Podcasts about dofter

Ett underskattat sinne som påverkar oss mer än man kan tro. I vår visuella tid har luktsinnet hamnat i skymundan vad vinner man på att stanna upp och dofta på omgivningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utan luktsinne försvinner 95 % av smakupplevelser, personer som saknar förmågan att lukta blir oftare brandskadade och matförgiftade och lukten kan till och med hjälpa oss i valet av partner. Dofter är ett tvärsnitt mellan våra tankar och känslor, de är starkt kopplade till våra minnen, något man kan leka med som parfymtillverkare. Hur låter det t.ex med en parfym som luktar blod, krutrök, bandage och betong? Rumänska David-Lev Jipa-Slivinschi skapar dofter som sällan luktar gott, han vill att dofterna ska berätta en historia. Hör även luktforskaren Johan Lundström som digitaliserar dofter som i framtiden kan sippra ut från våra TV-apparater – och skickas till läkare vid digitala vårdbesök. Medverkar i programmet gör även Jonas Olofsson, professor i psykologi och luktforskare vid Stockholms universitet, Jenny Lantz, författare till boken Expedition parfym och Bill S. Hansson, professor i neuroetologi vid Max Planck-institutet för kemisk ekologi i Jena. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf

Försommaren är här och med alla dessa fantastiska dofter. Avsnittet är inspelat på distans!Musik: Beata RautioFoto: PrivatRedigering och klipp: Heli BrewitzKontakt podcast: jagarmodig@gmail.comFölj oss: instagram.com/jagarmodig/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ur innehållet: Nu blir det rabatt på bussar och tåg – men inte i färdtjänsten. Arvsfondsförsvinnande kan bli problem för synskadeprojekt. Dofter, ljud och allra sist i mål – så var Torbjörns Vasalopp. Enkelt och gott – Britt Persson visar hur du lagar fina fisken.

Kanske är trädgården bäst så här års. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pernilla och John fördjupar sig i varför växternas blad blir röda och gula om hösten. Veckans hack tipsar om hur du sparar höstens färgglada löv.Pernilla Månsson Colt och John TaylorPernilla och John är två av Sveriges mest profilerade inom trädgårdsområdet och är kända från SVT-programmet ”Trädgårdstider”. Där har vi hört deras vänskapliga gnabbande kring det mesta gällande odling, plantering och beskärning. Pernilla Månsson Colt är dessutom programledare för ”Ring så spelar vi" i P4 samt SVT-programmet ”Husdrömmar Sicilien” och vid Nobelfirandet.Lyssnarnas frågor besvarasI varje program besvarar Pernilla och John några av de lyssnarfrågor vi fått.Skicka in din fråga till tradgarden@sverigesradio.seProducent: Kim OhlssonRedaktör: Eva RobildLjud och redigering: Niklas Skagerlind

2004 startade skattejuristen Jenny Rydhström tillsammans med sina två kusiner e-handelsföretaget Gents.se. 2010 valde hon att köpa ut sina kusiner och har sedan dess byggt upp Sveriges största nätbutik för manlig skönhet. Med ett nördigt intresse för vad som funkar för hennes kunder har Jenny utvecklat affären med egna produkter och fysiska salonger. Jenny menar att det går att påverka sin omgivning med doft och därför tänkte jag att hon ska få ge oss sina do´s and don´ts för hur vi ska dofta för att tex vinna en förhandling eller när vi går in i ett pitchmöte.Vi får veta:· Så funkar en parfyms olika noter· Dofterna du ska använda på jobbet· Dyraste parfymen Jenny köpt· Det räknas som smutsiga dofter· Dofter du bör undvika på jobbet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans PRAT handlar om dofter, som påverkar oss på olika sätt, som t.ex. jordbrukarnas gödsel på markerna, att passera bagerier som bakar bullar, sommarregn med doft från marken och parfymdofter på gott och ont. Dofter som ger oss både minnen och upplevelser. Vilka doftminnen har du? 

