Podcasts about skildrar

I nya dokumentärfilmen Sanna från Nablus får vi följa Sanna som arbetar som specialpedagog i en Stockholmsförort samtidigt som hennes släktingar dör i krigets Gaza. P1 Kulturs Lisa Bergström har träffat filmaren Maj Wechselmann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I nya dokumentären Sanna från Nablus får vi följa Sanna som arbetar som specialpedagog i en Stockholmsförort samtidigt som hennes släktingar dör i kriget i Gaza. P1 Kulturs Lisa Bergström har träffat filmaren Maj Wechselmann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BJÖRN CARLBERG LÅTER DOCKORNA TALABjörn Carlberg, känd för dockorna i ”Operation Klotty” på SVT, åker i veckan ut på Sverigeturné med föreställningen ”Peptalk” som gått för utsålda hus på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. I centrum står ”den lätt misslyckade patriarken” Tord som tillsammans med inbjudna gäster vill skingra tankarna från vardagens vedermödor. Björn Carlberg (och Tord) gästar P1 Kultur.”CAPTAIN AMERICA” ÄR TILLBAKA – MEN HUR MÅR SUPERHJÄLTEN 2025?I dag är det biopremiär för ”Captain America: Brave New World. Men hur funkar scenariot i en tid som denna? Möt filmikonen Harrison Ford som spelar president/monster i nya filmen. Och hör vår filmkritiker Måns Hirschfeldt.LIVELY VS. BALDONI – HOLLYWOODGRÄLET SOM ALDRIG TAR SLUTKonflikten mellan skådespelarna Blake Lively och Justin Baldoni, som spelar mot varandra i filmen ”Det slutar med oss”, uppdagades redan under pressturnén i augusti 2024. Blake Lively har berättat att hon känt sig trakasserad av Justin Baldoni under filminspelningen. Sedan dess har de två skådespelarna stämt varandra i ett slags korseld. P1 Kulturs filmreporter Emma Engström reder ut turerna i den uppmärksammade och utdragna Hollywoodkonflikten.ESSÄ: MED HÄSTAR OCH UNDERSTÄLL TAR VI OSS AN APOKALYPSENKylan är underskattad, både som hot och som välgörare. Författaren och litteraturkritikern Aase Berg reflekterar över allt från hästbuksöppning och igelkottsandning till paradoxal avklädning. Följ med ut i kylan...Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Han har bevakat kriget i Gaza i nästan tio år och har alltid en väska packad. I P4 Extra Gästen berättar Johan-Mathias Sommarström om människorna han träffat, om att förstå båda sidor och hyllningen till Dalarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tre generationer samlas för att fira jul hemma hos morföräldrarna i Tia Kouvos prisade dramakomedi Family Time. Det går inget vidare... Filmen har utsetts till Finlands Oscarsbidrag och P1 Kulturs Nina Asarnoj mötte upp regissören framför julskyltningen i centrala Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samtidigt som soldater försöker försvara ukrainska städer från att krossas av ryska missiler, pågår ett annan slags förstörelse mitt i huvudstaden Kiev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I skuggan av kriget river ukrainska fastighetsutvecklare byggnader som anses ha konstnärligt eller historisk värde. Stadsomvandlingen har fått unga aktivister, konstnärer och filmare att protestera. Två unga filmare, Alina Panasenko och Adelina Borets, tar avstamp i berättelsen om den symboliska byggnaden Flowers of Ukraine.Reporter: Emma Engström

Hur skildras det politiska spelet i tv-serier och på film, och hur påverkar det verklighetens politiska storytelling? Emma Engström, Louise Epstein och Henrik Torehammar samtalar om detta, med avstamp i norska serien Makten som visas på SVT. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 80-TALSHUSEN TAR REVANSCH80-talets arkitektur har länge stått lågt i kurs. Men nu börjar allt fler omvärdera den. Och allt oftare talas det om att reparationssamhället är här, om att återbruka hela hus. Hör tredje delen i Katarina Wikars reportageserie om 80-talets arkitektur.ESSÄ: MÄNNISKAN OCH TRÄDENS TIDNär är människan vild och när är hon civiliserad? Den här veckan har Obs en serie om vildmark och civilisation. I dagens essä ska vi få höra om hur venetianarnas syn på skogen på 1700-talet kan lära oss om vilka vi är och kan vara. Idéhistorikern Julia Nordblad reflekterar över trädens tid.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Karin Arbsjö

Fyra bröder, varav tre i livet. Dåligt med kontakt sinsemellan, särskilt sen morsan dog. En av dem - farbror Roy - berömd men alkoholiserad filmregissör. Det är utgångspunkten för Johanna Bernhardson första långa dokumentärfilm Bröderna Andersson. P1 Kultur träffade henne på Hisingen i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reporter: Emma EngströmProducent: Mårten Arndtzén

Han skriver om en ung man som sökt sig till Köpenhamn för att sälja sex till vita, medelålders kvinnor. Möt den Malmöbaserade författaren Karl Kofi Ahlqvist som debuterat med romanen Ingen ro om natten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Esfar Ahmad

Börje Salmings död i nervsjukdomen ALS berörde hela svenska folket. Veckans avsnitt av Lundströms Bokradio handlar om Börje Salming och den första boken som skrevs om honom: "Blod, svett och hockey". Boken "Blod, svett och hockey" kom 1991 och har kommit att bli en slags kultklassiker. Det var första gången Börje Salming berättade om sitt liv och sina många framgångsrika proffsår i NHL. Han hade vid den tiden precis flyttat tillbaka till Sverige med fru och barn för att starta en ny tillvaro efter karriären. Boken skrev han ihop med en ung journalist från Umeå. Hör frilansjournalisten Gerhard Karlsson, författaren Tom Malmquist och brodern Stig Salming om Börje Salming, sportbiografin "Blod, svett och hockey" och saknaden efter honom.Börje Salming dog den 24 november 2022. Han blev 71 år. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Andreas Magnell (producent) och Fredrik Wadström

Författaren Henrik Bromander fortsätter intressera sig för dem som sällan ges huvudroller i litteraturen i nya novellsamlingen "Medborgarna" handlar det bland annat om medborgargardister, minkfarmare och heroinister. "Jag försöker skildra hela samhället genom att skildra marginalen", säger han. Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Felicia Frithiof

