Podcasts about stockholmspolisen

September 2009. Mitt i natten landar en stulen helikopter på taket av en värdedepå i Västberga, Stockholm. Beväpnade rånare tar sig in, fyller säckar med pengar och försvinner spårlöst. Men det fanns något ännu mer häpnadsväckande: Rikskriminalen visste att rånet planerades men delade aldrig informationen med Stockholmspolisen. Hur kunde ett av Sveriges mest spektakulära rån ske rakt under polisens näsa?Hasse Aro intervjuar dåvarande insatschef Anders Bjärgård och operativa chefen Christian Agdur om det spektakulära rånet – insatserna på plats, de drabbade i byggnaden och den oväntade information som nådde dem och förändrade allt.Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar!

Silvervargarna är svenska polisens mest erfarna utredningsgrupp. Inte så konstigt kanske, eftersom alla egentligen är pensionärer. När Stockholmspolisen drunknade i outredda grova brott valde de att åter träda in i tjänst för att hjälpa till. Sedan dess har de löst en lång rad fall: Grova våldtäkter, satt stopp för gangsteradvokater och senast för någon vecka sedan lagt grunden för att ledarskiktet i Dödspatrullen dömdes till långa fängelsestraff.Den här veckan gästas Krimrummet av gruppchefen Lars Bröms och silvervargen Leif Andersson. Producent: Anna Westman Swantesson

Ett och samma Signal-alias dyker upp i flera utredningar som rör Foxtrotnätverkets narkotikaaffärer Benzema, men vem, eller vilka, är det egentligen som gömmer sig bakom namnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I många utredningar om gängmål är det numera ofta sida upp och sida ned med kommunikation. Det är utdrag från chattar från olika krypterade tjänster som polisen har lyckats knäcka. Och i chattarna kan man läsa hur de misstänkta – under alias – kommunicerar med varandra om olika brottsupplägg. Att ta reda på vem som står bakom ett visst alias har blivit en viktig uppgift för polisen, som lägger mycket tid på det. Det här skulle kunna beskrivas lite som det nya DNA:t, tidigare pratade man ofta ju om att nyckeln för att klara upp ett brott var att kunna knyta en person till en brottsplats genom DNA. David Nyberg, analytiker vid Stockholmspolisen, beskriver det som att lägga ett pussel, och ibland verkar ett alias inte vara en specifik person – utan mer en roll. ”Det ser vi absolut, att vissa alias de facto har vissa roller i de här nätverken”, säger David Nyberg.Vissa alias förekommer i flera utredningar, till exempel Benzema – som använts när det kommer till Foxtrots narkotikahandel. Länge visste inte polisen vem som stod bakom aliaset men en utredning om ett misslyckat knarkrån på Ekerö skulle ändra på det. Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. Våren 1943 får Stockholmspolisen larm om ett lägenhetsbråk på Grev Turegatan på Östermalm. På adressen finns tre kvinnor som hamnat i ett högljutt gräl. Det verkar röra sig om ett romantiskt svartsjukedrama och polisen bestämmer sig för att ta in kvinnorna på förhör för att reda ut om ett brott faktiskt har begåtts.Det här är en berättelse om hur fem kvinnors privatliv blir mittpunkten för en skandalomsusad och hårt mediebevakad rättsprocess. Men det är också en berättelse om Sverige under beredskapstiden och samhällets syn på samkönad kärlek.Medverkande: Mian Lodalen, journalist och författare till boken "Lesbiska ligan"Producent: Blenda Setterwall Klingert Exekutiv producent: Mark Malmström FastProducerat av Podlit

Hur jobbar andra länder jobbar mot gängkriminalitet följ med till Italien som vunnit viktiga segrar mot maffian, och El Salvador som halverat antalet mord genom att ta till hårda tag. P4 Världens programserie fortsätter om hur andra länder tacklar gängkriminaliteten, som är ett växande problem i Sverige. I början av året inledde Stockholmspolisen en särskild händelse för att få stopp på en våldspiral som började runt jul. Våldsspiralen har fortsatt med med otäcka skjutningar och sprängningar mot lägenheter och radhusområden - i flera fall där det bor människor som inte har något med gängen att göra. Våldet är inte bara ett Stockholmsfenomen eller storstadsfenomen utan något som sprider skräck från Norrland till Skåne. Så jobbar andra länder mot gängkriminalitetGängkriminaliteten är utbredd över hela världen och polis och myndigheter hanterar våldet på olika sätt. Hör tidigare Sydeuropakorrespondenten Margareta Svensson om hur den moderna maffian motarbetas i Italien och hur ''babygängen'' breder ut sig. Tyskland jämförs ofta med Sverige där rapporter visar att antalet skjutningar minskar i Tyskland samtidigt som de ökar i Sverige. Men samtidigt sker ett stort antal knivdåd i Tyskland. Tysklandskorresponent Daniel Alling berättar om den tyska våldsspiralen. I El Salvador har det höga antalet mord halverats genom hårda metoder som också lett till att oskyldiga döms till långa fängelsestraff. Konflikts programledare Lotten Collin har besökt landet där 12-åringar kan dömas till 20-års fängelse. I vårt grannland Norge finns en oro för att den svenska gängkriminaliteten tar sig över gränsen. Samtidigt har en svensk modell där utsatta områden pekas ut kopierats för att hantera de norska gängen. Hör vår utrikesreporter Trygve Ulriksén Skogseth om den norska rädslan för att gå i Sveriges fotspår när det gäller gängkriminalitetens utbredning.

En 16-årig kille med munskydd går in på ett gym i Stockholm med en pistol dragen. När han går förbi en tränande ordningsvakt försöker vakten stoppa honom. Det slutar med att ordningsvakten skjuts ihjäl. Nyligen avslutades rättegången om mordet på Delta gym i Stockholm. Den slutade med en stor överraskning – kommer någon att dömas för mordet?Den man som sköts var egentligen inte måltavlan. Han mördades när han försökte ingripa för att stoppa skytten, men var helt utan koppling till brottslighet eller till den verkliga måltavlan, en Bandidosmedlem som jobbade som PT på gymmet. Vi berättar mer om måltavlan och om de mycket unga personer som åtalades för mordet. Är det ett beställningsmord?Skjutningen på Delta gym är ett av flera dåd på offentliga platser de senaste åren. Kriminolog Mikael Rying beskriver hur brottsligheten har förändrats på senare tid. En faktor: morden är oftare relaterade till narkotika och mer sällan till alkohol än tidigare.Hör också Claes Murray, utredningsledare hos Stockholmspolisen och Erik Jansson, advokat.Programledare: Linus Lindahl, Mariela Quintana MelinReportrar: Linnéa Hjortstam och Johanna LadbornProducent: Lars TruedsonTekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15

Oväntat låg inflation i USA. Härvan kring Stockholmspolisen. Nyinrättade Nationellt center för cybersäkerhet. Genombrott för energiframställning. Matmissionen går från 8 till 25 butiker. Intervju med Tobias Billström, utrikesminister (M). Brottssyndikat lurar unga i Sydostasien till slavarbete. Sydafrikas president Cyril Ramaphosa. Dom i Niceattentatet 2016 då 86 personer dog, Luciasång och traditioner.

