan Richard Gere i en reklamkampanj som ska visa hur demokratiskt Spanien är. Med hjälp av statsvetaren Jakob Lewander från Sieps försöker Europapodden bena ut den senaste händelseutvecklingen på den pyreneiska halvön och se vem som går segrande ur PR-striden. Samtidigt rycker Brexit allt närmare och stämningen blev om möjligt ännu surare när Europeiska rådets ordförande Donald Tusk nämnde brexitörer och helvetet i samma mening. Kommer den senaste brevväxlingen mellan Theresa May och Jeremy Corbyn att lösa upp några knutar? Dessutom lär vi oss allt om den nu lösta namnkonflikten mellan Grekland och Nordmakedonien. Har ett eventuellt medlemskap i Nato och EU tillräcklig lyskraft för att lösa tvister med rötter i antiken? Medverkande: Claes Aronsson, Jakob Lewander, Susanne Palme, Filip Kotsamboukidis. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

I det tredje afsnit er vi nået frem til 1938. Frankrig er værter for slutrunden, der finder sted med masser af uro rundt om i Europa. I Spanien var der borgerkrig og Østrig var blevet annekteret, og ingen af de 2 hold deltog ved turneringen.På det fodboldmæssige var der endnu engang fantastisk flot spil at finde hos de østeuropæiske hold, mens Italien spillede en mere brutal udgave af spillet.Hør om hele slutrunden og spillet uden for banen i dette afsnit med dine værter Svend Rybner og Matias Rona*HUSK AT GIVE OS EN VURDERING, HVOR DU HAR HØRT PODCASTEN, SÅ VI KAN NÅ UD TIL SÅ MANGE LYTTERE SOM MULIGT*Kommentarer og spørgsmål kan sendes til fodboldsnakken@gmail.com

Gurgin möter Gabriella Boijsen från BFF Strays, som grundades med en djurrättslig tanke, arbetar ideellt med att omplacera i huvudsak hemlösa spanska till svenska hem. Med finns även Maria Brodén som arbetar på hunddagis som blivit omplaceringsfrälst ända sedan hon fick hem sin hund från Spanien. Att hämta hundar till Sverige är en laddad fråga eftersom att det ställs mot att ta hand om svenska hundar. Gabriella Boijsen menar att ett sätt att hjälpa hundar på inte ska utesluta det andra. - Man kan inte ställa hundar mot varandra, de är drabbade av olika problem. I Spanien betraktas hundar inte alltid som levande och kännande varelser där man plågar jakthundar som misslyckats till döds. Vi riktar in oss på de som är svåra att omplacera i Spanien, säger Gabriella Boijsen.  ___ Om du har möjlighet och gillar avsnittet, swisha valfri summa till 123 267 77 63 och märk inbetalningen med "Hundpodd" för att bidra till fler avsnitt!

I Spanien och nu i Argentina kritiseras medierna för att ta politisk ställning, tex inför söndagens val och under folkomröstningen i Katalonien. Och i Turkiet riskerar regimkritiska journalister fängelse. I veckans avsnitt av Radiokorrespondenterna träffar Sveriges radios kulturkorrespondent Naila Saleem, journalister och konstnärer som berättar om vitt skilda arbetsförhållanden i sina länder.

