Podcasts about yrken

Har jobbet enbart blivit ett medel till någonting annat? Eva-Lotta Hultén reflekterar över arbetets oväntade betydelse i ett liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Mitt första arbete var som städerska på min pappas kontor sommaren när jag var sexton. Jag tömde papperskorgar, svabbade golv och försökte störa människorna vid skrivborden så lite som möjligt. De flesta var vänliga och flyttade på fötterna så jag skulle komma åt. Ett par gånger fick jag sliriga kommentarer av en man men jag sa inget om dem till min far. Varför gjorde jag inte det? Tänkte jag att det är sånt man får tåla som städerska? Var jag kanske på sätt och vis lika föraktfull som han som fällde de snaskiga kommentarerna?En ung tjej som just gått ut gymnasiet började i arbetslaget samtidigt som jag och jag utgick från att hon liksom jag bara skulle sommarjobba. En dag frågade jag vad hon skulle göra sedan. Hon såg oförstående på mig och sa att hon fått fast jobb. Min språngbräda till en skidresa var hennes alldeles vanliga golv och hon var glad över det och tyckte om att städa. Till skillnad från kontorsmannen hade jag vett på att skämmas över mina ogenomtänkta ord.Efter kontorsstädningen följde en lång rad extrajobb; inom hemtjänst, som hotellstäderska, servitris, vårdbiträde på demensboende, lärarvikarie och telemarketingoperatör. I hemtjänsten fick jag fick gå och handla med gamla damer, konversera åldringar som var övertygade om att Palmemordet skett utanför deras fönster och lämna mat till människor som aldrig gick utanför sina lägenheter. Jag lärde mig om misär, omsorg och åldrande kroppar; om värdighet och ensamhet och hur man tröstar någon som brutit lårbenshalsen och väntat på hjälp på sitt vardagsrumsgolv i ett helt dygn.Men under 90-talet kom neddragningarna. De gamla blev till tidsblock i tajta scheman. Det fanns inte längre utrymme för att baka eller gå och handla med någon. På demensboendet skulle allt mindre personal ta hand om allt mer skröpliga äldre. En natt fick en av mina kollegor ensam hantera att två av åtta åldringar dog.Det sägs ibland att det finns i ett ointresse för arbetarklassen i medie- och kultursfären, men inom litteraturen är ändå arbetartemat levande. Litteraturprofessorn Åsa Arping formulerar i boken ”Att göra klass” en intressant analys av några moderna romaner om tillfälliga jobb i typiska arbetaryrken. I Måns Wadensjös ”Monopolet” tar den högutbildade Alice i väntan på rätt erbjudande jobb på Systembolaget. Arping skriver att det finns något storögt över Alices möte med butiken och skriver: ”Hon noterar fascinerat hur kroppen förändras av arbetet och alltmer börjar likna en fantastisk maskin, en samling kroppsdelar som hon skulle kunna använda till nästan vad som helst.” Det är en alienation som jag kan känna igen från de jobb som jag tyckt varit tråkiga. Som städerska och telefonförsäljare blev jag en automat.I Jack Hildéns ”Vi, vi vaktmästare” vill Eskil spara ihop pengar till en långresa och i Sara Beischers ”Jag ska egentligen inte jobba här”; får den unga Moa som vill bli skådespelare, arbete i hemtjänsten. Åsa Arping konstaterar att karaktärerna i de tre romanerna delar en inledande distans till arbetet men vårdbiträdet Moa går från att betrakta de äldre som lite motbjudande och kollegorna som losers, till att känna stolthet över sitt arbete. Det är detta jag tycker så mycket om med Beischers bok; Moa lär sig se sitt arbete som viktigt. Berättelser om den här typen av erfarenheter filtreras inte sällan genom människor som egentligen vill göra något annat – som att skriva romaner. Äcklet inför jobbet, eller föraktet för dem som leder eller utför det, skiner igenom.Men Åsa Arping hittar också en gemensam lärdom för de tre huvudkaraktärerna: att arbetet är betydligt mer än själva uppgifterna. Det kräver en emotionell investering och en vilja att skapa fungerande relationer: till kunder, omsorgsmottagare och arbetskamrater.Mina vårdjobb är, tillsammans med lärarvikariaten, de som allra starkast gett mig en känsla av mening; någon behövde hjälp och jag hade förmånen att få ge den.Men stämmer det, som Mats Ekdahl hävdar i boken ”Jobbet” att unga människor inte längre ser arbete som en möjlig väg till självförverkligande och lycka? Jag vet inte, men konsumtionsforskaren Katarina Graffman menar att det är fel att prata om dagens unga som en generation Greta; alltså en generation av klimatengagerade samhällsförbättrare, och att vi snarare har en generation Bianca; unga vars drömmar handlar om konsumtion och om att genom entreprenörskap snabbt bli rika. Alltså mål som inte alls handlar om arbetet självt utan om vad det kan ge i form av pengar och status.Sådana drömmar riskerar att leda till många sorters krascher: för miljön med överkonsumtion; för samhället med låg status för viktiga yrken och för individen när orealistiska mål inte kan nås. Att låtsas att alla kan bli vad de vill är att ställa för höga krav på unga människor, menar Mats Ekdahl. Han föreslår att de i stället ska uppmuntras att pröva sig fram och se var de hamnar. Med självinsikt kan de se till att deras begåvning kommer till sin rätt, vilket skänker både en känsla av kompetens och av att bidra till det större system som den mänskliga gemenskapen utgör.Mina extrajobb inom vård och skola fick mig att förstå vad samhället gick ut på och gav mig stolthet och känsla av sammanhang och mening. Till och med det arbete jag tyckte allra sämst om, som telemarketingoperatör med uppdrag att boka in besök av transportsäljare på olika företag, gav mig kunskaper och insikter jag haft glädje av. Till exempel förstod jag hur destruktivt det kan vara för en grupp att försätta människor i tävling mot varandra; och hur själsdödande det är att utföra arbetsuppgifter som man upplever helt saknar värde, både för en själv och ur ett samhällsperspektiv. I valet mellan höga inkomster och sysselsättning som känns viktig har jag efter det jobbet alltid valt det senare och jag önskar att alla hade den möjligheten.Jag gjorde mina jobb som ung och jag tjänade pengarna jag längtade efter men jobben gjorde också mig. Relationer förändrar vår syn på oss själva och på världen; de ger oss nya normer och värderingar. Det var vad som hände mig som ung. Då tänkte jag att det var resorna som jag gjorde för pengarna som skulle ge mig minnen för livet. Jobben var bara ett nödvändigt ont. Det är först i efterhand som det blivit tydligt hur oerhört mycket dessa arbeten format mig och mina senare val i olika sammanhang. Relationerna de erbjöd fick mig att förstå att detta att vara mänsklig är att ha omsorg om varandra. För det är jag ytterst tacksam. Utan dem hade jag delvis blivit en annan och troligen sämre version av mig själv.Eva-Lotta Hulténförfattare och journalist

