Podcasts about joakim paasikivi

Ryktet går om att Putins helikopter skulle ha attackerats. Samtidigt utökar Ryssland attackerna mot ukrainska städer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bilderna av Vladimir Putin är just nu flera. En härförare mitt i striden. En landsfader som skyddar Ryssland och bjuder på kefir.Hör Joakim Paasikivi, militärexpert kopplad till advokatbyrån Mannheimer Swartling. Lubna El- Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.Manus programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Vapenvila i tre dagar - det är Rysslands president Vladimir Putins senaste förslag. Men beskedet har inte tagits emot väl av Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som vill ha vapenvila omgående. Sedan Donald Trump tog över som president i USA har han försökt få till förhandlingar mellan Putin och Zelenskyj, utan direkta framgångar. Nu verkar det som att även Trump tröttnat på det spel som han anser att Putin spelar. Vad skulle en tre dagar lång vapenvila innebära? Vad händer om Trump tröttnar på att fredsförhandla och skulle Ryssland vara redo att sluta kriga? Gäst: Joakim Paasikivi, senior rådgivare på Mannheimer och Swartling. Programledare/producent: Jenny Ågren. Klipp från: Sky News Australia. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Trots ukrainska nederlag både på slagfältet och i diplomatin finns det mycket som talar för Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har inte varit speciellt kul för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sen Trump tillträdde som president i USA för nästan hundra dagar sedan.Förutom att kalla Zelenskyj för diktator och skylla kriget på honom har Trump hunnit både pausa och sedan återuppta det militära stödet till Ukraina. Trots en förhållandevis kort paus hann det få konsekvenser.– När Trump-administrationen frös stödet till Ukraina var det framförallt underrättelsestöd och det gemensamma stabsarbetet med planläggning och måluttag som blev omedelbart lidande på den ukrainska sidan. Och här säger man från Ukrainas håll att det bidrog till att man inte kunde hålla Kursk, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi som är senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Efter sju månaders strider inne i Kursk tvingades nyligen de ukrainska trupperna retirera och släppa det som länge såg ut att vara Ukrainas viktiga kort i en framtida förhandling med Ryssland. Nu finns en oro över vad som händer i framtiden med USA:s stöd och då främst vad som kommer hända med det så viktiga underrättelsestödet.En annan oro är hur Ukraina ska klara sitt luftförsvar utan USA och det så effektiva Patriot-systemet. I Europa finns ett liknande franskt system, SAMP-T, men det tar tid att få fram tillräckligt mängd robotar.– Medieuppgifter gör gällande att det tar 18 månader att tillverka en robot till SAMP-T-systemet. Så det skulle vara ett avbräck om man tar bort Patriot-systemet eller inte fyller på robotarna. Då kommer ukrainska städer att drabbas hårdare, säger Joakim Paasikivi.Det finns alltså problem på slagfältet, men ännu mer i diplomatin, för det har blivit allt tydligare att USA ser Ryssland som den man ska förhandla med om ett fredsavtal. Zelenskyj verkar vara en sidofigur i Trumpadministrationens ögon. Förklaringen kan ligga i att USA har andra intressen än enbart fred i Ukraina.– Det här gäller nu mycket mer än bara Ukraina, säger Hanna Smith, en finländsk Rysslandsexpert och gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Det hon syftar på är bland annat Irans försök att skaffa kärnvapen. Det vill USA stoppa och Ryssland som har goda relationer med Iran kan ha blivit en del även i de förhandlingarna, tror Hanna Smith. Det här skulle också förklara USA:s inställning till Ukraina som skiljer sig så markant från Europas.– Vi ser rollen av Ukraina för europeisk säkerhet och framtid som helt central, men för USA är det inte lika centralt, säger Smith.Trots att mycket inte går Ukrainas väg, så betyder inte det att Ryssland blir starkare, åtminstone inte militärt. Det har ryktats om en större rysk offensiv under våren men vid fronten verkar det tvärtom som att det lilla tryck som Ryssland byggt upp istället ebbar ut. Till exempel skjuter de ryska trupperna färre robotar än tidigare.– Och det måste ju bero på någonting och jag tror inte det beror på snällhet från rysk sida, utan det är nog någon form av brist på komponenter, säger major Roger Djupsjö som arbetar mycket i Ukraina med utbildning och det svenska stödet.Den amerikanska försvarsmakten, som sitter på mer underrättelseinformation än de flesta, pekar också på att Ryssland har problem. Dem amerikanska Natochefen i Europa som har tillgång till mer underrättelseinformation än de flesta säger att Ryssland har färre stridsfordon och svårare att rekrytera soldater till fronten än tidigare. – Ukrainarna är i en väldigt stark försvarsposition just nu och förbättrar vecka för vecka sin förmåga att mobilisera och stärka sina positioner, sade den fyrstjärniga generalen Christopher Cavoli nyligen i den amerikanska senatens försvarsutskott.Ukraina har inte lika stora problem och har därför tiden på sin sida, men den politiska makten agerar trots det som att det vore tvärtom.– Så vad som kommer från Washington och Moskva, från de politiska kretsarna är inte alls samma sak som kommer från de militära kretsarna. Inte ens de amerikanska militära kretsarna. Så även med uteblivet amerikanskt stöd, vilket vore dåligt för Ukraina, så har man en förmåga att fortsätta att försvara landet, säger Joakim Paasikivi.Text: Kalle GlasMedverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.Roger Djupsjö, major och lärare på Försvarshögskolan.Hanna Smith, finländsk Rysslandsexpert å gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljud: CBS, Forbes, X, Youtube, SR, Wilson University, C-span

Oljepriset dyker och den ryska reservfonden är på rekordlåga nivåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör: Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska Institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Joakim Paasikivi, militärexpert och senior rådgivare på Mannheimer Swartling. Ekots Johanna Melén, radions tidigare Moskvakorrespondent.

Putin öppnar för samtal med Europa om vägen till fred. Men villkoret är att byta ut Ukrainas regering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör militärexpert Joakim Paasikivi. Tidigare Moskvakorrespondenten Stig Fredrikson. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgre och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson MalmströmTekniker: Jakob LalérInspelat på live-evenemanget Poddfest 29 mars.

