Podcast appearances and mentions of Johanna Nilsson

Rysslands agerande har gjort att Sverige rustar upp sina sjöminor igen och Försvarsmakten kan nu minera svenska vatten snabbare än på länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 1990-talet har Sverige inte tillverkat några nya sjöminor och ett tag betraktades vapensystemet som mindre intressant. Men det ryska agerandet det senaste decenniet har fått sjöminan att göra comeback.– Från 2015 har vi jobbat ganska hårt med främst att återta kompetens inom det här området, säger Peter Bergkvist, produktledare för sjösystem på Försvarets materielverk.Den svenska marinen har de senaste åren ökat sin närvaro i Östersjön och de har också övat på förmågan att minera. Ombord på minröjningsfartyget HMS Koster är det tydligt varifrån hotet kommer.– Ryssland är det dimensionerande hotet och de har visat sig beredda att ta stora risker, säger Johanna Nilsson som är stridsledningsofficer ombord på HMS Koster. När det svenska försvaret har analyserat Rysslands storskaliga invasion av Ukraina konstaterar de att sjöminor kommer att vara ett relevant vapen i framtiden.– Båda sidor i den konflikten har använt sjöminor i väldigt hög grad, säger Christoffer Blohm.Finns planer om Sverige attackeras– Förhållandena som finns i Västerhavet och Östersjön lämpar sig väl för minkrigföring och för att använda sjöminor, säger Anders Ellström, örlogskapten i marinstaben. Vattnen som omger Sverige har besvärlig botten vilket har både för- och nackdelar. Det är svårt att hitta en mina, men lätt att gömma en. Den svenska marinen har planerat hur de ska agera om Sverige skulle utsättas för en attack från havs.– Om ett angrepp skulle ske, så finns det ju planer för var vi kan lägga vilka minor för att nå uppnå absolut bästa effekt, säger Ewa Skoog Haslum, som är Försvarets marinchef.Medverkande:Christoffer Blohm, kapten och stabschef på amfibiebataljonen i Göteborg. Ewa Skoog Haslum, Försvarsmaktens marinchef.Anders Ellström, örlogskapten i marinstaben.Peter Bergkvist, produktledare för sjösystem på Försvarets materielverk.Johanna Nilsson, stridsledningsofficer på minröjarfartyget HMS Koster.Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Youtubekanalen USS PRINCETON CG-59, DW, Iltalehti, Försvarsmakten

Hur ska man ta sig an framtiden när den känns som ett mörkt moln av osäkerhet? Elin Ek och Johanna Nilsson har skrivit böcker om och för ungdomar som behandlar klimatkrisen på olika sätt. Här samtalar de med Magnus Sundell.  Ett samtal från Bokmässan i BK 2022. (Hela samtalet finns på https://www.youtube.com/@BetlehemskyrkanGoteborg).  Sommaren är den perfekta tiden för att lyssna på poddar, eller hur? Varje onsdag under sommaren kommer du att få tips om samtal, predikningar och föredrag från BK – vissa är från det senaste året, medan andra är guldkorn från arkiven.    

Mikael Wiehe och författarna Johanna Nilsson och Patrik Svensson i en gudstjänst från Bokmässan i Göteborg. Samtal och textläsning finns nu som PODD på SRplay och där poddar finns!Mikael Wiehe har valt att avsluta sin allra sista konsertturné med sitt framträdande här. Författarna Patrik Svensson och Johanna Nilsson samtalar kring och läser ur  sina nya böcker Den lodande människan respektive Ängeln på Rival med kyrkoherde Lars Björksell som leder gudstjänsten. Vi hör även kören Kärlekör från Kärlekens kyrka i Halmstad under ledning av Stefan Ljungberg.I centrum står den fantastiska blågröna planet som vi bebor och hur vi människor hanterar vårt ansvar för den och för varandra. Patrik Svensson skriver om havets skönhet och skörhet, Johanna Nilsson skriver om människoöden i klimatkrisens tid och Mikael Wiehe sjunger om de smältande isarna.Klimatkrisen påverkar oss alla, från det lokala perspektivet till det globala. Den är vår tids ödesfråga och att snabbt vända utvecklingen är en grundförutsättning för många arters överlevnad inte minst vår egen.Vi upptäcker något, vi erövrar det och vi förgör det. Är det alltid så? Är det så människan är förutbestämd att förhålla sig till världen? ur Den lodande människan av Patrik SvenssonMedverkande:     Lars Björksell, gudtjänst- och samtalsledare, vanligen kyrkoherde i Halmstads församling Johanna Nilsson läser ur sin roman Ängeln på Rival Patrik Svensson läser ur sin essäsamling Den lodande människan Förbön Lena Jaremo och Julia Westerberg Mikael Wiehe, framför: Vi sjunger för varann, En sång till modet och På livets hav ackompanjerad av Anders Pettersson, gitarr och Christer Karlsson, klaviatur                                Kärlekören med: Stefan Ljungberg, körledare Kaisa Ljungberg, Carl Hallqvist, Emma Wendland, Erika Rennie, Gabriele "Gabi" Ermlich, Hanna Simonsson, Ingela Jönsson, Jenneke Rodenburg, Julia Westerberg, Lena Jaremo och Sofia Javenek Kompband: Dan-Åke Wälivaara, elbas, Mikael "Micke" Ek, trummor och Tomas Larsson, gitarrProducent Neta Norrmo Tekniker Thor Andersson och Hedvig Olsson för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se       

Även om unga idag har låg tilltro till vår förmåga att rädda planeten, så bär de själva på mycket av den vilja, kreativitet och oräddhet som världen behöver. Författarna Elin Ek och Johanna Nilsson samtalar med Magnus Sundell om mod, hopp och kärlek i skuggan av klimatförändringar och andra framtidshot. Samtalet är en del av BoKmässan i BK 2022, en serie samtal under Bokmässan i Göteborg, läs mer på http://www.betlehemskyrkan.se/ Detta är en klippt poddversion av samtalet, hela samtalet finns på Betlehemskyrkans youtubekanal www.youtube.com/betlehemskyrkangöteborg. Samtalet arrangerades tillsammans med Studieförbundet Bilda och Kultursamverkan Svenska Kyrkan.  STÖD TILL UKRAINA Via Equmeniakyrkans katastrof­fond görs nu en insamling till de som drabbas av kriget i Ukraina. Vill du vara med och bidra? Använd då: Bankgiro 900-3286 eller swisha till 9003286. Märk gåvan ”Ukraina”. BÖN FÖR UKRAINA Heliga treeniga Gud, du som är världens upprätthållare och frälsare. Vi ber för situationen i och omkring Ukraina. Vi ber om insikt, mod och handlingskraft hos politiker och ledare att gå fredens väg. Stärk enheten mellan människor, folk och stater. Hjälp oss alla att verka för fred och försoning. Jesus Kristus, vår befriare, ge våra oroliga hjärtan ro. Kom med din fred. Amen.