Om Corbyn, Tsipras och en europeisk vänster som försöker födas på nytt. Men hur långt räcker ungdomlig entusiasm i kampen mot etablissemang och teknokrati? Hör Yanis Varoufakis förklara varför han tror på Europa, hör spanska gatuaktivister som brottas med ansvar - och hör etablissemanget försvara sig. För två veckor sedan valdes Jeremy Corbyn till partiledare för det brittiska Labourpartiet. Det var en chock för delar av hela Europa. Att vänsterradikala krafter frodas i krisdrabbade länder i södra Europa är nåt vi vant oss vid, men det var förvånande att det hände i Storbritannien. Vad är det som händer med vänstern? Och vad säger det om europeisk politik i stort? Det är frågorna som Konflikt kretsar kring i detta program. En person som spelade en framträdande roll i kampanjen som ledde fram till att Corbyn vann är en av brittisk politiks unga stjärnskott, Owen Jones. Honom möter du. Vad finns det för utrymme för radikal vänster i dagens Europa? Vilka förutsättningar har den att förändra saker? Och vad säger dess framväxt om Europeisk politik i stort? Jeremy Corbyn är inte det enda uttrycket för att det rör sig på vänsterkanten i Europa. Men åt vilket håll rör det sig? Grekiska Syriza föddes ju också ur ett djupt missnöje och möttes av stor entusiasm. Vår reporter Sveriges Radios östeuropakorrespondent Johanna Melén har besökt Aten. Har de kvar hoppet? Den radikala vänstern möter en rad utmaningar. Samtal om dessa med Marie Demker, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet, vars forskning är inriktad på framväxten av nya sociala och politiska skiljelinjer i en globaliserad värld, och Anderas Johansson Heinö, statsvetare och förlagschef på näringslivets tankesmedja Timbro. Hör också Yanis Varoufakis Greklands tidigare finansminister, intervjuad av Konflikts Gilda Hamidi-Nia, som dömer ut demokratins tillstånd i Europa, och hoppas kunna rädda kontinenten genom att bygga ett nytt pan-Europeiskt alternativ. Vad har makteliten att säga till sitt försvar? Vi sökte upp en av etablissemangets främsta representanter, Thomas Östros, före detta svensk näringsminister och välkänd gråsosse och EU- vän, som nyligen stärkt sin maktposition ytterligare då han gick från att vara Bankföreningens VD till att bli en av 24 exekutiva direktörer - styrelseledamöter- vid Internationella Valutafonden i Washington. I Spanien har vänstern slagit in på en annan väg än både Varoufakis pan-Europeiska och de traditionellt nationella som i Grekland och Storbritannien. Spanien har i och för sig ett nytt nationellt parti, nämligen Podemos. Men Podemos har ännu inte nått framgång i ett nationellt val, och i opionsmätningarna har hoppet och entusiasmen redan falnat. Men, på lokal nivå är det annorlunda. I juni i år fick Barcelona en ny borgmästare- Ada Colau. Hon gjorde sig känd i Spanien som aktivist mot vräkningar i den ekonomiska krisens spår och hon har blivit arresterad flera gånger, bland annat vid försök att ockupera banker. Med det nyformade partiet "Barcelona en Comù" har hon skakat om det politiska landskapet i staden. Hur gick det till när en gatuoccupant blev borgmästare? Och hur går det nu när hon är vid makten? Vår reporter Robin Olin åkte till Barcelona. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij Tekniker: Fabian Begnert

En snak om den spøjse rod peberrod På Krogerup dyrker vi i vores "genressourceprojekt" ikke mindre end 11 slags peberrod. Nedenstående er mine noter fra 1 time i P4 om peberrod som var en særlig fornøjelse. Køkkenhistorie Peberroden er Nordens juvel 1700 tallet begyndte sovs og kartoffelkøkkenet til I 1860érne kom Komfuret ind i køkkenet og vi lavede mere rigtig mad Omlægningen af landbruget til kombineret kvæg og planteavl der også betød køkkenhaver med rodfrugter og kål. Omlægning fra rugbrød og sul til sovs og kartofler køkkenet. Basisføde Kogt torsk med peberrod og det hele kom ind her. Ligeledes det kogte kød med peberrodssovs og syltede rødbeder. I surkål oprindeligt med kommen, enebær peber i tønder med salt Når man historisk ser på kryderplanter er det i