POPULARITY
I nattens djupaste timme tar Henrik oss med på en resa genom det han kallar "den grå timmen" - den mystiska tiden strax innan gryningen där allt tycks stå stilla. Genom personliga minnen från en svår period i Vårby gård, där World of Warcraft och Buffy the Vampire Slayer blev hans följeslagare, väver Henrik samman sina egna erfarenheter med Tove Janssons visdom från Mumindalen.Med värme och sårbarhet delar han tankar om hur vi kan omfamna våra mörkaste stunder istället för att fly från dem. Henrik reflekterar över hur Mumintrollets uppvaknande en vinter kan lära oss att se det befolkade och levande i det som först verkar öde och tomt.Ett avsnitt som handlar om att våga stanna kvar i det svåra, om att se det vackra i mellanrummen, och om hoppet som alltid finns där - även när världen känns som allra gråast.För mer information om Henrik Ståhl, klicka här: https://linktr.ee/Henrikstahl Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Matilda och Ludde tar blad från mun och berättar vem de helst vill ligga med i Mumindalen, eller vänta... GES var det. Vem i GES har snyggast Mumindal? Så var det. Och spel också, lite i alla fall.
I veckans duopodd med Pajlen-Nicklas och Niklas blir det ett gäng spel rakt upp i Mumindalen! Eller ja, de har båda spelat Snusmumriken - Mumindalens melodi i alla fall. Dessutom har Pajlen spelat jrpg:t Gran Blue Fantasy Relink och actionrollspelet Last Epoch, Niklas har kastat människor i luften i senaste WWE 2K24 och självfallet så måste de båda diskutera det som är Final Fantasy 7 Rebirth! Trevlig lyssning!
Med ny musik i bagaget gästar singer och songwritern Sonja Skibdahl oss i veckans Popula. Är flöjttvånget fortfarande en grej och finns det några positiva låtar där man sjunger om glädje på finska?
I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter Tove Jansson läser Bildhuggarens dotterBerättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.Pappan är inte bara i Muminserierna en central figur, Tove Janssons egen pappa, skulptören och tecknaren Viktor Jansson, är central också i hennes barndomsvärld liksom den bohemiska livsstilen. Mamman, Signe Hammarsten, var också konstnär.I den självbiografiska Bildhuggarens dotter får vi ur barnets perspektiv vara med om en barndom där det mystiska och det magiska finns mitt i vardagen. Spänningen mellan trygghet och skräck är ständigt närvarande och fantasin har inga gränser. Allt detta blev senare i livet byggstenar i hela Tove Janssons konstnärs- och författarskap. Hon var drygt 50 år när hon skrev "Bildhuggarens dotter" men lyckas på ett förunderligt sätt flytta sig bakåt i tiden och återigen bli det lilla barnet Tove.Inspelningen med Tove Jansson gjordes på Yles radio i mitten av 1980-talet då ett initiativ togs till att låta Tove Jansson läsa in samtliga sina verk.Bengt Packalén, som då var chef på Finlands radios svenskspråkiga samhälls och kulturredaktion, berättar i en intervju om inspelningen av Bildhuggarens dotter.Av och med: Tove JanssonProducent: Bengt Packalén/Kerstin WixeMusik: Jazz på ryska av Jan JohanssonFörlag: Bonniers förlag
Öar börjar ofta som himmelrike men närmar sig förr eller senare helvetet. I fiktionen så väl som i massturismens exploateringskultur. Är det utopins eviga öde vi ser? Dan Jönsson undersöker saken. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Mitt i Kattegatt, ungefär tre mil norr om Sjælland och fem mil väster om Kullaberg i Skåne, ligger den lilla ön Hesselø. Inte många människor vet att den finns och ännu färre har varit där. Själv har jag sett den vid två tillfällen.Första gången från Kullens fyr, där den syntes genom kikaren liksom svävande precis ovanför horisonten. Knappt verklig, en genomskinlig hägring med sitt lilla fyrtorn som stack upp ur träddungen. Jag tittade länge. När jag tog kikaren från ögonen var den nästan omöjlig att urskilja i det starka ljuset.Horisonten