Perfectionism is... the stuff of victory and defeat. Best case scenario, our perfectionist habits propel us forward in our careers and talents and we make amazing contributions to our fields. Worst case scenario, these habits drive us crazy and lead us down paths that can be harmful for ourselves and others. My guest today is Susan Warren. She is back with us (she was also featured on episode 9, Acceptance is...) to lend her counseling and therapy knowledge to this topic. To learn more about the data and other research shared during this episode you can view the links below. Susan is thorough for sure! DiMaggio et al. 2018- https://psychotherapy.psychiatryonline.org/doi/full/10.1176/appi.psychotherapy.2015.69.3.317 - overview and general education on perfectionism. Dimaggio et al. 2018- https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0010440X18300555?via%3Dihub - perfectionism within personality traits Elion et al. 2012- https://www.researchgate.net/publication/221809957_Perfectionism_in_African_American_Students_Relationship_to_Racial_Identity_GPA_Self-Esteem_and_Depression Nilsson et al. 2008- https://www.researchgate.net/profile/Johanna-Nilsson-8/publication/264649661_The_Relationships_Among_Perfectionism_Acculturation_and_Stress_in_Asian_International_Students/links/5e1a11c492851c8364c626bb/The-Relationships-Among-Perfectionism-Acculturation-and-Stress-in-Asian-International-Students.pdf Castro et al. 2003 https://www.researchgate.net/publication/10847633_Perfectionism_and_ethnicity_Implications_for_depressive_symptoms_and_self-reported_academic_achievement Bieling et al. 2004 https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0191886903002356 Maladaptive versus adaptive perfectionism. Periasamy 2002- https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1300/J035v17n02_06 As always, the music for this show is from the very talented Penn Davis. Check out his Instagram Page. The official art for the show is from the very talented Michaela Perkins. Check out the social media pages! I'm on Facebook, Twitter, and Instagram all as @thisyeariturn40. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/thisyeariturn40/message

I veckans Attraktionslagen har jag ytterligare en talar och coachkollega som gäst. Johanna Nilsson som driver Pausera. En pausexpert som hjälper företag och privatpersoner att varva ned och landa i spacet mellan alla måsten och borden. Möt oss i ett varmt, intressant samtal om vad som kan hända när vi stannar upp, vänder blicken inåt, reflekterar och reframear. När vi vågar ifrågasätta våra egna livssanningar och vågar lyssna på oss själva - här och nu. Många tror att företagets framgång bara handlar om att GÖRA rätt. När vi inser att den största katalysatorn är att medarbetarna känner på ett sätt som ger dem möjlighet och motivation att vara i sin fulla kraft - DÅ händer det grejjer! Happy listening!

Hur jobbar egentligen modebranschen med greenwashing och varför behöver du granska hållbara plagg i sömmarna? Vad är egentligen Slow fashion och Slow business? Jag pratar med Sveriges mesta expert på hållbart mode, Johanna Leyman (just namnbytt från Johanna Nilsson)om hållbara och ohållbara affärsmodeller, om hennes nya affärsben Slow business, om konsten att vara värderingsdriven OCH få betalt och om att vilja leva lokalt. Dags för en långpromenad med både fakta och inspiration i öronen - god lyssning! Vill du veta mer om slow fashion eller slow business? Förkovra dig på: https://johannaleymann.se/ Foto: Linnéa Jonasson Bernholm ------------- Musik: The search within, Sven Karlsson / www.epidemicsound.com / @sven-karlsson-1 Kattas blogg: www.bucketlife.se Saras blogg: www.sararonne.se -------------- Följ oss! -------------- www.instagram.com/bortomekorrhjulet www.facebook.com/bortomekorrhjulet

I veckans avsnitt gästas vi av Johanna Nilsson. Hon är föreläsare, författare, moderator och konsult med fokus på hållbart mode och hållbart entreprenörskap. Hon är utsedd till Sveriges Second Hand Profil 2019 av Erikshjälpen, samt till Årets framtidsmamas 2019 av tidningen Mama.Vad är det för skillnad på slow fashion och hållbart mode? Vad är slow business? Hur ska man tänka om man vill leva mer hållbart? Vilka svenska varumärken tycker Johanna har kommit längst gällande hållbarhet?Veckans avsnitt spelades in digitalt pga rådande tider. Vi är medvetna om att ljudkvalitén inte är den bästa, hoppas du har överseende med det då vi pratar om ett väldigt intressant och aktuellt ämne. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Företagen spelar en viktig roll för att uppnå en mer hållbar global utveckling, men tar de frågan om hållbarhet på allvar? I OmVärlden podd säger Lindex hållbarhetschef, Anna-Karin Dahlberg att modeindustrin har “stor påverkan, potentiellt negativ, på miljö och människors liv”. Deltar gör också Niklas Egels-Zandén, professor på Handels i Göteborg som ägnat 15 år åt att forska på klädindustrin, samt influencern, författaren och slow fashion-förespråkaren Johanna Nilsson.

Under 2020 har vi haft ett läsprojekt med flera av Helsingborgs skolor, och en av dessa är Sally Bauers högstadium. I detta avsnitt får ni möta Emma, Agnes, Malte, Philip, Abbe och Klara som berättar om "En sekund i taget" av Sara Nordin, "Nästan som Zlatan" av Johanna Nilsson och "Sista stöten" av Leif Jacobsen.

Om levnadslöner – varför kan de som syr våra kläder inte leva på sina löner? Och varför får det fortsätta vara så? Gäst i detta avsnitt är Linda Ingolfsdottir, som arbetat med just levnadslönsfrågan i bl a Bangladesh för H&M-gruppen under flera år. Vi snackar begrepp som minimilön och levnadslön samt hur industrin är uppbyggd. Och varför kan inte företagen bara betala mer? Ja, hur svårt ska det vara? Facklig organisering, förhandlingar och globala ramavtal är annat som lyfts i det här avsnittet. Ett avsnitt som jag personligen tycker är ett av de absolut mest intressanta jag någonsin gjort - fullproppat med massvis av kunskap! Mitt i avsnittet gästar också Malin Kjellqvist från föreningen Fair Action och ger sin bild på frågan. För dig som vill läsa mer om levnadslöner och Babul Akhter som är en person som nämns flera gånger i avsnittet så hittar du min intervju med honom här: https://www.johannanilsson.se/artiklar/7-fragor-och-svar-om-textilindustrin-fackforeningar-och-bangladesh Producerat av Beppo Ljudstudio. Slow fashion görs av mig Johanna Nilsson. Hemsida: www.johannanilsson.se Instagram: @johannanilsson.se Johanna Nilsson

Om styling, stil och mode – och hur hittar en stilsjälvförtroende? Gäst i detta avsnitt är Monika Kichau - stylist och modevetare, känd från SVT:s GoKväll. Vi pratar om vad begrepp som mode, stil och trend står för – och hur vi i dagens samhälle väljer att tolka (eller feltolka?!) dessa. Och har dagens system gjort att vi helt glömt bort vår kreativitet och istället fokuserar alldeles för mycket på konsumtion? Vi snackar också om vad en stylists uppdrag är och vad exakt är personlig stil? Och kan till och med snacket om den personliga stilen vara ett sätt att sälja kläder på? Monika berättar om hur hon jobbar för att peppa till självförtroende men ger också konkreta tips till hur du kan upptäcka och utforska det som är just din egen personliga stil (samt vad det innebär!) Dessutom tipsar Monika om sina fem absolut bästa second hand-tips. Producerat av Beppo Ljudstudio. Slow fashion görs av mig Johanna Nilsson. Hemsida: www.johannanilsson.se Instagram: @johannanilsson.se

UNGpodden gästas av Katarina von Bredow, författare till bland andra "Syskonkärlek", "Flyga högt", "Expert på att rodna", "Som jag vill vara" och oerhört många andra böcker. I detta avsnitt pratar vi, förutom om Katarinas böcker, om dessa böcker: "Fågelflickan" av Johanna Nilsson "Hästpojkarna" av Johan Ehn "The Hate U Give" av Angie Thomas "Sakramentet" av Ann-Sofi Forsmark "Otopia" av Per Nilsson "Sexstrejken" av Åsa Hellberg Bilden på Katarina är tagen av Amelie Herbertsson.

