Podcasts about slutsatser

Vi fortsätter att gå igenom ADHD-rapporten vi tog upp i förra avsnittet. Det är viktigt att hålla koll på samband och faktisk orsak.   Du hittar alla länkar och information på visnackar.se   Kram Jeanette & Anna

Vi går i taket! Vi delar med oss av våra tankar kring en ADHD-rapport som baserar sig på välgrundade (?) slutsatser om ADHD. Det finns mycket att säga så detta är första delen av tre avsnitt som handlar om denna rapport.   Jeanette & Anna  

19 februari. Roger Akelius köp av skolföretaget Academedia ledde först till kursras och blev sedan inte av. Vad var det som hände och vad säger det om det svenska skolsystemet? Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, och Karin Grundberg Wolodarski, journalist och författare, diskuterar med Andreas Ericson.

Hur tänker och jobbar någon som är riktigt entusiastisk till ChatGPT och de andra språkmodellernas möjligheter? Fredrik får besök av Iggy Gullstrandsom berättar om hur det är att jobba med dagens språkmodeller och bygga lösningar ovanpå dem. Iggy berättar om hur han fastnade för ChatGPT, och hur han inte bara jobbar med språkmodeller privat utan även bygger produkter mot dess API:er. Hur tänker man för att få bra resultat? Och hur kan man erbjuda så mycket användbar kontext som möjligt för att förbättra svaren man får? Iggy berättar också om hur vektordatabaser kan ge stora nyttor, lite vad de är och hur man kan använda dem för att lagra och använda information över tid från många konversationer med en språkmodell. Ordlöst tänkande - att sätta ord på tankar är ju en form av översättning. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Iggy 217 - Förra avsnittet med Iggy Testbirds Shiftkey ChatGPT ChatGPT-API:erna Alfapet Anknytningsteori Nest Vektordatabaser OpenAI:s embeddingfunktion QBasic Runescape Macro scheduler Anthropic - avhoppare från OpenAI Movsai - Iggys bolag Supabase Lapsk vallhund Llamaindex - tidigare GPT Index Pinecone - SaaS-databas Langchain Unsymbolized thinking Transformers Singularitet Bard Selenium AWS Titlar I januari så mötte jag ChatGPT Mänskligt nyanserat Då började min mani Den är inte så jäkla bra på fakta Jag vill göra någonting med det här på riktigt En fast punkt i en semantisk värld (på 1536 dimensioner) Slutsatser över tid Vi lägger till ett långtidsminne Så fruktansvärt tråkigt att fiska (i Runescape) Automatisera kognitiva processer Skapa långtidsminne Kedjor av events Chatta med din egen dokumentation Den flytande innebörden av en vektor Den faktiska betydelsen av ett äpple

Sanny hyllar ifrågasatte stjärnan och Svensson blev förälskad på fem minuter.

Vill du jobba djupare med din personliga utveckling?Lära dig mer om medvetandet och medvetandets olika nivåer?Mediala metoder, högre intuition och lätta metoder för självkännedomNiklas delar sina erfarenheter efter sin utbildning till esoterisk rådgivare & dimensionsmediumHär summerar han 7 nycklar som gett honom nya insikterFölj mig på Instagram: http://www.instagram.com/solkarina.sehttp://www.medireiki.sehttp://www.solkarina.sehttp://www.sannessens.sehttp://www.shamballa.seFacebook: http://www.facebook.com/SinnligkunskapYoutube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskap/videosMin varmaste innerligaste kärlek till er allaSolkarina Sinnligkunskap® // Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Del 5 i vår serie '100 timmar prepping'. Använda kartor och Google maps för att planera sina vägar, att öva på en evakuering till fots och att dra slutsatser kring denna erfarenhet.

Den största skillnaden mellan könen kopplat till studieresultat har länge ansetts vara att en anti-pluggkultur råder bland pojkar. Detta har även sociologen Fredrik Zimmerman menat tidigare. Nu gästar han Skolprat och berättar varför han har ändrat uppfattning.

