Podcast appearances and mentions of cecilia hansson

Möt den ukrainska författaren till Amadoka i ett reportage av Fredrik Wadström. Dessutom: Filmvåren inleds med programsläpp till Göteborg filmfestival! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SAMTAL: FILMKRITIKER EMMA ENGSTRÖM OM KOMMANDE GÖTEBORG FILMFESTIVALDet har bara gått några dagar på 2025 och redan har filmåret rivstartat. De första tre månaderna är de mest hektiska i filmbranschen med galor och storpremiärer. Och ett säkert vårtecken är den 48:e filmfestivalen i Göteborg, som drar igång i slutet av månaden – programmet släpps under tisdagen. Hör vår filmkritiker Emma Engström om vad det blir för festival.REPORTAGE: UKRAINSKA SOFIA ANDRUCHOVYTJ TAR SIG AN FÖRINTELSEN I STORVERKET ”AMADOKA”En av Ukrainas främsta författare, Sofia Andruchovytj, är aktuell på svenska med "Amadoka" – som handlar om krig, folkmord och vardagsliv i Ukraina under de senaste hundra åren. Den ukrainska utgåvan är på över 800 sidor men i Sverige ges den ut i två delar. Nu i vinter har den drygt 500-sidiga "Amadoka 1" kommit ut. P1 Kulturs Fredrik Wadström har träffat Sofia Andruchovytj för att tala både om den – och den senaste romanen skriven mitt under brinnande krig.VERKET SOM VÄRKER: ”NIGHTHAWKS” AV EDWARD HOPPERI Verket som värker är det ni lyssnare som får komma till tals om ett kulturellt verk som betytt särskilt mycket. För Martin Landgren är det nästan trettio år sedan han som ung och orolig pojke fick se en klassisk målning i dova pastellfärger. Den föreställer fyra människor i en nattupplyst amerikansk bar på 1940-talet. P1 Kulturs Anna Tullberg träffade Martin Landgren för att höra om det verk som än i dag värker i honom.FÖLJ MED BILDNINGSRESAN TILL PRAG – MED KATARINA WIKARSFör alla som behöver inspiration till en weekendresa i vår bjuder vi den här veckan på fyra nedslag i europeiska städer. Vi kallar det Bildningsresan – serien som guidar oss till kulturens huvudstäder. I dag går färden till de dimhöljda broarnas stad: Prag! Guider är kulturredaktionens Katarina Wikars och författaren Cecilia Hansson.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Genom historien har präster, orakel och filosofer i olika grad setts som vägvisare, de som sitter på svaren om livets viktiga frågor. Vem står för visdomen idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är som att psykologer utgör ett nytt sorts prästerskap. De svarar på ungefär samma frågor som präster en gång i tiden fick svara på, menar sociologen Roland Paulsen. Med det menar han att psykologer fått en stor och betydande roll i dagens offentlighet, där de figurerar i alltifrån frågespalter till dejtingprogram och nyhetssändningar. Men hur blir man egentligen vis? Är det något som går att öva upp? Ja – är svaret – om du frågar mor och son Kyaga. – Självreflektion verkar vara det som gör att man utvecklar visdom över tid. Det är ganska naturligt, för vi går genom livet och möter olika svårigheter och om man reflekterar så kan man bli mer och mer vis över tid, säger Simon Kyaga, som tillsammans med Katrin Goldstein Kyaga skrivit boken Visdom för människor i en föränderlig tid. Medverkar gör: Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet, Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, Katrin Goldstein Kyaga, professor emerita i interkulturell pedagogik och Cecilia Hansson, författare och aktuell med boken Kafkalungan. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Vi blickar tillbaka över hösten och bjuder på några pärlor från Lundströmsstudion, ni hör bland andra guldkorn med Bruno K Öijer, Martin Gelin och Cecilia Hansson. Presentatör: Märta Myrstener. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Lundströms Bokradio återvänder vi till några av de samtal och möten som Marie Lundström haft med författare och poeter under hösten. Först ut är ett smakprov från poeten Bruno K Öijer, som kom till oss och läste sju dikter från sin senaste, hans första på tio år, diktsamling Växla ringar med mörkret. Ni hör även en del av samtalet med författaren och journalisten Martin Gelin, som i höst släppte boken Imorgon är är jag långt härifrån. I den skildrar han sitt beslut att lämna New York efter 23 år i USA.I programmet hör ni även en del av samtalet kring temat på Bokmässan, Sapmí. Författarna Elin Anna Labba, Ann-Helén Laestadius, samt konstnären Britta Marakatt-Labba, besökte studion för ett samtal om samisk litteratur och de samiska böcker som har betytt mest för dem. Andra guldkorn ni hör från hösten: Cecilia Hansson som kom och pratade om sin bok Kafkalungan, Mattias Timander om sin hyllade debutroman Din vilja sitter i skogen, och inledningen av bokcirkeln radarparet Marie Göranzon och Olof Wretling, som under tre veckors tid läste Göran Tunströms klassiska roman Juloratoriet. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas Magnell Presentatör och ljuddesign: Märta Myrstener

I det här avsnittet får du möta Franz Kafka, en av 1900-talets mest inflytelserika författare. Han skrev Processen och novellen förvandlingen och har också blivit en ikon utöver det vanliga. T-shirt och muggvänlig kanske man kan kalla honom.Den som ska berätta för oss om Kafka är Cecilia Hansson, författare som i sin senaste roman, Kafkalungan rör sig i Kafkas fotspår och försöker förstå honom som författare och människa.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonLitteratur som nämns i avsnittet:1913 - The Year Before the Storm, Florian Illies Dagbok 1935-1944, Mihail SebastianHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marie Lundström möter författaren Cecilia Hansson som kommer med boken Kafkalungan, en essä om författarens mormor i Tornedalen och Franz Kafka, som dog för hundra år sedan i sviterna av tuberkulos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Cecilia Hansson, född 1973 i Luleå, är poet, författare och journalist med Centraleuropa som specialitet samt översättare från tyska. Hon har under många år ägnat sig åt Franz Kafkas författarskap och bland annat gjort radioserien ”Kafkareskerna” tillsammans med Katarina Wikars.I den nya boken Kafkalungan berättar hon om sin mormor i Tornedalen, som drabbades av tuberkulos men tillfrisknade. I texten går hon även i författaren Franz Kafkas fotspår, till bland annat platsen Kierling utanför Wien och ett litet sanatorium där författaren dog 1924. Han led under många år av samma lungsjuk som Hanssons mormor med vistelser på olika sanatorium. Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducenter: Andreas MagnellLjuddesign: Märta Myrstener