Shoppingfenomenet "Black Friday" har sitt ursprung i USA där man i Philadelphia under 1960-talet började uppmärksamma den första shoppingdagen efter Thanksgiving då gator och trottoarer plötsligt svämmade över med människor.Under 70-talet började man prata om Black Friday i resten av USA och man sade då att det var då som röda försäljningssiffror började bli svarta - alltså då butiker började gå plus.Till Sverige kom inte fenomenet förrän 2013 men sedan dess har det fullständigt svämmat över våra redan ansträngda kanaler för reklam och shopping utan eftertanke.Inom Outdoorbranschen har många varumärken valt att gå en annan väg och Naturkompaniet har exempelvis för tredje året i rad en "Green Friday" som motreaktion till andra stora kedjors reakampanjer.Över hela landet har Naturkompaniets butiker olika erbjudanden, i alla butiker vaxar och vårdas dina kängor, de bjuder på kaffe, i Malmöbutiken anordnas en Outdoor Second Hand, i Umeå repareras ditt plagg och på Kungsgatan 4 i Stockholm bjöd vi in till en frukostintervju med Maria Soxbo, Emma Sundh och Johanna Nilsson som under 2018 startade Klimatklubben.se.Maria kunde inte komma på grund av sjukdom, men Emma och Johanna representerade mycket bra på plats.Trion når 35 000 på Instagram, 20 000 på Facebook och har även gett ut boken "Gör skillnad!" där de bidrar med en mycket hjälpfull guide till små och stora förändringar i en mer hållbar riktning.Vi pratar om hur de kom in på hållbarhet, hur det är att ställa om sitt eget liv under insyn från tusentals följare, om psykologin bakom förändring, om kognitiv dissonans och om att sätta upp klimatmål för sig själv. Vi pratar om konkreta tips för egen del, om hur du kan inspirera genom frågor och konversation, om att se sig själv som brukare istället för konsument och om vikten av att förändra normerna över vad som anses vara normalt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Syvapen har intervjuat bloggaren Johanna Nilsson om hur man syr klimatsmart. Weidan gör en Ingrid, My blir typ nöjd och Ingrid skäms som en hund. Musik: Selet

Modepodden är på Bokmässan! Vilka förläggare har de högsta klackarna och finns det någon klädkod i bokbranschen? Sen träffar vi de högaktuella författarna Johanna Nilsson, Susanne Boll och Johanna Schreiber och talar om slow fashion, vad de själva har packat till mässan och undrar, hur bra koll har de som författare på sina karaktärers garderob? Veckans #modepodden med Jenny Segergren och Frida Zetterström. @modepodden Ljudbearbetning: Erik Thyrell, Fredag.

Sommaren är över, och Martin, Amina och Meriam har, såklart, läst en hel massa böcker! I detta avsnittet får ni 9 tips som är väl värda att kolla in från vår episka lässommar 2019. Böcker vi tipsar om i detta avsnitt är: "Mot framtiden - en simpel guide till att krossa patriarkatet" av Clara Henry "100 meter lycka" av Maria Nygren "A Conspiracy Of Stars" av Olivia A. Cole "Om vi bara kunde byta kroppar med varandra" av Johanna Nilsson "Skärvor av minnen" av Laurie Halse Anderson "Internment" av Samira Ahmed "Anna d'Arc av Mårten Sandén "Ramona" av Marta Söderberg "Sommarplåga" av Hanna Jedvik

I veckans Stil ska vi berätta om fyra modetecken i tiden om människor som på olika sätt försöker hitta nya vägar till en mer hållbar kläd- och textilindustri. I veckans program ska vi titta närmare på just kreativitet och innovationer när det kommer till vårt sätt att konsumera kläder. Vi pratar med skräddaren och författaren Kerstin Neumüller, aktuell med boken Lappat och lagat. Är det dags att vi lär oss bli bättre på att ta hand om våra plagg och laga dem när de går sönder? Vi träffar också tre studenter från modeutbildningen vid Textilhögskolan i Borås, som i veckan visade sina examenskollektioner i Stockholm. Hur ser de på framtidens modeskapande? Vi pratar också om begreppet slow fashion med författaren Johanna Nilsson. Och så besöker vi Smart Textiles i Borås, där framtidens smarta textilier tas fram.

Fattapodden träffar Johanna Nilsson och pratar om hållbart mode, att vara en influencer, varför social och miljömässig hållbarhet är en feministisk fråga och om FATTA-smycket som Johanna producerade under tio års tid. Mer om Johanna Nilsson hittar ni på hemsidan https://www.slowfashion.nu/. Producent, programledare och klippare: Jenny Nyman

I dagens avsnitt snackar vi mode på ett helt nytt sätt! Therese träffar författaren och föreläsaren Johanna Nilsson, som är utsedd till årets secondhandprofil 2019. Johanna berättar vad slowfashion är och hur det uppstod som en motreaktion mot den ”klassiska” modeindustrin där vi uppmanas att konsumera mer än vad vi behöver, och betydligt oftare. Lyssna till ett samtal om märkningar på kläder, grejen med återbruk, varför ekologisk bomull inte ”löser allt”, huruvida det finns vissa material som är bättre än andra och hur kan vi förlänga livslängden på våra plagg. Och inte minst vilka utmaningar en av världens kanske smutsigaste branscher står inför. Johanna slår hål på myter, påminner om att plagg som är alldeles för billiga för oss får någon annan alltid betala dyrt för, tipsar om hur du kan konsumera smartare och mindre - men ändå fortsätta utforska en helt värld av mode! Besök Johannas blogg för att läsa mer om vad vi pratar om i dagens avsnitt: https://www.slowfashion.nu/Se mer av vad Johanna pysslar med här: https://instagram.com/johannanswe?igshid=1oqr55dmg0af6 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad gör man om man älskar kläder men ändå vill vara klimatsmart? Hur ska man handla, tvätta, lappa och laga för att mode ska bli hållbart och vilka material ska man välja? Slow fashion är grejen för den som vill shoppa klimatsmart. Och vi pratar också om Klimatklubben som Johanna Nilsson var med och startade. Klimatklubben har fått 17 000 medlemmar på Facebook bara sedan i höstas - vilken roll fyller en sådan grupp i våra liv? Johanna Nilsson är influencer, bloggare, poddare, författare och föreläsare Johanna Nilsson.  Ett fullspäckat avsnitt du inte vill missa! 

Välkomna till premiäravsnittet av ICF Sveriges podd - som ger en röst åt professionell coaching och ICF. Vi, Carin Hansdotter Bladh och Johanna Nilsson, pratar om vad ICF är och vad ICFs definition av professionell coaching är. Vi berättar också att ICFs kärnkompetenser och etiska riktlinjer kommer vara gnistrande ledstjärnor i poddandet. Och vi bjuder in dig till att maila tips och ideér kring vad podden ska handla om till oss på podd@icfsverige.se.   På icfsverige.se kan du läsa mer om vilka ICF Sverige är och vad vi gör.   Och håll ut - podden kommer fr o m nästa vecka - 51 - att finnas även på andra platser där poddar finns!  