Kommer ditt favorityrke (som är intressant i förhållande till hur svårt den yrkesmässiga personen har att jobba hemifrån) att finnas med på veckans topplista?-----Du kan stötta Björn och Johans fikastund genom att skicka en slant till Fem i Topps Swish-nummer: 123 500 69 52Följ oss på Instagram @bragjort2000 och hitta inspiration till dina brodyrer på @brasagtifemitoppMail: bragjort2000@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kommer ditt favorityrke att finnas med på veckans topplista?-----Du kan stötta Björn och Johans fikastund genom att skicka en slant till Fem i Topps Swish-nummer: 123 500 69 52Följ oss på Instagram @bragjort2000 och hitta inspiration till dina brodyrer på @brasagtifemitopp Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Värde är ett föränderligt och förunderligt ting. Flera kreativa yrken hotas tas över av AI, vilket får Boel Gerell att tänka tillbaka på rörposteran när grafikerna dominerade i tidningshuset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.När jag först började arbeta som journalist på en dagstidning skrev jag mina texter på en stor slamrande, röd elskrivmaskin. Matsedlar kallades pappersarken som singlade ut ur valsen. Tillsammans med fotografens bilder och redigerarens skiss för tidningssidan rullades arken ihop och placerades i en kapsel som sändes iväg med rörposten. Kommen så långt i nostalgin avbryts jag av äldsta tonårsdottern som ofta konstaterar att hon själv är lastgammal, jämnårig med smartphonen.­–Alltså, rörpost? Vad är detta? Kunde man inte mejla texten?Nej, det kunde man faktiskt inte. Sent 1980-tal var rörpost fortfarande det snabbaste sättet att skicka handlingar inom tidningshuset. Från röret i väggen susade det som från ett hav i storm och kikade man ner i hålet kunde man ibland skymta näven som greppade kapseln och förde den vidare i systemet.Handen tillhörde en av grafikerna som regerade på bottenvåningen tillsammans med tryckpressen. Här sattes tidningssidorna med redigerarens skiss som underlag. Funkade allt som det skulle var det tyst, men då och då hördes tunga steg i trappan och dörren till redaktionen slogs upp. In trädde den fruktade sätterichefen som med självklar auktoritet läxade upp den som gjort fel. Relationen var kärv men hjärtlig och det var ingen tvekan om maktfördelningen.Vid journalisternas fikabord muttrades det i smyg om grafikernas löner, som påstods vara långt högre än våra. Dessutom hade Grafiska Fackförbundet redan 1974 försäkrat sig om ett särskilt avtal angående ny teknik, där grafikerna garanterades omskolning och fortsatt anställning även om tekniken utvecklades. När avtalet skulle omförhandlas 1986 satte sig arbetsgivarna på tvären men fick ge sig efter bara en dags strejk. I ett slag blev det tydligt hur beroende förlags- och tidningsbranschen var av denna länk i kedjan. Eller som Olof Palme konstaterade redan i ett tal 1972:”Det är inte bara den fackliga traditionen som ger de grafiska förbunden en särställning, utan också det faktum att er verksamhet är direkt förbunden med demokratins livsvillkor. Ni företräder de yrkeskårer förutan vilka det fria ordet och den fria tanken lätt skulle bli tomma begrepp. Ni är direkt och i egentlig mening demokratins arbetare.”Men när förändringens vindar ven genom rörposten och digitaliseringen av trycktekniken var ett faktum förlorade grafikerna över en natt sin maktposition och var inte längre oumbärliga. Tvärtom skulle de nu genom sitt framsynta avtal omskolas och blev bland annat redigerare. En del saknade tyvärr fallenhet för det nya yrket och krympte ihop på skrivbordsstolarna, när kunskap och självrespekt förvärvad under decenniers slit på bottenvåningen inte var värd mycket ett par trappor upp.På de här människorna tänker jag när jag funderar över relationen mellan pris och värde. I kraft av sin position hade Grafiska Fackförbundet förhandlat fram goda löner till sina medlemmar, villkor som följde med omskolningen och spädde på irritationen från de sämre betalda journalistkollegorna. Det som en gång varit ett skäligt pris att betala var med ens orimligt eftersom köparen – det vill säga tidningskoncernen - inte längre hade samma behov av varan.Att uttrycka sig så här, att tala om människor som ”varor” är naturligtvis stötande. Ändå är det enligt samma princip om tillgång och efterfrågan arbetsmarknaden fungerar i dag när artificiell intelligens – så kallad AI – ifrågasätter värdet av våra tjänster. Yrken som nyss tycktes omistliga – översättare, ekonomiassistent, statistiker för att inte tala om skribent och författare – sägs snart behändigt kunna ersättas av ett AI-verktyg.Med viss bävan har jag följt utvecklingen och med ett hest skrockande av lättnad har jag tagit del av AI-genererad text i genrer som jag själv tycker mig behärska. En recension eller en essä skriven med hjälp AI är fortfarande en rätt usel produkt men jag är inte dummare än att jag förstår att detta bara är början. Dessutom, hur väsentlig är egentligen förmågan att sy ihop en essä eller en recension i dagens kulturlandskap? I en tid när kritik i allt högre grad ersätts av tipslistor kan en AI-generad text mycket väl duga gott.Tendensen att övervärdera den egna betydelsen har något hjärtskärande över sig, eftersom vi alla förr eller senare blir passé. Kunskap förlorar blixtsnabbt sitt bäst-före-datum och till synes solida positioner blir perifera när perspektivet vrids ett snäpp. Söker jag på titeln ”typograf” sägs det att kunskap om yrket fortfarande kan behövas, men på rikets museer och på samma plats kommer vi med största säkerhet snart återfinna själva papperstidningen. På ett liknande vis har en lång rad produkter som nyss var självklara förvandlats till kuriosa som minner om värderingar och behov vi inte längre har.När Olof Palme 1972 talade om grafikerna som garant för ”demokratins livsvillkor” utgick han från en verklighet där papperstidningar och tryckta böcker utgjorde de givna kanalerna för det skrivna ordet. I dag är medier som dessa allt mer marginella i ett landskap där var och en har tillgång till sin egen megafon. Om demokratin på köpet ökat eller minskat är en annan fråga.På samma vis som mina döttrar har svårt att tänka sig ett drägligt liv utan en smartphone, ses nya produkter i dag som oundgängliga. I boken ”Varors värde” från 2023 närmar sig ekonomihistorikerna Daniel Berg och Rasmus Fleischer problematiken kring hur levnadsstandarden ska kunna jämföras över tid, när varorna vi anser att vi behöver förändrats så radikalt som de gjort under det senaste seklet.Med utgångspunkt i beräkningen av konsumentprisindex – så kallad KPI – har Berg och Fleischer granskat kriterierna för vad som anses vara skälig levnadsstandard. Högst konkret i form av definitionen av en matvaras värde, som initialt bestämdes av dess kalorihalt – ju fetare desto bättre - för att senare övergå i en mer komplex och subjektiv värdering av matens kvalitet. Var köttet ovanligt gott eller var det främst fett? Och behöver en falukorv överhuvudtaget innehålla kött för att kallas korv? Kanske är en vegetarisk falukorv en likvärdig produkt?Bakom tabellerna anas skuggorna av människorna, snarlika oss själva men med andra mål och preferenser. För kvinnan i kristidens Sverige är koffeinfritt kaffe och vegetarisk korv inget annat en beklaglig nödlösning, medan samma produkter anses värda att betala extra för några decennier senare, i hipstergenerationens tid.Och jag tänker på vårt digitaliserade samhälle och liten vi har till att nätet bär oss föralltid. Vad händer om det trots allt brister? Vilket värde har den dyraste smartphonen på marknaden, utan någon uppkoppling? Vilket pris sätter vi på förmågan att kunna konstruera och hantera den? Kanske är det i en obestämd framtid inte alls den tekniska spetskompetensen som kommer att visa sig vara oumbärlig för vår överlevnad, utan helt andra, halvt bortglömda kunskaper om kommunikation och hushållning. LitteraturDaniel Berg, Rasmus Fleischer – Varors värde. Kvalitetsvärderingar i konsumentprisindex under 1900-talet, Daidalos (2023)

