Podcast appearances and mentions of carl von linn

Hur mycket känner du till om Carl von Linné? Att han kallades för Blomsterkungen och gav växterna latinska namn och kom från Småland? Men det finns oändligt mycket mer att få veta om honom. Hans liv var verkligen helt otroligt! Lyssna till hur en fattig prästson för mer än 300 år sedan tog sig hela vägen till att bli en av världens allra främsta botaniker!

Tämän viikon Aristoteleen kantapää -ohjelmassa kasvitieteiden professori Jouko Rikkinen auttaa toimittaja Pasi Heikuraa jäsentämään Carl von Linnén kehittämää eliöiden tieteellisten nimien järjestelmää. Ohjelmassa kaivetaan myös hiekoitussoraa kiven alta ja lopuksi kysytään, miten seppä soveltuu suutarin toimiin. Ohjelman ovat toimittaneet Pasi Heikura ja Tina Cavén.

Der schwedische Naturforscher Carl von Linné erfasste im 18.Jahrhundert die damals bekannte Tier- und Pflanzenwelt und brachte sie in eine logische Ordnung. Dazu führte er die binäre Benennung der Organismen ein. Dieses System ermöglicht es Wissenschaftlern, sich über Arten in einer präzisen und standardisierten Sprache auszutauschen. Autorin: Susanne Hofmann

Arbre des dieux ou des sorcières, tantôt infernal, tantôt protecteur, le Noyer est capable d'éliminer la concurrence tout autour de lui. Cet étrange pouvoir est à l'origine de nombreuses légendes et croyances. Le Noyer commun est la seule espèce spontanée de la famille des Juglandacées en Europe. Introduit dans toute l'Europe méridionale, il est abondamment cultivé pour son bois recherché en ébénisterie et ses fruits. Baptisé Juglans regia par Carl Von Linné. Son nom vient du latin “Jovis glans” que l'on peut traduire par « gland de Jupiter ». L'épithète “regia” vient du latin regius se traduisant par « royal ». Cette dénomination s'est faite en comparaison au gland du chêne consommé par les paysans. Le Noyer a la faculté d'empêcher la croissance des autres plantes qui poussent dans son voisinage grâce au juglon. Cette substance présente dans les feuilles et l'écorce bloque la germination des graines et perturbe la croissance des autres plantes. Cet effet d'inhibition serait à l'origine de superstitions populaires disant que se coucher sous un noyer n'est pas sans danger. Au XVe siècle, une légende alsacienne disait qu'une femme qui voulait garder son mari se doit de garder en son soulier une feuille de Noyer cueillie la nuit de la Saint Jean. Par contre, en Pays de la Loire, il est dit que si les racines de l'arbre pénètrent dans l'écurie, les animaux périssent. Selon une légende italienne, le grand sabbat des sorcières avait lieu sur les rives de la rivière Sabato sous un Noyer colossal environné d'éclairs et de déflagrations. L'écorce du Noyer ainsi que le brou de noix sont utilisés par les herboristes pour leurs propriétés antiseptiques et antifongiques. Froissées, les feuilles fraîches font fuir les insectes.   Rédigé par Cédric Daguet _______  

En enkel prästson från djupaste Småland blev hela världens blomsterkung. Men hur gick det till? Lyssna så får du den kondenserade berättelsen.Avsnittet är tidigare publicerat i Allt du velat veta på 5 minuters eget flöde här på Acast, där du också hittar nya avsnitt då och då.Facebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonProduceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi svenskar har alltid varit bra på att ta till oss nya trender, och på senare år har vi blivit extra snabba på att anamma precis allt som kommer från USA. Men kan man verkligen bara kopiera ett annat lands … Continue reading →