Härvan kring Stockholmspolisen. Ny regering i Danmark. Miljardböter för Danske Bank. Nyinrättade Nationellt center för cybersäkerhet. Genombrott för energiframställning. Matmissionen går från 8 till 25 butiker. Intervju med Tobias Billström, utrikesminister (M). Brottssyndikat lurar unga i Sydostasien till slavarbete. Luciasång och traditioner.

På kvällen den 22, respektive strax efter midnatt den 24 september utfördes det två bombdåd i Stockholmsområdet. Ett i Solna och ett på Södermalm. Det här var två i en mängd andra som har utförts i år och eftersom det här har blivit så vanligt bestämde sig Trygghetspodden för att titta närmare på det. Vad gör till exempel polisen vid ett bombdåd. Hör Per Fahlström, presstalesperson på Stockholmspolisen om det. Och hur påverkas man som boende av sånt här. Hör folk i Solna och på Södermalm om det.

Cattis Bergström, mångårig handbollsspelare från GKIK i Göteborg till Stockholmspolisen, beteendevetare och Cattis mår dåligt när hon exempelvis ser ledare/tränare skälla på spelare. Idag också ordförande för svenska handbollsfans. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Cattis Bergström, mångårig handbollsspelare från GKIK i Göteborg till Stockholmspolisen, beteendevetare och Cattis mår dåligt när hon exempelvis ser ledare/tränare skälla på spelare. Idag också ordförande för svenska handbollsfans. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den svenska gangsterrappen är en kommersiell framgångssaga. Men flera av de populäraste rapparna är dömda för grova brott och kopplas samman med det allt brutalare gängkriget. Enligt en rapport från Stockholmspolisen är just användandet av musiken ett sätt för gängen att bygga sin kriminella identitet. Hur ska vi ska förstå en genre där verk och person flyter samman? Med Emil Arvidson som skriver om musik för SvD, och Expressens kriminalreporter Kim Malmgren. Avsnittet är en repris och sändes första gången den 2 november, 2021. Under jul och nyår återpublicerar vi några av de avsnitt som haft flest lyssnare under hösten. Den 10 januari är Dagens story tillbaka som vanligt igen, 15 minuter, varje vardag.

Det har skett ännu en kraftig explosion i Sverige där oskyldiga har drabbats. Över tjugo personer fördes till sjukhus efter smällen i Göteborg för ungefär en vecka sedan. De senaste åren har sprängdåden chockat Sverige. Att många skadats men inte dött i detonationerna handlar om tillfälligheter. Varför syns den här utvecklingen i Sverige? Vilka spränger? Hur stor är risken att drabbas? I dagens Aftonbladet Daily pratar vi med kriminolog Sven Granath vid Stockholmspolisen. Programledare: Amanda Hemberg Lind.