Hej och varmt välkommen till podcasten Amanda The Trucker, kul att du har hittat hit! Idag kommer vi att göra en kort avstickare från åkeri- och entreprenadbranschen, men ändå ha en koppling till den. Om du delar mitt brinnande intresse för skog och dess möjligheter, kommer du att älska detta avsnitt! Jag har inbjudit Liselotte Jonsson, som arbetar som virkesinköpare på Derome. Liselotte är en ambitiös och ung kvinna med en stark passion för jakt och skog. I dagens avsnitt delar hon med sig utav hur det är att vara tjej och jobba i skogen och berättar vad en virkesinköpare gör. Intresset för jakten och skogen har alltid funnits där så länge Liselotte kan minnas och det märks att hon älskar det hon gör. Här finns mycket inspiration att hämta! Tusen tack för att du lyssnar! Dagens gäst Liselotte Jonsson - Virkesinköpare Derome Kontakt: liselotte.jonsson@derome.se Instagram: liselotteida Amanda The Trucker Instagram: podcastamandathetrucker Facebook: Podcast Amanda The Trucker Hemsida: www.amandathetruckerpodcast.seKontakt: podcast@amandathetrucker.info TikTok: amandathetrucker Podcasten presenteras av Amanda Berggren, följ henne på sociala medier @amandaberggren95