Nu har det gått tre år sen Ryssland invaderade Ukraina. Den senaste veckan har USA agerat hårt för att få till ett avslut på kriget och Donald Trump och Volodymyr Zelenskyj har sagt både det ena och andra om varandra. I förra veckan inleddes fredssamtal mellan USA och Ryssland men Ukraina fick inte vara med. Världsläget kändes ännu mer spänt än vanligt och många undrade om USA bytt sida. Går det att få ett slut på kriget utan eftergifter? Vad måste de båda sidorna göra och hur mycket kan Donald Trump bestämma utgången? Gäst: Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på Mannheimer och Swartling. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: SVT, ABC News Australia, SKy News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Underskattas Rysslands krigföring i världen i dag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här är avsnittet som samlar era frågor till gästerna!Hör Joakim Paasikivi, militärexpert och senior geopolitisk rådgivare. Fredrik Löjdquist, chef för centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet och Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och Ukrainakorrespondent.Programledare Fredrik WadströmProducent Marina Nilsson Malmström

Tre år har gått sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Militärexperten Joakim Paasikivi gästar studion.Marknaderna pustade ut efter tyska valet. Di:s reporter Malin Rising rapporterar från Berlin. Programledare: Fredrik Lennander.

Den säkerhetspolitiska kartan ritas om, medan utspelen haglar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysslands och USA:s utrikesministrar ses för att prata om det ryska anfallskriget. Det pratas om en framtid med utomordentliga möjligheter till samarbete kring politik och ekonomi.Dessutom chock och akutmöte vid säkerhetskonferensen i München, där Europa fick höra från att Ryssland inte är det stora hotet.Hör Joakim Paasikivi, militärexpert och senior geopolitisk rådgivare. Fredrik Löjdquist, chef för centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Ukrainas huvudstad Kiev.Programledare Fredrik WadströmProducent Marina Nilsson Malmström

Det förbjudna klustervapnet är effektivt på slagfältet samtidigt som det skördar civila liv. Trots det vill allt fler tillåta vapnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1940 fick världen för första gången se de grymma effekterna av klustervapnet när nazi-Tyskland släppte klusterbomber över den engelska staden Ipswich. De små bomberna singlade ner i små fallskärmar som påminde om små, dödliga fjärilar.Sedan dess har vapnet både blivit effektivare och farligare.– Det är ett extremt effektivt vapen. Den täcker en mycket större yta än andra konventionella ammunitionstyper, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, tidigare lärare på Försvarshögskolan, idag senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Klustervapnet är oftast en kapsel som antingen kan släppas med flyg eller skjutas iväg med artilleri eller med en robot. När kapseln närmar sig sitt mål öppnas den och fäller ut flera mindre sprängladdningar som slår ned över en stor yta.Finessen ligger i att den som skjuter inte behöver var speciellt pricksäker för att träffa - men det här gör också vapnet kontroversiellt.– Att man inte kan styra vapnet innebär ju både att det kan bli urskiljningslösa attacker mot civila, det vill säga att många civila dör eller skadas, men det är också ett krigsbrott, säger Måns Molander, Nordenchef på människorättsorganisationen Human Rights Watch.Förutom att slå urskiljningslöshet, så fylls marken av klusterammunition som inte exploderat, så kallade blindgångare. Dessa skapar ett minfält där klustervapen använts.– De kan ligga kvar i år, eller decennier innan de exploderar. Och tyvärr så ser de inte så farliga ut. De ser nästan ut som små leksaker. Det kan vara lockande att börja försöka ta bort dem själv, säger Molander.Den dåliga träffsäkerheten i kombination med den stora andelen farliga blindgångar har lett till att vapnet främst drabbar civila, och det kan ske flera decennier efter det att kriget är slut.Till exempel röjs fortfarande klusterammunition i Laos efter bomber USA släppte under Vietnamkriget på 60-och 70-talet.Förbjuder vapnetGenom FN försökte världens länder enas om ett förbud mot klustervapen, men utan att lyckas. Norge tog då på sig ledartröjan och lyckades 2008 ena tillräckligt många länder som var villiga att skriva på ett förbud.– Det kallades därför Oslo-processen och 2007-2008 förhandlade man fram en internationell konvention som reglerar det här vapnet genom att förbjuda det men också förbjuda förvaring och hantering av vapnet, och uppmana till förstörelse av de förråd som finns kvar, säger Molander.Trots att flera länder skrev på och levde upp till konventionens krav fanns en svaghet. Stormakterna USA och Ryssland skrev inte på, och kanske lite mer förvånade; inte heller Sverige.Anledningen till att Sverige drog sig från att ratificera konventionen var Bombkapsel 90.Det svenska klustervapnetBombkapsel 90 är ett klustervapen utvecklat för JAS 39 Gripen. Kapseln är tre och en halv meter lång och väger 600 kilo. När kapseln glider mot sitt mål släpps 72 mindre spränggranater ut som täcker en yta stor som flera fotbollsplaner.Om Sverige skriver på konventionen innebär det slutet för bombkapsel 90 och det är inte den dåvarande svenska regeringen sugen på.– Man får då ersätta den med andra alternativ som är lite mer skrymmande och det blir ett större logistiskt avtryck. Man kan säga att det är en kostnadsfråga, säger Martin Hagström på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.Bombkapsel 90 ger mycket pang för pengarna, ett lika effektivt vapensystem hade helt enkelt kostat för mycket. Sverige och flera andra länder försöker istället omförhandla konventionen, bland annat vill man att förbudet bara ska gälla äldre klustervapen. Argumentet från den svenska sidan är att vapensystem som det svenska bombkapsel 90 inte har samma problem med blindgångare.– Den lämnar ingen exploderad ammunition eller oerhört låg sannolikhet jämfört med alla andra alternativ, Martin Hagström FOI.Granaterna inne i bombkapseln hade ett elektroniskt tändsystem som drevs av ett batteri, men när batteriet laddat ur efter några dagar är de eventuella blindgångarna inte längre farliga. I slutänden gjordes ingen undantag i konventionen - och efter påtryckningar från bland annat EU ratificerade slutligen Sveriges konventionen om klustervapen 2012.Länder slopar förbudetI mars i år lämnar Litauen konventionen om klustervapen, det blir första gången någonsin ett land lämnar en vapenkonvention.Strax innan jul kom nyheten att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna öppnar för att även Sverige ska lämna avtalet och återinföra klustervapen i det svenska försvaret.Att debatten blossat upp i flera länder beror på vad som sker i Ukraina som inte skrivit på konventionen. Utan klustervapnet hade underläget mot Ryssland varit större.– Det har räddat ukrainska liv, det är alldeles klart därför att det är en effektiv vapentyp. Det är lätt att förbjuda vapen när man tror att man aldrig kommer att behöva dem. Men när man väl behöver dem så är det tydligt att det här är välfungerande vapentyper. Kalle Glas, GränsMEDVERKANDE:Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och producentJoakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch.Martin Hagström forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Ljud från: SR, CNN, DW, Youtube, X