I dagens avsnitt träffar vi Johanna Nilsson som har snart 15 års erfarenhet av hållbart mode för att diskutera just slow fashion men även resor, förändringar i beteende och hennes nystartade intitiativ klimatklubben.  Jingel och outro: Johan Waltenburg Johannas blogg: https://www.slowfashion.nu/ Klimatklubbens hemsida: https://www.klimatklubben.se/ Stötta mitt arbete: https://www.patreon.com/stegforstegpodcast  

Denna veckan gästas vi av ingen mindre än hållbarhetsmodegurun Johanna Nilsson. Som influenser, författare och föreläsare gör hon allt för att försöka inspirera inom hållbart mode och upplysa oss konsumenter om dess komplexitet.

Dags att prata myter. Och nyansera de vedertagna ”sanningarna” om våra landsbygder kring allt från utflyttning till innovationer och hållbar livsstil. Medverkande: Johanna Nilsson, nationalekonom och Maria Lillieström, samhällsvetare och företagsekonom. ”Just den här är ju så rotad att den inte ens betraktas som en myt utan ren fakta och sanning” - Johanna Nilsson - ”Även om mycket kanske stämmer så ger det oss föreställningar som leder åt ett håll som vi kanske inte är överens om att vi ska” - Maria Lillieström -

Johanna Nilsson har alltid varit intresserad av rättvisefrågor och värderingar som dessa är basen i hela hennes entreprenörskap. Idag är hon en ledande röst kring hållbart mode genom sitt varumärke Slow Fashion och kallar sig själv opinionsbildare - ett ord som ju faktiskt är snarlikt influencer i sin betydelse.Jag och Johanna pratar om hur man hittar sin värdegrund, att vara good enough och vikten av att vara professionell och veta sitt värde. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gott folk! I avsnitt 3 för säsongen pratar Martin Bensch tillsammans med gästerna Ronja Katrine Pihl och Maria Johansson-Näslund om böcker som på något sätt handlar om vår digitala verklighet, och vad vi gör på nätet. Böcker vi pratar om i detta avsnitt: "Ready Player One" av Ernest Cline "Sword Art Online" "In Real Life" av Cory Doctorow och Jen Wang "VirtNet spelen" av James Dashner "Warcross" av Marie Lu "Om hundra dagar ska jag dö så satans vackert att du vill följa med" av Johanna Nilsson "Den tusende följaren" av Jenny Milewski "I helvetet vet alla vem jag är" av Fredrik Hardenborg "Fangirl" av Rainbow Rowell Andra böcker som vi tycker är bra på samma tema: "Erebos" av Ursula Poznanski "Gilla hata horan" av Johanna Nilsson "Ordet är fritt, men behöver du säga allt du tänker?" "Under odjurspälsen" av Klara Krantz "På andra sidan reglerna" av Emma Granholm "Lex bok" av Sara Kadefors "Hon & Han" av Katarina von Bredow "Bara tre ord" av Becky Albertalli "Sandor slash Ida" av Sara Kadefors "Du är inte ensam, Stargirl" av Moa Eriksson Sandberg "Flickan på hotellet" av Katarina Wennstam

Susanne och Martin tar fram storkanonerna och listar vilka vi tycker är de bästa böckerna från 2017! Böcker vi pratar om i detta avsnitt: Ta det som en man av Hampus Nessvold Norra Latin av Sara Bergmark Elfgren Hata Gustavsberg av Agnes Lindström Om jag försvann av Meg Rosoff Att väcka hon som drömmer av Johanna Nilsson

Den 23 oktober avslöjades årets Augustpris-nominerade böcker inför en stor publik på Scenkonstmuseet i Stockholm. Minuterna efter att de tillkännagivits intervjuade Daniel Sjölin fyra av de nominerade författarna om vuxenblivande, rotlöshet och tonårsliv. För att väcka hon som drömmer, Johanna Nilsson. Just nu är jag här, Isabelle Ståhl. I en skog av sumak, Klas Östergren. Anrop från inre rymden, Elin Nilsson. Augustpodden produceras av Fascinera. Augustpriset presenteras i samarbete med Elite Hotels och PostNord. Läs mer om Augustpriset på www.augustpriset.se

I denna podd samtalar vi, Marit Hammarland och Jenny Edvardsson, om böcker vi läst. I detta avsnitt diskuteras Om det var krig i Norden av Janne Teller, Blodvittring av Staffan Cederborg, Om hundra dagar ska jag dö så satans vackert att du vill följa med av Johanna Nilsson, Bön för de stulna av Jennifer Clement och Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri. Utöver detta lyfts Lund läser och Berättelser som förändrar.

Blir urbanisering en huvudfråga i nästa val och är rankinglistor en del av lösningen eller en del av problemet för mindre kommuner? Charlotta Mellander, Maria Lillieström och Johanna Nilsson diskuterar urbaniseringens möjligheter och konsekvenser i Vertikala samtal.

1135 arbetare omkom när en textilfabrik rasade samman i Bangladesh. Det blev ett uppvaknande: Hur fungerar modebranschen i grunden? Här är ett reportage om motreaktionen: Slow Fashion. Den 24 april 2013, kollapsar en fabriksbyggnad vid Rana Plaza i Bangladesh. 1135 textilarbetare, som jobbar för de stora fast fashion-kedjorna, omkommer under rasmassorna.Det blir ett uppvaknande för många. Hur produceras våra kläder egentligen? Vem syr dem? Hur mycket får de betalt och vilka kemikalier används? Finns det ens några alternativ till slit och släng?När Coco Channel yttrade orden fashion passes, style remains" visste hon inte hur relevant hon skulle vara även ett halvt sekel senare. Kläder som koncept har inte förändrats särskilt mycket sedan dess, de täcker delar av våra kroppar och kan avslöja social status, intressen och identitet. Den största skillnaden är att modeindustrin går i ett allt snabbare tempo. Varje säsong ser vi fler stilar och fler kollektioner.Mellan 2000 och 2010 har klädkonsumtionen ökat med nästan 50 procent i Sverige - varje person köper ungefär 80 plagg per år.Många av de här kläderna kommer aldrig användas eller bara användas några få gånger innan de slängs. En tredjedel av alla kläder som produceras säljs inte ens utan bränns efter att de cirkulerat på reahyllorna.Men parallellt med den här utvecklingen sker något annat, en ny riktning mot hållbart mode håller på att stakas utSlow fashion startade i England 2007 som en reaktion på den snabba modeindustrin och är en del av slow-rörelsen som handlar om att sakta ner och tänka efter.I England och framför allt Tyskland har slow fashion vuxit snabbt. Klädmärke 30 years, fokuserar på att skapa plagg som ska hålla i 30 år, medan Bio couture experimenterar med nya former av hållbara material som kambucha, gjord på jäst, socker, grönt tee och bakteriekultur. Mönstret på en av deras mörkröda kjolar föreställer jästceller och tillverkningen liknar mer sättet man brygger öl på än hur man vanligen producerar kläder.I sitt reportage träffar frilansjournalisten Lina E Johansson bland andra Johan Graffner som skapar streetfashion - tryckta t-shirts, skjortor, collagetröjor med referenser till populärkultur. Han är en av några få modeskapare i Sverige som tillverkar hållbart efter slow fashion-principer.Hon träffar även den tyska designern Ina Budde, vars prisbelönta, helt återvinningsbara kollektion består av lediga kontorskläder i vitt, beiget och ljusblått.Och i en liten butik i Stockholm står Johanna Nilsson och hänger upp svarta långärmade klänningar på galjar. Johanna säljer kläder från mindre slow fashion-märken och sin egen smyckeskollektion, JohannaN. I höst kommer boken Slow fashion ut, som hon skrivit tillsammans med remake-designern Jennie Johansson.På Nörrebro i Köpenhamn har ett så kallat repareingscafe öppnat. Varje månad träffas ett 30-tal personer här för laga varandras prylar, helt gratis. Arlette Bentzen är en av dem som startat repair cafe på Nörrebro. Och Signe Bengtsson är en av dom fyra volontärerna som just tagit sig an en blå batikklänning från 70-talet med broderier i urringningen.Lyssna på hela Lina E Johanssons reportage i ljudlänken ovan