Vad kan vi lära oss om världen genom att läsa skönlitteratur? Malin Krutmeijer betraktar de skandinaviska länderna genom ett par amerikanska glasögon, placerade ovanpå en trave med kriminalromaner. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När den amerikanska litteraturvetaren Wendy Lesser läste sin första Sjöwall-Wahlöö-deckare förändrade det hennes syn på hela genren. Hon kände att hon verkligen hade genomlevt något tillsammans med Martin Beck, Lennart Kollberg och de andra figurerna. Det här var mycket mer än en brottsgåta som skulle lösas. Det var på 1980-talet och Wendy Lesser blev besatt, inte bara av Sjöwall-Wahlöö. I över 40 år har hon slukat skandinavisk kriminallitteratur, periodvis 4-5 böcker i veckan. Hon tyckte att hon lärde känna de skandinaviska samhällena, och för ett par år sedan bestämde hon sig för att resa hit. Resan till Sverige, Norge och Danmark är utgångspunkten för hennes bok "Scandinavian noir. In pursuit of a mystery". Lessers tanke är att utsätta sina föreställningar om Skandinavien för verkligheten. Det är en rätt komplicerad idé, inte minst om man tänker på vad som kännetecknar de skandinaviska romaner som hon fått sin bild ifrån. Inflytandet från Sjöwall-Wahlöö är fortfarande starkt, fast det gått över 50 år sedan deras första bok kom ut. De använde ju deckargenren för att skriva politiska romaner, och många av de mest framgångsrika författarna efter dem förvaltar det samhällsmedvetna arvet. Det är alltså inte realism. Kjell Eriksson, Leif GW Persson, Henning Mankell, Stieg Larsson och Jens Lapidus är några självklara namn i sammanhanget, men också exempelvis Tove Alsterdal som skrivit spänningsromaner om de som försvann i militärjuntans Argentina på 70-talet, och om Sudettyskarna under Andra världskriget. Sjöwall-Wahlöö var i sin tur inspirerade av amerikansk noir-litteratur, och den influensen har stärkts i skandinaviska deckare. Man kan också se vad jag tolkar som ett visst inflytande från superhjältegenren, med omnipotenta ärkeskurkar, overkligt stryktåliga hjältar och datasnillen och hackare i ett slags trollkarlsroller. Det här draget är tydligt i Stieg Larssons och David Lagercrantz Millennium-serie, och i Lars Keplers romaner om poliskommissarien Joona Linna, men det spökar i varierande grad i en hel del skandinavisk kriminallitteratur. Det är alltså inte realism. Det går förstås att söka samband med olika aspekter ur den sociala och kulturella värld som författarna lever och skriver i ändå. Däremot är det orimligt att förvänta sig några konturskarpa spegelbilder mellan litteratur och verklighet. Nu utgår Wendy Lesser väldigt mycket från Sjöwall-Wahlöö, vars böcker är mer realistiska, men det var ändå skönlitteratur de skrev. Dessutom kom deras sista bok ut 1975. Det har hänt en del sedan dess. Lesser hade kunnat öppna för en spännande analys av hur berättelsers verklighet och det vi själva upplevt i den fysiska världen samverkar när vi tolkar vår omvärld, men hon är ganska handfast. Hon berättar hur hon läst och förstått skandinaviska deckare, och hur hon uppfattar de skandinaviska städer hon besöker. Att hon i förbifarten döper en polis fru till Gunnar, och konsekvent kallar Helsingborg för Helsingbörg ger en extra komisk krydda. Lessers intryck är att feminismen inte haft mycket inflytande i skandinaviska samhällen. När hon ska definiera viktiga drag i skandinaviska kriminalromaner klarar hon inte riktigt att generalisera utan landar i hela 25 teman. Först kommer förstås alkohol. Lesser noterar att en del mordutredare mer eller mindre är alkoholister, som stordrinkaren Harry Hole i norrmannen Jo Nesbøs bokserie. Sjöwall-Wahlöös Martin Beck är mer måttfull, men tar ändå regelbundna turer till "the state liquor store", som Lesser tycker är oerhört exotisk. Det är överhuvudtaget tydligt att hon vet väldigt lite om det verkliga Skandinavien, men det hindrar inte att hon frejdigt tycker till om det mesta. Även om boken är lite ytlig, så är utifrånperspektivet fascinerande. Wendy Lesser noterar till exempel en stark fixering vid hem och inredning hos nästan alla skandinaviska författare. De stilbildande Sjöwall-Wahlöö beskriver i detalj hur det ser ut hemma hos brottsoffer, förövare och poliser. Lesser finner detta spännande men förvirrande. Det tar ett tag innan hon förstår att det är ett sätt att skildra personernas sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar, men hon kan ju inte koderna. Mest är hon besviken över att ingenstans i romanernas värld få möta den sparsmakade, stilrena design som hon förknippar med Skandinavien. Hon är också fascinerad av hur viktiga romanfigurernas hem är för dem. Hemmet är verkligen deras borg, och alla besökare tar respektfullt av sig skorna. Då bor romanfigurerna ändå oftast i lägenhet, vilket Lesser tycker är konstigt. Att inte äga ett eget hus är uppenbarligen ett fattigdomstecken för amerikanen. Hon verkar aldrig ha hört talas om det vi européer brukar referera till som "den borgerliga våningen", eller patriciervåningen. Riktigt intressant, och lite förvånande, är hur många tecken på misogyni hon hittar i romanerna. I den danska, svenska och norska kriminallitteraturen finns än idag väldigt få kvinnliga kommissarier och huvudpersoner. Däremot kryllar det av sexrelaterade brott mot kvinnor, och hos Sjöwall-Wahlöö pratas det ständigt om "nymfomaner". Lessers intryck är att feminismen inte haft mycket inflytande i skandinaviska samhällen. Nåja. Vad gnällde Sjöwall-Wahlöö om egentligen? Men Stieg Larssons Lisbeth Salander då? Hon representerar en "billig feminism", tycker Lesser, och där känner jag att hon gravt har missförstått sammanhanget och gjort en dålig läsning. Ser hon inte att Lisbeth Salander inte är skriven som en realistisk figur, utan som en anarkafeministisk superhjälte? Efter ungefär halva boken reser Lesser äntligen till Skandinavien, för att konfrontera intrycken från romanerna med verkligheten. Hon hyr en lägenhet i Stockholm och promenerar stjärnögd genom den svenska huvudstaden. Allt är vackert, rent, snyggt och underbart. Entusiasmen kulminerar när hon tittar på midsommarfirandet på Skansen, där hon faller i gråt av rörelse. Vad gnällde Sjöwall-Wahlöö om egentligen? För att få initierad bild av de skandinaviska samhällenas problem, har Lesser beslutat sig för att intervjua poliser. I Stockholm når hon först inte längre än till en arrogant pressavdelning. I Köpenhamn däremot får hon träffa ingen mindre än Jens Møller Jensen, som var ansvarig för utredningen av mordet på Kim Wall. Han tar omedelbart ur henne uppfattningen att det begås mord på löpande band i de skandinaviska storstäderna. Äntligen hör Stockholmspolisen av sig. Sedan blir Lesser varse den danska så kallade ghettolagstiftningen och debatten om invandrare, muslimer och integration. Hon blir uppriktigt chockerad. Upprörd drar hon slutsatsen att det i Danmark saknas kunskap om vad sådant ledde till i Tyskland på 30- och 40-talet. Lesser reser vidare till Ystad, där hon äcklas av turistindustrin kring Kurt Wallander. Oslo i sin tur tycker hon är litet och folktomt. Något stukad återvänder hon till Stockholm. Och äntligen hör Stockholmspolisen av sig. Lesser träffar Bengt, utredare på grova brott sedan nästan 40 år. Grånad, opretentiös, sensitiv och skärpt berättar han för henne om Sverige, svenskarna, brotten och mordet på Olof Palme. Han är en sann humanist. En "mensch" kallar Lesser honom. Här är han ju, känner hon, hennes älskade kommissarie Martin Beck, livs levande. Malin Krutmeijer

En exklusiv och dyr klocka kan signalera status och rikedom men också användas av kriminella för att tvätta pengar. I Stockholm har polisen också sett hur klockrånen går i vågor. Klockor av exklusiva märken kan vara både en statussymbol och en investering. Det är inte ovanligt att en märkesklocka som köps i början av ett år kan ha ökat i värde mot slutet av året om man bestämmer sig för att sälja den vidare. Det handlar om klockor som kan kosta hundratusentals kronor, ibland uppemot miljonbelopp eller däröver. Värdet på armbandsuren gör dem också till ett populärt byte bland kriminella. Jag har 17 stycken bekanta som han blivit av med sina klockor, säger säkerhetskonsulten Tom Schuterman. Han berättar att flera blivit rånade, till och med under pistolhot, och att det även handlar om personer som råkat ut för ficktjuvar. Men enligt Tom Schuterman kan det finnas ett stort mörkertal. Hans erfarenhet är att inte alla som blivit rånade gör en polisanmälan. I många fall är offret helt enkelt för rädd för att anmäla eftersom man är rädd för att rånarna ska söka upp dem. Att köpa en exklusiv klocka kan också vara ett enkelt och snabbt sätt för kriminella att tvätta brottsvinster från sin kriminella verksamhet. Polisen upptäckte under utredningen av bedrägerier mot äldre att det kunde gå väldigt snabbt från att pengar överfördes till ett konto till att de användes för att finansiera ett exklusivt klockklöp. Förloppet från att de här pengarna omsätts är snabba mellan 30 till 60 minuter, så har då omsatt då med uttag och exempelvis det här klockköpet, säger Peter Magnusson, förundersökningsledare vid Stockholmspolisen. Under våren 2021 har Länsstyrelsen gjort en särskild tillsyn mot butiker som säljer exklusiva klockor och smycken, med anledning av problemet med att brottsvinster "tvättas" genom att köpa exempelvis en dyr klocka. Förvaltningsrätten i Stockholm dömde tidigare i år tre urmakare att betala sanktionsavgifter på totalt 16 miljoner kronor för att de inte följt penningtvättslagen. Programledare: Evalisa Wallin Viktor Ahldén   Medverkande: Christian Alsberg, chef för utredningsgrupp på Norrmalm i Stockholm city Peter Magnusson, förundersökningsledare Stockholmspolisen Tom Schuterman, säkerhetskonsult Alexander Wallenius, spaningschef polisen Stockholm city Producent: Viktor Papini Reportrar: Jill Eriksson & Lova Nyqvist Sköld Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15