Frågorna haglar efter veckoslutets säkerhetskonferens i München. Vilka möjligheter har Ukraina att säga nej tack till fredsavtal med Ryssland? Kan europeiska soldater i Ukraina bli verklighet? Och vem säger att Putin överhuvudtaget vill ha fred? I Slaget – dagens debatt möts tidigare agmbassadören i Moskva René Nyberg, Jakob Hedenskog, analytiker vid Utrikespolitiska institutet i Sverige och svenska försvarsexperten Joakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Varför har den efterlyste Vladimir Putin inte gripits ännu? Vad är Putins ledarstil? Hur kan FN tolerera att Ryssland blockerar alla försök att stärka Ukrainas förmåga att försvara sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här är avsnittet som samlar era frågor till gästerna!Hör Joakim Paasikivi militärexpert, Jakob Hedenskog analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén Ekots tidigare Moskvakorrespondent.Programledare Fredrik WadströmProducent Marina Nilsson Malmström

Joakim Paasikivi är överstelöjtnant och militärexpert, med kriget i Ukraina har han hamnat allt mer i offentligheten. I P4 Extra Gästen berättar han om när kriget tar slut, hur han hade kunnat bli kunglig och om varför han tycker så mycket om katter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nya sanktioner mot Ryssland, rubriker om ett ras för rubeln, krisåtgärder införs medan Putin manar till lugn. Dessutom dödas en toppgeneral i Moskva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Putins uppmaning till lugn tvärtom ökar den ekonomiska oron. Medan människorna får det allt svårare stöldmärker flera butiker smörpaket när priserna stiger.Hör Joakim Paasikivi, militärexpert på säkerhetsföretaget SRI. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Ukrainas president öppnar upp för eftergifter i kommande förhandlingar. Men sätter samtidigt press på omvärlden om säkerhetsgarantier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omvärlden följer nu Donald Trumps varje steg i förberedelserna inför hans nya presidentperiod. Både Putin och Zelenskyj pratar just nu väl om Trump och säger sig vara beredda att arbeta med honom. Frågan är vilka möjligheter USA har att få parterna till förhandlingsbordet alls.Joakim Paasikivi, militärexpert på säkerhetsföretaget SRI. Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Johanna Melén, utrikesreporter på Ekot och tidigare Moskvakorrespondent. Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström

Ryssland övar på en kärnvapenattack och Ukraina skjuter robotar över gränsen. Kriget har eskalerat under den senaste tiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är natten den nittonde november. Ukrainarna ska snart vakna till dag tusen av storskaligt krig. Då lyser plötsligt natthimlen upp i norra Ukraina och flera robotar skjuts i väg över gränsen till Ryssland. USA har till slut gett Ukraina grönt ljus att avfyra robotar mot militära mål på rysk mark.– En del av dem är riktigt viktiga. Till exempel ammunitionsdepåer, staber och en del fasta installationer som är svåra att flytta på, flygbaser och annat, säger Joakim Paasikivi, fristående militär expert och överstelöjtnant.Den första natten har robotarna inte så stor effekt, de skjuts ned enligt ryska källor, men senare träffar de bland annat en flygbas i Kursk och radarn till ett luftvärnssystem som förstörs.De nya robotarna, Atacms, kan skjuta upp till 30 mil. De kommer göra det svårare för Ryssland att backa upp sina trupper med allt understöd som behövs för att kunna strida länge. Nu kan Ukraina lättare komma åt det som finns bakom de ryska anfallsstyrkorna.Ryssland kontrar med kärnvapenDet händer fler grejer dag tusen. Ryssland släpper sin nya kärnvapendoktrin. Ribban för när kärnvapen kan användas sänks.– Den stora skillnaden är att Ryssland nu säger att de kan använda kärnvapen mot ett land som inte själv har kärnvapen, men som har stöd av ett land som har kärnvapen. Så att det gäller nu Ukraina, säger den finländska Rysslandsexperten Hanna Smith.Hon tycker att risken för en rysk kärnvapenattack mot Ukraina ökat, särskilt med taktiska kärnvapen.Ett par dagar senare skjuter Ryssland en, som de kallar experimentell ballistisk robot mot den ukrainska storstaden Dnipro. Det är en robot som ska bära kärnstridsspetsar i normala fall men inte den här gången. Den ryska presidenten Vladimir Putin säger att det är ett svar på att USA låter Ukraina skjuta Atacms in i Ryssland. Han beskriver det som en lyckad kärnvapenövning i pågående krig, även om han inte använder exakt de orden.Det finns fler tecken på att Ryssland trappar upp kriget och fler förklaringar till varför.Medverkande:Hanna Smith, Rysslandsexpert och gästprofessor på College of EuropeJoakim Paasikivi, fristående militär expert och överstelöjtnantProgramledare: Karin Hållsten och Claes AronssonProducent: Kalle GlasLjud från: Sveriges Radio, Reuters, AP, KVUE, CBS News, SVT, The Guardian, Aftonbladet

Donald Trump tar över Vita huset i USA med storslagna planer på en snabb fred i Ukraina. Men redan före valet kom uppgifter om att samtal förs mellan Ryssland och Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör Stig Fredriksson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och USA. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Joakim Paasikivi, militärexpert. Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Varför har Ryssland inte stridsflygplan över Ukraina och vad hände med Putins supervapen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här är avsnittet som samlar era frågor till gästerna!Hör Joakim Paasikivi militärexpert, Stefan Ingvarsson analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet och Johanna Melén Ekots tidigare Moskvakorrespondent.Programledare Fredrik WadströmProducent Marina Nilsson Malmström