Jesper och Pelle uppdaterar om konkurser och kriminalitet som har skett i kryptomarknaden som senaste veckorna. Jesper har förlorat en del av portföljen på Blockfi. Pelle skäms och tar ansvar för snedsteg. Är detta slutet för shitcoins? Vad betyder detta för bitcoin? Hur ska man agera framöver för att detta aldrig ska ske igen?  Vi gillar dig! Gillar du oss? Ge oss en recension där du lyssnar på podcasts eller berätta om vår podcast för en kompis! Har du en kommentar eller fråga till oss? Kontakta oss på epost sandtillguld@gmail.com  Vilka är vi? Jesper är politikern och företagaren som bor på Åland.  Tom är IT-chefen och kreatören från Uppsala.  Pelle är bitcoinern och terapeuten som bor i Nord-Norge.  Frånskrivning/Disclaimer: Vi är inte professionella investerare och ger inga finansiella råd. Så ta inget vi säger på allvar. Bara Jesper är allvarlig, för han är politiker, så han måste. Bitcoin to the moon! #Thiscontentisforentertainmentpuposesonlydonottakethisforinvestmentadvice

Vi tar ett grepp om de första omgångarna i NBA, vilka som har varit bra och vilka som ska skämmas, i vanlig ordning drar vi långtgående slutsatser om säsongen baserat på de inledande tre matcherna. God lyssning!

Leif Pagrotsky skriver helst ingen biografi om sitt liv, men trivs med ansvar och beslut, oavsett om det rör departement eller styrelse för en högskola. Pagrotsky kommenterar sitt ställningstagande om NATO och efterfrågar lugn. Turen i Madestam och Lemnes intervjuserie med tidigare politiska ledare har kommit till Socialdemokraterna. Inför valet frågar statsvetarna de som en gång varit med om hur de tror valet kommer gå. Vilka kommer va de största valfrågorna? Vad skulle de vilja att media skrev om inför valet? Vilka partier går fram och vilka backar? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Polisen får ett tips, men det låter så osannolikt att de tvekar på att gå vidare med det. En seriemördare i ”Träsket”?Fallet avslutat Ståplats i Nybroviken 1966 av Rolf WrangnertHemmets journal Svenska mord 2 Av Christian RosenfeldtStockholmskällan.seEn narkotikakommission för översyn och förstärkning av narkotikapolitiken Kommittédirektiv 1998:18 - RiksdagenNarkotikans historia - DrugsmartS K A R N » Trippelmördaren i Stockholms cityLäkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende - Slutsatser och förslag (socialstyrelsen.se)Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fascinerande ofta spelar våra tankar oss ett spratt. Vi kan sätta likamedtecken mellan helt skilda händelser eller förlopp på ett mycket kreativt sätt. Ofta med den konsekvensen att vår slutsats blir helt fel. Ett finare uttryck för detta fenomen är "komplexa ekvivalensen". Hör Anna och Mikael borra i detta ämne och få reda på hur du kan undvika att hamna fel. Hör också hur du kan använda detta i positiv riktning.

Med Krister Andrén och Michael Sahlin. Avskräckningen har misslyckats. Kommer sanktionerna att hjälpa som en andra försvarslinje. Slutsatser för svensk nordisk och europeisk försvarspolitik?

Från vintersymposiet 16 februari 2022 https://kkrva.se/vintersymposiet-2022-viktiga-budskap-i-orostid/

Emma upplevde Knutbytragedin inifrån:Hur nära är TV-serien verkligheten?Förnedrade ”Kristi brud” ”barnflickan” och andra?Hur reagerade barnen när en vuxen blev ”fel”.Stämmer seriens porträtt av ”knutbypastorn”?Slutsatser:Å ena sidan lyckas serien visa Knutbydramats djupa sanning.Å andra sidan har serien traumatiserat redan sårade personer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nu är pollensäsongen i full gång i delar av landet så vi tänkte ta en liten titt på fältet idrott och pollen och om det finns några knep att dra nytta av för att minska risken för problem med pollen. Avslutningsvis hinner vi också med ett gäng lyssnarfrågor.  Tidsschema: 03:00 Prestera trots pollen, vad säger forskningen? 06:35 Olika slags pollen & medicinering 17:10 Probiotika för att lindra pollenbesvär, fungerar det?  22:09 Pollen som kosttillskott ;) (gammal studie) 25:45 Slutsatser   Lyssnarfrågor 28:18 Hur ska man bäst använda energi under/efter långpass för att återhämta sig bra inför kommande träningspass? 37:40 Vart går gränsen för periodisering av VO2max träning? Ex för en löpare, och vad ska man tänka på angående nutritionen under en sådan period?    Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