Vad ska jag satsa på för studier och vilken karriärväg leder till en trygg framtid? Vilka färdigheter blir avgörande på framtidens arbetsmarknad? I det 109:e avsnittet av podcasten Med målet i sikte gästas Lisa och Charlotte av framtidsanalytikern Troed Troedson. Lyssna på detta spännande samtal där vi utforskar hur vår värld förändras, vilka yrken som formar framtiden och vilka kompetenser som blir allt viktigare framåt. Med målet i sikte är en podd från Iris Hadar AB.www.iris.se

Industrialiseringen och digitaliseringen har gjort att världen ser annorlunda ut. Allt går fortare och inte minst har arbetsmarknaden förändrats de senaste åren. I veckans avsnitt pratar vi om alla yrken som har försvunnit med det moderna samhället. Vi hann testa ett par yrke som inte längre finns kvar. Vilka? Lyssna på podden så får ni veta det. Christer och Frasse har språkproblem. Christer kämpar med glosorna på spanska, Frasse kan ej skilja på långa och korta vokaler på svenska.. båda är hopplösa! Vill ni ge oss feedback eller komma med förslag på saker vi kan ta upp i vår podd? Maila oss till: stridhhosfrasse@gmail.com

Vi pratar om Jonsson resa till Berlin, Jonas Spanien bravader, Kulans Bollpoblematik och vilka yrken som vi tycker är tuffast i världen, längre avsnitt av podden hittar ni på vår Patreon: https://www.patreon.com/randommakingmovies Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dags för en nya karriär? Varför inte inspireras av några spännande yrken från antiken? Precis som idag så tillhandahölls alla möjliga sorters tjänster och det fanns många specialiserade yrkesgrupper. Vissa finns kvar idag, som bagare och läkare, men andra känns lite mer udda med våra moderna glasögon. Som begravningsclownen eller ansvarig för de heliga hönsen. Hör om några spännande yrken som inte alltid får plats i historieböckerna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den arbetsorienterade sångaren/sångskrivaren Stina Künstlicher är tillbaka i Snedtänkt-studion för att prata vidare om låtar, visor och sånger som tar avstamp i arbetsplatser. Yrken som nämns: boss, försäljare och disponent. Artister som hörs: Johan Ulveson, Gunnar Källström och de evigt återkommande Euskefeurat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Har du hört talas om blomman Hieracium concinnatum? Troligtvis inte då den är extremt ovanlig, och av den anledningen så skulle du aldrig slita den ur marken så att den vissnade. Även lediga bostäder i det misskötta landet Sverige är ovanliga, och inget du skulle göra dig av med i första taget. Även om livet förändras och du inser att du inte kan betala för två bostäder samtidigt, så är alternativet att sälja absolut inte ditt första val. Livet kan ju trots allt förändras ännu en gång. Så vad finns kvar att göra...? Just precis, att hyra ut. Men vem vågar du låna ut ditt fina krypin till? Vem kan du lita på när det inte längre är så troligt att det är genomärlige Anna-Karin som ringer och vill hyra, utan folk från jordens alla hörn? Missa inte det här programmet!NI HAR KOMMIT HALVVÄGS TILL ATT GARANTERA EN HEL MÅNAD TILL MED VERKLIGHETSCHECKEN! DU KAN FÅ FART PÅ DONATIONERNA IGEN, SÅ ATT DEN SISTA TUSENLAPPEN KOMMER IN SÅ SNART SOM MÖJLIGT SÅ VI FÅR VETA OM VI SKA FORTSÄTTA I AUGUSTI, OCH KAN DÅ PLANERA SOMMAREN, TACK! (Absolut sista chansen är den 31 juli)Swish: 073 846 37 64Meddelande: Gåva8 Juli 2023 - Ämnen till lördagens program:* Mardröm att hyra ut bostad - Minfält av röda flaggor.* Ofrivillig fosterfamilj på deltid åt den utländske grannens 5-åring som vill bestämma vilka kläder deras dotter får ha på sig.* När andra slösar på vatten, så kommer nu krav på ransonering och att du ska betala.* Den hånade mannen med det "typiskt kvinnliga" yrket.* Är detta anledningen till kvinnornas hat mot prostitution?MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Lennart Matikainen, Johan Widén & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:TILLTRÄDE FÖRBJUDET - DERAS RESPEKTLÖSHET HOTAR DIN RÖRELSEFRIHEThttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/tilltraede-foerbjudet-deras-respektloeshAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 15 juliDu hittar även Verklighetschecken här:RUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEKanonenfieber - Live in Munich, Germanyhttps://youtu.be/l-_ogvZPDWQ?t=382JOHAN"Historien om Sverige: från istid till framtid - så blev de första 14000 åren" (Herman Lindqvist)https://www.adlibris.com/se/bok/historien-om-sverige-fran-istid-till-framtid---sa-blev-de-forsta-14000-aren-9789100177706LENNARTSommar i Swebbtv med Lennart Matikainenhttps://swebbtv.se/w/ieHBwSYpwGqgNv9uYwwQYgELISABETHElton John - I'm Still Standinghttps://www.youtube.com/watch?v=ZHwVBirqD2s&ab_channel=EltonJohnVEVO