Författaren Henrik Bromander fortsätter intressera sig för dem som sällan ges huvudroller i litteraturen i nya novellsamlingen handlar det bland annat om medborgargardister och minkfarmare. Var hittar Henrik Bromander sina karaktärer? Och spelar det någon roll vems liv som skildras i litteraturen? Författaren besöker P1 Kultur för att lägga ut texten.REPORTAGE: SAMPLANDETS OCH SAMLANDETS RADIKALA POTENTIAL I FOKUS PÅ "FLIGHT" PÅ MALMÖ KONSTHALLAtt gräva i arkiv, samla och göra collage kan användas för att minnas och ta makten över sin historia. Det är utgångspunkten för utställningen "Flight" som just nu visas på Malmö konsthall. Medverkar gör tre konstnärer som på olika sätt undersöker postkolonial historia – zimbabwiske Kudzanai Chiurai, norska Frida Orupabo och svenske Eric Magassa. Reportage av Eskil Krogh Larsson.RAPPORT FRÅN UNIK UTSTÄLLNING I AMSTERDAM: ALDRIG TIDIGARE HAR SÅ MÅNGA VERK AV VERMEER SAMLATSPå fredag öppnar den största utställningen som någonsin gjorts med den nederländske 1600-talsmålaren Johannes Vermeer, bland annat berömd för porträttet "Flicka med pärlörhänge". Och om man läser av intresset i tidningar som The New York Times, The Guardian och La Repubblica verkar världens konstkritiker redan vara i extas. Kulturredaktionens Cecilia Blomberg fick en av de åtråvärda platserna till den internationella pressvisningen och rapporterar från Amsterdam.GÄST: MAIA HIRASAWA TILLBAKA MED NYTT ALBUM – OM DÅLIG SJÄLVKÄNSLAPå nya albumet med den ödesmättade titeln "If this is the end it sure is a beautiful one" har den tidigare ensamvargen Maia Hirasawa samarbetat med en rad olika producenter. Hon sjunger en oväntad duett, och på både engelska och svenska. Nu besöker hon P1 Kultur för att berätta mer om vad som ligger bakom det.ESSÄ: MARIA EDSTRÖM OM JON FOSSES "SEPTOLOGI" SOM TRÖSTBland världens mest berömda septologier, alltså samlingar med sju verk, finns barn- och ungdomsklassiker som Narnia och Harry Potter. Men också Marcel Prousts "På spaning efter den tid som flytt". Kanske kommer Jon Fosses romansvit som heter just "Septologin" en gång att vara lika självklar på den listan. Kritiken för de hittills översatta delarna har i alla fall varit strålande, och för kulturjournalisten Maria Edström har den norska författarens romansvit fått en alldeles särskild betydelse.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Felicia Frithiof

Jorunn Russøy! Skildrar seg som vestlandsk flyttsame, ho har også vore innom mange yrkestitlar. Men no er det musikk og kunst som står i høgsetet og er ein av få i Norge som driv som gyllenlærmaker. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jorunn Russøy! Skildrar seg som vestlandsk flyttsame, ho har også vore innom mange yrkestitlar. Men no er det musikk og kunst som står i høgsetet og er ein av få i Norge som driv som gyllenlærmaker. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I programmet Svensklördag underhållning runt hela landet rapporterar utsända reportrar om hur aftonen ter sig. I Trosa har radions Barbro Lindström anlitat stadens berömde målare Reinhold Ljunggren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dessutom medverkar ”Kött-Lars”, den poetiske kötthandlaren Lars Lundwall.

Hon slog igenom stort med sin debutroman "Samling" som utspelar sig i Londons finansvärld. Lina Kalmteg träffade den brittiska författaren Natasha Brown på litteraturfestivalen Louisiana. Brittiska Natasha Browns blott 100 sidor långa debutroman "Samling" blev en jätteframgång när den kom ut på engelska förra året. Den nominerades till och vann flera priser.Boken, som kom på svenska tidigare i år, handlar om några dagar i en svart kvinnas liv i Londons finansvärld och visar hur det kan vara att vara just svart kvinna med arbetarklassbakgrund i den branschen i synnerhet och i världen i allmänhet. Natasha Brown blev överraskad av uppmärksamheten och trodde inte att en såpass experimentell bok skulle kunna bli så stor."Samling" är översatts till svenska av Matilda Södergran. Ett reportage av Lina Kalmteg.

Kulturnytts reporter har testat ljudpromenaden "Stockholm möts", Anton Bennebrant sommartipsar om Mattias Alkbergs låt Relativt Norrbotten och vår filmkritiker Björn Jansson har sett filmen "The Survivor"

Följ med P1 Kulturs reporter Cecilia Blomberg som träffat konstnären Anders Sunna framför hans konstverk på Venedigbiennalen. Just nu pågår konstbiennalen i Venedig och i år är den den Nordiska paviljongen en samisk paviljong. Där samsas tre konstnärer som bor i delar av Sapmi som ligger i Norge, Sverige och Finland. Alla politiska aktivister men med olika uttryck och där frågor som klimatförändringar och samernas rennäring tar stor plats. Från den svenska delen av Sapmi deltar Anders Sunna med en installation som berättar historien om familjen Sunnas konflikter med svenska staten och myndigheter. En historia som Anders Sunna i sitt konstnärskap återvänt till många gånger. Reporter: Cecilia Blomberg Producent: Maria Götselius

I boken "Tim biografin om Avicii" skildrar journalisten Måns Mosesson personen bakom artistnamnet Avicii musikern och producenten Tim Bergling. Boken bygger på intervjuer men också på Berglings egna anteckningar och foton. I Lundströms Bokradio möter Maria Askerfjord Sundeby författaren Måns Mosesson för ett samtal om den nya boken om Avicii.Det här programmet sändes första gången i november 2021.Musik i programmet:"Without You" Avicii, Sandro Cavazza"Levels" Avicii"You Be Love"  Avicii, Billy Ruffoul"Bromance" Tim Berg"Waiting For Love Tundran Remix" Avicii, Tundran"Feel the Vibe" Axwell"Fade Into Darkness" Avicii"A Sky Full of Stars" Coldplay, Avicii"Freak" (feat. Bonn) Avicii"Fades Away" Niko Kotoulas"Levels" Piano Tribute Players"For a Better Day" (Avicii arena version) Ella Tiritiello, Kungliga FilharmonikernaSkriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Fredrik Wadström (producent)

I boken "Tim biografin om Avicii" skildrar journalisten Måns Mosesson personen bakom artistnamnet Avicii musikern och producenten Tim Bergling. Boken bygger på intervjuer men också på Berglings egna anteckningar och foton. I veckans avsnitt av Lundströms Bokradio möter Maria Askerfjord Sundeby författaren Måns Mosesson för ett samtal om den nya boken.Musik i programmet:"Without You" Avicii, Sandro Cavazza"Levels" Avicii"You Be Love"  Avicii, Billy Ruffoul"Bromance" Tim Berg"Waiting For Love Tundran Remix" Avicii, Tundran"Feel the Vibe" Axwell"Fade Into Darkness" Avicii"A Sky Full of Stars" Coldplay, Avicii"Freak" (feat. Bonn) Avicii"Fades Away" Niko Kotoulas"Levels" Piano Tribute Players"For a Better Day" (Avicii arena version) Ella Tiritiello, Kungliga FilharmonikernaSkriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Fredrik Wadström (producent)Vi har också en efterlysning i veckans program inför vårens litteraturvecka i P1 och Sveriges Radios Romanpris 2022. Vi söker bokcirklar i Blekinge och Skåne som vill delta i lyssnarjuryns arbete för att utse en vinnare av Sveriges Radios Romanpris. Skicka era ansökningar senast 8 december 2021 till romanpriset@sverigesradio.se. 