Sinebrychoffin taidemuseon Linné ja pieni pala paratiisia -näyttelyssä syvennymme puutarhaan ja kukkiin maalaustaiteessa. Suomen puutarhahistorian alkuvaihe liittyy luonnontieteilijöihin Pehr Kalmiin (1716–1779) ja hänen opettajaansa Carl von Linnéhen (1707–1778). Ajan puutarhataiteen kytkös kasvitieteelliseen tutkimukseen oli vahva. Harvinaiset kasvit olivat puutarhurin ylpeyden aihe. Kukkien rooli maalaustaiteessa symbolina tai ornamenttina kehittyi 1600-luvulla varsinaiseksi kasvimuotokuvaksi ja silloin syntyi kukka-asetelmat. Taiteesta tuli myös tärkeä osa luonnontutkimusta. Kukkamaalaukseen erikoistuneet taiteilijat, olivat suuremmaksi osaksi naisia. Millaisen jäljen he jättivät kasvitieteellisiin julkaisuihin? Kuka Carl von Linné oli? Linnén läpimurtoteos Systema Naturae julkaistiin Leidenissä vuonna 1735. Teoksessa Linné esitti ensimmäisen kerran luokittelujärjestelmänsä, joka kohotti hänet kansainväliseen maineeseen ja tieteen historiaan. Ohjelman vieraina ovat museonjohtaja Kirsi Eskelinen, kuraattori Claudia de Brün ja filosofian tohtori Julia Donner. Ohjelman juontajana on Pia-Maria Lehtola.

Carl von Linné har under århundraden hyllats för sitt arbete att kartlägga naturen. Redan på 1700-talet, när han systematiserade växter och djur, myntades frasen "Gud skapade och Linné ordnade". Men på senare år har hans delaktighet i statens kampanj mot samer och hans nedsättande beskrivningar av asiater och afrikaner fått uppmärksamhet. Han har kallats både rasismens stamfader och en av världshistoriens mest inflytelserika rasistiska ideologer. Hur såg Linnés liv ut? Och kan man verkligen kalla honom rasistisk?

Jenny känner sig lite sliten efter en vecka med gala, Nyhetsmorgon och torpstädning. Victoria har bara rört sig mellan jobbet, hemmet och mataffären och ser fram emot att få åka till sommarhuset på Öland och ta det lugnt. I veckans avsnitt djupdyker vi i sommarhus, kulturarvsväxter och ängsblommor. Jenny levererar inte mindre än två historielektioner om pelargoners bakgrund och Victoria berättar hur du ska göra för att anlägga en äng. Dessutom bjuds det på poesi, grusbonanza och 13-åriga Victorias traumatiska upplevelse på ett arbetsläger i Finland. Maila till oss: rodavitarosenpodden@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad är det som får Anders att luka illa och vem är egentligen hans största idol livet (förutom Carl Von Linné), See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I den här inspelningen samtalar Lunds universitets moderator Anna Clara Törnqvist med Gunnar Broberg, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria, om mannen som inventerade nationen på nyttigheter och som skickade ut sina lärjungar till världens alla hörn, i många fall till martyrdöden. Lunds universitet deltar digitalt på Bokmässan i Göteborg 2020 – med drygt 20 inspelade samtal med forskare och författare knutna till universitetet.

Hej och välkommen till det första inspelade avsnittet av Osvenskheter. Tanken är att jag, en vanlig halvt allmänbildad kis, leder och ställer frågorna till Tobias Hübinette. Förhoppningsvis blir varje samtal både intressant och upplysande eftersom Tobias är en av Sveriges ledande forskare vad gäller Sverige, svenskhet, migration, ursprung och identitet.Inledningsvis pratar vi lite om våra barndomar vilket leder in på hur det kom sig att Tobias började intressera sig för stamtavlor och genealogi. Tobias berättar sedan om ett av hans senaste projekt: En genomgång av hur dags- och veckopress skriver om ras från efterkrigstiden och fram till nu. Det blir också lite historik kring svensk rasforskning/rasbiologi och hur Carl von Linné fått hela världen att tala om människor som svarta eller vita. Avslutningsvis berättar Tobias hur han skulle ena landet - om han vore kung eller president. Ha en trevlig lyssning!Per Han Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Per vinner nobelpriset i medicin för sina rasteorier och vi lyckas spåra ner Carl von Linnés sista lärljunge; Bilan Osman.