Vilka möjligheter och konsekvenser ser de kreativa byråerna kring generativ AI? Olof Hoverfält är verksam inom Strategy and Business Design på Reaktor, ett konsultbolag med bas i Finland, som rör sig ledigt i gränslandet mellan design, strategi och tech - ofta med globala bolag som kunder. Bland annat har man bidragit till att ta fram den berömda gratiskursen Elements of AI. Men hur ser man på nyttjandet av AI-verktyg i det egna dagliga arbetet och hur kommer synen på skapande och kreativitet att förändras framöver? Olof har dessutom initierat The Wardrobe Diary Project som mäter och värdesätter dina klädesplagg efter hur ofta de används. // Avsnittet är ett samarbete mellan Heja Framtiden, Reaktor och Talang & Ledarskap (tidigare Personal & Ledarskap). // Programledare: Christian von Essen // Glöm inte att prenumerera på vårt nyhetsbrev!

idag har vi ett fullspäckat avsnitt som sträcker sig från valstek till att jobba i kundservice!kontakt@matkoma.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenska Yle lyfter fram aktuella samhällsfrågor i sju olika direktsända diskussioner inför riksdagsvalet. Den här diskussionen handlar om hur arbetsmarknaden ska se ut i framtiden. I diskussionen deltar Petra Malin (VF), Amanda Pasanen (Gröna), Sari Multala (Saml) och Marika Sorja (Sannf). Programledare: Christoffer Kaski, Yle Huvudstadsregionen. Det här är den femte av sju regionala valdiskussioner inför riksdagsvalet. E-post: slaget@yle.fi

Många är beroende av ett visst sorts väder i sina liv. Yrken som båtfolk, fiskare och fjällräddare följer noga prognoserna för att se med vilken styrka höstens regn och stormar väntas ha. Hur märks höstvädret i ditt liv? Hur väderberoende är du i din vardag? Är du den som fortsatt tar långa cykelturer men nu i höst iklädd mössa och vantarna? Fortsätter du oberoende av regn dina skogspromenader men nu med gummistövlar och regnrock? Klär du dig varmt och njuter av en lång höstpromenad  för att glädjas av färgglada och krispiga höstlöv på marken?Eller du kanske istället är den som drar dig tillbaka för att kura hemma i väntan på att regn och storm har dragit vidare, och tittar ut först då solen gör det samma? Ring eller skriv och berätta.Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du tala finska med programledaren.Ring på telefonnummer 020 22 10 30. Skriv gärna till oss på våra sociala medier eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.seKarlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.Programledare: Pia HerreraProgrammet startar kl. 21:40 i P4 och Sveriges Radio Finska. Telefonslussen öppnar klockan 21:00.Producent: Maria RepitschAnsvarig utgivare: Anne Sseruwagi, Sveriges Radio Finska

Hanna Hellquist stör sig på Erika Åbergs (från SVT:s "Det sitter i väggarna") fräscha ekopool, UTAN Christopher Garplinds ansträngning att ställa dem mot varandra. Annizeth Åberg sammanfattar valresultatet. Centerpartiets Annie Lööf avgår. Vi får höra CUF:s Réka Tolnais tankar. Statsvetaren Jenny Madestam sammanställer Lööfs betydelse för partiet och vi ställer även två representanter för det behagligaste och obehagligaste yrket. Vilka är dem? Lyssna och hör! Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Efter uppsägningar under pandemin har det visat sig svårt för arbetsgivare att få arbetskraft tillbaka. I USA kallas det The Great Resignation. Vart tog alla vägen? Det här är en tydlig trend i USA där rekordmånga jobb är lediga just nu: över 10 miljoner. Men utvecklingen syns också globalt. Uttrycket “The great resignation” myntades av professor Anthony Klot på Texas A&M University i USA. Han förutsade att många skulle lämna sina jobb när pandemin var över och vi återgick till en ny sorts normalitet. Varför har det blivit så här? Orsakerna är flera, bland annat: Många har stannat på sina jobb av trygghetsskäl under pandemin för att sedan säga upp sig. Det ger en ketchupeffekt. Pensionsavgångar, inklusive många fler än tidigare som går i pension i yngre åldrar. Här har den starka börsutveckling bidragit till att ge människor möjligheten. Vissa skär ner på arbetstiden. Några för att de helt enkelt vill jobba mindre. Andra för att de måste. I många länder har nedstängningar och skolbarn hemma gjort att kvinnor har slutat arbeta. Flykten från låglönejobb. Det är särskilt svårt för företag att hitta arbetskraft till serviceyrken inom besöksnäring, handel, lagerjobb och sjukvård. Yrken där kvinnor är i majoritet. Som så ofta är det de redan resursstarka som har klarar sig bäst genom pandemin om vi tittar på ekonomi och jobb. Fler kvinnor än män har lämnat sina jobb och kvinnornas andel av arbetsmarknaden i USA är nu nere på samma nivå som 1988. Men nu verkar makten ha skifta något till förmån för arbetstagarna på grund av de rekordmånga lediga jobben. Vissa företag har tvingats höja lönerna och locka med förmåner som utbildningsstöd för att fylla sina lediga platser. Flest uppsägningar inom teknik och vård En djupanalys av HR-företaget Visier med data som omfattar över 9 miljoner anställda på 4000 globala bolag visade två trender: Uppsägningarna var flest bland anställda mitt i karriären med en 20-procentig ökning 2020-2021. Uppsägningarna var flest inom teknik och vård. Att uppsägningarna är flest mitt i karriären kan ha att göra med att det är erfarna yrkespersoner som känner sig efterfrågade på arbetsmarknaden och som tycker det är dags att röra på sig nu efter pandemin. Teknik och vård är verksamheter som har upplevt stort efterfrågetryck under pandemin och det gör att stress, press, höga krav och utmattning kan vara en del av svaret på “varför”. Tid och plats spelar roll Dimensionerna plats och tid spelar roll för hur vi jobbar. Digitaliseringen gör att fler och fler tjänster kan levereras "on demand" utan att säljare och köpare möts. Den sortens branscher har gått bättre under pandemin medan högst platsberoende verksamheter som besöksnäringen, restauranger och underhållning har drabbats hårt. Det är också fler som vill jobba med sånt som är oberoende av tid och plats, som techutveckling, än av jobb inom den platsberoende handeln. Här hemma i Sverige är vi inte i någon "great resignation" ännu. Däremot är behovet av arbetskraft stora i vissa branscher.Vi ska också komma ihåg att det fortfarande finns många yrken som kommer att vara efterfrågade länge än och som faktiskt är platsberoende. Yrken som elektriker, VVS-montör, snickare och svetsare har en god arbetsmarknad enligt Arbetsförmedlingens prognos. Det saknas också lärare, sjuksköterskor och barnmorskor: i allra högsta grad platsberoende yrken. Läs mer här om fenomenet The great resignation. Vår samarbetspartner motivation.se har en massa artiklar om arbetslivet, organisationskultur och ledarskap. Den här veckan har vi valt en som visar vad det är som får svenskar att byta jobb.