är skör. I den västerländska litteraturen slocknar drömmen om en gemensam lycka i ett bortdöende motorljud. Så här: "Den sista bilen passerade. Obeaktat i mörkret blev upplysthetens faktum kvar. Bullret från motorerna minskade, den pipiga retoriken övergick i ett oartikulerat mummel, och de påträngande ljuden dog bort. Fram kom grodorna igen, fram kom insekterna, omöjliga att tysta, fram kom majnastararna. - Karuna, karuna. Och en halvton lägre: - Pass på."Där, i tystnaden efter kuppmakarnas bilar på den lilla, nyss så lyckliga ön Pala i Indiska Oceanen slutar Aldous Huxleys roman "Ön" från 1961. Världens troligen sista utopiska roman. Man skulle också kunna säga: den sista renässansromanen. Eller: den sista idealistiska romanen."Ön" är den avslutande länken i en lång kedja av fantasifulla försök att tänka sig ett samhälle som producerar lycka - en dröm som genom århundradena, trots alla olikheter, envist har bevarat vissa fundamentala, idylliska drag. En grundläggande frihet från konflikter, till exempel. En frihet från sexuella neuroser. En betoning av andliga värden framför materiella. Och så, förstås, denna ständiga benägenhet att söka fäste på en ö.Var kommer den från, denna reflex att alltid förlägga paradiset till en ö? I Thomas Mores "Utopia", själva urkunden för den nya tidens litterära utopier, berättar sjömannen Raphael Hythloday om sin resa till en isolerad ö utanför Sydamerikas kust, där invånarna lever enkelt och naturligt, i någon sorts förnuftig kommunism. Deras kontakter med omvärlden är mycket sparsamma, Utopia är självförsörjande med det mesta.När Francis Bacon hundra år senare, i början på sextonhundratalet, skriver sin "Det nya Atlantis" - en utopi om ett samhälle styrt av den nya tidens vetenskapliga ideal - är inramningen ungefär densamma. Ön Bensalem i Stilla havet är otillgänglig för besökare, och dess invånare tar sig inte gärna därifrån.Det finns en skörhet över dessa öar. Något säger oss att om vi når dem, så riskerar de att förflyktigas, som hägringar. När överste Dipas styrkor från det aggressiva grannlandet Rendang-Lobo rycker in i Pala på slutsidorna i Huxleys "Ön" har bokens huvudperson, Will Farnaby, just vaknat upp ur ett narkotiskt svamprus. Han är omvänd."Mocha-medicinen", som den kallas, är ett av de centrala inslagen i den palanesiska andlighet som hela samhället är uppbyggt kring. Det är en kultur byggd på lika delar buddhism och modern vetenskap, som syftar till befrielse och självkännedom för varje individ. Will, som kommit till Pala som exploatör för att genomdriva en oljekoncession som skulle betyda slutet för palanesernas speciella livsföring, har efter vad han sett på ön förstått att en sådan utplåning inte bara skulle innebära en förlust för Pala, utan för hela mänskligheten.Men då är det för sent. I bokens slutscen står han vanmäktig och ser den unge hitlerinspirerade rajan fara förbi i sin konvoj, hör ljuden från de första avrättningarna och de skrikande proklamationerna, medan de leende anletsdragen hos en gammal buddhastaty blänker till från sin nisch i berget i skenet från billyktorna, ända tills den sista bilen har passerat. "Obeaktat i mörkret blev upplysthetens faktum kvar." Kvar blir också majnastararna - fåglarna som palaneserna har dresserat till att ständigt upprepa sina maningar om att leva uppmärksamt och känna medlidande, karuna. Upplysthetens faktum och medmänsklighetens röster. Det är slut - och kanske ändå inte.Det brukar sägas att vi lever efter "utopiernas död". Det är möjligt. Kanske är den utopiska romanen ett passerat stadium i litteraturhistorien. Den moderna litteraturen har det svårt med lyckan - att gestalta en idealisk samhällsordning är att bryta mot den moderna realismens första bud: det är att beskriva världen som den borde vara, och inte som den är.Men i ett lite större perspektiv vittnar bristen på utopiska romaner också om