Podcasts about Elsa Beskow

Wie was Elsa Beskow? Moet Annie M.G. Schmidt postuum de P.C. Hooftprijs krijgen? Wat was de betekenis van de onlangs overleden schrijver Aidan Chambers? En waarom wil Iven Cudogham van Anansi de Spin een even bekend kinderboekpersonage maken als Dikkie Dik, nijntje en Kikker? Je hoort het allemaal in deze Grote Vriendelijke Update. Kinderboekrecensenten Jaap Friso (JaapLeest.nl) en Bas Maliepaard (Trouw) bespreken boeken, Bert Kranenbarg leest het kinderboekennieuws en Katinka Polderman vertelt in haar column over haar ervaringen als biebmoeder. Verwijzingen in deze aflevering Kaartverkoop Pakjesavond 2025 Vrijdag 30 mei 2025 start voor Vrienden van de Show de voorverkoop van kaarten voor De Grote Vriendelijke Pakjesavond. Die vindt plaats op zondagmiddag 23 november vanaf 16:30u in de Grote Zaal van TivoliVredenburg in Utrecht. Vanaf maandag 2 juni komen er kaarten in de algemene verkoop via de website van TivoliVredenburg. Anansi Anansi de Spin heeft een eigen website. Meer informatie over de tentoonstelling in de kunsthal en de presentatie van het zevende prentenboek vind je hier. Elsa Beskow Dit is de officiële website over Elsa Beskow, met rechts bovenin de menubalk een optie voor Engelstalige informatie. En hier vind je de prentenboeken die in het Nederlands leverbaar zijn. Opinie over Annie Het opiniestuk van Kila van der Starre over Annie M.G. Schmidt lees je op de website van Trouw. Aidan Chambers Bezoek de eigen website van Aidan Chambers of bekijk de lezing die hij in 2014 in Nederland gaf. En hier bekijk je de trailer van 'Été 85', de verfilming van 'Je moet dansen op mijn graf', te zien op Disney+. Boekentips 'In de hoek' Pieter van den Heuvel Gottmer 4+ 'Beesten' Ingvild Bjerkeland Vertaling: Kim Liebrand Volt 11+ 'Vlieg! zegt de vloer' Eva Gerlach Tekeningen: Trui Chielens Querido 12+

Bentornati Orsetti e Orsette dai mille coloriChe bella la primavera!Oggi sono andato a fare un giro nel bosco

Det är 150 år sedan Elsa Beskow föddes och hennes bilderböcker trycks fortfarande i nya upplagor. Vad som hunnit falla mer i glömska är hennes äktenskap med dåtidens stora kändis - Natanael Beskow. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kulturs reporter Anna Tullberg träffar kulturjournalisten och författaren Annika Persson, som skrivit boken ”Elsa och Natanael Beskow. En kärlekshistoria”. I den skildrar hon parets envetna och gemensamma kamp för ett mer jämlikt och demokratiskt Sverige under det tidiga 1900-talet.

Här samlar vi en rad olika program från Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Elsa Beskows saga Petter och Lottas jul och Viktor Rydbergs dikt Tomten är omistliga delar i vårt julfirande. Nuförtiden ser vi på dessa verk som höjden av tradition. Men Rydberg samt paret Elsa och Natanael Beskow var på sin tid kulturradikaler, och de hade flera beröringspunkter.P1:s julvärd Lisa Bergström samtalar med Annika Persson och Anders Burman, bokaktuella med Elsa och Natanael Beskow: en kärlekshistoria respektive Den sista idealisten – Viktor Rydberg och hans tid för att prata om Beskows och Rydbergs mindre kända sidor och hur deras tankar har format vårt sätt att skildra julen.

I folksagokalendern 2024 bjuder Folksagopodden på en ny berättelsetyp varje dag fram till jul. Det blir sagor, myter, legender från både förr och nu. Bakom lucka 22 hittar vi konstsagan - en form av berättelse som lånar form och innehåll av den klassiska folksagan men som till skillnad från den har en författare och är nedskriven från början. Kända konstsagoförfattare är till exempel H.C Andersen och Elsa Beskow. I folksagopodden har det gått att höra flera konstsagor som till exempel Flickan med svavelstickorna och Flickan som mötte Huldran. De avsnitten heter just Konstsagopodden. Saga i detta avsnitt Del 4 och 5 av en julsaga av Charles Dickens. Översättningen är från Wikisource https://sv.wikisource.org/wiki/En_juls%C3%A5ng_p%C3%A5_prosa_(Wikisource-%C3%B6vers%C3%A4ttning)

I folksagokalendern 2024 bjuder Folksagopodden på en ny berättelsetyp varje dag fram till jul. Det blir sagor, myter, legender från både förr och nu. Bakom lucka 22 hittar vi konstsagan - en form av berättelse som lånar form och innehåll av den klassiska folksagan men som till skillnad från den har en författare och är nedskriven från början. Kända konstsagoförfattare är till exempel H.C Andersen och Elsa Beskow. I folksagopodden har det gått att höra flera konstsagor som till exempel Flickan med svavelstickorna och Flickan som mötte Huldran. De avsnitten heter just Konstsagopodden. Saga i detta avsnitt Del 4 och 5 av en julsaga av Charles Dickens återberättad av mig. Översättningen är från Wikisource https://sv.wikisource.org/wiki/En_juls%C3%A5ng_p%C3%A5_prosa_(Wikisource-%C3%B6vers%C3%A4ttning)