sydenkrydderurter og i norden og dermed DK dild og Peberrod Alle steder bruger man laurbær, persille og timian Kørvel og estragon i Frankrig Middelhavene oregano, rosmarin basilikum Helse - Oprindeligt brugt mod skørbug grundet indholdet af store mængder af c vitaminet Desinficerende virkning er velkendt. Sygdom i kvægbesætningen rev man det i foderet Rødbeder. Kogebog fra 1616 har ospkriften med. Relish horseradish Peberrod Armoracia rusticana Horse raddish I Spanien kalder man dem ”Rábano picante” Man bruger det ikke ret meget i Spanien, faktisk har hverken jeg (Flemming vores kollega i spanien) eller Paco (Cucho) nogen sinde smagt det i Spanien… Paco siger dog at han selvføelgelig kender produktet, og siger at hvis man planter det i dag i Motril (Granada), saa har vi spanske peberroedder om ca. 60 dage. Nordisk Wasabi Nordens Ingefær Et fortræffeligt Naturkrydderi Farmor havde det I haven og dumpede altid en klods ned i de frisksyltede rødbeder for sin konserverende virkning. STÆRK Den stærke smag skyldes et stof kaldet Glykosid, hvoraf der dannes en farveløs, svovlholdig olie, allylsennepsolie - det gør den stærk. Den optræder forskellig i styrke når den opvarmes. Peberrod skal ført i sovsen lige før servering Opbevaring Opbevaring i et vådt klæde / viskestykke eller i pose i grøntskuffen. Den kan fryses og er let at rive i frossen tilstand. OPRINDELSE Kom til midteuropa år 1000 med slaviske folk og omtales dyrket omkring 15 århundrede. Rivemåder Kokkemåden til tatar med bagsiden af kniv i spåner Fint revet på rivejern til sovs Rivejern for groft Retter Historiske retter Brødskivetr med Hønsekød overhældt med revet peberrod og hakkede mandler 1700 tallet kommer fisken ind Hos Marcus loft fødes klassikeren oksekød med pererrodssovs. Senere kommer den sursøde til 1800 tallet kommer de kolde sovse Smørrebrød herefter Tatar WienerSchnitzel Pariserbøf Høne i asparges Sprøngt bryst i peberrodssovs Sur sød opbagt sovs med eddike og peberrod Peberrodsfløde Frossen peberrod Peberrod smør Rødbede peberrod smør I frankrig næsten aldrig bortset fra Alsace Wasabi til sushi og sashimi Karry og peberrod ophæver hinandens styrke - kemi Kartoffelmos Rødbedesalat rå Rødbedesalat Relish P - sild Syltede soild Rødbede - syltede Antibakteriel virkning/ konserverende Antiinflamatorisk - bakterielt dræbende Dyrkning 100 ton i DK ca Dyrkning Tog fart fra 1800 tallet 2 halvdel af 1800 tallet blev det en handleskultur af ikke ringe betydning Omkring 1900 var der ved Albanimarkedet i Odense en veritabel peberrodsbørs. De betydelige avlere mødtes anden mandag i november med prøver på deres formåen og bedste fik priser. 10 cm lange tynde stykker lægges skråt sidst i April Tynde lange spirer lægges. Hører til de korsblomstredes familie (hele kålfamilien radiser, ræiker, savojkål, grønkål, blomkål, broccoli, romanesco, raps, rysp (foderplante9 De fleste har gule blomster, radiser hvide. Frø fremkommer kun sjældent. De er alle bitre i forskellige grader. Peberrod er nok en af de kraftigste sammen med ræddiker (sorte, røde, hvide) Det er en staude som er en måde at dyrke den på og ikke en "familie". Det betyder at det er en flerårig plante Hemikryptofytter. Sorter: Der er flere forskellige sorter. Blade er forskellig ligesom knoldes udseende. Glatte eller skæggede. Typen Dansk peberrod er den mest kendte Den er vinterhårdfør men som kulturplante dyrkes den som et årig afgrøde. I lerjord deler den sig Mose og engjorder er best egnet til dyrkning Fyn Peberrodscenter i sindal (ved hjørring) hvor man efter 70 år har samlet 100 avlere i en forening I DK dyrker vi ca 75 hektar - vi er 100% selvforsynende hvilket er den eneste afgrøde jeg kan komme i tanke om at have læst. I Aarstiderne er det Tinggarden der dyrker vores Kent og Annemette Ebbesen som dyrker ca 12.000 stk til kasserne. På Krogerup har vi en smule i haven til lokalt brug. Carlsens peberrodsfabrik ved Sindal - Hans skovbølling Ejer Torben Haagesen 39629037 Avler lars Jørgen petersen dyrker til disse Alle kan have det i haven. C - vitaminholdig Indeholder glucosinolater (i planter med skarp smag) disse holder skadedyr væg og så vidt jeg husker er Glykosinulater særligt gavnlige for vores os og forebygger Canser (kræfthæmmende). Findes eks. også i Rosenkål Glucinolatet er et forstadie til sennepsolie (som også er i Wasabi) Staude Fra Wikipedia, den frie encyklopædi Gå til: navigation, søg En staude er en flerårig, men urteagtig plante. Det betyder som regel, at alle plantens overjordiske dele visner bort under kulde- eller tørkeperioder, mens de underjordiske dele overlever. Dette har givet stauderne den videnskabelige betegnelse hemikryptofytter. I visse tilfælde overlever de overjordiske dele (blade og skud) alligevel både kulde og tørke. I så fald står man over for en stedsegrøn staude. De fleste planter vi kender som stedsegrønne er buske og træer, ofte nålebærende, men de findes også en hel del stedsegrønne flerårige urter. Under varmere himmelstrøg er det ganske almindeligt. De er meget efterspurgte som bunddækkeplanter i have- og parkanlæg. 60 - 80 cm lange stængler Vi tror alle at regnormen kan deles og leve videre - det kan den ikke altid - det kan peberroden WASABI Wasabi (japansk: 山葵, hiragana: わさび) er en meget stærk grøn pasta, der traditionelt fremstilles af roden fra wasabi (Wasabia japonica). Wasabi-planten er i kålfamilien (Brassicaceae), og kaldes ofte for japansk peberrod. I dag bliver meget wasabi, også i Japan, fremstillet af peberrod tilsat sennep og grøn farve, da wasabi-planten er vanskelig at dyrke. Man blander f.eks. ofte wasabi op med soyasauce, og bruger den til at dyppe fisken, når man spiser sushi. Helse Det er en meget hurtig - voksende plante , som breder sig med lynets hast, den er blevet brugt igennem tiderne til madlavning, det er den tykke rød som bruges Peberrod anvendes i sovse, til smørrebrød samt i kryddereddike Peberrod er meget rig på C-vitamin. Medicinsk: I middelalderen blev den brugt, mod forstoppelse, forgiftninger, symptomer, sygdomme i lever, nyre, blære, øre, bryst og hud. Stærkt kredsløbsstimulerende, antiseptisk især med hensyn til lungevæv og urinveje. Den er vanddrivende, sårhelende, stimulerer fordøjelsen, virker på urinsur gigt, nyresten, virke på hoste, kighoste, bronkitis, astma, Kan bruges både ind og udvortes, indvortes revet og kan spises som det er , for udvortes revet og lagt i omslag, hjælp på iskaes Kan bruges som udtræk eller afkog: 1 håndfuld frisk peberrod skæres i små stykke og overhældes med en l kogende vand, drik 2 kopper om dagen Saft rev peberroden og pres saften fra den friske rod ud gennem et stykke linned 1. 2 spiseskefulde pr dag. Omslag af frisk peberrod: læg skiver af roden udskåret så tynd som mulig på de områder af kroppen hvor det skal virke, kom evt. gase bind om. Litteratur Selv i Henry Notaker´s Gastronomi står der intet,- men der står om hejre, krokodille, sauerkraut, puma og meget andet I himmelen flyver der stegte duer rundt i luften Gærder er bygget af flæsk og ål... Bo Jacobsen - røget laks med æbler, selleri og peberrod samt dild Erwin lauterbach - grønærtesalat med peberrod og nye kartofler Spidskål med peberrod varmrå Katrine klinken Røget laks med flødepeberrod Æleflæsk med timian og peberrod

En snak om den spøjse rod peberrod:) Nedenstående er mine noter fra 1 time i P4 om peberrod som var en særlig fornøjelse. Køkkenhistorie Peberroden er Nordens juvel 1700 tallet begyndte sovs og kartoffelkøkkenet til I 1860érne kom Komfuret ind i køkkenet og vi lavede mere rigtig mad Omlægningen af landbruget til kombineret kvæg og planteavl der også betød køkkenhaver med rodfrugter og kål. Omlægning fra rugbrød og sul til sovs og kartofler køkkenet. Basisføde Kogt torsk med peberrod og det hele kom ind her. Ligeledes det kogte kød med peberrodssovs og syltede rødbeder. I surkål oprindeligt med kommen, enebær peber i tønder med salt Når man historisk ser på kryderplanter er det i sydenkrydderurter og i norden og dermed DK dild og Peberrod Alle steder bruger man laurbær, persille og timian Kørvel og estragon i Frankrig Middelhavene oregano, rosmarin basilikum Helse - Oprindeligt