Podcast appearances and mentions of erik kohlstr

Vi sänder direkt från Kristineberg på Västkusten där vår fältreporter och en forskare berättar om de små lysräkorna krill. Men vi får också möte en av jättarna som äter krillen sillvalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Krill är kräftdjur som lever i öppna vattenmassan i världshaven. Dagtid håller de till långt ner i djupen, 100-400 meter djupt i svenska vatten. Nattetid simmar de upp för att äta och när de är mätta sjunker de ner i djupen igen. Krill kallas också lysräkor eftersom de kan lysa med sina lysorgan. Forskaren Matz Berggren, på Kristinebergs Center för marin forskning och innovation, har ägnat sitt yrkesliv åt kräftdjuren och berättar om krillens liv, vad de använder alla sina ben till och hur och varför de lyser. Fältreporter Lisa Henkow finns på plats på Kristineberg i Fiskebäckskil. Stämmer det att vi är mitt uppe i valarnas återkomst? Där de stora jättarna blir allt fler i haven. Karin Gyllenklev ringer upp Martin Biuw på Havforskningsinsttiutet i Norge, som är projektledare för den norska valövervakningen, och visst! – sillval och knölval är exempel på stora valar som är på väg tillbaka efter den stora jakten första hälften av 1900-talet, medan det går fortsatt dåligt för den så kallade nordkaparen.Och apropå livet i havet så rapporterar vi om en nyupptäckt strömmingssort – rovströmming! Joacim Lindwall har träffat forskaren Leif Andersson som har kartlagt strömmingens arvsmassa och efter tips från en granne hittat en ny genetisk variant av strömming som är mycket större än vanlig strömming och som äter fisk istället för plankton – den så kallade rovströmmingen.Vi ska också lyssna efter ljud i havet! I veckans kråkvinkel har Erik Kohlström grävt fram inspelningar av märkliga ljud från havets djup som bland annat gjorts av militära underrättelsetjänster, i jakt på militär undervattensverksamhet. Men hydrofonerna har inte bara fångat ljudet av fientliga ubåtar utan också av valar som sjunger, fiskar som bubblar, vulkaner och jordbävningar som mullrar.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi följer med ut i Öresund där stora blåfenade tonfiskar hoppar just nu. Och möter abborrar i en skyddad vik i Blekinge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En av våra vanligaste fiskar, abborren, är huvudfokus för morgonens fältreporter Erik Kohlströ.Som vuxen är abborren en effektiv rovfisk som kan hålla efter spiggar och andra mindre fiskar. Under uppväxten är däremot rollerna omvända, och små-borrarna löper stor risk att själva bli mat åt just de fiskar som de äldre abborrarna ser som byten. Därför behövs skyddade områden med gott om gömställen och smådjur där små abborrar kan växa upp. Det kan handla om en vik med frisk blåstång och vass, eller en risvase gjord av gamla julgranar.Våra guider i abborrens värld är Ulf Lindahl och Andreas Jezek som arbetar med åtgärder för fisk och andra vattenvarelser längs Blekingekusten. Ulf Lindahl är marinbiolog på Länsstyrelsen Blekinge och Andreas Jezek är limnolog på Biosfärområdet Blekinge Arkipelag. Vi sänder från Karlskrona.En något större fisk är den blåfenade tonfisken. Dessa 200-kilosvarelser hoppar nu för fullt i Öresund och vi följer med en båt ut för att uppleva det magnifika skådespelet. Men varför har tonfisken kommit tillbaka efter 60 års bortovaro? Vi ringer Gustav Hellström, forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, för att få svar.Men en fisk behöver inte vara SÅ stor för att göra oförglömliga avtryck. Som den gången Naturmorgons Anders Börjeson fick se en gädda le. Vi får också höra om andra fiskmöten som ni lyssnare varit med om. Dessutom berättar filosofen Jonna Bornemark om hur hon och hennes familj kommit nära ett stim med mörtar.Det exploderar av svamp ute i många skogar nu. Och intresset är stort. Mykologiprofessor Anders Dahlberg berättar om en eftertraktad svampkurs på Billingen och vi ringer också upp Emma Johansson från föreningen Björksoppen som arrangerat årets mykologivecka i Västerbotten.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Bävern bygger hyddor, har superpäls och mejseltänder. I Färnebofjärdens nationalpark lär vi känna gnagaren som omformar landskapet dramatiskt. Bävern fäller träd och gör dammar - och skapar på så sätt livsmiljöer för andra arter, men det kan också uppstå problem. Som när den fäller gamla, skyddsvärda aspar.Bävern jagades förr för sin päls och sitt bävergäll och utrotades från Sverige. För 100 år sedan återinfördes den i landet och nu finns en livskraftig stam.I avsnittet lär vi känna bävern tillsammans med Karin Haulin, nationalparksguide och Ingemar Södergren, förvaltare på Länsstyrelsen, samt en rad lyssnare som berättar om sina bävermöten.Ur direktsändningen av Naturmorgon 20 augusti 2022 från Färnebofjärdens nationalpark. Reporter är Erik Kohlström och programledare Jenny Berntson Djurvall.

Hur skyddar man både asp och bäver i en nationalpark? Och hur påverkas de inhemska fiskarna av förrymda regnbågar i Storsjön? Vi ger oss ut på bäverspaning i Färnebofjärdens nationalpark. Här syns många grova stubbar med märken efter mejlseltänder, och kanske får vi höra ett plask från en bäver som drämmer till vattenytan med sin platta svans.Bävern utrotades ur den svenska naturen på 1800-talet. Men för precis hundra år sedan återintroducerades den och idag finns en livskraftig bäverstam i Sverige. Bävern skapar livsmiljöer för andra arter och är ett fascinerande djur, med sin superpäls och sina hyddbyggen. Men det kan också uppstå problem när bävern omdanar landskapet. Och hur resonerar man i en nationalpark där det både finns unika lövträdsmiljöer och hungriga bävrar med aptit på asp? Morgonens ciceroner är Karin Haulin, nationalparksguide och Ingemar Södergren, förvaltare på Länsstyrelsen, tillsammans med fältreporter Erik Kohlström.Efter att tusentals regnbågar rymt från en fiskodling så har den inhemska fisken i Storsjön i Jämtland fått svår konkurrens både vad gäller lekplatser och föda. Länsstyrelsen försöker nu begränsa antalet regnbågar och uppmanar alla att fiska upp så många som möjligt - dessutom sätter de sitt hopp till glupska gäddor. Reporter Ingrid Engstedt Edfast har varit i Svenstavik i södra Storsjön.Vattennäbbmus är vår största näbbmus och dessutom vårt enda giftiga däggdjur. Lyssnaren Tina Jonsson på Alnön har den här sommaren lagt märke till att detta lilla rovdjur fullkomligen älskar solrosfrön.Fiskars ögon är inte kalla,  det är vår egen blick som saknar värme. Mats Ottosson försöker i veckans kråkvinkel förstå varför vi känner större empati för landlevande djur än de som lever på planeten "Vatten".Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vi sänder från skånska Fyledalen med fokus på både rovfåglar och livet i ån. Och lär känna bärfisarna. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Få skånska platser är så fulla av liv som Fyledalen, strax väster om Tomelilla. Morgonens fältreporter Erik Kohlström spanar ner i den slingrande Fyleån efter öringar och musslor, och upp i luften efter röda glador - eller kanske till och med en kungsörn. Och även tillbaka i tiden - när geologiska processer knäckte den skånska jordskorpan och skapade hisnande branter och stup. I direktsändningen från Fyledalen medverkar ekologen Charlotte Lindström och naturfotografen Göran Gustafson. Och så ägnar vi oss åt en sorts skådning som fått ett uppsving - bärfisskådning. För de här skinnbaggarna är inget att rynka på näsan åt. Den som tittar nära får uppleva riktiga skönheter, och behandlar man dem varsamt så fiser de inte! Det intygar Torbjörn Blixt, projektledare för Bärfisprojektet i Östergötland. Det kommer också att handla en hel del om ett älskat bär. I veckans kråkvinkel efterlyser Joacim Lindwall lite ordning och reda - även i naturen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Från Ribersborg i Malmö utforskar vi Öresunds ålgräsängar och musselrev. Vi frossar i mossor och så ska det handla om skillnaden mellan att äga skog på pappret och att äga skog i hjärtat. Programledare: Karin Gyllenklev. Utanför Ribersborgs badstränder i Malmö breder vidsträckta ålgräsängar ut sig fulla av fiskyngel och genomskinliga räkor. I blåstångens dunkel gömmer sig strandkrabbor och tångsnällor, och bropelarna har blivit musselrev som filtrerar allt vatten som passerar. Fältreporter Erik Kohlström tar med oss till naturum Öresund för att uppleva världen under vågorna. Vi ska även frossa i mossa! Joacim Lindwall träffar naturälskaren Lotta Delin i Långängarnas naturreservat i Gästrikland. Där har Lotta tillsammans med vänner från en skogsgrupp anordnat en mosslinga, som bjuder på spännande arter som aspfjädermossa och trubbfjädermossa. I vår mejlkorg hittade vi foton på stora snäckor som klättrat högt upp på vad som ser ut som vasstrån. Snäckor som klättrar på husväggar kan man också se ganska ofta. Men vad gör de där uppe? undrar lyssnarna Johanna och Birgitta Engström. Det visar sig vara en fråga med många svar när vi frågar blötdjursexperten Jonas Roth. Poeten och konstnären Maria Westerbergs kråkvinkel handlar den här veckan om skogen, om att äga på papper och att äga i hjärtat. Vi bjuder också på ett insektsläte som få mänskliga öron upplevt. Vår reporter Hjalmar Dahm stoppade ner undervattensmikrofonen i en damm med förhoppningen att fånga grodläten på band. Men istället hörde han ett sprakande, raspande ljud han aldrig hört förr. Efter lite detektivarbete fick han reda på att ljudet med stor sannolikhet kommer från en vattenlevande insekt som kan framkalla ett av djurvärldens starkaste ljud. Programledare: Karin Gyllenklev

