Podcast appearances and mentions of oscar ii

Play Episode Listen Later Nov 22, 2021 2408:00

I don't know why this machine has not had the attention, I believe it deserves. Right now it's so cheap that it might make a better starter machine than the Gaggia Classic Pro, or small office espresso machine. All that and this weeks news plus a new giveaway announced! Go here to register to win a kilo of the amazing Burundi Mesanga coffee from Peaberry Roasters https://bartalks.net/giveaway/

starter nuova simonelli oscar ii

Nuova Simonelli Oscar II. Is it the best starter machine right now?

Play Episode Listen Later Nov 22, 2021 40:08

starter nuova simonelli oscar ii

Folkets røst? Tor Bomann-Larsen om 1905

Gamle greier

Play Episode Listen Later Oct 21, 2021 58:06

1905 var et dramatisk og omveltende år for nasjonen Norge. 7. juni vedtok Stortinget at den svenske kongen Oscar II ikke lenger var landets konge, og at unionen med Sverige dermed var oppløst. 13. august ble det avholdt folkeavstemning om spørsmålet, og hele 99,95 % stemte for unionsoppløsning. Bare 184 motstridende røster ble talt opp. Tre måneder senere ble det avholdt enda en folkeavstemning, nå om hvorvidt Norge skulle bli monarki eller republikk. Hva stod på spill i disse folkeavstemningene? Hvilke interesser lå bak, og hva ledet opp til prins Carls triumferende ankomst i Kristiania 25. november som kong Haakon VII?Tor Bomann-Larsen er en av våre fremste biografer og har nylig fullført et åttebinds verk om kong Haakon VII og Norges ferd fra vaklende selvstendighet i 1905 til veletablert sosialdemokrati i 1957. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

sverige bare norge hva hvilke norges stortinget carls folkets kristiania oscar ii tor bomann larsen

The Nuova Simonelli Oscar II - Now Unbeatable Value?

Play Episode Listen Later Oct 11, 2021 2933:00

The Nuova Simonelli Oscar II can now be bought at the same price as a Gaggia Classic Pro, but it's a smart modern HX machine with unbeatable steam power. There must be something wrong with it? Max and I both had one (OK, I had Max's for a bit), let's talk about this machine. To enter our competition to win a free 1kg bag of the fantastic La Perla Negra Coffee Beans, go to https://bartalks.net/giveaway. No purchase is necessary. UK RESIDENTS ONLY

nuova unbeatable hx simonelli oscar ii

The Nuova Simonelli Oscar II - Now Unbeatable Value?

The Constant: A History of Getting Things Wrong

Play Episode Listen Later Oct 11, 2021 48:53

nuova unbeatable hx simonelli oscar ii

Sommaravslutning, Anis Don Demina och fråga oss vad ni vill!

Morgonpasset i P3

Play Episode Listen Later Jul 2, 2021 95:13

Kodjo is the captain now, David Druid har inte fallit av pinn och Katherine har kämpat hela natten med Oscar II:s tårta. Flera frihetsberövade efter polismordet i Biskopsgården, P3 Nyheters Carl-Johan Ulvenäs går igenom bakgrunden till tragedin. Vi ringer även vår polisvän Nadim Ghazale från Borås. England möter Ukraina i EM-kvartsfinalen på lördag och vad passar då bättre än att prata med legenden Sven-Göran "Svennis" Eriksson som var förbundskapten för England under början av 2000-talet. Hur tycker han Janne Andersson har skött sig och vill han själv ta över landslaget? Joel från Musikguiden rapporterar att Bianca Ingrosso har släppt musik och eftersom det är den sista sändningen innan de ordinarie programledarna tar semester så passar vi på att öppna frågelådan och låter er ställa precis vilka frågor ni vill. Dessutom: Anis Don Demina om EM-låten, Melodifestivalen, Youtube-kanalen, Lets Dance och sin karriär som försäljare. Programledare: Kodjo Akolor och Katherine Zimmerman

england ukraina oss bor p3 flera melodifestivalen let's dance anis sven g bianca ingrosso janne andersson kodjo sommaravslutning morgonpasset biskopsg anis don demina musikguiden david druid oscar ii nadim ghazale svennis eriksson