Relationen mellan Rysslands Vladimir Putin och Nordkoreas Kim Jong-un har på senare tid blivit allt starkare. I somras skrev länderna på ett samarbetsavtal där de lovar att skydda varandra i händelse av angrepp. Och nu kommer uppgifter om att nordkoreanska soldater är på väg till kriget i Ukraina. Samtidigt fortsätter Ukraina att stå emot Rysslands aggressioner, i ett krig som visar få tecken på att avta. I Kursk-regionen uppges Ryssland ha brutit igenom det ukrainska försvaret, och i gränsstäder pågår evakueringar efter att Ryssland intensifierat sina raketanfall. Och om det verkligen stämmer att nordkoreanska soldater ska strida i Ukraina, kommer Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att stå inför ännu en utmaning. Men vad skulle Nordkorea egentligen vinna på att hjälpa Ryssland med soldater? Gäst: Joakim Paasikivi, Militärexpert. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: BBC News, Euronews. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Nu gör Ryssland den största militära satsningen sedan Kalla kriget. Den kallas En budget för folket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Putins starkaste kort inför ryska folket har alltid varit ekonomin. Så vad säger den militära storsatsningen om hur Putin spelar sina kort just nu?Det är fullt tryck i krigsindustrin samtidigt som det är brist på människor som kan fylla alla lediga jobb i både Ryssland och Ukraina.Hör Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Joakim Paasikivi, militärexpert. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och Radions Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.

Zelenskyj reser runt världen för att ständigt påminna omvärlden om hur mycket som står på spel i Ukraina. Han hävdar att ett fredsavtal kan vara närmare än vi tror, om vi bara ger Ukraina den hjälp de behöver. Han säger att kriget går att vinna. Men hur ser situationen på fronten ut idag, och stämmer det som en del befarar – att tiden håller på att rinna ut för Zelenskyj? I debatten deltar överstelöjtnant i avsked Joakim Paasikivi och tidigare Moskva-ambassadören Hannu Himanen. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Putin påstår att kriget skulle förändras i grunden om Ukraina når längre in i Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vladimir Putin syns allt mer efter sitt utspel om hur hotat Ryssland skulle bli om västliga vapensystem utökade sin räckvidd några mil för att slå ut ryska baser.Samtidigt fortsätter ryska drönare, missiler och robotar att attackera över hela Ukraina. Nu fruktar många ukrainare en kall vinter, när de ryska attackerna slår ut elsystem.Hör Joakim Paasikivi, militärexpert och pensionerad överstelöjtnant. Fredrik Wesslau, tidigare biträdande chef för EU-missionen i Ukraina och nu på Centrum för Östeuropastudier. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. Radions ekonomikommentator Kristian Åström, nyss hemkommen från den årliga säkerhetskonferensen i Kiev.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

En ukrainsk drönarvåg in över Ryssland beskrivs som en av de största attackerna under kriget. Bara 17 km från ryska maktens epicentrum Kreml, attackerar Ukraina Moskvas oljeraffinaderi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ryska raffinaderier och oljeterminaler angrips för att försvåra Kremls angrepp. Dessutom går Ukraina ut med nya vapentyper och presenterar en överljudsrobot.I Svarta Havet sänker Ukraina ett av de ryska fartyg som används för att frakta militärt materiel till ockuperade Krim.Men i Ukrainska staden Poltava attackerar Ryssland en militäranläggning och beskrivs som en av de dödligaste attackerna hittills.Hör korrespondent Lubna El-Shanti på plats i Ukraina, Joakim Paasikivi, militärexpert, radions Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Ukrainas överraskande motoffensiv på rysk mark har nu pågått i över två veckor och landet hävdar att de kontrollerar över 1200 kvadratkilometer i Kurskregionen. Och under natten till onsdag rapporterade Ryssland att de skjutit ner ett tiotal ukrainska drönare på väg mot Moskva, en attack som beskrivs som den största någonsin mot huvudstaden. Samtidigt vädjar president Zelenskyj om att få använda långdistansrobotar från allierade länder mot mål längre in i Ryssland. Enligt vissa experter är det högts troligt att väst kommer att gå med på Zelenskyjs önskan, något som skulle kunna få Ryssland och Putin att återigen skramla med kärnvapen. Så hur pressade är Putin och Kreml just nu? Och hur kan de tänkas svara om Ukrainas framgångar fortsätter? Gäst: Joakim Paasikivi, militärexpert och tidigare lärare på försvarshögskolan. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: ABC NEWS, CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Den ukrainska offensiven skapar svallvågor genom både Ryssland och USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En dramatisk vecka har just utspelat sig. En Ukrainsk offensiv har beskrivits som ett helt nytt kapitel i självförsvaret mot Ryssland. Ukraina har vänd upp å ner på Rysslands invasionskrig genom att ta områden inne i angriparens territorium.Putin ”drar tillbaka sitt generösa erbjudande” kring framtida fredssamtal. Men det så kallade erbjudandet bygger på villkor Ukraina uteslutit som oacceptabla från början.Hör Joakim Paasikivi, militärexpert som tidigare undervisat vid Försvarshögskolan. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Trygve Ulriksen Skogeth, radions utrikesreporter som bevakar Ukraina och Ryssland. Cecilia Khavar, radions tidigare Washingtonkorrespondent, som annars hörs i vår systerpodd, USApodden.Tekniker: Tor SigvardssonProgramledare: Monika TitorProducent: Marina Nilsson Malmström

Rapporter om utslaget ryskt bombflyg i Murmansk. Dessutom är de eftertraktade F16-planen nu på plats i Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi avhandlar en del av vad som hänt i sommar. F16-planen ska vara framme, mordplaner på företagsledare inom försvarsindustrin i Europa och domar mot en rad journalister, där en fångutväxling med USA tycks nära.Dessutom har Ukrainas försvarschef gett en exklusiv intervju där han säger sig veta hur kriget ska vinnas.Gäster: Joakim Paasikivi, militärexpert och tidigare överstelöjtnant. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet och utrikesreporter Trygve Ulriksen Skogseth.Tekniker: Nikki PrykeProgramledare: Monika TitorProducent: Marina Nilsson Malmström

Så har det pågående storkriget i Europa har sett ut rent militärstrategiskt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den ukrainske presidenten frågar sin minister: ”I vilken riktning anfaller de?” Svaret är: Allihop. Men Ryssland har underskattat Ukraina och blixtkriget misslyckas.Här undersöker vi hur Rysslands invasionskrig i Ukraina steg för steg har sett ut och hur det Ukrainska försvaret svarat.Möt militärexperten Joakim Paasikivi i Radiokorrespondenterna Rysslands miniserie. Paasikivi är överstelöjtnant med en mångårig karriär inom försvarsmakten. Han har undervisat på Försvarshögskolan fram till sommaren 2024.Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström

Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget – och mitt i Östersjön ligger Gotland. En ö som sedan länge haft en militärstrategisk betydelse. Med kriget i Ukraina och Sverige och Finlands nya medlemskap i Nato har ön återigen hamnat i fokus. I veckan presenterade regeringen en ny nationell säkerhetsstrategi, då konstaterades det att Ryssland utgör det allvarligaste hotet mot Sverige. Och med Rysslands allt mer aggressiva utrikespolitik där man provocerar fram situationer menar experter att man inte kan vara helt säker på vad Putin kan komma att göra. Senast i juni kränkte ett ryskt stridsflygplan svenskt luftrum över Gotland. Så hur ser hotbilden ut mot Gotland idag, skulle Sverige klara av att försvara ön vid ett väpnat angrepp och hur orolig behöver du vara som gotlänning? Gäst: Joakim Paasikivi, Militärexpert. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp: Sveriges Radio, SVT, Regeringens pressvideo.

Ögruppen Svalbard i Arktis är hetare än någonsin. Militärstrateger pratar om att det är där Ryssland kan testa Natos artikel fem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ögruppen Svalbard, belägen mellan Norge och Nordpolen, har hamnat i rampljuset. Området tillhör Norge men ett 100-årigt traktat dikterar villkoren. Medborgare från alla länder som skrivit under traktatet har rätt att bosätta sig på Svalbard och starta företag och länderna har rätt att bedriva forskning. Bland annat finns ett helt ryskt samhälle som styrs helt av det ryska statliga kolgruveföretaget Arktikugol. Spänningarna mellan det ryska och det norska Svalbard har ökat på sistone.– Det har ju blivit väldigt annorlunda nu efter kriget börjat i Ukraina, säger Moa-Maria From Kero som bor på Svalbard.Norge vill stärka sin kontroll över ögruppen. Samtidigt anklagar Ryssland hela tiden Norge för att bryta mot Svalbardstraktatet. Dessutom testar Ryssland var Norges gränser går genom mindre hybridaktioner, som ett olovligt uppsatt heligt kors med proryska symboler och en militärparad på den ryska segerdagen med hovrande helikoptrar – trots flygförbud.Artikel fem kan testas på SvalbardDet finns bedömare som tror att situationen på Svalbard kan eskalera rejält i framtiden – så pass mycket att det är där som Natos artikel 5, den om att ett angrepp på en medlemsstat innebär ett angrepp på alla allierade, kan testas just där. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi tillhör dem som tror att det är en rimlig teori.– Om man tittar på intention, förmåga och tillfälle: Förmåga och tillfälle har Ryssland, men vi vet inte om de har intentionen. De har inte det ännu, men det är ju möjligt att det förändras, säger Joakim Paasikivi.Skulle ett ryskt angrepp på Svalbard en dag bli verklighet kommer det även att påverka Sverige.– Vad som sker på Svalbard har aldrig varit mer aktuellt för Sverige, säger Jonas Kjellén som är militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOIEftersom Sverige räknas som en arktisk nation och med tanke på det svenska Nato-medlemskapet skulle Sverige kunna bidra med bland annat isbrytare i ett eventuellt försvar av Svalbard.Den allt mer spända situationen påverkar även invånarna på ögruppen. – Jag älskar den här lilla byn och den här ön så det gör ont i mig och i många andra när man ser det som händer här, säger Moa-Maria From Kero.Medverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan i Stockholm. Jonas Kjellén, militäranalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Moa-Maria From Kero, boende på Svalbard.Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, NRK, Youtubekanalen DW News, Reuters, France 24 samt Arktikugols kanal på Vkontakte.

Ryssland använder Krimhalvön i Svarta havet för att beskjuta hela Ukraina. Men den ryska Svarta havsflottan blir allt mindre för varje månad som går av kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trycket från Ukraina är stort. Den stora ryska flottbasen tvingas lämna den ockuperade Krim halvön. Själva kronjuvelen i flottan, pansarkryssaren Moskva ligger på botten. En lång rad ukrainska attacker mot militära mål, flygfält, vapenlager och bränsledepåer. Dessutom har den strategiskt viktiga Krimbron utsatts för attacker flera gånger för att skära av den ryska logistikkedjan. Bron är dessutom Vladimir Putins personliga prestigeprojekt.Gäster: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent. Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Tiotusentals ryska soldater försöker storma strategiskt viktig stad i östra Ukraina innan det amerikanska stödet når fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sex månader har Ukrainas president Zelenskyj varit tydligt med det pressande läget vid fronten. Nu är det amerikanska stödet på väg och samtidigt försöker upp emot 25 000 ryska soldater storma staden Tjasiv Jar i östra Ukraina.Hör om var det ukrainska försvaret främst kommer använda stödet och hur det skulle gå att överraska Ryssland på slagfältet.Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent. Radions Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Ukrainska drönare spränger allt fler militärstrategiska mål djupt inne i Ryssland. Nu pratar ryska politiker återigen öppet om att inta Kiev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt har Ryssland utvecklat ett nytt mycket snabbt robotsystem som använts de senaste veckorna mot bland annat Kiev.Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent och Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Malmström

