Podcasts about hildas

I detta avsnitt får vi möta Hilda Lindstedt, som gått hela sin grundskoletid på Brunnby Skola, en Montessoriskola, och nu går tredje året på gymnasiet. Hilda berättar om hur hennes Montessoribakgrund har påverkat hennes studier, hur hon upplever skillnaden mellan Montessori och gymnasieskolan och vad hon tar med sig från sin tid på Brunnby Skola. Vi får också höra Kristina Spiren, en av lärarna på Brunnby Skola, som delar sina reflektioner kring hur skolan rustar eleverna inför gymnasiet och vuxenlivet.

Anna berättar om morden på Joseph och Hilda Cleaver, deras son Thomas och hans fru Wendy och deras sjuksköterska Margaret Murphy, som hittades döda i Joseph och Hildas hus Burgate i England. Karin berättar om Oluwabamise Ayanwole som gick på en buss strax utanför Lagos, smsade sin kompis om att chauffören var obehaglig och försvann.Lyssna på Mord Mot Mord redan på onsdagar i Podplay-appen eller på podplay.se. Mord Mot Mord är en vanlig snackig podd, fast om mord. Det är lättsamt prat i ett försök att hantera världens värsta ämne.

SUNDAYS PODCAST #75: DERBY-UGE!! Vi er fire kampe inde i Mesterskabsspillet og F.C. København har spillet den første af to pokalsemifinaler. Efter en konstant stigende form- og resultatkurve under Neestrup er der begyndt at komme lidt bump på vejen. Søndag er det dog derby-dag i et fyldt Parken - endda uden gule fans. Så værten har det store derby-smil på og glæder mig til at sige hej til Hilda og Michael. Nyheder fra FCK-land, 25 år er gået, ugens store historie og ugens spiller.  Vi taler igen om vores partner Dentalklinikken - få nu kigget på de bisser... Er det ved at være tid til at få set på tænderne, så tjek tilbudet fra tandlægerne her (Husk at sige Copenhagen Sundays, når du bestiller tid, så får du er gavekort på kr. 500,- til efterfølgende behandling) :https://www.dentalklinikken.dk/kampagner/tilbud-paa-tandeftersyn-i-koebenhavn/ Tidskoder: 00:37  Intro og hej – DERBY!! 01:36 Gave til Hilda… 03:40  Sidste nyt: Corner skadet igen, Lund til gengæld klar, Grabara har ondt i halsen, SMIL-auktionen, 2-3 i Farum, Pokal-retur, Græsset 20:45  25 år er gået: Udsat kamp i Aalborg - med Ståle 35:05  Ugens store: DERBY-UGE – vi ringer til Nanna Møller Karlsen fra BrøndbyLyd og 3point.dk 56:08  Husk nu at få tjekket bisserne – Dentalklinikken.dk 56:36  Ugens spiller: En hård hund Tak til Hövding, der nu passer på Hildas hoved. Se mere på hovging.com. Episoden er optaget i Parken, fredag den 28.4.2023. Værter: Hilda Fro Prins Kløvedal Hickling, Michael Rachlin og David E. Bastian-Møller. Sundays Podcast. Episode #75 Podcast fra Copenhagen Sundays.

Hun er et af Danmarks allerstørste sexsymboler gennem tiderne, alle drenge har klemt dråber ud til hende. Hun er et multitalent udover det sædvanlige, hvor især sangen har haft en hovedrolle i hendes liv. Hun er nærmest dansk folkeeje. En af de allerstørste, vi nogensinde har haft herhjemme. Og så er hun MOR til dagens gæst…Dagens gæst er Keld og Hildas afkom: Annette Heick!I dag skal vi finde ud af hvordan Keld og Hilda egentlig er, vi skal snakke om provokerende hår og så skal vi selvfølgelig planlægge øksemordet på Bjarne Corydon.Tsunami lærte: Hun er IKKE folkeligNoget om dødbringende bølgerHvor meget hun har på firmakontoenHun ville ikke lave Ushi Heiku i dagJan Elhøj kan ikke tage en fucking joke!?_______________________________________Værter: Chano Jørgensen og Sebastian Peebles Musik: Upright Music

Mākslinieces un literātes Hildas Vīkas kultūrvēsturiskais mantojums un tā saglabāšana. Kā spodrināt novadu kultūras pērles, Kultūras rondo studijā pārrunājam ar Dobeles novada muzeja krājuma glabātāju Ivetu Gudiņu, mākslas zinātnieci Ingrīdu Burāni un Anšlava Eglīša ekspozīcijas vadītāju Inciemā Sintiju Kostjukoviču.

Hun er en af de mest eftertragtede fotografer i Danmark, og alle vil have deres billede taget af lige netop hende. Selvom det nok ikke er alle, som kender til Petra Kleis, så er det med garanti alle, der har stødt på hendes arbejde som fotograf. Hun står blandt andet bag de ikoniske nøgenbilleder af Tobias Rahim, har portrætteret Keld og Hildas kærlighed på forsiden af Euroman og taget nogle af de mest ærlige billeder af Helle Thorning-Schmidt. Da hun var 13 år, blev Petra Kleis bror kørt ned af et tog. Det var en ulykke, som splittede hendes familie fra hinanden, og som har gjort det til en kamp for hende at kunne finde ro og tryghed i sit familieliv den dag i dag. Fotograf Petra Kleis er ugens gæst i 'Det sidste måltid' på Radio4. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Light curves of transneptunian objects from the K2 mission of the Kepler Space Telescope by Viktória Kecskeméthy et al. on Thursday 13 October The K2 mission of the Kepler Space Telescope allowed the observations of light curves of small solar system bodies throughout the whole Solar system. In this paper we present the results of a collection of K2 transneptunian object observations, between Campaigns C03 (November 2014 -- February 2015) to C19 (August -- September, 2018), which includes 66 targets. Due to the faintness of our targets the detectability rate of a light curve period is $sim$56%, notably lower than in the case of other small body populations, like Hildas or Jovian trojans. We managed to obtain light curve periods with an acceptable confidence for 37 targets; the majority of these cases are new identifications. We were able to give light curve amplitude upper limits for the other 29 targets. Several of the newly detected light curve periods are longer than $sim$24 h, in many cases close to $sim$80 h, i.e., these targets are slow rotators. This relative abundance of slowly rotating objects is similar to that observed among Hildas, Jovian trojans and Centaurs in the K2 mission, and also among main belt asteroids measured with the TESS Space Telescope. Transneptunian objects show notably higher light curve amplitudes at large (D $gtrsim$ 300 km) sizes than that found among large main belt asteroids, in contrast to the general expectation that due to their lower compressive strength they reach hydrostatic equlibrium at smaller sizes than their inner solar system counterparts. arXiv: http://arxiv.org/abs/http://arxiv.org/abs/2210.06571v1