En exklusiv och dyr klocka kan signalera status och rikedom men också användas av kriminella för att tvätta pengar. I Stockholm har polisen också sett hur klockrånen går i vågor. Klockor av exklusiva märken kan vara både en statussymbol och en investering. Det är inte ovanligt att en märkesklocka som köps i början av ett år kan ha ökat i värde mot slutet av året om man bestämmer sig för att sälja den vidare. Det handlar om klockor som kan kosta hundratusentals kronor, ibland uppemot miljonbelopp eller däröver. Värdet på armbandsuren gör dem också till ett populärt byte bland kriminella. Jag har 17 stycken bekanta som han blivit av med sina klockor, säger säkerhetskonsulten Tom Schuterman. Han berättar att flera blivit rånade, till och med under pistolhot, och att det även handlar om personer som råkat ut för ficktjuvar. Men enligt Tom Schuterman kan det finnas ett stort mörkertal. Hans erfarenhet är att inte alla som blivit rånade gör en polisanmälan. I många fall är offret helt enkelt för rädd för att anmäla eftersom man är rädd för att rånarna ska söka upp dem. Att köpa en exklusiv klocka kan också vara ett enkelt och snabbt sätt för kriminella att tvätta brottsvinster från sin kriminella verksamhet. Polisen upptäckte under utredningen av bedrägerier mot äldre att det kunde gå väldigt snabbt från att pengar överfördes till ett konto till att de användes för att finansiera ett exklusivt klockklöp. Förloppet från att de här pengarna omsätts är snabba mellan 30 till 60 minuter, så har då omsatt då med uttag och exempelvis det här klockköpet, säger Peter Magnusson, förundersökningsledare vid Stockholmspolisen. Under våren 2021 har Länsstyrelsen gjort en särskild tillsyn mot butiker som säljer exklusiva klockor och smycken, med anledning av problemet med att brottsvinster "tvättas" genom att köpa exempelvis en dyr klocka. Förvaltningsrätten i Stockholm dömde tidigare i år tre urmakare att betala sanktionsavgifter på totalt 16 miljoner kronor för att de inte följt penningtvättslagen. Programledare: Evalisa Wallin Viktor Ahldén   Medverkande: Christian Alsberg, chef för utredningsgrupp på Norrmalm i Stockholm city Peter Magnusson, förundersökningsledare Stockholmspolisen Tom Schuterman, säkerhetskonsult Alexander Wallenius, spaningschef polisen Stockholm city Producent: Viktor Papini Reportrar: Jill Eriksson & Lova Nyqvist Sköld Ljudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.se Tipstelefon: 0734-61 29 15

Kriminologen, föreläsaren och debattören Nina Rung gästar Framgångspodden för att prata om ämnet som ständigt är aktuellt – mäns våld mot kvinnor. Hon har en bakgrund inom Stockholmspolisen där hon hjälpt till att utreda grovt våld i nära relationer och sexuellt våld mot barn. Hon har också blivit utsedd till svensk barnrättsexpert, grundat föreningen Huskurage och föreläser kontinuerligt om hur vi kan nå ett mer jämställt samhälle.Vi pratar om allt det som berör mäns våld mot kvinnor. Vad är orsakerna bakom? Hur stor är omfattningen? Vilka är männen? Vad kan vi göra på både individnivå och regeringsnivå för att motarbeta våldet? Allt detta pratar vi om och går även in på tidiga varningssignaler man kan se i en relation som blir mer våldsam, hur män i grupp bör agera och massor av annat! Ett viktigt avsnitt om hur vi kan gå mot ett mer jämställt samhälle och bekämpa våldet mot kvinnor. Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se I samarbete med Convendum: www.convendum.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kriminologen, föreläsaren och debattören Nina Rung gästar Framgångspodden för att prata om ämnet som ständigt är aktuellt – mäns våld mot kvinnor. Hon har en bakgrund inom Stockholmspolisen där hon hjälpt till att utreda grovt våld i nära relationer och sexuellt våld mot barn. Hon har också blivit utsedd till svensk barnrättsexpert, grundat föreningen Huskurage och föreläser kontinuerligt om hur vi kan nå ett mer jämställt samhälle.Vi pratar om allt det som berör mäns våld mot kvinnor. Vad är orsakerna bakom? Hur stor är omfattningen? Vilka är männen? Vad kan vi göra på både individnivå och regeringsnivå för att motarbeta våldet? Allt detta pratar vi om och går även in på tidiga varningssignaler man kan se i en relation som blir mer våldsam, hur män i grupp bör agera och massor av annat! Ett viktigt avsnitt om hur vi kan gå mot ett mer jämställt samhälle och bekämpa våldet mot kvinnor. Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se I samarbete med Convendum: www.convendum.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nina Rung är en kriminolog, genusvetare, utbildare och debattör engagerad i frågor om våld och sexualiserat våld kopplat till kön. Hon har arbetat på Stockholmspolisen med att utreda just detta, och har mångårig erfarenhet av normarbete och prevention kopplat till våld och sexuellt våld. 2014 grundade Rung Huskurage med sambon Peter Svensson för att förhindra och förebygga våld i hemmet, och 2020 belönades hon med Zaida Catalán-priset för sitt arbete mot våld och för jämställdhet. I dagens avsnitt får vi reda på hur hennes engagemang startade, om hon tror att samhället någonsin kommer att bli jämställt, hur pandemin har påverkat typen av brott som begås, samt hur vi alla kan bli bättre på civilkurage.