en oförmåga i vår tid att ställa vissa frågor, formulera vissa perspektiv. Då handlar det ändå om frågor som i århundraden har hört till litteraturens eviga, frågor som "Hur ska vi leva gemensamt?" eller "Efter vilka syften ska ett samhälle inrättas för att kallas gott?". Frågor som nu istället lämnats över till en yrkespolitik som även den verkar allt mindre benägen att ställa dem.Kanske finns ett samband här? Kanske behövs den litterära fantasin för att inte den politiska ska tyna bort? Kanske finns det fler än jag som känner ungefär som pappan i Tove Janssons "Muminpappans memoarer", när han kommer tillbaka till Mumindalen efter sina resor och lägger märke till de andras, som han förklarar det, "sorgliga oförmåga att undra och bli förvånade. Jag kunde till exempel", skriver han, "fråga hemulen varför allting var som det var och inte tvärtom. Det skulle just se skönt ut, sade hemulen då. Är det inte bra så här, kanske? Hon gav mig några ordentliga förklaringar och jag fick en mer och mer bestämd känsla av att hon försökte slarva ifrån sig hela saken."Just det. I vår tid och vår kultur är det de snusförnuftiga hemulerna som sätter agendan. Det som intresserar oss är hur världen ser ut, inte hur den borde vara. Men kanske borde man faktiskt inte slarva ifrån sig hela saken? Måste den där ön verkligen för alltid sjunka bakom horisonten? Eller går det att mana fram den? Med andra ord: Går det att tänka sig en utopisk berättelse för vår tid?Det finns, tror jag, en evig, filosofisk hake inbyggd i den litterära utopin. Enklast skulle den kunna beskrivas som en konflikt mellan lycka och frihet. När författare i modern tid har försökt gestalta ett utopiskt tillstånd, som Huxley i "Ön" eller som Hermann Hesse i "Glaspärlespelet", är det där, på den motsättningen det hela tiden stupar.Om inte annat för intrigens skull dyker det förr eller senare alltid upp en figur som driver konflikten till sin spets och sätter den sköra balansen ur spel. Huxley beskrev det nog starkast i sin mest berömda roman, "Du sköna nya värld", där den tekniskt och politiskt framkallade lyckan avslöjas som despotisk. I "Glaspärlespelet" är det spelmästaren själv, Joseph Knecht, som till slut lämnar sina uppdrag i det filosofiska lyckoriket när han känner hur det "luktar rök". Sådant är utopins eviga öde, verkar det: när öns begränsningar blir uppenbara tvingas man lämna den. Eller också måste ön helt enkelt gå under.Så ser de ut, realismens krav.Visst är det sorgligt. Borde inte just litteraturen trots allt ha något mer att säga oss än att vi ska sluta drömma, sluta fantisera, sluta föreställa oss det som inte finns? Nu i somras såg jag Hesselø för andra gången. Det var på norra Sjælland, vi hade varit på stranden och badat och efteråt klättrade vi upp för en hög strandklitt och där ute, som en liten gråblå knagge på horisontlinjen, låg den.Jag pekade ut den för barnen och vi stod där en stund och tittade. Efteråt, när vi hade gått ner, sade de att den fortfarande syntes. Var då? Jag spanade, men kunde inte se den. Insåg att mina ögon börjar bli gamla, att det snart kommer att vara för sent.Möjligheten av en ö, tänker jag, är det inte just det det handlar om? Inte ön, utan en strand med utsikt mot en ö. Och våra korta liv, på denna strand.Dan Jönsson, författare och essäist
"Vem är du i Mumindalen" har i generationer funkar både som raggreplik och personlighetsanalys. Idag har filmen "Tove" premiär, om några viktiga år i konstnärsikonen Tove Janssons liv. Kritikerna Jenny Teleman och Annina Rabe delar med sig av sina intryck - och vem de själva är i Mumindalen. STIG LINDBERG - KONSTNÄREN SOM FÄRGSATTE FOLKHEMMET Formgivaren och illustratören Stig Lindberg, 1916-1982, blandade ingenjörskunnande med formpoesi i sin roll som konstnärlig chef på Gustavsbergs porslinsfabrik. Han gjorde otaliga serviser som knappt något svenskt hem lyckats undvika, men också offentlig konst och skulpturer. Nu är han aktuell med en utställning på Millesgården i Stockholm, och våra kritiker Nina Asarnoj och Gunnar Bolin har tjuvkikat. NED I KANINHÅLET MED ALICE I UNDERLANDET Dagens klassiker handlar om en barnbok som satt både skräck och förtjusning i sina läsare sedan 1865, Lewis Carrolls "Alice i Underlandet". Laura Wihlborg berättar, och som uppläsare hör vi Allan Edwall. Programledare: Karsten Thurfjell Producent: Ulph Nyström