I sann Bard-anda uppmanar den finska krönikören Nicolas von Kraemer oss att överge Black Lives Matter-uppropet eftersom det förminskar de svarta. Detta i dagstidningen Hufvudstadsbladet. Samtidigt, år 2020, medan demonstrationer pågår, hängs svarta män ifrån träd av oidentifierade och skjuts i ryggen av polis. Dagstidningar tillåter krönikörers flirtar med extremhögern passera okommenterat. Provokation med människors liv som insats. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Djuronsdag och Ted är tillbaka med sina två minisköldpaddor Lars-Vegas och Skal-Per. Sköldpaddor och groddjur är det vi fokuserar på idag och vi ringer upp Vide Ohlin som jobbar med att bevara groddjur i Stockholm. En annan man känd för sitt arbete med natur och fauna är Carl von Linné som inte bara artbestämde naturen utan även delade in människor i olika raser och har kallats för rasbiologins fader. Historikern Henrik Arnstad hjälper oss reda ut vem och hur rasistisk Linné egentligen var.

11 juni. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras städning av historien.Med Ivar Arpi. Som gäster deltar Håkan Boström och Henrik Höjer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gunnar Broberg ger oss en ny bild av Carl von Linné, både som ett geni och som en personlighet som kunde ha haft ADHD och som planlade sitt liv redan vid 23 års ålder. Linné skapade naturens ordning, han inventerade, klassificerade och beskrev växter, stenar och människor. Gunnar Broberg intervjuas av Lotta Gröning.

I andra delen av Dolda Faktas Carl von Linnéföljetong fokuserar vi på när Linné var helt ute och cyklade. En mörk historia med inslag av försök till barnhandel, tvivelaktiga källor och problematiska rasteorier, då Linné försökte bevisa existensen av människosläktingen Troglodyten.

I första delen om Carl von Linné pratar vi om Linné som en 1700-talets mythbuster som reser runt och avslöjar vidskepelse och bedrägerier. I detta avsnitt får ni höra om hur en ung Linné avslöjade en falsk hydra i Hamburg samt påstådda jätteben i en kyrka på Gotland. Vi kommer även prata om Viktor Rydbergs teosofiska kopplingar, Sven Otto Littorins fuskexamen, Kent Werne, Svamp-Bob Fyrkant, domedagsfiskar, Swedenborg och massor av annat.

Del 2 i ett fantastiskt dubbelavsnitt från PFUS. Vad definierar en musikgenre? Enligt Wikipedia är en genre: En genre är en inriktning eller underordning av en konstform. Ordet genre är ett lån från latinets genus, klass, släkte, börd, kön. Funderingar: Ett visst sound på gitarrerna? Trummorna? Mixningen? Sången? Hur snabbt ska en person kunna säga Läs mer ...

Del 2 i ett fantastiskt dubbelavsnitt från PFUS. Vad definierar en musikgenre? Enligt Wikipedia är en genre: En genre är en inriktning eller underordning av en konstform. Ordet genre är ett lån från latinets genus, klass, släkte, börd, kön. Funderingar: Ett visst sound på gitarrerna? Trummorna? Mixningen? Sången? Hur snabbt ska en person kunna säga Läs mer ...

Fakta om vår mest kända vetenskapsman som tydligen inte alltid var så värst vetenskaplig. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Après nous être intéressés aux changements climatiques à travers le temps, après avoir raconté un grand récit des 540 millions d’années du vivant, dans le cadre de la Tram’ du temps, voici venu le temps de se focaliser sur l’une des plus vieilles espèces végétales : le palmier. Une histoire gorgée de soleil, de rêves et d’exotisme. Pour les botanistes européens, elle représente un certain graal. En 1753, le grand naturaliste Carl Von Linné n’en reconnaissait que 9 espèces et toutes étaient américaines. Prenez conscience de la chance que vous…