Inte sedan andra världskriget har Sverige tagit emot så många flyktingar som under hösten förra året. Vad hände egentligen bakom kulisserna när gränsen stängdes för första gången på över 60 år? Gentlemen. Next stop, first stop in Sweden, Hyllie and please notice that in Sweden we have border control. So please have your passports or other identification cards ready.Ett tåg från Danmark rullar in på station Hyllie i Malmö. Den här sidan av perrongen är omgärdad av stängsel. Mikael Herou, insatschef på gränspolisen berättar hur det går till: Tågen rullar ju in här.Nu sprider poliserna ut sig här? Nu sprider de ut sig och så är det en polis som går ner och tar kontakt med lokföraren längst ner. och så har man spritt ut sig längs med tåget och sen går man helt enkelt in på tåget när personerna som ska gå av har gått av. Vi kontrollerar pass och id-kort.Det bildas snabbt en kö av passagerare till utgången som bevakas av polisen Nicklas Hedin.Hej, hej. Hallå. Då vet du att det här går ut senare i år det här passet. Bra .Ni har med lite bagage. Bara lite.    Allt går ganska smidigt. Inte en enda flykting syns till.Jag hade blivit förvånad om det kom någon nu. Det händer ibland att det dyker upp en. Men sist jag jobbade, det var för fyra dagar sedan, då hade vi faktiskt en. Då hade jag jobbat två dagar i rad där, säger Mikael Herou. I höstas såg det annorlunda ut. Då kunde det komma 150 flyktingar på ett och samma tåg. Många har vant sig vid den fria rörligheten inom EU. I och med Schengen-avtalet år 2000 har vi kunnat röra oss fritt över nationsgränserna. Den nordiska passunionen har funnits ännu längre. Det är nu mer än 60 år sen svenskar och danskar var tvungna att legitimera sig vid gränsen.  Här har jag tagit fram liten statistik till dig, så att man ser ungefär. Här har vi nationellt hur många som kom.Jennie Sörman är sektionschef på Migrationsverket i Malmö. I början av förra sommaren var myndighetens prognos att antalet asylsökande skulle minska. Så i juni skrev man till och med ner prognosen.  För vi hade under det första halvåret 2015 hade vi legat så väldigt lågt i inströmningen.Då anade man inte att man här inne i lokalerna under hösten, skulle sitta i krismöten med både MSB - myndigheten för samhällsskydd och beredskap och försvarsmakten för att få hjälp med de tusentals flyktingar som varje vecka strömmade in i Sverige.Men då i juni var allt lugnt på myndigheten. Det var först i juli de första signalerna kom om att prognosen kanske inte skulle slå in.Vi såg en ökning avseende ensamkommande barn och det var det första tecknet som vi noterade någonstans i mitten på juli.Den här förändringen hade man också sett på Gränspolisen i region Syd. Michael Mattsson tillträdde som chef i januari 2015, så han var ganska ny som chef när de första underrättelserna om att det skett en ökning av ensamkommande barn.  Det var då uppgifter som gjorde gällande att Malmö fick ta emot ett 20-tal per dag. Det tyckte vi var väldigt mycket.  Malmö centralstation har länge varit en samlingspunkt för ensamkommande. Michael Mattson och hans kollegor åkte därför dit för att bilda sig en uppfattning om läget. Det visade sig att underrättelserna han fått varit kraftigt underdrivna.Då kunde vi snabbt konstatera att det var ju inte 20 stycken som kom, utan det var ju 100-tals ensamkommande flyktingbarn som kom.Men vad blev din reaktion? Jag blev överraskad över att vi inte fick tidigare signalvärden egentligen.De flesta barnen kom från Afghanistan, men också från Syrien, Irak, Eritrea och Somalia. Under juli och augusti så sökte nästan 20 000 asyl i Sverige. Drygt 8 300 av dem var ensamkommande. Men det här var bara början.Den tredje september förra året spreds bilderna av den treårige flyktingpojken Alan Kurdi som drunknat och spolats upp på en badstrand i Turkiet.Den livlösa barnkroppen med ansiktet i vattenbrynet fick många att förstå vad kriget i Syrien och flyktingströmmarna kunde innebära.Även statsminister Stefan Löfven blev märkbart tagen av händelsen. Tre dagar senare deltar han i en flyktingmanifestation på Medborgarplatsen där han håller tal. Stefan Löfven håller tal:Jag sörjer Alan och jag sörjer alla andra barn som dör i krig och terror.Mitt Europa bygger inte murar. Vi hjälps åt när nöden är stor.Stefan Löfven avslutade talet med att säga att flyktingmottagandet är hela Sveriges ansvar - ingen ska kunna smita undan.  Manifestationen hade döpts till "Refugees welcome", flyktingar välkomna. Då tycktes en stängning av gränsen vara väldigt långt borta.Rødby i Danmark den 7 september. Samma dag som Stefan Löfven håller tal om öppna gränser så kliver de första av drygt 1000 flyktingar av färjan i danska Rødby vid den tyska gränsen. Många av dom är fast beslutna om vart de ska.We want to go to Sweden, Sweden, Sweden!Vi vill till Sverige, Sverige, Sverige ropar de runt 150 flyktingar som börjat gå längs motorvägen E47 på väg till Sverige.  Johanna Nilsson, Kontrapunkt: När vi fick reda på att flyktingarna gick på motorvägen i Danmark på sin väg mot Sverige så blev vi kontaktade av andra personer som undrade om de kunde använda vår buss.Johanna Nilsson är aktiv i det alternativa kulturhuset Kontrapunkt som ligger i ett industriområde i Malmö. Samtalet från Danmark skulle ändra hennes och de andra på kulturhusets tillvaro totalt.Innan den här dagen anordnade man konserter, kulturarrangemang och drev kreativa verkstäder.När människorna kom fram till Malmö skulle de behöva någonstans att sova såredan den första kvällen där då sjunde september så beslöt vi för att öppna upp för att ta emot flyktingarna som kom till Malmö.Nästan all ordinarie verksamheten lades tillfälligt ner och istället koncentrerade man sig på att hjälpa flyktingar. Det var så det började. Första natten sov det 75 personer. Under september tilltar flyktingströmmen. Drygt 23 000 söker asyl. Det är mer än dubbelt så många än månaden innan, och den högsta siffran sedan andra världskriget.På Kontrapunkt är man nu uppåt 100 personer som arbetar i skift dygnet runt.Johanna Nilsson, Kontrapunkt: Här kommer man in till receptionen. Här fick man ett armband, en säng.Här ute väntade det värdar, volontärer som pratar dari, farsi, tigrinja och arabiska, som kunde ta emot människor och visa dem runt och guida dem runt som vi gör nu.Här hade vi mottagande av donationer och ocksåDet är garderoben till när ni har klubbkvällar?Ja precis. Så det blev mottagande av donationer och också koordinerade volontärscheman här ifrån.Och det var många som ville hjälpa till.  Vi bad folket i Malmö om att hjälpa till. Det behövdes donationer, det behövdes madrasser, kläder och så vidare och redan morgonen därpå var hela det här utrymmet som vi står i var helt fullt av kläder, madrasser, täcken, kuddar och så vidare.Frivilliga körde i skytteltrafik mellan kulturhuset och Malmö centralstation där flyktingarna hämtades.Det var alltid ett tio- femtontal bilar igång och lika många chaufförer som körde och hämtade flyktingar.Det blev snabbt fullt i lokalerna. Men hjälpsamma grannar som lånade ut sina lokaler i industriområdet gjorde att den nya verksamheten kunde växa.   Så på några dagar lyckades vi komma upp i 300 sovplatser, och ganska snart engagerade sig också muslimska församlingen, s k turkiska moskén, och så samarbetade vi med dom och så kunde vi varje natt erbjuda 450 sovplatser. Vi hade volontärarbetande läkare och sjuksköterskor så de hade möjlighet att kolla sin hälsa vilket var väldigt viktigt. T ex så kom det en person som hade TBC som vi snabbt kunde isolera tack vare sjuksköterskan på plats isolera och ledsaga till vården och flera andra liknande saker som hände. Vi hade också asylrådgivning i samarbete med människor som kan asylrätt för att svara på människors frågor. Vad som händer, hur fungerar det att söka asyl, var gör jag det? Hur går det till? Och så vidare.Samtidigt som Kontrapunkt är i färd att bygga upp sin nya verksamhet för att ta hand om alla de som Migrationsverket inte mäktade med beslutar Migrationsverket att de går in i ett så kallat stabsläge. Det innebar att ledningen skulle ha möten två gånger om dagen, med täta kontakter med gränspolisen, länsstyrelsen och kommuner. Man började också anställa mer personal för att kunna ta hand om alla flyktingar.På Migrationsverket hade man det svårt att göra tillförlitliga prognoser över flyktingströmmen.Jennie Sörman berättar att deras omvärldsenhet nu kontinuerligt kom med alarmerande rapporter över flyktingströmmarna i Europa. Då började vi se helt enkelt att rörligheten i Europa såg annorlunda ut. Vi fick rapporter på att inflödet in i Europa var mycket större än väntat.På