Avslöjade brevväxlingen från 30-talet mellan Greta Garbo och Mimi Pollak en homosexuell relation?Vilken karaktär i böckerna om Mumindalen var inspirerad utav Tove Janssons kvinnliga livskamrat?Hur mycket avtryck lämnar en lesbisk kyss vid sidan utav en fotbollsplan på folk runt omkring?Och ikonernas ikon: Prinsessan Diana. Missförstådd bakom slottets väggar men älskad på utsidan - En ständig kämpe för homosexuellas rättigheter.I detta avsnitt pratar vi om Gayikoner.Credit bakgrundmusik: https://www.youtube.com/watch?v=XCcN-IoYIJACredit intro/outromusik: https://www.youtube.com/watch?v=n-POi2aVmz8
Veckans avsnitt bjuder på sex och samlevnad när Eric går in i gruppen Porriga Event för att se hur alla lever life i pandemitider utan event. Vi blir lite politiska och tar STÄLLNING! Carin kollar hur det är i gruppen Genusmedvetet Föräldraskap. Hur är det till exempel med bonden i vår by och könsrollerna i Mumindalen? Stötta oss på patreon om du tycker om podden. www.patreon.com/tackforinslapp Jingel och klippning: Calle Rydberg
Få känner till Tove Janssons stormiga kärleksliv som hon hade med både kvinnor och män. Åren innan hon slog igenom levde hon ett fattigt konstnärsliv. I filmen Tove skildras både kärleken och konsten. Den finlandssvenska skådespelaren Alma Pöysti gör en av sitt livs mest betydande roller som ikonen Tove Jansson - en person som alltid varit närvarande i hennes liv. Unikt för filmen Tove är det queera perspektivet. Dessutom är de flesta bakom filmen kvinnor. Hur märks det i slutresultatet? Popula pratar om hemliga budskap i Mumindalen. Vilka människor ur Toves liv har inspirerat henne till Muminfigurerna? Natalie Minnevik, Meimi Taipale & Sanna Laakso popula@sverigesradio.se
Stötta oss på Patreon: http://patreon.com/tombola Skicka in ämnen till tombolan: tombolapodcast@gmail.com Köp vår merch: https://podstore.se/podstore/tombola-podcast/ Instagram: @carlstanleyy & @_marcusberggren Tombola Podcast klipps av Niklas Runsten @niklasrunsten
I år är det 75 år sedan Mumindalen såg världens ljus 1945 kom den första boken i serien som skulle bli en världssuccé. Idag den sista delen av dokumentärserien "Pennan Penseln och Hjärtat" om Tove Jansson liv och verk, om balansen mellan konst och kommers. Hur förhöll sig Tove Jansson själv till kommersialiseringen av sina Mumintroll? Det visar sig att hon var betydligt mindre bohemiskt omedveten om ekonomiska realiteter än de flesta tror. Hon kallade det för "Mumin-business". SINNLIG SKRÄCK I VILLAFÖRORT Bostadspolitik, färgpsykologi och gökungar var några av inspirationskällorna för den irländske filmaren Lorcan Finnegan när han skapade filmen "Vivarium", en både samhällskritisk och sinnlig skräckfilm om ett ungt par som blir fångar i en mystisk villaförort. P1 Kultur har träffat regissören. KÖR AV RÖSTER SKILDRAR MASSAKERN I ORLANDO På fredag är det på dagen fyra år sedan massakern i Orlando, då en man gick in på gayklubben Pulse i centrala staden och sköt ihjäl 49 människor och sårade ännu fler. Journalisten Johan Hilton har intervjuat ett hundratal människor vilkas liv förändrades som en direkt följd av denna händelse och sammanställt materialet till en bok med titeln Vi är Orlando. P1 Kultur har läst. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson
Det tjugotredje kapitlet, där Agneta pratar om sin stora favorit Tove Jansson och Magnus talar ut om sin relation till figurerna i Mumindalen.
