Podcasts about lule tekniska universitet

Har du någonsin undrat hur tid och rum hänger ihop när vi pratar om rymden? I detta spännande avsnitt av "Har vi åkt till Mars än?" tar programledarna Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson, tillsammans med universitetslektorn Sören Holst från Stockholms Universitet oss med på en fascinerande resa genom koncepten tid och rum. Tillsammans utforskar de hur hastigheten av ljus påverkar våra rymdresor och hur tid kan upplevas olika beroende på hastighet och gravitation. Sören förklarar på ett lättförståeligt sätt hur tid mäts och hur den relativistiska effekten gör att tid kan gå olika snabbt beroende på rörelse och plats. De träffar också René Laufer, professor i rymdtekniska system på Luleå Tekniska Universitet som berättar hur det fungerar när man använder en planet som gravitationsslunga. Det är en djupdykning i rymdvetenskap och relativitetsteori som du inte vill missa!Med en blandning av humor och intelligent diskussion, gör Susanna och Marcus ämnet lättillgängligt för alla som är nyfikna på rymdforskning och den mänskliga kolonisering av Mars. De berör även aktuella frågor om liv på Mars och den pågående Marsutforskningen. Vill du veta mer om hur rymdteknologi utvecklas och hur framtidens rymdresor kan se ut? Då är detta serien för dig!Avsnittet avslutas med en spännande förhandsvisning av nästa avsnitt, där de kommer att dyka ner i tidsresor och maskhål. Missa inte chansen att få en djupare förståelse för hur universum fungerar och hur vi kan utforska det. Så, har vi åkt till Mars än? Låt oss ta reda på det tillsammans!Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Exploration and mining have a long history in northern Sweden, host to the Skellefteä, Bergslagen, and Kiruna Mining Districts.  What are the underlying characteristics that make this region rich in mineralization?  We explore the metallogeny, mineral systems and deposit models that guide exploration for base metals and gold.  What has changed over the last century and what do we know now that will help guide the next discoveries?  First, we talked to Nils Jansson, Associate Professor at Luleå Tekniska Universitet about the metallogeny and diverse mineral occurrences in the Skellefteä, Bergslagen, and Kiruna Mining Districts. His academic and industry background helped us understand how and why some deposit types occur together and the challenges of using genetic models. An open mind, an understanding of the complexities present and a mineral systems approach are all important in guiding exploration for deep, hidden deposits.  In our second story, Mac Persson, an exploration geologist from Boliden Minerals shares the history, culture, and challenges in the Skellefteä District.   The world-class mining district has been explored for over a century and hosts numerous deposits, dominantly VMS mineralization, but also porphyry, orogenic gold and magmatic nickel deposits.  He talked about the significance of Au-rich VMS deposits for Boliden Minerals and how the company explores them using innovative methods and legacy data. Both of our guests were field trip leaders at the SEG 2022 Base, Precious and Critical Metal Deposits of the Paleoproterozoic Skellefteä District, Sweden.  They have extensive experience and perspective on working in this challenging terrain.Our music is Confluence by Eastwinds.

I raketfart (!) har svenska Arctic Space tagit en stark position på rymdmarknaden. Genom att kommersialisera och med hållbarhet i fokus tar de arbetet med satellitdata in i en ny era. För att berätta mer om deras arbete gästas Emma Frans av företagets strategichef Fredrik Schäder och Sandra Nilsson, operativ chef på Arctic Space.    Avsnittet spelades in på distans 23 augusti och är ett betalt samarbete med Luleå Tekniska Universitet. Innovationslandet produceras av contentbyrån Borg Owilli.

Man talar ofta om begreppet smarta städer, men finns det någon motsvarighet för en smart landsbygd? Det undersöker Anna Ståhlbröst, digitaliseringsforskare vid Luleå Tekniska Universitet. I det här avsnittet av Innovationslandet berättar hon bland annat om behovet av att tänka utifrån slutanvändarens perspektiv och metodologin FormIT. Avsnittet spelades in på distans den 26 juni och är ett betalt samarbete med Luleå Tekniska Universitet. Innovationslandet produceras av contentbyrån Borg Owilli.