Ska elever nöta in fakta och spara analys och tolkning till senare årskurser? Journalisten och författaren Eva-Lotta Hultén reder ut ett missförstånd och får pedagogisk inspiration i Spanien. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vi sitter fyra personer runt köksbordet och framför oss ligger ett brädspel med diverse tillbehör. En av oss läser upp spelinstruktionerna medan ögonen hos övriga fladdrar mellan spelets olika delar och kort för att försöka förstå hur det hela hänger ihop. Vi ställer frågor till den som sitter med instruktionspappret men konstaterar att vi ändå inte begriper och bestämmer oss för att helt enkelt börja spela och lära oss efterhand. Reglerna är komplicerade och när vi hållit på en stund och börjar få grepp om hur det ska gå till inser vi också att vi måste gjort något fel dittills. Det är alldeles för lätt att få poäng. Vi går tillbaka till instruktionerna och läser dem igen och det som nyss framstod som ytterst svårbegripligt är nu, med de erfarenheter vi gjort, möjligt att ta till sig. Och vi börjar om igen. Jag gissar att många kan känna igen sig i det här, och inte bara när det kommer till att lära sig att spela ett nytt spel. Det jag beskrivit är en lärprocess. I den har vi fyra runt köksbordet pendlat mellan faktakunskapsinhämtande, praktik, analys och syntes. På mindre än en halvtimme har vi rört oss upp och ner i den kunskapshierarki som kallas Blooms taxonomi. Psykologen Benjamin Bloom presenterade sin taxonomi 1956 i form av en pyramid. Enligt den lär vi oss i en viss ordning där det ena steget bygger på det andra. Taxonomin var tänkt att användas för utvärdering av elevers kunskaper. Visade de sig klara de högre stegen hade de också med sig de lägre. I pyramidens bas finns faktamemorering och därefter följer i stigande ordning förståelse, tillämpning, analys och syntes. I pyramidens topp återfinns sedan förmågan att planera och generera något nytt. Blooms taxonomi har genomgått en revidering under ledning av Blooms tidigare elev, utbildningsforskaren Lorin Anderson, men är i stort sett sig lik och det refereras fortfarande flitigt till den. Taxonomin är en teoretisk konstruktion av hur lärande går till men inte avsedd som instruktion för hur lärande bör läggas upp, särskilt inte över tid. Om man tolkar den så kan man till exempel få för sig att elever i grundskolan måste börja med att lära sig fakta i flera år innan de kan få börja analysera, ifrågasätta eller dra slutsatser - vilket är en dålig men idag ganska vanlig idé. I själva verket lär vi oss redan från början på ett mer komplext sätt. Och ingen kan hindra någon från att analysera, syntetisera eller skapa nytt av det den lärt sig dittills bara för att kunskaperna är grunda. Ett exempel: När min dotter var 3-4 år fick hon på förskolan frågan vad jag arbetade med. Hennes svar löd Pappa talar om för mamma vad hon ska skriva och så kommer hon ihåg det och skriver det på sin egen dator. Det var naturligtvis ingen som påstått något sådant inför henne utan en slutsats hon dragit alldeles själv, troligen utifrån den mycket knapphändiga information hon fått av att höra min man föreslå något han tyckte jag skulle skriva om. Slutsatser drar såväl små som stora utifrån de fakta de har vare sig någon annan vill det eller inte. Tricket är att få människor att ställa kritiska frågor till sig själva och till materialet de arbetar med för att bli medvetna om sina kunskapsbrister och kunna åtgärda dem. Nyfikenhet är frågvishet med förankring i vårt inre. Att uppmuntra ifrågasättande och öva på kritiskt tänkande kan då vara detsamma som att bygga en längtan efter begriplighet och sammanhang och att främja kunskapssökande. Det lär också eleverna att se på sig själva och på klasskamraterna som människor vars tankar och funderingar räknas. Och en bra fråga, oavsett om den väcks av en lärare eller en elev, kan skapa ett slags intellektuell kaskad av nya frågor hos eleverna. På skolan Jacint Verdaguer i Sant Sadurní dAnoia utanför Barcelona jobbar eleverna veckovis i projekt som dras igång med en fråga. Frågan blir utgångspunkt för en vindlande undersökning med nyfikenhet och engagemang som drivkrafter. När jag är på besök arbetar en åldersblandad klass med projektet Vad för typ av landskap tycker du om? När de delats in i grupper hjälps de åt att komma på fler frågor som kan leda dem till kloka svar på den första: Vilka typer av landskap finns det? Hur kan man beskriva de olika landskapen runt stan? Hur har olika landskap skildrats av konstnärer? Hur formas ett landskap? Läraren berättar, eleverna söker kunskap och samtalar och resonerar med varandra vad vet vi redan? Hur kan vi ta reda på mer? Det hela blir också ett slags filosofi- och pedagogikverkstad: Vad är egentligen kunskap? Några veckor senare ska eleverna berätta vad de lärt för varandra så vad kan de andra tänkas redan veta och vilja eller behöva lära sig? Hur kan man förklara så att de förstår? I ett annat klassrum har eleverna själva fått välja frågor för sina projekt. En grupp jobbar med Varför gråter vi? En annan med Varför är himlen blå? Alla ämnen kan inbegripas utifrån vilka frågor lärare och elever föreslår. Kunskap är det viktiga, inte ämnesgränser. Arbetssättet ger möjligheter för elever att röra sig mellan alla nivåerna i Blooms taxonomi utifrån egna förutsättningar och eleverna på Jacint Verdaguer, en vanlig offentlig skola, presterar enligt rektor Laura Becerra mycket bra på de regionala, jämförande testerna som görs i ämnena spanska, katalanska, matematik och engelska. Att lära sig fakta är förstås viktigt och nödvändigt men på det följer inte att de måste nötas in först. Att börja lärandet i en fråga är en metod som rekommenderas av Daniel T Willingham, professor i kognitiv psykologi, eftersom frågor väcker människors intresse. Willingham praktiserar själv den kunskapen med titeln på sin bok: Varför gillar elever inte skolan?. Han förklarar att han brukar tänka på det stoff han vill att eleverna ska lära sig som svaret på en fråga men att svaret frikopplat från frågan nästan aldrig är intressant för dem. Det kan däremot bli det om frågan först presenterats. I boken ställer han också många frågor till läsarna, som denna: När är det lämpligt att låta eleverna memorera någonting innan det fått något meningsfullt innehåll för dem? Han ger svaret att det kan det vara ibland - men förmodligen inte särskilt ofta. Kanske kan man dra slutsatsen att det är en god idé att istället för med fakta börja högt upp Blooms pyramid med en fråga som kräver att man söker sig ner mot basen och upp igen genom lagren, prövar kunskaperna, skaffar nya, reviderar och fördjupar, drar slutsatser, går tillbaka till basen igen. Rör sig upp och ner som i en spiraltrappa och ställer många nya frågor längs vägen - på det sätt som kännetecknar en kritiskt tänkande människa. Eva-Lotta Hultén, journalist och författare