Vi sänder från en restaurerad ekhage vid Gäddängen i Skåne. Och så sitter vi i ett gömsle i Kalmar dämme tillsammans med fågelfotografen Simon Carrington. Programledare är Karin Gyllenklev. Vi tillbringar morgonen vid Gäddängen i Fulltofta naturreservat vid Ringsjön i Skåne. Här har man restaurerat en ekhage under flera års tid. Området har öppnats upp och det har återigen blivit ett landskap där läderbagge, oxtungesvamp och fransfladdermus trivs. Fältreporter Erik Kohlström och Anders Rosell från stiftelsen Skånska landskap vandrar bland 600 år gamla ekar, enorma träd där många har sina egna namn och utseenden, till exempel ser en del ut som gamla ruiner. Vi får också följa med den passionerade fågelfotografen Simon Carrington, 20 år, en vintermorgon i Kalmar dämme. Ett gömsle sätts upp och morgonens mål är att lyckas fotografera den susande juvelen - kungsfiskaren. Lyssnaren Elvira Holm berättar om när hon fick en oväntad sambo som flyttade in på hennes vind en vinter. Den betedde sig som riktig tonåring, dunseliduns lät det när den stökade runt på nätterna. Dessutom åt den upp all fågelmat. Och vill du lära dig att skilja på fåglar som håller till vid strömmande vatten så har vi en rykande färsk fågelsånglektion om strömstare, forsärla och kungsfiskare. Under vårvintern kan man se ett makabert fenomen. Inuti isen som täcker sjöarna kan man se grodor som fryst fast. Vad står på? Vi ringer upp grod- och kräldjursexperten Claes Andrén. Det kan gnissla lite på fjällturen när den ena vill stanna vid varje vacker blomma och den andra vill upp på varje topp. Mikael Niemi ägnar sin kråkvinkel åt att vi är vandrare eller betraktare - eller både och. Programledare är Karin Gyllenklev.

Äntligen finns det ett vargrevir i Uppland! Naturpodden har försökt hitta spår två gånger. Först var Emil ute med Maria Brandt och Henrik Engbladh. Det var en vacker nysnö som täckte marken men inga vargspår hittades. Några veckor senare åkte Emil ut med Erik Kohlström, biolog, brevbärare och tidigare reporter på Naturmorgon. Då gick det bättre, Emil och Erik kunde följa vargarnas spår i flera kilometer. Hör själv! Naturpodden vill tacka Erik Kohlström, Henrik Engbladh och Maria Brandt.

När maskinerna har tystnat och virket forslats bort sänker sig tystnaden över hygget. Skogen är avverkad, men kvar i marken står hundratals stubbar. Men vad händer med dem? Vilka organismer kryper, äter och gömmer sig i veden? Är det skillnad på stubbar och stubbar? Och vad händer när avverkning följs av stubbrytning? Kring sådana frågor forskar SLU-biologerna Tryggve Persson, Astrid Taylor och Mats Jonsell. Fältreporter Erik Kohlström möter dem på ett uppländskt hygge denna lördagsmorgon. Och så lär fågelskådaren Reino Andersson oss trix om hur man skiljer de vackra, men ack så knepiga, vadarna från varandra. Joacim Lindwall står för veckans kråkvinkel. Programledare är Lisa Henkow.

Naturmorgon fyller 25 år! Eftersom vårt signum är direktrapporter från naturen runt om i Sverige firas jubileet den 5 september just så - med ett direktsänt naturfyrverkeri. Den här lördagen har vi inte mindre än sju olika fältreportrar på plats från norr till söder i Sverige. Sändningens fasta punkt är Fyrträdgården i Falsterbo. Där finns programledarna Jenny Berntson Djurvall och Lasse Willén på plats tillsammans med en annan Naturmorgonprofil: Susanne Åkesson, professor i zooekologi – och säkert ett gäng morgonpigga fågelskådare. För i skyn gör bivråkar och andra fåglar en sista lov innan de börjar resan söderut. Fältreportrarna som deltar i denna unika sändning är Lisa Henkow (i Braås utanför Växjö), Joacim Lindwall (Handöl i Jämtlandsfjällen), Therese Forsberg (Seskarö utanför Haparanda), Erik Kohlström (Hundhagens naturreservat utanför Insjön), Thomas Öberg (Kurravaara norr om Kiruna), Anneli Megner Arn (Stockholms stadion) och Lena Näslund (Getterön utanför Varberg).

Fridsamt betande gömmer de sig i tången, små som tumnaglar men färgsprakande som ett helt korallrev. Man kan bada ett helt liv utan att lägga märke till dem, men får man en gång upp ögonen för nakensnäckor är risken stor att man blir trollbunden. Denna vecka packar fältreporter Erik Kohlström cyklopet och reser till Västerhavsveckan i Smögen. Där möter vi biologen Kennet Lundin och undervattensfotografen Klas Malmberg - som tillsammans tog sig an uppgiften att presentera artgruppen ordentligt. Under arbetet med boken "Svenska Nakensnäckor", som kom ut i våras, ställdes författarna också inför utmaningen att skriva om djur som saknade svenska namn. Lösningen blev att helt enkelt ta fram sprillans nya, och numera heter de sådant som klyvfransläpp, purpurborstnuding och stjärnfläckad havscitron. Dessutom får vi följa med Karin Gyllenklev till Stora Karlsö när det är dags för sillgrisslornas ungar att ta det stora steget ut i världen, vilket för dem innebär att lämna den trygga klipphyllan och störta 20-40 meter rakt ner mot stenblock och hårt packad jord. Programledare är Jenny Berntsson Djurvall.

På lördag kastar Naturmorgon loss och sänder hela programmet från Sankt Annas skärgård i Östergötland. En skärgård med tusentals öar och 14 naturreservat. Här finns kala klipphällar, betade och bebodda öar och spiggfyllda tångbälten. Vi gör strandhugg och dyker ner i Östersjön för att se hur vårt innanhav mår. Har vi tur får vi se någon av de valar eller delfiner som letat sig in i Östersjön under senare tid, i alla fall utlovas ljudet från vår inhemska val - tumlare. Programledare är Joacim Lindwall och fältreporter är Erik Kohlström.

Såhär års ligger träd och buskar i startgroparna inför växtsäsongen. Men vad händer egentligen inuti en knopp? Hur klarar rönnen en plötslig köldknäpp, och varför dröjer det så länge innan askens blad slår ut? Denna lördag ger sig fältreporter Erik Kohlström ut i våren för att studera knoppar - runda och spetsiga, håriga och sockerblanka. Med sig har han en kunnig vägvisare i knopparnas värld, nämligen naturpedagogen Maria Brandt från Biotopia i Uppsala. Dessutom bjuder vi på orrar, trädlärka, sol och minusgrader i veckans reportage signerat Jenny Berntson Djurvall. Och det är Zinat Pirzadeh som står för veckans kråkvinkel. Programledare är Lena Näslund.

På lördag är det pi-dagen (alltså den 14 mars eller 03.14) och det uppmärksammar vi på Naturmorgon genom att ta reda på vad för slags matematik som finns dold i naturen. Vi undersöker snäckor, kottar och tittar i binas släktträd i jakt på talserier. Professor Svante Linusson från KTH visar hur man gör för att hitta matematiken och förklarar hur det hänger ihop. Vi sänder från I ur- och skurskolan Utsikten på Lidingö utanför Stockholm, där man använder sig av naturen i matteundervisningen. Fältreporter är Anneli Megner Arn. Och så blir det lodjur. Vår reporter Erik Kohlström har under vintern med hjälp av den lodjursintresserade biologen Emil Nilsson försökt få kontakt med de stora katterna i kulturlandskapet utanför Uppsala. Eftersom Naturmorgon fyller 25 år och Sveriges Radio 90 år i år tittar vi lite extra i våra arkiv. Nu lyfter vi fram en minnesvärd mars-kråkvinkel signerad Anders Börjeson. Programledare är Lisa Henkow.

Berget är grunden. Och berget fascinerar. Det blir mycket geologi i lördagens Naturmorgon. Vi sänder direkt från det som kan bli Sveriges första geopark - Siljansringen i Dalarna. Från Hedåsberget utanför Rättvik har fältreporter Joacim Lindwall och geovetaren Agneta Arnesson Westerdahl milsvid utsikt över det landskap där en fyra kilometer stor meteorit slog ner för 380 miljoner år sedan och bildade hela Siljansområdet. På ett ögonblick bildades en jättelik krater och det tog tusentals år innan det smälta berget svalnade. Om samma sak skulle inträffa i dag skulle tryckvågen slå ned alla träd i Europa. Och så kryper vi ner i berget också. Naturmorgons reporter Erik Kohlström besöker ett av Sveriges största grottsystem: Korallgrottan i norra Jämtland. Där visar grottguiderna Katharina Amundsson och August Alvtegen en del av de nästan sex kilometer långa tunnlarna i berget. Till exempel får vi reda på vad grottbacon är för något! Och så berättar Lasse Willén i veckans kråkvinkel om ett sånt där möte, mitt i vardagen, mitt i allt, när man plötsligt möter en räv öga mot öga. Programledare är Lisa Henkow.

Naturmorgon finns på plats när Lunds universitet firar biologins dag på Ekologihuset lördag den 4 oktober. Vår reporter Erik Kohlström undersöker hur mycket blåst en fladdermus klarar av och hur en humla undviker att krascha. Dessutom kommer han lavar inpå livet och träffar kackerlackor och en fågelspindel. Och så följer vi med Lena Näslund till Alperna. Där möter vi lammgamen - Alpernas största rovfågel med ett vingspann på upp till tre meter. I nästan hundra år har den varit försvunnen från alpområdet på grund av mänsklig förföljelse. Efter ett omfattande räddningsarbete är den nu tillbaka. I år föddes minst 16 ungar i det vilda - ett rekord. Lisa Henkow står för veckans kråkvinkel - om att se sådant man inte tror finns. Som en flygande fisk, till exempel. Programledare är Lasse Willén.  

I fiskarnas värld kan en färgglad mage vara ett säljande argument till en tilltänkt fiskgrabb. Och när storspiggen drabbas av en parasit blir fisken oförsiktig och riskbenägen. Detta berättar Andreas Svensson, lektor i evolutionär ekologi, mer om i Naturmorgon när han tillsammans med vår fältreporter Therese Forsberg letar storspigg, sand- och lerstubb i Kollevik i Blekinge. Och så möter reporter Erik Kohlström sändarförsedda fjällripor i Stekenjokk i södra Lappland. Programledare är Lisa Henkow.