Kriget i Ukraina har gjort artilleriammunition till en bristvara i hela världen förutom i Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kriget i Ukraina har utvecklats till ett artillerikrig få såg framför sig. Och nu börjar Ukraina få slut på granater av den viktiga 155 millimeters kalibern. Och omvärlden har svårt att fylla sina egna och Ukrainas lager.– Produktionskapaciteten i väst och USA vad för något år sedan fem till tio gånger lägre än åtgången i Ukraina, så kraftig obalans, säger Marin Lundmark lektor i försvarssystem vid försvarshögskolan. Det talas om leveranstider uppemot fem år för granatbeställningar som läggs idag. Det gör att länder som skänkt stora mängder ammunition till Ukraina inte kan fylla på sina egna lager. Och eftersom lagren i många länder inte var fulla när kriget startade, börjar man nu närma sig kritisk låga nivåer.Bristen akut för UkrainaUkraina skjuter i snitt 2000 granater per dag jämfört med Ryssland som bedöms skjuta 10 000 per dag. Konsekvensen blir att Ukraina inte kan gå på offensiven och återta terräng. Ett scenario som gynnar Ryssland som kan stärka kontrollen i de ockuperade områdena och skapa ett låst läge.– Det är inte ett stillestånd utan det är ett ställningskrig alltså, säger Överstelöjtnant Joakim Paasikivi lärare på Försvarashögskolan och fortsätter.– Det blir farligare vid fronten.Bilden bekräftas också av Ukrainas försvarsminister som nyligen sa att när utlovade leveranser från väst uteblir dör Ukrainska soldater och man förlorar terräng.Rysk krigsekonomiRyssland lägger sju procent av BNP på försvarsmakten och stora delar av den ryska industrin har ställt om för att producera krigsmaterial. Förutom att att granattillverkningen går på högvarv så hade Ryssland stora lager när de startade kriget.– Ryssland skulle gått in i kriget med någonstans mellan 10-15 miljoner artillerigranater, säger Tomas Malmlöf forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI och analyserar rysk försvarsindustri.Gamla sanningar återupptäcksUnder 90-talet rustade många länder ner och i Sverige såldes resterna av de statliga bolag som tillverkade försvarsmateriel. Istället gick man över till en just-in-time princip där ammunition köptes in när den behövdes. Men lärdomarna från Ukraina-kriget har gjort att försvaret tänkt om.– Det visste vi förut också under kalla kriget, men av olika skäl så har metoderna kopplat till just in time och allt som egentligen rör new public management och effektiva värdekedjor med mera satt sin prägel på det militära systemen. Så att vi behöver gå tillbaka till roten, säger Michael Claeasson chef för Försvarsstaben.

Putin startar storkrig i Europa med budskapet till ryssarna om att hotet från väst är överhängande. Två år och 28 dagar senare drabbas Moskva av ett terrordåd som islamister tar på sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter att Vladimir Putin nyligen offentligt viftat bort varningen om ett stort terrordåd i Ryssland, inträffade ett av de blodigaste dåden under hans 25 år vid makten.Samtidigt bedriver Putin ett storkrig i Europa och Ryssland planerar nu att skapa 16 nya brigader och 14 nya divisioner. Hör analys från överstelöjtnant Joakim Paasikivi, vad den upptrappningen ytterst kan innebära för Europa.Den här veckan spelar vi in avsnittet inför publik under ”Poddfest”, med Stig Fredrikson med lång bakgrund av att bevaka Ryssland och Sovjetunionen. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi från Försvarshögskolan, tillsammans med Sveriges Radios Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent och Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Malmström.

Den 24:e februari 2022 vaknade vi till beskedet att Putin skickat in sina ryska trupper i Ukraina. Det blev återigen krig i Europa. Förutom att kriget först och främst drabbar civila och oskyldiga i både Ukraina och Ryssland, så har även omvärlden påverkats. Under de här två åren har väst stöttat Ukraina med vapen och ammunition, men hur länge kommer väst att orka och ha råd att stötta landet i kriget? Från Ukraina har vi mötts av bilder av söndebombade städer och byar, miljoner människor har flytt till andra länder eller säkrare platser inom landet. Efter två år, hur har invånarna det? Vad har vi lärt oss de här två åren och finns det ett slut på kriget? Gäster: Magnus Falkehed, utrikeskorrespondent på Aftonbladet och Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och strategilärare vid Försvarshögskolan. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Inside edition, First post, The Telegraph. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Utmanaren Boris Nadezjdin dömer ut invasionskriget i Ukraina som ett misstag och har redan samlat tillräckligt med röster för att delta i presidentvalet i mars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över hela Ryssland har människor köat i sträng kyla för att ge politikern Boris Nadezjdin sin röst och därmed en plats i det kommande valet.Med Nadezjdin som utmanare får Putin problem. Valet skulle plötsligt förvandlas till en form av öppen opinionsmätning om invasionskriget.I ryska presidentval brukar det finnas kandidater som egentligen bara är med för att ge sken av att det finns en debatt i landet fast kandidaterna själva är extremt lojala med den sittande makten.Samtidigt ser Nadezjdin ut att överraska genom ett brett stöd över hela landet redan nu.Hör också om det nedskjutna transportplanet i Belgorodregionen och korruptionsskandalen inom det ukrainska försvarsministeriet. Tiotals miljoner dollar som skulle gått till inköp av vapen och ammunition till den ukrainska armén har stulits.Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Johanna Melén, utrikesreporter på Ekot och radions tidigare Moskvakorrespondent. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslands korrespondent.Manus: programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström

Kriget i Ukraina har snart pågått i två år. Stödet från Europa är fortfarande starkt, men i USA har republikanerna under en längre tid ansett att stödet till Ukraina borde minska drastiskt. Stödet är viktigt för Ukraina, som enligt experter skulle gå mot en säker förlust om stödet försvann eller minskade. Ryssland och president Putin har inte tröttnat än och har nya mål för 2024. Enligt uppgifter till tyska tidningen Bild är målet för i år att helt ta över områdena Luhansk och Donetsk. Så hur oroliga ska vi vara här i Sverige? Hur går det för Ukrainas motoffensiv och vad händer om stödet till Zelenskyj minskar? Gäst: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och strategilärare vid Försvarshögskolan. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: CNN, DW News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Sommaren 2023 blir det plötsligt fler delfiner vid en av Rysslands flottbaser. De militärt tränade djuren kan användas för att slå ut fiendens dykare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På satellitbilder syns plötsligt fler fyrkantiga objekt ligga innanför pirarna vid Sevastopols hamn. Allt pekar mot att det är flytande burar för marina däggdjur och den brittiska underrättelsetjänsten gör bedömningen att det högst troligen handlar om flasknosdelfiner.– Vi kan absolut säga att deras betydelse ökar. De verkar komma närmare den vanliga flottan, säger den oberoende försvarsanalytikern H.I. Sutton.H.I. Sutton säger att det är svårt att svara på exakt hur många delfiner Ryssland har eftersom de inte går att se på satellitbilder. Men han gissar att det handlar om sex till åtta individer i Sevastopol. Och precis som den brittiska underrättelsetjänsten tror han att de främst används för att hitta dykare.– Det är en väldigt hård militär verklighet. Delfinerna är till syvende och sist tränade att döda dykare, säger den oberoende försvarsanalytikern H.I. Sutton.Dramatisk storm på Krim – delfinerna drabbadeSenhösten 2023 drabbas Ukraina, Moldavien och södra Ryssland av en stor storm som får stora konsekvenser. Bland annat skadas ryska försvarsanordningar vid Sevastopol. Satellitbilder visar hur saker som fanns på plats innan stormen plötsligt inte längre syns till.– Burarna och anläggningarna som delfinerna sannolikt skulle ha hållits i verkar ha blivit skadade. Det är lite oklart, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare i strategi vid Försvarshögskolan.Delfinernas burar verkar alltså vara borta. Men om det betyder att delfinerna plötsligt simmar i frihet – det är Joakim Paasikivi tveksam till.– Hela idén med delfinerna är ju att de ska kunna simma fritt och utföra uppgifter. Jag skulle bli förvånad om man skulle kunna använda dem ifall de rymde så fort dom blev fria, säger han.Medverkande:H.I. Sutton, oberoende försvarsanalytiker.Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i strategi på Försvarshögskolan.Erik Himmelstrand, museichef på Vaxholms fästnings museum.Per Andersson, tidigare underrättelseofficer vid Must, specialiserad på främmande undervattensverksamhet.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducenter: Karin Hållsten & Jimmy HalvarssonTekniker: Bjarne JohanssonLjud från: Sveriges Radio, CNN, France24, Sevastopol NTS, OTR, Wall Street Journal samt The Telegraph.