Vi har tittat lite mer noggrant i Försäkringskassans vitbok "Molntjänster i samhällsbärande verksamhet – risker, lämplighet och vägen framåt". Idag går vi igenom och kommenterar de 6 slutsatser som man kommit fram till. Ett par reflektioner är att kassan belyser vikten av att börja tänka på mer än bara juridisk laglighet i sin riskbedömning och att de förespråkar tanken om att bygga ett svenskt myndighetsmoln. Vi tar även en liten titt på den ypperliga webbplatsen GDPR Enforcement Tracker. Idag klurar vi lite på varför det skiljer sig så oerhört mellan exempelvis Storbritannien och Sverige när det gäller utdömda bötesbelopp. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/stacken/message

Vad utmärker långvariga och stabila kärleksrelationer? Det är vi själva mycket intresserade av! Den amerikanske professorn Brian Ogolsky och hans forskarteam har djupdykt i de senaste 50 årens forskning för att svara på frågan. De har gått igenom över 1000 publicerade vetenskapliga artiklar om relationer. 

I detta avsnitt diskuterar Simon och Tommy en nya artikel från Norge där man har testat att låta vältränade cyklister köra intervaller på en trainer som står på en vibrationsplatta. Syftet med studien var att jämföra ett högintensivt-träningspass med vibrationer (VIB) med ett utan vibrationer (TRAD) och under passet jämföra tid över 90% av Vo2max, muskelaktivering och power output i en grupp av vältränade cyklister.    Skulle detta kunna vara en metod för att optimera adaptionen va högintensiv träning? Lyssna och ta reda på svaret ;) Tidsschema:  00:56 Presentation 01:27 Vibrationer för ökad prestation - varför är detta intressant? 04:14 Hur studien såg ut? 08:08 Resultat och diskussion 12:30 Har hjärtat jobbat hårdare med vibrationer?  17:03 Slutsatser    Lyssnarfrågor  22:10 Hjärtminutvolym vs slagvolym? Hög puls i samband med koffein kan de vara negativt?  29:44 Kör skierg efter styrkan känner att armarna tar slut innan hjärtat, kommer armarna komma ikapp hjärtat?  31:08 Kan skiergen och konditionsidrottandet påverka mina resultat i bänkpress? 33:10 Hur tänker ni om att använda nitrat och koffein under flera dagar i rad när man tävlar? Kan man bli mer sliten av de?  38:10 Har tänkt att komplettera min lågintensiva löpträning men lite alternativ träning typ cykel eller skidor. Hur lång tid ska jag ge projektet för att kunna utvärdera resultatet?  42:05 Om ni ska till Kalmar Ironman kom och lyssna på oss när vi kör en liten livepodd :D mer info om tider finns på umarasports.com      Vill du hellre se oss på youtube klickar du här   Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se   Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

​Författaren och hjärntränings-experten Mattias Ribbing visar hur sociala media påverkar vår inre motivation. Väletablerad forskning täcks in och du får många smarta tips för hur du undviker fallgroparna. Mattias går också igenom de första enkla stegen för hur du kan hitta din egen passion och drivkraft. Innehåll: 02:37 Kan man betala elever för bättre studieresultat? 