Snart är doften av cigg på våra svenska uteserveringar ett minne blott. David Nyman reflekterar över olika starka dofter som genom åren funnits så väl i det privata som i det offentliga. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-06-20.Vid Munkbron i Stockholm låg för hundrafemtio år sedan en pråm full av skit. Till denna skithög, kallad Flugmötet, kördes innehållet i alla Gamla stans dasstunnor – där låg tusentals människors exkrementer, bara ett stenkast från slottet, och stank. När högen växt sig oregerlig kom någon fattig stackare och stakade ut pråmen i Saltsjön, varpå skiten stjälptes av och processen började om. Det var ett tungt arbete, men också en trygg anställning, eftersom skit är en av människans mest pålitliga följeslagare, och vår vilja att göra oss av med den evig.Var som helst i världen där människor flyttat tätt samman har odörer varit naturliga: maten vi ätit har luktat, dassen vi gått på, husen vi bott i och människorna vi älskat. Starka lukter har, fram till våra dagar, varit konstant närvarande i både det offentliga rummet och det privata. Innan elektricitet installerades i våra hus eldade vi med ved och koks. Före bilen använde vi djur som transportmedel. Industrierna spred nya stanker, som sulfat och sulfit, över städerna. Innan vi kunde förlita oss på desinficering, pastörisering och frysning hade odörerna en funktion. Luktade ett sår illa var det infekterat. Luktade maten ruttet var den inte ätbar. Vår näsa var, liksom den varit i tusentals år, ett vitalt instrument för att definiera fara – av den anledningen blev stanken en mänsklighetens bundsförvant. Ibland, som under industrialiseringen, har den till och med varit ett tecken på civilisation, på produktion, och i förlängningen framsteg och välfärd. Men luktens betydelse och inneboende värde har förändrats i takt med den moderna erans möjligheter att slippa den.I Sverige började vi att på allvar gömma vår samhälleliga stank först kring sekelskiftet 1900. Vattentillförseln hade byggts ner i marken några decennier tidigare. Det var en helt nödvändig del av lantbrukarnationens modernisering: det installerades gasljus i gathörnen, man byggde arbetarbostäder och började leda smuts och avfall genom rör och valv. Det handlade till stor del om att stävja sjukdomar. Koleran hade skördat många offer i olika epidemier, smittkopporna kom och gick i vågor. Men det fanns fler anledningar. Sverige befann sig, i skuggan av de europeiska krigen, under lång tid i en explosiv utvecklingsfas – vi blev rika och förseddes därmed med ett val. Att befatta sig med det kroppen och tillvaron ofrånkomligen producerade hade alltid varit en fråga om pengar, och i takt med att välfärden växte fick fler de ekonomiska medlen att välja bort lukt och smuts.I dag är odörerna nästan försvunna ur stadsrummet. Doftmiljön är homogeniserad och valbar, luktsinnets status på dekis. Vissa, som den franske arkeologen Paul Fauré, hävdar att våra luktsinnen i det moderna väst är så underutvecklade att vi, som han uttryckte det, inte kan uppskatta betydelsen av lukt mer än en blind kan beskriva en färgstark scen. I modern litteratur har luktsinnet ofta fått gestalta det djuriska och vilda i människan – i Süskinds roman ”Parfymen” sniffar mördaren exempelvis sitt byte – och det är ett styvmoderligt behandlat sinne inom många vetenskapliga fält.Långt före luktutrensningen, i den förmoderna västvärlden, värderades sinnena annorlunda. Man såg doft som den faktiska essensen – bärare av den inre sanningen om ett objekt. Det var med näsan man kom i kontakt med tingens interiörer, eftersom det utanpåliggande kunde ljuga. Kanske finns i så fall en förklaring till luktsinnets dalande position att söka där. Samtidens sensoriska modell är visuell, den lutar åt integritet, presentation och ytliga interaktioner. Vi kontrollerar och är medvetet kritiska till många av våra intryck: en störande syn går alltid att blunda sig igenom, smaker passerar nästan alltid händerna innan de når munnen. Men lukten registrerar vi omedvetet, ögonblickligen och nästan skyddslöst.Dofter kan dessutom exponera oss. En lukt vi inte har kontroll över riskerar att avslöja något som vi inte är beredda att delge. Den kan på ett ögonblick trigga en psykologisk reaktion: stanken från ett kadaver väcker flyktkänslor, lukten av nybakade bullar en instinktiv trygghet. Den smygande odören från plastmattan i ett omklädningsrum kan i detalj återskapa ångesten som ackumulerades under skoltidens gympalektioner.Vår ömhet, eller motvilja, inför specifika dofter påverkar till och med lagstiftningen. Det har bland annat resulterat i det historiker kallar en ”deodorisering” av det offentliga rummet – det vill säga en utrensning av allt som luktar illa. Den successivt ökande intoleransen för dålig lukt bland de breda massorna är ett välbelagt historiskt faktum, och började redan på 1700-talet. Men de senaste hundra åren har deodoriseringen nått nya nivåer.De första kvalitativa, antiperspiranta deodoranterna kom kring förra sekelskiftet, dass och exkrementhantering försvann med vattenklosetten några decennier senare, liksom arbetsdjuren gjorde med bilens inträde. Före millennieskiftet började rökning i dessa bilar att försvinna, och på krogen förbjöds cigaretter 2005. Numera skulle den som mot bättre vetande luktade svett bland folk eller rökte framför teven snart ha förbrukat sitt sociala kapital.2019 togs nästa steg i deodoriseringen, med ett rökförbud på många platser även utomhus. Det långsiktiga huvudsyftet med förändringen var att Sverige ska bli rökfritt senast 2025. Men är det verkligen folkhälsan som har styrt lagstiftningen?Cigarettrök i offentliga rum är en lukt utom vår kontroll. Plötsligt kan mannen på busshållplatsen plocka upp en cigarett, på uteserveringen trycks tändare igång som små försåtsminor. Vi har kanske ansträngt oss för att lukta gott, och förväntar oss att gå ut på gatan och inkorporeras i ett upplyst samhälle där väldoft är en stor dygd. I stället påminns vi om att människan bara är ett djur, oförmögen att skilja sig från de andra stinkande kreaturen.Enligt den franske historikern Alain Corbin var liklukt den första odören människan rensade ut ur det offentliga rummet. Det var egentligen inte stanken i sig folk hatade, det var snarare att den påminde om deras ändlighet. Man ville helt enkelt gömma, och i förlängningen förneka, det definitiva slutet. Vad ett rökförbud utomhus kommer att ha för effekt på folkhälsan går inte att säga än. Men kanske är det inte lungcancern i sig riksdagen vill åt, utan snarare att gatorna någon gång i framtiden ska lukta så gott att vi glömmer att sjukdomen ens existerar.David Nyman, Skribent och författareLitteratur: Alain Corbin - ”The Foul & The Fragrant”Constance Classen, David Howes, Anthony Synnott - ”Aroma - The cultural history of smell”Paul Fauré - ”Parfums et aromates de l'Antiquité”