Genom historien har präster, orakel och filosofer i olika grad setts som vägvisare, de som sitter på svaren om livets viktiga frågor. Vem står för visdomen idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är som att psykologer utgör ett nytt sorts prästerskap. De svarar på ungefär samma frågor som präster en gång i tiden fick svara på, menar sociologen Roland Paulsen. Med det menar han att psykologer fått en stor och betydande roll i dagens offentlighet, där de figurerar i alltifrån frågespalter till dejtingprogram och nyhetssändningar. Men hur blir man egentligen vis? Är det något som går att öva upp? Ja – är svaret – om du frågar mor och son Kyaga. – Självreflektion verkar vara det som gör att man utvecklar visdom över tid. Det är ganska naturligt, för vi går genom livet och möter olika svårigheter och om man reflekterar så kan man bli mer och mer vis över tid, säger Simon Kyaga, som tillsammans med Katrin Goldstein Kyaga skrivit boken Visdom för människor i en föränderlig tid. Medverkar gör: Per Bauhn, professor i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet, Simon Kyaga, överläkare i psykiatri, Katrin Goldstein Kyaga, professor emerita i interkulturell pedagogik och Cecilia Hansson, författare och aktuell med boken Kafkalungan. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Amanda Bergman är mest känd som sångare i bandet Amason men hon har gett ut solo musik tidigare, både under pseudonymer och under eget namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Senast hon släppte ett helt solo-album var för 8 år sedan, då med den hyllade skivan ”Docks”. Men nu i veckan släpps uppföljaren ”Your Hand Forever Checking On My Fever” – ett hommage till hennes pappa som gick bort 2022.SOMMARJAZZ – MÄRET ÖMAN TIPSAR!Sommaren är en perfekt tid för oss att ta oss an gamla klassiker som har legat på att se, läsa och lyssna på listan. Jazzradions Märet Öman gästar dagens program för att tipsa om några gamla jazzklassiker som är som gjorda för sommarlyssning.KOMMUNISMENS TERROR PÅ KONSTBIENNALEN I VENEDIGEtt av de mer spännande momenten under Venedigbiennalen är att gå runt på stan och hitta de paviljonger som hyrt in sig i olika palats och kulturinstitutioner. Det är ofta där - man möts av överraskningar.Så var det för vår reporter Cecilia Blomberg när hon av en slump gick förbi Bulgariens paviljong och blev kvar där en lång stund och även träffade två av konstnärerna.Följ med in till The Neighbours - Grannarna - Bulgariens utställning på årets Konstbiennal i Venedig.100 ÅR SEDAN KAFKAS DÖDDen 3 juni var det 100 år sedan den tjeckiske författaren Franz Kafka dog. Detta uppmärksammas bland annat genom att OBS essäerna har Kafka som tema.Men vem hade han varit om han hade levt idag? Och hur är det att leva ett helt liv med Kafka?Vi gästas av kulturskribenten och författaren Cecilia Hansson som beskriver sig själv som besatt av Kafka. Dessutom kommer hon ut med en ny bok i augusti, ”Kafkalungan” där hon gett sig ut på en resa i Europa på jakt på Franz Kafka.ESSÄ: KAFKA VAR EN MYCKET JUDISK ATEIST”Vad har jag gemensamt med judarna? Jag har ju knappt något gemensamt med mig själv och borde bara ställa mig alldeles tyst i ett hörn, nöjd med att kunna andas.”Så skrev Franz Kafka i sin dagbok, 30 år gammal. Men sedan Kafkas verk började läsas med hans judiska arv i åtanke öppnade sig nya skikt i litteraturen. Filosofen Ulrika Björk berättar mer i dagens essä.Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

En baskurs om Franz Kafka. Cecilia Hansson och Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser Förvandlingen. Och pratar med idéhistorikern Isabelle Ståhl om krassliga män genom tiderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En serie i tre delar för de som inte läst Kafka innan, de som slänger sig med ord som ”kafkaartad” och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar.Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna. Långnovellen"Förvandlingen" kom dock ut 1915.När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt.Man läser "Förvandlingen" med den insikten att Gregor Samsa huvudsakliga problem när han blivit en insekt är hur han ska komma till jobbet, han är ytterligare en Kafkagestalt som underkastar sig, säger psykoanalytikern Daniel Frydman.Kafka hade svårartad hypokondri innan han fick den TBC som skulle ända hans liv vid 40 års ålder. Den nobelpristippade rumänske författaren Mircea Cartarescu berättar om sin Kafka, som hans ser som sin siamesiska bror. "Vi lever båda under samma hud", säger han.Och så lär vi oss mer om Kafkas sista kärlek, Dora Diamant, som han levde med i Berlin. Och återvänder till Prag, där Petr Prokopik som queer och ung punkare läste "Förvandlingen" som en kamp med kroppen.Medverkar gör också förläggaren Per Bergström och författaren Duraid Al-Khamisi.Uppläsare: Ulph Nyström, Ludvig Josephson och Anita Ekström.