04:05 Forskning om inre motivation 08:20 Yttre belöningar minskar inre motivation (intresset görs till ett jobb) 09:07 Forskning om hur större belöningar försämrar prestationer 11:35 Att väcka den inre motivationen till samarbete 13:51 Beröm som ett evigt betygsättande och yttre belöning 16:28 Belöningar som INTE minskar inre motivation 19:47 Den viktiga feedbacken och hur du ger den på bästa sätt 21:43 I sociala media belönas våra viktigaste livshändelser utifrån 24:28 Slutsatser efter 5 månader utan sociala media 27:15 Smarta tekniklösningar och att vårda sin passion 29:45 Första stegen till att hitta DIN egen drivkraft 32:33 Att ha olika faser och veta VEM du delar vad med Se avsnittet på Youtube Samtliga referenser finns i Mattias Ribbings bok Smart föräldraskap – Stärk ditt barns lärande, fokus och kreativitet Läs recensioner av boken Smart föräldraskap från ​Modern Psykologi och ​Barnsidan.se Titta också på Mattias hyllade Youtube-avsnitt om ​hur sociala media påverkar vårt fokus och hjärnan i stort. #ribbingpod Mattias Ribbings hemsida Ben Grossers Facebook Demetricator

Aftonbladet fälls i fallet Benny Fredriksson, men ansvariga vill helst inte prata om det. Hårt dragna slutsatser när universitet kommunicerar. Chefredaktören som vägrar se sig själv på dubbla stolar. Aftonbladet lägger locket på efter fällningen av Benny Fredriksson-publiceringen  Medieveckan började med beskedet att Pressens opinionsnämnd fäller Aftonbladet för deras publiceringar om den tidigare teaterchefen Benny Fredriksson. Det var en ovanligt hård fällning där nämnden slår fast att Sveriges största tidning grovt bröt mot god publicistisk sed. Hur gick det till när de här utgivarbesluten togs på Aftonbladet? Hur ser de publicistiskt ansvariga cheferna tillbaka på publiceringarna och misstagen idag? Och hur anser de att en sådan här fällning påverkar allmänhetens förtroende för Aftonbladet? Det här är exempel på frågor som vi förstås gärna hade velat ställa till de ansvariga i tidningsledningen i veckan. Reporter: Therese Rosenvinge. Hårt dragna slutsatser i universitetens kommunikation  Idag är det vanligt att nyheter har sin grund i nya forskningsresultat som kommunicerats via pressmeddelanden. Många journalister får något särskilt ömt i blicken om slutsatserna är hårt formulerade och berör ett ämne som ligger i tiden. Det här är naturligtvis universitetens kommunikationsavdelningar väl medvetna om. Antalet kommunikatörer växer och arbetet med att nå ut med nya rön till nyhetsredaktioner har blivit en viktig del i kampen om forskningsanslag och universitetens varumärke. Hur påverkar egentligen det här ömsesidiga beroendet journalistiken? Har universitetens egen kommunikation någon skuld när vetenskapsjournalistiken brister? Vi har undersökt det här med ett aktuellt exempel från veckan. Reporter: Jonna Westin.  Chefredaktören som vägrar se sig själv på dubbla stolar Intressekonflikter är något journalister ofta återkommer till. Att granska hur politiker, näringslivstoppar eller fackföreningsledare sitter på dubbla stolar har länge varit ett klassisk journalistisk avslöjande. Men låt oss vända på den här steken för en stund.  Helena Giertta är chefredaktör för tidningarna Journalisten och Finansliv och VD för ett produktionsbolag som producerar  fackförbundstidningar. I sin roll ena roll, den som chefredaktör, har hon i sina ledartexter under lång tid varit stenhård i sin kritik mot hur Lärarförbundet agerat när det gäller sina tidningar.  Men i sin andra roll, den som VD, kom det i veckan fram att hon hört av sig till just Lärarförbundet för att erbjuda sig att ta över produktionen av tidningarna. Reporter: Johan Cedersjö.