Det blir en riktig rackare till blandpodd. Dofter, slipning, hus och dörrar. Häng med!

Ring P1 från Göteborg om bland annat omvärldens insatser för Ukraina, partiledardebatten i söndagens Agenda och överkänslighet för dofter. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

I veckans avsnitt diskuterar vi Andreas nya doft som likt hans klädsel för dagen är inspirerad av vår kanske mest frekvent nämnda stilikon. Vi pratar om storheten bakom skjortor med button under-krage och varför det ALLTID bör rymmas en stickad tröja under en kavaj. Stort tack till veckans partners Longines och VanBruun. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dofter är något som många av oss kan koppla ihop med minnen och känslor, luktsinnet är faktiskt ett av våra viktigaste sinnen. Hur ska man tänka kring doft i trädgården, finns det ställen där det passar extra bra med doft eller platser där man ska undvika för intensiva dofter? Vilka växter doftar extra gott och är väl värda sin plats i trädgården? Hur får man en trädgård som har en air av väldoft under hela säsongen? Ulrika och Linda ger sina bästa tips! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi omger oss av mängder av dofter. Nu till våren kan vi känna doften av blommande träd och blommor. Många dofter väcker minnen. Kan doften av nybakat bröd göra att du färdas tillbaka till barndomen? Många av oss har hem med doftljus, väldoftande rengöringsmedel och tvätt som doftar sött.Kanske har du en favoritparfym som du inte kan vara utan. Har du minne av en dejt då sin partners doft fick dig att bli extra intresserad?Minns du hur din mormors handkräm luktade eller att det då hängde starkt luktande malmedel i garderoben? Vilka intryck gjorde de dofterna och lukterna på dig? Finns det någon doft som gör dig på gott humör? Kan du blunda och minnas doften av hyacint, fresia eller rosor?Du som är uppvuxen i ett annat land kanske får härliga associationer från hemlandet när du känner dofter av viss krydda i en maträtt.I många finländska hem kan man de kommande dagarna känna doften av hemmagjorda munkar och den färdigjästa drycken Sima. Det är en årlig tradition att laga dessa till den 1 maj.Ring, skriv eller maila till oss på Karlavagnen på måndag och berätta om dina minnesvärda doftminnen.Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du få tala finska med programledaren.Ring på telefonnummer 020 22 10 30. Skriv gärna till oss på våra sociala medier eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.seKarlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.Programledare: Pia HerreraProgrammet startar kl. 22:12 i P4 och kl. 21:40 i Sveriges Radio Finska. Du kan ringa till oss på måndag från och med kl. 21:00Producent: Maria RepitschAnsvarig utgivare: Anne Sseruwagi, Sveriges Radio Finska