brugt mod skørbug grundet indholdet af store mængder af c vitaminet Desinficerende virkning er velkendt. Sygdom i kvægbesætningen rev man det i foderet Rødbeder. Kogebog fra 1616 har ospkriften med. Relish horseradish Peberrod Armoracia rusticana Horse raddish I Spanien kalder man dem ”Rábano picante” Man bruger det ikke ret meget i Spanien, faktisk har hverken jeg (Flemming vores kollega i spanien) eller Paco (Cucho) nogen sinde smagt det i Spanien… Paco siger dog at han selvføelgelig kender produktet, og siger at hvis man planter det i dag i Motril (Granada), saa har vi spanske peberroedder om ca. 60 dage. Nordisk Wasabi Nordens Ingefær Et fortræffeligt Naturkrydderi Farmor havde det I haven og dumpede altid en klods ned i de frisksyltede rødbeder for sin konserverende virkning. STÆRK Den stærke smag skyldes et stof kaldet Glykosid, hvoraf der dannes en farveløs, svovlholdig olie, allylsennepsolie - det gør den stærk. Den optræder forskellig i styrke når den opvarmes. Peberrod skal ført i sovsen lige før servering Opbevaring Opbevaring i et vådt klæde / viskestykke eller i pose i grøntskuffen. Den kan fryses og er let at rive i frossen tilstand. OPRINDELSE Kom til midteuropa år 1000 med slaviske folk og omtales dyrket omkring 15 århundrede. Rivemåder Kokkemåden til tatar med bagsiden af kniv i spåner Fint revet på rivejern til sovs Rivejern for groft Retter Historiske retter Brødskivetr med Hønsekød overhældt med revet peberrod og hakkede mandler 1700 tallet kommer fisken ind Hos Marcus loft fødes klassikeren oksekød med pererrodssovs. Senere kommer den sursøde til 1800 tallet kommer de kolde sovse Smørrebrød herefter Tatar WienerSchnitzel Pariserbøf Høne i asparges Sprøngt bryst i peberrodssovs Sur sød opbagt sovs med eddike og peberrod Peberrodsfløde Frossen peberrod Peberrod smør Rødbede peberrod smør I frankrig næsten aldrig bortset fra Alsace Wasabi til sushi og sashimi Karry og peberrod ophæver hinandens styrke - kemi Kartoffelmos Rødbedesalat rå Rødbedesalat Relish P - sild Syltede soild Rødbede - syltede Antibakteriel virkning/ konserverende Antiinflamatorisk - bakterielt dræbende Dyrkning 100 ton i DK ca Dyrkning Tog fart fra 1800 tallet 2 halvdel af 1800 tallet blev det en handleskultur af ikke ringe betydning Omkring 1900 var der ved Albanimarkedet i Odense en veritabel peberrodsbørs. De betydelige avlere mødtes anden mandag i november med prøver på deres formåen og bedste fik priser. 10 cm lange tynde stykker lægges skråt sidst i April Tynde lange spirer lægges. Hører til de korsblomstredes familie (hele kålfamilien radiser, ræiker, savojkål, grønkål, blomkål, broccoli, romanesco, raps, rysp (foderplante9 De fleste har gule blomster, radiser hvide. Frø fremkommer kun sjældent. De er alle bitre i forskellige grader. Peberrod er nok en af de kraftigste sammen med ræddiker (sorte, røde, hvide) Det er en staude som er en måde at dyrke den på og ikke en "familie". Det betyder at det er en flerårig plante Hemikryptofytter. Sorter: Der er flere forskellige sorter. Blade er forskellig ligesom knoldes udseende. Glatte eller skæggede. Typen Dansk peberrod er den mest kendte Den er vinterhårdfør men som kulturplante dyrkes den som et årig afgrøde. I lerjord deler den sig Mose og engjorder er best egnet til dyrkning Fyn Peberrodscenter i sindal (ved hjørring) hvor man efter 70 år har samlet 100 avlere i en forening I DK dyrker vi ca 75 hektar - vi er 100% selvforsynende hvilket er den eneste afgrøde jeg kan komme i tanke om at have læst. I Aarstiderne er det Tinggarden der dyrker vores Kent og Annemette Ebbesen som dyrker ca 12.000 stk til kasserne. På Krogerup har vi en smule i haven til lokalt brug. Carlsens peberrodsfabrik ved Sindal - Hans skovbølling Ejer Torben Haagesen 39629037 Avler lars Jørgen petersen dyrker til disse Alle kan have det i haven. C - vitaminholdig Indeholder glucosinolater (i planter med skarp smag) disse holder skadedyr væg og så vidt jeg husker er Glykosinulater særligt gavnlige for vores os og forebygger Canser (kræfthæmmende). Findes eks. også i Rosenkål Glucinolatet