EU är för beroende av ryska metaller till elbilsbatterier, tycker svenska batteritillverkaren Northvolt. Men elektrifieringen kräver batterier och batterier kräver metaller, så var ska metallerna komma ifrån om man inte köper dem från Ryssland? Ekonomiekot Extra med ekonomikommentator Kristian Åström och Magnus Ericsson, adjungerad professor vid Luleå Tekniska Universitet. Programledare: Victor Jensen.

EU är för beroende av ryska metaller till elbilsbatterier, tycker svenska batteritillverkaren Northvolt. Men elektrifieringen kräver batterier och batterier kräver metaller, så var ska metallerna komma ifrån om man inte köper dem från Ryssland? Ekonomiekot Extra med ekonomikommentator Kristian Åström och Magnus Ericsson, adjungerad professor vid Luleå Tekniska Universitet. Programledare: Victor Jensen.

Runt åtta procent av personer över 65 år har någon form av demenssjukdom. Altzheimers och andra kognitiva sjukdomar, som de också kallas går dessutom i dagsläget inte att bota. Vad är det egentligen som händer i hjärnan vid demens? Och hur kan patienter och anhöriga hjälpas för att göra den sista tiden så bra som möjligt?Det ska Hedvig Söderlund svara på. Hon är professor i psykologi, knuten till Luleå Tekniska Universitet och med en lång rad forskningsprojekt om hjärnan och minnet bakom sig. Nu är hon aktuell med boken ”När hjärnan sviker: Om livet med demens”.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFoto Hedvig Söderlund: Caroline Andersson RenaudFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten. För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer.I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.Programmet är en repris från 1 november 2022.Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten. För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer.I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

The industry is facing a significant paradigm shift regarding technology and digitization. Major technological changes, such as AI, autonomous, and electrification, are challenging. Luleå tekniska universitet acts as a helping hand to the industry by supporting Swedish companies with revising their business models and thus solving these challenges. In this week's episode of Innovationlandet, Emma Frans talks to professor Vinit Parida from Luleå tekniska universitet about this very thing. How does the collaboration between academia and industry work? Avsnittet spelades in på distans den 29 september och är ett betalt samarbete med Luleå tekniska universitet. Innovationslandet produceras av contentbyrån Borg Owilli.

Eva Ekholm-Stenberg, Corporate Environmental Manager på Billerud Korsnäs, och Glenn Bark, universitetslektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, är tillbaka i podden. De berättar vad som hänt sedan sist i deras gemensamma projekt där de undersöker möjligheten till infångning av koldioxid för lagring i svensk berggrund. Projektet har fått 10 miljoner kronor från Energimyndigheten. De berättar om fältarbetet, analyserna, betydelsen av ny kompetens i projektet genom anställning av doktorander och hur projektet kan bidra till Employer branding.

Innovationslandet Sverige är podden där Emma Frans möter några av Sverige främsta forskare för att lära sig mer om deras aktuella innovationsprojekt.  I det här avsnittet möter hon den framstående AI-forskaren Marcus Liwicki som ägnat över 20 år åt forskningen. Som vicerektor för tillämpad AI är han involverad i flera projekt på universitet. Hör hur AI kan användas i välfärden, våra gruvor och i rymden i det senaste avsnittet av Innovationslandet Sverige. Avsnittet är på engelska. Avsnittet är ett betalt samarbete med Luleå tekniska universitet och produceras av contentbyrån Borg Owilli.