Stötta oss på Patreon: http://patreon.com/tombola Skicka in ämnen till tombolan: tombolapodcast@gmail.com Köp vår merch: https://podstore.se/podstore/tombola-podcast/  Instagram: @carlstanleyy & @_marcusberggren Tombola Podcast klipps av Niklas Runsten @niklasrunsten

Dessutom i Godmorgon världen krönika av Nina Solomin, kåseri av Lotta Eriksson, panelen och Public Service. Timme 1: * Vad händer bakom valkulisserna i Ryssland? * Så lyckades de tyska socialdemokraterna vända valvindarna * Unga afghaner flyr till grannlandet Tadzjikistan * Så doftar trygghet - om parfymerad offentlighet * Krönika av Nina Solomin * Panelen Timme 2: * Valet i Kanada och premiärminister Trudeaus uppgång och - fall? * Public Service - säsongspremiär! * Suzanne Osten gör ny pjäs på Unga klara - hur mycket klarar barn att se? * Utbildning utomhus - ökat intresse under pandemin * Vad blir kvar efter pandemin - Emma Frans funderar * Kåseri av Lotta Eriksson

Vi snackar om den doftande trädgården (slutligen, först snackar vi om mycket annat). Vad gillar vi, hur doftar det, vi vrider och vänder lite på dessa begrepp. Blommar det? - Ja självklart!!! Trevlig lyssning!

Maskar, Kalsonger & Dofter! by Lena & Susann Algeskär

Just som snön smälter bort och all hundskit glatt tittar fram så pratar Johan och Thomas om stadens dofter och lukter. Vad doftar gott? Vad stinker värst? Detta och mycket mer i veckans avsnitt som inte lämnar någon oberörd. Inlägget 323. Stadens dofter dök först upp på En Kvart i Veckan.

Det doftar sensommar, surströmmingspremiär, nyframplockad höstjacka och bortglömd gympapåse. Och visst slår det an en ton?

- För varje andetag var det som jag drog in en del av hennes själ i min. Thomas Lindström är en mångsysslande kyrkogårdsarbetare som delar sin fritid mellan fiolen, skrivandet och springandet. Han springer långt, maraton och ultramaraton. Producent Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se

Får doften av tång och tjära dig att minnas barndomen vid havet? Påminner bensinlukten om din första moppe, eller lukten av såpa om dina farföräldrar? Hägg och syren, nyklippt gräs, mormors parfym, blöt asfalt, havssalt, bensin och båtfärg. Så här års omges vi av massor av dofter och i Karlavagnen söndag vill vi höra om just dofter och vilka känslor de väcker hos dig. Blir du lugn av lukten från ett stall? Får doften av tallskog och nygräddade bullar dig att kastas tillbaka till dagarna på kollot? Har du sparat en tröja som luktar som någon du håller kärt - tryggt och varmt? Eller får en viss lukt dig att rysa av ett dåligt minne? Samtidigt är det kanske många som just nu inte får känna den där doften som man älskar på grund av restriktioner, reseförbud och social distansering? Saknar du doften av ett svettigt omklädningsrum, en fullsatt idrottsläktare eller lukten från det andra hemlandet, där marknader och affärer badar i dofter? Längtar du efter att få känna doften av ditt nyfödda barnbarn? Många tappar också lukt- och smaksinnet när man insjuknat i covid-19. Hur är det? Vilken doft saknar du mest? Dofter och lukter kan snabbt ta oss tillbaka till en viss plats eller situation. De kan få oss att längta och de kan få oss att sakna. I Karlavagnen söndag med Bosse Pettersson, vill vi höra om det. Om lukter som väcker minnen och känslor. Programmet börjar som vanligt kl. 21.40 och slussen öppnar kl. 21.00. Numret är: 020-22 10 30 Men du kan redan nu mejla karlavagnen@sverigeradio.se eller skriva till oss på sociala medier. Karlavagnen i sociala medier:  Facebook Instagram