I folksagokalendern 2024 bjuder Folksagopodden på en ny berättelsetyp varje dag fram till jul. Det blir sagor, myter, legender från både förr och nu. Bakom lucka 15 hittar vi återigen konstsagan - en form av berättelse som lånar form och innehåll av den klassiska folksagan men som till skillnad från den har en författare och är nedskriven från början. Kända konstsagoförfattare är till exempel H.C Andersen och Elsa Beskow. I folksagopodden har det gått att höra flera konstsagor som till exempel Flickan med svavelstickorna och Flickan som mötte Huldran. De avsnitten heter just Konstsagopodden. Sagan är gammal och därför ganska krångligt skriven - så därför släpps den både i uppläst form (lite krångligare) och återberättad form (lättare). Detta är den återberättade versionen. Saga i detta avsnitt Del 3 av en julsaga av Charles Dickens. Översättningen från Wikisource https://sv.wikisource.org/wiki/En_juls%C3%A5ng_p%C3%A5_prosa_(Wikisource-%C3%B6vers%C3%A4ttning)

I folksagokalendern 2024 bjuder Folksagopodden på en ny berättelsetyp varje dag fram till jul. Det blir sagor, myter, legender från både förr och nu. Bakom lucka 15 hittar vi återigen konstsagan - en form av berättelse som lånar form och innehåll av den klassiska folksagan men som till skillnad från den har en författare och är nedskriven från början. Kända konstsagoförfattare är till exempel H.C Andersen och Elsa Beskow. I folksagopodden har det gått att höra flera konstsagor som till exempel Flickan med svavelstickorna och Flickan som mötte Huldran. De avsnitten heter just Konstsagopodden. Sagan är gammal och därför ganska krångligt skriven - så därför släpps den både i uppläst form (lite krångligare) och återberättad form (lättare). Detta är den upplästa versionen. Saga i detta avsnitt Del 3 av en julsaga av Charles Dickens. Översättningen från Wikisource https://sv.wikisource.org/wiki/En_juls%C3%A5ng_p%C3%A5_prosa_(Wikisource-%C3%B6vers%C3%A4ttning)

I folksagokalendern 2024 bjuder Folksagopodden på en ny berättelsetyp varje dag fram till jul. Det blir sagor, myter, legender från både förr och nu. Bakom lucka 8 hittar vi återigen konstsagan - en form av berättelse som lånar form och innehåll av den klassiska folksagan men som till skillnad från den har en författare och är nedskriven från början. Kända konstsagoförfattare är till exempel H.C Andersen och Elsa Beskow. I folksagopodden har det gått att höra flera konstsagor som till exempel Flickan med svavelstickorna och Flickan som mötte Huldran. De avsnitten heter just Konstsagopodden. Sagan är gammal och därför ganska krångligt skriven - så därför släpps den både i uppläst form (lite krångligare) och återberättad form (lättare). Detta är den återberättade versionen. Saga i detta avsnitt Del 2 av en julsaga av Charles Dickens. Återberättad fritt från minnet av mig, baserat på Översättningen från Wikisource https://sv.wikisource.org/wiki/En_juls%C3%A5ng_p%C3%A5_prosa_(Wikisource-%C3%B6vers%C3%A4ttning)

I folksagokalendern 2024 bjuder Folksagopodden på en ny berättelsetyp varje dag fram till jul. Det blir sagor, myter, legender från både förr och nu. Bakom lucka 8 hittar vi återigen konstsagan - en form av berättelse som lånar form och innehåll av den klassiska folksagan men som till skillnad från den har en författare och är nedskriven från början. Kända konstsagoförfattare är till exempel H.C Andersen och Elsa Beskow. I folksagopodden har det gått att höra flera konstsagor som till exempel Flickan med svavelstickorna och Flickan som mötte Huldran. De avsnitten heter just Konstsagopodden. Sagan är gammal och därför ganska krångligt skriven - så därför släpps den både i uppläst form (lite krångligare) och återberättad form (lättare). Detta är den återberättade versionen. Saga i detta avsnitt Del 2 av en julsaga av Charles Dickens. Översättningen från Wikisource https://sv.wikisource.org/wiki/En_juls%C3%A5ng_p%C3%A5_prosa_(Wikisource-%C3%B6vers%C3%A4ttning)