I början av året rapporterades det mycket om skjutningar och sprängningar i Sverige. Men pandemin fortsätter att hålla Sverige och världen i ett hårt grepp. Hur har pandemin påverkat den kriminella världen? Går det att se vilken typ av brott som ökat? Vilka som har minskat? Vilka konsekvenser kan den ökade arbetslösheten i landet ha på den kriminella världen? Det här pratar vi om i dagens Aftonbladet Daily. Gäst: Sven Granath, kriminolog och analytiker vid Stockholmspolisen. Programledare: Jenny Ågren

Kriminologen, genusvetaren och debattören Nina Rung gästar Framgångspodden och delar med sig av sån långa erfarenhet i frågor om jämställdhet och våld kopplat till kön. Hon har en gedigen meritlista där hon bland annat arbetat för Stockholmspolisen med att utreda grovt våld i nära relationer och sexuellt våld mot barn, blivit utsedd till svensk barnrättsexpert, är grundare till föreningen Huskurage och har även länge föreläst för såväl privatpersoner som beslutsfattare. Vi pratar om hennes erfarenhet och lärdomar som kriminolog, hur våld i relationer ger sig i uttryck och skillnaderna mellan män och kvinnor. Vi pratar också om porr, att som man våga bryta normer, ’feminism’ som begrepp och även det pris Nina genom sitt påverkansarbete fått betala med dödshot, uthängningar och drev. Dessutom pratar vi om konkreta tips, vad kan vi som individer göra för att göra samhället mer jämställt? Vad kan skolor och politiker göra? Det blev verkligen ett väldigt intressant, tankeväckande och omfattande avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar! Beställ Framgångsboken: bit.ly/2DK4cvy Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se

Kriminologen, genusvetaren och debattören Nina Rung gästar Framgångspodden och delar med sig av sån långa erfarenhet i frågor om jämställdhet och våld kopplat till kön. Hon har en gedigen meritlista där hon bland annat arbetat för Stockholmspolisen med att utreda grovt våld i nära relationer och sexuellt våld mot barn, blivit utsedd till svensk barnrättsexpert, är grundare till föreningen Huskurage och har även länge föreläst för såväl privatpersoner som beslutsfattare. Vi pratar om hennes erfarenhet och lärdomar som kriminolog, hur våld i relationer ger sig i uttryck och skillnaderna mellan män och kvinnor. Vi pratar också om porr, att som man våga bryta normer, ’feminism’ som begrepp och även det pris Nina genom sitt påverkansarbete fått betala med dödshot, uthängningar och drev. Dessutom pratar vi om konkreta tips, vad kan vi som individer göra för att göra samhället mer jämställt? Vad kan skolor och politiker göra? Det blev verkligen ett väldigt intressant, tankeväckande och omfattande avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar! Beställ Framgångsboken: bit.ly/2DK4cvy Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se

Våren 2020 genomför Stockholmspolisen en rad sexköpsrazzior. Den 14 maj slår de till på flera adresser i centrala stan och bland de 28 män som åker fast finns en av Sveriges mest kända influencers. Dokumentären Insats torsk och sexköpsrazziorna är gjord av Elsa Henriksdotter i juni 2020. Producent: Dennis Jörnmark. Paolo Roberto har valt att inte medverka i dokumentären. Kvinnan han köpte sex av har också avböjt medverkan. Även poliserna som deltog i insatsen 14 maj har valt att inte medverka, med hänvisning till att förundersökningen gällande oaktsam våldtäkt fortfarande pågår. Ljuden i dokumentären är hämtade från Expressen TV, Aftonbladet TV, TV4, Sverige möts i SVT, P3 Nyheter, Morgonpasset i P3 och Studio ett i P1.

Våren 2020 genomför Stockholmspolisen en rad sexköpsrazzior. Den 14 maj slår de till på flera adresser i centrala stan och bland de 28 män som åker fast finns en av Sveriges mest kända influencers. Dokumentären Insats torsk och sexköpsrazziorna är gjord av Elsa Henriksdotter i juni 2020. Producent: Dennis Jörnmark. Paolo Roberto har valt att inte medverka i dokumentären. Kvinnan han köpte sex av har också avböjt medverkan. Även poliserna som deltog i insatsen 14 maj har valt att inte medverka, med hänvisning till att förundersökningen gällande oaktsam våldtäkt fortfarande pågår. Ljuden i dokumentären är hämtade från Expressen TV, Aftonbladet TV, TV4, Sverige möts i SVT, P3 Nyheter, Morgonpasset i P3 och Studio ett i P1.

Skjutningar, sprängningar och gänguppgörelser toppade nyhetssajterna och drev den politiska dagordningen 2019. Nu lyser ämnet av förklarliga skäl med sin frånvaro, efter att Sveriges och världens blickar riktats mot den världsomspännande hälsokrisen som svept över oss. Men - innebär pandemin att de kriminella gängen bara fortsatt som vanligt - eller har coronakrisen även fått konsekvenser för Sveriges undre värld? Det diskuterar vi i dagens avsnitt - gäst är Sven Granath, kriminolog och analytiker vid Stockholmspolisen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt bland annat: Ryska säkerhetstjänsten slår till mot Hizb ut-Tahrir, Stockholmspolisen börjar publicera bilder på misstänkta, Samhällsnytt konfronterar migranten Aland Alan Imad "Gucci" efter påstått mordhot mot journalist, Ungsvenskarnas eftervalsanalys samt Groyper War https://radio.bubb.la/tisdag-26-november-2019/

Hur kan det gå till när polisen tar emot ett våldtäktsärende? Och hur arbetar polisen med brott i nära relation? I det här avsnittet träffar vi en utredare och en gruppchef i ett förhörsrum hos Stockholmspolisen. Hör Sanna Rehman, utredare i norra Stockholm, berätta om sitt arbete och relationsbrott hon utrett. Medverkar gör även Niklas Kraft, gruppchef för brott i nära relation och Ulf Johansson regionpolischef i Stockholm. Samtalet leds av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm.

Brottsofferperspektivet träffar Varg Gyllander som är presschef hos Stockholmspolisen. Vi pratar bla om meddelarfriheten,läckor, etik och halkar in lite på media. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kalla fakta om TV4:s "dokumentärserie" Stockholmspolisen vi avslöjar hur fiktion ersätter fakta. SVT:s VD Hanna Stjärne om kritiken mot Melodifestivalen. Bakslag för hyperlokala nyhetssajter. Skådespelande poliser i "dokumentärserien" Stockholmspolisen På måndag är det säsongspremiär för TV4:s program Stockholmspolisen. En populär dokumentärserie som enligt tv-kanalen ger en unik inblick i polisens uppsökande verksamhet. Hack i häl följer ett TV-team polisens arbete på fältet och vi som tittare serveras en välproducerad och actionfylld historia från samhällets trasigare baksidor. Men vad är det egentligen vi ser? Är det som TV4 uppger en dokumentär skildring eller är det här snarare fiktion? Reporter: Tonchi Percan. Hanna Stjärne svarar på kritiken mot Melodifestivalen I förra veckans program granskade vi SVT:s största nöjesevent Melodifestivalen. Vi tog upp frågan om sponsring, om samarbeten med kommersiella eventbolag och ställde frågan om SVT:s öppenhet när det gäller programmets kostnader och inkomster. Vi kunde också berätta att Granskningsnämnden, som kontrollerar att SVT följer sitt sändningstillstånd, år efter år kritiserat SVT för en bristande redovisning av Melodifestivalens ekonomi. I förra veckans program fick vi inte till någon intervju med SVT:s VD, Hanna Stjärne. Men efter ett nytt försök, sågs vi istället nu i veckan. Reporter: Johan Cedersjö. Tuff tillvaro för hyperlokala nyhetssajter I januari kom beskedet att de lokala nyhetssajterna i Östergötland, Norrköping och Linköping News, lägger ner. Förra året kom också beskedet från koncernen 24 Journalistik att de stänger flera lokala redaktioner främst i Skåne och centraliserar till Kalmar. De här sajterna har kunnat profilera sig som gratisalterantiv och pigga underdogs till de större mediehusen med betalväggar. Men den senaste tidens nyheter i branschen fick vår reporter Therese Rosenvinge att börja fundera över hur de här sajterna egentligen har det 2019, ett par år efter den stora boomen av digitala uppstickare och hyperlokala mediestart-ups. Reporter: Therese Rosenvinge.