På vilken typ av botten trivs gäddnate bäst? Vilka lever bland kransalger, och hur hjälper man en svalting att överleva? Ekologikonsulten Gustav Johansson är rätt person att besvara sådana frågor - han är specialist på vattenväxter, och denna lördag får han sällskap av fältreporter Erik Kohlström vid Lillsjön i Kungsängen. Utrustade med cyklop och mikrofon besöker de djungeln som börjar precis utanför badstranden. Dessutom berättar vi om fågelstationer som kämpar i motvind. Hälften av all ringmärkning i Sverige görs av ideella krafter - och med höjda hyror blir det allt svårare att hålla igång verksamheten. Therese Forsberg har gjort reportaget. Programledare är Lena Näslund.

Vi funderar på vad som påverkar vattendraget och vad som lever där. Hur vindlingar, krokar, ris, stockar och det omgivande landskapet påverkar allt det som lever i vattendraget. Fältreporter Therese Forsberg är i Bräkneån i Blekinge och pratar om hur musslor och fiskar hänger ihop, med bland annat Bo Wessman som undervisar i fiskevård på Folkhögskolan i Bräkne-Hoby. Dessutom rapporterar vi från trollsländeinventeringen i Skåne som är inne på sitt sjätte och sista år och gett många människor ett nytt stort intresse. Erik Kohlström träffar Linda Strand och Lars Bergendorf från inventeringen - och även Europas snabbaste insekt.

Vi människor sätter gärna upp staket mellan våra trädgårdar och det vi kallar "naturen". Men den gränslinjen finns nästan bara i vår fantasi. En trädgård är ett myllrande ekosystem i sig. Vi är nyfikna på vad som finns i vår trädgård - och också på hur man kan skapa mer mångfald i den. Därför åker fältreporter Erik Kohlström till skogsträdgården i Holma i Skåne. Där försöker man med skogsbrynet som förebild skapa ett ekosystem som både ger skörd och livsmiljöer åt en mångfald av arter. Vi hör också om sportfiskelubben i Nilivaara som gått till botten med problemet med förstörda lekbottnar för öring. Hårt slit och egen metod har gett resultat. Lasse Willén kråkvinklar om fågelskådarens flackande blick och vi hälsar på den hotade skräntärnan i Sörmlands skärgård. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Ett av årets reportage vi ska återhöra på lördag är det om järven. Järven har dragit sig söder ut i landet och trivs numer i bergiga, blockrika skogsmarker, dels i Norrland men även i Dalarna, Värmland och Bergslagen. Erik Kohlström följde med rovdjursspårarna Håkan Björling och Lena Törnros tilll Gyllbergen utanför Borlänge för att spana efter rovdjur. Vi ska också reprisera Thomas Öbergs resa till Vega världsarv i Norgnorge. Ute på holmar och skär har kvinnor i långa tider byggt skyddande hus åt ejderhonorna - ådorna. Fåglarna räddas undan mink och trut och som tack kan ejdervakten ta till vara världens mjukaste dun. Det ska också handla om backsippa, växter på älvängar och närgångna huggormar- och en hel del annat. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Jojk och berättelser är viktiga i samisk natursyn. Fältreporter Thomas Öberg besöker Ruokto vid Stora Lulevatten väster om Gällivare. Ruokto är samiska och betyder kort och gott "hemstället". Och det är hemställe för Per-Eric Kuljok. På andra sidan sjön vid Ålloluokta har Katarina Rimpi vuxit upp. Båda är estradörer och allkonstnärer, med rejäla rötter i den samiska myllan. Hur låter naturen på samiska? Finns det en samisk natursyn? Och vart är renskötseln, samhället och vår jord på väg egentligen? Sommaren 2013 har varit extremt torr, och i många sjöar har vattenståndet sjunkit till rekordlåga nivåer. Vid sjön Stråken i Småland har stränderna blivit torrlagda, mellan vassruggarna och vattnet breder metervis av gyttja ut sig. Limnologerna Karin Rengefors och Lynn Ranåker från Lunds Universitet berättar att vattenståndssänkningar kan leda till både yngeldöd och algblomning. Rolf Algotsson som bor vid Stråken tycker det är orimligt att sjön regleras enligt en 83 år gammal vattendom. Kraftverken borde ta större ansvar för nivåerna, menar han. Men Robert Åström, som äger Granefors kraftstation vid Stråkens utlopp, säger att det är lättare sagt än gjort. Högre nivåer i sjön kan ge allvarliga problem nedströms, säger han. Reporter vid Stråken är Erik Kohlström.

Sett ovanifrån är Skåne tvärrandigt av ett antal åsar eller horstar. Denna vecka sänder vi från en av dem - nationalparken Söderåsen. Vi berättar den våldsamma historien om hur Skåne blev till, kollar dinosaurispår och sprickdalar. I bokskogarna på Söderåsen har man också hittat femtonhundra svamparter. Vi hinner inte lära oss alla - men några ska vi hinna med lovar programledare Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Erik Kohlström som båda sänder direkt från Söderåsens nationalpark.

När de atlantiska ovädren stryker över oss faller det mesta regnet över Sydsvenska höglandet. Så i sydöstra delen av Sverige är klimatet både varmare och torrare. Dessutom finns många ängar och hagar kvar. Allt det här gör att många ovanliga insekter gärna vandrar in till dessa utvandrarbygder. I Naturmorgon träffar vi två entusiasiska entomologer: Bengt Andersson som specialiserat sig på skalbaggar, och Mats Lindeborg som arbetar med fjärilar. Båda har lång erfarenhet av insektsfaunan i området kring sjön Algunnen och Alsterån. Ulla-Britt Andersson, botanist från Öland, är också med i programmet. För insekter och växter hör ihop som ler och långhalm! Vilda vargar ska vi också stifta bekantskap med. Vår reporter Erik Kohlström hälsade på i ett vargrevir i Bergslagen. På andra sidan en sjö fanns vargflockens samlingsplats... Programledare vid Alsteråns strand är Lasse Willén.

Hur hittar myggorna fram till oss och våra lockande blodkärl? Skiljer sig olika myggarter från varandra? Vad gör hanarna medan honorna suger blod, och hur lever egentligen mygglarverna? Det är några av de frågor vi försöker besvara i Naturmorgon den 13:e juli. Fältreporter Anneli Megner Arn träffar myggforskarna Anders Lindström och Eric Blomgren, och tillsammans tar de oss med till myggornas värld. Under sändningens gång kommer vi också att genomföra några experiment. Hur påverkas till exempel myggbettsfrekvensen av en joggingrunda? I Lájtávrre-deltat, strax öster om Sarek, förändras landskapet i rasande takt. Älven för med sig enorma mängder sediment, som avsätts i bankar och revlar. Vattnet skär sig nya vägar, och platsen är sig aldrig lik från ett år till nästa. Här har botanikern Ewa Waldemarsson studerat växternas erövring av det nya landet i 40 års tid - bland annat med hjälp av bambupinnar. Thomas Öberg har träffat henne. Vi ska också titta närmare på hur humlor gör när de hämtar nektar. Visste du att vissa humlor biter sig in bakvägen i blommor, och praktiskt taget stjäl nektar? Entomologen Maj Rundlöf och reporter Lasse Edfast blev vittne till en fräck stöld. Programledare är Erik Kohlström.

Under de senaste 100 åren har trädgränsen i de svenska fjällen höjts med upp till 200 meter. Det har Lisa Öberg på Mittuniversitet kunnat konstatera. I våras disputerade hon på en avhandling i ämnet och på lördag berättar hon mer i Naturmorgon, som sänds direkt från Flatruet i Jämtland. Flatruet är med sina 975 meter över havet ett lågfjäll. Men den väg som går över platån är Sveriges högst belägna väg! Lars Liljemark är ännu en gäst i programmet. Han är naturbevakare på länsstyrelsen och håller ögonen på vad som händer i området. Inte minst har han koll på hur fjällräven har det. Bengt Warensjö från Funäsdalen har sysslat med naturvård och guidning i många år. Han har mycket att berätta om sina erfarenheter i fjällen. Programledare är Lasse Willén och fältreporter Erik Kohlström. Tyvärr uppstod tekniska problem med direktsändningen av programmet. Därför är podd-versionen kortare än normalt.

Denna lördag sänds hela Naturmorgon direkt från Ölands nordöstra udde. Där ligger Trollskogens naturreservat, med grova ekar, lummig murgröna och vindpinade tallar som vrider sig i märkliga former. På fält av klappersten som slipats av havet växer ovanliga lavar, och på havsstranden ligger ännu vraket efter skonaren Swiks som strandade en stormig vinter för 87 år sedan. Här möter vi tre kunniga personer, Kerstin Svensson, Helena Lager och Marie Larsson, som guidar oss över stenrösen och mellan knotiga stammar. Kanske får vi också höra härmsångaren öva på sin breda repertoar... Programledare är Jenny Berntson Djurvall, och fältreporter Erik Kohlström.

Nu leker gäddorna, men inte var som helst! Vid Östersjökusten finns "gäddfabriker", områden där gäddorna kan leka nu när de naturliga lekplatserna är en bristvara. Vår reporter Jenny Berntson Djurvall har varit där. Vid Vramsåns strand, i Vattenriket söder om Kristianstad i Skåne, finns fältreporter Erik Kohlström på plats med håven i hand tillsammans med biologerna Josefin Svensson och Jonas Dahl från Vattenrikets Naturum. Programledare är Lasse Willén.

Småskaliga vattenkraftverk, som det i Brevens Bruk, får stora konsekvenser för livet i vattendragen. Men hur mycket behöver egentligen olika fiskar vandra för att överleva och må bra? Erik Kohlström skildrar en tvist som pågår i domstol om vilka fiskar som är vandringsfiskar. Fjällsäkerhet och snö är temat för fältreporter Lena Näslund när hon besöker Åreskutan tillsammans med en lavinexpert som kan tyda och hantera snö. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Kaskelot eller Sperm Whale som den heter på engelska är en av havets verkliga giganter, den dyker djupast, skriker högst och rör sig över hela jordklotet. Vi har skådat kaskelot i Kaikura på Nya Zeeland och Andenes i Norge. Kullen i Nordvästra Skåne är en utkikspunkt rakt ut i Kattegatt, i norr ligger Skälderviken och rakt söderut Danmark. Kullabergs naturreservat har spännande geologi och såhär års kan det vara lönande att rikta en tubkikare ut mot havet. Där finns fältreporter Erik Kohlström. Programledare är Lasse Willén.