Light curves of transneptunian objects from the K2 mission of the Kepler Space Telescope by Viktória Kecskeméthy et al. on Thursday 13 October The K2 mission of the Kepler Space Telescope allowed the observations of light curves of small solar system bodies throughout the whole Solar system. In this paper we present the results of a collection of K2 transneptunian object observations, between Campaigns C03 (November 2014 -- February 2015) to C19 (August -- September, 2018), which includes 66 targets. Due to the faintness of our targets the detectability rate of a light curve period is $sim$56%, notably lower than in the case of other small body populations, like Hildas or Jovian trojans. We managed to obtain light curve periods with an acceptable confidence for 37 targets; the majority of these cases are new identifications. We were able to give light curve amplitude upper limits for the other 29 targets. Several of the newly detected light curve periods are longer than $sim$24 h, in many cases close to $sim$80 h, i.e., these targets are slow rotators. This relative abundance of slowly rotating objects is similar to that observed among Hildas, Jovian trojans and Centaurs in the K2 mission, and also among main belt asteroids measured with the TESS Space Telescope. Transneptunian objects show notably higher light curve amplitudes at large (D $gtrsim$ 300 km) sizes than that found among large main belt asteroids, in contrast to the general expectation that due to their lower compressive strength they reach hydrostatic equlibrium at smaller sizes than their inner solar system counterparts. arXiv: http://arxiv.org/abs/http://arxiv.org/abs/2210.06571v1

I'm obsessed with this episode. I met Coach Jennie online in a group we're both a part of and her words just jumped off the page. How many of us know EXACTLY what Jennie is talking about when she says the term "impatient ambition"? ME!!! As an artist and creative brain, I have known this bubbly burning feeling my whole life but never had a term describe it so perfectly. I have all these ideas and goals and the list keeps growing, but things and blocks keep getting in my way... Does this resonate with you?  Listen to this one to learn all about: How we get in our own way and hold ourselves back from being the badasses we truly are Our inner Hildas (we all have them) and why it's important to listen to her and not try to silence her The importance of giving yourself credit and celebrating your wins How we can borrow confidence from our different areas of expertise to achieve growth in another area (I didn't know you could do this!) And so much more  I can't wait to hear what you think about this one. Leave a comment with your biggest takeaway here or on social. Connect with Jennie here: https://www.coachjennie.com/ Or visit her unicorn page on https://tribeofunicorns.com/ Your kind review helps this show grow so please consider leaving a review on whatever platform you happen to be listing to this on. Cheers! --- Support this podcast: https://anchor.fm/tribeofunicorns/support

Hallååå ellerr!! Arin och Hilda har varit i Göteborg, tyvärr ej samtidigt och tyvärr för Arin typiskt Gbg-väder medan Hilda fullkomligt NJÖT av syrener och sol och lite regn SÅKLART. Anyways, klart man vill veta vad Arin gjort för kul, snurrat runt i akutläkarbilen med Emma Lukic och träffat andra viktiga personer för akutmiljön som Tobbe Carlson och John Deminger, hållit kurs och kommit till insikter om Hildas dialekt. Hilda är utvilad men samtidigt uppvarvad och kanske det beror på sommar eller nattjobb, ja lyssna och avgör själva. Sen är det sommarlov för poddis!

Denne uken snakker vi med superinspirerende Hilda Labrada Gore. Hun jobber for Weston A. Price Foundation, har en egen Biohacking Podcast, er isbader, fitness professional og Integraive Nutrition Health Coach. Hun tror ikke på quick fixes eller dyre slankeprogrammer, men er hellig overbevist om at vi må se til våre forgjengere for å finne nøkkelen til hvordan vi bør leve i dag. Hilda ble født med en alvorlig hjertefeil, og hennes oppvekst med utfordringer har ledet henne til Stikkord er organmat, kraft, solskinn, optimisme, takknemlighet og et godt fundament som de 11 grunnprinsippene Weston A. Foundation bygger på. Sjekk ut Hildas veldig interessante Podcast med over 5 millioner downloads - den heter: Wise Traditions og ble lansert i 2016. Podcasten omhandler alt du ønsker å lære om ren mat, bærekraftig jordbruk, healing, vaksinedebatt og naturlige fødsler. Den ligger også under www.westonaprice.org Sjekk ut Hildas hjemmesiden her www.holistichilda.com

Christian Gustafsson och Jesper Hallberg intar poddstudion på Köpmangatan. Det blev en och en halv timmes snack om: • Filanders förlängning • Livepodden – SOLD OUT! • Sportchefsgate – Fröberg till Färjestad? • Damlagets framfart • Hildas succé – Sveriges största talang? • Rapport från tisdagsträningen • IKO:s nya kedjor med 10 och 25 i laget

Your friendly hosts explore the first of two X-Men singles on Creation, learning all about the garage trash & psychobilly scenes around early-mid ‘80s London. Guest Tim Hosking, bass player for the X-Men also helps us get to the bottom of the Fish Hildas mystery, and he lets us know how you can use a glass pie case to mic up chime bars. We learn a lot on this one! Links: Do the Ghost: https://www.youtube.com/watch?v=5hks-DXYK1A Talk: https://www.youtube.com/watch?v=hJPR5rr5kgQ The Fish Hildas “How I Itch to Stitch My Pitch”: https://www.youtube.com/watch?v=lCP-gfctt3E X-Men Facebook page: https://www.facebook.com/thexmenspiral ———————— Stuff that comes up: X-Men Creation Records Alan McGee Joe Foster garage trash psychobilly The Meteors The Cramps Clapham South Escalators Thee Headcoatees Thee Milkshakes The Sting-Rays The Prisoners Quickspace Th' Faith Healers The Fish Hildas Ug & The Cavemen Flaming Stars Jesus & Mary Chain Big Beat Records Alec Palao ———————— ** Fifty Years of Fun's Patreon page: patreon.com/fiftyyearsoffun ** Special thanks to The Reds, Pinks & Purples for our theme music.

Gleznotājas un rakstnieces Hildas Vīkas dzīve bija cieši saistīta ar Dobeli. Tagad tur ir ne tikai Hildas Vīkas iela. Namam, kuru tautā sauc par „ģenerāļa māju”, tagad iecerēts vārds „Hilda”. Māksla un dzeja apvienojās jau kādā saulainā septembra dienā, kad Dobeles ģimnāzisti, dzejnieces Ineses Zanderes rosināti lasīja nepublicētos Hildas Vīkas dzejoļus un fragmentus no romāna „Dobeles karalis”. Šī gada Dzejas dienās, 11. septembrī, Dobelē tika atvērta tautā sauktā „ģenerāļa māja”, kurai nākotnē lemts kļūt par „Hildas māju”, pulcinot te radošus cilvēkus un atceroties gleznotāju un rakstnieci Hildu Vīku. Dobeles ģimnāzisti bija tikko iepazinušies ar Hildas Vīkas dzeju un romānu „Dobeles karalis”. Un mūs visus kopā poētiskā ekskursijā veda dzejniece Inese Zandere, bet par „Hildas mājas” ideju stāsta Dobeles novadpētniecības muzeja vadītājas vietniece Baiba Golubeva un krājuma glabātāja Iveta Gudiņa. Kas saista “ģenerāļa māju” un mākslinieci Hildu Vīku? Pagaidām tikai domubiedru ideja šeit veidot māksliniecei veltītu kultūrtelpu, sauktu viņas vārdā. Māksliniece 20. gs. 50.- 60. gados turpat netālu, pāri ielai, gleznojusi Bērzes upi un slūžas. Noteikti gājusi garām šim namam daudzkārt, toreiz tas bija aizsegts ar augstu dēļu sienu, zaldātiem un “bobiku” pie sētas, ciemojusies netālu esošajās mājās Upes ielā. Sanākot kopā domubiedriem, tika radīta ideja par kultūrteplu “Hilda” un radīts pasākums, lai pievērstu sabiedrības uzmanību šai vietai un ļautu iztēloties, ka šeit būtu radoša vide un ar laiku veidotos Skolas ielas- Mākslas kvartāls. Dobeles Novadpētniecības muzejs un Dobeles Mākslas skola cer, ka šeit,  Skolas ielā  9, ar laiku būs Hildas Vīkas darbu galerija un viņai veltīta ekspozīcija. Te kopā sanāktu mākslinieki, mūziķi, rakstnieki un citi domubiedri, kā arī izveidotos vieta neformālai mākslas izglītībai. Savukārt līdz 24. septembrim Dobeles muzejā apskatāma mākslinieces Hildas Vīkas zīmējumu izstāde.  