Introduktion   Idag är intervaller det mest effektiva (lagliga) sättet att öka vårt syreupptag. Och syreupptaget i sig styr hur snabbt du kan springa/cykla/skida i alla pulszoner och korrelationen mellan ökat syreupptag och aerob idrottsprestation är tämligen solklar. Oftast pratar vi om erkända, välstuderade intervallformer som 4x4min, 4x8min, 16x1min och så vidare. Men nu har det kommit ut en första studie (vad vi vet) som tittar på ett upplägg med korta tidseffektiva sprinter utomhus på vanlig asfalt och vilken effekt det har på redan vältränade löpare – och resultatet är bra så detta avsnittet vill du inte missa! På slutet svara vi också på några lyssnarfrågor om kreatin, tröskelträning och kolhydrater efter styrketräning. Tidsschema: 00:55 Intro och tips till dig som har begränsad tid till träning 01:38 Ny studie om korta sprintintervaller 03:25 Hur studien såg ut 06:52 Studiens resultat 12:25 Vad förbättrades hos testpersonerna 13:15 Slutsatser 17:30 Vi svara på lite frågor 18:00 Spelar det någon roll när på dagen man tar sina 5g kreatin? 21:25 Tröskelträning, träna tröskel för att höja tröskel eller inte? 28:30 Behövs kolhydrater i återhämtningsdrycken vid gympass 2-3 gånger i veckan?   Huvudområden   Korta tidseffektiva sprint-intervaller Positiva resultat på syreupptaget Frågestund om kreatin, tröskelträning och kolhydrater efter styrketräning   Vill du hellre se oss på youtube klickar du här Artikeln hittar du: Här Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig prestation.tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se 

Redaktioner drog stora växlar utifrån webbundersökning i Kamratposten. I Timrå-politiker över blockgränsen sågar valbevakningen. Förslag om elektronikförbud i rättssalar är rapporteringen i fara? Hård dom  på lös grund över pappors förmåga att trösta  Att pappor ratas när barn vill ha tröst och att barn hellre pratar med ingen alls än med sina pappor när de är ledsna. Det var en nyhet som fick stor spridning i slutet av förra veckan.Den kom till ur en webbenkät hos den populära barn- och ungdomstidningen Kamratposten, där tidningen bett sina läsare att svara på olika frågor om sin vardag. Men som grund för rubriker om att barn ratar sina pappor duger faktiskt inte enkäten som underlag. Reporter: Jonna Westin. Svidande politikerkritik om lokal valbevakning I Timrå i Medelpad har en lokal mediedebatt blossat upp i kommunen efter valet om hur den dagstidning som finns kvar på orten klarade valrörelsen. Inte alls så bra, lyder betyget från flera politiker i kommunen. I det politiska livet är de motståndare - men i den här frågan - är dom rörande överens om att bevakningen både var för tunn och för okritisk. Sundsvalls tidning försvarar dock sin rapportering. Reporter: Evalisa Wallin. Nytt lagförslag hotar rättegångsrapportering  Liveflöden och direktrapportering inifrån rättssalen har på senare år blivit en självklarhet för så gott som alla nyhetsmedier i samband med stora rättegångar. Men nu finns ett lagförslag som kan riskera att få stora konsekvenser för journalisters möjligheter att rapportera inifrån rättegångar. All elektronisk utrustning ska som huvudregel vara avstängd och undanstoppad heter det, om inte en domare bestämmer sig för att bevilja ett undantag. Mediebranschen är oroad och kritisk. Men så sent som för två veckor sedan gav Lagrådet klartecken. Reporter: Therese Rosenvinge.