Dessutom: Invigning av årets Bergman-vecka på Fårö och Malte Persson skriver brunnslockspoesi i Göteborg

Tv-serien From cradle to stage handlar om världsartisternas relationer till sina mödrar. Pharrell Williams, Dave Grohl, Miranda Lambert och många fler pratar mammor, musik och familjeliv. ROCKSTJÄRNORNA OCH DERAS MÖDRAR Dokumentärserien From cradle to stage i sex delar, visas på den relativt nya streamingtjänsten Paramount+. Artisterna och musikerna Dave Grohl, Dan Reynolds, Pharrell Williams, Miranda Lambert, Brandi Carlile, Tom Morello och Geddy Lee Weinrib medverkar. Och så deras mammor såklart. PÅ FILMFESTIVALEN TRIBECA I NEW YORK Sveriges radios USA-korrespondent Roger Wilson har besökt en av de allra kreddigaste filmfestivalerna i världen, Tribeca i New York. Den pågår 9-20 juni. Festivalen startade 2002 och en av initiativtagarna var Robert De Niro. I år blir det film och tv på duk och samtal med filmfolk som Amy Schumer, Shira Haas (Unorthodox och Shtisel) och regissören till The Bourne identity  Doug Liman. ANIMERAD FILM OM GORILLA MED MAMMAKVALITETER Frida Nilssons barnbokssuccé från 2005 har blivit animerad film i regi av Linda Hambäck. Björn Jansson har träffat henne för ett samtal om hur skådespeleriet synkar med bildskapandet. Rösterna i filmen görs av bland andra: Pernilla August, Stellan Skarsgård, Melinda Kinnaman och Rebecca Gerstmann. MINARI EN FILM OM FAMILJELIV OCH KOREANSK MAT I filmen Minari är maten helt central. Huvudpersonen Jacob och hans familj får möjlighet att köpa åkermark i Arkansas, USA, och kan förverkliga drömmen om att odla koreanska grönsaker och kryddor. Matprofilen Jennie Walldén, specialist på koreansk mat och med egna rötter i Sydkorea, kommer till studion, liksom vår filmkritiker Emma Engström. Filmen nominerades till sex Oscarstatyetter och vann en för bästa kvinnliga biroll: Youn Yuh-jung. för rollen som mormodern i familjen. EN HELVETESVANDRING I DANTES FOTSPÅR, DEL 4 I år är det 700 år sedan poeten Dante Alighieri dog och vi uppmärksammar detta minnesår genom att vandra med Dante genom första delen i hans mest kända verk Den gudomliga komedin. Det är den delen som går genom helvetets nio kretsar och vi har kommit fram till den fjärde. Den som tar oss med ned i underjorden är Fredrik Wadström  och kom ihåg: Lämna allt hopp ni som går över tröskeln. Det blir bara värre. Programledare: Lisa Bergström Producent: Nina Asarnoj

I filmen Children of the enemy får vi följa Patricios Galvez resa till Irakiska Kurdistan för att få hem sina föräldralösa barnbarn från flyktinglägret Al-Hol. Med på resan är filmens regissör Gorki Glaser-Müller. Hör honom i P1 Kultur. FILMLEGENDAREN STIG BJÖRKMAN I HUVUDROLLEN Det finns olika sätt att hantera en pandemi och en nödvändig isolering. Regissören, författaren och filmkritikern Stig Björkman valde att ta kontakt med Isabella Rosselini, Joyce Carol Oates och fler av sina många filmvänner världen över och umgås över skärm. Nu kan vi följa dessa samtal i Stina Gardells film "Corona film club" som har premiär under fredagen. Vår reporter Björn Jansson har hälsat hemma hos en nyvaccinerad Stig Björkman. LARS NORÉN OCH LIDANDETS ÄNGLAR I Klassikern följer vi med författaren Sara Abdollahi ner i mörkret i Lars Noréns 90-talspjäs "Personkrets 3:1". Men i det mörka ljuset framstår dessa fallna människor ibland som änglar, menar Abdollahi. P1 KULTUR MINNS KONSTMECENATEN ELI BROAD Filantropen och konstsamlaren Eli Broad, dog för en vecka sedan 87 år gammal. Han var en av världens mest förmögna människor, och en hängiven konstsamlare. I hans samling finns verk av Jeff Koons, Andy Warhol, Cindy Sherman. P1 Kulturs Lisa Bergström träffade Eli Broad för några år sedan på hans museum The Broads i Los Angeles, och vi tar oss tillbaka och lyssnar på ett avsnitt ur intervjun. KOSSAN I CENTRUM I NYA FILMEN "FIRST COW". Tiden och miljön är densamma som i en klassisk Westernfilm, men här handlar det mera om vänskap än pang-pang, pickadoller och svängande saloondörrar. Vår reporter Joachim Silverdal har intervjuat huvudrollsinnehavaren John Magaro.

Regissören Susanna Edwards har under flera år följt den kultförklarade sångerskan Natacha Atlas som under 90-talet var frontfigur i brittiska ethnic electronica-bandet Transglobal Underground. Resultatet blev dokumentären Rosens dans som nu visas på SVT. Emma Engström har sett. DE NOMINERAS TILL NOVELLPRISET Idag avslöjades vilka fem författare som nominerats till Sveriges radios Novellpris: Gustav Tegby, Margareta Lindholm, Simon Issát Marainen, Karin Smirnoff och Björn Runge. Hör prisets producent Joseph Knevel om varför just dessa. OFÖDD ALBUMDEBUTANT  Under tiden som musikerna Elizabeth Hart och Iván Diaz Mathé väntade sitt första barn spelade de in skivan "Sounds of the unborn" tillsammans med deras ännu ofödda dotter Luca Yupanqui. Reportage om en unik platta som släpps i dagarna. TRUMPETAREN SOM BLEV PIANIST  Henning Ullén var en lovande trumpetare som blev tvungen att lägga ner trumpetspelet av hälsoskäl och istället blev pianist. Nu har han släppt sitt första album med detta sitt "nya" instrument. Jazzradions Märet Öman har lyssnat. ESSÄ: LEGENDEN OM ZELDA Zelda blev först en symbol för jazzåldern, sedan för modernismens tystade kvinnor. Dömd till att bli material i maken F Scott Fitzgeralds litteratur. Kulturredaktionens Katarina Wikars ger sin version av legenden om Zelda. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Sveriges Radios Moskvakorrespondent Johanna Melén, kom till Sankt Petersburg på 90-talet för att läsa rysk litteratur och bodde i studentkorridor. Nu är hon aktuell med boken "Mina ryska vänner: en berättelse om Putins Ryssland", där hon både tecknar sin personliga relation till landet och om landets dragningskraft.