Har man en gång besökt Nordnorge glömmer man det aldrig. Föreställ dig att stiga ur bilen, ut i knarrande snö, och se en utter ligga och fiska i den stålgrå fjorden. Eller att gå på skattjakt i tidvattenzonen en sommardag, medan vadarfåglarna kallar på sina dunungar. Föreställ dig sedan att göra både och, på en och samma morgon. Denna lördag sänder Naturmorgon ett specialprogram från området kring Tromsø. Thomas Öberg följer fågelforskaren Karl Birger Strann längs Balsfjorden ut mot dess mynning. På sin väg genom midvintern möter de, bland mycket annat, alfågel, tumlare och vitnäbbad islom. Marinbiologen Fredrik Broms bor på Kvaløya utanför Tromsø, precis intill en grund havsvik. När tidvattnet drar sig undan blottläggs stora områden med havsbotten - ett eldorado för den nyfikne som äger ett par stövlar. Erik Kohlström följde med honom ut i geggamojan vid midsommartid. Dessutom får vi en färsk kråkvinkel, signerad Zinat Pirzadeh. Programledare är Lasse Willén.

Lena Näslund luffar runt i Nyköpingstrakten i sällskap med Marianne Mattiasson från fågelföreningen Tärnan. Kanske hittar de strömstaren som rör sig längs nedre delarna av Nyköpingsån. Eller en övervintrande vattenrall vid reningsverkets utlopp där lär det också finnas skäggmesar. En hel del beror på vädret och det ser ut att bli kallt igen till helgen. Och hur gick det med vinterfågelräkningen förra helgen? Vi får en liten sammanfattning. Och så har vi det här med kvinnligt skådande. Kvinnor blir allt vanligare i skådarkretsar. Men skådar de på ett sätt som skiljer sig från männens? Hur kommer det sig att många kvinnor föredrar att skåda för sig? För veckans rimmade (!) Kråkvinkel svarar Erik Kohlström, som också bidrar med ett norskt reportage om rödingen. Rödingarna har mycket speciella knep för att klara den långa hårda vintern. Programledare är Lasse Willén.

Högt uppe i de grekiska Pindosbergen ligger Draksjön. Där, i den karga och dimmiga miljön, lever sotsvarta varelser med eldröda bukar. Det handlar om salamandrar, närmare bestämt bergvattensalamandern Mesotriton alpestris. Vår reporter Hjalmar Dahm besökte sjön tillsammans med den grekiske agronomen och amfibieskådaren Antónis Kyriakópoulos. När stormen Gudrun drog fram över sydsverige fällde orkanvindarna massor av träd. Bland annat drabbades Nytebodaskogen i nordöstra Skåne. De mäktiga gamla granar som föll lämnade luckor efter sig, luckor som nu är föremål för en stenhård kamp mellan unga barr- och lövträd. Tillgången på död ved i området drog också till sig insekter, bland annat den ökända granbarkborren (Ips typographus). Fältreporter Erik Kohlström ägnar sig denna lördagmorgon åt granen och dess ekologi, tillsammans med Gunnar Isacsson från Skogsstyrelsen. I veckans kråkvinkel besöker Lisa Henkow Tutankhamons grav, som just nu ställs ut i Malmö. Gravföremålen vittnar om en enorm biologisk mångfald, allt från kobror till dyngbaggar till krokodiler finns avbildade i reliefer och ornamentik. Men hör den också till det förflutna? Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Den 5 januari mötte vi konstnären Åsa-Lisa Linnman som berättade om sitt förhållande till Skimraskogen. En sörmländsk skog som hjälpt henne under svåra perioder i livet, och som hon i sin tur räddat undan avverkning. I Skimraskogen har hon lärt sig att känna igen sällsynta arter som berättar om skogens tillstånd. Åsa-Lisa har också hittat föremål som avslöjar skogens historia - och så har hon målat där, bland mycket annat gröngölingen här nedan. Lyssna på ett avsnitt ur programmet: Vi letade också efter Fatburssjön, en sjö som en gång i tiden låg mitt på Södermalm i Stockholm. Nu är den försvunnen sedan längre, men mitt bland asfalterade gator och stenlagda trottoarer kan man fortfarande hitta spår efter den. Åtminstone om man har ögonen med sig, vilket stadsbotanisten Per-Sigurd Lindberg har! Veckans kråkvinkel kom från Erik Kohlström, och handlade om monsterklassikern Hajen. Men vem är egentligen det riktiga monstret i sammanhanget? Ni som lyssnade på Naturmorgon förra lördagen minns kanske att det helt överraskande dök upp en skadad kattuggla i studion! Hur har det gått för den? Och på tal om ugglor - det dräller av hökugglor i södra Sverige just nu. Vi har träffat en av dem. Programledare är Lasse Willén.

Insektsskådning är kanske inget vi förknippar med vintern, men biologen Mats Karström i Voullerim har ett säkert ställe. Han tar med Naturmorgons Thomas Öberg in under en bro över Pullisbäcken i Jokkmokktrakten. De går genom den djupa snön, Mats klättrar in under bron. Och i ficklampans sken framträder... Ja det får vi veta på lördag! Fältreporter Erik Kohlström ska såga, borra och pyssla för bin, fåglar och andra vilda vänner. Nu är det perfekt att sno ihop ett bibatteri eller en trädkryparholk. Även fiskar kan behöva lite hjälp, Erik har tips. Kan en örn lyfta ett barn? Den senaste veckan har en sensationell film cirkulerat i olika medier. Men Lasse Willén kan avslöja att det är en fejkad film. Vårt fjärde adventsljus i Naturmorgon blir en underlig liten mossa, lysmossan som växer i mörka grottor. Botanisten Lennart engstrand berättar om "drakguld". Veckans kråkvinkel är signerad Zinat Pirzadeh handlar om hur blåbär en period spelade en avgörande roll i hennes liv - och tacksamhet över naturens givmildhet.

Varför kopplar trollsländor ihop sig till ett hjärta? Varför samlas tjädrarna till stora ritualer om vårarna, och varför är vissa fjärilars näsor dubbelt så långa som huvudet? Det handlar förstås om sex. Behovet av att få föra sina gener vidare är en viktig faktor i evolutionen. Det ligger bakom våghalsiga beteenden, spektakulära prydnader och arters uppgång och fall. I Naturmorgon den 24:e november utforskar vi fortplantningens fascinerande värld. Vi tar bland annat upp den centrala frågan: Varför ha sex över huvud taget? Varför offra så mycket energi på att producera ägg och spermier och attrahera en partner när man kan dela sig i stället? Vi frågar evolutionsbiologen Göran Arnqvist. Både naturprogram och forskning fastnar ofta i traditionella könsroller när man beskriver fortplantning. Enligt Malin Ah King, zoolog och genusforskare, riskerar vi att missa viktig kunskap om vi inte är medvetna om våra egna förutfattade meningar. Sex är ju ett sätt att skapa nytt liv, men för vissa arter kan själva parningen leda till döden. Ett exempel är bönsyrsan: Hos dovhjorten är spelet innan sexakten en stor ansträngning, så stor att hanen riskerar att duka under när vintern kommer. Men det är inte alla djur som dör när de inte längre är fruktsamma. Hos späckhuggare kan honorna bli mycket gamla, och utan dessa matriarker fungerar inte flockarna. Marinbiologen Anna Bisther berättar mer. Vi tar också en titt på några sexuella utmaningar. Hur parar man sig till exempel när man sitter fast på en klippa? Hur undviker igelkottar att sticka sig på varandra, och hur får man sig en partner i djuphavet: Falsk marknadsföring stod i fokus för veckans gåta. Flugblomstrets blomma ser nämligen ut som en villig stekelhona, och stekelhanar går ständigt på bluffen. Dessutom berättar vi om mört-sex, änders könsorgan och onanerande ekorrar. I studion: Jenny Berntson Djurvall och Erik Kohlström.

Kaukasus - det är ett ord som kan ge många olika associationer. Men naturgeografiskt tänker man kanske mest på den bergskedja som utgör själva gränsen mellan Europa och Asien. Här finns en blandning av det sydeuropeiska, det alpina, de ryska stäpperna och Himalayas höga berg. Och i de grönskande dalarna och de snöklädda fjällen i Kaukasus finns djur och växter man inte hittar någon annanstans i världen. Naturmorgons utsände Lasse Willén har rest i den del av Kaukasus som ligger i Azerbajdzjan. Ett litet land med kust mot Kaspiska havet i öster och med 4.500 meter höga berg i nordväst. Många kanske hörde talas om Azerbajdzjan först i våras när den svenska artisten Loreen vann den europeiska melodifestivalen i Baku. Men Sveriges relationer med landet är betydligt äldre än så. Tänk "Nobel"! Troll och jättar upplever kyrkklockor som mycket störande, de får helt enkelt ont i huvudet! För att försvara sig kastar de sten, och på många håll i landet kan man hitta enorma projektiler som har missat sina mål. Dessa stenblock, eller jättekast, har på senare tid bildat grogrund för folkliga legender om inlandsis och geologiska processer. Eller var det tvärt om? Sedan urminnes tider har man förklarat naturfenomen med hjälp av oknytt, trolldom och sagoväsen. Denna lördag tar berättaren Monika Eriksson och fältreportern Erik Kohlström oss med till glosuggornas, nattramnarnas och trollhararnas värld. Programledare är Jenny Berntson Djurvall Se fler bilder från Kaukasus här! Alla fåglar har fotograferats av Mart Marend, snart aktuell med boken Vingkraft. Där visas bilder också av andra flygfän.