myndigheten hade man nu fullt upp med att ta emot de flyktingar som kom. De skulle registreras och få sina asylansökningar prövade. De behövde också någonstans att bo. Ja, vi hade en beredskap som var anpassad utifrån en viss volym. En beredskap fanns. Jag kan tycka det är lite orättvist om man säger att vi hade ingen beredskap och vi var inte beredda. Jo det var vi. Men vi var inte så beredda på de volymerna som det till syvende och sist blev, säger Jenny Sörman, migrationsverket. I mitten av september inleder polisen den nationella särskilda händelsen Alma. Det är först när händelser är så pass allvarliga att polisen måste prioritera om sina resurser som man inför den här typen av beredskapslägen. Fokus, säger man, kommer ligga på att säkerställa ordning och säkerhet i och kring mottagandet av flyktingarna.Chefen för gränspolisen Syd, Michael Matsson, välkomnade att myndigheten ställer om till ett krisläge.Det var en situation där vi i princip inte fick göra annat än att se till att ta emot ett stort antal människor i väldigt dåligt skick, och ingen myndighet var riktigt förberedd att omhänderta den här situationen. Inom ramen för Alma togs nu poliser in från andra delar av landet. Insatschefen på tågperrongen Mikael Herou berättar hur det var när han förflyttades till Malmö.Det har varit svårt att hantera alla de här flyktingarna för många mår ju väldigt dåligt. Det kommer barnfamiljer som mår jättedåligt. Efter ett arbetspass här när det var riktigt intensivt och man jobbade kanske 10-12 timmar så var det svårt att slappna av. Det var tufft.Och den organisationen hade inte vi så att de stod ute mitt i natten i spöregn. Jag vet själv att jag har haft min polisbuss full av småbarn bara för att de ska slippa stå ute. Så det har varit psykiskt krävande på det sättet. Det har det varit.   Ännu sämre mådde många flyktingar.It was difficult. Yes of course. Because we crossed ten countries.Ruaa och hennes man kom då i september efter att ha flytt från kriget i Syrien. Resan var svår, berättar hon. Särskilt för deras två tvillingsöner som är i tre år gamla.Its a big disaster. A nightmare. A lot of dificults because we came with childrenMissödena avlöste varandra. Värst var det på gummibåten mellan Turkiet och Grekland som smugglarna tog 10 000 euro för var värst, berättar Ruaa.  10 000 euro for four. If you have children youre scared about them. If its something wrong on them it´s a big disaster and I can loose my life if they had some trouble.När man har barn så är det enda man tänker på, man vill inte att något ska hända dom, säger hon. Nu ligger de två tvillingarna och sover i en stor barnvagn inne i Migrationsverkets reception i väntan på ett möte med en asylhandläggare.So my children that was my problem. I slutet av september syns inga tecken på att flyktingströmmen är på väg att minska. Snarare tvärtom. Polisen beslutar nu att låta den särskilda händelsen Alma gå in i en ny fas. Vilket innebar att polisen nu skulle lägga mer resurser på att göra inre utlänningskontroller.Några dagar senare - den första oktober håller regeringen presskonferens där man presenterar förslag med anledning av flyktingsituationen. Så här lät det i Sveriges radio: Studio Ett: Ja, här är Studio Ett, torsdag eftermiddag. 24 000 asylsökande kom till Sverige bara i september. Nu ska polisen skärpa utlänningskontrollen. Inrikesminister Anders Ygeman med oss direkt.   Den viktigaste åtgärden som presenteras är den som polisen redan har infört - att i större utsträckning kontrollera flyktingar och avvisa dem som inte har rätt att var i landet. Så här sa inrikesminister Anders Ygeman:De som inte har rätt att vistas i landet, de som har fått avslag på sin asylansökan de ska naturligtvis utvisas eller avvisas. Vi måste bli bättre på det för att kunna erbjuda alla de människor som nu flyr från krig och förtryck en fristad i Sverige.Under oktober fortsätter antalet flyktingar att öka. Bara under en vecka regsitreras 10 000 asylsökande av Migrationsverket. För Malmö stad var situationen allvarlig och den sjätte oktober meddelar man att man går in i krisläge 2 - det är första gången sedan tsunamikatastrofen.I Malmö har kommunen lyckats ordna 1000 nya transitplatser för ensamkommande barn. Flyktingar placeras nu i gymnastiksalar, på före detta vårdboenden, i kolonistugor och på hotell. I Ystad ordnar man så att flyktingar kan placeras på ett spa.Två dagar senare får Malmö stad äntligen upp den ankomstcentral som man sedan flera veckor har planerat vid stationen. Här finns nu värmestugor, lekrum, sjukvård, toaletter och duschar. På kommunens hemsida beklagar man att det tagit så lång tid. Och att förseningen berott på att de många regler som måste följas. Kulturhuset Kontrapunkt fick igång sin hjälpverksamhet på under 24 timmar. När Malmö stad öppnar sitt officiella mottagande har man på Kontrapunkt varit igång i över en månad....och då hade vi redan haft 10 000 övernattningar. Hade alla dom personerna sovit på Malmö central så hade det varit kaos där redan första dagarna, säger Johanna Nilsson, Kontrapunkt.På Migrationsverket i Malmö upplevde sektionschefen Jennie Sörman septembers flyktingström ändå som hanterbar. Men nu i oktober så eskalerade antalet.Där någonstans så började vi att inse att även om vi hade haft en beredskap för ett förhöjt inflöde så var det en väldigt hård belastning på systemet. Vi hade svårigheter att hinna med helt enkelt för det var så mycket människor som kom samtidigt.Bussar går nu 24 timmar om dygnet från Malmö över hela Sverige där flyktingarna placeras ut i olika boenden. På Migrationsverket börjar man nu få problem med att få fram tillräckligt många boendeplatser.Jennie Sörman: Där var en av åtgärderna att vi helt enkelt gick ut och gjorde förfrågan till kommunerna vilken omfattning de kunde bistå med det som vi kallar evakueringsboenden, som egentligen handlar om att bara hitta tak över huvudet och någonstans att sova. Det var i gympasalar och det var matsalar.Migrationsverket får nu hjälp av MSB- myndigheten för säkerhet och beredskap - som sitter med på ledningsmötena. Och senare även från Försvarsmakten. Man får också hjälp med registreringar av flyktingar av olika frivilligorganisationer. Men utmaningarna fortsatte att komma.Helt plötsligt insåg vi att många bussbolag inte hade bussar att leverera och det började gå tomt på chaufförer.Det saknades chaufförer? Ja, under en period. Det var så otroligt mycket människor i rörelse så det var saker som vi inte vara vana vid att de skulle ta slut och att de faktiskt tog slut. Ett annat problem var hur man skulle hantera alla ensamkommande flyktingbarn som börjat komma med färja från Tyskland till Trelleborg.Det var en enorm utmaning för den kommunen att klara av det. Det var en otroligt stor mängd barn som kom under en väldigt kort tid.  Så att det var ju en del sådana faktorer som vi helt enkelt såg att vi var tvungna att anpassa vår verksamhet för att möta hur inflödet såg ut helt enkelt. Det började hända väldigt snabbt går det.När oktober summeras landar antalet som sökt asyl på nästan 40 000 personer. Men antalet flyktingar är egentligen ännu högre. Många avviker och försvinner utan att ha kontakt med myndigheterna. Flyktingar sover nu på tågstationer, i Migrationsverkets receptioner, i tillfälliga mottagningstält och i myndighetens källarlokaler.Den 11 november kommer till slut regeringens besked om att stänga gränsen.   