Idag om prinsens boksatsning om dyslexi och den nya humorserien "Premiärdatum oklart". Hur står sig dyslexiforskningen idag? Dessutom får Thomas hjälp med sin hönshållning. I veckan lanserade Prins Carl-Philip och Prinsparets stiftelse boken "Älskade Dyslexi" som vill nyansera bilden av dyslexi och lyfta fram alla fördelar med diagnosen. Hur ser bilden av dyslexi ut idag och vad finns det för stöd? Vi gästas av dyslexiforskaren Anna Fouganthine och P3 Klubbens Nanna Olasdotter Hallberg som själv är dyslektiker. Vi uppmärksammar den nya mockumentären "Premiärdatum oklart" som igår hade premiär på SVTplay. Där ser vi bland annat Henrik Dorsin, Vanna Rosenberg och Michael Lindgren som driver med sig själva och om kulturarbetarnas ångest när teaterpremiärer skjuts fram. Hur sanningsenligt är den egentligen? Skildrar den trots humorn hur skådespelarna faktiskt känner? Till studion kommer Michael Lindgren som är skådespelare och regissören bakom serien. Senaste tiden har vi pratat mycket om rovdjursproblematiken för våra fårbönder. Även Thomas har problem med rovdjuren när hans höns en efter en försvinner. Allt från rovfåglar till minkar smyger in i hägnet. Thomas beskriver det som en massaker. Hur ska han gå till väga för att skydda de sista kycklingarna? För att få hjälp ringer vi upp Jirka Bärnlund Fors, ordförande i svenska lanthönsklubben. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Niklas Runsten Research: Julius Bäckman

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

I Jemen har gatukonsten fått en särskild plats. De målar på Jemens husväggar väggar i hopp om att deras målningar ska bidra till ett slut på kriget. De tar sig an ämnen som den saudiledda koalitionens bomber, houthimilisernas minor och de tusentals som försvunnit i jemenitiska fängelser. Frilansjournalisten Lina Malers har träffat målaren Dheyazen al-Alawi som under flera år skildrat livet genom graffiti. PORTRÄTT AV KONSTNÄREN ULLA WIGGEN: TILLBAKA TILL KONSTEN På 1960-talet gjorde målaren Ulla Wiggen elektroniska komponenter till ett motiv i konsten, med sina på en gång sakliga och hemlighetsfulla bilder från insidan av de där apparaterna som redan då var en del av vår vardag. De målningarna gav Ulla Wiggen, redan som ung, en plats i konsthistorien. Ändå har det skrivits ganska lite om hennes konst, och efter 70-talet var hon länge frånvarande från konstscenen. Men hennes senaste verk har visats i så väl Sverige som Tyskland, Norge och USA. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén har träffat Ulla Wiggen och fördjupat sig i hennes konstnärskap från 1960-talet fram till idag. Här ska du få kliva in i Ulla Wiggens värld: ESSÄ: MAKT PRÄGLAR VÅR RELATION TILL DJUREN Många människor älskar sina djur. Men älskar djuren oss? Och har de i så fall något val? Författaren Helena Granström funderar över maktrelationer medan hon matar sina killingar. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