Jord är en blandning av mineral och mull i olika storlekar och proportioner. I detta livgivande stoff står inte bara växternas rötter, utan här lever svampar, bakterier och massor med synliga och nästan osynliga organismer. Fältreporter Joacim Lindwall ska gräva i jorden, känna den, lukta på den och kanske t.o.m. smaka på den tillsammans med trädgårdsmästaren Lars Krantz och entomologen Magnus Stenmark. I Piteå finns ett annorlunda botaniskt resmål, ett nedlagt timmerlager. Här frodas ovanliga växter som kommit med timmerlaster från när och fjärran. Thomas Öberg följde med botanisten Ulf Zethreus till färgloka, kärrnäva och jätteloka. På vintern försvinner ungefär två tredjedelar av alla våra fåglar, och det kan kännas ganska tomt här hemma. Men en hel del av dom fåglarna kommer inte längre än till medelhavsområdet, och där kan man hitta både dom och spännande bofasta arter. Lasse Willén besökte en tidig vinterdag en fågelsjö vid den spanska Solkusten. Ett gäckande djur under vattnet har Erik Kohlström mött, hör mer i veckans kråkvinkel. Rykten säger att det setts varg i den danska nationalparken Thy. Naturmorgon har försökt ta reda på om det verkligen kan vara sant. Statens Naturhistoriske Museum vid Københavns Universitet utlovar en belöning på 5.000 kronor till den första som lyckas ta bilder på den eventuella vargen! Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Det finns fortfarande svamp i skogen, även om frosten börjar nagga på tillgången. Den som vill fylla förråden har bråda dagar, men det gäller att veta vad man plockar. Stekta trattkantareller ger en god måltid, medan toppiga giftspindlingar kan ge dödliga njurskador. Det bästa sättet att njuta av svamp utan risk är att utrusta sig med kunskap! Denna lördag beger vi oss ut på Hallandsåsen för lära oss mer om hur man skiljer läcker svamp från farlig. Svampkonsulenten Dicte Helmersson är vår guide, och morgonens fältreporter heter Erik Kohlström. Blåanden - finns den? Jajamensan! Men blåanden finns bara på Nya Zeeland och är en av få änder som lever i snabba, forsande vatten. Det är en väl kamouflerad fågel, men Jenny Berntson har gett sig i väg för att hitta den. De allra flesta har väl en skog eller ett naturområde som betyder extra mycket för dem. Många är också beredda att arbeta ideellt för att bevara skyddsvärda skogar. I Naturskyddsföreningen i Jönköpings län valde medlemmarna ut områden som de tyckte var extra viktiga och samlade information om dem i en bok. Det var fem år sedan och idag åtnjuter de flesta av de här områdena någon form av skydd. Vid Hyttens Kvarn (se bilden ovan) får vi träffa Uno Björkman som var ansvarig för inventeringen till bokprojektet. Lisa Henkow svarar för veckans Kråkvinkel. Tävlingsfrågan handlade om lingon. Här berätar Jenny Berntson Djurvall mer: Underliga ljud från skogen hade lyssnaren Anna-Maria Ahlén i Brottby spelat in. Det visade sig komma från en räv! Programledare är Lasse Willén.

Bärfisar var temat för morgonens fältreporter. Är de verkligen så fisiga som namnet antyder, eller är de snarare fascinerande, snillrika och välanpassade? Vackra är många av dem, om man bara tittar ordentligt. Fältreporter Lena Näslund skådade bärfisar tillsammans med Thomas Strid, kommunekolog i Huddinge. Tillsammans besökte de Hanvedsmossen på Södertörn.. Rynkskinn är en svamp som lever i gammal död granved. Rynkskinnet behöver skogar som får sköta sig själva, utan skogsbruk. Men de gamla skogarna finns bara som små fläckar i landskapet, berättade Frederic Forsmark på länsstyrelsen i Norrbotten i Sara Sällströms reportage från Hertsölandet nära Luleå. Sverige har undertecknat internationella konventioner för att skydda natur, senast i Nagoya i Japan där vi förband oss att skydda 17% av land- och vattenmiljöer till år 2020 för att hejda förlusten av biologisk mångfald. Just nu har Sverige inget mål för skogsskydd. Miljöminister Lena Ek svarade på frågan hur regeringen ser på skogsskyddet. Makrillarna kryllade plötsligt i hamnbassängen på Vrångö utanför Göteborg. Det har inte hänt på många decennier, berättade Margareta Strandberg. Så nu fick hummerfiskarna gott om agn inför hummerfiskepremiären på måndag. Sofia Blank som arbetar på Fladdermuscentrum i Taberg berättade om hur fladdermössen tar sig fram här i världen och hur de letar sina byten med hjälp av ekolodning. Och med hjälp av särskilda detektorer kan även vi människor höra deras smattrande läten. Konsten att göra upp eld med hjälp av björknäver demonstrerades av Erik Kohlström. Anders Börjeson svarade för veckans Kråkvinkel - han saknade sommarens röda slända. Programledare var Lasse Willén.

Dalsland har liknats vid ett Sverige i miniatyr - här finns bördig jordbruksbygd, karga sprickdalslandskap och kalkrika skifferområden. Det omväxlande landskapet ger också upphov till en varierad svampflora och under veckan kommer mykologer från hela landet att finkamma trakterna runt den berömda akvedukten i Håverud i jakt på intressanta fynd och rariteter. Vår fältreporter Elin Lemel sände direkt ifrån mykologiveckan i Håverud. Guidade gjorde bland andra Jan Olsson från Göteborgs svampklubb. Mitt i centrala Tromsø i Norge ligger Prestvannet, som på många sätt är en typisk parkdamm. Längs stranden går en promenadslinga, här finns parkbänkar och pensionärer som matar änder med brödsmulor. Samtidigt ligger Prestvannet - precis som hela Tromsø - på en nordnorsk holme mellan höga fjäll. Änder och pensionärer spatserar mellan knotiga fjällbjörkar, gångvägen löper längs en hjortronmyr och här och där lyser fjällvioler gult i grönskan. Sjön är en märklig mix av kommunalt rekreationsområde och arktisk tundra, och just här häckar en mycket speciell fågel - smålommen. Den sover långa stunder, eller sitter stilla och låtsas vara en trädrot, men rätt vad det är kan den resa sig upp och dansa balett under höga tjut. Biologen och fotografen Fredrik Broms tog oss med på urban fågelskådning i Nordnorge. Döda ekar är som bekant till nytta för många organismer. En sådan art är den bredbandade ekbarkbocken. Ett långt namn, men själva skalbaggen är en vacker historia i svart och gult. Ekbarkborren för en tynande tillvaro på Djurgården i Stockholm, men på Nordens Ark i Bohuslän är man i färd med att försöka föda upp fler för att förstärka beståndet. I Kråkvinkeln denna vecka hörde vi Erik Kohlström - om något man kan bränna sig på! Programledare var Lasse Willén.

Lomma Beach, så kallas den populära badstranden en bit norr om Malmö. Kanske förknippas den mest med vindsurfing, lyxlägenheter med havsutsikt och barn som bygger sandslott. Men stranden fortsätter under vattnet, i form av flacka, grunda sandbottnar. Om man vadar ut en bit i vattnet skrämmer man snart upp små plattfiskyngel som pillrar iväg för att gömma sig. Torskarna är svårare att se, men även de utnyttjar Lommabukten som en sorts ungdomsgård. I de böljande mattorna av ålgräs hittar små fiskar skydd och gömställen, en chans att äta och klara livhanken tills de blir stora nog att dra till havs. Lördagens fältreporter Erik Kohlström hade stämt möte med Anders Persson och Peter Ljungberg, marinbiologer från Lunds Universitet, för att titta närmare på fiskarnas uppväxtområde. Men havsbotten är inte alltid havsbotten för evigt. Det land som trycktes ned av istiden reser sig sakta, och i lördagens reportage följde vi med botanikern Lena Jonsell till ett område som präglas av ständig förändring. Hållnäshalvön på Nordupplands kust hinner stiga en bra bit under en människoålder. Kustlinjen flyttar sig, och kärrspiror, sileshår och andra växter måste följa med. Vilka utmaningar för detta med sig? Reporter i inslaget var Lena Näslund. Just denna dag, den 8 september, firas dessutom både Geologins dag och Tomtskådningens dag! (det senare handlar alltså om fågelskådning på tomten, inte spaning efter sagoväsen...). I programmet berättade Gunhild Stenvall i Boden om vad hon sett på och från sin tomt. Här finns länkar till arrangemangen för den som vill veta mer: För veckans kråkvinkel svarade Lisa Henkow. Programledare var Lasse Willén

Var övervintrar tornseglarna? Man har genom åren ringmärkt över 50 000 tornseglare och en av dem har man sen hittat i Kongo. Men förra året satte ekologen Susanne Åkesson små ljusmätare på ett antal fåglar som häckade vid hennes sommarställe på Öland. Om man vet när solen går upp och ner på olika orter i världen dag för dag - då kan man också avläsa på de här ljusmätarna exakt vart fågeln flugit och hur länge den stannat på varje ställe. Erik Kohlström var med när Susanne skulle se om hennes märkta individer var tillbaka på häckningsplatsen och om de hade sina små ryggsäckar med information med sig. Stenöorn är ett naturreservat någon mil söder om Söderhamn. Dit ska vi för att njuta av sensommarens blomster på torra ängar och stränder. Denna udde i havet är också en fin rastplats för vadare. Småspoven är en av alla som trivs här och det hänger ihop med kråkriset. Vi får se vad den sista lördagen i augusti kan bjuda på? Fältreportern Joacim Lindwall har stämt träff med biologerna Jonas Lundin och Mats Norin. Vadehavet är ett extremt långgrunt område som sträcker sig från sydvästra Danmark och ända ner till Holland. Här är skillnaden mellan ebb och flod avsevärd. Vid lågvatten friläggs många kvadratkilometer gyttjig havsbotten - ett enormt matbord för rastande vadarfåglar. Lasse Willén reste dit i sällskap med ornitologen och naturfotografen Kent-Ove Hvass. Djurrikets största öga sitter på den tioarmade jättebläckfisken. Det är något större än en basketboll! Men lever man i vatten så borde det inte vara lönt att ha ett öga större än en apelsin. Så stora ögon har t.ex. blåval och svärdfisk. Så hur kommer det sig då att bläckfiskarna har enorma ögon? Och vad spanar de efter i mörkret? Professor Dan E Nilsson på Lunds universitet har löst gåtan och vi ska ringa upp honom. Veckans kråkvinkel är gjord av Lasse Willén. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Den som har åkt E4:an längs Vätterns östra strand har säkert lagt märke till den vidunderliga utsikten. Branta bergväggar, skogar och ängar nere vid stranden och inte minst den mäktiga sjön. Men den som susar förbi i en bil får förstås bara en hastig glimt av naturen. Denna helg tar vi oss en närmare titt. Fredag till lördag anordnas nämligen Sveriges första Bioblitz i Röttle, söder om Gränna. En Bioblitz är en sorts intensiv genomgång av ett naturområde, under 24 timmar hjälps experter och naturintresserad allmänhet åt att göra en grundlig inventering. Fältreporter Erik Kohlström finns på plats i Östra Vätterbranterna, som nyligen utnämnts till Biosfärområde. Under lördagsmorgonen vänder vi på stenar, gräver efter skalbaggar i mulmträd och kryper med näsan bland växterna. Vitvalen kallas ibland kallas för havets kanariefågel för sina många lätens skull. Vitvalen, eller belugan som den också kallas är en liten val som lever i kalla arktiska vatten. I Cook inlet i södra Alaska finns en stationär population som har minskat kraftigt under de senaste tjugo åren. Vi följer med Lena och Tove Näslund på valskådning och så möter vi Leigh Pinney och Bonnie Easly Appleyard som studerar valarna via fjärrstyrda kameror. Den skygga europeiska vildkatten lever i flera tyska skogsområden. Nu arbetar naturvårdare med att skapa skogskorridorer i landskapet så att katterna kan röra sig mellan de olika områdena. Thomas Lindberg har träffat den tyske vildkattsexperten Thomas Mönlich i nationalparken Hainich, 20 mil söder om Berlin. Programledare är Elin Lemel