Gårdagens stora fotbollsnyhet om en stängd europeisk superliga har dominerat sportsidorna och skapat mycket upprörda känslor. Men skulle det här kunna vara en vinst för svensk fotboll? Vi har bjudit in fotbollsexpteren Olof Lundh för att prata om den nya europeiska superligan och vad den skulle kunna innebära den för svenska fotbollen. Varför är alla så arga? President Joe Bidens son, Hunter Biden,  har kommit med sina memoarer. Avskedad från flottan för kokainmissbruk, en svårt alkoholiserad rumlare och korruptionsanklagad. Familjen Bidens svarta får är allt förlåtet och kan han precis som pappa Joe bli USA:s president en dag? Vi ska också äntligen få svar på en fråga som hängt i luften.  Vad är en runstav och vilken roll har den haft i historien. Sveriges främste runstavsexpert Sven Göran Hallonquist, kommer till studion med en runstav. Och så kan vi rapportera vad som verkar vara ett lyckligt slut på berättelsen om den ensamma kon Hilda i Västerbotten som länsstyrelsen ville tvångsomhänderta. Vi ringer upp Hildas ägare Marika Andersson. (Bild finns ovan) Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Kattis Ahlström Producent: Niklas Runsten

Sir Keith Park, St Hildas History and New Hospital Build

What you'll hear 1:12: Hildas background 2:29: Introduction of Christianity 3:50: Abbesses 4:31: Hilda's legacy

Hilda Johnsson har arbetat som skolkurator och under den tiden utvecklat ett arbetssätt som kopplar den psykosociala insatsen till läroplanens kapitel 1 och 2 och arbetar närmare eleverna. I skolan är målet att arbeta mer främjande och förebyggande, alltså innan problem har uppstått, eller i alla fall avvärja de problem som uppstår för elever. Många gånger är det svårt för elevhälsans olika funktioner att hitta en arbetsform som fungerar. Hilda beskriver i sin bok ett sätt att komma bort ifrån det enskilda elevarbetet och istället nå många fler elever på skolan med verktyg och normskapande diskussioner. I avsnittet lyfter vi de arbetsområden som Hilda identifierat som nycklar till att kunna prata om de frågor som många elever behöver stöd och hjälp med individuellt och istället lära eleverna att resonera i de frågorna tidigt. Hildas bok heter Kurator 2.0 och släpptes i maj 2020. Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du som vanligt kristina@exist.se  

https://i.postimg.cc/mgbG1LTL/Desiree-Wolfe-headshot-1.jpg Desiree Wolfe is a podcast host, event planning pro and a dynamic guest host. She has spent over 20 years in the event industry, learning how to manage and communicate with the most interesting people. Desiree has studied brain-training, marketing, mindset and experienced her fair share of disappointments in life and business that she now shares through her storytelling. She is a sassy soul who has one huge mission in life - inspire women to kickass without the guilt. Desiree believes every woman has a story to share and should be inspired to share it in her own voice, even if that means being slightly unfiltered. Disrupting Balance Statement: I am Disrupting Balance by encouraging women to break the rules and ditch the B.S. Where to connect with Desiree and all things Slightly Unfiltered: Instagram (https://www.instagram.com/slightlyunfiltered/) Facebook (https://www.facebook.com/SlightlyUnfiltered) Website (https://www.SlightlyUnfiltered.com) From the episode: Inner Hildas (https://www.youtube.com/watch?v=skkTXj0iyfc) Listen to Disrupting Balance on Apple podcast and Spotify. Enjoyed the episode? Please share. And...don't forget to subscribe, rate and review. Interested in telling your story on the podcast? Follow the "Be My Guest" (https://www.disruptingbalance.com/db-be-my-guest) link on the website. Follow me on social media @disruptingbalance on Instagram, Facebook, Twitter & Pinterest. Get the latest updates (https://www.disruptingbalance.com/the-news) in the Balance Disruptor community. Hanifa Barnes, Esq, MBA is a speaker, decision strategist, and seasoned executive, who has nearly 15 years of experience in personal and professional change management. She is a wife and mother of four who is an operations leader by day and building her dream career by night. For booking and press inquiries please follow the website link to "Contact Us" (https://www.disruptingbalance.com/contact-us).

Axel och Hilda Munthe hade lättare att älska hundar eller tukta granar än att vara i varandras närhet. Följ med Katarina Wikars till Hildasholm i Leksand. I gränslandet mellan det vilda och det tuktade ligger Hilda Munthes trädgårdar. Raviner, rabatter, djurkyrkogård, men inga gräsmattor. Och huset sen, där barnen spelade marionetteater och målade på väggarna och dyrkade sin mamma. Axel Munthe var sällan där, rastlös och fullt upptagen med att bota sjukdomar någon annanstans. Hilda var till och med ensam på bröllopsfotot. I det patriarkala Dalarna skapade hon sin egen värld bakom murar, Shakespeare och gardenparties i Stengården. Tillsammans med trädgårdsmästaren Ingemar Blomqvist, f d intendenten Pia Thunholm och konstnären Ebba Matz vandrar Katarina Wikars runt bland dagliljor och kistor med inskriptionen "Trogen men besviken". Det som slår en efter alla rum, alla historier, alla föremål och stolta eller självömkande brev är att Axel och Hilda Munthe var två extremt kreativa människor, men som uppenbarligen hade lättare att älska hundar eller tukta granar än att försöka vara i varandras närhet. Hilda skickade ingen krans till Axels begravning, men hans tomma urna förvarade hon under altaret i sitt kapell i huset i Leksand. Programmet sändes första gången 2009.