I folksagokalendern 2024 bjuder Folksagopodden på en ny berättelsetyp varje dag fram till jul. Det blir sagor, myter, legender från både förr och nu. Bakom lucka 1 hittar vi konstsagan - en form av berättelse som lånar form och innehåll av den klassiska folksagan men som till skillnad från den har en författare och är nedskriven från början. Kända konstsagoförfattare är till exempel H.C Andersen och Elsa Beskow. I folksagopodden har det gått att höra flera konstsagor som till exempel Flickan med svavelstickorna och Flickan som mötte Huldran. De avsnitten heter just Konstsagopodden. Sagan är gammal och därför ganska krångligt skriven - så därför släpps den både i uppläst form (lite krångligare) och återberättad form (lättare). Detta är den återberättade versionen. Saga i detta avsnitt Del 1 av en julsaga av Charles Dickens. Återberättad fritt från minnet av mig, baserat på Översättningen från Wikisource https://sv.wikisource.org/wiki/En_juls%C3%A5ng_p%C3%A5_prosa_(Wikisource-%C3%B6vers%C3%A4ttning)

I folksagokalendern 2024 bjuder Folksagopodden på en ny berättelsetyp varje dag fram till jul. Det blir sagor, myter, legender från både förr och nu. Bakom lucka 1 hittar vi konstsagan - en form av berättelse som lånar form och innehåll av den klassiska folksagan men som till skillnad från den har en författare och är nedskriven från början. Kända konstsagoförfattare är till exempel H.C Andersen och Elsa Beskow. I folksagopodden har det gått att höra flera konstsagor som till exempel Flickan med svavelstickorna och Flickan som mötte Huldran. De avsnitten heter just Konstsagopodden. Saga i detta avsnitt Del 1 av en julsaga av Charles Dickens. Översättningen är från Wikisource https://sv.wikisource.org/wiki/En_juls%C3%A5ng_p%C3%A5_prosa_(Wikisource-%C3%B6vers%C3%A4ttning)

Det är 150 år sedan Elsa Beskow föddes och hennes bilderböcker trycks fortfarande i nya upplagor. Vad som hunnit falla mer i glömska är hennes äktenskap med dåtidens stora kändis - Natanael Beskow. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kulturs reporter Anna Tullberg träffar kulturjournalisten och författaren Annika Persson, som skrivit boken ”Elsa och Natanael Beskow. En kärlekshistoria”. I den skildrar hon parets envetna och gemensamma kamp för ett mer jämlikt och demokratiskt Sverige under det tidiga 1900-talet.

Efter att ha undersökt hungersstrejk (Hunger), sexmissbruk (Shame) och slaveri (12 years a slave) på bioduken har regissören och konstnären Steve McQueen nu tagit sig an Andra världskriget både i festivalaktuella dramat Blitz som utspelar sig under bombningarna av London och i dokumentären Occupied city om nazisternas ockupation av Amsterdam. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat Steve McQueen som är hedersgäst på Stockholm filmfestival. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SOFIA ANDRUCHOVYTJ FÅNGAR KRIGETS UKRAINA I ROMANEN ”AMADOKA”I en säng på ett sjukhus i Kyjiv ligger en sårad soldat utan minne och historia. Hans ansikte har förstörts till oigenkännlighet... Efter en tid dyker en kvinna upp på sjukhuset. Hon heter Romana och påstår att mannen i sängen är hennes make, Bohdan. Genom att återge historierna han en gång berättade för henne försöker Romana väcka Bohdans minnen till liv. Så inleds romanen ”Amadoka 1” av Sofia Andruchovytj. Den andra delen kommer på svenska nästa år. P1 Kulturs Fredrik Wadström har träffat den hyllade författaren.ELSA OCH NATANAEL BESKOW – KÄRLEKSPARET SOM VILLE RÄDDA VÄRLDENI år är det 150 år sedan Elsa Beskow föddes och hennes fantasirika bilderböcker trycks fortfarande i nya upplagor. Vad som hunnit falla mer i glömska är hennes äktenskap och liv med dåtidens riktigt stora kändis - Natanael Beskow. ”Elsa och Natanael Beskow – en kärlekshistoria” heter en ny bok som vill ändra på det, I den berättar kulturjournalisten Annika Persson om parets envetna och gemensamma kamp för ett mer jämlikt och demokratiskt Sverige. P1 Kulturs reporter Anna Tullberg möter Annika Persson på en plats i Stockholm där Beskows strävan och idéer fortfarande genljuder - mer än hundra år senare.ESSÄ: LINDA SKUGGE OM SYLVIA PLATHS SISTA BREVVad är det som alla i Sylvia Plaths hängivna fanskara identifierar sig med? Linda Skugge som läser den amerikanske poetens sista brev och funderar över hennes paradoxala krav på full kontroll och total frihet.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Petits Filous Tub's de Yoplait s'associe à Conte Moi l'Aventure, le podcast pour enfants de Chérie FM, pour un épisode exceptionnel : Olaf au pays du Roi Hiver. Entre flocons de neige, rencontres improbables, yaourts givrés et découverte d'un monde enchanté, soyez prêts à embarquer dans un rêve aussi enchanté que gourmand… » La Suède regorge de belles histoires... Tu te souviens peut-être du Merveilleux voyage de Nils Holgersson, par Selma Lagerlöf ? Ce livre emblématique a donné son nom à un prix qui récompense les plus grands auteurs de littérature jeunesse du pays. En 1952, c'est Elsa Beskow qui reçut le Prix Nils Holgersson. Un an avant sa mort, elle fut ainsi récompensée pour l'ensemble de son œuvre : une quarantaine d'histoires qu'elle avait écrites et illustrées pour faire rêver les enfants du monde entier. “Olaf au pays du Roi Hiver”, écrit en 1907, fait partie de ses premiers albums. Plus de cent ans plus tard, suivons Olaf dans ses rêves enneigés…

Det är dags för en konstsaga! Denna gång är det dags att doppa tårna i Elsa Beskows sagoskatt. Elsa Beskow (1874-1953) var barnboksförfattare, illustratör och konstnär. Hon har skrivit många superklassiska barnböcker såsom hattstugan, solägget och böckerna om Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin. Saga i detta avsnittet Flickan med det blommande håret av Elsa Beskow, publicerad till exempel i Det hände en gång från 1944

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Valspurt i FinlandKommer den finska presidentens relation till Moskva att förändras?Svenska Saskia Pantell skulle mördas i Irans misstänkta terrorplanSnart fettisdagen: varför finns så många olika semlor?Katarina Barrling grattar Elsa Beskow på 150-års dagen i krönikaPanelen med Leonidas Aretakis från Flamman, Tove Lifvendahl från Svenska Dagbladet och Erik Helmerson från Dagens Nyheter om språkrör som avgår, matpriser och Jamal El-HajI andra timmen:Blir Jamal El-Haj politisk vilde i riksdagen?Har Sverige tappat sin position som bäst i klassen i miljöfrågor?Public Service: ”Visitationszoner klassisk sossepolitik”Regeringen, bankerna och polisen i bedrägerimöteMycket känslor när casino i Göteborg stängerMark Levengoods kåseri: Hon sa till mig: ”Gud hatar att du är homosexuell”Programledare: Hélène BennoTekniker: Sophie AnderssonProducenter: Peter Bjurbo och Mia Odabas

Poddavsnitt om Elsa Beskow. Passar för elever i åk 3-6.

Tomten I Leksaksfönstret, en saga av Elsa Beskow, uppläst av Kajsa Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bokspecial. Censuren hårdnar och författare kan råka illa ut. Men det finns också knep för att runda partiets nypor. Vi besöker författarparet Gustafsson Chen och tar tempen på Kinas litteraturscen. Vi lämnar poddstudion och åker hem till författaren Maiping Chen och sinologen och översättaren Anna Gustafsson Chen. På 1980-talet fanns en bubblande underjordisk litteraturscen i Peking. Hör Maiping Chen berätta om hur yttrandefriheten tryckts ner sedan dess och varför han inte kan återvända till Kina idag. Under Xi Jinpings tid vid makten har censuren och kontrollen hårdnat och det finns många aktuella exempel på hur detta går ut över författares möjligheter att verka i dagens Kina. Samtidigt finns strategier och knep som författare använder för att ändå förmedla en kritik mot makten.Därför går svenska barnböcker hem i KinaMaiping Chen har bland annat översatt Selma Lagerlöf till kinesiska. Hör om hur det kommer sig att svensk barnlitteratur, alltifrån Elsa Beskow till Sven Nordqvist, går hem hos den kinesiska medelklassen. Och varför är kinesiska deckare så dåliga? Avsnittet är även fullmatat med konkreta boktips. Så som Yu Hua's Att leva en bästsäljare som passar alla, enligt Anna Gustafsson Chen. Vidare Hao Yingfang's Peking den hopfällbara staden som är bra att börja med. Eller Lu Xun, som kan beskrivas som Kinas motsvarighet till Strindberg. Alla böcker som omnämns i avsnittet finns listade på Kinapodden i P1:s Instagram.Medverkande: Maiping Chen, författare och översättare. Anna Gustafsson Chen, sinolog och översättare. Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator.Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge

Vart är de där författarna på väg ? Vad letar de efter bland buskage och längs skogsstigar? Henrik Nilsson följer dem i spåren och upptäcker hur tiden tycks sakta ner och sommaren fixeras bland lingon, björnbär och blåbär. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Och smultronen för vem blommar de? Jag tänkte på Lennart Sjögrens diktrad i början av den sommar som nu går mot sitt slut. Under en promenad fanns de plötsligt där vid stigen, nära marken. Inte blommar de för dig, och inte blommar de för mig, svarar poeten. Ändå genomströmmades jag av en sorts optisk glädje vid åsynen av dessa vita smultronblommor som var de första diskreta tecknen på den stundade bärsäsongen. Det slår mig att förvånansvärt många litterära texter uppehåller sig just vid vägen till bären; längtan efter dem, föraningarna om dem. I Harry Martinsons naturessä En vandring till bärskogen går författaren och hans fru ut en solig dag när insekterna vettvilla av värme smattrar mot bärkannorna och varje kubikmeter luft är fylld av knirrande, svirrande och risslande liv. De vandrar genom tallskogar och starrkärr och hagar, tills stigen leder in mellan granarna mot blåbärskogen. Vägen till de efterlängtade bären är lika viktig som slutmålet och blir en fantasifull lektion i både flora och fauna om rödven och stackmyror, harsyra och blombockar. Robert Frosts dikt Blueberries är skriven som en rimmad dialog där jaget entusiastiskt försöker förklara för någon annan var han tidigare under dagen hittat dem: Blueberries as big as the end of your thumb, /Real sky-blue, and heavy, and ready to drum / In the cavernous pail of the first one to come! I Sylvia Plaths dikt Blackberrying rör sig diktjaget med en tom mjölkflaska längs en krokig gång som är omgiven av björnbärsbuskar på båda sidor. Bortom de böljande gröna kullarna, liksom upplysta inifrån, ligger havet. Till slut kommer man ändå fram. Till de lättsinniga smultronen, till hallonen mörkröda som levrat blod, till de blänkande och beska lingonen och till blåbärskogens mörkblå sluttningar. Men Harry Martinson påminner oss om det oprecisa i vardagsspråkets uttryck lika som bär. Blåbären skriver han är i själva verket olika. På solställena är de beslöjat blåoxiderade och matta, utan lyster. Men i skuggan är de blanka och nästan svarta och smaken mera allvarlig, förstämd och butter. Till dessa nyanser kan man kanske lägga undantagets exempel, bärens ständiga förmåga att överraska. Ibland hittar man ett blåbär eller ett hallon som växer på en gren bland många andra grenar, på en buske bland många andra buskar men vars smak är så förunderligt söt och smakrik i jämförelse med alla andra i närheten. Precis som vissa av sommarens dagar i efterhand ter sig starkare och mer levande än dagarna som omgav dem, utan att man alltid kan sätta fingret på varför. bärplockningen tar tid, men den ger också tid Vid första anblicken är bärplockning en tålamodsprövande och monoton sysselsättning. Ändå kan jag inte heller som vuxen göra mig kvitt känslan av att Elsa Beskow var någonting på spåret i sagoboken Puttes äventyr i blåbärsskogen. När jag står böjd över risen och flugorna surrar i ansiktet kan jag ibland få för mig att någon rör vid mig lätt över axeln, att blåbärskungen har snuddat vid mig med sin förvandlande käpp. Vi blir inte någon annan när vi plockar bär, inte några bättre människor. Men verkligheten rubbas under några timmar, perspektiven förskjuts. Tiden förflyter på ett annat sätt än den brukar göra, för även om spannen fylls snabbare om vi använder en bärplockare än om vi plockar bären ett för ett, har vi ingått ett förbund med långsamheten som inte kan brytas. Ja, bärplockningen tar tid, men den ger också tid, sätter oss i förbindelse med människor som levt långt före oss, som vandrade runt i skogar och marker innan de slog sig ner och blev bofasta. De fanns före Caesars tid / deras röda fanns före människan sade rött, skriver Lennart Sjögren i sin dikt om smultronen. Men stigarna mellan blåbärsrisen leder inte bara bakåt i historien. Kanske handlar bärplockningen också om att förankra sommaren medan den ännu pågår. Att bli varse årstidens olika faser, leda dem i bevis. För sommaren kan annars te sig diffus och konturerna lätt bli suddiga av vågskum, dallrande horisonter eller gråa dagsregn. Julidagarna flyter in i varandra och ingen annan månad är så svår att fixera med blicken. Jag minns vissa kvällar då jag rensade blåbären vi plockat. Hur jag rensade bort de små, hårda gröna bären som ännu inte mognat, de vinröda bladen, de små kvistarna, spindlarna som följt med, bärfisarna och larverna och hur jag inte visste vad jag skulle göra med alltihop, jag kunde varken kunde kasta ut eller behålla det. Bär försiktigt! Spill inte bären! skriver Harry Martinson. Det kunde gälla själva sommarens dagar. För en sak vet vi säkert: på vintern kommer alla spår att ha avlägsnats. Risporna på armarna från hallonbuskarnas taggar kommer inte längre att synas. De röda och blå fläckarna på fingrarna, det blodets systerskap som Sylvia Plath skriver om i sin björnbärsdikt, kommer för länge sedan att ha tvättats bort. Då öppnar vi frysen och plockar ut de stelfrusna bären rykande av minusgrader som hårda bevis på att allting inte bara var en dröm. Lennart Sjögren hade rätt. Smultronen blommar inte för oss. Blåbären mognar inte för oss, lingonen skiftar inte färg från vitt till rött för vår skull. Men de gör något med oss, ibland. Det handlade kanske inte om bären vi plockade, om vad vi åstadkom, utan vad bären åstadkom med oss. På sådant tänker jag när jag blickar upp mot de åskmörka molnen som nu drar in över träden. Jag har lämnat blåbärsskogarna där bara några få vattniga bär klingar sig kvar. Men jag minns hur de smakade, med Robert Frosts ord: It must be on charcoal they fatten their fruit. / I taste in them sometimes the flavor of soot. Istället har jag gått ut på det öppna fältet. Solen står lägre på himlen och myggsvärmarna och de ettriga älgflugorna är ett minne blott. Det är björnbärens tid. När jag sträcker in handen bland bären, knottriga men blänkande som obsidian, lossnar några och faller till marken. En fet, grönskimrande fluga flyger motvilligt upp från busken. När bäret spricker mellan tänderna tänker jag på Seamus Heaneys Blackberry-Picking. För diktjaget smakar det första björnbäret sött som tjocknat vin: sommarens blod fanns i det, skriver den irländske poeten. En krök till och sedan tar bären och buskarna slut, säger Sylvia Plath. Jag ska just lämna björnbärssnåret när något hindrar mig. Tröjan har fastnat i några björnbärstaggar. Jag står stilla ett ögonblick, fångad som ett byte under augustihimlen. Och i samma ögonblick som jag hakar loss mig själv från den sista taggen är sommaren över. Henrik Nilsson, författare och essäist