Betald reklam med Kicks.se: Koden TVASYSTRAR ger 20% på veckans utvalda favoriter fram tills 20/5 23:59. För att komma till våra produkter: http://bit.ly/TvasystrartipsarTvå systrar tipsar är här! I 12 veckor framåt kommer ni kunna följa oss genom ett extra avsnitt i veckan där vi tipsar om våra beautyfavoriter. I veckans avsnitt pratar vi om DOFTER. Vi tipsar om våra favoritparfymer och även ett inslag med herrdoft. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lisen Sundgren menar att vi behöver lite naturkontakt varje dag - det mår vi bättre av. Det är också medicin att se ett resultat i trädgårdsarbetet, t.ex. att rensa ogräs eller kratta löv. Dofter kan också vara medicin, bara att sitta och andas i trädgården eller i skogen. I detta avsnitt får du inspiration till att se din trädgård och naturen som medicin för ditt välbefinnande. 

- För varje andetag var det som jag drog in en del av hennes själ i min. Thomas Lindström är en mångsysslande kyrkogårdsarbetare som delar sin fritid mellan fiolen, skrivandet och springandet. Han springer långt, maraton och ultramaraton. Producent Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Snart är doften av cigg på våra svenska uteserveringar ett minne blott. David Nyman reflekterar över olika starka dofter som genom åren funnits så väl i det privata som i det offentliga. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna Vid Munkbron i Stockholm låg för hundrafemtio år sedan en pråm full av skit. Till denna skithög, kallad Flugmötet, kördes innehållet i alla Gamla stans dasstunnor där låg tusentals människors exkrementer, bara ett stenkast från slottet, och stank. När högen växt sig oregerlig kom någon fattig stackare och stakade ut pråmen i Saltsjön, varpå skiten stjälptes av och processen började om. Det var ett tungt arbete, men också en trygg anställning, eftersom skit är en av människans mest pålitliga följeslagare, och vår vilja att göra oss av med den evig. Var som helst i världen där människor flyttat tätt samman har odörer varit naturliga: maten vi ätit har luktat, dassen vi gått på, husen vi bott i och människorna vi älskat. Starka lukter har, fram till våra dagar, varit konstant närvarande i både det offentliga rummet och det privata. Innan elektricitet installerades i våra hus eldade vi med ved och koks. Före bilen använde vi djur som transportmedel. Industrierna spred nya stanker, som sulfat och sulfit, över städerna. Innan vi kunde förlita oss på desinficering, pastörisering och frysning hade odörerna en funktion. Luktade ett sår illa var det infekterat. Luktade maten ruttet var den inte ätbar. Vår näsa var, liksom den varit i tusentals år, ett vitalt instrument för att definiera fara av den anledningen blev stanken en mänsklighetens bundsförvant. Ibland, som under industrialiseringen, har den till och med varit ett tecken på civilisation, på produktion, och i förlängningen framsteg och välfärd. Men luktens betydelse och inneboende värde har förändrats i takt med den moderna erans möjligheter att slippa den. I Sverige började vi att på allvar gömma vår samhälleliga stank först kring sekelskiftet 1900. Vattentillförseln hade byggts ner i marken några decennier tidigare. Det var en helt nödvändig del av lantbrukarnationens modernisering: det installerades gasljus i gathörnen, man byggde arbetarbostäder och började leda smuts och avfall genom rör och valv. Det handlade till stor del om att stävja sjukdomar. Koleran hade skördat många offer i olika epidemier, smittkopporna kom och gick i vågor. Men det fanns fler anledningar. Sverige befann sig, i skuggan av de europeiska krigen, under lång tid i en explosiv utvecklingsfas vi blev rika och förseddes därmed med ett val. Att befatta sig med det kroppen och tillvaron ofrånkomligen producerade hade alltid varit en fråga om pengar, och i takt med att välfärden växte fick fler de ekonomiska medlen att välja bort lukt och smuts. I dag är odörerna nästan försvunna ur stadsrummet. Doftmiljön är homogeniserad och valbar, luktsinnets