Den handlar om lax när vår fältreporter Thomas Öberg sänder direkt ifrån Umeälvens strand. I alla tider har laxen vandrat uppför Umeälven för att leka. Men idag är älven hårt exploaterad. Vad betyder det för laxbeståndet? Vilken effekt har kompensationsodlingen och utsättningen av smolt i älven och vad betyder den nya laxtrappan vid Stornorrfors för lekfiskens möjligheter att vandre vidare upp i Vindelälven. Medverkar gör laxforskarna Lo Persson och Peter Rivinoja från SLU i Umeå. Kungskrabban är en bepansrad jätte som planterades ut i vattnen runt Kolahalvön på 60-talet. Den vandrade snabbt in på norskt vatten. Hur påverkar krabban resten av bottenfaunan och vad är det som gör den så framgångsrik som art? Erik Kohlström tar med oss till Norge där vi lär känna Kungskrabban med hjälp av Jan H Sundet, forskare vid det norska Havsforskningsinstitutet IMR och Eirik Makk Eilertsen som jobbar på Polariaakvariet i Tromsö. Vi får också höra om utterungarna som lekte i Katarina Lingsell Wigrens båthus på en ö utanför Örnsköldsvik, om jätteröksvampar, skånska trollsländeprojektets sommarläger och om vad man ska göra om man hittar fladdermusungar på marken. Många fladdermusungar prövar sina vingar vid den här tiden på året och det kan vara orsaken till att Naturmorgonlyssnaren Birgitta Karlgren nyligen hittade tre ungar på marken vid ett fritidshus i Roslagen. Programledare är Elin Lemel

Tomma ölburkar, bildäck och säkert en och annan kundvagn. Det är några exempel på vad man kan hitta i hamnbassängen vid Smögen i Bohuslän. Denna lördagsmorgon ger vi oss ner under partybryggorna, medan kvällspigga sommargäster rumlar hemåt i morgonljuset. Tillsammans med marinbiologen Christin Appelqvist undersöker vi livet i hamnen, och där finns mer än man kan tro. Plåtskrot passar utmärkt för havstulpaner, simpor och stensnultror gömmer sig gärna i gamla bildäck och kanske kan en tomflaska bli ett hem åt en strandkrabba. Till vår hjälp har vi också en ROV, en fjärrstyrd undervattensfarkost utrustad med kameror, som låter oss komma riktigt nära Västerhavets invånare. Sommaren är här, och med den kommer också maneterna. I badvikarna längs våra kuster pulserar redan mängder av rödgula brännmaneter och blåaktiga öronmaneter, och år 2012 verkar bjuda på en riktig manetsommar. Men var kommer de ifrån? Och varför är de så många? Denna lördag utrustar vi oss med vadarbyxor och håv och stiftar bekantskap med maneterna. Marie Moestrup Jensen från Göteborgs Universitet guidar oss in i nässeldjurens värld, och fältreporter Erik Kohlström har lovat att ställa sitt skinn till förfogande för att utröna hur mycket en brännmanet egentligen bränns. Vi ska också ta en titt på en av våra mest spektakulära orkidéer, nämligen Guckuskon. Med sin klargula underläpp och egendomliga form är det en blomma som lockar människor att resa långväga ifrån såhär års. Vår reporter Lena Näslund tar oss med till en kalkbarrskog i Hållnäs, söder om Gävle. Där gör vi en guckusko-exkursion tillsammans med botanisten och författaren Lena Jonsell. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Bland stenarna i våra vattendrag kryper skickliga byggmästare. Vissa konstruerar bärbara skal av växtdelar, grus och silke - andra spinner strutformade filternät. Somliga bor i väl kamouflerade hus, andra bygger effektiva ryssjor. Det handlar förstås om nattsländor. Denna vecka drar Naturmorgons fältreporter Erik Kohlström på sig stövlarna vid Moraån i Järna, söder om Stockholm. Tillsammans med Kjell Arne Johanson, professor i entomologi på Naturhistoriska riksmuséet, besöker vi nattsländornas värld. Se bildspelet! För trettio år sedan såg det dystert ut för Östersjöns gråsälar - ovanpå hård jakt kom, som för så många andra djur, miljögifter som PCB och DDT. Idag ökar sälarna i antal, och det kan vara riktigt trångt när flera tusen djur trängs på de låga klipporna utanför Oxelösund. Lena Näslund följde med tillsynsmannen Lasse Sandin och sälforskaren Olle Karlsson på Naturhistoriska riksmuseet för att räkna sälar. Se bildspelet! När Bohusläns botaniska förening nagelfor sitt landskap för att skriva landskapsfloran så hittade de ett blåbärsbestånd som såg märkligt ut. Det visade sig vara en korsning mellan blåbär och lingon - ett blingon. Botanisten Evastina Blomgren tog med sig Jenny Berntson Djurvall till Ramsvikslandet i närheten av Smögen för att titta på de blandade bären. Se bildspelet! Och lyssna här: En lyssnare berättar om enorma mängder insekter i luften. Naturmorgons expert Dave Karlsson förklarar vad det kan röra sig om. Se bilderna i vårt bildspel! Programledare är Lasse Willén

En gång var södra Halland de hävdade ljunghedarnas landskap. I dag har Hallands landskapsblomma ginsten tvingats hitta nya växtplatser - t ex i vägkanter, på banvallar och gamla grustag. På lördag sänder Naturmorgon direkt från en grustäkt på Vapnö utanför Halmstad. Där blommar ginsten som bäst och där samlas också en hel del spännande insekter. Vår gäst är biologen Kill Persson och fältreporter Elin Lemel. Se fler bilder här nedan i bildspelet! Här kan du höra några av inslagen i programmet: När en lappuggla naglar fast en med blicken går det rysningar längs ryggraden. Vanligtvis håller de mäktiga fåglarna till långt inne i de norrländska skogarna, men i år har de dykt upp på sydligare platser, bland annat i Mälartrakten. Den sviktande tillgången på gnagare har fått lappugglorna att söka nya jaktmarker, till glädje för fågelentusiaster som Emma Fell och Steve England. Vår reporter Erik Kohlström följde med dem ut på uggletur i Ekolsund, och mötte en lugn men vaksam sorkjägare, Se fler bilder här nedan i bildspelet! Programledare är Lasse Willén.

Vitsippor och tussilago känner de flesta igen, men även i vattnet är det vår. I havet spirar blåstång och grönalger, och i insjöarna börjar vass, näckrosor och kaveldun att komma upp. Denna vecka hittar vi fältreportern Lena Näslund i en vik på Ingarö i Stockholms skärgård för att undersöka vårfloran - under ytan. Vi möter algforskaren Pauline Soeijs Leijonmalm, som i sommar åker till Arktis för att söka svaret på sambandet mellan små alger och isen - ett samband som kan ha betydelse både för sälar och laxar. Även andra fiskar drar nytta av vattenväxterna. Så här års samlas braxen i grunda vikar för att leka. De fäster sina romkorn vid växternas stjälkar, och går man ut en stilla vårkväll kan det stundtals koka av plaskande fiskar. Naturmorgons reporter Erik Kohlström följde med biologen Theodor Samuelsson till en sådan lekvik i Småland. Men allt är inte glänsande fjäll och fridfulla vikar. Våra vattenlevande djur och växter sliter med många miljöproblem, och under Flora och Faunavårdskonferensen i Uppsala denna vecka talades det mycket om kriser under ytan och vad man kan göra för att lösa dem. Är det sant att gulsparven kan räkna till sjuuuu? Det brukar gå så fort när den sjunger att det är svårt att följa med. Men vi gör en ordentlig kontroll i matematisk och ornitologisk anda. August Strindberg - som avled den 14 maj för 100 år sedan - var enligt vad han själv sagt "en jefvla man som kan många konster". Han var i alla fall ordentligt insatt i naturens olika yttringar. Översättaren Lennart Nilsson berättar om Strindberg och fåglarna. Programledare är Lasse Willén.