Cecilia Hansson och Katarina Wikars frågar psykoanalytikern Daniel Frydman om K. verkligen är lantmätare och vad de där hostande medhjälparna är för typer egentligen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som ”kafkaartad” och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar.Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna.Det var sent på kvällen när K. kom fram. Byn låg inbäddad i djup snö."Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš.Jaroslav Rudiš är sångare i Kafka Band som tolkar Kafkas romaner musikaliskt, är uppvuxen nära kurorten Spindelmühle där Kafka började skriva på "Slottet" bara några år innan han dog."Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš..I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar och går på de Pragcaféer som Kafka och hans vänner frekventerade på sin tid. Och vi möter journalisten Milena Jesenská, som först översatte Kafka till tjeckiska och som han odlade en intensiv brevromans med.Vi besöker också det slott, Pragborgen, vars skugga faller över hela Prag, och där makten alltid huserat. "Under kommunisttiden kände människor till Kafka", säger guiden Petr Prokopik, "även om han inte var tillåten. Människor hade maskinskrivna eller stencilerade kopior av hans böcker hemma".Medverkar gör också poeten Johan Jönson och författaren Dora Kaprálová.Uppläsare: Ulph Nyström.Musik: Kafka Band.

Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som kafkaartad och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare det blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna.Advokaten Monique Wadsted skrattar högt när hon läser ”Processen” och kallar boken för juristsatir. Konstnären Annika von Hausswolff hävdar att Kafka hade roligare än vad som stod på den t-shirt som var kult på 80-talet."Någon måste ha förtalat Josef K., ty utan att han gjort något ont blev han häktad en morgon."Författaren Cecilia Hansson och Kulturredaktionens Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser "Processen". Och frågar psykoanalytikern Daniel Frydman vad banktjänstemannen Josef K är för en kille egentligen? Vad är det för skam som överlever honom?Följ med till Kafkas barndomskvarter i Prag, och till Karlsuniversitetet med labyrinter som inte står de kryptiska domstolarna i "Processen" efter. Och vad är det märklig staty som finns i Gamla stan i Prag där en liten Kafka sitter på axlarna på en huvudlös man i kostym?I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar: Varför gifte han sig aldrig med Felice Bauer, sekreteraren från Berlin som han ändå var förlovad med två gånger? Och så passar vi på att ge Kafka goda råd - om han hade varit vår kompis: Gå på skrivarskola, Franz!Uppläsare: Ulph Nyström, Per Myrberg.

Borås kulturhus beslut att stoppa delar av Sadaf Ahamadis utställning, med kvinnofigurer i tunga heltäckande betongslöjor, med hänvisning till den höjda terrornivån blev veckans stora kulturdebatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är inte första gången hot om terrorism påverkar en konstutställning i Sverige. 2010 arbetade fotografen Elisabeth Ohlson med Jerusalem, en utställning om hbtq-personer i Jerusalem som Världskulturmuseet beställt. Men så kom signalerna, museet hade fått kalla fötter och ville stoppa den. För vår reporter Emma Engström berättar Elisabeth Ohlson att hon har aldrig kunnat släppa det som sedan hände.SOLVEJ BALLE OM HUR ÅRETS MEST OMTALADE ROMAN KOM TILLSolvej Balle är författare till årets litterära sensation, romansviten ”Om uträkning av omfång”. Balle debuterade 1986 och fick en del uppmärksamhet redan då, men med ”Om uträkning av omfång” golvar hon stora mängder nya läsare. Det är tunna böcker, sju delar är planerade, på danska finns än så länge fyra. Idén till romanerna kom till henne en morgon 1987, när hon tappade sin väckarklocka i golvet. Men det tog tid innan hon vågade börja skriva. ”Jag försökte länge smita undan idén”, säger hon till P1 Kulturs reporter Anna Tullberg.AU PAIR-LIVET - ÄR DET ARBETARLITTERATUR?En yrkesgrupp som fortfarande är ganska sällsynt i litteraturen är företrädesvis kvinnor med engelskklingande jobbtitlar som ”nanny” eller ”au pair”, och på svenska barnflicka. Nu kommer en roman som rör sig helt i den världen. Den heter ”På undersidan av dagen” och är skriven av Emeli Bergman. Är det rent av en del av pånyttfödelsen av genren arbetarlitteratur? P1 Kulturs kritiker Nina Asarnoj har läst boken. Hon nämner också ”Au Pair” av Cecilia Hansson och ”Arbetarlitteraturens återkomst” av Rasmus Landström.BRÖDERNA SALAZAR ÅTERVÄNDE TILL CHILEEfter en gemensam resa till Chile började bröderna Masse och Salla Salazar - kända från bland annat The Latin Kings - fundera över hur deras liv hade sett ut om inte deras föräldrar lämnat Chile. Det ledde till ett samarbete med chilenska artister och inspelning i en studio på plats. Nu är första singeln ute och en kort dokumentär om arbetet i projektet som fått namnet ”Origen” - vilket betyder ”ursprung” på spanska.HÖST I TV-TABLÅNKulturredaktionens Björn Jansson har koll på SVT:s filmutbud och tipsar om några av höjdpunkterna.Programledare: Lisa BergströmProducenter: Estrid Holm och Anna Tullberg

Kafkareskerna är en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som "kafkaartad" och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna. Långnovellen"Förvandlingen" kom dock ut 1915.När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt.Man läser "Förvandlingen" med den insikten att Gregor Samsa huvudsakliga problem när han blivit en insekt är hur han ska komma till jobbet, han är ytterligare en Kafkagestalt som underkastar sig, säger psykoanalytikern Daniel Frydman.Författaren Cecilia Hansson och Kulturredaktionens Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser "Förvandlingen". Och pratar med idéhistorikern Isabelle Ståhl om krassliga män genom tiderna. Kafka hade svårartad hypokondri innan han fick den TBC som skulle ända hans liv vid 40 års ålder. Den nobelpristippade rumänske författaren Mircea Cartarescu berättar om sin Kafka, som hans ser som sin siamesiska bror. "Vi lever båda under samma hud", säger han.Och så lär vi oss mer om Kafkas sista kärlek, Dora Diamant, som han levde med i Berlin. Och återvänder till Prag, där Petr Prokopik som queer och ung punkare läste "Förvandlingen" som en kamp med kroppen.Medverkar gör också förläggaren Per Bergström och författaren Duraid Al-Khamisi.Uppläsare: Ulph Nyström, Ludvig Josephson och Anita Ekström.

Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som "kafkaartad" och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna.Det var sent på kvällen när K. kom fram. Byn låg inbäddad i djup snö.Författaren Cecilia Hansson och Kulturredaktionens Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser "Slottet". Och frågar psykoanalytikern Daniel Frydman om K. verkligen är lantmätare och vad de där hostande medhjälparna är för typer egentligen.Vi möter också Jaroslav Rudiš, sångaren i Kafka Band som tolkar Kafkas romaner musikaliskt, uppvuxen nära kurorten Spindelmühle där Kafka började skriva på "Slottet" bara några år innan han dog."Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš.I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar och går på de Pragcaféer som Kafka och hans vänner frekventerade på sin tid. Och vi möter journalisten Milena Jesenská, som först översatte Kafka till tjeckiska och som han odlade en intensiv brevromans med.Vi besöker också det slott, Pragborgen, vars skugga faller över hela Prag, och där makten alltid huserat. "Under kommunisttiden kände människor till Kafka", säger guiden Petr Prokopik, "även om han inte var tillåten. Människor hade maskinskrivna eller stencilerade kopior av hans böcker hemma".Medverkar gör också poeten Johan Jönson och författaren Dora Kaprálová.Uppläsare: Ulph Nyström.Musik: Kafka Band.

Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som "kafkaartad" och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare det blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna."Någon måste ha förtalat Josef K., ty utan att han gjort något ont blev han häktad en morgon."Författaren Cecilia Hansson och Kulturredaktionens Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser "Processen". Och frågar psykoanalytikern Daniel Frydman vad banktjänstemannen Josef K är för en kille egentligen? Vad är det för skam som överlever honom?Advokaten Monique Wadsted skrattar högt när hon läser "Processen" och kallar boken för juristsatir. Konstnären Annika von Hausswolff hävdar att Kafka hade roligare än vad som stod på den T-shirt som var kult på 80-talet.Följ med till Kafkas barndomskvarter i Prag, och till Karlsuniversitetet med labyrinter som inte står de kryptiska domstolarna i "Processen" efter. Och vad är det märklig staty som finns i Gamla stan i Prag där en liten Kafka sitter på axlarna på en huvudlös man i kostym?I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar: Varför gifte han sig aldrig med Felice Bauer, sekreteraren från Berlin som han ändå var förlovad med två gånger? Och så passar vi på att ge Kafka goda råd - om han hade varit vår kompis: Gå på skrivarskola, Franz!Uppläsare: Ulph Nyström och Per Myrberg.

Advokaten Monique Wadsted skrattar högt när hon läser Processen och kallar boken för juristsatir. Konstnären Annika von Hausswolff hävdar att Kafka hade roligare än vad som stod på den T-shirt som var kult på 80-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som ”kafkaartad” och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar.Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare det blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna."Någon måste ha förtalat Josef K., ty utan att han gjort något ont blev han häktad en morgon."Författaren Cecilia Hansson och Kulturredaktionens Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser "Processen". Och frågar psykoanalytikern Daniel Frydman vad banktjänstemannen Josef K är för en kille egentligen? Vad är det för skam som överlever honom?Följ med till Kafkas barndomskvarter i Prag, och till Karlsuniversitetet med labyrinter som inte står de kryptiska domstolarna i "Processen" efter. Och vad är det märklig staty som finns i Gamla stan i Prag där en liten Kafka sitter på axlarna på en huvudlös man i kostym?I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar: Varför gifte han sig aldrig med Felice Bauer, sekreteraren från Berlin som han ändå var förlovad med två gånger? Och så passar vi på att ge Kafka goda råd - om han hade varit vår kompis: Gå på skrivarskola, Franz!Uppläsare: Ulph Nyström, Per Myrberg.

Cecilia Hansson och Katarina Wikars frågar psykoanalytikern Daniel Frydman om K. verkligen är lantmätare och vad de där hostande medhjälparna är för typer egentligen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Välkommen till en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som ”kafkaartad” och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar.Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna.Det var sent på kvällen när K. kom fram. Byn låg inbäddad i djup snö."Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš.Jaroslav Rudiš är sångare i Kafka Band som tolkar Kafkas romaner musikaliskt, är uppvuxen nära kurorten Spindelmühle där Kafka började skriva på "Slottet" bara några år innan han dog."Jag vet ingen annan bok där det snöar så mycket och även K är ju på sätt och vis insnöad. Han kommer ingen vart. Det är min älsklingsbok av Kafka", säger Jaroslav Rudiš..I Kafkareskerna lär man sig också mer om Kafkas kärlekar och går på de Pragcaféer som Kafka och hans vänner frekventerade på sin tid. Och vi möter journalisten Milena Jesenská, som först översatte Kafka till tjeckiska och som han odlade en intensiv brevromans med.Vi besöker också det slott, Pragborgen, vars skugga faller över hela Prag, och där makten alltid huserat. "Under kommunisttiden kände människor till Kafka", säger guiden Petr Prokopik, "även om han inte var tillåten. Människor hade maskinskrivna eller stencilerade kopior av hans böcker hemma".Medverkar gör också poeten Johan Jönson och författaren Dora Kaprálová.Uppläsare: Ulph Nyström.Musik: Kafka Band.