Nyheterna Radio 07.00

Fars Dag! Denna högtidsstund där fadern i huset verkligen ska uppmärksammas för sitt oerhörda slit och allt annat som fadern i huset stått för det gångna året. Håkan har som vanligt en önskelista till sina barn.  Johan har funderat kring att vara förälder, och vilka yrken som kommer i den rollen. Det är knappast får, tvärtom.  Medverkande: Johan Ericson och Håkan Lundqvist Produktion: Poddverandan i Östersund  

I veckans avsnitt diskuterar vi våra fördomar om studenter som pluggar olika utbildningsprogram!

Varje vecka bjuder NomoFomos chefredaktör Nicklas Hermansson på exklusiva spaningar i Star FM i samarbete med programledaren Rickard Olsson.Support till showen http://supporter.acast.com/nomofomo-podcast. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi försöker lista ut vad vi skulle ha för yrke om vi inte ville hålla på med film, vi taggar inför fredagens Drakar och Demoner, Eddie kritiserar att betalda tv-kanaler tvingar på reklam på sina abonnenter och vi respekterar pizzabagare. Allt detta och mycket mer körvstöppning i avsnitt nitton av Dretpodden! KONTAKT: dretpodden@gmail.com

Den här veckan djupdyker Stiljournalen in i den eleganta jobbvärlden. Vilka är världens mest eleganta jobb? Fredrik och Filip avhandlar sina topplistor, och tar oss med på en omfattande resa både på hemmaplan och ut i världen. Det ges även tips på hur du redan nu kan påbörja planeringen av att bli Sveriges nästa landshövding. Ha en underbar helg! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Konstantin Irina, marknadschef på Arbetsförmedlingen, gästar idag podden! Konstantin har i huvuduppdrag att flytta fysiska kundmöten till Arbetsförmedlingens digitala tjänster som erbjuder självservice inom rekryterings- och karriärsprocesser. Då Arbetsförmedlingen.se har hela 10 miljoner besök i månaden så är detta minst sagt ett utmanande och spännande projekt. Låt dig inspireras av Konstantins professionella insikter kring digital transformation och digital marknadsföring. Trevlig lyssning! Höjdpunkter från avsnittet:  [01:25] - Konstantin är marknadschef på Arbetsförmedlingen och berättar här hur det är att arbeta digitalt på distans. [02:35] - Vad är egentligen Arbetsförmedlingens huvuduppdrag? [04:20] - Konstantin berättar om sin roll som marknadschef på Arbetsförmedlingen. [05:45] - Hur arbetar Arbetsförmedlingen med marknadsföring? [08:45] - Hur anmäler man sig till arbetsförmedlingen? [12:25] - Vilka är de största skillnaderna mellan digital och traditionell marknadsföring? [16:15] - Är det svårt för juridiken att hänga med i den digitala utvecklingen? [17:30] - Hur bär man sig åt för att bemöta alla olika typer av målgrupper som vill ha hjälp från Arbetsförmedlingen? [19:35] - Hur har den digitala utvecklingen påverkats av Covid-19? [23:20] - Hur arbetar man med digital marknadsföring på en myndighet som arbetar med människor? [28:10] - Vad besitter Konstantin för erfarenheter som han tagit med sig in till Arbetsförmedlingen? [29:40] - Hur etablerar man en helt ny roll på ett företag? [30:55] - Hur digitaliserar man marknad, kommunikation och sälj i symbios? [32:20] - Vilket digitalt verktyg har gjort störst nytta för Arbetsförmedlingen? [33:40] - Hur bär man sig åt för att nyttja Arbetsförmedlingens tjänster på bästa möjliga sätt? [35:30] - Konstantin ger sina bästa råd till studenter och framtida yrkesverksamma [37:20] - Hur blir man riktigt bra på digital marknadsföring? [40:45] - Fem snabba favoritfrågor! [43:35] - Konstantin delar med sig av sina hetaste digitaliseringstips [46:45] - Så här går du tillväga om du veta mer om Arbetsförmedlingen och Konstantin Irina.