Med göra en pudel menar man att be om ursäkt eller göra avbön, vanligen offentligt, och oftast på ett påfallande ödmjukt sätt. Uttrycket göra en hel pudel fanns med på Språknämndens nyordslista 2002. Det hade använts om det dåvarande statsrådet Jan O Karlssons uppträdande på en presskonferens 2002, där han efter mycket kritik gjorde offentlig avbön. Det var pr-konsulten Pål Jebsen som först beskrev situationen som att Karlsson ”gjorde en hel pudel – lade sig på rygg och sprattlade med benen”. Paasikivi: Överskattade Ukrainas kapacitet! Han trodde att Ukraina kunde vinna kriget under 2023 – men frontlinjerna är i stort sett oförändrade. Nu har Sveriges mest kände överstelöjtnant börjat tvivla. ”Det ser mörkare ut nu”, säger Joakim Paasikivi i en SvD-intervju. Pudeltime.. De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Vintern är här och den ryska invasionen i Ukraina är inne i en ny fas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om varför Ryssland inte kan dominera Svarta Havet men också om hur soldaterna vid fronten nu använder sig av vintern. Dessutom om vapenleveranserna, stridsflygplanen och hur de amerikanska republikanerna som tvekat kring ekonomiskt stöd till Ukraina vaknade till när Moskva började prata om framgångar.Medverkar gör överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Det pinsammaste som David någonsin har varit med om händer live i studion. Linnea Wikblad är tillbaka och ska programleda Musikhjälpen!! Det uppstår debatt om huruvida man bör stänga toalocket eller inte. Kulturkritikern Gunilla Brodrej hyllar (?) Morgonpasset. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi berättar om vad som händer i kriget i Ukraina just nu. P3 Nyheters Babs Drougge om att otrygga arbetsvillkor kan förkorta livet och mycket mycket mer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan, berättar om vad som händer i kriget i Ukraina just nu. Är det någon som vinner på svåra väderförhållanden, och vad händer egentligen med krigsmoralen när temperaturen sjunker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Efter att Putins närmaste man höll tal om presidentens betydelse i den ryska historien fylldes internet av konspirationsteorier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nikolaj Patrusjev, före detta chef för den ryska säkerhetstjänsten FSB, och sekreterare i Rysslands säkerhetsråd är en gammal vän med Vladimir Putin. I talet från Patrusjev räknade upp alla goda egenskaper Putin hade som ledare när han kom till makten och hur det har vänt utvecklingen i Ryssland i vad han beskriver som den allra bästa riktning.Hör om varför den här bilden av Putin presenteras just nu och om ryktesfloden som talet öppnade för.Hör Hugo von Essen analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren och överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Natochefen pratar om förhandlingsbordet, politiker i Europa pratar om krigströtthet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vapenleveranser är vägen för att skapa en stark utgångspunkt i fredsförhandlingar, menar Natos generalsekreterare. Andra ser läget från motsatt håll, ju färre vapen desto färre dödas.Samtidigt beskriver europeiska politiker en krigströtthet, medan ukrainare ställer sig frågan hur länder som lever i fred kan tröttna före ukrainarna själva.Medverkande: Lubna El Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudieranalytiker. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Han pekas ut som Putins torped och kopplas samman med giftattacker, sprängningar och det störtade Wagnerplanet. Hör om general Andrej Averjanov och Rysslands långdragna skuggkrig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Strålkastarljuset riktas allt mer mot specialenhet 29155 inom den ryska militära säkerhetstjänsten, efter medieuppgifter om dess inblandning i den flygkrasch som dödade Wagnerledaren Jevgenij Prigozjin i slutet av augusti. Detta är bara en av många uppmärksammade attacker utomlands som GRU-enheten misstänks ligga bakom, så vilken funktion i det ryska skuggkriget har den här sortens operationer? Och vem är han – den tidigare så okända general Andrej Averjanov – som leder 29155?Flygplatsstormningen i DagestanHör också om stormningen av en flygplats i ryska delrepubliken Dagestan, där en aggressiv folkmassa samlades för att ge sig på judar som kom med ett plan från Tel Aviv. I vilken kontext sker attacken, och kan vi vänta oss fler, liknande händelser?Medverkande: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, Försvarshögskolan och Sveriges Radios Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Anna Roxvall