er et forstadie til sennepsolie (som også er i Wasabi) Staude Fra Wikipedia, den frie encyklopædi Gå til: navigation, søg En staude er en flerårig, men urteagtig plante. Det betyder som regel, at alle plantens overjordiske dele visner bort under kulde- eller tørkeperioder, mens de underjordiske dele overlever. Dette har givet stauderne den videnskabelige betegnelse hemikryptofytter. I visse tilfælde overlever de overjordiske dele (blade og skud) alligevel både kulde og tørke. I så fald står man over for en stedsegrøn staude. De fleste planter vi kender som stedsegrønne er buske og træer, ofte nålebærende, men de findes også en hel del stedsegrønne flerårige urter. Under varmere himmelstrøg er det ganske almindeligt. De er meget efterspurgte som bunddækkeplanter i have- og parkanlæg. 60 - 80 cm lange stængler Vi tror alle at regnormen kan deles og leve videre - det kan den ikke altid - det kan peberroden WASABI Wasabi (japansk: 山葵, hiragana: わさび) er en meget stærk grøn pasta, der traditionelt fremstilles af roden fra wasabi (Wasabia japonica). Wasabi-planten er i kålfamilien (Brassicaceae), og kaldes ofte for japansk peberrod. I dag bliver meget wasabi, også i Japan, fremstillet af peberrod tilsat sennep og grøn farve, da wasabi-planten er vanskelig at dyrke. Man blander f.eks. ofte wasabi op med soyasauce, og bruger den til at dyppe fisken, når man spiser sushi. Helse Det er en meget hurtig - voksende plante , som breder sig med lynets hast, den er blevet brugt igennem tiderne til madlavning, det er den tykke rød som bruges Peberrod anvendes i sovse, til smørrebrød samt i kryddereddike Peberrod er meget rig på C-vitamin. Medicinsk: I middelalderen blev den brugt, mod forstoppelse, forgiftninger, symptomer, sygdomme i lever, nyre, blære, øre, bryst og hud. Stærkt kredsløbsstimulerende, antiseptisk især med hensyn til lungevæv og urinveje. Den er vanddrivende, sårhelende, stimulerer fordøjelsen, virker på urinsur gigt, nyresten, virke på hoste, kighoste, bronkitis, astma, Kan bruges både ind og udvortes, indvortes revet og kan spises som det er , for udvortes revet og lagt i omslag, hjælp på iskaes Kan bruges som udtræk eller afkog: 1 håndfuld frisk peberrod skæres i små stykke og overhældes med en l kogende vand, drik 2 kopper om dagen Saft rev peberroden og pres saften fra den friske rod ud gennem et stykke linned 1. 2 spiseskefulde pr dag. Omslag af frisk peberrod: læg skiver af roden udskåret så tynd som mulig på de områder af kroppen hvor det skal virke, kom evt. gase bind om. Litteratur Selv i Henry Notaker´s Gastronomi står der intet,- men der står om hejre, krokodille, sauerkraut, puma og meget andet I himmelen flyver der stegte duer rundt i luften Gærder er bygget af flæsk og ål... Bo Jacobsen - røget laks med æbler, selleri og peberrod samt dild Erwin lauterbach - grønærtesalat med peberrod og nye kartofler Spidskål med peberrod varmrå Katrine klinken Røget laks med flødepeberrod Æleflæsk med timian og peberrod

God morgon, världen söndagen 5 auguasti Arbetslöshet blir normalitet Publicerat: fredag 03 augusti kl 12:11 , Godmorgon, världen! Dela I Spanien är nu var fjärde person arbetslös. Och de rekordhöga arbetslöshetssiffrorna kommer inte att gå ner till nivåer som existerade före krisen, även när eurokrisen är över. Men vad blir det för ett Europa med en permanent hög andel människor utan jobb? Reportage Kajsa Boglind. Arbetslösheten blir normalitet Arbetslösheten blir normalitet (8:24) I Spanien är nu var fjärde person arbetslös. Och de rekordhöga arbetslöshetssiffrorna kommer inte att gå ner till nivåer som existerade före krisen, även när eurokrisen är över. Men vad blir det för ett Europa med en perman

Nu växer köerna framför bankomaterna i Grekland och Spanien. Oroliga greker har tömt en tredjedel av sina bankkonton under de två senaste åren. I Spanien uppgick kapitalflykten under de tre första månaderna till 100 miljarder euro. " Bankrusning" är ordet för dagen i sydeuropa. Medverkande; Annika Winsth, chefekonom på Nordea och Pehr Wissén, professor vid Handelshögskolan.