We read ‘Pelle's New Suit' by Elsa Beskow, Spring songs from ‘A Celebration of the Season' by Margaret Wise Brown, and ‘The Little Book of Backyard Bird Songs' by Andrea Pennington and Caz Buckingham.

Konstiga saker händer på konstfack. Vita rum är rasistiska och en del av den hemska vita civilisationen som förtrycker alla svarta genom konsten. Björn läser födelsedagsbarnet Elsa Beskow och Ludvig blir automatiskt irriterad på den politiskt korrekta barnlitteraturen. Sveriges expert på krokodiltårar, Mona Sahlin har åter dykt upp i TV och fabulerar historier om nazister som gör alla möjliga saker.  Inlägget Att hata allt som är vitt (Sverige vaknar #330) dök först upp på Radio Svegot.

Konstiga saker händer på konstfack. Vita rum är rasistiska och en del av den hemska vita civilisationen som förtrycker alla svarta genom konsten. Björn läser födelsedagsbarnet Elsa Beskow och Ludvig blir automatiskt irriterad på den politiskt korrekta barnlitteraturen. Sveriges expert på krokodiltårar, Mona Sahlin har åter dykt upp i TV och fabulerar historier om nazister som gör alla möjliga saker.

In the show, Terri and Theo talk about the relationship between humans... and plants. Terri has been researching the work of Swedish artist Elsa Beskow. Beskow creates children's books about human children interacting with plants in friendly and respectful ways.

Uppmärksammad författare och illustratör. Fick Augustpriset 2018 för boken Gropen. Om att bli läst både som författare och som människa. Det är inte sagor jag skriver Författaren och illustratören Emma AdBåge tycker inte att hon har någon fantasi. Trots att hon skriver, tecknar och ger ut böcker. Hon beskriver det som att hon samlar historier, försöker förstå och att hon tjuvlyssnar, iakttar och analyserar. -För att arbeta behöver jag: Öron, ögon, hjärna. Hjärnan bör i mitt fall funka lite som ett flugpapper. För den som inte kan relatera till vad flugpapper är, tänk: dubbelhäftande tejp. Hon går ut genom dörren för att hämta intryck, bilder, samtal och historier. Hon ser en mamma och dotter i ett badhus, en pojke som, i klassrummet, blir fråntagen lusten att skriva dikter och hon hör samtal i kassakön. I sitt Sommar återger Emma AdBåge flera sådana scener som hon samlat på sig genom åren. Hon pratar om vilken ynnest det är att ha barn som målgrupp, eftersom hennes verk har möjlighet att få följa med en människa genom hela livet. Det handlar om skapande, om rätten att få vara den man är och leka som man vill - och om att inte vilja tillhöra det sura vuxenlaget. Om Emma AdBåge Författare, illustratör, 37 år. Född i Linköping och nyss återflyttad till Östergötland. Debuterar som Sommarvärd. Uppmärksammad författare och illustratör. Fick Augustpriset 2018 i kategorin bästa barn- och ungdomsbok för Gropen, en bok om rätten att få leka som man vill. Har även tagit emot Lennart Hellsing-priset och Elsa Beskow-plaketten. Debuterade vid 18 års ålder och har sedan dess skrivit en rad böcker samt illustrerat åt flera andra författare. Hösten 2019 släpptes skivan Folk Dikt och toner om personer med artisten Britta Persson, till vilken Emma, tillsammans med systern Lisen Adbåge, har skrivit texterna och gjort omslag. I september utkommer bilderboken Naturen, om relationen mellan oss människor och naturen. Vem är det egentligen som bestämmer? Att betrakta människor är det bästa hon vet. Jag kommer prata om att vara ett flugpapper, om insamlandet av människor och situationer. Och om att bli läst både som författare och som människa. Producent: Lena Resborn