Isarna lägger sig som lock över vattnen. Matförråden är på upphällningen och kölden kryper in genom bröstdunen. För de fåglar som stannar i Sverige är vintern en tuff period, och många kommer att duka under. Samtidigt är vintern en tid av förberedelse och uppladdning. Snart är våren här, och det betyder parningstid och häckningsbestyr. Den fågel som härdat ut genom vintern är först på plats och kan lägga beslag på ett värdefullt revir. Ornitologen Lennart Wahlén och fältreporter Lena Näslund trotsar vintern och beger sig ut på fågelskådning kring Oxelösund. Medan ljuset sakta kommer krypande över vattenhål och frostiga grenar får vi möta några av vinterns fåglar. Tidens gång finns lagrad i träden, även långt efter att de fällts. Att datera trä är en hel vetenskap, den kallas dendrokronologi och är ett viktigt verktyg för både historiker och arkeologer. I Lunds Domkyrka finns ett stort astronomiskt urverk, och med hjälp av de snidade detaljerna kan Hans Linderson se ända tillbaka till 1400-talet. En vinterdag var snön plötsligt svart av insekter. Det visade sig vara hoppstjärtar. Mängder av hoppstjärtar. Biologen Sofia Ivarsson och reporter Julian Melgar tittar närmare på ett av våra minsta småkryp hemma hos Birgitta och Jan-Olof Blixt i Småland. Kriminella djur förekom i veckans kråkvinkel, signerad Erik Kohlström. Men hur mycket respekt kan vi egentligen kräva av naturen? Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

På julafton är Naturmorgon ett ovanligt långt program. Vi bjuder på en hel massa berättelser om spännande möten i naturen, både nya och gamla. Bland annat har vi bett Naturpanelen dela med sig av sina bästa upplevelser, och tack vare dem kan vi utlova båda vita vargar och ett tvättäkta fjälltroll. Programledare på julaftons morgon är Jenny Berntson Djurvall, och i studion finns även Erik Kohlström. Veckans gåta handlade om flinta, och i Lasse Willéns reportage berättade Tomas Eliasson och Tore Påsse om hur inlandsisen har transporterat flintan till dagens västkust. På  finns spännande filmer om Sveriges geologiska forntid och framtid. Morgonens program var lite som ett julbord; fullt av olika godsaker. Och finessen med ett julbord är att man kan hämta påfyllning och varva rätterna som man vill. Här hittar du de reportage och berättelser som hördes i programmet. Smaklig måltid! Göran Rönning och Erik Kohlström hamnar mitt i ett tjäderslagsmål Heide Krönleins trädgård är en fristad för insekterna Lämmelår i Stekenjokk Julian Melgar berättar om ett minne från Bolivia  Håkan Strotz om ekorren som blev vild på nytt  Dave Karlsson om vad som kan skrämma en motorcykelknutte Marie Widéns första möte med en svensk skog Lennart Engstrand träffar ett troll Susanne Åkesson möter vita vargar Märta Johansson fiskade pärlor som liten Ljunghedsbränning i Halland Maria Westerberg berättar om sin förlovning Rätt svar på förra veckans tävlingsfråga var flinta och i anslutning till det berättade statsgeologen Tore Påsse om hur flintastenar flyttats under avsmältningen vid den senaste istiden. Här kan du se en alldeles ny animerad film om hur avsmältningen gick till: http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/nyheter/nyheter-2011/istiden.html GOD JUL ÖNSKAR NATURMORGON!

Snart är det jul, och det har kommit mängder av naturböcker under året. Naturmorgon har valt ut ett antal julklappstips, allt från fjärilsguider till barnböcker till glänsande fotoodysséer i fåglarnas värld. Naturligtvis finns det plats för några gamla favoriter under granen också. Gäst i programmet är författaren, filmaren och journalisten Lasse Berg, aktuell med boken Skymningssång i Kalahari. Hans böcker och filmer präglas av ett starkt naturintresse, men också av en djup fascination inför människans relation till den värld som format henne. Programledare är Lasse Willén. Med i studion finns också Jenny Berntson Djurvall, Lisa Henkow och Erik Kohlström.

Hur restaurerar man åar? De små, långsamflytande åarna är ofta förbisedda. Veckans fältreporter Lena Näslund besöker en av Sörmlands vackraste - den glasklara Vedaån - där det är lätt att spana in den sällsynta tjockskaliga målarmusslan i vattenkikaren. Ursula Zinko som är ekolog på länsstyrelsen i Sörmland berättar om denna rara mussla. Är det lättare att lära sig nya fakta när man gör det ute i naturen? Allt fler skolor använder sig av så kallade skolskogar i undervisningen. Intresset för att ha undervisning utomhus har ökat på senare år. Men arbetet ser olika ut på olika håll och oftast drivs arbetet av en eldsjäl på skolan och försvinner den personen, försvinner ofta engagemanget med den personen. På drygt 900 platser runt om i landet finns det så kallade skolskogar. En av dem ligger i Alsterbro, i närheten av Nybro i Småland. Där är eleverna ute ofta ute i skogen i undervisningen. Naturen i skolan är ett ämne vi har berört tidigare. Margareta Strandberg bor på Vrångö utanför Göteborg. Programledare Lasse Willén ringer upp hummerfiskarfrun som berättar om när hennes man skulle dra upp en av hummerburarna den 11/11. I buren gömde sig en ovanlig blå hummer som vägde 1,7 kilo. Erik Kohlström svarar för veckans Kråkvinkel. Den här veckan handlar det om det här med att ha kontakt med er som lyssnar. Programledare är Lasse Willén.

2011 har varit ett exeptionellt lämmelår i de skandinaviska fjällen. I maj besökte vår reporter Elin Lemel Stekenjokk i Västerbottensfjällen. Hon och naturbevakaren Håkan Berglund fick förutom mängder med fjällämmel också se en del fjällrävar och en fjälluggla. Dedan dess har vi hört rapporter om mängder med fjällrävskullar - bara i Stekejokkområdet har det funnits 34 kullar! Och i samma område kunde man konstatera den första fjällugglehäckningen sedan 1945. Nu har Naturmorgons reporter Erik Kohlström varit tillbaka i Stekenjokk. Hur har det gått för fjällugglor, fjällrävar och för fjällämlar? Hur har alla dessa lämlar påverkat landskapet och på vilket sätt spiller rikedomen av gnagare över på andra delar av ekosystemet? Det ska vi ägna större delen av detta program åt. Våra lyssnare har förstås också varit i fjällen, och fina bilder har kommit från bland andra Lars Jansson, som fick möta fjällräv på nära håll. Anna Holmkvist stod plötsligt öga mot öga med den sällsynta fjällabben i somras, och lyckades få ett vackert porträtt. Båda dessa arter har haft gott om mat i år. I Kronobergs län har fram till nu pågått skyddsjakt på den vargtik som kallas Kynna. Hon kom vandrande från Norge i början på sommaren och har sedan uppehållit sig i trakterna mellan Älmhult och Ljungby. Eftersom hon attackerat och dödat ett antal får i trakten så inleddes skyddsjakt på henne. Hittills utan resultat. I dessa marker finns minnesmärken efter forntida vargjakter, bland annat finns där ett så kallad luderhus. Vad det är och varför det heter så, det har reporter Tomas Lindberg tagit reda på. Veckans kråkvinkel är det Lena Näslund som står för och den här gången handlar det om sjumilaskog bland annat. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Få svar på dina frågor. På lördag sitter Naturpanelen i växthustet i botaniska trädgården i Lund, bredda att svara på frågor om natur. Naturpanelen består av tre kunniga; Susanne Åkesson, professor i ekologi vid Lunds universitet tar sig an frågor som rör fåglar och däggdjur. Lennart Engstrand, botaniker och tidigare chef över Botaniska trädgården i Lund svarar på frågor om växter och svampar. Och entomolog Dave Karlsson, chef på Station Linné på Öland tar hand om småkrypsfrågorna. Anders Morge skrev till Naturmorgon för att få lära sig mer om "älvslöjor" som han sett på ett fält en dag när ljuset föll perfekt för att kunna se alla spindelnät som vävts senaste tiden. Gunnar Hedman från Storuman fick se en märklig sak i trädgården här om veckan. Det var en tjäder som var i full färd med att jaga sork. Hör honom berätta. Svaret på förra veckans fråga på webben var "chili" eller "chilipeppar" och ute i växthuset i Botaniska trädgården i Lund fanns reporter Erik Kohlström tillsammans med botanikern Lennart Engstrand för att berätta mer om denna frukt. Programledare var Lasse Willén. Här är några av frågorna vi fick: Ella Rundén i Härnösand har skickat oss denna bild och undrar vilken fjäril det kan vara. Expertpanelen vet säkert besked! För ca fyra veckor sedan hittade mina barn en stor svart fjäril, en sorgmantel, som vi alla trodde var död. Eftersom den var så vacker tog vi till vara den och la den som prydnad på en fin sten som vi har inne. Den rörde på vingarna ibland, rörde benen och flyttade sig lite. När vi upptäckte detta gav vi den lite sockervatten som den verkar ha smakat på men den visar inga tendenser till att flyga iväg. Nu undrar jag förstås vad som kan ha hänt och hur det är möjligt att den kan ha varit livlös i flera veckor och sedan kvicknat till? Kajsa Reimer, Vänersborg Vi har hittat funnit ett föremål som vi inte kan komma på vad det är. Det är osymmetriskt, hårt som ben eller torkad brosk. Drygt 5 cm i diameter. Vi hittade det i skogen på en ö  i Strömsvattudal i Jämtland. // Jerker Jamte Denna bild tog jag i en skog som finns en bit norr om Halmstad. De sitter längst ner på unga träd och är ca 5 cm höga och 2 cm breda. Någon som kan svara på vad det är för något? // Eva Berntson Hej! När jag och mina elever var vid Dammtorpssjön i Nackareservatet för att håva småkryp fick några elever dessa slemmiga klumpar i håven. När klumparna gick sönder kom det ut en massa rosa trådiga saker. Är det någon som vet vad detta är? (bilden nedan) Vänliga hälsningar Ewa Hallberg Jag har observerat och fått för mig att alla klätter-och slingerväxter skruvar sig uppåt medsols. T.ex. humle. Men i år har hustrun planterat en blomfri grön "matta" som klänger sig upp över altanen och den vrider sig konsekvent motsols om sig själv och allt den får tag i. Förklaring? //Torbjörn Bladh, Lackalänga i Skåne Vad kan detta vara? Jag hittade det under en rotvälta av gran. Christer Algotsson i Vimmerby.