2003 fick vi ett nytt pensionssystem. men redan sitter en ny utredning för att förändra systemet. Var femte invånare i Sverige är pensionär. Hälften av dem lever under mycket knappa förhållanden medan de flesta av de andra har det relativt bra, ekonomiskt. Det skiljer mycket och det ställer också till det och gör att systemet ses som orättvist av många. Idag beskattas landets pensionärer mer än vi som jobbar. Så är det inte i ett enda av västvärldens övriga länder. De medborgare som idag är över 73 år och har kvar de gamla ATP-pensionerna har förlorat mycket de senaste åren. Deras pensioner har urholkats. Landets kanske störste expert på pensioner är den idag 90-årige Berthel Nordström som under många år arbetat för att förbättra de ekonomiska förhållandena för alla äldre och han ser extrema skillnader mellan de fattigaste och de rikaste pensionärerna. Berthel Nordström har daglig kontakt med de flesta toppolitiker men han är trött på att få verkligen vet vad de pratar om när de pratar om pensionerna. Märta Lundh är 85 år. Hon blev änka då hennes man Sven dog 1988. Märta tillhör inte de fattigaste pensionärerna utan hon har runt 11 000 kronor kvar när skatten är dragen varje månad men hon är sparsam och unnar sig inte mycket. När jag hälsar på i Märthas kök ser där ut som det alltid har gjort. Hon är inte mycket för nya prylar. Landets viktigaste ekonomiske makthavare och beslutsfattare, finansminister Anders Borg vill prioritera de som har jobb men det kommer sänkningar av skatterna för pensionärer antingen 2013 eller 2014, hävdar han. FAKTA: Sverige är idag det enda land i västvärlden som beskattar pensionärer mer än oss som arbetar. Här beskattas pensionärerna nästan fem procent mer än de arbetande. I Spanien är beskattningen helt lika. I Norge beskattas pensionärer mellan 6 och 11 procent lägre. I Danmark sju procent lägre. I Australien tio procent lägre. I Holland 15 procent lägre och i Tyskland hela 18 procent lägre. Regeringen brukar skryta med att "vi är den enda regering som sänkt skatten för pensionärer". Kanske är det enklare om vi från början har rekordhög beskattning. Den som är pensionär när landet hamnar i en ekonomisk kris och drar åt svångremmen får då bidra med sänkt pension. Efter en kris tar det i genomsnitt två år så har de som arbetar kompenserats för indragningarna och tjänar lika mycket eller mer än tidigare. Pensionärerna får aldrig tillbaka det de bidrog med under krisen. Utan att ha några synpunkter på om detta är rätt eller fel kan vi bara konstatera att pensionerna urholkas hela tiden och detta gäller alltså framförallt dom som fortfarande finns med i det gamla ATP-systemet.