När IS intog områden i Irak förbjöd de kulturverksamhet. I Mosul, som intogs 2014 och befriades från IS 2017, återskapar nu invånarna kulturlivet. I konst och musik skildrar konstnärer den mörka tiden och ett nytt kulturliv börjar växa fram. Frilansjournalisten Lina Malers har mött tre kulturarbetare som försöker bearbeta tiden som varit. DE REFUSERADE  ATT FÅ NOBBEN SOM FÖRFATTARE Att bli refuserad eller att bli publicerad. För de flesta som skriver har den gränsen en närmast magisk kraft. Richard Dinter undersöker i ett långt reportage vad det betyder att få nobben som författare. SLACKERN GÖR MOTSTÅND MOT ÄTA-SOVA-DÖ-SAMHÄLLET Slackerromanen och slackern själv hade sin storhetstid under 1990-talet. Men vad ville denna figur egentligen? Och var tog den vägen? Författaren Martin Engberg söker och hittar henne i ny skepnad i dagens OBS. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Kristofer Folkhammar skildrar läsningens attraktionskraft och hur hans skrivande hänger tätt ihop med att komma ut som homosexuell. Det handlar om en cruisingens poetik och förmågan att duga. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Älsklingar, jag har läst en massa nu igen. Jag brukar ju stå här, kväll efter kväll i kvällsron, när barnet har somnat och vi plockar fram rester ur kylen och tänder de små lamporna, då, mitt i allt det som är mitt brukar jag ju stå här med min hopplöst sladdriga tunga och beskriva min jakt genom böckerna. Beskriva drömmen om en exakt formulering som ska täcka upp för all ensamhet jag någonsin känt. Beskriva förhoppningen om ett precist uttryck för den kunskap som mina privilegier håller ifrån mig. Beskriva längtan efter en alldeles klar lydelse som kan spegla förnimmelsen av en manskropp under mig. Beskriva känslan av att slippa sig själv. När läsningen drar en ner i något där språket kommunicerar med rytm istället för spänstig insikt. En av er sa nyligen att jag förmodligen skulle vara mindre olycklig, om jag inte förväntade mig att saker ska gå att begripa fullt ut. Ni ler åt mig. Överseende drag över munnarna när ni bläddrar i de hundörade böcker och tidningar jag lagt fram för kvällen. Ler när jag skramlar fram för många muggar och assietter och ber om ursäkt för röran i lägenheten. Ni ler när min mun slafsar bland orden och försöker systematisera det oberäkneliga skum som är litteraturen. Vad det skummet består av ikväll och i vilka porer det kan tänkas tränga ner i denna afton. En av er sa nyligen att jag förmodligen skulle vara mindre olycklig, om jag inte förväntade mig att saker ska gå att begripa fullt ut. Han sa att jag verkar tro att bara jag anstränger mig tillräckligt mycket, så ska relationer, maktförhållanden, konflikter och upplevelser av konst kunna förstås och sorteras upp i prydliga boxar. Lyckas jag inte med det så kan jag för lite. Och har inte läst tillräckligt mycket tillräckligt noggrant. Kom igen, farsan, du vet ju att det inte funkar så, sa han. Surfa lite på det du läser. Han sträckte ut armarna och gungade höfterna som om han balanserade på en våg. Gav mig en puss och satte på kaffe. En annan av er tittade upp från en av böckerna jag lagt fram och sa att om jag kan ha tillräckligt bra som ideal i mitt föräldraskap The good enough parent så borde jag kunna förlita mig på att vara både en good enough boyfriend och en good enough reader. Redan de gamla grekerna. Redan medeltidens sodomiter och Karin Boye Läsningen började inte med någon slukande passion. Den började med duktighet. Så möjligt det verkade att foga in sig utan att använda kroppen. Så rimligt det verkade att gömma undan den alltför stora, alltför känslosamma klumpen av senor och bukfett, långt in bland stallgarderobens mest bortglömda halm. Eftermiddag efter eftermiddag i eftermiddagslunken. Det disiga biblioteksljuset över skrifterna och häpnaden från dem. Det lustiga i hur den undanskuffade kroppen väcktes till liv genom böckerna. Genom gryniga reflektioner. Redan de gamla grekerna. Redan medeltidens sodomiter och Karin Boye. Någon hade vänt bort sitt ansikte. Jag smög in i hennes sovrum. Andetagen var tunga i mörkret. Jag viskade: Lyssna, mamma, jag tror att jag tillhör en minoritet som är stabil över tid. Hoppades att hon skulle drömma sig snäll.   Älsklingar, jag brukar ju stå här och proklamera hur det att skriva hänger tätt, tätt ihop med att komma ut som homosexuell, för mig. Båda dessa praktiker framstod som lika anstötligt excentriska att hänge sig åt. Att träda in i dem förutsatte samma typ av högfärdiga självhävdelse. Att föra pennan över pappret, och vilja visa, delta. Att föra handen över era nackar, och vilja blomma, synas. Att förvandla en nedbrytande oro till en skapande sensibilitet det är den triumfatoriska aspekten av att skriva. Det är cruisingens poetik. En garderob är en fantastisk plats att träna upp sinnena i. Man är skyddad men instängd. Det går inte att se sin kropp, men det trånga utrymmet gör en mycket medveten om dess existens. Vem upptäcker mig? Vad får det för konsekvenser? I mörkret slår hjärtslagen djupt som hos ett urtidsdjur när man lyssnar efter vad som pågår utanför. Cruising, eller att cruisa, syftar på en planlös färd där det inte finns något tydligt mål för resan. Cruising är också gammal bögslang för att ragga. Förklätt till slumpmässiga blickar eller beröringar försöker bögen läsa av vem som skulle kunna vara en potentiell partner. I en lummig park eller i de privata cirklarnas mingliga snår. Samma cruisingteknik använder han då han riskbedömer ett fikarum, en vårdcentral, en gångtunnel. Att få ta detta cruisande, detta planlösa och högspända. Att omfamna det i all sin ängslan och njutning, och gå med allt det till ett tomt papper. Att förvandla en nedbrytande oro till en skapande sensibilitet det är den triumfatoriska aspekten av att skriva. Det är cruisingens poetik.   Älsklingar, ni gillar när jag skriver om sex. Skildrar bögsex. Jag gör gärna det. Det är omöjligt, och kanske därför så hisnande att med språk försöka fånga in något så undflyende som sexuell upphetsning. Och i ett samhälle, som svämmar över av pornografiskt material, inte bara via nätets blinkande porrhubbar, utan kanske ännu mer via reklamens syntetkroppar, blir de erotiska skildringarna i konsten och litteraturen särskilt angelägna. Som ett komplicerande eller reagerande eller omhändertagande av de likriktade bilder av sex som vi översköljs av. Att skriva erotiskt handlar inte om att försöka chockera. Det kan handla om att framkalla upphetsning, men det erotiska skrivandet slutar inte vid väl återgivna ställningar. Sex i litteraturen är en lekfull ponny med flera tricks. När jag skriver handlar det många gånger om att iscensätta den bara delvis fiktiva idén om åtrån och den sexuella identiteten som den hårda princip som ordnar världen. Som den plats där den mänskliga existensen skiktas. Hur ensam kan åtrån göra oss? Hur hel kan en människa bli av att ligga? Sexskildringen är alltid mer. Spiller över i karaktärernas uppdiktade omständigheter, och dessa omständigheter rycker alltid verkligheten i svansen.  Detta hopplösa vi, inkonsekvent som ett spädbarnshumör. Det är sent. Några av er vill gå hem, fastän jag inte hunnit visa er hälften av mina böcker. Det är så mycket jag vill att ni ska läsa, så mycket mer jag vill att vi ska prata om, för att kunna förstå saker. Sex är en ponny med många akilleshälar. Ta bara er som sitter här ikväll som exempel. Ta den av er som sa att han länge bara kunde föreställa sig att ha sex om han blev våldtagen. Ta den av er som sa att han älskar män, betydligt äldre än han själv, men grips av panik när hans spensliga kropp objektifieras som pojkaktig. Ta den av er som sa att hans HIV-diagnos stressar honom att ligga runt jättemycket, för att bevisa lycka och hälsa. Ta den av er som sa att vita män gillar att bli dominerade av honom för att lätta sin rasistiska skuld. Ta den av er som sa att han är totalt orädd som facklig representant, men inte pallar att vara öppen på jobbet. Ta den av er som sa att han kunde peka ut exakta samband mellan sin anorexi och det självhat som tonårens bögmobbing föste in honom i. Och dessa berättelser, om hur sexskildringen är större än sitt enskilda ligg, handlar ju bara om såna som oss. Såna som oss. Usch. Ni är så trötta på att jag lockar in er här i lägenheten, kväll efter kväll i kvällsron, och tvingar på er mina inklusiva vi och oss, i utbyte mot några kylskåpskalla ostpajer. Detta hopplösa vi, inkonsekvent som ett spädbarnshumör. Jag ska sluta använda mig av det. Eller ska jag bara förlita mig på att min förmåga att berätta om er räcker. Att jag som författare är good enough. Kristofer Folkhammar, författare och kritiker

Fotovännerna träffas för att prata om bild. Kristina har varit i simhallen och fotograferat och Therese har lyssnat på podden "Fotovänner". De har också gjort bilder på temat hemma, och pratar om det som hemmet förmedlar för att utforska nästa veckas tema: osäker. Bilderna på temat hemma hittar du här: www.facebook.com/fotovanner www.instagram.com/fotovannerpodd