Med drygt en vecka kvar till Vinter-OS i Peking pågår arbetet för fullt med att tillverka snö. Hur gör man det och hur ser forskningen ut när det gäller att hitta nya sätt att tillverka snö? Vad ersätter vi snön med?Så här års är det många svenskar som lider av barmarkoro när de tänker på vinternsskidåkningen. Idag pratar vi om snö, både naturlig och konstgjord. Kommer det att finnas tillräckligt mycket av den i framtiden? Hur långt har forskningen kommit när det gäller att hitta nya och mer klimatsmarta sätt att tillverka snö? Vi pratar med snöläggaren Erik Hansson som är på plats i Peking och Johan Casselgren, biträdande professor vid Luleå Tekniska Universitet.Vi minns modeskaparen Thierry Mugler som gick bort i söndags. På vilket sätt förnyade hans extravaganta kreationer modet och vad beror det på att han på många sätt sammanfattar 80 och 90-talens längtan efter det storvulna? Vi gästas av entreprenören och före detta fotomodellen Emma Wiklund som själv har jobbat med Thierry Mugler.På torsdag är det Förintelsens minnesdag och Anna Florén har tilldelats 2022 års stipendium från Michael Bindefelts stiftelse för sina hågkomstresor till förintelsens minnesplatser i Norge. Var finns minnesplatserna? Varför är det för fördel att åka till Norge och till exempel inte till Polen? Anna Florén kommer till studion och berättar.Programledare: Louise EpsteinBisittare: Thomas NordegrenProducent: Jennie Sjöström

I avsnitt 84 träffar vi Urban Nilsson från SLU, där han är professor i skogsproduktion. Urban berättar om lövkompetenscentrum som är under uppbyggnad av SLU, Luleå Tekniska Universitet, Umeå Universitet, Skogforsk och Uppsala Universitet. Vad är syftet, varför sker det här nu, hur fort växer björken idag och hur snabbt kan den växa i framtiden, […]

Transformationspodden gästas i detta avsnitt av Johan Frishammar, professor på ämnet Entreprenörskap och Innovation vid Luleå Tekniska Universitet och Handelshögskolan i Stockholm samt medförfattare till "Innovationsstark" - en bok om innovationsmätning. Samuel och Leif pratar med Johan om den stora potentialen med mätning och uppföljning för att få innovation att hända. Vilken plats har mätning i innovationspusslet och vilka fallgropar bör man undvika för lyckas?

I Vetenskapsradions nyhetsfördjupning ska vi till mars - där det har skett två stora saker den här veckan. För första gången har man flugit med en drönare på en främmande planet, och dessutom har man gjort syre på planeten. I måndags tog sig minihelikoptern Ingenuity en kort flygtur i Mars tunna atmosfär. Senare i veckan meddelade Nasa att man också lyckats ta fram syre ur koldioxid där. Vad innebär flygturen för det vidare utforskandet av mars och andra planeter? Och att man lyckats få fram en mycket liten mängd syre, har det betydelse för möjligheten att kolonisera planeten? Vi hör Björn Lindqvist, doktorand i robotik och artificiell intelligens vid Luleå Tekniska Universitet, och astrobiologen Sandra Siljeström vid forskningsinstitutet Rise. Programledare: Camilla Widebeck Producent: Peter Normark