Après nous être intéressés aux changements climatiques à travers le temps, après avoir raconté un grand récit des 540 millions d'années du vivant, dans le cadre de la Tram' du temps, voici venu le temps de se focaliser sur l'une des plus vieilles espèces végétales : le palmier. Une histoire gorgée de soleil, de rêves et d'exotisme. Pour les botanistes européens, elle représente un certain graal. En 1753, le grand naturaliste Carl Von Linné n'en reconnaissait que 9 espèces et toutes étaient américaines.Prenez conscience de la chance que vous avez car, vous, même si vous ne portez pas dans votre coeur l'amour des plantes et du végétal, vous avez déjà vu plus d'espèces de palmiers que l'un des fondateurs des sciences naturelles. Nantes, l'un des grands ports européens, a vu partir les bateaux vers le soleil et les paysages sculptés par les palmiers. Imaginez un marin, breton, embarquant sur un trois-mats au cœur du XVIII siècle. Il n'a pas encore National Geographic pour lui montrer depuis son enfance des images des pays lointains, seules les histoires des vieux marins du Quai de la Fosse sont arrivées à ses oreilles. Il doit attendre des semaines de navigation pour entendre enfin crier « terre ! » et apercevoir ces côtes sublimes de sable fin et ces arbres qui font rêver : les cocotiers. Pour les Européens, ils constituent un parfait parasol naturel, mais prenez garde ! Car chaque année, ces palmiers tuent plus quinze fois que des requins. De quoi rendre un peu plus bad ass le règne végétal.Mais la famille des palmiers ne se résument pas aux systèmes côtiers. On les retrouve bien sûr dans les déserts où ils sont synonymes d'oasis, et surtout dans la plupart des forêts tropicales du monde où leur réelle diversité se dévoile. Invités Marc Jeanson, responsable de l'herbier du Museum d'Histoire Naturelle de Paris, spécialiste des palmiers Frédéric Tournay, responsable des inventaires du jardin botanique de l'Université de Strasbourg, spécialiste des palmiers. CréditsUne émission dans le cadre de la Tram' du temps, animée par Maxime Labat avec Valentin Briche, Marion Tournemine, Agathe Petit et Cathy Dogon. Réalisation : Cathy Dogon. Musique Harry Nilsson – Put the lime on the coconut Harry Belafonte – Island in the sun

I detta relevanta specialavsnitt av Snacka Videospel rapporterar vi om våra första ljusår i No Man's Sky och vi förklarar vad spelet är och vad det går ut på. Skall man leka Carl Von Linné och utforska, döpa och hitta saker eller skall man dricka upp den intergalaktiska rom-flaskan och bli rymdpirat? Lyssna och få reda på mer! Ha en trevlig Fredag!

Carl Von Linnés bästa kompis Johan ser inte skillnad på röda vinbär och lingon när vi är på Mosebacke Etablissement (Vilket Henrik inte kan uttala) och äter en chokladmosse. Gott som fan! Gå hit och fika, luncha, ta en bira eller bara titta på utsikten över Stockholm från höjden.

Jetzt im September haben wir ein bisschen Zeit für Hintergrund. Die westliche Honigbiene trägt den lateinischen Namen Apis mellifera für Gattung und Art. Darunter steht "Linnaeus 1758". Carl von Linné - der schwedische Naturforscher - hat auch die Honogbiene zuerst wissenschaftlich beschrieben, er hat ihr den lateinischen Namen gegeben. Nicht nur Tiere hat er benannt, sondern auch unzählige Pflanzen. Dazu musste er sie zunächst systematisieren. Bei den Pflanzen tat er das durch deren "Sexualorgane", Staubblätter und Fruchtblätter. Linneus, so sein Name in lateinischer Form, war leitender Gärtner des Botanischen Gartens von Uppsala. 1745 legte er eine Blumenuhr an, die mit dem zeitlich unterschiedlichen Aufblühen von Blumen im Laufe des Tages die Uhrzeit anzeigte. Wirklich bekannt und berühmt wurde Carl von Linné jedoch durch sein Bemühen, die Arten der Natur zu sortieren und zu katalogisieren. Er entwickelte eine Taxonomie von Tieren und Pflanzen, die mit ihren lateinischen Doppelnamen auch heute noch als „Katalog des Lebens“ von all jenen verwendet wird, die sich praxisbezogen mit Lebewesen beschäftigen. Wissenschaftlich entwickeln sich vor dem Hintergrund genetischer Untersuchungsmethoden die Konzepte der Unterscheidung von Arten nun in eine völlig andere Richtung. Künftige Taxonomien aufgrund von DNA-Basensequenzen scheinen jedoch den praxisbezogenen Zweck des Umgangs mit Arten und Artkonzepten nicht zu erfüllen. Wir besuchen Linnés Nachfolger in Uppsala, in Schweden, und versuchen die Frage zu beantworten, er die Taxonomie der Natur entwickelt hat, und in welcher Weise sie heute noch notwendig und zeitgemäß ist. Danach geht es nach Berlin, ein Gespräch mit Melanie von Orlow vom Naturschutzbund Deutschland. Thema: die Asiatische Hornisse hat es von China über Frankreich her kommend nach Deutschland geschafft. (Link zur Pressemitteilung). Im Gespräch erzählt sie, was das für Bienen und Imker bedeuten könnte. Buchtipp: Melanie von Orlow, Imkern in der Großraumbeute. Korrespondentenbericht: Alexander Würtenberger vom Bienenzuchtverein Hippach-Ramsau-Schwendau im Zillertal. Happy Listening!