I podden diskuterar regionpolischefen i Stockholm Ulf Johansson och polisen Annika Lindahl, om Plattans historia och om den förändring till det bättre som skett under den senaste tiden. Plattan vid Sergels torg har i mer än femtio år varit en del av Stockholms själ. Lika länge har den varit en naturlig knytpunkt och lockat till sig människor från alla håll. Under perioder har den centrala mötesplatsen varit tyngd av brottslighet. Missbruk, stölder och våldsbrott har präglat platsen och skapat otrygghet. Stockholmspolisen har tillsammans med flera andra aktörer bestämt sig för att återta platsen, skapa trygghet och göra den till allas mötesplats. Regionpolischef Ulf Johansson menar att det inte går att slå sig till ro, att låta kriminalitet och trygghet få fortsätta. Samtalet leds av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm. 

Varje dag hör man nu att regeringsbildningen är ett chicken race. Men vad är ett chicken race? Vi frågar Göran Bolinder, chef på trafiksektionen på Stockholmspolisen. Bön för regeringsbildningen På söndag läses en bön i svenska kyrkor för regeringsbildningen som vi fick förhandslyssna på i tisdags. Idag gästas vi av Humanisternas ordförande Anna Bergström och jag ska fråga vad hon vill kontra med. Någon likande profan bön eller rit? Humanisterna ordnar ju en alternativ högtid till gudstjänsten vid riksdagens öppnande den 24 september. Serie: Jag och mitt instrument Och så inleder vi en serie: Jag och mitt instrument där en orkestermedlem från Radiosymfonikerna kommer och berättar om sitt psykologiska förhållande till sitt instrument. Vi inleder med självastämtonsinstrumentet oboen. Gäst: Emmanuel Laville. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Ulrika Lindqvist

En årskrönika om några av de händelser och utmaningar som Stockholmspolisen mötte under året, hör du i podden med regionpolischef Ulf Johansson.  – När man summerar ett år som 2017 så känner jag att vi har haft ett väldigt starkt tryck på oss operativt, i alla våra olika verksamhetsslag. Våra anställda har gjort ett fantastiskt arbete för att göra bra saker för medborgarna, säger regionpolischef Ulf Johansson. Året har inneburit stora utmaningar för Stockholmspolisen. Regionpolischefen summerar årets arbete med bland annat terrorattentatet på Drottninggatan, ökade antal skjutningar, hot och våld mot poliser, särskilt prioriterade områden och utredningsresultat. Han skickar även en hälsning till polisanställda i Stockholm och på Gotland. Samtalet leds av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm.

Jenny har arbetat som utredare hos Stockholmspolisen och skriver numera deckare. Vi pratar om just det, att skriva om det man kan mycket om. Av: Kerstin Önnebo, Musik: Maria Eggeling, Klippning: Frida Liljeros

Hur ska du förbereda dig för det oväntade? Och vilket ansvar har egentligen chefen när krisen slår till med full kraft? Ledarnas chefsrådgivare Ove Ekerbring ger råd om hur du som chef kan vässa din kriskompetens. Gäst är Varg Gyllander presschef vid Stockholmspolisen. Han har under sina år inom polisen upplevt ett stort antal varianter av kriser och sett oändligt många krisplaner som inte använts. Det gjorde att han till slut valde att samla sina erfarenheter boken Kris : 7 metoder för att identifiera och hantera kriser i verkligheten. Programledare är Anki Udd, ledarskapsutvecklare på Ledarna.