status på dekis. Vissa, som den franske arkeologen Paul Fauré, hävdar att våra luktsinnen i det moderna väst är så underutvecklade att vi, som han uttryckte det, inte kan uppskatta betydelsen av lukt mer än en blind kan beskriva en färgstark scen. I modern litteratur har luktsinnet ofta fått gestalta det djuriska och vilda i människan i Süskinds roman Parfymen sniffar mördaren exempelvis sitt byte och det är ett styvmoderligt behandlat sinne inom många vetenskapliga fält. Långt före luktutrensningen, i den förmoderna västvärlden, värderades sinnena annorlunda. Man såg doft som den faktiska essensen bärare av den inre sanningen om ett objekt. Det var med näsan man kom i kontakt med tingens interiörer, eftersom det utanpåliggande kunde ljuga. Kanske finns i så fall en förklaring till luktsinnets dalande position att söka där. Samtidens sensoriska modell är visuell, den lutar åt integritet, presentation och ytliga interaktioner. Vi kontrollerar och är medvetet kritiska till många av våra intryck: en störande syn går alltid att blunda sig igenom, smaker passerar nästan alltid händerna innan de når munnen. Men lukten registrerar vi omedvetet, ögonblickligen och nästan skyddslöst. Dofter kan dessutom exponera oss. En lukt vi inte har kontroll över riskerar att avslöja något som vi inte är beredda att delge. Den kan på ett ögonblick trigga en psykologisk reaktion: stanken från ett kadaver väcker flyktkänslor, lukten av nybakade bullar en instinktiv trygghet. Den smygande odören från plastmattan i ett omklädningsrum kan i detalj återskapa ångesten som ackumulerades under skoltidens gympalektioner. Vår ömhet, eller motvilja, inför specifika dofter påverkar till och med lagstiftningen. Det har bland annat resulterat i det historiker kallar en deodorisering av det offentliga rummet det vill säga en utrensning av allt som luktar illa. Den successivt ökande intoleransen för dålig lukt bland de breda massorna är ett välbelagt historiskt faktum, och började redan på 1700-talet. Men de senaste hundra åren har deodoriseringen nått nya nivåer. De första kvalitativa, antiperspiranta deodoranterna kom kring förra sekelskiftet, dass och exkrementhantering försvann med vattenklosetten några decennier senare, liksom arbetsdjuren gjorde med bilens inträde. Före millennieskiftet började rökning i dessa bilar att försvinna, och på krogen förbjöds cigaretter 2005. Numera skulle den som mot bättre vetande luktade svett bland folk eller rökte framför teven snart ha förbrukat sitt sociala kapital. 2019 togs nästa steg i deodoriseringen, med ett rökförbud på många platser även utomhus. Det långsiktiga huvudsyftet med förändringen var att Sverige ska bli rökfritt senast 2025. Men är det verkligen folkhälsan som har styrt lagstiftningen? Cigarettrök i offentliga rum är en lukt utom vår kontroll. Plötsligt kan mannen på busshållplatsen plocka upp en cigarett, på uteserveringen trycks tändare igång som små försåtsminor. Vi har kanske ansträngt oss för att lukta gott, och förväntar oss att gå ut på gatan och inkorporeras i ett upplyst samhälle där väldoft är en stor dygd. I stället påminns vi om att människan bara är ett djur, oförmögen att skilja sig från de andra stinkande kreaturen. Enligt den franske historikern Alain Corbin var liklukt den första odören människan rensade ut ur det offentliga rummet. Det var egentligen inte stanken i sig folk hatade, det var snarare att den påminde om deras ändlighet. Man ville helt enkelt gömma, och i förlängningen förneka, det definitiva slutet. Vad ett rökförbud utomhus kommer att ha för effekt på folkhälsan går inte att säga än. Men kanske är det inte lungcancern i sig riksdagen vill åt, utan snarare att gatorna någon gång i framtiden ska lukta så gott att vi glömmer att sjukdomen ens existerar. David Nyman, Skribent och författare Litteratur:  Alain Corbin - The Foul & The Fragrant Constance Classen, David Howes, Anthony Synnott - Aroma - The cultural history of smell Paul Fauré - Parfums et aromates de l'Antiquité