Monarkin, ironin och vansinnet

OBS

Play Episode Listen Later Apr 1, 2021 10:02

Får monarkin sin legitimitet ur svenska hjärtans djup eller hålls den vid liv genom ironisk distans? Dan Jönsson reflekterar över en svensk paradox. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Den franske psykoanalytikern Jacques Lacan skrev en gång att om en dåre som tror att han är kung är galen, så är en kung som tror att han är kung inte mindre galen. Alltså borde enda sättet för en kung som vill få oss att tro att han inte är galen vara att abdikera, kan man tycka men det var nog inte riktigt så Lacan menade. Det han ville var att sätta fingret på glappet mellan utanverket och identiteten, titeln och personen: hur bilden av den vi tror att vi är byggs upp av fiktioner som vi måste upprätthålla tron på, inför andra och inför oss själva. Uppstår det en rämna av tvivel i fiktionen kan det hända att den fullständigt spricker sönder. Frihet och galenskap är nära besläktade. Och en kung som förlorar sin kungavärdighet riskerar ju att bli galen på riktigt: i William Shakespeares pjäs Richard II till exempel tvingas kungen att abdikera, något som får honom att fullständigt förlora all självkänsla. Jag är ju ingenting, klagar han. Vad ska jag kalla mig? Den berömda scenen slutar med att han beställer fram en spegel för att se hur förlusten har förändrat honom, och när han inser att han fortfarande är densamme, slänger han spegeln i golvet så den krossas. Skört lyser äran över detta anlet, och anletet är lika skört som äran. Jag har sett kungen i verkligheten några gånger, senast när min hemkommun firade hundra år och han och drottningen, för första gången någonsin vad jag vet, gjorde visit i den lilla staden. Besöket varade väl några timmar men för de flesta kommuninnevånare blev det inte mer än en hastig skymt när kungaparet defilerade genom centrum i en kortege av raggarbilar på väg till en mottagning i medborgarhuset. En äldre dam bredvid mig snavade mot en stenmur och slog hål på knät; i en korsning stod en handfull republikanska demonstranter med sina plakat men inte ens de, och knappast någon annan heller verkade ifrågasätta att det verkligen var kungen som kom åkande. Om kungen själv tvivlade så märktes det inte. För honom var det förstås en dag på jobbet; dessa rutinartade kommunbesök är en del av den kungliga vardagen, men för kommunerna innebär de en stund i glans och ära som kanske aldrig kommer tillbaka och som därför måste förberedas minutiöst så att inget går fel, inga fiktioner spricker: för då hotar som sagt galenskapen. Etnologen Mattias Frihammar berättar i sin avhandling från 2010, Ur svenska hjärtans djup, om ett sådant här kommunbesök vars förberedelser han följer på nära håll: om den kommunala näringslivssekreteraren som efter ännu en dag av planering och nervösa repetitioner, och vid tanken om all annan verksamhet som skjuts åt sidan för denna offentliga teater, suckar att nu får han väl ta och anmäla sig till någon republikansk förening. Han är nära, men ändå inte riktigt där. Jag tror de flesta av oss har varit nära då och då. När Carl XVI Gustaf besteg tronen 1973 var det i ett samhällsklimat där ingen vettig människa trodde annat än att han snart skulle bli tvungen att stiga ner igen, eftersom han måste inse att hans jobb var meningslöst. Två år tidigare, i den så kallade Torekovskompromissen, hade kungen berövats de sista resterna av sin formella makt och statsminister Olof Palme fällde de bevingade orden om att det numera bara återstod en plym av monarkin. Vad varken Palme eller någon annan begrep var att det var just denna plym som var det väsentliga. Under det halvsekel som gått sedan dess har monarkin visat sig ha en envis förmåga att, som Frihammar kallar det, reproduceras. Genom tevesända bröllop och folkliga födelsedagsfiranden, offentliga graviditeter och hovskvaller, upprätthålls