I år är det 75 år sedan Mumin föddes och den första boken i Tove Janssons serie om de vita bulliga trollen kom ut. I dag hör vi den femte delen av åtta i dokumentärserien om hennes liv och verk om hur berömmelsen blev en boja. Den femte delen i dokumentärserien Penseln pennan och hjärtat handlar om hur Mumindalen också blev ett slags fängelse för Tove Jansson, när hon gick från fattig författare som fick böcker refuserade till firad ikon vars namn är känt av miljontals läsare. KRITIKSAMTAL: PARADISO SPELAR PARADISI På den nya skivan "Paradiso plays Paradisi" möter cembalisten Anna Paradiso 1700-tals kompositören Pietro Domenico Paradisi. Samtal med musikkritiker Per Feltzin. ESSÄ: REMBRANDT TITTAR TILLBAKA PÅ OSS SOM EN MÄNNISKA Förr talade man om en själ, som ansågs både evig och åtskild från kroppen. I dag talar vi mestadels om ett medvetande, lika ändligt som kroppen och antagligen omöjligt att skilja från den. Men kanske kan evigheten i någon mån räddas, men hjälp av konsten. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén reflekterar över detta och mycket annat i ljuset av Rembrandts många självporträtt. Programledare: Lisa Wall Sändningsproducent: Sofia Strandberg Producent: Eskil Krogh Larsson
Julen är en tid för förväntningar, besvikelser och läsning! Värm upp inför helgen i Pocketpoddens julstuga. Här bjuds på salta o söta julskildringar och klapptips från Mons Kallentoft, Jonas Karlsson, Carin Hjulström, Christoffer Carlsson, Jens Liljestrand och Niklas Källner. Programledare Lisa Tallroth. Titlar i avsnittet: Bridget Jones dagbok av Helen FieldingEn julsaga av Malin Persson GiolitoThe Mars Room av Rachel Kushner En religionsfri jul av Fredrik Lindström Tillrättalägganden av Jonathan FranzenJulklappsboken av Selma LagerlöfHopplös och hatad av alla av Toby YoungJulen kommer till Mumindalen av Tove JanssonMorberg firar jul av Per MorbergDen ensamma staden av Olivia LaingDen svenska sångboken av Johan Stenström/Anders Palm Sagan om Karl Bertil Jonssons julafton av Tage DanielssonJuldagar av Jeanette Wintersson See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.
I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.
I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.
I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.
I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.
I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.
I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.
I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.
I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.
I en unik inspelning från mitten av 80-talet, läser Tove Jansson själv sin självbiografiska barndomsskildring Bildhuggarens dotter. Berättelsen rör sig mellan konstnärshemmet på Skatudden i Helsingfors och sommarlivet i skärgården, och för den som vill leka detektiv och spåra tidiga förebilder för alla de figurer som senare kom att befolka Mumindalen, finns här mycket stoff.
Vad skiljer egenligen en antihjälte från den traditionella helyllehjälten? Det ska vi iallafall försöka reda ut i avsnitt 115 av Par i Pixlar då tamat är just antihjältar i spelvärlden. Dessutom pratar vi om vår uppfattning om Mumindalen, Avril Lavignes stora betydelse för metalscenen, uttrycket “fulsnygg” och mycket annat – som vanligt. Intro/bakgrundsmusik: Bossfight Musikpaus: [...]
The Nordic Theory of Everything - keskustelemme pohjoismaiden ihanuudesta ja USA:n tilanteesta. Vieraana studiossa on Anu Partanen jonka kirja sai Bernie Sandersinkin liikeelle. Miten hoivakriisi ratkaistaan ja puhummeko siinä yhteydessä oikeista asioista? Och vad har snöskottning med Mumindalen att göra?