I eurokrisens spår: Europas politiker som lånat till välfärd tvingas nu skära ned, men vilka blir konsekvenserna? Reportage från ett resignerat Portugal och ett Spanien där medborgare organiserar sig. Gemensamt är misstron mot etablerade politiker - men vilket blir det politiska priset av den ekonomiska krisen? Röster från London, USA och Japan om ett system under omprövning. Miljontals europeer har de senaste åren fått väldiga svårigheter på grund av eurokrisen, en kris som akut förvärrats under sommaren. Den brukar förenklat förklaras med att marknaden tappat förtroendet för svårt skuldsatta EU-länder, framför allt i Sydeuropa, och nu hellre placerar sina pengar nån annanstans. Hög arbetslöshet och minskade skatteintäkter bygger på spiralen ytterligare. Mötena i Bryssel avlöser varann, och krav har hela sommaren ställts på att Spanien, Grekland, Italien och Portugal ska, som det heter, reformera sina välfärdsystem eller kort sagt skära ned för att minska statens utgifter. "Strama åt" och "dra åt svångremmen" är återigen honnörsord - men vad betyder det för de som reda har lite? I media pratar man mycket om vikten av att marknaden har förtroende för att politikerna reder ut krisen. Men vad händer om medborgarna tappar förtroendet för de de väljer, för hela det politiska systemet? Konflikts Lotten Collin gav sig ut på en resa i krisens spår - från resignationens Portugal till indignationens Spanien. Från Lissabon till Madrid. Å resan börjar i ett gathörn nära torget Marques de Pombal i Lissabons centrum, där står Arminda Sereno och säljer glass. Det land som ligger riktigt illa till, i eurokrisens epicentrum, är Grekland. Där har protester rasat på gatorna i flera månader, och regeringen har haft stora problem med att blidka både demontranter och de EU-länder som tvingats ge lån till det krisdrabbade grekiska ekonomin. Greklands utrikesminister Stavros Lambrinidis var i veckan i Sverige och höll föredrag på utrikespolitiska institutet i Stockholm. Konflikts Mikael Olsson gick dit för att lyssna. Han ringde också upp den brittiska journalisten och författaren Polly Thoynbee. I Spanien finns en annan berättelse. Den om 15 maj-rörelsen eller "dom indignerade" som de kallats; demonstranterna som fortsatt demonstrear runt om i spanien ända sedan mitten på maj. Den spanska krisen har blivit alltmer akut de senaste månaderna. Flera av Spaniens så kallade autonoma regioner kan inte längre betala lönerna till sina anställda, och har ställt in betalningar till apotek, bilbärgarfirmor, sophämtare och andra verksamheter som är direkt beroende av statlig finansiering. Regeringens och regionernas nedskärningarna slår hårt mot medborgarna, som tydligt visat sitt missnöje. Men till skillnad från Grekland och Storbritannien har protesterna i Spanien aldrig urartat till våld. Och kanske inte heller därför gjort nåt avtryck i internationell media. Det trots att hundratusentals ungdomar har belägrat spanska torg och gator i över tre månader. Lotten Collin sökte upp 15-majrörelsen men började på realisation i gränsstaden Merida i den fattiga spanska provinsen Extremadura. För några veckor skrev den den inflytelserike, konservative kolumnisten Roger Cohen en krönika med rubriken "The age of outrage". Han menar att vi lever i upprördhetens, indignationens, raseriets tidsålder. När Mikael Olsson ringer upp Roger Cohen berättar han om sin artikel. Han ser likheter mellan demonstrationerna och upploppen på den norra och södra sidan av Medelhavet, mellan nordafrikanska diktaturer och europeiska demokratier. Drivkrafterna: dåliga framtidsutsikter och en känsla av vanmakt finns på båda sidor, även om statskicken är väsensskilda, menar han. Programledare: Mikael Olsson Producent: Lotten Collin

I veckans Människor och tro tittar vi närmare på den bakomliggande konflikten som gjort torkan i Somalia till en hungerkatastrof. Vad spelar religionen för roll? Journalisten Abdi Aynte som skriver en bok om al-Shabaab, Sally Healy på forskningsinstitutet Chatham House i London och Amina Said, svensksomalier som var med och tog initiativ till den somaliska regeringen. I Spanien har påvens besök föranlett våldsamma protester. Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Alice Petrén, reder ut begreppen. Dessutom handlar det om sufierna som blivit västs favoritriktning inom islam. Vi möter Andreas Hasslert från Trelleborg som lärt sig mycket genom att bara vara nära sin läromästare på Cypern. Natacha López träffar honom, Simon Stjernholm vid Lunds universitet och Shadi Barakat som utbildar sig till imam i Jemen och leder den enda sufi-ordern i södra Sverige. Utrikeskrönikan kommer från Washington. Inger Arenander begrundar kyrkan och papperslösa flyktingar. Dessutom om Tea party-rörelsen i USA som med glödande tro - även på dödsstraff - nu blir en allt viktigare spelare i politiken. Tea party-rörelsen har både likheter och skillnader när man jämför med den religiösa högern. Och nu snubblar republikanerna över varandra när de springer högerut för att möta Tea party-folkets krav. Sören Wibeck intervjuar Allan Lichtman som har skrivit en bok om vägen till Vita huset med titeln "13 nycklar till Vita huset" och professorn i statskunskap Daniel Dreisbach. Programledare: Tithi Hahn. Producent: Kajsa Norell kajsa.norell@sverigesradio.se.