bilden av en extraordinär familj, liksom bortom alla krav på jämlikhet och modernitet. Visst har ytan krackelerat ibland, som i skandalen med de så kallade kaffeflickorna, men galenskapen har aldrig riktigt brutit fram. Vi har vänt blad, låtit plymen sitta kvar. Denna plym, som vidmakthåller monarkin som något som knappast existerar någon annanstans i ett modernt samhälle nämligen en institution utanför tiden, en evig konstant som oavsett den enskilda regentens person och eventuella kvaliteter förblir densamma, förblir den odödliga inkarnationen av nationens själ. Låter det förnuftigt? Inte direkt. Om ingen annan trodde på det skulle vi anse att dessa människor var galna. I Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien går backstugusittaren Jan i Skrolycka in i en förtvivlad, rojalistisk fantasi när dottern Klara Gulla lämnat föräldrahemmet och rest till Stockholm. För att hålla den grymma verkligheten ifrån sig diktar han sin egen saga; dottern är en mäktig kejsarinna i ett rike där det inte finns någon fattigdom och inga råa människor, ett land där det råder ständig frid och goda år. Med sin käpp till kejsarstav och med sin plymförsedda kaskett räknas han förstås som galen av byfolket, men hur galen är han egentligen? Kejsarn av Portugallien är förstås inte skriven som en satir över monarkin som institution verkligen inte: 1914 hade det nog klassats som majestätsbrott men det är samtidigt ett faktum att berättelsen om Jan i Skrolycka helt saknar ironisk distans. Selma Lagerlöfs lojalitet med sin dåraktige usurpator sviktar inte för ett ögonblick eller jo, kanske för ett ögonblick, när han ser ut att svepas med i sin inbillade ståndshögfärd men mot alla de bondförståndets röster som skrattar åt honom framstår han till slut ändå som den klokaste av alla. Och ett år senare, i novellen Monarkmötet, när kejsar Johannes, som Jan i Skrolycka kallar sig själv, får träffa självaste kung Oscar II på stationen i Kil, blir det ett möte som avlöper under ömsesidiga artighetsbetygelser för kungen, skriver Lagerlöf, var inte av det slaget, som inte kan tåla sin like. Sin like i vad, måste man fråga sig? I galenskap? Man kan, som Mattias Frihammar, fascineras och förundras av hur samtidens folkliga och ofta lite skämtsamma rojalism uttrycker sig: av sedvanan att pryda våra utedass med gamla kungaporträtt, av hur människor ömt vårdar en cigarett som de en gång blev bjudna på ur kungens hand, av hur en servett som kungen använt under en tevesänd galamiddag genom olika märkliga turer hamnar på livrustkammaren men man kan knappast kalla det för galenskap. Galna är de som spelar upp en föreställning som ingen tror på. Fetischismen som omger kungliga föremål är ju i grunden precis densamma som får folk att betala tusentals kronor för Thore Skogmans tandborste, eller en bok signerad Selma Lagerlöf men den är, om vi nu ett ögonblick ska prata allvar, en fetischism som fyller funktionen att upprätthålla en föreställning om evig, social överordning. Det är här plymen blir politisk: i ett samhälle som med läpparna ständigt bekänner sig till idén om allas lika värde accepterar och reproducerar vi en institution som med sin blotta existens vittnar om motsatsen. Hör ni hur det knakar och krackelerar? Det är möjligt att dagens mer distanserade rojalism är ett sätt att hantera den paradoxen; att den är ett uttryck för vad filosofen Peter Sloterdijk kallat det cyniska förnuftet, det vill säga en postmodern strategi som låter människor acceptera ojämlikhet genom att vara ironiska mot makten. Men cynism är i grunden inget annat än ett sätt att hålla samman en fasad som redan är på väg att rämna. Under ytan vidgas sprickan. Galenskapen, och befrielsen, är nära. Dan Jönsson, författare och essäist Litteratur Mattias Frihammar: Ur svenska hjärtans djup: reproduktion av samtida monarki. Carlssons, 2020 (originalutgåva 2010).