Utanför Berlin bygger Tesla en bilfabrik i ett svindlande tempo. I Kina uppfördes en 57 våningars skyskrapa på 19 dagar. Hur är det möjligt att bygga så snabbt? Det är i en tallskogsplantage utanför Berlin som biltillverkaren Tesla valt att bygga en av sina så kallade giga-fabriker. Våren 2020 höggs träden ned. Nu till sommaren 2021 ska fabriken vara klar och börja producera bilar. Och det är inte ens rekord i snabbhet. I Shanghai tog bygget av motsvarande fabrik bara 10 månader. Hur är det möjligt att bygga något så stort och komplext på så kort tid? Enligt professor Lars Stehn på Luleå Tekniska Universitet så är det inga särskilda tekniska innovationer som ligger bakom. Istället ser han två avgörande faktorer: god planering och tydligt ledarskap. Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, menar att allt måste ses i ljuset av digitaliseringen som med hans ord skapat en helt ny civilisation som spränger gränserna för komplexa och snabbt genomförda projekt. Medverkande: Lars Stehn, professor i industrialiserat och hållbart byggande vid Luleå Tekniska Universitet, Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia, Tobias Lindh, dokumenterar Teslas fabriksbygge utanför Berlin med drönare. Reporter Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Det ska handla om Östersjöns märkliga ekologi, restaurering av badvikar och torskhälsa. Vi lär oss om fjäråsgnejs och jordens födelse, lerskred, finalisterna i tävlingen om nationalblomman och fågelsångsnatten. Geologen Thomas Eliasson var med och inventerade gamla byggnader vid Götaplatsen i Göteborg. Vilka bergarter är staden byggd av och var kommer de ifrån? En av bergarterna är Fjäråsgnejs från norra Halland. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall träffade Thomas Eliasson i just Fjärås och det blev ett samtal om bergarter men också om hur jorden föddes! Lerskred är en dramatisk och snabb geologisk process, den som orsakade den förfärliga olyckan vid Gjerdrum i Norge nyligen, där 10 personer omkom och 1000 personer fick evakueras. Men hur uppstår egentligen ett sådant här skred? Vår reporter Thomas Öberg träffade Sven Knutsson, professor i geoteknik vid Luleå Tekniska Universitet, som förklarar fenomenet kvicklera. Fältreporter Lena Näslund ska ta med oss ner under Östersjöns is. Har du sett din fina badvik förvandlas till en grumlig algsoppa? Linda Kumblad från Östersjöcentrum berättar om projektet "Levande Vikar" som ska ta reda på hur det går att återställa Östersjöns vikar. På Baltic Science Center på Skansen i Stockholm berättar Anna Björn om det märkliga ekosystem som Östersjön är. I labbet ska vi försöka förstå fenomenet språngskikt förhållandet mellan salt och sött vatten som är speciellt viktigt för livet i Östersjön. Vi ska också möta akvariets torskar, som hjälper vetenskapen att förstå varför släktingarna ute i havet är så magra. Och så drar det ihop sig till final i omröstningen till Sveriges nationalblomma. Tillsammans med Berit Berglund porträtterar vi de tio finalisterna. I veckans kråkvinkel tar Tina-Marie Qwiberg tacksamt emot stjärtmesarna som lindrar hennes irritation över hur bland annat ordet ekosystem används. Sist men inte minst vi berättar förstås om vad som händer åtta timmar i sträck i P1 29 maj. Då sänder vi nämligen Fågelsångsnatten igen! Programledare är Karin Gyllenklev.

Specifik fobi Behandla specifik fobi med KBT   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Päivi Mettälä och Johanna Lindgren   Detta är ett klipp från avsnitt 44. Du kan lyssna på hela avsnittet genom att prenumerera på KBT-podden här.   I avsnittet får du svar på frågorna: Vilka erfarenheter har vi om specifik fobi?  Hur kan vi förstå skräcken i specifik fobi som klienten upplever?  Vad är viktigt i kartläggningen?  Varför är vidmakthållande så viktigt vid specifik fobi?    Lena Olsson-Lalor hjälper dig att sortera, informerar och inspirerar dig till att bli en bättre behandlare.   Lena Olsson-Lalor Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi - KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå. Päivi Mettälä är KBT-behandlare Barn- och ungdomsmottagningen Kalix Region Norrbotten. Johanna Lindgren är Socionom KBT-terapeut Studenthälsan Luleå Tekniska Universitet.   Här kan du se boktips, läsa sammanfattning mm och starta din prenumeration   KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB   Kontakt: http://www.blienbattrebehandlare.se  info@blienbattrebehandlare.se    Avsnitt 44 publicerades första gången 21 maj 2018 i KBT-poddens arkiv