I kapitel två av Smålandspostens litteraturpodd ”Bokstavligt talat” får vi höra mer om hur man anpassar Tove Janssons berättelser om Mumintrollen till mindre barn. Gäst är Cecilia Davidsson, uppvuxen i Tolg. Hon är författare och lektor i kreativt skrivande och har förvandlat flera böcker till mer lättläst. Det blir även böcker av August Strindberg och Elin Wägner.
I kapitel två av Smålandspostens litteraturpodd ”Bokstavligt talat” får vi höra mer om hur man anpassar Tove Janssons berättelser om Mumintrollen till mindre barn. Gäst är Cecilia Davidsson, uppvuxen i Tolg. Hon är författare och lektor i kreativt skrivande och har förvandlat flera böcker till mer lättläst. Det blir även böcker av August Strindberg och Elin Wägner.
Vägen Till Mumindalen Inläst Av Alma Pöysti NY by KSF Poddar
Mårran i Mumindalen, flygplanstoaletter, dockor och fula gubbar - ett barns rädsla är ofta fantasifull men också många gånger introducerade av ingen annan än dess egna föräldrar. Även om många av dessa rädslor överkoms senare i livet, sätter de spår i oss som vi minns än. Idag diskuterar vi saker man var rädd för när man var små.
Här Är det! Avsnittet jag har längtat efter! Jag och Tony gör en seriedraft där vi tar karaktärer från den tecknade och animerade världen och byter ut de viktigaste karaktärerna i en av mina favortitserier It´s Always Sunny In Philadelphia. Mycket skratt och En rolig blooper i sluter bjuder jag på! Mig hittar ni som vanligt på Hampus Runda Bord på Facebook och Instagram. Snapchat: Kenth-Hampus och ni kan maila mig på Forkrokspodden@gmail.com Tony finns på Instagram! @dj_artto_nyrkkinaama --- Send in a voice message: https://anchor.fm/hampusrb/message
Hon är en tredjedel av Lundellbunkern, en halva av Loppmarknadsarkeologerna i P1 och ett helrör av kul: Maja Åström gästar äntligen DJ 50 Spänn med en skivkasse som tar oss från Bangkok till Mumindalen.
Vi recenserar Solsidan, Trollvinter i Mumindalen och Stranger Things säsong 2 (spoilers!), samt provsmakar julcider med smak av pepparkaka. Dessutom pratar vi om tomtarna i Lidköpings konsthall och nya kampsporten seishin ryoku från Södertälje. >> klicka för att lyssna eller spara som mp3 Alla avsnitt iTunes
Opiskelu toisessa maassa voi olla avartava, mutta myös turhauttava kokemus. Koukun keskustelijat ihmettelevät ja etsivät syitä ja seurauksia. Eri maiden opiskelukulttuurien välillä on eroja, mutta eroja on jopa eri koulujen ja oppilaiden välillä. Kulttuurikeskustelu Koukussa Silja Tuovinen löytää yhtäläisyyksiä islantilaisen ja suomalaisen kulttuurin välille. Suomalaiset ja islantilaiset ovat joutuneet puolustamaan itseään. Koukuttaja Anna Fältin mukaan suomalaisella kansanmusiikin opetuksella on maailmalla aivan erityinen maine, jonka mukaan Suomesta ei tule tusinamuusikoita. Suomalaisia kansanmusiikin opiskelijoita rohkaistaan olemaan oma itsensä. Matti Sumari ihmettelee ruotsalaisten konsensuskaipuuta. Lopulta asiasta ei jää mitään jäljelle, jos se pitää olla niin kompromissien kautta tehty. Sisuradio kävi katsomassa Tuntemattoman Tuntematon sotilas -elokuvan uusi versio sai ensi-iltansa Ruotsin elokuvateattereissa Suomen itsenäisyyspäivänä, keskiviikkona 6. joulukuuta. Sisuradio kävi testaamassa kansainvälisen version ja otti arvostelijoiksi Antti Rokan tyttären Sirkka Granestadin ja tyttärenpojan Thomas Granestadin. Toimittaja Marika Pietilä. Elokuvan eri versioiden tekemiseen on kolme suurta syytä Aku Louhimiehen Tuntemattoman sotilaan Ruotsin levityksen yhteydessä nousi vilkas keskustelu elokuvista tehtävistä eri versioista. Elokuva-agentti Miira Paasilinnan mukaan kansainväliseen levitykseen yrittävistä elokuvista tehdään