Folkets røst? Tor Bomann-Larsen om 1905

Nasjonalbiblioteket

Play Episode Listen Later Apr 21, 2020 57:01

sverige bare norge hva hvilke norges stortinget carls folkets kristiania oscar ii tor bomann larsen

What's So Funny 'Bout Peace Ship and Understanding?

Play Episode Listen Later Feb 19, 2019 59:07

War! Good God, y'all. What is it good for? According to Henry Ford: Absolutely nothing. So in 1915 he launched a ship, bound for Europe, with a simple if outlandish mission: to end World War I. On this episode we look at the ill-fated voyage of The Oscar II, better known as The Peace Ship.

europe peace war ship good god what's so funny oscar ii

Kungens jultal 2018

P1 Specialprogram

Play Episode Listen Later Dec 25, 2018 9:51

Kung Carl XVI Gustafs traditionella jultal till alla svenskar hemma och i utlandet. I sitt jultal summerar kungen det gångna året och blickar framåt mot 2019. Kära svenskar, hemma och utomlands, alla i Sverige! Julen i vårt land kan se ut på många olika sätt. Många firar med familj och vänner, och samlas kring de traditioner som knyter oss samman över generationsgränserna. En del är ensamma, av eget val eller av annan orsak. Och andra firar inte jul, men gläds kanske ändå åt den särskilda stämning som präglar julhelgerna. Oavsett hur Din jul ser ut, hoppas jag att dessa dagar ger Dig tillfälle till reflektion och eftertanke, nu när året går mot sitt slut och ett nytt snart ska ta sin början. * När jag själv ser tillbaka på året som gått tänker jag framför allt på alla de människor jag mött, runtom i vårt land, som på olika sätt valt att ta ansvar. Antingen i vardagen eller i extraordinära lägen. Personer som har gjort skillnad, när de har visat mod, omtanke och handlingskraft. Jag tänker till exempel på alla dem som engagerar sig för att ge barn och unga tillgång till en god utbildning och en positiv gemenskap. Jag tänker på alla dem som arbetar för en hållbar utveckling, där vi tar bättre vara på jordens begränsade resurser. * Och jag tänker givetvis också på alla dem som ställer upp i olika krislägen - som vid de svåra skogsbränderna i somras. Räddningspersonal, försvarsmaktens anställda, hemvärnspersonal och frivilliga: Det var många i vårt land som gjorde stora uppoffringar för att bekämpa bränderna och minimera dess skadeverkningar. Till skillnad från i andra länder krävdes, tack och lov, inga människoliv. För dem som berördes blev skadorna ändå kännbara, när generationers skogsbruk gick om intet. * När det mest akuta släckningsarbetet var avklarat fick jag själv möjlighet att besöka ett av de drabbade områdena, i Ragunda kommun i Jämtland. Kronprinsessparet och Prinsparet gjorde liknande besök i Hälsingland och Dalarna. Det var enastående insatser som anställda och frivilliga genomförde tillsammans under dessa heta sommarveckor. Till alla Er som bidrog vill jag därför uttrycka min djupt kända respekt och tacksamhet: Tack, för att Ni valde att ta ansvar. * 2018 har varit ett märkesår, med flera viktiga minnesdagar. Det är i år 100 år sedan kanonerna tystnade på första världskrigets slagfält. Ett krig som kostade många miljoner människoliv. Och som tyvärr inte blev det sista krig som skulle utspela sig. I år är det också 100 år sedan Sveriges riksdag genom en principöverenskommelse tog det första avgörande steget mot allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Något som lade grunden till den moderna svenska demokratin. Årets riksdagsval var det 29:e i ordningen sedan denna viktiga reform genomfördes fullt ut. * Processen för att bilda en ny regering har pågått under hela hösten. Kanske kan vi bli lite otåliga. Men så fungerar vår demokrati: viktiga frågor måste få ta sin tid. Och trots att det finns skillnader i åsikter och inriktningar vill jag understryka hur mycket som trots allt förenar oss alla i Sverige. Det finns en grundläggande sammanhållning, som visas inte minst när svåra prövningar inträder. * Under 2018 har vi även uppmärksammat att det är 200 år sedan min anfader, Jean Baptiste Bernadotte, blev kung Karl XIV Johan. För lite mer än en vecka sedan firade vi att Karl Johans ryttarstaty nu fått sin nya placering här ute på Slottsbacken. Där blickar han nu ut över det nyrenoverade Nationalmuseum - som jag hade nöjet att besöka tillsammans med Kronprinsessan och Prinsessan Estelle inför den högtidliga återinvigningen i november. * Och tidigare i höst besökte Drottningen och jag tillsammans med Kronprinsessparet staden Pau i Frankrike. Det var där min anfader föddes år 1763. Och där fick Kronprinsessan ta emot en magnolia-planta; en stickling från ett träd som kung Oscar II planterade vid sitt besök i Pau år 1899. Den överräcktes till Kronprinsessan som gåva till Prinsessan Estelle. Till våren ska den planteras på Haga slott. Där ska den förhoppningsvis slå rot och så småningom blomma, som en symbol för historiens förbund med framtiden. * Ja, vi är alla en del av något som är större än oss själva. Det har vi påmints om många gånger under det gångna året. Det kan vara en plats. En historia. Eller ett uppdrag. Vi är alla länkar i en kedja. Och vi har alla ett ansvar gentemot dem som kommer efter oss. Det gäller inte minst dem av oss, som representerar olika institutioner av central betydelse för vårt land. Sådana som funnits långt innan oss och som ska finnas kvar långt efter att vi är borta. På oss vilar ett särskilt ansvar att se bortom oss själva. Att agera på ett sätt som hedrar det förtroende vi fått - och som ju, faktiskt, bara är till låns. * Varje år deltar min familj och jag i Nobelfestligheterna. Så även i år. Enligt Alfred Nobels testamente ska Nobelprisen delas ut till de personer som under året "gjort mänskligheten den största nytta". Och så är det verkligen: Årets pristagare har alla, på olika sätt, bidragit till att göra vår värld något litet bättre. Ja, de har till och med räddat människoliv. Alla dessa framsteg, tycker jag, är en god anledning att känna hopp om framtiden! * För bara ett par dagar sedan firade vi Drottningens 75-årsdag. Genom åren har Drottningen arbetat envist och målmedvetet för att förbättra villkoren för utsatta barn och unga, men också för människor med demenssjukdom. Och det kändes både viktigt och positivt att kunna uppmärksamma dessa insatser i samband med Drottningens födelsedag. Under året har vi också välkomnat ett nytt barnbarn, lilla prinsessan Adrienne. Det gjorde oss mycket lyckliga! Nu ser jag fram emot att få tillbringa ytterligare några dagar av trevlig samvaro tillsammans med hela min familj. Jag vill avsluta denna julhälsning från Kungliga slottet i Stockholm med att önska Er en fortsatt god jul - och ett gott nytt år 2019. Se Kungen läsa sitt jultal på SVT Play.