Anders Ygeman, inrikesminister: Kontrollen ska börja genomföras imorgon torsdag den 12 november kl 12.00, och inledningsvis gälla i tio dagar.På presskonferensen meddelas att gränskontrollerna ska utföras på Öresundsbron och vid färjelägena i södra Sverige. Regeringen hade bestämt sig efter att Migrationsverket, tidigare under dagen, gjort en begäran om en stängning av gränsen eftersom man inte längre kunde säkerställa ett värdigt asylmottagande.Med på presskonferensen fanns också Migrationsverkets kommunikationsdirektör Mikael Hvinlund.Vi har nu en situation där Migrationsverket inte längre löser uppdraget som handlar om att säkerställa tak över huvudet. Vi har en situation vid våra färjelägen och tågstationer där många ensamkommande barn faktiskt försvinner varje dag och det är inte rimligt.Nyheten om att Sverige inför gränskontroller sprids över världen.PBS Newshour: "Sweden today became the latest European country to impose border controls."Reuters: "Swedish prime minister Stefan Löfven says that the country can´t cope with the huge influx of migrants."PBS Newshour: Who wants to seek asyl in sweden. Asyl. "Lunch time today at Hyllie the first station i n Sweden across the bridge from Denmark and police begin border controls over concerns of the huge regugee influx is endangouring law and order and the country´s internal security."Insatschefen på gränspolisen Mikael Herou fick reda på beslutet via nyheterna på tv.Det var ju sagt att vi skulle få reda på det gott om tid innan. Men det fick vi inte. Nu minns jag inte hur många timmar det handlade om men vi fick det via teve. Sen skulle det vara infört om det nu var 20 timmar senare.Min första tanke var nog att det var rätt att införa gränskontroller och sen var det nog vansinne med tanke på den tidsgränsen som polisen fick för att förbereda det här.Så vad hände sen då? Vad va det ni gjorde rent praktiskt? Det handlade väldigt mycket om hur ska vi genomföra det, var ska vi stanna, ska vi stanna här eller i Malmö Central eller på Triangeln. Var är bäst lämpat att plocka av folk och hur ska vi plocka av folk? Ska vi gå in i tåg eller ska vi tömma hela tåget, eller ska vi gå in och vilka ska vi kolla och då var vi ju inte mannade heller på det sättet som vi är nu. Men polisen löste uppgiften. Kl 12 den 12 november stod 30 poliser redo att återinföra gränskontrollen. En gräns som varit öppen i över 60 år.Jag kommer tydligt ihåg när det första tåget skulle komma klockan 12. Hela världspressen stod härnere tillsammans med oss och så var man försenad. Vi fick avbryta därför att man hade glömt skicka något beslut från regeringen ner hit, utan man hade bara meddelat det i tv, men man hade inte skrivit det på något papper. Så vi var en halv timma försenade. Men kontrollerna kom igång och insatschefen Mikael Herou berättar att det snabb blev gnissel med den danska polisen när den svenska polisen nekade människor inträde i Sverige.Jag vet att det var problem där vid några tillfällen.Det blev det? De ville inte ta tillbaka och vi ville inte ha. Några gånger har vi kört över folk med polisbil och lämnat över dem direkt fysiskt till danska polisen och de har inte varit så glada och positiva.Jag vet ju att vi har avvisat folk som har kommit tillbaka igen med nästa tåg. Och så har vi hittat dem en gång till. Jag tror att rekordet är uppe i, vad jag känner till, fyra gånger i alla fall en person. Sen får man fatta ett annat beslut om förvarstagande lite sådär.Fyra gånger fram och tillbaka?Javisst, avvisade och sen på en gång till sen på en gång till och en gång till och ytterligare en gång till..  Strömmen av flyktingar minskar något men upphör inte i och med de nya gränskontrollerna. Flyktingarna kan fortfarande ta sig till svenska gränsen för att söka asyl.Den 24 november håller regeringen en ny presskonferens.Ekot: Här är dagens eko kvart i fem. Regeringen vill minska antalet asylsökande, flera nya åtgärder presenteras.Enligt statsminister Stefan Löfven är situationen ohållbar och han är också besviken på de andra EU-länderna som han tycker inte tagit tillräckligt ansvar för att emot flyktingar.Stefan Löfven, presskonferens: Svensk lagstiftning kommer att anpassas till EU:s miniminivå. Med just det uttryckliga målet att få fler människor att välja att söka asyl i andra EU-länder än Sverige.Med den nya lagen vill regeringen att antalet flyktingar till Sverige ska minska med hjälp av att begränsa möjligheterna för flyktingar att få uppehållstillstånd. Det vill man uppnå genom att införa tidsbegränsade uppehållstillstånd, begränsa rätten till anhöriginvandring och Införa skärpta försörjningskrav. Lagen föreslås börja gälla i slutet av maj och ska gälla i tre år.Presskonferensen som leds av statsministern och miljöpartiets språkrör Åsa Romson avslöjar också den spricka som uppstått i regeringen. Miljöpartiet har ju länge verkat för en generösare flyktingpolitik. Det är en gråtmild Åsa Romson som är med och presenterar den nya tuffare lagen.Åsa Romson, språkrör Miljöpartiet: Jag ska vara helt ärlig, vi har under den senaste tiden ett antal mycket svåra debatter i partiet just kring verklighetsbilden. De senaste veckorna har jag blivit helt övertygad om att bästa sättet att hjälpa mina miljöpartistiska kommunalråd är att ändå göra något.Redan dagen efter sågade Gustav Fridolin sin egen regerings nya lagförslag i en intervju i P1 Morgon.Gustav Fridolin, språkrör Miljöpartiet: Det är ett väldigt dåligt förslag. Tillfälliga uppehållstillstånd försämrar möjligheterna till integration och försämrar möjligheten att få känna sig trygg. Nej, men det går inte att försvara, utan detta är en sorglig dag för Europa.Signalen till flyktingar på väg till Sverige hade nu gjorts tydlig med den nya lagen. Under december sjönk antalet asylsökande till knappt 14 000.Den 4 januari inför Sverige id-kontroller på Kastrup flygplats i Danmark. Det är danska banverket DSB som fått ansvaret och vaktbolaget Securitas som utför själva kontrollerna. Här står ett pärlband av vakter i gula reflexvästar. Alla resenärers id-handlingar kontrolleras och fotograferas med mobiltelefoner. Den som saknar giltig legitimation släpps inte på tåget. Den svenska gränspolisen Mikael Herou såg en stor skillnad på antalet flyktingar ombord på tåg som nu kom över sundet.Efter id-kontrollerna så tog det stopp fullständigt. Här har det nästan dött ut skulle jag vilja påstå.Men frågan är om inte flyktingströmmen hittar nya vägar. Nu är det runt 500 personer som söker asyl hos Migrationsverket varje vecka. Men vid gränsen träffar polisen bara på ett 20-tal. Gränspolischefen Michael Mattsson säger att siffrorna borde stämma mer överens.  Så dom måste finnas i Sverige eller ta sig in på annat sätt i Sverige som vi inte upptäckt som gör att de söker asyl i Sverige. Många kommer säkert in med hjälp av falska handlingar. De kan ha legat i en container, eller i en lastbil, eller vad än det må vara för någonting. Det är ingenting vi kan utesluta.Sen id-kontrollena infördes har man på Öresundsbro Konsortiet - som äger bron - sett en stor ökning av företagstrafiken. Det har man sett i de mätningar som görs. Det är framförallt hyrbilar, bussar och taxi som vi ser en ökning av.Sanna Holmqvist är pressansvarig. Några taxibilar har ökat med mellan 50 och 150 procent. Och sen finns det taxifirmor som har gått från enstaka körningar till runt 2 000 under de här perioderna.Pendlare som drabbats av förseningar på grund av de nya kontrollerna tros ligga bakom ökningen. Men i flera fall har polisen hittat flyktingar i taxibilarna.Vid vägkontrollen står polismannen Mikael Jansson och är i färd att kontrollera en vit skåpbil. Det går taxibilar här hela tiden. Det har ökat att de försöker komma över hit i olika sorters fordon. Varje dag händer nånting.Gränspolisen har hittills i år haft ett 20-tal smugglingsförsök som skett med taxi. Människosmugglingen på bron totalt har ökat mycket. Tidigare hade gränspolisen 15-25 ärenden per år. Under förra året hade man över 100 ärenden, och trenden har hållit i sig under 2016. Sen id-kontrollerna infördes har flyktingar även försökt ta sig till Sverige över bron till fots. Flera gånger har tågtrafiken stoppats på grund av att människor gått i spåren. Det här har lett till att man på Öresundsbro konsortiet börjat sätta upp sensorer i tågtunneln.Vi ser ju fler incidenter nu med människor som försöker gå i järnvägstunneln. Och i natt var det fyra personer som tog sig in i tunneln, säger Sanna Holmqvist. Det är ju oerhört farligt att röra sig där både i järnvägstunneln och motorvägen är väldigt smala.Det är än så länge oklart hur länge regeringen kommer att låta de nya kontrollerna vara kvar. Men enligt polisen får kontrollerna i Danmark bara göras i sex månader i taget. Därefter måste kontrollerna upphöra i två veckor. Detta väntas ske den 4 juli. Reporter: Mikael FunkeProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ska vi tillåta surrogatmödraskap i Sverige? Reportage om Tomas och Åsa, som fått barn med hjälp av en amerikansk surrogatmamma av Elina Perdahl. Diskussion mellan Cathrine Pålsson Ahlgren, kristdemokrat, som sitter i Statens medicinsk etiska råd som utrett frågan. Hon är emot en lagändring och Maria Abrahamsson, moderat riksdagsledamot, som driver på för att Sverige ska tillåta surrogatmödraskap. Utrikeskrönika signerad Patrik Holmström i London. Israel går till val. Regeringen utmanas av det nationalreligiösa partiet " Det judiska Hemmet " Hur ser den politiska kartan ut på högerkanten bland nationalreligiösa och ortodoxa? Samtal med Anna Veeder, skribent och bloggare som bor i Israel och följer den politiska utvecklingen. Nyhetssvep med Elina Perdahl. Kvartsamtal med författaren Johanna Nilsson ,aktuell med romanen "Jag är den som skall komma" Rapport från Egypten och Åsa Furuhagen, två år efter revolutionen, inför nästa veckas sändning.