usein montakin eri versiota, siitä riippuen millainen elokuva on ja mihin sitä kaupataan. Sensuuri on hirveän iso asia, ja se on erilainen eri maissa. Se voi liittyä uskontoon, mutta jossain maassa, kuten Kiinassa se voi liittyä politiikkaan. Muita syitä uusien versioiden leikkaamiseen ovat se, että elokuva on kaupalliseen levitykseen liian pitkä tai siinä on alastomuutta, jota muissa maissa koskevat rajoitukset saattavat olla huomattavasti tiukempia kuin Pohjoismaissa. Toimittaja Timo Laine. Muumit kohtaavat taikatalven Tove Janssonin rakastetuista Muumeista on tehty jälleen uusi elokuva. Muumien Taikatalvi - ruotsinkieliseltä nimeltään Trollvinter i Mumindalen. Ohjaajan Ira Carpelanin mukaan Muumi-tarinoissa viehättää täydellinen vapaus, johon liittyy ajatus, ettei saa koskaan olla ilkeä toiselle. Kaikki tulee ystävällisyyden kautta, mutta kuitenkin tehdään tosi rohkeita tekoja. Uusi elokuva on suomalais-puolalainen yhteistyö ja sen materiaalina on käytetty 1980-luvulla Puolassa tehtyä nukkeanimaatiosarjaa. Toimittaja Katri Nisula. Suomalainen elokuva leviää Ruotsissa Kiitos digitaalisen tekniikan, suomalaisia elokuvia näytetään Ruotsissa entistä useammalla paikkakunnalla. Kulttuurituottaja Julia Radliff kertoo, että Suomen instituutti tuo syksyisin ja keväisin kolme uutta elokuvaa Ruotsiin. Lisäksi tarjolla voi olla myös vanhempia elokuvia. Esimerkiksi Mielensäpahoittaja, joka tuli jo 2014, pyörii edelleenkin, koska se on niin suosittu. Suomen instituutin kulttuurituottaja Julia Radliffin mukaan valitut elokuvat ovat joko arvostelu- tai yleisömenestyksiä. Toimittaja Riitta Huikko. Riitta Niemi riitta.niemi@sverigesradio.se
Det har varit en spännande vecka här i Göteborg fylld med dyra böcker och tokiga nazister. Mellan demonstration och bokmässor har vi ändå lyckats spela spel som Cuphead, Mass Effect: Andromeda och Firewatch och även kollat på den nya omdiskuterade TV-serien Star Trek Discovery. David har även samlat tittarkommentarer om TV-serien, Cornelius beställer wedgies och Christian gillar senap. Vi påbörjar även vår Achievements-tävling på Xbox och sjunger introt till Mumindalen! Enjoy galenskapen, kära vänner! Sitter du på något juicy spelämne som vi borde ta upp i podden? Maila oss på podcast@wespawn.se eller skriv till oss på valfri social media så tar vi gärna upp dina frågor och idéer i podden. Hitta allt WeSpawn via http://wespawn.se och hjälp oss växa via http://patreon.com/wespawn!
Jenny Brusk började sin karriär på spelföretaget TATI och jobbade där på spel som Backpacker, Fest i Mumindalen och Kosmopolska. I IT-bubblans svallvågor lämnade hon spelindustrin för akademin där hon idag lär upp morgondagens spelskapare på Skövde Högskola. På Högskolan är hon även väldigt engagerad i jämställdhetsprojektet DONNA. Länkar Datorlingvistik Sture Allén Filemaker Macromedia Director (numera Adobe) Fest i Mumindalen Backpacker 2 Kosmopolska Peter Lundblad Vem ska trösta knyttet? BMG interactive Leif André Warcraft II Deadline Games Blackout Biograf Draken Mattias Adolfsson Wannabe ZTV HDK Dr Alban Pippirull DICE ECTS KF media Öyvind Fahlström SGA Facade DeepText Super-Marit DONNA Åsa Roos Doris Film Coffe Stain Studios Stunlock Studios Alex och Museets mysterium
I Sommarboken har Tove Jansson lämnat Mumindalen men stannat kvar i den finländska skärgården. Ömsint skildrar hon relationen mellan en mycket gammal farmor (sin egen mamma) och sin brorsdotter, den lilla sexåriga Sophia. Idag är Sophia Jansson kreativ chef för familjeföretaget Moomin characters. Med hjälp av henne och skådespelerskan Birgitta Ulfsson porträtterar Rigmor Ohlsson Tove jansson som i år skulle ha fyllt 100 år.