Säsongens första kvinnliga statsminister är Nina Rung. Vi känner henne till vardags som kriminolog och debattör. Hon är initiativtagare till föreningen Huskurage som verkar för att få fler att agera vid våld i hemmet och hon har också utrett brott åt Stockholmspolisen.  Det blir ett samtal om förebyggande arbete, trygghet och könsroller. Programledare Anders Nyberg. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett och samma vapen låg bakom tolv skjutningar i Stockholmsområdet. Nio människor skadades. Men när en man väl greps med pistolen gjordes inga efterforskningar kring vem som haft vapnet innan. Det som är skrämmande är att man kan använda samma vapen gång på gång på gång utan att torska. Att det här vapnet har kunnat leda till att så många personer har kunnat dött, säger Mohamed Ahmed. Han var på väg hem en kväll i oktober 2013 och skulle köpa mat på en grill i Tensta. Det är vad Mohamed Ahmed kommer ihåg av den dagen. Han och tre andra personer blev beskjutna utanför grillen. Det inkom ett larm via radion och larmet som kommit var skottlossning, man hade sett ett fordon lämna platsen. Mycket mer än så visste vi inte, berättar polisen Anton Larsson. När vi kommer närmare så får vi veta att flera skadade körts till sjukhus. Det kommer folk utspringande från en lokal restaurang som ropar att det befinner sej en skadad inne på restaurangen. Det var Mohamed som låg inne i restaurangen och kämpade för sitt liv. Det här var en av de första gångerna som jag tog hand om en verkligt skadad person, säger Anton Larsson. Jag kunde bara agera på att han andades väldigt dåligt och att hans hjärta slog svagt. Jag kan bara göra första hjälpen, man känner sig maktlös i den stunden. Mohamed fördes till sjukhus och vaknade först en tid efter skjutningen. Då gav läkarna honom beskedet att han inte skulle kunna gå igen. Under några år har han också varit rullstolburen. Men när I lagens namn träffade honom i maj i år kom han till intervjun gåendes med hjälp av två käppar. Mohamed har gett upp hoppet om att skjutningen mot honom och tre andra personer i Tensta ska bli löst. Vid den händelsen och ytterligare elva andra skjutningar användes ett och samma vapen. Pistolen, en HP Vigilante, togs i beslag förra sommaren från en man i 30-årsåldern som är tidigare känd av polisen. Men det dröjde innan vapenundersökningen var klar och det stod klart att pistolen var det så kallade strykjärnet. Smeknamnet hade man myntat på NFC, Nationellt forensiskt centrum, i Linköping. De första hylsorna från vapnet kom in redan 2012, och sedan fortsatte det med ytterligare fynd på brottsplatser. Totalt tolv gånger har polisen hittat spår efter att det skjutits med pistolen. Namnet strykjärnet kommer från det mönster som vapnet sätter på botten av hylsorna, slagstiftet sätter ett strykjärnsliknande avtryck när kulan skjuts ut. Utredningen om vapenbeslaget hann bli klar och åtal väcktes i Solna tingsrätt, i december 2016, innan vapenundersökningen från NFC var klar i februari i år. När polisen som hållit i utredningen, Malin Amgard-Hansson, fick beskedet försökte hon få åklagaren att öppna förundersökningen igen för att kunna förhöra mannen om skjutningarna. Men det ville inte åklagaren. Hon menade att de inte gjorde någon skillnad i det grova vapenbrottet som hon åtalade, att förundersökningsledarna i de andra ärendena fick ta det vidare och att det inte skulle göra någon skillnad för våra brott, säger Malin Amgard-Hansson. De andra utredningarna handlar om skjutningar från september 2012 till våren 2016. Totalt nio människor har kommit till skada och det har även skjutits i offentliga miljöer på dagtid. När I lagens namn kontaktar Eva Wettborg på forensiskt analysteam vid Stockholmspolisen visar det sig att det finns en rad brister i utredningarna. Tekniska spår har inte registrerats i utredningarna, rapporter från NFC har inte lagts in och förundersökningarna har heller inte öppnats trots att vapnet hittats. I december 2014 var det solklart att alla ärenden hörde ihop och det är ju några år sen. Jag har varit här i nio år i augusti och jag är fortfarande fundersam varje dag över hur lite det här har gått framåt. Då vet vi ändå att i domar så väger forensiken tungt, och ändå nyttjar vi inte det som sammanställs här i våra utredningar för att få det vidare, säger Eva Wettborg. Hon är besviken på hur de totalt tolv utredningarna hanterats, att polisen borde gjort ett bättre jobb. Ibland är det så att jag skäms som polis. Jag har ändå varit otroligt stolt men det är pinsamt hur vi blir sämre och sämre på att ta hand om det som drabbar våra medborgare, säger Eva Wettborg. När Mohamed Ahmed får se listan på skjutningar där vapnet använts och inser att det han råkade ut för är en i raden av totalt tolv skjutningar blir han fundersam kring hur mycket polisen gjort för att hitta pistolen. Om folk vågar gå runt med ett vapen som kan kopplas till så här många brott. Då är man inte ens oroad över att polisen överhuvudtaget, säger han. Jan Evensson, polismästare med ansvar för samordning av grova brott, säger att det inte var någon rolig läsning att läsa in sig på strykjärnets historia inför intervjun med I lagens namn. För oss finns det inget försvar för det här, vi ser direkt när vi får upp ärendet att det inte är samordnat som vi vill. Det borde ha gjorts vid åtminstone tre tillfällen. Då finns det ingen anledning att försvara sig. Stockholmspolisen ska nu se över samordningen av liknande utredningar och även hur information från NFC ska utnyttjas bättre. Den man som förra sommaren greps med vapnet dömdes till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, trots att det handlade om ett grovt vapenbrott. Han var dessutom dömd för liknande brottslighet tidigare. Domen har vunnit laga kraft

Annonsen från flickan som ville ge bort sin oskuld till högstbjudande är ett av ärendena prostitutionsgruppen inom Stockholmspolisen lyckades rädda undan en framtid inom svensk sexhandel. Hör polisen Mikaela Kellner, som bland annat arbetat med att slå ut efterfrågan när det gäller sexköp och att hjälpa unga i prostitution, berätta om sitt arbete för att hitta barnen som har sex mot ersättning och gripa deras köpare. ”Många är rädda för att fråga, både föräldrar och andra runt omkring” säger hon. Samtalsledare: Caroline Engvall, journalist och författare.

Sorg och solidaritet efter den hjärtlösa lastbilsattacken i Stockholm. Medier har sänt live timme efter timme, men hur har de skött sig? Med samtal i studion snabbutvärderar vi två nyhetsdygn. Det har nu gått lite mer än två dygn sen attacken på Drottninggatan i centrala Stockholm, och även om nyhetstempot fortfarande är högt så börjar det bli dags att se tillbaka på hur medier har rapporterat under de här två första dygnen. Redaktionerna var den här gången snabbt på fötter och i stort sett alla nationella mediehus har sänt live i timmar. Det har varit intervjuer med vittnen, ständigt sökande efter information från polis och sjukvård. Och så en jakt på en gärningsman eller som det nu verkar gärningsmän. Men det har också förekommit uppgifter och rykten som skapat stor oro och rädsla. I samstämmig kör rapporterades det till exempel om skottlossningar runt om i Stockholm bara timmar efter lastbilens framfart på Drottninggatan som hittills tagit fyra liv. I studion Thomas Mattsson, chefredaktör för Expressen och Anne Lagercrantz, divisionschef för SVT Nyheter. Hör även intervjuer med Martin Svenningsen från Sverige Radio, med Lars Byström från Stockholmspolisen och med gymnasieeleven Elin Emericks.

Denna veckan fortsätter vår poddserie "Vi måste prata om prostitution", för det måste vi. I det här avsnittet träffar vi Simon Häggström ifrån Stockholmspolisen och som också är chef över prostitutionsgruppen i Stockholm. Han är dessutom författare till boken "Skuggans Lag, en spanares kamp mot prostitutionen". Simon berättar om hur arbetet i prostitutionsgruppen ser ut, vilka kvinnor det är han träffat och träffar, om hur man orkar arbeta i detta enorma mörker. När vi läste Simons bok fick vi stänga igen boken och bara andas i några minuter, FLERA gånger. Så otroligt berörande och skrämmande att samhället bara byter kanal när det blir för jobbigt, och att nästan alla blundar för den tredje största brottsligheten i världen, nämligen människohandel med sexuella tjänster.  Detta är del 1 utav 2 avsnitt med Simon. Nästa del kommer såklart nästa vecka.