För renägare i norr har björnen alltid varit ett problem när den tar nyfödda renkalvar på våren. Men hur stort är problemet? Och hur många renkalvar tar en björn? Det är frågor man försöker besvara i ett stort projekt inom det skandinaviska björnprojektet. Där samverkar nu renägarna i två skogssamebyar i Norrbotten med forskarna för att söka svaren. Och varje gång man besöker en slagen renkalv finns både forskaren och en renägare med. Thomas Öberg följde med projektets fältansvarige Peter Segerström och renägaren Lars Thomas Persson i kalvningslanden kring Nattavaara. Att göra ett grönt apotek. Fältreporter Anneli Megner Arn ska tillsammmans med örtpedagog Marie-Louise Eklöf samla in några vilda medicinalväxter och visa hur man bereder tinkturer, dekokter och omslag. Örterna innehåller kemiska ämnen som vi kan ta till vara. Vilka ämnen är det och vad har växterna dem till, hoppas vi också få svar på. Anneli Megner Arn sänder från Djurgården i Stockholm. Hasselsnoken synlig. Naturmorgon har fått flera brev från personer som sett den ovanliga hasselsnoken nu i höst. Lasse Willén har stämt träff med ormexperten Göran Nilson för att se om de kan hitta någon hasselsnok. Hur ovanliga är de? Eller är det bara att de tycker om att hålla sig dolda? Göken morskar upp sig inför en ängspiplärka som vill jaga iväg den. Ängspiplärka vet vad ett gökbesök kan innebära. Lyssnarbilden är tagen i somras vid Peljekaise i Norrbotten av Björn Mildh. I veckans kråkvinkel är Erik Kohlström ordentligt imponerad över sluga mollusker, nämligen bläckfiskar. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Vad skulle hända om skogen plötsligt försvann, eller om gräset helt oförhappandes slutade att växa? Något liknande håller på att hända i våra hav. De små märlkräftorna Haploops tubicola och Haploops tenuis har nästan helt försvunnit från Kattegatt, och i Öresund minskar de kraftigt i antal. De här arterna bildar samhällen på lerbottnar på mer än 20 meters djup, samhällen som är viktiga levnadsmiljöer för flera andra havslevande arter. Och nu är det bråttom om forskarna ska hinna förstå vad som händer med haploopssamhällena innan de försvinner. Vår reporter Erik Kohlström följde med ut på Öresund för att få veta mer. Veckans fältreporter Lena Näslund sände direkt ifrån trakterna runt Marsäng i södra Sörmland, ett av Sveriges bästa områden för rovfågelssträck. Tillsammans med Janne Gustavsson från fågelföreningen Tärnan mötte hon lärkfalk och undersökte ett tufsigt gräsparti som är perfekt jaktmark för sorkätare som hornuggla och jorduggla. Vi ringde upp Karin Thorell i Överkalix som har den gröna flodtrollsländan som granne om somrarna. Det knäckte och knakade i Anders Börjesons kråkvinkel som handlade om en duva som kämpar i stormen (se bildspel nedan). Programledare var Elin Lemel.

Det finns 34 sötvattensmusslor i våra svenska vatten. Åtta av dem är stormusslor som flodpärmussla, allmän dammussla och tjockskalig målarmussla; andra är de små ärt- och klotmusslorna. Fältreporter Anneli Megner Arn och limnologen Tommy Odelström ska titta på olika arters liv i sjön Erken i Roslagen. En del arter har ett levnadsstadium mittemellan larv och fullt utvecklad mussla som kallas glochidier. De lever då som parasit på fiskar. Hur går det till? Och finns det musslor som föder levande ungar, eller är det bara som det verkar? Laxarna i Klarälven har i tusentals år vandrat upp från Vänern för att leka. Nuförtiden är det där ingen lätt resa i den hårt utbyggda älven. I EU-projektet Vänerlaxens fria gång ska forskare och naturvårdare ta reda på vad som krävs för att vandringen ska kunna återupptas. Vänerlaxen är unik, bara på ett fåtal platser i världen finns lax som lever hela sitt liv i sötvatten. Reporter Elin Lemel har mött Eva Bergman, John Piccolo och Richard Gow från Karlstads universitet. Hoppades möta isbjörn. Vi ringde upp biologen Lasse Pettersson som var på en båttur i Arktis. Nu hade han kommit så långt borta som till Wrangelön, nästan på andra sidan jordklotet. Han fick uppleva valrossar, isbjörnar och många olika fågelarter. Se hans bilder här nedan! Lodjursmöte i Medelpad. "Katten gick sakta emot mig, markerade revir, stannade och tittade och kom så nära som ett tiotal meter." Så skrev Kjell Rynhag till Naturmorgon i veckan. Vi ska ringa upp honom och höra om hans möte med en lodjurshanne. Tio år i rad har samma standskata dykt upp hos Leif Löfgren från Norrsundet, utanför Gävle. Han matar den med mask och tror att kanske någon annan på fågelns vinterviste i norra Frankrike också matar den. Reporter Joacim Lindwall besökte Leif Löfgren och hans strandskata. Veckans kråkvinkel handlar om att det alltid är värt att chansa på att få se en raritet, åtminstone tycker Erik Kohlström det. Programledare Jenny Berntson Djurvall.

Arbetet med Norrbottens flora pågår för fullt. I vintras kom ett par tjocka böcker som beskriver alla växterna i det vidsträckta landskapet, och nu är det dags för en del till, som beskriver utflyktsmål. I Thomas Öbergs reportage får vi följa med botanisterna Berit Rehnström och Lennart Stenberg till en porlande kallkälla vid Muonio älv. Vår fältreporter Erik Kohlström sände direkt ifrån Krankesjön utanför Lund. Anders Nilsson som är limnolog på Lunds universitet berättade om några av arterna i den stora fiskfamiljen cyprinidae eller karpfiskar som de heter på svenska. Kajsa Åbjörnsson som också är limnolog fick mest arter som är bra på att kamouflera sig - som husmasken - eller musslor med hårda skal när hon håvade efter små vattenlevande djur. De flesta andra hade blivit mat för brax, björkna och mört. Marinbiologen Christin Appelqvist berättade om sin forskning på skeppsmasken - som trots namnet inte alls är någon mask. Den kräver, som många arter, någorlunda salt vatten och finns därför inte Östersjön, vilket är orsaken till att många gamla vrak finns välbevarade Gert-Olof Nickel tillbringar mycket tid i naturen med sin kamera och har skickat många fina bilder till Naturmorgon, se bildspelet nedan. Elin Lemel tillbringade några timmar med Gert-Olof vid ett rävgryt i väntan på att rävungarna skulle visa sig. Programledare var Lena Näslund.

Naturmorgons fältreporter Erik Kohlström och biologen Jörgen Dahlin sände direkt ifrån Almö, en halvö utanför Karlskrona. De berättade om gäddorna som lever i brackvattnet längs med Blekingekusten och så håvade de sandstubb, pungräkor, tånggrässuggor och spåspigg i strandkanten. Dessutom hittade de en mulmknäppare vid de gamla ekarna på stranden och så luktade de på feromonerna som ska locka till sig läderbaggar: Helena Heyman fick besök av en barbastell hemma i sovrummet på Österlen, vi ringde upp henne för att höra hur det där gick till egentligen. I veckans kråkvinkel tog sig författaren Fredrik Sjöberg friheten att moralisera över gräsänders parningsbeteende och storlommarnas gängfasoner. Och så gjorde vi ett besök i konstnären Heide Krönleins trädgård i Vuollerim, i Lappland. I Sin bok Flickan från Berlin berättar hon om hur hon kom till Sverige som flykting från en mörk barndom i efterkrigstidens Tyskland. Trädgården får henne att vilja leva säger hon. Naturmorgons reporter Thomas Öberg reste till Vuollerim och mötte en kvinna som värnar om allt levande med stor lust och kärlek. Programledare var Elin Lemel.

I vanliga fall samlas Naturmorgons expertpanel i den botaniska trädgården i Lund och svarar på lyssnarnas alla frågor. Men vad skulle de berätta om de fick välja fritt? På lördag hör vi ekologen Susanne Åkesson, entomologen Dave Karlsson och botanikern Lennart Engstrand från Öland. Susanne Åkesson dyker upp på strandängen och vassarna vid Beijershamn. Här kan man hoppas på rödbena, gulärla och kärrsnäppa. Men Susanne håller särskilt utkik efter trutar! Susanne och reporter Erik Kohlström kikar även på sånglärkor. Dave Karlsson vittrar nattliga insektsfällor och tar förstås med sig sin håv till markerna runt Station Linné vid Ölands Skogsby. Och Lennart Engstrand hjälper oss läsa det botaniska landskapet som ju är en förutsättning för både insekter och fåglar. Kråkvinkeln kommer från ölandsbon Anders Börjeson som verkar tycka att det passar att komma nu, flyttfåglar och turister, när solen strålar och luften är ljum! Det har vimlat av lämlar i fjällen den här våren. Men är lämlarna på väg att krascha? Elin Lemel har varit i Stekenjokk. Reportrar på plats är Elin Lemel, Erik Kohlström och Jenny Berntson Djurvall.

Fältreportern Thomas Öberg sände från naturens väntrum, i Piteälvens delta tillsammans med fågelkännaren Lars Sandberg. Ute vid kusten samlas mängder av fåglar i väntan på snösmältningen i fjällen. Andra har nått sitt mål, som gråhakedoppingen som spelade på Svensbyfjärden. Flera storspovar förgyllde vår morgon med sitt flöjtande läte, liksom gluttsnäppan och grönbenan. Under morgonen började björkens löv att spricka och de första insektsätande fåglarna är på väg. Tjädern förknippas oftast med gammelskogen. Platsen för ett tjäderspel ska vara mossbelupna klipphällar och knotiga träd där lavarna hänger som tomteskägg från grenarna. Men modern forskning pekar på att de stora tjäderspelen är på väg att försvinna men att honorna blir parade ändå - och att de håller till godo med betydligt yngre skog. Erik Kohlström besökte ett spel i Dalarna tillsammans med tjäderobservatören Göran Rönning. En annorlunda tjäderupplevelse fick Patrik Ellström när han låg i en sovsäck vid ett tjäderspel i Östergötland. Plötslig flög en tupp ner på honom och försökte para sig med hans mössa. Närgångna ungvargar har jagat rådjur inne i byarna runt Grangärde i vinter. Nu i veckan följde en av dem efter en kvinna som var ute och gick med sina två hundar. Vargen skuggade henne under en timmes tid, som närmast på tio meters avstånd. Det ledde till att länsstyrelsen i Dalarna givit tillstånd till skyddsjakt. Bakgrunden till de oskygga vargarna är att de blev föräldralösa i samband med årets licensjakt. Alfatiken sköts och hannen är spårlöst försvunnen. Valparna har haft svårt att försörja sig själva. Veckans kråkvinkel är signerad Erik Kohlström som kåserar om havsljud. Programledare var Lena Näslund.

Erik Kohlströms program! Där vi fluktar på könsrock och efterfestinstrument. Vi reder ut skillnaden mellan nynorsk och bokmal, samt ger en alldeles för uttömmande redogörelse för vårt festande på P3 Guld-galan. Med Simon och Kringlan!