Cecilia Hansson och Katarina Wikars har världens minsta bokklubb och närläser Förvandlingen. Och pratar med idéhistorikern Isabelle Ståhl om krassliga män genom tiderna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kafkareskerna är en baskurs om författaren Franz Kafka. För de som inte läst honom innan, de som slänger sig med ord som ”kafkaartad” och alla som behöver vägledning i sina skuldtyngda mardrömmar.Franz Kafka var jurist i Prag i början av 1900-talet och blev under sin livstid inte klar med någon enda roman. Han ville att hans kvarlämnade manuskript skulle brännas. Trots det eller kanske tack vare blev han en av de allra mest kända författarna genom tiderna. Långnovellen"Förvandlingen" kom dock ut 1915.När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt.Man läser "Förvandlingen" med den insikten att Gregor Samsa huvudsakliga problem när han blivit en insekt är hur han ska komma till jobbet, han är ytterligare en Kafkagestalt som underkastar sig, säger psykoanalytikern Daniel Frydman.Kafka hade svårartad hypokondri innan han fick den TBC som skulle ända hans liv vid 40 års ålder. Den nobelpristippade rumänske författaren Mircea Cartarescu berättar om sin Kafka, som hans ser som sin siamesiska bror. "Vi lever båda under samma hud", säger han.Och så lär vi oss mer om Kafkas sista kärlek, Dora Diamant, som han levde med i Berlin. Och återvänder till Prag, där Petr Prokopik som queer och ung punkare läste "Förvandlingen" som en kamp med kroppen.Medverkar gör också förläggaren Per Bergström och författaren Duraid Al-Khamisi.Uppläsare: Ulph Nyström, Ludvig Josephson och Anita Ekström.

Det är mycket Selma Lagerlöf just nu. Vid sidan av dokumentärserien om författaren satsar SVT på en massiv uppläsning av hennes mest älskade roman, Gösta Berlings saga. Men varför nu? P1 Kulturs programledare Lisa Wall får besök av filmskaparna bakom SVT-serien om Selma Lagerlöf Kristina Lindström och Ulrika Nulty för att gräva i arvet efter den ikoniska författaren, som blev den första kvinnan att tilldelas Nobelpriset i litteratur 1909. Hör även Selma Lagerlöf själv ur radions arkiv.RUNA: "FAY WELDON VAR CHAMERANDE OCH TOTALT GRÄNSLÖS"På torsdagskvällen kom beskedet att den brittiska författaren Fay Weldon gått bort, 91 år gammal. Hon är mest känd för sin roman "En hondjävuls liv och lustar" (1983) ett feministiskt verk med sex, alkohol och lite hämnd. Lisa Wall minns en författare som var charmerande, välformulerad och totalt gränslös.REPORTAGE: BILDNINGSRESAN BERLINBildningsresan tar dig till kulturens huvudstäder. Här får du en guide till de klassiska besöksmålen som är värda en omväg. Kulturredaktionens Katarina Wikars tar hjälp av författaren Cecilia Hansson och beger sig ut i Berlin - en stad där ingen bryr sig om man har klänningen ut och in.ESSÄ: FRÅGETECKNET OCH GUDS TYSTNADDen åttonde delen i essäserien om skiljetecken handlar om det som symboliserar vår undran och stora ensamhet. Olof Åkerlund reflekterar över frågetecknet i ljuset av Emily Dickinsons poesi.Programledare: Lisa Wall Producent: Hans Zillén

Att leka med och använda kända fiktiva figurer i nya konstnärliga verk förenar regissörerna Jimmy Olsson, aktuell med filmen "Fiktiv granskning", och Mattias Andersson med "Nordic Crime" på Dramaten. "DET JAG VILLE HÄVDA VAR RÄTTEN ATT VARA OTREVLIG"Det säger konstnären Kristina Abelli Elander, en av dem vars verk visas i utställningen "När postmodernismen kom till stan" som öppnar imorgon på Konstakademin i Stockholm. Vår reporter Mårten Arndtzén har tjuvkikat och pratat med de medverkande, och hittat en ingrediens man inte vanligtvis förknippar med postmodernismen: humor.VI HAR LÄST LINN ULLMANS "FLICKA 1983"P1 Kulturs litteraturorakel Lina Kalmteg presenterar Linn Ullmans senaste bok.EN SÅNG TILL JORDEN OCH SOLEN"En persikolund i Katalonien" är den ödmjuka titeln på en storslagen film om en jordbrukarfamilj som befinner sig mitt i en stor förändring - persikoträden de odlat i generationer ska nu ersättas av produktion av solpaneler. Lisa Bergström har intervjuat regissören Carla Simon."JA TILL LIVET, EN LIVSBEJAKANDE FEST"Det var målet för den österrikiske performancekonstnären Hermann Nitsch med sitt mysteriespel "Orgien-Mysterien-Theater". Hermann Nitsch dog tidigare i år, men författaren Cecilia Hansson träffade honom i hans slott mitt i frukostgröten för ett antal år sedan.Programledare: Lisa BergströmProducent Ulph Nyström

2022 gick den österrikiske performancekonstnären Hermann Nitsch ur tiden. Hans omstridda mysteriespel "Orgien Mysterien Theater lever vidare som en bloddrypande men ordlös kommentar till samhället. Sedan decennier har det uppförts på gårdsplanen på Nitsch slott Prinzendorf i nordöstra Österrike. Hans mål var att skapa en enorm, livsbejakande fest, ett "ja till livet".»Orgien Mysterien Theater« är en regisserad extas, där både skådespelare och publik renas och skakas om bortom språket. Och inte på vilket sätt som helst! För i det här allkonstverket stampas och blandas färska vindruvor med inälvor från djur. Vitklädda eller helt nakna, ofta unga, människor rör sig i en rituell koreografi. Någon har ögonen förbundna, får dricka blod ur en bägare, för att sedan korsfästas.Med åren blev Wienaktionisten Hermann Nitsch erkänd, även av etablissemanget. Hans målningar hänger på väggarna i regeringskansliet och museer har byggt till hans ära. Det är något av en tradition i Österrike att konstnärerna gör uppror mot samhället för att sedan ikoniseras.Författaren Cecilia Hansson träffade en gammal Herman Nitsch i hans slott mitt i frukostgröten för ett antal år sedan.