Kristofer Folkhammar skildrar läsningens attraktionskraft och hur hans skrivande hänger tätt ihop med att komma ut som homosexuell. Det handlar om en cruisingens poetik och förmågan att duga. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Älsklingar, jag har läst en massa nu igen. Jag brukar ju stå här, kväll efter kväll i kvällsron, när barnet har somnat och vi plockar fram rester ur kylen och tänder de små lamporna, då, mitt i allt det som är mitt brukar jag ju stå här med min hopplöst sladdriga tunga och beskriva min jakt genom böckerna. Beskriva drömmen om en exakt formulering som ska täcka upp för all ensamhet jag någonsin känt. Beskriva förhoppningen om ett precist uttryck för den kunskap som mina privilegier håller ifrån mig. Beskriva längtan efter en alldeles klar lydelse som kan spegla förnimmelsen av en manskropp under mig. Beskriva känslan av att slippa sig själv. När läsningen drar en ner i något där språket kommunicerar med rytm istället för spänstig insikt. En av er sa nyligen att jag förmodligen skulle vara mindre olycklig, om jag inte förväntade mig att saker ska gå att begripa fullt ut. Ni ler åt mig. Överseende drag över munnarna när ni bläddrar i de hundörade böcker och tidningar jag lagt fram för kvällen. Ler när jag skramlar fram för många muggar och assietter och ber om ursäkt för röran i lägenheten. Ni ler när min mun slafsar bland orden och försöker systematisera det oberäkneliga skum som är litteraturen. Vad det skummet består av ikväll och i vilka porer det kan tänkas tränga ner i denna afton. En av er sa nyligen att jag förmodligen skulle vara mindre olycklig, om jag inte förväntade mig att saker ska gå att begripa fullt ut. Han sa att jag verkar tro att bara jag anstränger mig tillräckligt mycket, så ska relationer, maktförhållanden, konflikter och upplevelser av konst kunna förstås och sorteras upp i prydliga boxar. Lyckas jag inte med det så kan jag för lite. Och har inte läst tillräckligt mycket tillräckligt noggrant. Kom igen, farsan, du vet ju att det inte funkar så, sa han. Surfa lite på det du läser. Han sträckte ut armarna och gungade höfterna som om han balanserade på en våg. Gav mig en puss och satte på kaffe. En annan av er tittade upp från en av böckerna jag lagt fram och sa att om jag kan ha tillräckligt bra som ideal i mitt föräldraskap The good enough parent så borde jag kunna förlita mig på att vara både en good enough boyfriend och en good enough reader. Redan de gamla grekerna. Redan medeltidens sodomiter och Karin Boye Läsningen började inte med någon slukande passion. Den började med duktighet. Så möjligt det verkade att foga in sig utan att använda kroppen. Så rimligt det verkade att gömma undan den alltför stora, alltför känslosamma klumpen av senor och bukfett, långt in bland stallgarderobens mest bortglömda halm. Eftermiddag efter eftermiddag i eftermiddagslunken. Det disiga biblioteksljuset över skrifterna och häpnaden från dem. Det lustiga i hur den undanskuffade kroppen väcktes till liv genom böckerna. Genom gryniga reflektioner. Redan de gamla grekerna. Redan medeltidens sodomiter och Karin Boye. Någon hade vänt bort sitt ansikte. Jag smög in i hennes sovrum. Andetagen var tunga i mörkret. Jag viskade: Lyssna, mamma, jag tror att jag tillhör en minoritet som är stabil över tid. Hoppades att hon skulle drömma sig snäll.   Älsklingar, jag brukar ju stå här och proklamera hur det att skriva hänger tätt, tätt ihop med att komma ut som homosexuell, för mig. Båda dessa praktiker framstod som lika anstötligt excentriska att hänge sig åt. Att träda in i dem förutsatte samma typ av högfärdiga självhävdelse. Att föra pennan över pappret, och vilja visa, delta. Att föra handen över era nackar, och vilja blomma, synas. Att förvandla en nedbrytande oro till en skapande sensibilitet det är den triumfatoriska aspekten av att skriva. Det är cruisingens poetik. En garderob är en fantastisk plats att träna upp sinnena i. Man är skyddad men instängd. Det går inte att se sin kropp, men det trånga utrymmet gör en mycket medveten om dess existens. Vem upptäcker mig? Vad får det för konsekvenser? I mörkret slår hjärtslagen djupt som hos ett urtidsdjur när man lyssnar efter vad som pågår utanför. Cruising, eller att cruisa, syftar på en planlös färd där det inte finns något tydligt mål för resan. Cruising är också gammal bögslang för att ragga. Förklätt till slumpmässiga blickar eller beröringar försöker bögen läsa av vem som skulle kunna vara en potentiell partner. I en lummig park eller i de privata cirklarnas mingliga snår. Samma cruisingteknik använder han då han riskbedömer ett fikarum, en vårdcentral, en gångtunnel. Att få ta detta cruisande, detta planlösa och högspända. Att omfamna det i all sin ängslan och njutning, och gå med allt det till ett tomt papper. Att förvandla en nedbrytande oro till en skapande sensibilitet det är den triumfatoriska aspekten av att skriva. Det är cruisingens poetik.   Älsklingar, ni gillar när jag skriver om sex. Skildrar bögsex. Jag gör gärna det. Det är omöjligt, och kanske därför så hisnande att med språk försöka fånga in något så undflyende som sexuell upphetsning. Och i ett samhälle, som svämmar över av pornografiskt material, inte bara via nätets blinkande porrhubbar, utan kanske ännu mer via reklamens syntetkroppar, blir de erotiska skildringarna i konsten och litteraturen särskilt angelägna. Som ett komplicerande eller reagerande eller omhändertagande av de likriktade bilder av sex som vi översköljs av. Att skriva erotiskt handlar inte om att försöka chockera. Det kan handla om att framkalla upphetsning, men det erotiska skrivandet slutar inte vid väl återgivna ställningar. Sex i litteraturen är en lekfull ponny med flera tricks. När jag skriver handlar det många gånger om att iscensätta den bara delvis fiktiva idén om åtrån och den sexuella identiteten som den hårda princip som ordnar världen. Som den plats där den mänskliga existensen skiktas. Hur ensam kan åtrån göra oss? Hur hel kan en människa bli av att ligga? Sexskildringen är alltid mer. Spiller över i karaktärernas uppdiktade omständigheter, och dessa omständigheter rycker alltid verkligheten i svansen.  Detta hopplösa vi, inkonsekvent som ett spädbarnshumör. Det är sent. Några av er vill gå hem, fastän jag inte hunnit visa er hälften av mina böcker. Det är så mycket jag vill att ni ska läsa, så mycket mer jag vill att vi ska prata om, för att kunna förstå saker. Sex är en ponny med många akilleshälar. Ta bara er som sitter här ikväll som exempel. Ta den av er som sa att han länge bara kunde föreställa sig att ha sex om han blev våldtagen. Ta den av er som sa att han älskar män, betydligt äldre än han själv, men grips av panik när hans spensliga kropp objektifieras som pojkaktig. Ta den av er som sa att hans HIV-diagnos stressar honom att ligga runt jättemycket, för att bevisa lycka och hälsa. Ta den av er som sa att vita män gillar att bli dominerade av honom för att lätta sin rasistiska skuld. Ta den av er som sa att han är totalt orädd som facklig representant, men inte pallar att vara öppen på jobbet. Ta den av er som sa att han kunde peka ut exakta samband mellan sin anorexi och det självhat som tonårens bögmobbing föste in honom i. Och dessa berättelser, om hur sexskildringen är större än sitt enskilda ligg, handlar ju bara om såna som oss. Såna som oss. Usch. Ni är så trötta på att jag lockar in er här i lägenheten, kväll efter kväll i kvällsron, och tvingar på er mina inklusiva vi och oss, i utbyte mot några kylskåpskalla ostpajer. Detta hopplösa vi, inkonsekvent som ett spädbarnshumör. Jag ska sluta använda mig av det. Eller ska jag bara förlita mig på att min förmåga att berätta om er räcker. Att jag som författare är good enough. Kristofer Folkhammar, författare och kritiker