David, Kodjo och Nanna gästas av SVT-journalisten Prescilia Haddad som berättar om situationen i Libanon före och efter den stora explosionen i Beirut. Kodjo gör sitt yttersta för att ta sig igenom sitt första morgonpass efter semestern och Nanna har varit med om en lådcykelolycka.

GigWatch-medlemmarna Anna, Lovina och Julius guidar er om det senaste inom gigekonomin. Julius har hittat en upprörd tweet av skönhetsgurun Gabrielle Union (som bor i ett The Sims-hus) där hon klagar på att hennes Uber chaufför använde hennes toalett. Anna pratar om Nopestr-kampanjen och kollar vad som hänt med Yepstr-appen sen dess. Yepstrs VD talar ut om de lata yepparna som jobbar i hans app. Lovina rapporterar om ett mord på en gigarbetare i England.

Rebecca driver eget som fotograf i Kiruna och hennes bilder trollbinder tusentals följare på Instagram. Men det var långt ifrån självklart att det var just det här hon skulle göra. Vi pratar om jante, hur det är att starta företag inom kreativa yrken här uppe i gruvornas huvudfäste och hur det är att leva med ångest. Vi diskuterar varifrån rivaliteten mellan Kiruna och Gällivare kommer ifrån och enas om att är dags för oss tjejer här uppe att synas och våga mer.  Rebeccas grymma bilder hittar ni på @rebeccalundhcom och mig hittar ni som vanligt på @explorealittlemore.    

Välkomna till det sjuttonde avsnittet av podcasten Listan! Podcasten där två lag gissar på listor. I detta avsnitt deltar: David, Carolina, Nikki, Albin och vår gäst Benjamin Waubert de Puiseau. Listor:  1. Topp 10 städer med flest Michelinstjärnor (2019)  2. Topp 10 mest googlade yrkena (2018)  3. Topp 10 mest följda sporterna världen över (2018)  4. Topp 10 vanligaste länderna för utlandsstuderande svenskar (2018)   Trevlig lyssning!

Kent har sniffat thinner och fått grava bieffekter av Viagra. Eric berättar om när han ofrivilligt stängde ner en coffeeshop i Sydney. Spektakulära och definitiva sätt att ta livet av sig, tortyr, yrken, helikopterpiloter, nonsens och Kents specialintresse; fluffers kommer också på tal. VARNING: Konsultera din psykolog, psykiater och andliga vägledare före lyssning. Kan verka stötande, kränkande och väcka känslor. IG: @ericochzigenaren Twitter: @ezigenaren E-mail: ezigenaren@gmail.com

#77 - Marce | Tinders populäraste yrken, mer rule 34, No´s uppochner prank, wierd news Vilka yrken blir swipead mest på tinder Ännu mer rule 34 ... suck No prankade en vän, men hur? Idiotiska nyheter + Mer... Det visuella som händer i podden ni hör men inte kan se finns som vanligt på vårt instagramkonto: https://www.instagram.com/brainpunchmedia/ Veckans Gäster: Marce: https://www.instagram.com/marcelotapiarosales/ BrainPunch Podden Följ oss på sociala medier för mer info och avsnittssläpp! Viktigt att veta! mycket av åsikter, skämt och ståndpunkter som podden innehåller är avsett för underhållning och komisk effekt och därmed inte nåt vi alltid till 100% står för! Våra Sociala Medier & Poddplatser: Våran Hemsida: http://brainpunch.se/ Facebook: https://www.facebook.com/BrainPunchM/ Livestreams: https://go.twitch.tv/brainpunchtv Instagram: https://www.instagram.com/brainpunchmedia/ Itunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/brainpunch-podden/id1236118242 Spotify: https://open.spotify.com/show/603TMNqgV0EjO15U2tMRAr Host & Medverkande: Andreas: https://www.instagram.com/s1esset/ Kenny: https://www.instagram.com/kenstarfighter/ Marika: https://www.instagram.com/marikalundells/ No: https://www.instagram.com/no7711/ Redigering & Producent: Andreas Källberg https://www.instagram.com/s1esset/ // En BrainPunch Media Produktion

I avsnitt 30 av Nära Radio pratar Madeleine Walles med mediet Benny Rosenqvist om vilka typer av yrken som passar den som är högkänslig eller medial. Benny berättar att många högkänsliga personer väljer yrken där de arbetar nära andra människor, men att det också kan finnas de som inte orkar med att känna av så mycket från omgivningen och att det helt enkelt kan bli för mycket för vissa. Benny ger tips om hur man kan lära sig att hantera den här typen av intryck och tillvarata sin egen energi. Vi får också tips om vilken typ av yrken som absolut inte passar för den högkänslige och vilka yrken som passar den som är medial.