Vår fältreporter kollar in hoppkräftornas märkliga dofter som påverkar växtplankton att sända ut ljus eller bilda gift. Och så möter vi den sällsynta nipsippan. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. På lördag ägnar vi oss åt världens sannolikt vanligaste djur: den lilla hoppkräftan. Trots att den bara är runt millimetern stor påverkar den livet över hela haven genom att släppa ut speciella kemikalier. Växtplankton känner av kemikalierna som en slags lukt, och i rädsla för att bli uppätna av hoppkräftorna försvarar de sig. En del gör det genom att producera ljus - mareld - som skrämmer hoppkräftorna så att de lämnar planktonen i fred. Andra producerar gift eller krymper i storlek. Varför gör hoppkräftorna så här? Troligtvis är det helt ofrivilligt. Det här har Erik Selander, forskare i marina vetenskaper, och Jenny Lindström, forskningsrådgivare på Göteborgs universitet, tittat på. Vår fältreporter Anneli Megner Arn håvar hoppkräftor tillsammans med dem i sändningen på lördag, på plats vid Nya varvet i Göteborg. Och så möter vi en exklusiv skönhet - nipsippan. Botanisten Gun Ingmansson visar Sveriges bästa plats för den ludna och lila sippan - File Hajdar på Gotland. Undrar du över meningen med livet? Lisa Henkow har ett svar i veckans kråkvinkel. Och så ringer vi upp Kerstin Andersson som såg två huggormar i ett märkligt, flygande möte. Ormexperten Claes Andrén förklarar vad det handlar om. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Ur innehållet: DO överklagar dom som de själva vann. Han dresserar hästar till att leda honom. Prova på punktskrift lockar många. Dofter väcker minnen på luktutställning.

Varför är våra starkaste och mest livfulla minnen ofta kopplade till en speciell doft? Vi besöker forskare vid Karolinska institutet för att få svaret. Dofter och lukter påverkar oss mer än man kan tro - i bland annat partnerval och för att undvika faror. Men vad är egentligen en lukt, och hur kan en speciell doft vara så viktig för att framkalla ett minne? Vår reporter Katarina Sundberg använder sin favoritdoft för att hitta svaret. I programmet hör du också Johan Lundström, docent vid Karolinska institutet, Janina Seubert, forskarassistent, Karolinska institutet och Saskia Borg, student vid Leidenuniversitetet. Programmet är en repris från den 17 oktober 2017. Missa inte del två i miniserien om vårt luktsinne: Luktexperiment i magnetkamerans vrål

I den här intervjun med Elin får vi veta hur det är att leva ett liv helt utan doft. Är det som du tror att inte kunna känna doften av en jordgubbe? Och vad är det mer än matens lukt som får oss att uppleva den perfekta måltiden? Svaren får du i podden.

I vilket Jonas Olofsson, docent i psykologi vid Stockholms universitet, pratar om hur dofter formar människans uppfattning och förståelse av omvärlden.

I det tolfte avsnittet fortsätter vi att prata om porslinsblommor med Torill Nyhuus från Svenska Hoyasällskapet. Hon lär ut hur man tar sticklingar, ger sina bästa tips mot ohyra och berättar om hur man får en lång och härlig blomning. Men hur är det med doften? Enligt Torill doftar vissa arter smörkola – och andra sperma.   

Välkommen in bakom kulisserna i skönhetsvärlden. Här diskuterar precis allt vi anser vara skönhet – från den snyggaste makeupen, skönhetsmat och serum-nörderi till större frågor som skönhetsideal, hur social medier förändrar vår syn på vårt eget utseende eller hur en doft egentligen påverkar våra känslor. Podden drivs av STYLEBY:s egna skönhetsredaktör Anja Skeppe Grahn tillsammans med STYLEBY-vännen Tina Misaghi – skönhetsfantast, skribent på Bon.se och DJ. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dofter och lukter! Sommaren är här och med den svett, gammal ost och ruttna sockar men också blommande viol, ros och syrén. Doftens och luktens högtid är här! Tomas inleder stenhårt med ett finskt talesätt. Hur förhåller sig  Nadine, Thomas och Johan till starka dofter och lukter? Vad tar oss tillbaka till barndomen? Vi gör … Fortsätt läsa 130. Doft & lukt Inlägget 130. Doft & lukt dök först upp på En Kvart i Veckan.