men er stockholm eller att sverige ett jag sveriges din tack national museum pau kanske genom haga julen frankrike varje oavsett dalarna personer special programs processen antingen kungliga svt play nobelprisen kungens drottningen drottningens kronprinsessan oscar ii jean baptiste bernadotte karl johans ragunda

Göteborgsvitsen och dess förhållande till det omedvetna

OBS

Play Episode Listen Later Feb 21, 2018 11:41

Aron Jonason brukar kallas Göteborgsvitsens fader. Författaren, psykoanalytikern och Göteborgsbon Ulf Karl Olov Nilsson tar hjälp av honom och Sigmund Freud för att försöka förstå alla goa skämt. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Året var 1905 och unionskrisen mellan Sverige och Norge alltmer akut. Konung Oscar II:e var på sommarnöjet i Marstrand och muttrade indignerat för sin hovfotograf tillika Göteborgsvitsens fader Aron Jonason: Vad har egentligen det norska stortinget uträttat? Varpå Jonason replikerade: Stort inget! Ytterligare en annan sommar, som ofta i havsbandet med kryssaren Drott, frågar Konungen Jonason vad det är för fågel som flyger förbi och Jonason svarar: Ers Majestät, det är den mest musikaliska fågeln som finns. Vad menar Jonason? Jo, det är en Mozart (mås-art) Varpå konungen säger: Idag är Ni vitsig så att de blixtrar om et. Varpå Jonason svarar med sin mest famösa oneliner: Ja, blixtrar den ene så åskar den andre! Vad kan vi säga om dessa klassiska ur-göteborgsvitsar? Är de överhuvudtaget roliga längre? Vilka är egentligen de speciella kännetecknen för Göteborgsvitsen? Ja, alltså förutom givna figurer som Kålle och Ada, lustiga dialektala utfyllnadsord som änna, den förstärkande prefixet gôr, vokativet dô. Jo, vi bör nämna åtminstone några saker, dels att Göteborgsvitsen har en faiblesse för det ord- och ljudbaserade skämtet. Antingen klangvitsen, den som bara vrider lite på hur orden låter, den vi ibland med låneord kallar kalauer eller calembour och som i vitsteorin anses ha lägst status. Men också den mer avancerade ordvitsen, där ordens flertydighet används för att avslöja eller profitera på eller avdramatisera eller infiltrera en konflikt. Jonason måste ha varit ett under av självdisciplin och han bör ha tänkt ungefär så här: Nästa gång kungen använder ordet kommunist drar jag till med anagrammet kumminost; Vi lägger också märke till att den Göteborgska vitsen ska födas, eller åtminstone ska se ut att födas, i ögonblicket. Göteborgsskämtaren kan förefalla street smart, slängd i käften, kan tjôta alltså. Men vad gäller Aron Jonason, göteborgshumorns storwitzir, så var flertalet av hans kvickheter sannolikt inte improviserade i vanlig mening utan listigt förberedda och liksom lagda på is. I hans 111 efterlämnade anteckningsböcker finner man många av de ordvitsar han kom att använda under åren. Förmodligen skrev han upp dem och räknade kallsinnigt med att kunna leverera när rätt tillfälle gavs. Jonasons kvickheter var vare sig känslomässigt intuitiva eller kognitiva konstruktioner, utan bestod av ett till hälften inövat lager av skämt som kunde låta sig bli funna i det plötsliga infallet eller under den perfekta omständigheten. De vilade där i det förmedvetnas humorlaboratorium i väntan på att plockas fram, deviser, rim, anekdoter, ordlekar. Jonason måste ha varit ett under av självdisciplin och han bör ha tänkt ungefär så här: Nästa gång kungen använder ordet kommunist drar jag till med anagrammet kumminost; nästa gång Direktör Dickson nämner yrket barnmorska så klurar jag ut något kul om morska barn; nästa gång vem-som-helst nämner ordet brottsmål så säger jag nåt vitsigt om målbrott, osv, osv. Den vitt- och vitsbekante Jonason arbetade ständigt. Han var landskaps- och porträtt- och hovfotograf och Oscar II:s sidekick på punchsverandorna på Marstrand, men mycket mer än så. Jonason skrev spex, dikter, visor, tablåer, vittra tal, kupletter och krönikor i Göteborgs Posten och veckotidningar och muntrationskalendrar såsom Kapten Puff, Tomtebissen, Söndags Nisse och femton andra. Han var också en utpräglad sällskapsmänniska och syntes överallt på Göteborgssocietetens banketter, invigningsfester, kongresser, utställningar, soaréer, välgörenhetstillställningar, silverbröllop, jubiléer, och så