Axel och Hilda Munthe hade lättare att älska hundar eller tukta granar än att vara i varandras närhet. Följ med Katarina Wikars till Hildasholm i Leksand. I gränslandet mellan det vilda och det tuktade ligger Hilda Munthes trädgårdar. Raviner, rabatter, djurkyrkogård, men inga gräsmattor. Och huset sen, där barnen spelade marionetteater och målade på väggarna och dyrkade sin mamma. Axel Munthe var sällan där, rastlös och fullt upptagen med att bota sjukdomar någon annanstans. Hilda var till och med ensam på bröllopsfotot. I det patriarkala Dalarna skapade hon sin egen värld bakom murar, Shakespeare och gardenparties i Stengården. Tillsammans med trädgårdsmästaren Ingemar Blomqvist, f d intendenten Pia Thunholm och konstnären Ebba Matz vandrar Katarina Wikars runt bland dagliljor och kistor med inskriptionen "Trogen men besviken". Axel och Hilda Munthe var två extremt kreativa människor, som hade lättare att älska hundar eller tukta granar än att försöka vara i varandras närhet. Hilda skickade ingen krans till Axels begravning, men hans tomma urna förvarade hon under altaret i sitt kapell i huset i Leksand. Programmet sändes första gången 2009.

I tionde avsnittet får vi fortsätta att lyssna på Cornelia och Hilda. Hilda delar med sig av sin historia. Vad är hetsätning? Hur kan man bli av med en ätstörning? Glöm inte att lyssna på förra avsnittet för att höra Cornelia och Hilda prata om sociala medier och ätstörningar. Har ni frågor till Progress Me så skriv till @progressmeofficial på instagram. #tillsammansmotäs www.progressme.se. Följ Hilda på instagram @hildanilssson.

I veckans avsnitt gästas vi av Hildas tidigare elev Elina och hennes mamma Malin. Elina är 13 år och har sedan några år tillbaka diagnosen ADHD. Vi pratar om svårigheter och utmaningar med diagnosen i kombination med de styrkor och fina egenskaper som den medför. Vilka frågor ställer sig en förälder när sitt barn får diagnosen? Varför blir killar och tjejer med diagnosen bemötta på olika sätt? Styrka, mod och envisa är ledord i veckans avsnitt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det här avsnittet berättar Hilda Hanson, föreläsare på Hansons Autismnycklar, om sin autism, språkstörning och om erfarenheterna av att bli bemött lågaffektivt. Hilda är en kreativ och driftig person. Utöver att föreläsa är hon musiker och bildstödsambassadör. På olika sätt och vis vill hon sprida budskapet om hur viktigt det är med tydliggörande kommunikation i mötet med personer med funktionsnedsättningar. Välkommen att lyssna och glöm inte att kika in på Hildas hemsida: http://www.hildahanson.se/ Låten som spelas heter "Hon blir den hon förväntas vara", av och med Hilda Hanson. Ett exempel på Hildas magiska musik!

Sladderkongen har besøgt Hilda Heick i hendes og Kelds nye hus i Trørød. Foreløbig er det blevet til guldbryllup. Faktisk var Hilda med til Kelds konfirmation. Og forældrene var ikke glade for forholdet. Kelds forældre syntes ikke, at Hilda var fin nok, og hendes far frygtede samlivet med en musiker, som sikkert både drak og sov hele dagen væk. Vi taler også om Melodi Grand Prix som øretævernes holdeplads, om de ondskabsfulde kommentarer og hvorfor, nogle bare ser rødt, når navnet Heick dukker frem. Vi får også Hildas forklaring på et lykkeligt samliv med Keld, som hun ”overtog fra mor” og bare lovede masser af sovs og kartofler. Om den romantiske mand og praktiske Hilda. Om alle de piger, som ville kysse på dansktop-stjernen Keld. Og om at stå sammen i selv de værste kriser. Og så kunne Danmarks populæreste duo i øvrigt lige så godt have heddet ”Jytte og Arne”.

Hilda Hultén är chefredaktör på den populära branschtidskriften Intelligent Logistik. Hon är också vetenskapsjournalist och månskensbonde och just det senare är något som vi pratar om en del i avsnittet. Förra årets (2018) torka fick förödande effekter på lantbruket och Hilda berättar om hur logistiken blev en rejäl utmaning för en bransch som sällan har behövt tänka på långa avstånd när det kommer till foderförsörjning. Som branschjournalist besitter Hilda en imponerande systemsyn över logistikområdet. Under samtalet som på ytan handlar om journalistik kommer vi in på otroligt många områden. Vi pratar också om journalistik och om att det tar 8 år att bli expert på någonting, om behovet av ett Omni för logistik, om Hildas passion för logistikfastigheter, om logistiklägen, om betydelsen av en verksamhets själ (och skäl) med mera.   Intelligent logistik Hilda på LinkedIn Lars Green Airmee Dunning-Kruger effekten (och min krönika på ämnet) Ett övergivet köpcenter som blivit zombieställe Bussamåla Indoor Paintball John Wedel Mina inlägg om GP-maktlistan

In dieser Folge erzähle ich euch über meine Erfahrungen der Bindungsanalyse. Dabei gehe ich auf die Herkunft, das Setting und ihrer Wirkungsweise ein. Viel Spaß dabei! Die Bindungsanalyse wurde von den ungarischen Psychoanalytikern György Hildas und Janö Raffai entwickelt. Hier der Link zum Buch auf Amazon: https://amzn.to/2TmVtsu Die Bindungsanalyse ist eine Form der Förderung des vorgeburtlichen Kontakts zwischen Mutter und Kind. In sehr intensiven Sitzungen über die gesamte Schwangerschaft hinweg lernt die Mutter dadurch zu spüren was sie, aber vor allem auch ihr Kind braucht. Ich erzähle euch in der Folge genau wie das abläuft und welches Setting dafür verwendet wird. Falls du dich für die Bindungsanalyse interessierst, die Ausbildung machen oder eine(n) Analytiker/-in finden möchtest, dann besuche diese Seite: http://www.bindungsanalyse.de Kontakt: https://nestkinder.de info@nestkinder.de

Ouça na íntegra uma mesa sobre literatura erótica na FLIP!

 Season II: Prelude Will Continue On As Its Own Mini Series Which I Like To Call It An "Extended Play" Which Will Be Strictly About Baltimore (City & County) Perspectives Season II Is Still On The Way But I Can't Leave Yall Alone My Special Guests For This Episode Are My Cousins From Baltimore County We Talk About Our Time Growing Up In Baltimore County  

När Hilda Svensson Thunström är 19 åker hon till Nigeria. Men ingenting blir som hon tänkt sig. Hör Hildas nakna berättelse om resan som satte spår. "Tänk efter innan du åker," säger hon. Reporter: Gustav Asplund