Hur kan det kritiserade betygssystemet göras bättre? Används för mycket datorer i skolan? Ska vi ha mer katederundervisning? Vi diskuterar skolan med två politiker och två forskare. Vetenskapsradions veckomagasin utgörs denna vecka helt av en diskussion om skolfrågor med gymnasieminister Anna Ekström (S) och liberalernas talesperson i utbildningspolitiska frågor Christer Nylander. Med i studion finns också Anna Sjögren, nationalekonom vid Uppsala Universitet och IFAU, och pedagogikforskaren Sverker Lindblad vid Göteborgs Universitet. Vi tar veckans tre Vetandets värld-program om skolan som utgångspunkt. Måndagens program handlade om digitaliseringen, tisdagens om katederundervisning kontra eget arbete och onsdagens om betygssystemet och alternativ till det. Ulrika Björkstén ulrika.bjorksten@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

DN skrev om sexuella trakasserier på medieutbildning och Paragraf gick till motattack. Mediers försiktighet vid självmord. Metoo i riksdagen, brist på politiskt intresse eller bristande journalistik? Ensidig granskning av kritiserad DN-publicering Nyligen publicerade sajten Paragraf en motattack mot den granskning som Dagens Nyheter gjort om sexuella trakasserier och sexism på skolan Medieinstitutet. En lärare trädde nu fram; han kände sig utpekad och felaktigt anklagad i granskningen. Det här är ett av flera fall där anklagade nu slår tillbaka, men där svaret på frågan om vad som faktiskt hänt slutar med att ord står mot ord. Jonna Westin har ägnat veckan åt att kolla närmare på DN:s granskning och funnit att det finns anledning att ställa frågor. Men, visar det sig, frågor finns det även anledning att ställa till sajten Paragraf. Behöver pressetiken uppdateras när det gäller självmord? Trots att självmord är ett stort folkhälsoproblem och till och med den vanligaste dödsorsaken bland unga, rapporterar medier av tradition väldigt lite och väldigt sällan. Men det finns rörelser som kritiserar det här. Överdriven ängslighet och medial beröringsskräck kring ett stort samhällsproblem riskerar, menar de, snarare att vi som samhälle inte tar tag i problemen. Reporter Ebba Kulneff. Hjälp och stöd om du har självmordstankar Stora metoo-slutsatser dragna på tomma bänkrader I måndags, i en så kallad aktuell debatt, togs metoo upp i Riksdagen. 15 kvinnor och tre män närvarade vilket fick flera medier att vinkla på bristande engagemang. Men vilka slutsatser om engagemang kan egentligen dras baserat på närvaron i Riksdagen? Reporter Johan Cedersjö.

Vad händer med kroppen när en fitnessatlet eller byggare går på en hård diet för att få ner kroppsfettet väldigt långt? Och vilka effekter kan man se hos annars friska män som tenderar att äta för lite energi? I avsnitt 57 av Tyngre Träningssnack snackade vi om fenomenet relativ energibrist hos främst kvinnliga idrottare som innebär att de äter för lite energi trots att de inte går ner i vikt. I det här avsnittet så fortsätter Jacob och Wille diskussionen i ämnet fast denna gången är fokuset på män och till sin hjälp av de Petter Fagerberg som nyligen publicerat en översiktsartikel på ämnet. Hålltider 00:00:00 Introduktion av Petter Fagerberg 00:04:19 Utbildning inom nutrition med IOC 00:05:42 Hur påverkas män av relativ energibrist? 00:07:25 Vad menas med energitillgänglighet? 00:09:09 Vad innebär det att vara i relativ energibrist? 00:12:32 Ingångsläget inför studien på byggare och relativ energibrist 00:15:23 IOCs utbildning inom idrottsnutrition 00:20:53 Studier på män och relativ energibrist 00:22:21 Varför fokus på naturliga bodybuilders? 00:27:54 En tävlingdiet som gick relativt bra 00:38:35 Större underskott utan snabbare viktnedgång 00:42:39 Ännu större underskott gav mer muskelförlust 00:47:45 Slutsatser från alla tre casen på byggare inför tävling 00:49:01 Att publicera en översiktsstudie som ensam författare 00:52:38 Kontrollerade studier på friska män 00:53:02 Minnesota starvation studien 01:02:26 Fetare efter jämfört med före en svältperiod 01:05:23 Hormonpåverkan på kort sigt vid låg energitillgänglighet 01:09:02 Tappa fett och bygga muskler samtidigt 01:10:04 Lägre testosteron på underskott oavsett proteinintag 01:12:27 Mer protein minskar muskelförlusten 01:17:35 Spelar det någon roll hur du uppnår ditt underskott? 01:23:40 Påverkan vid högre kaloriintag på proteinsyntesen 01:32:52 Extrema situationer inom det militära 01:38:18 Strävar kroppen efter att återställa muskelmassan istället för fettmassan? 01:39:45 Energitillgänglighet är ett nytt sett att se på saker och ting 01:40:37 Praktiska tips för den som vill deffa 01:45:47 Gör det att gå ner i vikt med ganska hög energitillgänglighet? 01:48:30 Hormonnivåer hos män och benhälsa 01:51:34 Petters framtida doktorandstudier   OBS: Vissa gånger i avsnittet så säger Petter ”effekter på” trots att studierna har då diskuterar egentligen inte kan påvisa något orsaksamband och därför vill han vara tydlig så här i efterhand att han inte heller menar det.