Drost, Maschawww.deutschlandfunk.de, Kultur heuteDirekter Link zur Audiodatei

- En dag kom jag över Yarden, romanen som hade blivit poeten Kristian Lundbergs publika genombrott. En bok om hårt kroppsarbete på en stor parkering i Malmö, vad hade den att säga mig? Om Cecilia Hansson:Cecilia Hansson är författare, journalist och översättare.Producent Camilla Blomqvist tankar@sverigesradio.se

- En dag kom jag över Yarden, romanen som hade blivit poeten Kristian Lundbergs publika genombrott. En bok om hårt kroppsarbete på en stor parkering i Malmö, vad hade den att säga mig? Om Cecilia Hansson:Cecilia Hansson är författare, journalist och översättare.Producent Camilla Blomqvist tankar@sverigesradio.se

- Mina tankar går till rum som lever, fastän de inte borde göra det. Sanatorier jag besökt, övergivna platser där laddningen fortfarande finns kvar. Som om själarna ännu inte lämnat, fastän många år passerat. Om Cecilia Hansson:Cecilia Hansson är författare, journalist och översättare. Producent Camilla Blomqvist tankar@sverigesradio.se

Filmnestorn Stig Björkman och P1 Kulturs kritiker Emma Engström hyllar skådespeleriet men saknar humor i Hagai Levis version av Ingmar Bergmans "Scener ur ett äktenskap". FÖRFATTAREN LISA TADDEO OM SORGENS EFFEKTER "Sorg omformar en människa". Det säger den amerikanska författaren Lisa Taddeo, aktuell med romanen "Djuret". Lisa Bergström har intervjuat henne. NY DOKUMENTÄRFILM OM VELVET UNDERGROUND 60-talsbandet Velvet Underground har haft ett stort inflytande över modern popmusik. Nu kommer Todd Haynes dokumentär om bandet, och kritikern Gunnar Bolin har sett filmen. 1989 - RATATA OCH TIDSKÄNSLAN Året var 1989. Berlinmuren faller, ett nytt Europa tar form, och synthpopbandet Ratata släpper albumet "Människor under molnen". Författaren Cecilia Hansson reflekterar över hur Ratata fångade sin samtid.

Synthpopbandet Ratatas sista album kom 1989, samtidigt som Europa var i gungning. Världen skulle för alltid komma att förändras. Författaren Cecilia Hansson berättar om hur "Människor under molnen" med sitt benhårda allvar och gnistrande elektroniska vemod ringade in en tidsanda som präglades både av die Mauer och der Mauro. Ratata var stilbildande. Elektronikan, de tjusiga kläderna och den blasé Östermalms-coolheten i kombination med de suktande, sentimentala sångerna kändes helt nytt i det svenska landskapet. Samtidigt hände saker ute i Europa och världen, flera hundra mil bort. Upproren och de fredliga revolutionerna bubblade. Perestrojka, glasnost, den nya öppenheten som om bara några månader skulle förena östra och västra Europa. Människorna under molnen i Östeuropa hade andra planer än att tiga still bakom taggtråd och mur.

I sommar invigdes ett nytt privat konstmuseum i Paris. Initiativtagaren är affärsmannen och konstsamlaren Francois Pinault. Reportage om hur det privata bär en allt större del konstscenen. ANNE IMHOF DYSTOPISKT OCH MONUMENTALT  Den tyska konstnären Anne Imhof har låtit tala om sig de senaste åren 2017 var hon det stora samtalsämnet på Venedigbiennalen och hon är i dag en av de mest hyllade i sin generation. Just nu visas hennes utställning Natures mortes på Palais de Tokyo i Paris. P1 Kulturs kritiker Cecilia Blomberg beskriver den som både dystopiskt och monumentalt. CECILIA HANSSON TILLBAKA TILL SNÖ OCH POTATIS Möt författaren Cecilia Hansson, aktuell med sin andra roman, Snö och potatis där hon söker sig tillbaka till de trakter där hon själv har sina rötter: Luleå, Tornedalen och i Västerbotten. Reportage av Helene Alm. ESSÄ: ARBETETS SKÅDESPELERI  Den här veckan sänder vi en enda lång essä, i fyra delar. I långessän Livet i 2,5 dimensioner undersöker konstnären Sonia Hedstrand hur mänskliga relationer i dag genomgår ett större skifte. Det ömsesidiga, känslomässiga beroendet som tidigare utgjort grunden för våra relationer sker nu i form av en ekonomisk transaktion Men när känslor säljer och det autentiska och det föreställda går in i varandra vad händer då med konsten och konstnärens roll i samhället? I dag hör vi den andra delen i essän, med underrubriken Arbetets skådespeleri. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

I år skulle den inflytelserika poeten Paul Celan ha fyllt 100 år. Lagom till minnesdagen gavs "Det sena verket" ut en diktbok med fem av de senare verk. P1 Kultur försöker reda ut vad hans dikter säger läsarna idag. Paul Celans hundraårsdag skulle ha firats på ett flertal olika ställen i Sverige om det inte varit för pandemin naturligtvis även runt om i Europa och inte minst Tyskland. Den rumänskfödde tyskspråkige, judiske diktaren anses allmänt vara en av förra seklets mest betydande diktare och man ser fortfarande anspelningar hans poesi i var och varannan ny diktsamling som kommer ut. Dagens P1 Kultur gästas av kritikern Lars Hermansson, som läst "Det sena verket". Hur skrev Celan och hur utvecklas diktningen i de fem verken som ingår i samlingen? Hur står sig de nya översättningarna av litteraturprofessorn och akademieledamoten Anders Olsson? Och i ett reportage av Katarina Wikars fördjupas bilden av Paul Celan. Ur arkiven får vi bland annat höra honom själv läsa dikter och dessutom blir det intervjuer med författarna Cecilia Hansson och Gabriel Itkes-Sznap som berättar hur de läser Celan. Varför är han så betydelsefull för dem? OBS-ESSÄN På torsdag är det Nobeldagen och poeten Louise Glück skulle ha mottagit årets nobelpris i litteratur ur kungens hand i Stockholms konserthus. Nu blir det inte så, pandemin sätter stopp för det, men i dagens essä skriver en av Glücks svenska översättare  Jonas Brun  om hennes författarskap och ger nycklar till läsningen av hennes dikter. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Det är hålen man måste skriva, sa poeten Paul Celan, glöm inte det. Hans poesi når ständigt nya generationer av läsare. Paul Celan var exilens poet, hemlöshetens. I år är det 100 år sedan han föddes i en judisk familj i den del av Rumänien som efter andra världskriget tillföll Sovjetunionen. Han dog 49 år gammal i Paris. Han skrev på tyska, som för honom var både moderns och mördarnas språk, med tiden allt kargare och glesare, söndrigare - som om världen aldrig kunde bli stabil mer. "Vi måste avhålla oss från att göra hans dikter till monument", säger författaren Gabriel Iktes-Sznap, "det finns en akut relevans i dem. Först nu har tiden kommit ifatt dem." Författaren Cecilia Hansson började läsa Celans poesi i sena tonåren, och drabbades av det förtätade språket som hade en sorts längtan i sig. Sedan dess har han varit en följeslagare. Vi hör också poeten Willy Granqvist i ett radioprogram från 1979. Uppläsare: Torsten Wahlund, Pontus Plaenge, Olle Björkman, Paul Celan. Ett program av Katarina Wikars. LYSSNA PÅ HELA P1 KULTURS SPECIALSÄNDNING OM PAUL CELAN VIA LÄNKEN NEDAN