vidare överallt skulle Aron vara med och illustrera fästligheten med en visa eller en mera högstämd dikt. Jonason svarade: Ers majestät, som jude håller jag naturligtvis på det gamla testamentet. Den mest ambitiösa bok om Göteborgsvitsen som finns, vågar jag hävda, är Cecilia Grönberg och Jonas (J) Magnussons Witz-bomber och foto-sken, utgiven 2010. I 992 extremt tätt satta sidor och med utgångspunkt i Aron Jonasson som ett slags centrifugalpunkt tar sig Grönberg och Magnusson an ja, vadå egentligen? Faktum är att detta lika teoretiskt avancerade som slapstickartade verk växer över alla bräddar. Boken är både för lång och tät för att läsa på något normalt vederhäftigt sätt och jag använder den för ett slags bläddrandets nedslag bland vitsteori och fotografihistoria, göteborgiana, Aron Jonasons egna tekniskt fulländade fotografier från sekelskiftet, närläsande extremt lärda essäer där inte ens den mest kuriösa minimala humorgenre blir bortglömd. Allt interfolierat med en oändlig mängd mer eller mindre begripliga göteborgska kvickheter, som de här: Någon frågade Aron en gång, varför heter det Sveriges rikes lag och inte lika gärna Sveriges fattiges lag. Varpå han blixtsnabbt svarade: Därför att nöden inte har någon lag. En sommar diskuterades en testamentstvist livligt i pressen. Frågan gällde vilket av två testamenten som gällde, det äldre eller ett nyskrivet. Konungen vände sig som vanligt till sin rolighetsminister. Nå, vad säger du Aron? Och Jonason svarade: Ers majestät, som jude håller jag naturligtvis på det gamla testamentet. Generationen efter Jonason blev en annan man liksom Jonason också han med judiskt påbrå upptagen av vitsens funktion, men på ett mer arkivistiskt och teoretiskt sätt, nämligen Sigmund Freud. Freuds vitsvolym Vitsen och dess förhållande till det omedvetna består av en gedigen samling framför allt judiska skämt, där han för övrigt framhåller att det endast är det judiska folket som kan vitsa fyndigt om sig självt; när någon annan gör det blir det bara råa skämt. Samma sak gäller givetvis för vilken annan utsatt grupp eller person som helst. Men till skillnad från drömmen, som ju är en ensam och narcissistisk verksamhet, är vitsen en högst social produkt Freud skrev sin vitsbok 1905, enligt honom själv mer som ett sidospår, rentav en lustfylld distraktion. Men en bok som kom att utgöra den avslutande delen i ett slags trilogi om det normala och allmänmänskliga livets psykologiska uttryck, där de andra volymerna var Drömtydning och Vardagslivets psykopatologi i vilken Freud diskuterar felhandlingen och glömskan. Vitsen använder sig av ljudlikheten, menar Freud, för att kringå den psykiska censuren; mitt i det tillåtna och självklara kan vi få syn på en hemlig text. Vitsen tar fasta på meningen i nonsens; den är regressiv och återfinner och återvinner barnets lustupplevelse i ord och ljud. Liksom drömmen, felhandlingen och det neurotiska symptomen är vitsen en kompromiss mellan impulsen och försvaret mot den. Vitsen medlar och styrs av en ekonomisk princip: Vitsen är en betungad skälm, som betjänar två herrar samtidigt, det medvetna och det omedvetna. Men till skillnad från drömmen, som ju är en ensam och narcissistisk verksamhet, är vitsen en högst social produkt som enligt Freud behöver minst tre personer för att fullbordas, den vitsande, den som vitsen riktas till och iakttagaren. Skrattet fungerar som en social rikoschett och en bra ny vits sprider sig som en löpeld. Plötsligt är den på allas läppar. Varför vitsas det då så flitigt i Göteborg? Är det det ständigt sjugradiga regnet, ett behov av bekräftelse, ett speciellt förhållande till det sociala, en kulturellt förankrad vana sätt att leta efter dubbeltydigheter i ord eller alltihop på en gång? Ja, klart är att det vitsas en hel del i Göteborg fortfarande. Om än kanske inte riktigt lika mycket som Albert Engström beskriver det efter en utflykt till Marstrand år 1900 där han skriver så här om badgästerna: Somliga voro feta, andra magra eller normala. De simmade witzande omkring. Endast då de döko witzade de icke. Ulf Karl Olov Nilsson, författare och psykoanalytiker Litteratur Jonas J Magnusson och Cecilia Grönberg: Witz-bomber och foto-sken, Glänta produktion, 2009.