Freke Räihä är poet och debuterade 2001 med Po-Etik. I höst är han aktuell med boken Illegalen där han skildrar flykt. Freke Räihäs släkt har en historia av flykt. Hans släktingar var arbetskraftsinvandrare från Finland. Berättelserna har kommit till uttryck i hans nya verk Illegalen. Boken handlar om en flykt, men det är inte hans släkts flykt som skildras, utan en fiktiv sådan. Sveriges längsta lockout 2015 utkom Freke Räihä med boken Baggböleri där han skildrar Sveriges längsta lockout, Lossmen–Ekträsk-konflikten. Konflikten ägde rum mellan 1924 och 1931 och inleddes till följd av att skogsbolagen ville hindra arbetarna att organisera sig. Baggböleri är ett uttryck för att olovligen avverka skog och myntades efter att Baggböle Sågverk anklagats för att göra just det i mitten på 1800-talet. Freke Räihäs skildring av konflikten är fylld av autentiska utdrag från dokument och tidningsartiklar. I arbetet med boken grävde han en hel del i arkiven. Boken nominerades till Norrlands litteraturpris 2016. I det här avsnittet samtalar jag och författaren Henrik Johansson (som är med på min Skåneturne) om Illegalen, Baggböleri och arbetarlitteraturens ställning idag. Vi diskuterar hur litteratur skrivs, om det är enklast att skriva dikt eller prosa under arbetstid och om poesin är på väg att bli lika populär som prosan. Freke Räihä - Verk Po-Etik, 2001 Konceptbeläggning: Sjokkok, 2010 Svenska Träd – en konceptuell flora, 2010 Ur ett historiskt perspektiv har allting relevans;, 2011 Standardformulär för språkförbittring, 2011 Det enda som är gratis i Malmö är utsikten ut ur Malmö;, 2012 N O M O S , 2012 Standard Form for Language Resentment, 2012 Mänskliga exempel, 2013 Logos, 2015 Baggböleri, 2015 Verksamhetsberättelse, 2016 Illegalen, 2017 Hem för vård och boende, 2017 Foto: Torgny Karnstedt

Mats Berggren är en av Sveriges främsta ungdomsboksförfattare. Nu är han aktuell med Din syster måste dö. En bok om hedersvåld där en bror får i uppdrag att döda sin syster. Boken är en fristående fortsättning på hans tidigare ungdomsbok Onsdag kväll strax före sju som tilldelades Svenska deckarakademins pris för årets bästa barn- och ungdomsdeckare. Mats Berggren inledde sin skrivarkarriär på Scanias verkstadsgolv. Sedan debuten med Orent ackord 1987 har han försörjt sig på sitt skrivande. Han har varit ledamot av Svenska barnboksakademien och suttit i juryn för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Vi träffas i hans skrivarlya på Södermalm i Stockholm. Han bjuder på bulle och te och jag tar fram mitt anteckningsblock med frågor. Jag vill veta varför han valt att skildra hedersvåld och vilka utmaningarna var. Jag undrar också över vad som egentligen skiljer en ungdomsbok från en vuxenbok. Och så vill jag veta varför ungdomar inte lägger författarnamn på minnet. Jag minns de ungdomsböcker jag läst, men inte vem som skrivit dem. Foto: Peder Lingden

I det här avsnittet träffar vi serieskaparen Daria Bogdanska för ett samtal om hennes debutbok Wage Slaves, arbetsvillkor och självförtroende. I höstas släppte Daria Bogdanska sin debutbok Wage Slaves. Boken fick stor uppmärksamhet, nya upplagor fick tryckas och nu ska boken ges ut i bland annat Frankrike, Polen och Kanada. Vi hade ett intressant samtal om arbetsvillkoren för de mest utsatta, om hur det är att komma till ett nytt land och starta ett nytt liv, och om det dåliga självförtroendet som hindrar många från att berätta sina historier. Skildrar löneslaveri Wage Slaves. Omslag: GalagoWage Slaves är en självbiografisk skildring. Daria är född och uppvuxen i Warszawa och boken handlar om när hon kommer till Sverige för att gå en utbildning i serieskapande. Eftersom hon inte får något studiemedel måste hon arbeta vid sidan av studierna. Det visar sig vara besvärligare än hon väntat sig. Hon hamnar i ett moment tjugotvå när hon måste ha ett personnummer för att få ett jobb, och måste ha ett jobb för att få ett personnummer. Enda sättet att tjäna in pengarna hon behöver till hyran är att jobba svart. Hon får jobb på en restaurang i Malmö där ägaren betalar de anställda efter deras desperation. Daria från Polen tjänar mindre än svenska medborgare, men mer än arbetarna från Bangladesh. Alla tvingas de jobba långa pass utan villkor och med en lön på inte mer än femtio kronor timmen. Daria reagerar och med hjälp av facket och en journalist inleder hon en facklig kamp mot restaurangägaren. Det är också en skildring av en generation utan trygghet. Ungdomar som varken kan få fasta arbeten eller bostäder. Samtidigt är det en historia om vänskap, kärlek och om att komma till ett nytt land för att starta ett nytt liv.

I det här avsnittet träffar vi serieskaparen Daria Bogdanska för ett samtal om hennes debutbok Wage Slaves, arbetsvillkor och självförtroende. I höstas släppte Daria Bogdanska sin debutbok Wage Slaves. Boken fick stor uppmärksamhet, nya upplagor fick tryckas och nu ska boken ges ut i bland annat Frankrike, Polen och Kanada. Vi hade ett intressant samtal om arbetsvillkoren för de mest utsatta, om hur det är att komma till ett nytt land och starta ett nytt liv, och om det dåliga självförtroendet som hindrar många från att berätta sina historier. Skildrar löneslaveri Wage Slaves. Omslag: GalagoWage Slaves är en självbiografisk skildring. Daria är född och uppvuxen i Warszawa och boken handlar om när hon kommer till Sverige för att gå en utbildning i serieskapande. Eftersom hon inte får något studiemedel måste hon arbeta vid sidan av studierna. Det visar sig vara besvärligare än hon väntat sig. Hon hamnar i ett moment tjugotvå när hon måste ha ett personnummer för att få ett jobb, och måste ha ett jobb för att få ett personnummer. Enda sättet att tjäna in pengarna hon behöver till hyran är att jobba svart. Hon får jobb på en restaurang i Malmö där ägaren betalar de anställda efter deras desperation. Daria från Polen tjänar mindre än svenska medborgare, men mer än arbetarna från Bangladesh. Alla tvingas de jobba långa pass utan villkor och med en lön på inte mer än femtio kronor timmen. Daria reagerar och med hjälp av facket och en journalist inleder hon en facklig kamp mot restaurangägaren. Det är också en skildring av en generation utan trygghet. Ungdomar som varken kan få fasta arbeten eller bostäder. Samtidigt är det en historia om vänskap, kärlek och om att komma till ett nytt land för att starta ett nytt liv.