När kvinnor började jobba i hamnen spreds rykten om att de var osedliga. Men en präst kom till deras räddning. På många industrier jobbade kvinnor som stöttade industriarbeterskorna i stort och smått. Vid förra sekelskiftet började allt fler kvinnor arbeta utanför hemmen. Men många av dom fick utstå både smutskastning och ryktesspridning när de klev in på mansdominerade arbetsplatser. På en del ställen inrättades speciella hjälpare som skulle motverka det, men på vissa platser spreds rykten som började leva sitt eget liv och som var svåra att stoppa.Lasse Ohlsson är släktforskare med rötterna i Ångemanland och har i kyrkböckerna från Gudmundrå socken funnit en grupp kvinnor som for extra illa av de rykten som spreds om dem över hela landet.Det här var kvinnor som jobbade med att lasta trä ombord i fartyg som kom till sågverken längs norrlandskusten. De fick olika yrkesbeteckningar som knubbkärringar, splitvedjäntor, bakpigor, märkflickor, ströjäntor och kaffekärringar.- De var ofta fattiga och behövde ta de här arbetena som inte hade så hög status, säger Lasse Ohlsson.Det här arbetena började komma i slutet av 1800-talet i och med att sågverksindustrin expanderade och man hade behov att få snabbare lossning och lassning.- Vissa av de lättare arbetena fick då kvinnor ta. Och den stora ryktesspridningen kom runt 1905 då doktorinnan Hilda Sjögren från Ramvik som hade gjort en egen undersökning där hon beskrev vilka fasansfulla saker som händer ombord på båtarna.Hilda Sjögren ansåg att det var ren prostitution på båtarna och att de anställda kvinnorna inte lyfte på en enda brädbit utan erbjöd andra tjänster.- Det här svartmålade en hel yrkeskår.Hilda Sjögren tillhörde Vita bandet och hade blivit ledare för det nyinrättade "stuveridepartementet" som i Ramvik i Ångermanland. I rapporten som hon skrev spaltade hon upp ett antal bevis som hon menade skulle bevisa att stuveriarbeterskorna förde ett osedligt leverne, men som också slog fast att detta var ett för tungt arbete för kvinnor.Rapporten kunde sedan läsas av läsas av landets riksdagsmän och innehöll följande slutsatser;Det är bevisat att 1. Kvinnor som åtaga sig stuveriarbete, i regel ställes på samma nivå i den allmänna aktningen som de offentliga kvinnorna, samt att de och bliva bemötta som sådana. 2. Det finnes kvinnor i vårt land, som gå ut i stuveriarbete och erhålla sin fulla dagslön, utan att ens taga i en klant, tillbringande sin tid i kajuta och ruff. 3. Det finnes stuveriarbeterskor som under arbetstiden tillsammans med de manliga stuveriarbetarna låta lastrummet tjänstgöra som bordell.  4. Det finnes stuveriarbeterskor som ibland ej blygts att nakna dansa tillsammans med sjömän från de fartyg där de arbeta. Detta slags kvinnoarbete är en moralisk och fysisk fara, icke blott för individen utan och för samhället. Kvinnor från 12 till 60 år hava samma arbetstid och samma arbete att utföra. Man har ock exempel på att många minderåriga under detta arbete brukats till samlag, att en tolvårig flicka därvid ådragit sig venerisk smitta, för vilken kurhusvård måste sökas. Ett annat exempel är en 16-årig flicka som under arbetet ombord ådragit sig syfilis.Rapporten som doktorinnan Hilda Sjögren lämnade ifrån sig byggde dels på brevväxling med stuvare, sågverkschefer och kaptener men också på egen erfarenhet. I två dagar hade hon under antaget namn jobbat som så kallad splitvedjänta och stuvat buntad stav på en ångare vid Kramfors sågverk.Så här skrev hon i Vita bandets egen tidning 1906;Då kan ni alla fatta, huru det kändes att som kvinna gång efter annan stå i detta arbete. Det är också med tanken på gångna tunga dagar som jag av hela mitt hjärta ville ropa: Detaljerna måste fram! Må vi ej ha på vårt samvete att vi ej för alla blottat detta elände, att det ej må kunna sägas, att det finnes mödrar som i okunnighet sända sina barn uti stuveriarbete.I intervjuer med kvinnor som arbetat som stuveriarbeterskor säger dom att de inte bara hade ett dåligt betalt säsongsarbete utan också utpekades för grovheter som inte var sanna, berättar Lasse Ohlsson.Några år senare dyker två personer upp, som oberoende av varandra kom att förbättra de kvinnliga hamnarbetarnas rykten.Den första var prästen Johan Peter Vestin som arbetade i Gudmundrå socken och som gick till källorna för att se om ryktena och utomäktenskapliga barn och könssjukdomar verkligen stämde. Han sammanställde sen en tabell efter att ha noggrant studerat en tio års period i kyrkböckerna.- Han delade upp kvinnorna utifrån börd och fann ingen övervikt varken när det gällde födsel av utomäktenskapliga barn eller veneriska sjukdomar.Johan Peter Vestin verkar ha ett stort socialt intresse, säger Lasse Ohlsson, och det var nog det som gjorde att han rentvådde kvinnorna.Men det kom också mer hjälp, från en kvinna som under lång tid intresserat sig för kvinnors arbete.Hon hette Kerstin Hesselgren och hade fått anställning som yrkesinspektris på nybildade Yrkesinspektionen. Året var 1913 och vid det laget hade skrivelsen från Hilda och Vita bandet tröskats igenom depatement och myndigehter och till slut hamnat på hennes skrivbord.Och som ett led i sin undersökning reste hon upp längs norrlandskusten vid två tillfällen för att träffa stuveriarbeterskorna. Hon kom fram till arbetet visserligen var tungt men inte värre än att en vuxen kvinna skulle klara av det. Och alla rykten om prostitution och nakendans på däcken med sjömän var kraftigt överdrivna.Allt ledde till slut fram till att Kungl. majt utfärdare nya regler för hur kvinnor skulle arbeta i hamnarna med lastning stuvning och lossning på fartyg.- Man kan säga att Hildas rapport förkastade en hel yrkesgrupp med grova ord, men å andra sidan startades ett utredningsarbete.Den här yrkesgruppen har till stor del fallit i glömska, det har inte skrivit kämparvisor och dikter om dem, och kanske det hänger samman med att yrket så småningom försvann.FabrikssystrarDet var inte bara de kvinnliga stuveriarbetarna som skapade oro för hur det skulle gå med sedligheten. Också inom industrin ville man se till att kvinnorna inte skulle få dåligt rykte.Vid förra sekelskiftet började allt fler kvinnor att arbeta inom de nya industrierna, och ganska snart fanns det på några stora kvinnodominerade industrier en ny yrkeskategori som kallades fabrikssystrar.Deras uppgift var att hjälpa de anställda kvinnorna att ordna med ekonomiska saker, som pensionskassor och sjukkassor, men de organiserade också barnomsorg, fritidssysselsättningar och såg till att göra arbetsplatsen mer trivsam.Det första företaget i Sverige som anställde en fabrikssyster var Wettergrens kappfabrik i Göteborg, men den industri som kanske mest förknippats med verksamheten var Tobaksmonopolet som hade fabriker på sju platser runt om i Sverige.Tobias Karlsson är ekonom-historiker och han har i sin forskning gått igenom Herta Svenssons stora efterlämnade material. Hon var fabrikssyster på Tobaksmonopolet och hennes arkiv finns idag på Kvinnohistoriska samlingarna inom Göteborgs Universitetsbibliotek.