Jonas Gustavsson är värmlänningen som tackade nej till en doktorandtjänst för att istället börja arbeta på ABB direkt efter sin civilingenjörsexamen. Hans karriär har sedan tagit honom och familjen till både Västerås, Schweiz och Österrike och till ledande befattningarna inom bland annat Sandvik, Bombardier och ABB. 2017 axlade Jonas uppdraget som VD och koncernchef för ÅF (nuvarande AFRY).Jonas är idag bland annat styrelseledamot i Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Tekniktjänstearbetsgivarna. Han är dessutom styrelseordförande i AFRY Group Sweden och ÅF Digital Solutions. 2018 utnämndes han till Årets Alumn av Luleå Tekniska Universitet. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram

Jonas Gustavsson är värmlänningen som tackade nej till en doktorandtjänst för att istället börja arbeta på ABB direkt efter sin civilingenjörsexamen. Hans karriär har sedan tagit honom och familjen till både Västerås, Schweiz och Österrike och till ledande befattningarna inom bland annat Sandvik, Bombardier och ABB. 2017 axlade Jonas uppdraget som VD och koncernchef för ÅF (nuvarande AFRY).Jonas är idag bland annat styrelseledamot i Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen och Tekniktjänstearbetsgivarna. Han är dessutom styrelseordförande i AFRY Group Sweden och ÅF Digital Solutions. 2018 utnämndes han till Årets Alumn av Luleå Tekniska Universitet. .   .   . Häng med i snacket på poddens sociala kanaler: Chefssnack på Linkedin Chefssnack på Instagram

Malin Lindberg är professor vid Luleå Tekniska Universitet inom innovationsutveckling. Vad betyder innovation?Hur och när var innovatör ett skällsord?Vad ryms i begreppet innovation?Vad innebär innovation i civilsamhället?Social innovation, ett modeord?Hur samverkar projektfinansiering och innovation?Hur kan[...]

Det här avsnittet handlar om engångssession och exponeringstrappa vid specifik fobi   Bli en bättre behandlare med Lena Olsson-Lalor. Gäst: Päivi Mettälä och Johanna Lindgren   Detta är ett avsnitt från KBT-poddens julkalender 2018.   Om du vill höra hela avsnittet om specifik fobi och KBT-behandling (avsnitt 44) kan du prenumerera på KBT-podden.  Genom att visa din uppskattning och börja prenumerera gör du det möjligt för oss att fortsätta skapa innehåll.   Här kan du starta din prenumeration: https://www.podbean.com/premium-signup/y2jei-1e1ed9/KBT-podden   Värd: Lena Olsson-Lalor Fil.Mag. Klin. Psyk. Leg.psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi – KBT, MI-trainer, certifierad i Prolonged Exposure samt rektor för grundläggande psykoterapiutbildning, KBT i Luleå.   Medverkande:  Päivi Mettälä KBT-behandlare Barn- och ungdomsmottagningen Kalix Region Norrbotten Johanna Lindgren Socionom KBT-terapeut Studenthälsan Luleå Tekniska Universitet    KBT-podden publiceras av KBTarna - Bli en bättre behandlare BBB Kontakt: info@blienbattrebehandlare.se  

FÖRETAGSLEDARE. Rune Andersson berättar om sina rötter, hur föräldrarna fick slita för att den lilla gården i Blekinge skulle fungera. Hans äldre syster lärde honom läsa redan vid fyra års ålder. Rune Anderssons Sommar handlar om värderingar, om att ta vara på chanser. Vid 26 års ålder fick han uppdraget att bygga upp Luleå Tekniska högskola. När det var dags att börja med något nytt så blev det uppdrag i en rad olika storföretag. Han har lyckats förvandla förluster till stora vinster, och det är alltid långsiktighet som lönar sig, menar han. Han har alltid stöttat och sponsrat fotbollsklubben Trelleborg FF. Om Rune Andersson En av näringslivets tungviktare som många förknippar med fotbollslaget Trelleborgs FF, som han stöttat ekonomiskt med många miljoner. Vd och styrelseordförande för industrikoncernen Trelleborg 19832002, samt styrelseordförande ibland andra Electrolux, SSAB och Getinge. Grundare och styrelseordförande för Mellby Gård AB. Var delaktig i uppbyggandet av nuvarande Luleå Tekniska Universitet där han nu är hedersdoktor. Är också ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademien. Föder upp och tävlar med travhästar. Producent: Henrik Johnsson