Vad har författarna Nina Wähä, Nanna Johanson, Cecilia Hansson, Khaled Alesmael och Kayo Mpoyi gemensamt? Jo, de har chans att vinna Novellpriset 2020 - och det är du som bestämmer vem som ska få det! Om exakt fyra veckor är det dags för Litteraturveckan i P1, då Sveriges radios Romanpris, Lyrikpris och Novellpriset delas ut - nu börjar vi värma upp! Hur lyder motiveringarna för de nominerade författarnas noveller? Och hur går det till när du som lyssnare röstar på den novell som du vill ska vinna? Hör Novellprisets producent Joseph Knevel berätta i dagens P1 Kultur. INFÖR LITTERATURVECKAN - FOTOGRAFEN JH ENGSTRÖM I FOKUS Bokcirklarna som väljer årets Romanpris kommer från Värmland och Närke och därför kommer P1 Kultur att ägna sig lite särskilt år de två landskapen en tid framöver. I dag reser Katarina Wikars till värmländska Smedsby utanför Östra Ämtervik och träffar fotografen J H Engström som delar sin tid mellan Värmland och Paris. UNDERHÅLLNING GENOM SEKLERNA Historikern Peter K Andersson gästar P1 Kultur som är aktuell med boken "Komikernas historia" som berättar om hur hovnarrar, clowner, varietéartister och ståuppare har roat makten och folket genom tiderna. OBS-ESSÄN: OM ANSVAR I EN KRIS Vems är ansvaret för att vi ska klara oss i en krissituation? Frågan är onekligen aktuell och en gång i tiden var nog svaret: Staten. I dag tycks svaret snarare vara individen, där var och en blir något av en preppare med ett lager av konservburkar, vattendunkar och batterier. Men, även om det inte är lätt att tro det när man hör om bunkring av toapapper och annat, så brukar människor i krissituationer ofta komma samman och hitta smarta lösningar. I detta beteende ser juristen Tormod Otter Johansen tredje väg framåt i vår gemensamma kris. Programledare: Karsten Thurfjell Producent: Maria Götselius

Det är 1990-tal och gymnasiet har precis tagit sin början. I en värld av storsjalar, banana skids och automatkaffe försöker Cecilia bryta sig loss från sitt förflutna. Men kan man verkligen undkomma det som varit, när det som skaver finns högst närvarande i parallellklassen? Cecilia Hansson är författare, poet, journalist och översättare. Hon debuterade som poet 2002 med den lyriska berättelsen Revbensdagar, morgnar.  År 2019 utkom romanen Au pair. I den går Cecilia Hansson i närkamp med ett liv tills någonting äntligen ger vika. Det handlar om förhållandet mellan misslyckande, längtan och kreativitet, om att bli sig själv och att bli konstnär. I samband med detta återutgavs hennes tre första diktsamlingar. Hansson är även verksam som översättare från tyska och i Svenska Dagbladet skriver hon om Centraleuropa. Maria Salomaa är Utbildad på Teaterhögskolan i Helsingfors 2003. Sedan dess har hon arbetat såväl i Finland som i Sverige. Några tidiga arbeten är Picassoprojektet De fyra små flickorna och Mary Stuart! som bland annat spelades på Lilla teatern i Helsingfors. I Stockholm har hon huvudsakligen varit knuten till Stadsteatern men även arbetat på SVT, Strindbergs Intima Teater och Radioteatern. Maria Salomaa har skrivit två pjäser som uppförts i Helsingfors, TV-manus och lyrik. Hon har även erhållit Carl Åkermans stipendium av Svenska Akademien. Producent: Ludvig Josephson

To forfattere, to titler, ett møte. Forfatterne utveksler bøker, foretar en grundig lesning og møtes til samtale. Hva syns de om hverandres prosjekter? Hvilke spørsmål sitter de igjen med? Vi inviterer til et møte med sanntidkritikk og spontan respons. Inghill Johansen debuterte som forfatter i 1991 med romanen Hjertehvitt. Hun har siden skrevet prosabøkene Suge, Klage og Forsvinne, og kom i fjor med Bungalow. Hun har fått en rekke priser, blant dem Tanums kvinnestipend og Dobloug-prisen. Inger Bråtveit debuterte i 2002 med Munn mot ein frosen fjord. Hun har siden gitt ut Siss og Unn, Loveprosjekt (sammen med Cecilia Hansson) og barneboken Kven er snillast av far og mor?. I fjor kom romanen Alice A4. Bråtveit har mottatt Bjørnsonstipendet og Nynorsk litteraturpris. Samtalen ledes av kritiker i Morgenbladet, Margunn Vikingstad.