- Det är väldigt mycket bilder på sociala aktiviteter och ganska få bilder som visar hur arbetet såg ut, konstaterar han när vi bläddrar igenom en liten bit av arkivet.Idén om fabrikssystrar kom ursprungligen från USA och spred till Sverige genom Kerstin Hesselgren, som just blivit chef för yrkesinspektionen. Hon bjöd den person som skulle blir direktör för Svenska tobaksmonopolet på en lunch och övertygade honom om att anställa fabrikssystrar på företagets olika fabriker.- Hon tänkte nog att fabrikssystrarna skulle kunna bli hennes förlängda arm, säger Tobias Karlsson. Yrkesinspektionen hade ju bara möjlighet att göra vissa stickprov därför vore det bra om det fanns personal i de stora företagen som arbetade permanent med sociala frågor. Vid förra sekelskiftet var det ganska vanligt att industrier hade så kallade intressekontor. De hjälpte sina anställda att betala hyror, skatter och sjukkasseavgifter. På de industrier där man nu anställde fabrikssystrar så placerades deras tjänst på just intressekontoren, och de tog över de ekonomiska uppgifterna. Men man kan se av Herta Svenssons efterlämnade papper att hennes arbetsuppgifter var långt fler än så- Bland hennes många arbetsuppgifter fanns att hon skulle se till så att arbetsmiljön blev trevligare, att det ställdes ut vaser med blommor i matsalen, att arbetarna fick numrerade handdukar så att de inte blandas ihop, hon tog hand om administrationen av sjukkassan och hon gjorde hembesök hos alla som sjukanmälde sig. -Hon måste ha arbetat otroligt hårt tror Tobias Karlsson.Herta Svenssons arbete som fabrikssyster började faktiskt innan någon på tobaksfabriken visste om det. Två månader innan hon skulle börja jobba som fabrikssyster tog hon jobb på fabriksgolvet utan att tala om vilken roll hon senare skulle komma att ha.Under perioden då Herta Svensson arbetade på golvet i tobaksfabriken förstod hon att kvinnorna behövde hjälp med så mycket mer än bara ekonomiska ting. Så när hon startade sin verksamhet som fabrikssyster hände det saker på företaget. Hon startade en barnkrubba, dvs ett daghem för arbeterskornas barn, och på somrarna ordnade man barnkoloni för de barn som annars skulle bli utan tillsyn. Herta Svenssons skriver en rapport över sitt arbete det första året, där hon berättar om ännu fler initiativ:Under arbetet som fabrikssyster har det mer och mer blivit tydligt att såväl den enskilde av personalen som arbetskåren i dess helhet skulle vinna i hållning och och värde i den mån det gavs möjlighet att efter slutat arbete på fabriken få någon sysselsättning som kunde väcka och tillfredsställa dess kunskapsbehov och giva dem utvecklingsmöjlighet i intellektuellt avseende samt fästa deras intresse vid något annat än de förslösande nöjen som eljest så lätt draga det till sig. Särskilt är detta måhända önskvärt i ett yrke som cigarettindustrin, där själva utbildningen icke kan erbjuda några nämnvärda utvecklingsmöjligheter. Följaktligen vaknade tanken på anordnande av kvällskursen för personalen.Kvinnorna kunde gå på kvällskurser i allt från sömnad till främmande språk och det bildades sångkörer och man gjorde gemensamma resor. För några av de mest utarbetade kvinnorna ordnade Herta Svensson en veckas vilohem, och i sin rapport argumenterar hon för att alla skulle få samma chans.Då det under denna sommar tydligt visat sig var en enda veckas sommarledighet betytt för en arbeterskas hälsa och krafter och således också för hennes arbetsprestation, torde det kanske tillåtas, att i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av genomförd semester för personalen, åtminstone en vecka på sommaren.Någon lagstadgad semester skulle nu inte komma förrän i slutet av 1930-talet, och för att Herta Svensson och hennes kollegor skulle ha framgång i sitt arbete som fabrikssystrar så gällde det att argumentera väl gentemot företagsledningarna. De tog till ekonomiska argument.- Man tänkte sig att om arbetarna fick det hjälp på det här sättet så kunde de koncentrera sig mer på arbetet och bli mer produktiva vilket skulle öka lönsamheten. -Kvinnor som hade barn som inte fick hjälp med barnomsorg kunde göra ett bättre och effektivare arbete om de fick hjälp med barnomsorgen, säger Tobias Karlsson.Ett annat viktigt skäl för att styra upp arbetsvillkoren för kvinnorna i industrin, var sedligheten. För precis som när det tidigare hade gällt de kvinnliga stuveriarbeterskorna i Ångermanland så fanns det mycket oro för att kvinnor när de började arbeta som män, skulle ha svårt att bete sig så som man förväntade sig av kvinnor, dvs sedesamt och kyskt.- Detta fanns i allra högsta grad med bland de motiv som företagen hade för att anställa fabrikssystrar, fortsätter Karlsson. Många av de kvinnor som kom att arbeta i de nya industrierna kom från landsbygden och som inte hade några bra sociala nätverk, vilket man var rädd för skulle leda till osedligt leverne. Det fanns en oro för att det skulle födas barn utom äktenskapet, men också för att unga kvinnor skulle ta efter den livsstil som de arbetande männen hade att använda alkohol och att gå ut och roa sig på kvällarna.Tobaksmonopolet betraktades som ett mönsterföretag och visade gärna upp sig och fabrikssystrarnas verksamhet på mässor av olika slag. Den fackliga rörelsen var inledningsvis mycket skeptisk till fabrikssystrarnas verksamhet.- Man såg det till en början som samma slags kontroll över människor som fanns i brukssamhällena, där arbetsgivaren visserligen hade ett stort socialt ansvar men som å andra sidan gav arbetsgivarna en stor makt över sina anställda.- Fabrikssystrarna fick en slags mellanchefsposition i företagen som gav dem inflytande över vilka som skulle anställas, avskedas och omplaceras inom företaget, och de skaffade sig mycket information om enskilda anställdas förhållandes och den informationen skulle ju kunna missbrukas.Fackföreningarna misstänkte, ofta på goda grunder, att det sociala arbete som fabrikssystrarna gjorde skulle vara villkorat, så att företaget visserligen ställde upp med en rad förmåner men bara på villkor att arbetarna lät bli att organisera sig fackligt.-Just i fallet Tobaksmonopolet tror jag inte att det var så, men generellt sett så fanns det sådana tankar bakom de första Intressekontoren, kommenterar Tobias Karlsson. Man hoppades på att detta skulle kunna skapa harmoni mellan arbetsgivare och arbetare och göra arbetarna mindre intresserade av att organisera sig fackligt.- Däremot tror jag att Herta Svensson och många av hennes kollegor uppfattade sin roll annorlunda, slutar Tobias Karlsson som tycker sig ha sett en genuin vilja att hjälpa arbetande kvinnor hos fabrikssystrarna.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Åsberg, Agneta Johansson och Malin Avenius slaktband@sverigesradio.se