Jetzt im September haben wir ein bisschen Zeit für Hintergrund. Die westliche Honigbiene trägt den lateinischen Namen Apis mellifera für Gattung und Art. Darunter steht "Linnaeus 1758". Carl von Linné - der schwedische Naturforscher - hat auch die Honogbiene zuerst wissenschaftlich beschrieben, er hat ihr den lateinischen Namen gegeben. Nicht nur Tiere hat er benannt, sondern auch unzählige Pflanzen. Dazu musste er sie zunächst systematisieren. Bei den Pflanzen tat er das durch deren "Sexualorgane", Staubblätter und Fruchtblätter. Linneus, so sein Name in lateinischer Form, war leitender Gärtner des Botanischen Gartens von Uppsala. 1745 legte er eine Blumenuhr an, die mit dem zeitlich unterschiedlichen Aufblühen von Blumen im Laufe des Tages die Uhrzeit anzeigte. Wirklich bekannt und berühmt wurde Carl von Linné jedoch durch sein Bemühen, die Arten der Natur zu sortieren und zu katalogisieren. Er entwickelte eine Taxonomie von Tieren und Pflanzen, die mit ihren lateinischen Doppelnamen auch heute noch als „Katalog des Lebens“ von all jenen verwendet wird, die sich praxisbezogen mit Lebewesen beschäftigen. Wissenschaftlich entwickeln sich vor dem Hintergrund genetischer Untersuchungsmethoden die Konzepte der Unterscheidung von Arten nun in eine völlig andere Richtung. Künftige Taxonomien aufgrund von DNA-Basensequenzen scheinen jedoch den praxisbezogenen Zweck des Umgangs mit Arten und Artkonzepten nicht zu erfüllen. Wir besuchen Linnés Nachfolger in Uppsala, in Schweden, und versuchen die Frage zu beantworten, er die Taxonomie der Natur entwickelt hat, und in welcher Weise sie heute noch notwendig und zeitgemäß ist. Danach geht es nach Berlin, ein Gespräch mit Melanie von Orlow vom Naturschutzbund Deutschland. Thema: die Asiatische Hornisse hat es von China über Frankreich her kommend nach Deutschland geschafft. (Link zur Pressemitteilung). Im Gespräch erzählt sie, was das für Bienen und Imker bedeuten könnte. Buchtipp: Melanie von Orlow, Imkern in der Großraumbeute. Korrespondentenbericht: Alexander Würtenberger vom Bienenzuchtverein Hippach-Ramsau-Schwendau im Zillertal. Happy Listening!

#151/WH - Portrait: Carl von Linné

Carl Von Linné blev världskänd när han kategoriserade i växtriket. Men i Linnés fotspår följde även andra svenskar som var övertygade om att de kunde använda samma metoder för att kategorisera bland människor. Skallar mättes och gravar plundrades, allt i vetenskapens namn. Under 1800-talet sitter vetenskapsmännen runt om i världen och försöker komma underfund med varifrån de olika raserna och folkslagen härstammar ifrån. Men i Sverige har vi alltid satt särskilt stor tilltro till männen i vita rockar och därför är det inte heller konstigt att vi blir först i världen med ett statligt institut för rasforskning under 1900-talet. Men forskningen, som handlar om den rena nordiska rasen, balanserar hela tiden på gränsen till en mörk avgrund. Till slut antar forskningen den form som man kanske borde anat. När forskningen övergår till att handla om rashygien finns det plötsligt inte längre plats för de människor som inte uppfyller de kroppsliga idealen på en lång, blond, muskulös nordbo. P3 Dokumentär berättar historien om den svenska rasbiologin och det rasbiologiska institutet i Uppsala. Producerat av: Kristofer Hansson Sändes första gången: 6 december 2009