men pl mozart sverige freud allt norge sveriges varf idag generationen direkt vilka obs sigmund freud witz dickson posten stort boken samma ers dess magnusson ytterligare faktum endast liksom antingen freuds somliga marstrand skrattet jonason vitsen oscar ii omedvetna albert engstr

El podcast de C&R - 3x17 - ESTRENOS FEBRERO '18: Premios Oscar (II), 50 sombras, La forma del agua, Lady Bird y Yo Tonya

El podcast de Cinoscar & Rarities

Play Episode Listen Later Feb 13, 2018 95:45

Programa nº 84 de El podcast de Cinoscar & Rarities. Repaso a los estrenos más destacados de febrero, incluyendo quiniela y reseña de los films nominados a los Óscar. Con la participación de Mayra Meza, Guillermo Navarro, Álex Tielas, Ronnie Valencia y Xavier Vidal. ¡Gracias por darle al play! Guía del programa: 1' Presentación - 5' Blockbuster: "EL CORREDOR DEL LABERINTO: LA CURA MORTAL" y "50 SOMBRAS LIBERADAS" - 12' La cartelera de los Oscar: "EL HILO INVISIBLE", "THE FLORIDA PROJECT", "MARSHALL", "LADY BIRD", "YO, TONYA" y quiniela - 56' Estreno en streaming: "GOOD TIME" - 59' Director del mes: Agnès Varda y los documentales de los Óscar - 69' Series: "THE END OF THE F***ING WORLD" - 74' Las bandas sonoras de los Óscar - 84' Tráiler del mes: "HAN SOLO, UNA HISTORIA DE STAR WARS" - 89' Despedida y canción: "Tonya Harding", de Sufjan Stevens Redes sociales: @CinoscaRarities Blog: http://cachecine.blogspot.com.es/ Correo: cinoscararities@gmail.com Itunes: https://itunes.apple.com/ec/podcast/podcast-cinoscar-rarities/id1085302751?mt=2