I dagens radio bubb.la avhandlades Whole Foods övergång till långsamväxande kycklingar och varför de inte etablerar sig i Sverige, nya regleringar leder till tomma snuskylar, Stockholmspolisen får förstärkningsvapen, SVT talar varmt om annekteringen av Krim, Kamal al-Rifai (MP) bjuder in Usama bin Ladins favoritsalafist till Malmöföreläsning, universitetens jobbiga krav på ansvarstagande och ett brev om nyhetsflödeshygien från en premiummänniska. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-294/

Tidigt under hösten blir Ekots reportrar kontaktade med ett tips. Det är en märklig historia tipsaren vill berätta om. En särskild grupp inom Stockholmspolisen ska föra ett hemligt register över kvinnor som anmält att de blivit misshandlade. Polisen förnekar att registret finns, men flera källor kan bekräfta att registret finns, och att innehållet är uppseendeväckande. Det här är den första delen i en serie av Ekots Bo-Göran Bodin och Alexander Gagliano Följ granskningen på sverigesradio.se/kvinnoregistret

Brasse Brännströms gospelrötter, obegripliga omslag från Benidorm, hockeyhemligheter och en nyfiken helikopter från Stockholmspolisen. Allt detta ryms i veckans show när Poolhall Richard gästar.

Först ser det ut som en succé för den svenska polisen. Tack vare Rikskriminalen grips en seglare i Karibien och i lasten har han kokain för nästan en miljard. Svenskt rättsväsende satsade stora resurser för att få fast hela organisationen bakom smugglingsförsöket. Totalt har målet kostat 103 miljoner kronor visar en granskning som I lagens namn har gjort. I veckan kom domen som frikände den misstänkte ligaledaren och andra. De få brott som klarades upp kunde i praktiken ha lösts redan i Frankrike för fyra år sedan. Så hur kunde Sveriges största narkotikamål landa i ett rekorddyrt fiasko? På torsdagen friades den 41-årige man som pekats ut som hjärnan bakom det enorma smugglingsförsöket. Trots stora insatser lyckades åklagarna bara styrka en del av sina många anklagelser. Svea hovrätts dom innebär inte bara ett bakslag för rättsväsendet i det enskilda fallet utan också en internationell prestigeförlust. Åklagarna i Stockholm hade nämligen lovat sina samarbetsparter i USA, Spanien och Frankrike att det var de som hade bäst förutsättningar att få fast 41-åringen och hans utpekade medhjälpare. På söndag berättar Lasse Wierup hela historien om den största kokainsmugglingen i svensk historia. Läs också mer om vår nyhet hos Ekot! Fakta: Statens kostnader för kokainmålet ”Playa”, miljoner kronor. Domstolsverket: 44,2 mkr (varav 41,5 mkr advokatarvoden) Stockholmspolisen: 24,9 mkr (varav 14 mkr extra väktarbevakning) Rikskriminalpolisen: 17,6 mkr Kriminalvården: 13,2 mkr Åklagarmyndigheten: 3,85 mkr  Totalt: 103,75 mkr  

Kriminella gäng som Hells Angels och Original Gangsters kräver obrottslig lojalitet och skyddar sina varumärken med grovt våld. Nyligen la Amir Rostami, verksam som polis och gängspecialist vid Stockholmspolisen, fram en licentiatavhandling vid Linnéuniversitetet om kriminella gäng. Utmärkande för de gäng han studerat är att de är självmarkerande - kläder, symboler och färger ska tydligt visa vilket gäng man tillhör. Amir Rostami ser de kriminella gängen som ett hot mot demokratin, och i Södertälje har vi varit nära att få en svensk maffia. I mitten av 90-talet bildades det kriminella gänget Brödraskapet Wolfpack och några år senare blev Peter medlem. Idag är han 35 år och har lämnat gänget, vilket gör att han måste leva med skyddad identitet. Han berättar om en uppväxt med en ensamstående mamma i en förort till Göteborg, om koncentrationssvårigheter och problem i skolan, och om hur gänget kunde erbjuda den gemenskap och det sammanhang han saknat. På Fryshuset i Stockholm har man räknat ut att en gängmedlem kostar samhället 23 miljoner kronor under en 15-årsperiod. Det är lågt räknat och många hävdar att det i själva verket handlar om det tre- eller fyrdubbla. Till det kommer det lidande som drabbar brottsoffer, anhöriga och andra i gängets närhet. Det finns alltså stora vinster att göra på att få bukt med gängen - får man genom olika vård- och stödinsatser bort en gängmedlem från gatan så går samhället med vinst från första dan. Det berättar Camila Salazar Atias som är kriminolog och verksamhetsledare på Fryshuset där man sedan flera år hjälper gängmedlemmar som vill hoppa av. Programledare är Urban Björstadius.

Vissa platser är betydligt mer utsatta för brott än andra. De kallas för hot spots och enligt ny forskning så finns de i de flesta svenska städer. Fredrik Marklund är utredare vid Brottsförebyggande rådet och han säger att det finns goda förutsättningar för polisen att koncentrera sitt arbete mot just de här platserna. Vetenskapsradion Forum följde med Stockholmspolisen ut i fredagsnatten till en av Stockholms hot spots, Liljeholmstorget, och vi hör helginsatsledaren Andreas och analytikern Lena Svensson berätta om hur Söderortspolisen arbetar för att förebygga brott där. Under senare tid har vi kunnat bevittna hur folk i länder som Tunisien, Egypten och Libyen har störtat diktatorer i sin kamp för demokrati. Inom statsvetenskapen har man tidigare betonat att sådana här demokratiseringsprocesser tar lång tid att genomföra. Ny forskning ställer dock detta på huvudet - i själva verket går övergången från diktatur till demokrati på drygt två år. Det är tre forskare vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet, zoologen Patrik Lindenfors, matematikern Fredrik Jansson och statsvetaren Mikael Sandberg, som har analyserat alla övergångar mellan diktatur och demokrati som någonsin har ägt rum. Programledare är Urban Björstadius.

Under ett par tidiga år på 70-talet sker en rad uppmärksammade våldtäkter och överfall på unga kvinnor i i stadsdelarna runt Haga i Göteborg. Gärningsmannens tillvägagångssätt är synnerligen förslaget och följer ett och samma mönster: Under de tidiga morgontimmarna tar han sig maskerad in genom öppna fönster eller petar upp låskolvar på dörrar hos ensamma kvinnor, inte sällan boende på nedre botten. I Polisens omfattande förundersökning framkommer senare att han sett ut och kartlagt sina offer i förväg och i oktober 1974 döms den då 28 årig gärningsmannen för 16 våldtäkter och överfall till fyra års fängelse. Här borde en av vår tids värsta våldtäktsmän vara stoppad från att begå fler brott. Men 1982, åtta år efter rättegången i Göteborg gör Stockholmspolisen en fasansfull upptäckt. Den man som dömdes för våldtäkterna i Göteborg blev efter två år villkorligt frigiven. Han flyttar då till stadsdelen Södermalm i Stockholm och kommer under åren 1978-1982 att göra sig skyldig till ytterligare ett tiotal våldtäkter, och överfall. Återigen är offren ensamboende unga kvinnor. Producent: Emma Janke