Avsnitt #60 - Gäst Andreas T, dna, naprapati, yrken, internet crushes, veckans nytt Denna veckas gäst: Andreas T. Dna Naprapati Yrkesroller Internet Crushes + Mycket mer Följ oss på sociala medier för mer info och avsnittssläpp!   Viktigt att veta! mycket av åsikter, skämt och ståndpunkter som podden innehåller är avsett för underhållning och komisk effekt och därmed inte nåt vi alltid till 100% står för! Våra Sociala Medier: http://brainpunch.se/ https://www.facebook.com/BrainPunchM/ https://go.twitch.tv/brainpunchtv https://www.instagram.com/brainpunchmedia/ https://itunes.apple.com/se/podcast/brainpunch-podden/id1236118242 https://open.spotify.com/show/603TMNqgV0EjO15U2tMRAr Host & Co-Hosts: https://www.instagram.com/s1esset/ https://www.instagram.com/kenstarfighter/ https://www.instagram.com/enelakjavel/ https://www.instagram.com/marikalundells/  

I veckans avsnitt firar ministrarna Anton, Filip och Thomas C Kristi flygare. Ämnet Catfishing kommer på tal och om det fortfarande finns yrken som är bögdominerade. Anton berättar hur han egentligen känner för sin feedback på sin förra "Gag eller Fag" och pojkarna tittar på Childish Gambinos musikvideo "This is America". See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Förra veckan släppte Arbetsförmedlingens en stor yrkesprognos som visar hur arbetsmarknaden ser ut idag och 5 år framåt.Arbetsmarknadsanalytikern Annelie Almérus är gäst i den här veckans avsnitt och hon berättar mer om vilka yrken du ska satsa på för att få jobb! Här kan du läsa mer om prognosen: www.arbetsformedlingen.se/prognoserGäst: Annelie Almérus, arbetsmarknadsanalytikerProgramledare: Priya EklundInspelningsansvarig: Andreas DamgaardMusiken som hörs i avsnittet är Kevin MacLeod - Plain Loafer.

Då närmar sig julen och fotovännerna har till idag avbildat just tema "jul". Podden handlar således om personliga berättelser och tankar om julen samt avslutas med nästa veckas tema "arbete". Fotovännerna har båda valt att ha attribut i sina bilder, vilket också leder till dagens första tips: skala av. Diskussionen om arbete behandlar hur arbete ser ut i bild, vad vi väljer att fotografera och vilka yrken som kommunicerar arbete - arbete som syns. Andra tipset för dagen blir att se dokumentärfilmen "Himlens mörkrum" som finns på SVT Play. Bilderna på temat jul ser du på - Instagram @fotovannerpodd - Facebook Fotovänner Vill du komma i kontakt med oss når du oss antingen i sociala medier eller på mejl fotovanner@gmail.com

Samuels betyg: Terrible Robins betyg: Terrible Oscars betyg: BadLäs mer »

Det kristna budskapet är tydligt ett budskap om icke-våld. Samtidigt tänker många kristna positivt om både polis och militär, yrken som har det i sin yrkesroll att utöva våld, och ibland till och med dödligt våld. Hur ska man tänka som kristen där då? Vad är det som gör att vissa kristna tycker det är helt okej att vara militär medan andra vägrar ens röra vid ett vapen? Och hur ska man tänka kring det här med att vända andra kinden till i förhållande till att vara polis eller militär? Vi bjöd in en militär och en polis för att prata om hur man kan tänka som kristen kring våldsutövande yrken.

Kanske vårt bästa avsnitt? Vi gästas av framtidsfilosofen Alexander Bard som berättar hur du blir ”framgångsrik” i framtiden (och vad det innebär). Lär dig t.ex: - 2 tydliga framtidssäkrade yrken - Bards tankar angående en eventuell bobubbla i Sverige - Varför politiker tappar makt till entreprenörer i Silicon Valley - Bards tankar om Bitcoin och Aadhaar Detta är lite som en uppföljning på vårt alldeles första avsnitt! Gå med i vårt lyssnarbrev (som skickas på tisdagar) på www.25minuter.se för att få en praktisk sammanfattning över avsnittet, inklusive Bards rekommenderade böcker & personer. Alla böcker vi nämnt från tidigare avsnitt finns här: www.25minuter.se/veckansbok/ Prylar vi gillar finns här: www.25minuter.se/resurser/ Kontakta oss på: 25minuter@gmail.com |eller Twitter:@25minuter.

Vilka yrken är säkra att satsa på om du vill få jobb snabbt? I det här poddavsnittet delar Carina och Johan från Arbetsförmedlingen med sig av flera tips.   Programledare: Susanna WestgrenGäster: Carina Grimstad och Johan Östin Inspelningsansvarig: Roger SvanellMusiken som hörs i avsnittet är Kevin MacLeod - Plain Loafer.

Med teknologiska framsteg försvinner ibland jobb. När såg du senast en latrinkärring lixom? Instagram: @j.fastborg Twitter: @fastborg Haaaaaaajjjpojken! /Jonathan See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I avsnitt 6 av Livet Deluxe gästas jag av Ida & Sofie som driver en av Sveriges största podcast, Ångestpodden! Ett härligt avsnitt där vi pratar om hur man hanterar ångest, kommande SVT-serie, hur man startar en framgångsrik podcast, att våga testa nya saker, egna erfarenheter av psykisk ohälsa och Ida & Sofie får äntligen chansen att utmana sina största rädslor! Det här vill ni inte missa, enjoy!

Boken heter "Yrke" och gäst är författaren Ylva Ulfsdotter Eriksson, fil.dr i sociologi.Yrken är ett fenomen som är mer komplext än man kan tro. I programmet pratar vi bl.a. om varför vissa människor identifierar sig starkare med sina yrken än andra. Vi pratar också om vilka yrken vi uppfattar som högstatus- respektive lågstatusyrken och vad detta får för konsekvenser. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Från 2009/2010. Humorprogram där varje program handlade om en lyssnare.