Predicciones al Oscar II

Play Episode Listen Later Jan 5, 2018 40:48

Erick Estrada y Rafael Sarmiento comentaron, como ya es costumbre, sus predicciones para la entrega del Oscar de este año. Aquí la segunda parte de la conversación. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

predicciones erick estrada oscar ii rafael sarmiento

Predicciones al Oscar II

Play Episode Listen Later Jan 5, 2018 38:48

Erick Estrada y Rafael Sarmiento comentaron, como ya es costumbre, sus predicciones para la entrega del Oscar de este año. Aquí la segunda parte de la conversación.

predicciones erick estrada oscar ii rafael sarmiento

57:orna på Oscar II Fort

Play Episode Listen Later Jun 14, 2017 29:57

57-millimeterskanonerna på Oscar II Fort i Göteborg flyttades ut till skärgården när kommunikationsmöjligheterna förbättrades. För några år sedan kom kanonerna tillbaks till fortet och i vintras monterades tre av dem på sina gamla platser.

orna oscar ii

Vågskvalp Skärgårdens Egen Podcast

Vågskvalp's Podcast

Play Episode Listen Later Jun 10, 2017 51:54

Vågskvalp avsnitt 18 innehåller: - Vinjett - Intro - Viltrehabiliteraren berättar om talgoxen Skorpan - Djuröspelmän spelar en polska - Naturologens sommartips - Teknikkalendern - Sixten Söderman bl.a om Oscar II besök på Vindö. Sista delen av intervjun - PodPausMusi/LeniThalin - Intro till Rödluvan och vargen fast ändå inte - Scen 1 av Rödluvan och vargen fast ändå inte - Tina läser; Vem är du Martin? - Avslut

vem sista egen scen oscar ii

Predicciones del Oscar II

Play Episode Listen Later Feb 9, 2017 68:41

Para celebrar el episodio 501 de Cinegarage en Puentes preparamos un especial de lujo y que nos han pedido mucho: las predicciones de Cinegarage y Rafael Sarmiento (padrino 501) sobre la próxima entrega del Oscar. En este episodio 500 Mejor Actor, Mejor Película de Habla no Inglesa, Mejor Director y Mejor Película. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

habla predicciones puentes inglesa mejor pel mejor actor mejor director oscar ii rafael sarmiento

Predicciones del Oscar II

Play Episode Listen Later Feb 9, 2017 66:41

habla predicciones puentes inglesa mejor pel mejor actor mejor director oscar ii rafael sarmiento

Oscar II Fort - Live (Del 3 av 3)

Play Episode Listen Later Jun 21, 2016 35:17

Sista delen av direktsändningen från Oscar II Fort på nationaldagen. Vi pratar med maskinchefen Rutger om den flera år långa renoveringen av en Deutz-diesel och så träffar vi Leif från förlaget och tidningen Fort & Bunker och pratar om fascinationen för hemliga platser. Vi drar även vinnarna i jubileumstävlingen som får hem bokpaket.

sista leif rutger deutz oscar ii

Oscar II Fort - Live (Del 2 av 3)

Play Episode Listen Later Jun 14, 2016 36:21

Här fortsätter sändningen från nationaldagsfirandet på Oscar II Fort i Göteborg. Vi pratar med divisionschef Claes, sambandschefen Ulf samt besökare. Vi får höra om fortets historia och när Sverige stod på randen till krig 1905. Dessutom får vi lära oss om den svenska motsvarigheten till Dreyfus-affären.

sverige dessutom ulf dreyfus claes oscar ii

Oscar II Fort - Live (Del 1 av 3)