Hilda Carlsson drog till Alaska och vildmarken för att hitta sig själv. Med sig tillbaka hem har hon ett nytt äventyr: ett Alaska-barn i magen.

Efter äventyret i Alaska är Hilda tillbaka i samhället hon flydde ifrån. Med sig har hon inte bara en nyfunnen hemlighet  utan två. Lyssna på sista avsnittet om Hildas resa Into the Wild! Lyssna på alla avsnitt av Hildas resa Into The Wild.

Hilda Sandgren är en orädd, livsbejakande kvinna som förutom att inspirera med allt hon gör även är grundare till bokningbolaget MTA Production som röner stora framgångar i musikbranschen. Lyssna på Hildas väg till framgång och att leva sin dröm.

I samband med att Sofia Brolin startade företag för fem år sedan började hon blogga - för att hon ville ha sällskap. Idag har bloggen Hildas Hem hittat sin plats med inlägg om hållbarhet, företagande och livet på landet. Sofia har inga annonser på sin blogg och är därmed ett utmärkt exempel på hur man gör business på sin blogg - men inte direkt på bloggen. Jag och Sofia pratar om trovärdighet, bloggkollegor och hur bloggen har gjort att hon kan leva sin dröm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Släktband repriserar programmet om okända mödrar från januari 2007 i väntan på premiärprogrammet om en vecka. På grund av riksdagsdebatten den 21 september har säsongspremiären av Släktband flyttats fram en vecka till den 28 september. Av den anledningen kommer programmet om Okända mödrar från januari 2007 att repriseras på sändningstiderna 22 september kl 00.03 och 26 september kl 12.05. Välkomna att lyssna till den nya serien som startar den 28 september!  --- Okänd moder För att förhindra mord på oönskade spädbarn gavs från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet en möjlighet för föräldrar, ensamma eller i par, att vara anonyma. Därför står det ibland i födelseböckerna ”föräldrar okända” eller ”moder okänd”. Detta innebär ofta en återvändsgränd för släktforskare, men om man har riktigt stor tur kan man komma vidare. Den som ville, och visste att möjligheten fanns, kunde nämligen lämna in ett förseglat kuvert till pastorsämbetet i vilket man angav moderns och i vissa fall också faderns namn till ”oäkta barn”. Detta var vanligast i de större städerna. Dessa små brev finns idag kvar på i arkiven, som bilagor till födelseböckerna. På Landsarkivet i Göteborg finns det en liten bunt med 20-talet sådana brev, de allra flesta är fortfarande oöppnade och försedda med sigill. Även om de är så gamla att de passerat den gräns på 70 år som normalt är sekretessgränsen, får de inte öppnas hur som helst. Det står noggrant angivet på den mapp där breven ligger att de bara får öppnas av länsantikvarien– att öppna handlar alltså om myndighetsutövning. Ulf Andersson, arkivarie på Landsarkivet i Göteborg, bläddrar försiktigt i den lilla bunten med vackra kuvert. De är små och har oftast en vackert, sirligt skriven text. På utsidan står namnet på det barn det gäller, någon gång med efternamn, men oftast bara förnamn och födelsedatum. I de kuvert som blivit sprättade finner man till exempel följande information: --- Axel Hjalmar född d.1 nov. 1882 Moder: Emma Märtha Lennberg f.1861 Carl Johans förs. No 77, 355 Såsom fader uppgaf sig muntligen Och skriftligen bokhållaren Carl Hjalmar Zetterberg --- Någon gång, troligtvis ganska tidigt, har kuvertet blivit öppnat. Man kan ju fantisera om att det var Axel Hjalmar själv som gjorde det, kanske kom han till och med till slut till sina föräldrar. Men de allra flesta kuverten som finns i bunten är oöppnade med stora röda sigill kvar. I något fall är det fem stycken sigill på ett kuvert. De föräldrar som använde sig av möjligheten att skriva sina namn i den här sortens kuvert hoppades kanske att de senare i livet skulle få möjlighet att ta till sig sitt barn, eller kanske ville de bara att barnet skulle få en chans att få reda på vem som var deras föräldrar. Men för att kunna ta den chansen måste man ju veta att breven finns, och det är inte alltid så lätt. Det finns inga anteckningar i födelseböckerna på Göteborgs Landsarkiv att kuverten finns, utan den som vill leta efter dem måste själv aktivt fråga. Den släktforskare som hamnat i återvändsgränsen ”föräldrar okända” måste själva fråga efter och beställa fram bunten med kuvert, och om man tror sig ha en ana bland kuverten tillkalla hjälp att öppna dem. Att kuverten fortfarande är oöppnade är kanske speciellt för Göteborg. Malmö stadsarkiv har en ganska stor bunt med sådana här kuvert, och där är samtliga öppnade. Anna Svenson, stadsarkivarie på Malmö Stadsarkiv berättar att hon vid ett tiotal tillfällen mötts av förfrågningar från ättlingar till dessa okända mödrar.  I skriften ”Att finna uppgifter om barn födda utom äktenskapet” har hon skrivit om bakgrunden till fenomenet med okända mödrar och Käthe Bååth har skrivit om fäder till barn födda utom äktenskapet. Dessa artiklar kan man läsa i sin helhet på Lunds Landsarkivs hemsida alternativt i Riksarkivets Årsbok 1996. Länk till Landsarkivet i Lund/ Demografisk Databas Södra Sverige:  I Malmö finns det förhållandevis många kuvert av det här slaget. De är alla öppnade och man har skrivit en liten anteckning i födelse- och dopboken som visar att man kan söka vidare i namnsedlarna. Författaren Hjalmar Gullberg var fosterbarn hos familjen Gullberg i Malmö. I födelse- och dopboken står ”fader okänd- moder okänd”. Det finns ingen namnsedel bevarad i hans fall, men de biologiska föräldrarna Robert och Hilda Brand var ändå kända för honom. Varken i Roberts eller Hildas bouppteckningar nämns bland arvingarna sonen Hjalmar. Men efter föräldrarnas död fastställde rådhusrätten i Malmö Hjalmars rätta börd med hjälp av vittnesmål från barnmorskan och fostermodern. I och med det ärvde han också de biologiska föräldrarnas sommarstuga i Falsterbo. Bland Hjalmar Gullbergs efterlämnade papper fann man en  dikt, som aldrig publicerades, och där han öppet berättar om omständigheterna kring sitt ursprung. Dikten finns att läsa i Anna Svensons artikel.  --------------------------------------------------------------------- Barnmorskedagböcker Från 1881 till ca 1952 förde barnmorskorna noggranna anteckningar om de förlossningarna som de var behjälpliga vid. Anteckningar som finns kvar i så kallade barnmorskedagböcker och är nu bevarade på Landsarkiven runt om i landet. I barnmorskedagböckerna kan man finna uppgifter om kvinnans ålder, hur många barn hon tidigare fött och hur förlossningen förlöpte. Där finns också uppgifter om barnets vikt, längd och födelsetidpunkt. Erik Norgren, Landstingsarkivarie i Härnösand, berättar att det finns en myt om att man i barnmorskedagböckerna kan finna uppgifter om fadern till barnet. Men så är inte fallet menar Erik. -Uppgifterna i dagböckerna rör endast kvinnan och barnet. Idag verkar det som om dessa dagböcker har fått vingar, säger Erik. De är inte alltid lätta att återfinna. De kan ligga på vindar och i källare. För ett par år sedan kom en stor låda innehållande barnmorskedagböcker från Lycksele. Det var Röda Korset som drev ett litet bb under en kort tid i början av 1900 talet. Nu återfanns böckerna på vinden i en gammal skola. Fastighetschefen som hittade kartongen fann också uppgifter om sin egen födelse i en av dagböckerna.