Vad är det "kristna Europa" och vad är egentligen kristna värderingar? I veckans program fokuserar vi på Europa inför EU-valet och till vår hjälp har vi Sveriges Radios korrespondenter i Europa. Från Ungern hör vi Filip Kotsambouikidis berätta om Viktor Orbán, Ungerns premiärminister och partiledare för Fidesz, som ser sig som försvarare av den kristna tron och dess värderingar. Daniela Marquardt tar med oss till Gethsemanekyrkan i östra Berlin som var en central mötesplats för oppositionen i DDR och som var en viktig del av demokratirörelsen i Tyskland 1989. Från Finland berättar Erika Gabrielsson om den finska ärkebiskopens inlägg i den politiska debatten. Från Italien rapporterar Margareta Svensson om hur den tidigare Trump-kampanjledaren Steve Bannon försöker samla Europas högerpopulistiska partier och som fått stöd av både Italiens inrikesminister och högerkonservativ inom Vatikanen. I studion finns även Cecilia Hansson författare och Europakännare. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz

En av det nya årets stora litterära händelser är Michel Houellebecqs nyutgivna, hyllade roman "Sérotonine" - P1 Kultur har läst och diskuterar den franska litteraturens enfant terrible! Michel Houellebecqs nya roman Sérotonine gavs nyligen ut i Frankrike med en första-upplaga på hela 320 000 och redan nu är romanen översatt till  tyska, spanska och italienska. Och som alltid med Houellebecq romanen dryftar många av samtidens brännande frågor, samtidigt som P1 Kulturs kritiker Cecilia Blomberg ändå konstaterar att tonläget är något lägre den här gången och att det finns ett drag av självrannsakan. Romanen har redan fått mycket positiv kritik, tyska Die Zeit hävdar till exempel att det nu är dags att ta författaren Houellebecq på allvar. Vad tycker P1 Kulturs kritiker? Bokvåren är med andra ord i gång och dagens P1 Kultur gästas också av författaren Cecilia Hansson, aktuell med "Au Pair", en självbiografisk bok där författaren - enligt baksidestexten går i närkamp med sig själv. Gör hon det? Och vad är det i så fall hon gav sig in i när hon skrev boken?  Och litteraturkritikern Lina Kalmteg kommer till studion för att berätta om vårboks-utgivningen, vilka är höjdpunkterna och finns det några trender att ta fasta på? Dessutom blir det mer om hur Sveriges radios bokcirkel med de nominerade Romanpris-böckerna funkar och en OBS-essä av Anna Remmets om hur barnflickan hemsöker fiktionen. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius

Under Kapittel 2017, ga Ivan Novak oss et foredrag om kultbandet og kunstkollektivet Laibachs historie. Ivan Novak forteller her om bandets historie som går tilbake til 1980 og samarbeidsprosjektet i Nord Korea med norske kunstneren Morten Traavik. Arrangementet ble avsluttet med samtalen mellom Ivan, Moddi og den svenske forfatteren Cecilia Hansson om musikk og politikk.

Hvor er demokratiet på vei i Europa? Panelsamtale med forfatter og journalist Simen Ekern, forskningsdirektør ved Nobelinstituttet Asle Toje og forfatter Cecilia Hansson, aktuell med intervjuboken Hopplöst, men inte allvarligt – konst och politik i Centraleuropa. Ordskiftet ledes av Harald Birkevold, journalist i Stavanger Aftenblad.

To forfattere, to titler, ett møte. Forfatterne utveksler bøker, foretar en grundig lesning og møtes til samtale. Hva syns de om hverandres prosjekter? Hvilke spørsmål sitter de igjen med? Vi inviterer til et møte med sanntidkritikk og spontan respons. Inghill Johansen debuterte som forfatter i 1991 med romanen Hjertehvitt. Hun har siden skrevet prosabøkene Suge, Klage og Forsvinne, og kom i fjor med Bungalow. Hun har fått en rekke priser, blant dem Tanums kvinnestipend og Dobloug-prisen. Inger Bråtveit debuterte i 2002 med Munn mot ein frosen fjord. Hun har siden gitt ut Siss og Unn, Loveprosjekt (sammen med Cecilia Hansson) og barneboken Kven er snillast av far og mor?. I fjor kom romanen Alice A4. Bråtveit har mottatt Bjørnsonstipendet og Nynorsk litteraturpris. Samtalen ledes av kritiker i Morgenbladet, Margunn Vikingstad.

Biblioteket 20100222 Susanna Alakoski m fl 1) Susanna Alakoski intervjuas av Mia Gerdin på ett café på Kungsgatan i Stockholm feb 2010 om sin nyutkomna bok Håpas du trifs bra i fengelset. I reportaget ingår korta avsnitt från Boktornet april 2006 med uppläsning av författaren ur Alakoskis debutroman Svinalängorna, och kort intervju från samma tillfälle. Åsa Karlsson läser ett par citat ur den nya boken. 2) Göran Sommardal intervjuar poeterna Cecilia Hansson från Sverige och Inger Bråtveit från Norge om deras gemensamma poesiprojekt Loveprosjekt som kom i bokform hösten 2009. Mer info på sr.se/p1/biblioteket Första boken Svinalängorna blev en dundersuccé och gav Susanna Alakoski August-priset och älskades verkligen av läsarna.  Nu har hon skrivit sin andra roman, Håpas du trifs bra i fengelset, en bok som hon tillägnar alla anhöriga - alla som lever med missbrukare eller kriminella i sin familj. Mia Gerdin har träffat Susanna Alakoski för att prata om dom som måste försöka få sina egna liv att fungera trots den stora vreden och sorgen över det syskon, förälder eller barn som sätter till exempel droger före allt annat.  I Biblioteket finns också norska Inger Bråtveit och svenska Cecilia Hansson som under några år haft ett Loveprosjekt tillsammans som nu resulterat i bokform. En bok som beskrivs som ”en dialogisk-poetisk undersökning av kärleken och sexualiteten, en lyrisk dokumentär om kärlekens kraft och krävande transportsträckor”.  Göran Sommardal samtalar med författarna om hur man på de båda syskonspråken nynorska och svenska går till väga för att PÅ NYTT gestalta något så poetiskt beprövat och så klichébemängt som Kärleken.