Över 3300 har köpt boken, här kan du lyssna på min bok "Max och Horan" helt gratis! ”Köpte ljudboken idag och har redan lyssnat på hela! Intressant perspektiv på sex och bra dialog mellan personerna i boken,gillade prologen!Den väckte något i mig som jag inte kan sätta fingret på, Max och horan kastar en skugga över 50 shades och känns mer realistisk och verklig! Du läste in boken med trovärdighet och en känsla av att man själv var med. Sexuell spänning och härliga dagdrömmar. Tack""Boken kom igår vid 14 tiden i brevlådan . Jag ha nyss läst ut den fick snabbt in beställa andra delen nu ! Vilken jävla bra bok du skrivit ! Helt fast ! Så nu inväntar jag den andra med spänning jag va bara tvungen dela med mig till dig ! Kan meddela även jag brukat inte vara den som tar tiden till läsa .. men detta va som en drog ! Mycket värt all väntan på den !!!" /My  “Jag tyckte boken var fantastisk, och den gav många intressanta diskussioner i kompisgänget!Jag köpte ju två böcker, och de bägge två är nu ute på lån för fjärde gången. Jag tycker det var en mycket bra blandning av fantasieggande porr, insiktsfull relationspsykologi och moralutmanande funderingar som bjöds på ur ett trovärdigt egenperspektiv.Helt enkelt jävligt bra, och jag ser framemot nästa del!"ag läste precis ut din bok Max och horan, jag måste bara säga att det var verkligen en helt fantastik bok! har aldrig velat läsa ut en bok för har antingen tappat intresset i halva boken eller så har det inte väckt någon spänning som gjort att jag velat läsa slut på den, men din bok… asså wow blev så tagen och dina ord inspirerade mig verkligen och fick mig att tänka till och se på saker på ett helt annat perspektiv! Har aldrig haft någon idol eller förebild förut men du är verkligen en kille jag ser upp till! Älskar ditt arbete och längtar redan tills jag får läsa 2: an önskar bara jag fick fortsätta läsa och att det aldrig tog slut… tack för en otroligt bra bok och en ny syn på livet!Mvh Felicia, din nya beundrare“Bästa boken på länge… Sååååå spännande läsning och vilken fantasi. ”Mvh Lise-lott“Kan inte mer än säga LÄS! Jag fullkomligt älskar inlevelsen i alla karaktärer och det tog mig 2 kvällar att läsa ut boken nu börjar jag läsa om den igen för att få ett annat perspektiv och jag är redan på sida 20 har ni inte läst den så gör det! Ni lär verkligen inte ångra er Läs den!! Otroligt bra skildrat hur verkligheten ser ut, kändes som en bildbok, såg händelserna framför mig. De finns bara ett ord: Du är en begåvad författare Tomas"“Köpte ljudboken idag och har redan lyssnat på hela! Intressant perspektiv på sex och bra dialog mellan personerna i boken,gillade prologen!Den väckte något i mig som jag inte kan sätta fingret på, Max och horan kastar en skugga över 50 shades och känns mer realistisk och verklig! Du läste in boken med trovärdighet och en känsla av att man själv var med. Sexuell spänning och härliga dagdrömmar. Tack””“Ojoj vilken läsning, sträck läste den då du skriver så jävla bra, när kommer del 2?”  -Stina Paulsson“Intressant story, ett ämne vi alla har en hållning till, mycket detaljrik, intressanta reflektioner om självkontroll, att behålla sin integritet i ett förhållande, du fasthåller spänningen, jag gillar det jag läste”” -Anette Hansen”Fifty shades of grey är rena Elsa Beskow sagan i jämförelse med dina böcker!!! -IreneVill du läsa eller höra fortsättningen på Max serien? Gå in här -> https://tomas-oberg.se/bocker-2/Glöm inte följa mig på https://www.instagram.com/tomasoberg89/https://www.facebook.com/tomasoberg89https://www.youtube.com/tomasoberg89Om du vill vara med i podden, har en fråga eller ämne du vill ta upp -> Tomas@tomas-oberg.se

En radiobrevväxling mellan Annika Lantz och Nadia Jebril. Om att bära livets bördor, Elsa Beskow och att ta en åksjuketablett för att klara av att boka en tågbiljett.

En Scandinavie, les collectes de contes populaires, effectuées principalement au XIXe siècle, abondantes et d'une qualité exceptionnelle, donnèrent lieu à des recueils désormais classiques aussi bien en Suède et en Norvège qu'au Danemark et en Islande. Par la suite, les collectes se poursuivirent selon des principes qui ne cessaient d'évoluer ; mais parallèlement, une fois enraciné dans la littérature, le conte issu de la tradition orale donna naissance à un nouveau genre promis à un grand avenir : le conte littéraire destiné au jeune public. Son créateur fut le Danois H. C. Andersen, mais c'est en Suède, au tournant du XIXe siècle, que le genre atteignit son apogée, avec des auteurs comme Anna Wallenberg, Helena Nyblom, Hjalmar Bergman, Selma Lagerlöf – une tradition qui se prolongea tout au long du XXe et qui est toujours présente dans la littérature pour enfants des pays nordiques. C'est également à la Belle époque, grâce à une pléiade d'artistes remarquables, tels que John Bauer ou Elsa Beskow, que naquit et se consolida une imagerie propre à l'univers enchanté du conte : les trolls, les lutins et autres gnomes. Mais également les jolies princesses…