Simon läste om en avhandling på Luleå Tekniska Universitet och K letar efter ett nytt café! Simon tar sig an ”bråket” mellan Mikaela Laurén och Klara Svensson! K reder ut frågan vi alla ställer oss: hur går det för Skottlands flickor 19-lag i EM-kvalet i Albanien? Även om hot och påhopp i bandyns värld och grova straff för ”missfirmelse”. Avslutningsvis om att Henrik Lundqvist är den perfekta människan, eller? Tack till vår sponsor bethard.com Della Sport klipps av Niklas Runsten See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Simon läste om en avhandling på Luleå Tekniska Universitet och K letar efter ett nytt café!Simon tar sig an ”bråket” mellan Mikaela Laurén och Klara Svensson!K reder ut frågan vi alla ställer oss: hur går det för Skottlands flickor 19-lag i EM-kvalet i Albanien?Även om hot och påhopp i bandyns värld och grova straff för…

Skellefteå Krafts koncernchef Hans Kreisel besöker Affärspodden för att diskutera framtidens energilösningar och den aktuella säkerheten kring svensk infrastruktur med Peter Olofsson och Åsa Kastensson, bisittare och miljöforskare vid Luleå Tekniska Universitet. Kreisel är väldigt hoppfull om att energibranschen ska klara omställningen till ett grönare samhälle, där kärnkraft och fossila bränslen får bereda plats för mer vatten- […] Inlägget Hans Kreisel: ”Vi har tekniken för att ersätta kärnkraften” (8) dök först upp på Affärspodden.

Staffan Davidsson, Innovation Manager Volvo Cars, berättar om varför bilkörning borde vara roligare och hur det kan bli möjligt utifrån sin avhandling "Adaptive Driver Information", Luleå Tekniska Universitet. Vi får också veta hur sensationssökande förare beter sig i trafiken. Är du kanske en av dem?! Intervjuas av Angela Aylward, NTF Väst.Foto: Volvo Cars

I Rönningesjön i Täby testas en ny biologisk rening där nermalda läskflaskor och mikroorganismer gör jobbet. Klotet kollar hur skitigt dagvatten från vägar kan renas miljövänligt och samtalar med dagvattenforskaren Godecke Blecken vid Luleå Tekniska Universitet och dessutom träffar vi dokumentärfilmaren Fredrik Gertten, som granskat giftig bananodling och nu hur billobbyn försöker stoppa cyklisterna. Programledare: Johan Bergendorff

Kurser för lärare i samiska och meänkieli på Luleå Tekniska Universitet har lagts ner. Jan Wajstedt ger en rundvandring bland sina målningar på utställningen i Lannavaara. Träffa författaren Ann-Heléne Laestadius i en längre intervju. Programledare: Kathrin Nutti