Sofia Wadensjö Karén: Tillbaka till 80-talet. Jonas Hallberg: Regentlängd på tvären. Jessika Gedin: Spela mer, se mer, känn mer. Spanarna i P1 med programledare Ingvar Storm. Sofia Wadensjö Karén: "Tillbaka till 80-talet".En stark nostalgitrend drar genom 60- 0ch 70-talisternas fritidssysslor och amatörtävlingar, utrustning och kläder skall vara original. Allt för att de nu medelålders generationerna ska få återuppleva känslan av att vara tonåringar. Och denna trend kommer bara att tillta.Jonas Hallberg: "Regentlängd på tvären".Efter en lång rimmad exposé över kungalängdens amorösa preferenser fastslår Jonas att den nuvarande monarken med all sannolikhet är heterosexuell. Och att tronarvingen sannolikt också kommer att vara det då hon blir drottning.Jessika Gedin: "Spela mer, se mer, känn mer".Dataspelen som tidigare ofta handlade om en kamp på liv och död; action i någon form. Skildrar nu helt nya världar, våra inre landskap där vi kan röra oss genom olika tider och dimensionera och för att på ett djupare plan lära oss förstå vad livet och döden kan vara; för att förstå, se och känna mer.I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se e-post: spanarna@sverigesradio.se 

Sofia Wadensjö Karén: Tillbaka till 80-talet. Jonas Hallberg: Regentlängd på tvären. Jessika Gedin: Spela mer, se mer, känn mer. Sofia Wadensjö Karén: "Tillbaka till 80-talet".En stark nostalgitrend drar genom 60- 0ch 70-talisternas fritidssysslor och amatörtävlingar, utrustning och kläder skall vara original. Allt för att de nu medelålders generationerna ska få återuppleva känslan av att vara tonåringar. Och denna trend kommer bara att tillta.Jonas Hallberg: "Regentlängd på tvären".Efter en lång rimmad exposé över kungalängdens amorösa preferenser fastslår Jonas att den nuvarande monarken med all sannolikhet är heterosexuell. Och att tronarvingen sannolikt också kommer att vara det då hon blir drottning.Jessika Gedin: "Spela mer, se mer, känn mer".Dataspelen som tidigare ofta handlade om en kamp på liv och död; action i någon form. Skildrar nu helt nya världar, våra inre landskap där vi kan röra oss genom olika tider och dimensionera och för att på ett djupare plan lära oss förstå vad livet och döden kan vara; för att förstå, se och känna mer.I Spanarna hör du en panel med tre ovanligt skarpsynta personligheter som försöker avläsa tendenserna i det vardagliga bruset, för att sedan presentera sina framtidsvisioner för dig. Allt, högt som lågt blandas i skön förening.Programledare är Ingvar Storm. Spanarna sänds fredagar klockan 15.04, repris lördag klockan 00.02 och klockan 10.03, samt söndag klockan 21.03 i P1. Du kan också lyssna på programmet när du vill i vår app Sveriges Radio Play eller på sverigesradio.se e-post: spanarna@sverigesradio.se  

Det rapporteras mycket om brott i Malmö, men när nya siffror visade att polisanmälningarna minskat fem år i rad skrevs nästan inget. Vi granskar mediebilden av Malmö. Och inte bara när det gäller Malmö, utan i journalistiken i stort, finns en diskussion om vilken verklighetsbild medierna egentligen förmedlar. Mindre konflikter och mer konstruktiva nyheter är nu en trend som sprider sig. Så om sponsrat innehåll som inte riktigt är journalistik, men heller inte ser ut som reklam. Våldsamt Malmö i medierna Det är få som har missat hur en man brutalt sköts till döds vid ett shoppingscentrum i Malmö förra helgen. Både lokala medier och riksmedier har rapporterat i flera dagar om mordet med löpsedlar och stora nyhetsuppslag. Det här mordet är ett i raden av alla de mord som de senaste åren uppmärksammats i Malmö – en stad som för bara något år sedan tvingades kalla in polisiär hjälp från andra delar av landet för att få stopp på den våg av våld som drabbade samhället. Men även om det finns problem med grov kriminalitet i Malmö finns också en annan bild av kriminaliteten. Förra veckan presenterades också statistik från Brå som visade att antalet brottsanmälningar i Malmö sjunker för femte året i rad och är nere på rekordnivå. Men den statistiken fick knappt någon uppmärksamhet alls i varken lokal eller riksmedia. Förutom en liten artikel i Sydsvenskan så var det så gott som tyst. Hur kommer det sig egentligen? Och vilket ansvar ligger hos medierna i skapandet av bilden av Malmö som gangsterstaden och ”Sveriges Chicago?” Reporter: Jonna Westin Konstruktiv nyhetstrend Skildrar journalistiken verkligheten på ett rättvisande sätt? Eller är vi allt för negativa och problemfokuserade? Det här är en frågeställning som kommit att engagera många redaktioner på sista tiden. Mindre fokus på konflikter och problem och fler goda exempel och framgångar i nyhetsrapporteringen är ett koncept som allt fler nu intresserar sig för. Kanske är det till och med så att vi står inför ett trendbrott när det gäller synen på vad som är bra nyheter och god journalistik. Therese Rosenvinge har följt diskussionen. Utsuddad annonsgräns Aftonbladet har i veckan fått hård kritik för sin nya reklamredaktion. En redaktion vars uppdrag är att skapa reklam – som dock ser ut och beter sig som journalistik. Men Aftonbladet är inte ensamma om en sådan här satsning, utan tvärtom är den här affärsmodellen på bred frammarsch i mediebranschen. Även Bonnier ska nu storsatsa på sådan här, så kallad ”native advertising”. Eftersom pengarna inte hängt med när journalistiken flyttat från papper till nätet måste nya modeller och annonssamarbeten fram och det här konceptet skänker branschen nytt hopp i det avseendet. Men här finns också verkliga etiska dilemman att ta hänsyn till. Reporter: Erik Peterson