Den här veckan går P4 Kultur på kafé. För det är inte bara kaffe, prat och möten som klaras av på fiken, kaféerena kan också bli kreativa rum. På en ljudlig och fartfylld servering i Stockholm har författaren Johanna Nilsson sin skrivarlya, P4 Kulturs reporter Laila Carlsson har träffat henne där. Sedan 2002 har Johanna Nilsson återkommit till Teaterbaren i Kulturhuset i Stockholm för att skriva. Förutom arbetsplatsen hemma är läget vid panoramafönstren hennes favoritställe för arbete. Hon debuterade 1996 med den uppmärksammade romanen Hon går genom tavlan ut ur bilden, som handlar om mobbning. Sedan dess har det blivit många alster, bland annat barnböcker och thrillers, och i höstas kom Gå din väg men stanna, uppföljaren till debuten. Den är djupt personlig och uttalat självbiografisk och handlar om svåra frågor som psykisk sjukdom. Men det hindrade inte Johanna Nilsson från att sitta i en offentlig miljö och skriva, tvärtom. – När man skriver så personligt om väldigt mörka saker kan det vara skönt att ha kontrasten med vanliga, friska människor runt omkring sig i stället för att sitta ensam hemma, säger hon. Alla som suttit ett tag vid ett kafébord vet att det ibland är omöjligt att undgå samtalen i närheten och när hon sitter och skriver på kafé använder sig Johanna Nilsson av det. Hon samlar på sig karaktärer och diskussioner som hon sedan stoppar in i sina romaner. Bibliotekscaféet, eller BC som det heter i folkmun, är en riktig institution i Umeå. Viktor Hariz har tillbringat en dag på den spartanskt inredda kafeterian och pratat med ägare och besökare. Dit kommer ett brett spektra av gäster, från förskolebarn till punkare. Där finns också många stammisar, med ett alldeles eget kreditsystem för toalettavgiften.