Halloj! avsnittets hållplatser är följande: uppstart, Jamaica, Patriks Farbror och Pappa, snusmumriken. Tack till Tomas Hennerfors för vår bakgrundsbild och The Royal Andersson för bumperlåten "Kite".
I tusentals år har det gyllene snittet legat till grund för konst, arkitektur och foto. Begreppet syftar på idén att det finns ett slags ideala proportioner som går att räkna sig fram till, och det gyllene snittet anses ligga till grund för pyramiderna, Parthenontemplet och Leonardo da Vincis målningar. Nu har ett samband mellan det gyllene snittet och det fjärde hyllplanet i IKEA:s bokhylla Billy upptäckts. Socialantropologen Johan Lindquist och konstnären John D. Freyer ligger bakom upptäckten som kan avslöja mycket om människors strävan efter identitet och estetisk harmoni. Dessutom handlar det om burkar och kartonger i barnlitteraturen. Litteraturvetaren Martin Hellström berättar om vad förpackningarna i Pippi Långstrump och Mumindalen kan säga om våra tiders konsumtionsmönster. Programledare är Urban Björstadius.
P3 Kultur 20100623. Nördorama med Johanna Koljonen. Podbonus: Extra långt samtal med Muminmuggsvänstern. P3 Kultur tar sin undersökning av en svensk rasistisk humokliché till nästa nivå när komikerna Petra Mede och Ola Söderholm muminroastar Johanna Koljonen. Kan Petra reda ut vad “Koljonen” egentligen betyder? Och är det mumintrollen Ola pratar om när han beskriver P3 Kultur som en ”plattform för den vita rasen”? Ja, mumin står fortsatt i fokus denna farliga midsommarvecka 65 år efter utgivningen av den första muminboken Småtrollen och den stora översvämningen. Vi begränsar oss självklart inte till mumins humoraspekter, utan bjuder också in kritikerna Annina Rabe och Stefan Ingvarsson för att diskutera läsarnas intima och personliga relation till Mumindalen, hur queer mumin är, hemulers likheter och olikheter och Tove Janssons konstnärliga projekt. Dessutom kommer vi naturligt in på muminmuggsvänstern, lesbisk heminsemination och hur 90-talets bodysynthare var. Vi återuppväcker också det älskade inslaget Svenska psykedeliska milstolpar från P3 Kulturs smäktande sommar 2009 för att lyssna lite i studion på muminfanatikerna Ritual, vars senaste platta The voluntary hemulic band bland annat innehåller en 26 minuter lång låt som innehåller hela handlingen av Den farliga resan. Det nationella kunskapslyftet tar sig an Twilight-serien när vi kallar in journalisten Maria Lindholm för att skola några av redaktionsmedlemmarna i skillnaden mellan Team Jacob och Team Edward och informera dem om vad som menas med begreppet ”unicorn sighting”. Vi möter också teaterpedagogen Anna-Karin Linder, vars seriösa vampyrfans till kompisar har svårt att acceptera att hon idag är i färd med att arrangera världens första Twilight-dagkollo. Vår sommartwittrare är urbanfantasyförfattaren Nene Ormes.
Karin Magnusson vikarierar för en sjuk Annika Lantz och bjuder in topptrombonisten Christian Lundberg. Dessutom pratar hon talmystik med en nummerolog, politiken i Mumindalen och vilken seriefigur de svenska partierna helst identifierar sig med. Sidekick är Carina Berg
Karin Magnusson vikarierar för en sjuk Annika Lantz och bjuder in topptrombonisten Christian Lundberg. Dessutom pratar hon talmystik med en nummerolog, politiken i Mumindalen och vilken seriefigur de svenska partierna helst identifierar sig med. Sidekick är Carina Berg