Nyss hemkomna från USA delar Chefekonom Annika Winsth och Chefsstrateg Mikael Sarwe med sig av sina viktigaste slutsatser. Disclaimer All opinions and estimates in this podcast are, regardless of source, given in good faith, and may only be valid as of the stated publication date and are subject to change without notice. The podcast is intended only to provide general and preliminary information to investors and shall not be construed as the basis for any investment decision. This publication or report has been prepared by Nordea Markets as general information for private use of investors to whom the publication or report has been distributed, but it is not intended as a personal recommendation of particular financial instruments or strategies and thus it does not provide individually tailored investment advice, and does not take into account the individual investor’s particular financial situation, existing holdings or liabilities, investment knowledge and experience, investment objective and horizon or risk profile and preferences. The investor must particularly ensure the suitability of an investment as regards his/her financial and fiscal situation and investment objectives. The investor bears the risk of losses in connection with an investment. Before acting on any information in this publication or report, it is recommendable to consult one’s financial advisor.

Billiga, trådlösa och strömsnåla sensorer gör det möjligt att samla in data från den fysiska världen. Sjunkande priser på lagring gör det möjligt att spara mer. Och allt mer kraftfull beräkningskapacitet gör att mer avancerade beräkningar går att genomföra. Många företag hittar tillämpningar i olika nischer för den här generella teknikutvecklingen. Anders har för tionde […] The post #073 – Samla in, lagra och analysera – om nya sätt att dra slutsatser appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

Fredrik Hedenskog och Max Wiman, nyss hemkommen från bevakningen av MFF:s träningsläger i Spanien, analyserar matcherna och lägret som helhet. Hur sammanfattar man matcherna mot Östersund (0–2) och Sirius (3–1)? Vilka spelare har stärkt sina aktier? Vilka ser ut att få det svårt i konkurrensen? Vem ska spela var? Varför valde MFF en budgetlösning för lägret? Podden går sedan vidare med att diskutera spelarna som inte har vänt hem till MFF, utan spelar för allsvenska konkurrenter 2017.

Magnus och Henrik överreagerar och snabbanalyserar de två första veckorna av NBA-säsongen. Suger Dallas? Är Lakers roligast? Vad gör DeRozan?

Alla Leder firar 1 år och vi samtalar om livet, förutfattade meningar och livet i allmänhet. Erfarenheter från livet, barns reflektioner och allmän livsglädje. Vi gör personlig utveckling konkret och inspirerande. Jingel: Ina Forsberg

Fredrik Hedenskog, Fredrik Lindstrand och Max Wiman grottar ner sig i MFF:s träningsläger i Dubai med fokus på de två träningsmatcherna mot FC Köpenhamn och FC Midtjylland. MFF-podden diskuterar också Guillermo Molins kontraktsläge och status i klubben och diskuterar vilket lag Allan Kuhn ska satsa på i cupen. Dessutom: en framåtblick mot årsmötet och diskussion om de inkomna motionerna som yrkar att MFF på nytt ska ha dam- och flickfotboll i sin verksamhet.