HILDAS HUS: I gränslandet mellan det vilda och det tuktade ligger Hilda Munthes trädgårdar. Raviner, rabatter, djurkyrkogård, men inga gräsmattor. Och huset sen, där barnen spelade marionetteater och målade på väggarna och dyrkade sin mamma. Axel Munthe var sällan där, rastlös och fullt upptagen med att bota sjukdomar någon annanstans. Hilda var t o m ensam på bröllopsfotot. I det patriarkala Dalarna skapade hon sin egen värld bakom murar, Shakespeare och gardenparties i Stengården. Tillsammans med trädgårdsmästaren Ingemar Blomqvist, intendenten Pia Thunholm och konstnären Ebba Matz vandrar Katarina Wikars runt bland dagliljor och kistor med inskriptionen Trogen men besviken.

Okänd moder För att förhindra mord på oönskade spädbarn gavs från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet en möjlighet för föräldrar, ensamma eller i par, att vara anonyma. Därför står det ibland i födelseböckerna föräldrar okända eller moder okänd. Detta innebär ofta en återvändsgränd för släktforskare, men om man har riktigt stor tur kan man komma vidare. Den som ville, och visste att möjligheten fanns, kunde nämligen lämna in ett förseglat kuvert till pastorsämbetet i vilket man angav moderns och i vissa fall också faderns namn till ”oäkta barn”. Detta var vanligast i de större städerna. Dessa små brev finns idag kvar på i arkiven, som bilagor till födelseböckerna. På Landsarkivet i Göteborg finns det en liten bunt med 20-talet sådana brev, de allra flesta är fortfarande oöppnade och försedda med sigill. Även om de är så gamla att de passerat den gräns på 70 år som normalt är sekretessgränsen, får de inte öppnas hur som helst. Det står noggrant angivet på den mapp där breven ligger att de bara får öppnas av länsantikvarien– att öppna handlar alltså om myndighetsutövning. Ulf Andersson, arkivarie på Landsarkivet i Göteborg, bläddrar försiktigt i den lilla bunten med vackra kuvert. De är små och har oftast en vackert, sirligt skriven text. På utsidan står namnet på det barn det gäller, någon gång med efternamn, men oftast bara förnamn och födelsedatum. I de kuvert som blivit sprättade finner man till exempel följande information: --- Axel Hjalmar född d.1 nov. 1882 Moder: Emma Märtha Lennberg f.1861 Carl Johans förs. No 77, 355 Såsom fader uppgaf sig muntligen Och skriftligen bokhållaren Carl Hjalmar Zetterberg --- Någon gång, troligtvis ganska tidigt, har kuvertet blivit öppnat. Man kan ju fantisera om att det var Axel Hjalmar själv som gjorde det, kanske kom han till och med till slut till sina föräldrar. Men de allra flesta kuverten som finns i bunten är oöppnade med stora röda sigill kvar. I något fall är det fem stycken sigill på ett kuvert. De föräldrar som använde sig av möjligheten att skriva sina namn i den här sortens kuvert hoppades kanske att de senare i livet skulle få möjlighet att ta till sig sitt barn, eller kanske ville de bara att barnet skulle få en chans att få reda på vem som var deras föräldrar. Men för att kunna ta den chansen måste man ju veta att breven finns, och det är inte alltid så lätt. Det finns inga anteckningar i födelseböckerna på Göteborgs Landsarkiv att kuverten finns, utan den som vill leta efter dem måste själv aktivt fråga. Den släktforskare som hamnat i återvändsgränsen ”föräldrar okända” måste själva fråga efter och beställa fram bunten med kuvert, och om man tror sig ha en ana bland kuverten tillkalla hjälp att öppna dem. Att kuverten fortfarande är oöppnade är kanske speciellt för Göteborg. Malmö stadsarkiv har en ganska stor bunt med sådana här kuvert, och där är samtliga öppnade. Anna Svenson, stadsarkivarie på Malmö Stadsarkiv berättar att hon vid ett tiotal tillfällen mötts av förfrågningar från ättlingar till dessa okända mödrar.  I skriften ”Att finna uppgifter om barn födda utom äktenskapet” har hon skrivit om bakgrunden till fenomenet med okända mödrar och Käthe Bååth har skrivit om fäder till barn födda utom äktenskapet. Dessa artiklar kan man läsa i sin helhet på Lunds Landsarkivs hemsida alternativt i Riksarkivets Årsbok 1996. Länk till Landsarkivet i Lund/ Demografisk Databas Södra Sverige:  I Malmö finns det förhållandevis många kuvert av det här slaget. De är alla öppnade och man har skrivit en liten anteckning i födelse- och dopboken som visar att man kan söka vidare i namnsedlarna. Författaren Hjalmar Gullberg var fosterbarn hos familjen Gullberg i Malmö. I födelse- och dopboken står ”fader okänd- moder okänd”. Det finns ingen namnsedel bevarad i hans fall, men de biologiska föräldrarna Robert och Hilda Brand var ändå kända för honom. Varken i Roberts eller Hildas bouppteckningar nämns bland arvingarna sonen Hjalmar. Men efter föräldrarnas död fastställde rådhusrätten i Malmö Hjalmars rätta börd med hjälp av vittnesmål från barnmorskan och fostermodern. I och med det ärvde han också de biologiska föräldrarnas sommarstuga i Falsterbo. Bland Hjalmar Gullbergs efterlämnade papper fann man en  dikt, som aldrig publicerades, och där han öppet berättar om omständigheterna kring sitt ursprung. Dikten finns att läsa i Anna Svensons artikel.  --------------------------------------------------------------------- Barnmorskedagböcker Från 1881 till ca 1952 förde barnmorskorna noggranna anteckningar om de förlossningarna som de var behjälpliga vid. Anteckningar som finns kvar i så kallade barnmorskedagböcker och är nu bevarade på Landsarkiven runt om i landet. I barnmorskedagböckerna kan man finna uppgifter om kvinnans ålder, hur många barn hon tidigare fött och hur förlossningen förlöpte. Där finns också uppgifter om barnets vikt, längd och födelsetidpunkt. Erik Norgren, Landstingsarkivarie i Härnösand, berättar att det finns en myt om att man i barnmorskedagböckerna kan finna uppgifter om fadern till barnet. Men så är inte fallet menar Erik. -Uppgifterna i dagböckerna rör endast kvinnan och barnet. Idag verkar det som om dessa dagböcker har fått vingar, säger Erik. De är inte alltid lätta att återfinna. De kan ligga på vindar och i källare. För ett par år sedan kom en stor låda innehållande barnmorskedagböcker från Lycksele. Det var Röda Korset som drev ett litet bb under en kort tid i början av 1900 talet. Nu återfanns böckerna på vinden i en gammal skola. Fastighetschefen som hittade kartongen fann också uppgifter om sin egen födelse i en av dagböckerna.