En av våra mest älskade sagoförfattare får äntligen sitt eget 5-minutersavsnitt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det femtonde avsnittet av Bladen brinner träffar vi ALMA-pristagaren Kitty Crowther och talar om sömn, Elsa Beskow och inspiration. Och så är vi hemma hos författaren Alex Haridi och glor på hans strukturvägg med post-it-lappar och pratar dramaturgi! Dessutom har vi en förläggare på besök i studion. Med Erik Titusson diskuterar vi kritik av barnböcker. Enjoy! Bladen brinner handlar om böcker för barn och unga, men riktar sig till dig som är vuxen. Boktips! Intervjuer! Reportage! Vi som gör den heter Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck. Produceras av Fabel Kommunikation Musik av Håkan Lidbo

Vi nekter å være voksne på en dag som denne! Bokbaren gir deg barneboksending: Elsa Beskow, Den lille Muldvarpen som ville vite hvem som hadde bæsjet på hodet hans, Heksene og Peter Pan! I tillegg har vi storfint besøk av Hanna Malene. Det skal prates!

När Jacob och Alice Tegnér flyttade ut till Djursholm våren 1891 var det ett nybyggarsamhälle. Det beskrevs som staden på landet.  På vardagarna användes det gamla Banérslottet för samskolans undervisning och på söndagarna hölls gudstjänst i den största av slottets salar. Den unga fru Tegnér var involverad i båda verksamheterna – som sånglärare och som kyrkomusiker vid orgelharmoniet. Någon ekonomisk ersättning var det inte tal om, arbetet skedde helt ideellt. Strax före jul 1898 fick gudstjänsterna en egen hemvist. Djursholms kapell invigdes. Predikant var den unge teologen Natanael Beskow och på orgelpallen, bokstavligen bakom orgeln, fanns Alice Tegnér. En kör sjöng bland annat hennes nykomponerade hymn Saliga äro de som höra Guds ord. Bland invånarna i den nya trädgårdsstaden fanns många musikaliskt begåvade och intresserade personer, och Alice Tegnér blev eldsjälen i musicerandet. Djursholms Fru Musica har hon kallats. Det anordnades soaréer och konserter – ofta till välgörande ändamål eller som stöd till skolan eller kapellet. Alice Tegnér komponerade sånger både för de vuxna i Djursholmskören och för eleverna i skolan. När familjen Tegnér bröt upp från Djursholm 1912, lämnade Alice ett stort tomrum efter sig. ”Det kändes som om ljusen släcktes i festsalen”, som Elsa Beskow formulerade det. (Repris från sommaren 2013) Alice Tegnér del 4 av 6 - en P2 Dokumentärserie av Christina Tobeck.

Vilka problem uppstår för domare och publik när Sverige ska möta blågula Ukraina? Konsten att doktorera på Samuel Becketts rörelser i sina pjäser och romaner. Varför har Pippi Långstrumps duktiga kompis Annika så låg status? Idag spelar Sverige sin första EM-match mot värdlandet Ukraina. Båda länderna brukar spela klädda i blågult och i Sverige bestämmer domaren om man kan se skillnad på spelarna eller om något lag måste byta kläder. Hur fungerar det i EM och vilken kraft har olika färger när det gäller framgång i lagidrott? I helgen doktorerade Charlotta Palmstierna Einarsson på rörelserna i Samuel Becketts pjäser. Vad var det egentligen Beckett hade för syfte med det och kommer det att förändra vårt sätt att se på "I väntan på Godot"? Hör henne tala om sitt favoritämne. Borde Pippi Långstrumps duktiga kompis Annikas status höjas? Ska man leva upp till något bara för att man heter Annika? Thomas minns sin barnbok ”Duktiga Annika” skriven av Elsa Beskow och journalisten Annika Ström Melin har ett speciellt förhållande till sitt namn. Även radioprofilen Annika Lantz vittnar om sina känslor. bisittare: Louise Epstein producent: Anders Diamant    anders.diamant@sverigesradio.se

Nya Vågen plockar ur årets stora skörd av barn och ungdomsböcker (2008) och ger sina personliga julklappstips. De diskuterar också de synbara tendenserna i förlagens utgivning. Har de senaste årens satsning på säkra kort som barndeckare, klassiska sagor och kokböcker hållit i sig? Eller har det hänt något nytt? Au contraire: Jenny Teleman om Elsa Beskow. Medverkar gör Pia Huss och Göran Sommardal och programledare är Maarja Talgre. Barnbokskritikern Pia Huss, Göran Sommardal och Maarja Talgre plockar ur årets stora skörd av barn och ungdomsböcker och ger sina personliga julklappstips. De diskuterar också de synbara tendenserna i förlagens utgivning. Har de senaste årens satsning på säkra kort som barndeckare, klassiska sagor och kokböcker hållit i sig? Eller har det hänt något nytt?