Brother from another mother Podcast Avsnitt. 22 "Dofter av Italien" Instagram: @brotherfromanothermotherpod Facebook: Brother from another mother Podcast Mail: brotherfromanothermotherpod@gmail.com

Denna veckan blir det syften, lukter och aha-upplevelser! MYCKET nöje! Ladda ner appen TFKPC och prova premium 14 dagar på Tackforkaffet.se!   Hämta appen här: App Store Google Play    

Kalle Lind pratar med serievetaren Göran Semb om Sköra söndag, Dofter på vitt, Spadarna på Hill Street, Avsnoppande svar på dumma frågor, invikningsbilder, Nonsens i annonser och Richard Herrey.

Det finns ju vissa fantastiska dofter man uppskattar, så som nylagad mat, doften av nyklippt gräs eller varför inte doft av ett nyfött barn? Men dessa passar sig kanske inte som doftljus.. Gänget pratade om dofter som man verkligen gillar, men inte skulle vilja ha som doftljus.

Hur långt kan ett öga se? Det enklaste svaret är hur långt som helst. Dofter tunnas ut ganska fort. Ljud klingar av och blir ohörbara efter att ha färdats en bit. Känseln – ja, den når inte längre än våra kroppar. Men synen kan nå oerhört långt.

Dofter, Att hantera en separation, Mens, Semester. Etc. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dofter, färger, känslor kring West Ham, exklusivt med Joel Ekstrand, den nakna sanningen om Louis van Gaal berättad av hans första skyttekung Stefan Pettersson, Raheem Sterling och hur Premier League-klubbarna förvaltar sina pund. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dofter har en sällsynt förmåga att locka fram minnen och känslor hos oss. Luktsinnet har därför setts som ett känslomässigt sinne, och genom historien har man traditionellt ansett att luktsinnet saknar intellektuella egenskaper. Men nya experiment vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet som publiceras i senaste numret av Psychological Science pekar i helt motsatt riktning. Luktsinnet är kunskapsbaserat och smartare än vi trott, och kanske är det därför dags att uppvärdera luktsinnet. Det säger Jonas Olofsson, docent i psykologi. Cyankalium, arsenik och stryknin - i världslitteraturen har människor tagit livet av varandra med olika gifter sedan litteraturens begynnelse. De flesta av oss tänker kanske på pusseldeckare av Agatha Christie eller Dorothy Sayers, men giftmorden har varit ett vanligt motiv från det att Sokrates tvingades tömma giftbägaren via sagorna om Snövit och Törnrosa till klassiker av Shakespeare och Hjalmar Söderberg. Det här är något som intresserat Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet och författare till den nya boken En dos stryknin, om gifter och giftmord i litteraturen. I en ny serie guidar han oss genom giftmordens litterära historia. Programledare är Urban Björstadius.

Så här i juletid är det många barndomsminnen som väcks till liv när vi känner dofterna av gran och kryddnejlika. Människans förmåga är unik när det gäller att minnas episoder och tänka tillbaka på enskilda händelser, och ofta väcks minnena till liv genom olika ledtrådar som ljud, bilder och lukter. Välkänt är ju hur huvudpersonen i Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt plötsligt minns olika händelser från barndomen då han känner doften och smaken av lindblomste och madeleinekaka, och ny forskning visar att just luktsinnet kan föra oss tidigt tillbaka i livet. Det berättar psykologiforskarna Johan Willander och Kristina Karlsson. Dessutom handlar det om detektivernas detektiv. Nu är han nämligen här igen, Sherlock Holmes, i nya filmen Sherlock Holmes - A game of Shadows. I 124 år har han underhållit och fascinerat oss, men också ständigt omformats, så frågan är vem Sherlock Holmes egentligen är idag? Vår reporter Tobias Svanelid tog med sig Sherlock Holmesexperten Mattias Boström för att se den nya filmen. Programledare är Urban Björstadius.

Dofter från en svunnen tid. My och Linnéa från The Angry Law Show bryter sig in i sitt gamla omklädningsrum på Torslanda högstadieskola och minns sina gympalärare. Är det en bra eller dålig grej mån tro? Veckans gäst är fotbollsspelaren Jane Törnqvist, aktuell i Kopparbergs/Göteborgs FC med 109 landskamper med Sveriges damlandslag i bagaget.