Artikeln bakom påståendet att MPR-vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund skulle kunna ge autism var en bluff. Patienter som ligger nedsövda länge kan tappa mycket muskelmassa. Nu testar forskare på akademiska sjukhuset i Uppsala en maskin som de hoppas ska förebygga problemen: den drar i den medvetslöse patientens ben. Forskare ska ta reda på om sällsynta jordartsmetaller kan utvinnas ur avfallet vid LKABs gruvor. Modern filmanimeringsteknik bygger på komplicerade och tidskrävande beräkningar. En halv minuts animering kan ta veckor att göra för flera personer, får vi veta av programutvecklaren Marcus Nordenstam vid företaget Exotic Matter. Programledare: Camilla Widebeck. Artikeln bakom påståendet att MPR-vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund skulle kunna ge autism var en bluff. Det skriver den brittiska tidskriften British Medical Journal. Artikeln satte igång en stor diskussion om vaccinets eventuella effekter och många föräldrar valde att inte vaccinera sina barn. På sina håll i Europa utbröt mässlingsepidemier. I programmet medverkar Sven Arne Silfverdal som är barnläkare i Umeå och har haft många diskussioner om vaccinets fördelar och påstådda risker med föräldrar. Sällsynta jordartsmetaller kan kanske utvinnas ur avfallet vid LKABs gruvor. Sådana metaller är bland annat yttrium och europium som ger det röda på en LCD-skärm, cerium som används i bilfönster och neodym som finns i mp3-lurar. Produktionen av dem sker till 97 procent i Kina, för där görs den billigast. Gustaf Klarin träffade Per Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå Tekniska Universitet, som nu ska undersöka möjligheten att få ut metallerna ur LKAB:s avfallshögar. Av dem som intensivvårdas på sjukhus är det många som på bara några veckors tid tappar väldigt mycket muskelmassa. Vissa får till och med förlamningar. Kroppens muskler bryts ned och förtvinar för att man ligger stilla så länge utan förmåga att röra på sig. Nu testar forskare på akademiska sjukhuset i Uppsala en metod som de hoppas ska förebygga problemen. Metoden går ut på att man drar intensivvårdspatienter i benen - medan patienterna ligger sövda i respirator. Lisen Forsberg har varit på Akademiska Sjukhuset i Uppsala för att träffa sjukgymnasten Magnus Andersson och överläkaren Lars Larsson, båda engagerade i forskningen. Nya spelfilmer med kända skådespelare tar alltmer hjälp av animering, framför när handlingen utspelar sig i fantasivärldar. Man går inte ut och filmar verkliga miljöer utan skapar omgivningen istället i datorn. Finner man vatten på en främmande planet, så ska det se ut som att vattnet rör sig enligt fysikens lagar, trots att vattnet i grunden är datagrafik. Därför tar nu filmbranschen hjälp av forskare som är bra på att utveckla databeräkningar som skapar naturtrogenhet. Några vattenscener i omtalade filmer som Avatar och fantasyn om sagolandet Narnia bygger på sådan avancerad databeräkning av rörelse. Trots att man har modernaste datateknik till hands så är det ingen lätt uppgift. En enda scen på några tiotals sekunder i slutprodukten kan ta timmar att bearbeta i datorn. Men realism har blivit ett måste inte minst i filmer, som filmas i 3D, och där effekter är en del av den konstnärliga produkten. – Vi har nu tagit fram en programvara som kan skapa detaljerad, naturtrogen rörelse, berättar programutvecklaren Marcus Nordenstam vid företaget Exotic Matter. Kombinerar man två kända beräkningsmetoder återger animeringen utifrån gällande fysikaliska lagar bättre än tidigare. I en demofilmen nedan, som Marcus Nordenstam varit med att ta fram, kan du själv se hur ett skepp driver vind för våg utanför en klippig kust:

Oljeutsläppet i Mexikanska Golfen har mätts med hjälp av två korta undervattensvideosnuttar. Vi kollar rimligheten i en sån metod med en strömningsexpert från Luleå Tekniska Universitet, som mär luftflöden på liknande sätt. 80 valar har strandat på Nya Zeeland i veckan - men varför? Orkidéer anpassar sig snabbt till en klimatförändring, men inte genom mutationer utan med hjälp av epigenetik, förändringar i hur generna används. Rapport från en stor diabeteskonferens i Stockholm. Programledare: Camilla Widebeck.