Belarus president Alexander Lukasjenko har hamnat i Vladimir Putins klor och blivit ett större säkerhetshot mot Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alexander Lukasjenko har haft makten i Belarus i snart 30 år. Han har beskrivits som skicklig på att ställa väst och Ryssland mot varandra, och dra fördelar från båda hållen. En slags politisk balansakt.Men 2020 hamnar Lukasjenko ur balans: Protester lamslår Belarus, folket har efter presidentvalet tröttnat på valfusk och vill byta ut Lukasjenko, så han tvingas be Rysslands president Vladimir Putin om hjälp för att kunna sitta kvar på presidentposten. Efter det är ingenting längre sig likt.– Lukasjenko vet ju i det ögonblicket att han har bränt alla sina chanser att fortsätta balansakten som han har levt på under årtionden, säger Fredrik Wadström, Belaruskännare på Sveriges Radio.Sedan dess är Belarus i Rysslands klor, vilket visar sig de följande åren.Ryska kärnvapen i BelarusSommaren 2021 genomför Belarus, troligtvis med hjälp av Ryssland, hybridattacker mot Litauen och Polen. Man använder sig av migranter för att sätta press på EU-länder.Samma år placerar Ryssland trupper i Belarus, trupper som snart kommer vara del av den fullskaliga invasionen av Ukraina. Bedömare menar kort och gott att Ryssland inte längre har en egen utrikespolitik. – Jag kan inte se det som något annat än att Belarus är ockuperat av Ryssland i nuläget, säger Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.Lukasjenko har också erkänt att ryska taktiska kärnvapen har anlänt till Belarus och att det ska komma fler senare i år.Tidigare har Belarus betraktats som en slags buffertzon mellan Nato och Ryssland, men nu ser det alltså annorlunda ut i närområdet och det här behöver det svenska försvaret hålla koll på.– Vi måste vara vaksamma, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi.Medverkande:Inga Näslund, Östeuropaansvarig på Palmecentret, Socialdemokraternas internationella samarbetsorganisation.Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.Fredrik Wadström, Belaruskännare, tidigare Rysslandskorrespondent och nu programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland på Sveriges Radio.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Bjarne JohanssonLjud från: Sveriges Radio, AFP, the Guardian, Bloomberg news

Dessutom om minnet av Förintelsen i Tyskland, krönika av Katarina Barrling och satir med Public service. TIMME 1FN:s generalförsamling har öppnat och statschefer och minIstrar har avlöst varandra i talarstolen under veckan; igår talade den svenska utrikesministern Tobias Billström. USA-korrespondent Ginna Lindberg rapporterar.När ser vi ett slut på gängvåldet? Fryshusets vd Johan Oljeqvist, polismästare Carin Götblad och kriminolog Amir Rostami ger sin bästa uppskattning.I Tyskland pågår en en debatt om den så kallade minneskulturen, alltså den som handlar om att ta ansvar för och minnas framför allt Förintelsen. Tysklandskorrespondent Daniel Alling rapporterar.Bör kulturen vara en tillväxtmotor eller är krav på tillväxt ett hot mot kulturens frihet? Jesper Lindau rapporterar från Åmål, Uddevalla och Trollhättan där kultur och tillväxt länge gått hand i hand.Krönika av Katarina Barrling om tilliten till samhället - Nordens guld.Panelen debatterar bland annat höstbudgeten i veckans panel som består av Patrik Kronqvist, SvD, Kajsa Kettil, Borås Tidning, och Göran Greider, Dala-Demokraten.TIMME 2På Malmbanan i Norrbotten är det nu så trångt att det nya stålverket i Boden måste importera malmen från Kanada och Brasilien istället för att få den LKAB i samma region. Reporter Erica Sundén.Satir med Public service!Ukrainska styrkor uppges nu operera bakom Rysslands tredje och sista försvarslinje i västra Zaporizjzja. Samtidigt är landvinningarna i motoffensiven små. Hör Ukrainakorrespondent Lubna el-Shanti och överstelöjntnat Joakim Paasikivi.Statsvetaren Francis Fukuyama, är världskänd för att ha utropat historien som slut: Ekots ekonomikommentator Kristian Åström har träffat honom i Ukrainas huvudstad Kiev.Bortom turkosblå laguner och kritvita stränderna trängs invånarna på Maldiverna, och konflikten är tydlig mellan hållbar utveckling och lokalbefolkningens behov. Sydasienkorrespondent Naila Saleem rapporterar.Kåseri av Lotta Erikson om de svenska hemmen.

Torbjörn Averås Skorup har blivit en gymbro! Linnea Henriksson berättar om när hon blev bedragen och "hämnades" genom att släppa en hit-platta! Sverige är på väg in i Nato men vad är det vi sagt ja till egentligen? Vi pratar med Kerstin Bergeå som är ordförande för Svenska Freds och överstelöjtnant Joakim Paasikivi. Samanda Ekman har podden "Till sängs" med Malena Ivarsson och tillsammans går vi igenom vad som egentligen är sexigt och varför Sven Wolter röstades fram till Sveriges sexigaste man. Programledare: Torbjörn Averås Skorup, Assia Dahir och Linnea Henriksson

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Wagnergruppens ledare Jevgenij Prigozjin utmanade den ryska statsledningen, men fick lägga sig. Vad betyder det för Putins maktställning, och hur kan det påverka kriget som Ryssland för mot Ukraina?Vilnius förbereder historiskt Nato-möteOm drygt två veckor dags för Natos toppmöte i Litauens huvudstad Vilnius. I Sverige har vi framför allt sett mötet som en möjlig slutanhalt för den svenska Nato-ansökan.Men för Nato-länderna finns många andra frågor på agendan. För Vilnius, bara tre mil från Natos gräns österut, har säkerhetsfrågan - och toppmötet - stor betydelse.Timme ett:Risk för ökad repression i Ryssland efter helgens dramatiska utveckling. Hör Rysslandskännaren Gudrun Persson m fl om vad som kan ske härnäst. Rika i storstan orsakar störst klimatutsläpp, enligt ny modell för att räkna ut klimatavtryck bland konsumenter i Sverigekrönika av Ulrika KnutsonPanelenTimme två:Överstelöjtnant Joakim Paasikivi om den militära utvecklingen i Ryssland.Nato-toppmötet i juli sker tre mil från alliansens östgräns - så förbereder sig VilniusPublic Service halvårskrönika - extra lång satirKåseri av Emil JensenProgramledare Åsa FuruhagenProducent Nina BennerTekniker Jacob Gustavsson

Linnea Wikblad är fattig dagen innan löning! Komikern Jonathan Rollins har snippats i pungen! Överstelöjtnant Joakim Paasikivi förklarar händelserna i Belgorod, striden om Bachmut och vad den Ukrainas kommande våroffensiv innebär. Babs Drougge på P3 Nyheter om att så lite alkohol kan skada hälsan och litterära dealbreakern i Gift vid första ögonkastet. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad