Podcasts about europeiska unionen

Sverigedemokraterna har lämnat kraven på Swexit bakom sig och hoppas istället påverka Europeiska Unionen inifrån. Men hur ska man göra det? Vi har läst partiets valmanifest till Europaparlamentsvalet 2024 och bjuder här på vår analys.Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=qvvkoz-NCTc&ab_channel=DagensSvegotVIKTIGA LÄNKARAlla våra program finns på https://www.svegot.seStöd vårt arbete här: https://www.svegot.se/supportOrganisera dig för en svensk framtid på https://www.detfriasverige.seLäs och lyssna på Jalle på https://www.sveating.seHandla dina böcker på https://butik.logik.seFÖLJ OSS:X: https://www.twitter.com/radiosvegotTelegram: https://www.t.me/svegotFacebook: https://www.facebook.com/detfriasverigeInstagram: https://www.instagram.com/svegotmediaBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support.

Sverigedemokraterna har lämnat kraven på Swexit bakom sig och hoppas istället påverka Europeiska Unionen inifrån. Men hur ska man göra det? Vi har läst partiets valmanifest till Europaparlamentsvalet 2024 och bjuder här på vår analys. Inlägget Sverigedemokraterna i Bryssel: Analys av partiets EU-valmanifest dök först upp på Dagens Svegot.

Hur är egentligen Europeiska Unionen uppbyggd? I det här avsnittet, som är en fortsättning på gårdagens program om EU, går vi igenom Europakommissionen, Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europadomstolen samt hur dessa förhåller sig till varandra. Hur demokratisk är egentligen konstruktionen, och hur mycket inflytande har du som vanlig svensk?Se del 1: https://www.svegot.se/s03e52Alla våra program finns på https://www.svegot.seOrganisera dig för en svensk framtid på https://www.detfriasverige.seTa del av den viktigaste kulturdebatten på https://www.sveating.seHandla dina böcker på https://butik.logik.seFölj oss på: X: https://www.twitter.com/radiosvegot Telegram: https://www.t.me/svegot

Hur är egentligen Europeiska Unionen uppbyggd? I det här avsnittet, som är en fortsättning på gårdagens program om EU, går vi igenom Europakommissionen, Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europadomstolen samt hur dessa förhåller sig till varandra. Hur demokratisk är egentligen konstruktionen, och hur mycket inflytande har du som vanlig svensk? Om vi hinner med kommer vi också tala om den så kallad Kalergiplanen, något som av en del ses som grunden för EU och av andra som en konspirationsteori. Men vem var egentligen greve Richard Nikolaus von Coudenhove-Kalergi och vad ville han? Inlägget EU: Konspirationen mot Europa (del 2) dök först upp på Svegot.

Med utgångspunkt i den senaste utvecklingen inom Europeiska Unionen tar vi här ett större grepp kring frågan. I detta avsnitt tittar vi närmare på chat control, eID och eIDAS — alltså hur unionen vill i praktiken avskaffa krypterad kommunikation på nätet och införa sociala krediter via digital centralbanksvaluta.Ylva Johansson om Chat Control: https://www.youtube.com/watch?v=hgHhtxQF_qA&ab_channel=FemtejuliLäs om EU:s digitala ID: https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/electronic-identificationLäs om kritiken mot eIDAS på https://last-chance-for-eidas.org/Bra genomgång av problemen med digital ID-systemen https://www.youtube.com/watch?v=uwRSzNTp2ko&ab_channel=CoinBureauAlla våra program finns på https://www.svegot.seOrganisera dig för en svensk framtid på https://www.detfriasverige.seTa del av den viktigaste kulturdebatten på https://www.sveating.seHandla dina böcker på https://butik.logik.seFölj oss på: X: https://www.twitter.com/radiosvegot Telegram: https://www.t.me/svegot

Med utgångspunkt i den senaste utvecklingen inom Europeiska Unionen tar vi här ett större grepp kring frågan. Vi talar bland annat om eIDAS och Chat Control, men också hur man arbetar för att få in Ukraina, Moldavien och Serbien som medlemmar och vad det skulle innebära. Dessutom tittar vi närmare på EU:s odemokratiska struktur, hur Europakommissionen fungerar och hur lite inflytande svenskar har över unionens utveckling. Inlägget EU: Konspirationen mot Europa (del 1) dök först upp på Svegot.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Vår sponsor hittas här: https://haileyhr.com/ För runt 150 år sedan satt Europa i en ställning som obestridlig ledare i fråga om de flesta fälten av global konkurrens. Teknik, försvar, utbildning, innovation och finansmarknader - den europeiska kontinenten var solen kring vilken all typ av utveckling kretsade. Men tiden som dominant är nu förbi och lika obestridlig som den historiska dominansen är nu faktumet att Europa detroniserats till som bäst andrafiolen. Kategorierna där Europa brukade glänsa har nu kommit att bli grenar där först och främst amerikanska tävlande excellerat fram och distanserat kusinerna på andra sidan Atlanten. Men varför kan inte Europa längre tävla med den allierade västjätten, och vad får det för konsekvenser? Tävlingen var länge jämn. Ett Europa som kommit att förvandlas till pulver och stoft under de interna konflikter vars gnistbildningar renderade i två världskrig klättrade med amerikansk hjälp och inre sammanhållning i vad som kom att kallas den Europeiska Unionen ikapp och förbi USA redan 30 år efter krigsslutet. När 2008 och finanskrisen nalkades var EU-ländernas samlade BNP:er klart högre än USA:s, men där vände också lyckan för européerna. Förklaringsmodellerna talar om tillverkningsförskjutning till Kina, japanskt teknikfokus och amerikansk land grabbing inom Europas IT-sektor där uppköp genomförts av den idag totalt amerikanskdominerade big tech-scenen. Europa nöts samtidigt ned av allt från tröga byråkratiska processer och naiv handelspolitik till ett militärt angrepp från Ryssland. Står Europa så djupt ned i dyn att de amerikanska maktanspråken börjar närma sig smärtgränsen - som kan komma att få vågskålar att tippa i nya riktningar, eller kommer Europa att resa sig och stiga i statushierarkin igen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Det sägs att inget annat land har lika många innovationer som Sverige, sett till vår relativt begränsade folkmängd. Vi har hört talas om snilleföretagen där en ensamt snille uppfinner något fantastiskt som slår igenom över hela världen. Skiftnyckeln, klippfyren, telefonen. Men det finns förstås också många innovationer som inte kräver patent eller teknik, utan som i grund och botten är en affärsinnovation, som att Spotify kom på att man ju lika gärna kan hyra tillgång till musiken som att äga den.Att vi är stolta över våra innovationer är begripligt och i samband med det svenska ordförandeskapet i Europeiska Unionen har det producerats en bok som heter “Svenska innovationer som förändrat världen” i vilken författarna Henrik Berggren och Eva Krutmeijer berättar om 50 omvälvande innovationer.Jag bjöd in Eva Krutmeijer till studion för att prata om varför Sverige haft så många innovationer och höra henne berätta om några av sina favoriter, däribland några för mig okända kvinnor som står bakom väldigt välkända uppfinningar.Krutmeijers bokrekommendationer:Nobel : den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris - Ingrid Carlberg Ingenjörerna - Gunnar WetterbergHetta - Ian McEwan“Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tillbaka efter ett olidligt långt uppehåll är EU-foripodden. I det här avsnittet tar vi oss an Erasmus, som inte bara är EU:s program för utbildning utan även en backronym. Caroline går igenom lite om programmet. Helena och Caroline delar också egna erfarenheter från Erasmus. I avsnittet får vi även höra EU-kommissionen säga att Erasmus ska komma för djur. Deltagande: Caroline Klamer, Helena Landelius, Björn Bergström och Marco Roman Loi

I det här avsnittet tar EU-foripoddens trivia-ansvarig, Helena, upp ett otippat ämne: Ost! Det har nog inte undgått någon att flera europeiska länder håller sina ostar kära, frågan är bara hur kära? Helena ger oss en inblick i varumärken och storpolitik, allt med en ostkoppling.Medverkande: Helena Landelius, Björn Bergström, Caroline Klamer och Marco Roman Loi.

I det här avsnittet av EU-foripodden, som släpps på självaste Europadagen(!), försöker Marco få grepp om ett svårt men viktigt ämne: minoriteter och diskriminering.  Det visar sig vara en svår uppgift där Marco kanske inte helt låter sig övertygas av EU:s insatser.Medverkande: Björn Bergström, Helena Landelius, Caroline Klamer och Marco Roman Loi[I början nämner Marco en siffra över minoriteter (ca 10%) och den siffran rör ras- och etniska minoriteter].

I det här avsnittet diskuterar EU-foripodden EU:s gemensamma asylsystem även kallat CEAS eller Common European Asylum system. Hur fungerar systemet och varför behövde man få ett sådant på plats?Avsnittet spelades in innan den ryska invasionen av Ukraina. Vi har efter visst övervägande beslutat att släppa avsnittet trots detta. Vi tror att avsnittet kan vara informativt även om det inte lyfter konsekvenserna av invasionen eller aktiverandet av massflyktsdirektivet.Deltagande: Björn Bergström, Helena Landelius och Caroline Klamer.

Vem är det som leder alla möten i ministerrådet? Vem leder arbetet och håller ihop diskussionerna? I det här avsnittet  tar Caroline  upp det roterande ordförandeskapet. EU:s medlemsstater turas om att sitta som ordförande i ministerrådet. Hur fungerar det och finns det några fördelar eller nackdelar med det?  Är det Sveriges tur snart?Tips: lyssna på avsnitt 18 om rådet, rådet och rådet först.Deltagande:  Caroline Klamer, Björn Bergström, Helena Landelius och Marco Roman Loi

Vi har pratat om ”founding fathers” eller unionens grundare, men det är så klart inte bara män som ligger bakom det EU vi har i dag. Under tider av krig, oro och förföljelse kämpade många kvinnor mot fascister och förtryck och för jämställdhet och lika rösträtt. Lyssna och lär känna kvinnorna som inte har fått lika mycket uppmärksamhet som Schuman och Monnet men som har satt sin prägel på det europeiska samarbetet. I detta avsnitt lyfter vi fram Louise Weiss, Simone Veil, Ursula Hirschmann, Elaine Vogel-Polsky och Sofia Corradi.Medverkande: Björn Bergström, Helena Landelius, Caroline Klamer och Marco Roman LoiKlipp: Europaparlamentet

EU-foripodden återkommer till ämnet om svenska undantag, alltså sådana undantag från EU-regler som vi förhandlat fram vid EU-inträdet. Den här gången lägger Björn in en prilla och guidar oss genom snusets status, undantaget och om snus får säljas på andra ställen i EU.Medverkande: Björn Bergström, Helena Landelius, Caroline Klamer och Marco Roman Loi

Vem kom på idén med att förena Europas länder? Och vem såg till att det blev en union? Detta avsnitt av EU-foripodden handlar om några av dem som brukar kallas unionens grundare. I ett plågat och trasigt Europa fanns några personer med skiftande bakgrunder men med mycket gemensamt. Tillsammans lade de grunden för ett nytt Europa. Lyssna på podden om hur allt började. Medverkande: Björn Bergström, Helena Landelius, Caroline Klamer och Marco Roman Loi

Gränser som nyss var tämligen abstrakta bemannas nu på nytt. Till och med sådana som helt hade fallit i glömska återvänder som spöken från det förflutna, noterar Thomas Steinfeld i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ordet "gräns" låter som ett äkta svenskt ord. Eller som ett äkta tyskt ord, för den delen: "Grenze". Men så är det inte. Ordet är en gränsgångare i sig själv. Det kommer från trakterna som numera kallas för Polen. De tyska ordensriddarna, som under 1200-talet hade gett sig iväg för att kuva hedningarna i öst, var de första som hade lärt sig tala om en "greniz" eller en "granica". Samtidigt som riddarna trängde fram österut, bortom gränserna mellan de germanska och slaviska folkstammarna, flyttade ordet till väst. Och så kom det också till Sverige, medan man i södra Tyskland fortsatte at tala om "gegend", "umkreis" eller "ende, dar ein land keret" änden, där ett land vänder sig tillbaka. Gränstrakter fanns förstås redan innan riddarna övertog ordet. Ofta kallades de för "mark". Ordet finns kvar i dag, för det mesta i förbindelse med ett namn, som i Danmark eller som i Mark Brandenburg, landskapet runt Berlin. En "mark" betecknar ett diffust område, i synnerhet ett skogsområde, som två folkgrupper låter stå emellan sig för att hindra att de börjar slåss med varandra. "Bland germanska stammar gäller det som en ära", skrev fältherren Julius Caesar för drygt tvåtusen år sedan, "att ha stora ödemarker runt sig. De tror att det på så sätt blir tydligt, att ingen kan hålla sig kvar i deras närhet." En mark förutsatte, att det ännu fanns tillräckligt med plats i Europa, så att man kunde gå ur vägen för varandra. Sådana friheter försvann med tiden. Så småningom fanns det inga områden kvar, som inte hade någon herre. Och så drogs det gränser. De bildar ingen areal, utan en linje, där två ytor stöter på varandra, utan övergång. De särskiljer territorier. Man befinner sig vid en gräns, när man med vänstra foten kan stå i ett land och med högra foten i ett annat, om nu gränsvakterna skulle tillåta sådana tvetydigheter. Gränser finns av olika slag. De håller isär grannar, bostadsområden eller landskap. De ordnar världen, men de främjar också misstroende och fientlighet. Statsgränsen verkar vara den egentliga, den hårdaste gränsen. Ingen människa får överskrida den, om hon inte kan bevisa att hon, utöver att vara en människa, tillhör en stat. Hon måste kunna belägga att hon är en person, ett rättssubjekt, innan hon får komma över till den andra sidan. Så hårda verkar gränserna mellan staterna vara, att de leder till ett missförstånd: att de är stabila, nästan oföränderliga. Men så är det inte, även om Sverige, ett land som minst till hälften är omgivet av hav, haft fasta gränser sedan mer än hundra år. Men tänk bara på Danmark, där södra gränsen, den mot Tyskland, brukade flytta upp och ner på kartan som en strumpa som sitter alltför löst. Fram till år 1920, i alla fall. Och så finns det Tyskland, ett land som sedan år 1990 är omgivet än nio grannar, om man bortser från de två områden, där landet stöter mot ett hav. Men bara en gräns, den mot Schweiz, har varit stabil sedan mer än två generationer. Alla andra gränser har varit rörliga. Den största omdragningen, ett ingrepp i den politiska kartan som förändrade livet inte bara för alla tyskar, utan också för hela Europas befolkning, skedde för en generation sedan. De var då järnridån försvann. Men vad betyder "försvann"? Gränsen finns kvar, inte fysiskt, men inom kulturen, inom ekonomin och till en viss mån också inom politiken. Inom Europa, eller mer exakt: i de stater som antingen tillhör den Europeiska Unionen eller som är nära associerade till Unionen, har ett missförstånd brett ut sig. Folk tror att var och en kan röra sig fritt inom detta område, som människa och inte som person, för att enbart individen räknas och inte dess tillhörighet till den ena eller andra staten. Till detta missförstånd hör föreställningen, att var och en av Unionens medlemmar förr eller senare kommer att avstå från sin suveränitet, så att nationalstaterna försvinner till förmån för en enda stor och fredlig gemenskap. Visionen främjades av erfarenheten att man i tilltagande mån kunde passera gränser, som hade blivit osynliga: vakterna hade gett sig av, deras byggnader förföll eller förvandlades till raststationer, ofta syntes inte ens ett tecken på att man förflyttade sig från ett territorium till ett annat. Det finns föga anledning till att tro att den stora öppningen skall upprepas. Många gränser stängdes dock år 2015, när flyktingar från bland annat Mellanöstern och Nordafrika trängde norrut, till Tyskland och vidare till Sverige. Snart förhindrades flyktingarna att komma, men de fysiska gränserna blev kvar även inom Europa. När ett virus bredde ut sig över hela kontinenten, förstärktes skiljelinjerna. Och det finns föga anledning till att tro att den stora öppningen skall upprepas. På Öresundsbron eller vid Haderslev, vid gränsen mellan Tyskland och Danmark, vid taggtråden, som drogs runt stora delar av Ungern, kunde man se, hur nya anläggningar som i början enbart varit improviserade steg för steg blev befästade, så att de så småningom kom att likna de fysiska gränserna från förr. De alltmer öppna gränserna tillhörde en tid av allmän ekonomiskt tillväxt. Denna tid är uppenbarligen över. Det har till och med blivit vanligt att nationalekonomier krymper, i alla fall för en viss tid. Och om vissa stater, Tyskland till exempel eller Sverige, tidigare trots allt kunde förteckna en ekonomisk tillväxt, så skedde det förmodligen på grannarnas bekostnad. Därför växte fientligheterna, också inom Unionen, och därför blev de materiellt synliga gränserna en symbol för att man, all globalisering till trots, kunde skydda det egna landet. Gamla gränser tycks vara som ärr: sår från förr, som kan bryta upp igen, under smärtor. Av samma anledning kom inte bara de nationella gränserna tillbaka, utan också mycket äldre gränser, som tycktes vara försvunna sedan många århundraden: I striden om Kataloniens suveränitet till exempel återupptogs konflikten mellan konungariken Kastilien och Aragonien, och i konflikterna kring Skottlands självständighet gentemot Storbritannien drogs gränsen än en gång längs Hadrianus mur. Men så kom också "markerna" tillbaka. Bara att de inte är skogsklädda längre. En del av de nya markerna är bebodda av fattigt folk som man helst inte vill bry sig om. Libyen till exempel, där krigsherrar, stödda av länderna i norr, ser till att ingen flykting kommer för nära gränsen till Unionen. Och så finns det Medelhavet, där örlogsfartyg patrullerar genom ett stort område som inte ägs av någon, men som fungerar som både ett naturligt och ett konstgjort hinder. Gamla gränser tycks vara som ärr: sår från förr, som kan bryta upp igen, under smärtor. Eller så är de som spöken, gengångare som aldrig ger sig iväg, för att gång på gång påminna oss om att också tron på politiska framsteg ofta är en frälsningslära, en illusion som så många andra. Thomas Steinfeld

I ingen annan världsdel har så hög andel människor som låtit vaccinera sig som i Europa. Och från att vara utskälld har EU lyckats vända skutan, och följdaktligen är det något som gärna lyfts fram. Men i övrigt hopar sig de europeiska orosmolnen. En del länder håller sig inte till spelregler som vi trodde var självklara, en har redan lämnat i protest. I efterhand visade det sig att det europeiska engagemanget i Afghanistan saknade mål, lika mycket som hos alla andra. Medan miljöarbetet är på rätt väg så är migrationsfrågan lika olöst som tidigare. Stefan Wallin (Sfp), tidigare försvarsminister och Rikhard Husu, Yles brysselkorrespondent diskuterar hur den Europeiska Unionen mår så här i pandemitider. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Två domstolar med två säten och två helt skilda områden. Eller? Det är inte lätt att hålla isär domstolarna, inte ens för en Euforipoddare. Och är det inte så att deras uppdrag överlappar?Caroline reder åter igen ut institutionernas roller, den här gången med fokus på domstolarna.Medverkande: Caroline Klamer, Helena Landelius, Björn Bergström och Marco Roman Loi

Äntligen är Europadagen här! Fira dagen, eller återupplev den, med att lyssna på ett avsnitt om en solidaritetsmekanism som finns i EU och som också sträcker sig utanför EU:s gränser.  När vi hade de stora skogsbränderna i Sverige, visst fick vi hjälp från EU? Hur gick det till och hur fungerar civilskyddsmekanismen vi använde oss av för att be om och få hjälp? Stort tack till DJ Trexx för att vi får använda din musik en sån här viktig dag!Medverkande: Caroline Klamer, Helena Landelius, Björn Bergström och Marco Roman Loi

Nu när sommaren närmar sig med stormsteg tar vi en titt på en av förra sommarens stora snackisar: vattenskotern - dröm eller mardröm? Och på vilket sätt bidrar EU:s regler om fri rörlighet till anarki i de svenska vattnen? Vi reder ut det snåriga rättsläget och berättar varför det finns hopp om mer ordning och reda på sjön denna sommar!Medverkande: Helena Landelius, Caroline Klamer, Björn Bergström och Marco Roman LoiArtikel som refereras till i avsnittet: http://www.dagensbatliv.se/sakerhet/hugo-tiberg-sjoraddarenCred: Special thanks to Scooter and Kontor Records for the permission to use Scooter - FasterHarderScooter.

Äntligen är EU-foripodden tillbaka! Efter alldeles för lång tids uppehåll tar vi oss tillbaka. I det här avsnittet ställer vi oss frågan: vem är den där Ursula von der Leyen? Även kallad VDL eller bara Ursula. Hon är kommissionens ordförande, men vem är hon mer och inte minst hur hamnade hon där? Det här avsnittet är ett önskemål från en av våra lyssnare.Avsnittet spelades in under hösten 2020 och av den anledningen diskuterar vi inte mer aktuella frågor såsom vaccinhanteringen.Deltagare: Caroline Klamer, Helena Landelius, Björn Bergström och Marco Roman LoiKlippen kommer från EU-kommissionens och Europaparlamentets Youtubekanaler.

Den ack så kända symbolen, EU-flaggan! Eller var det EU-loggan? Vi låter vår podd-äldste och vår historiker gå igenom lite om hur den kom till och varför det blev just den. Hur kommer det sig att det blev 12 stjärnor och står de för något?Medverkande: Björn Bergström, Helena Landelius, Caroline Klamer och Marco Roman LoiOm man vill se några exempel på förslag till hur EU-flaggan skulle se ut så kan man klicka in här:https://www.crwflags.com/fotw/flags/eu!.htmlhttps://www.fahnenversand.de/fotw/flags/eu_ce.html#pro

Goda råd är dyra när Caroline, med berått mod, råder oss om hur man skiljer på rådet, rådet och rådet. Vi avråder ej från att rådslå med oss.Medverkande: Caroline Klamer, Björn Bergström, Helena Landelius och Marco Roman Loi

Den 31:a december 2020 går tidsfristen ut för Storbritannien och den övergångsperiod som just nu pågår för utträdet ur Europeiska Unionen. I nyhetsrapporteringen som numera fokuserar på pandemin och andra stora händelser är det lätt glömma bort vad som är på väg att ske. I det här avsnittet vill vi påminna om att ett Brexit i allra högsta grad är på väg att genomföras och vad det, med nuvarande lagstiftning, kommer att innebära för dataöverföringar till just Storbritannien. Häng med! https://ukhumanrightsblog.com/2020/10/10/schrems-2-for-the-uk-cjeu-ruling-threatens-future-adequacy-talks/ https://www.infosecurity-magazine.com/news/postbrexit-digital-economy-risk-eu/ https://www.ucl.ac.uk/european-institute/news/2020/jun/eu-us-privacy-shield-brexit-and-future-transatlantic-data-flows https://www.datainspektionen.se/other-lang/in-english/the-general-data-protection-regulation-gdpr/transfer-of-data-to-a-third-country/ --- Send in a voice message: https://anchor.fm/stacken/message

I höstens tredje avsnitt är Helena tillbaka till ett av sina favoritämnen, budgeten. Hur gick det för Sverige i förhandlingarna, fick vi den rabatt som vi önskade, ökade medlemsstaternas bidrag till budgeten och får EU ta ut sin skatt? Dessutom diskuterar vi det nya räddningspaketet - Next Generation EU - som kommissionen presenterade för att hantera de negativa ekonomiska effekterna av Covid-19.Medverkande: Helena Landelius, Björn Bergström, Caroline Klamer och Marco Roman LoiKlipp med statsminister Stefan Löfven och Professor Friedrich Heinemann, det senare från CNBC International.

I avsnitt 16 av EU-foripodden välkomnar vi vår första gäst, Sveriges EU-minister Hans Dahlgren. Vi tittar 25 år bakåt i tiden, då Sverige gick med i EU, och 25 år framåt i tiden och siar om hur EU kommer att utvecklas. Vi frågar en del om Sveriges samarbetspartners, kunskapsnivå om EU bland ministrar och allmänheten, planeringen för det svenska ordförandeskapet 2023 och vad ministern tror om gemensamt försvar, euron och antal medlemsländer om 25 år. Intervjun är inspelad under EU-ministerns äppelträd.Medverkande i intervjun: EU-minister Hans Dahlgren, Caroline Klamer och Helena LandeliusMedverkande i eftersnack: Björn Bergström, Caroline Klamer, Helena Landelius och Marco Roman Loi

EU-foripodden påbörjar nu säsong två och vad passar då inte bättre än att först avhandla EU-sommaren. Det här är inte ett avsnitt såsom du känner EU-foripodden, utan poddarna tar sig friheten att babbla fritt i det här avsnittet. Vi kommer bland annat in på Angela Merkel, covid-19 och EU:s utrikespolitik. Lyssna på avsnittet och tyck mer än gärna till på vår Facebook (EU-foripodden) eller på Instagram (@euforipodden). Kanon eller kalkon?Medverkande: Björn Bergström, Helena Landelius, Caroline Klamer och Marco Roman Loi

EU-foripodden avslutar sommaren med ett avsnitt om Schengen och Simone Veil. Några länder är med i EU men inte i Schengen, andra länder är med i Schengen men inte i EU. Hur blev det såhär? Det är något som vi försöker reda ut i avsnittets första del. I den andra delen introducerar EU-foripodden något nytt, nämligen personporträtt. Caroline lyfter fram Simone Veil, för många en okänd person men det visar sig vara en kvinna som var först med mycket. Medverkande: Björn Bergström, Helena Landelius, Caroline Klamer och Marco Roman LoiLjud från Freesound.org

I det trettonde avsnittet av EU-foripodden pratar vi pengar och monopol. I första delen av avsnittet berättar Björn hur EU-medel egentligen når Sverige och vad de exempelvis kan användas till. I den andra delen tar Helena upp ett ämne som delar Sverige i två läger, det berömda alkoholmonopolet, och hur det förhåller sig till EU, eller hur EU förhåller sig till monopolet. I avsnittet refererar vi till ett videoklipp som är en variant på en sketch från Monty Pythons klassiker Life of Brian (Ett herrans liv). Ni hittar klippet här: https://www.youtube.com/watch?v=ptfmAY6M6aA Originalet av Monty Python hittar ni här: https://www.youtube.com/watch?v=Qc7HmhrgTuQHelena hänvisar i avsnittet till Systembolagets hemsida om historiken kring EU-inträdet, ni hittar det här: http://systembolagethistoria.se/Teman/Handelser/EU-intradet-nya-spelregler/I avsnittet medverkar Björn Bergström, Helena Landelius, Caroline Klamer och Marco Roman Loi

I det tolfte avsnittet blir det så dags att i den första delen av avsnittet närma sig lobbyismen i EU. Vi frågar oss om det är vapen och olja som det alltid lobbas för och om alla lobbyister verkligen är onda? Det finns nog en generell bild av hur en lobbyist är, men stämmer den? I andra delen frågar vi oss istället vad en EU-moped är. Kanske ett av de begrepp som flera av oss kan känna igen och som har en tydlig EU-koppling. Men varför fick vi EU-mopeden? Medverkar gör: Caroline Klamer, Helena Landelius och Marco Roman Loi.Artikeln vi pratar om i avsnittet hittar du här:https://dagensopinion.se/artikel/lat-oss-slippa-fler-lobbyskandaler-genom-ett-offentligt-register/

I det elfte avsnittet av EU-foripodden djupdyker en decimerad skara poddare rakt ned i Nutellaburken, till Carolines glädje. Är Nutella densamma i alla EU:s länder eller är det så att trots samma varumärke så får vi något olika produkter i EU? Dessutom tar vi en första titt på EU:s myndigheter, mer formellt kallade EU-byråer. Hur många finns det och varför finns dem? Kan man säga att de är som svenska myndigheter? Medverkande: Helena Landelius, Caroline Klamer och Marco Roman Loi.Klipp: Ferrero Nutella reklam från 2016 med Amy Russ

Nationaldagen till ära och för att fira det tionde avsnittet av EU-foripodden berättar vi historien om när Sverige sa JA till EU. Året var 1994. Ja-sidan menade att Sverige skulle förlora inflytande om vi inte gick med i EU. Nej-sidan menade att vi skulle förlora inflytande om vi gick med i EU. Medan kampanjen pågick åt Björn en EU-meny på restaurang i Luleå och 10-åriga Caroline var arg för att hon inte fick rösta. Och visste ni att Sverige ansökte om medlemskap redan på 60-talet?Klippet i podden kommer från Sveriges radio och kan höras här:https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=912462Debatten vi hänvisar till kan ses här:https://www.oppetarkiv.se/video/2011108/slutdebatt-infor-eu-omrostningen-1994Medverkande:

Den verkliga solidariteten sker inom EU Mitt i den globala pandemin och stundande lågkonjunkturen vänds många blickar till Europeiska Unionen. Denna kris kan inget land klara enskilt, men vad händer i Bryssel? Det svarar Johan Danielsson på, som europaparlamentariker för Socialdemokraterna och tidigare ansvarig för EU på LO, i Samhällsekonomiska podden med förbundets chefsekonom Simon Vinge. För det första: hur går det egentligen för unionen när väldigt lite de facto sker i Bryssel, utan i princip bara över videolänk? Programledare: Simon Vinge.

I det nionde avsnittet av EU-foripodden diskuterar vi EPPO, Europeiska åklagarmyndigheten. Hur skapades den och vad ska den göra? Ska den jaga bidragsfuskare eller terrorister? Och hur hamnade Sverige i samma gäng som Ungern och Polen? Dessutom tar vi ett sidospår och pratar lite om subsidiaritet och gula kort, med just EPPO som exempel. Avslutningsvis pratar vi lite om några länders kreativa användande av EU:s jordbruksstöd. Medverkande: Björn Bergström, Helena Landelius, Caroline Klamer och Marco Roman Loi.

I det åttonde avsnittet av EU-foripodden tar vi en närmare titt på hur den svenska ståndpunkten blir till och förankras. Hur kommer regeringen fram till vilken linje man ska driva i EU? Har riksdagen något att säga till om? Eller får regeringen göra lite som de vill när de åker till Bryssel? I avsnittets andra del granskar vi påståendet om att EU anser att Öland inte är en ö, ett tips från en av våra lyssnare. Varifrån kommer det här påståendet och finns det någon grund för det? Vi reder ut begreppen. Medverkande: Björn Bergström, Helena Landelius, Caroline Klamer och Marco Roman Loi.

I det sjunde avsnittet av EU-foripodden låter vi Caroline gå in lite närmare på hur EU-lag blir till, eller det Ordinarie lagstiftningsförfarandet som det heter på EU-lingo. Hur löser man så att ett helt parlament och 27 medlemsstater kan kompromissa fram en lagtext och hur arbetar de tre institutionerna i det här lagstiftningsarbetet? Sen tar vi oss an vår första lyssnarfråga om Tidsomställning, där Helena ger oss en historisk exposé och hela vägen fram till läget idag. Är det så att vi slipper ställa om klockan framöver? Medverkande: Björn Bergström, Helena Landelius, Caroline Klamer och Marco Roman Loi.

I det här sjätte avsnittet av EU-foripodden så tar vi i den första delen itu med det som vissa kanske hört nämnas under Europaparlamentsvalet, nämligen Spitzenkandidat. Vad var egentligen tanken när man införde det och hur ser framtiden ut för det så kallade Spitzenkandidatsystemet? Är det dött nu? I den andra delen av avsnittet tar vi en närmare titt på vattensalamandern, dess skydd och förmåga att sätta stopp för byggen runt om i Sverige. Hur klarar den egentligen av det och vad är kopplingen till EU? Medverkande: Björn Bergström, Helena Landelius, Caroline Klamer och Marco Roman Loi.

I det här första specialavsnittet av EU-foripodden så är temat EU 4 dummies. Det är många som tycker att det är svårt att hålla isär vem som representerar vem och vem som gör vad i EU när media rapporterar, det är frågor som vi hoppas kunna besvara. Vi försöker ge en bild av vilka de tre viktigaste institutionerna är i EU och vi gör det genom att använda oss av Carolines familj. Medverkande: Björn Bergström, Helena Landelius, Caroline Klamer och Marco Roman Loi.Ljud från: https://www.zapsplat.com/

I det här avsnittet av EU-foripodden tar vi oss först an EU:s budget. Kan man säga att det är EU:s motsvarighet till Sovjets femårsplaner? Den där långtidsbudgeten som ingen riktigt förstår sig på. Varför är det dessutom så viktigt med tillräckliga rabatter för Sverige och hur rördes den där rabattsoppan ihop? I avsnittets andra del tar vi oss an lakritspipan. Skulle den verkligen förbjudas av EU och vem var den där EU som ville förbjuda den i sådana fall? Medverkande: Björn Bergström, Helena Landelius, Caroline Klamer och Marco Roman Loi.

I det andra avsnittet av EU-foripodden tar vi nu ett första steg i att reda ut vad en grön giv är för något, om det kan liknas vid månlandningen och om Greta är nöjd med EU-kommissionens klimatambitioner eller inte. Dessutom! Alla andra snackar Brexit, men EU-foripodden snackar Brentry. Hur gick det till egentligen när Storbritannien gick med i EU och varför ville inte Frankrike släppa in dem? Medverkar: Björn Bergström, Caroline Klamer, Helena Landelius och Marco Roman Loi.

I det absolut första avsnittet av EU-fori, podden för den smygintresserade, så tar vi upp två helt olika ämnen. Har vi en europeisk livsstil i EU och har den i sådana fall alltid varit konstant? Hur skulle i sådana fall en sådan livsstil se ut och har man rätt att över åren ändra sig och börja tänka annorlunda som medlemsland i EU? Det andra ämnet vi diskuterar kring är: har EU verkligen förbjudit de runda guldfiskskålarna som den norske handlaren påstod? Lyssna in på vårt första avsnitt!

Fredag 31 januari är en historisk dag, när Storbritannien efter flera års vånda lämnar EU. I Karlavagnen handlar det därför om England, Wales, Skottland och Nordirland för hela slanten denna kväll. 2016 röstade Storbritanniens befolkning för att lämna EU, det som kom att kallas brexit. Tre och ett halvt år senare är det nu till sist dags att hala Europaflaggan i öriket. Är du en av alla svenskar som direkt påverkas av brexit? Jobbar du på ett företag som har kontor i Storbritannien, eller som är beroende av handel med landet? Är du britt, men bosatt i Sverige och funderar på hur det ska fungera i framtiden? Är du tvärtom svensk som bott i England eller kanske Wales och kan berätta om dina intryck av landet? Eller har du fantastiska minnen av Storbritannien att dela med dig av? En resa till Nordirland, de skotska högländerna, eller en tågluff till Cornwall? Du kanske är så äventyrlig att du seglat från Sverige till de brittiska öarna? Ring till kvällens programledare Johan Signert och dela med dig av din brittiska berättelse. För även om landet lämnar den Europeiska Unionen, så är det fortfarande lika nära mellan Dover och Calais. Ring 020-22 10 30, eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se. Programmet börjar 21.40, men du kan ringa slussen från klockan 21. Telefonnumret är 020-22 10 30. Du kan också mejla karlavagnen@sverigesradio.se, glöm då inte att skriva ditt telefonnummer. Självklart kan du höra av dig i sociala medier också: Karlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.

Den 31 oktober kommer Storbritannien att lämna den Europeiska Unionen med eller utan ett avtal lovar premiärminister Boris Johnson. Samtidigt har de senaste veckornas förhandlingar visat på de klyftor som råder såväl mellan EU och britterna som inom Storbritannien. Blir Brexit av, vad händer med Storbritannien och hur går EU vidare? Talare: Ylva Nilsson, frilansjournalist, tidigare Brysselkorrespondent för DI samt SvD Nicholas Aylott, docent och lektor vid Södertörns Högskola Henrik Isakson, ämnesråd vid enheten för handel och tekniska regler, Kommerskollegium Björn Fägersten, seniorforskare och programchef för Europaprogrammet, UI Seminariet modererades av Ylva Pettersson, programsamordnare på Utrikespolitiska institutet.

Stulna kungakronor i guld hittades på en soptunna. Sverigedemokraterna tycker inte längre att Sverige ska lämna Europeiska Unionen. Idag börjar VM i alpin skidåkning, i Åre. Programledare: Ingrid Forsberg & Jenny Hallberg.

Länderna i Europeiska Unionen, EU, kommer inte överens om flyktingar och migranter. Torkan skapar problem för bönderna. På söndag börjar årets politikervecka i Almedalen. Programledare: Ingrid Forsberg.

STATSVETARE. Jag ska prata om hur det är att gå på glödande kol med Storbritanniens premiärminister och vad som verkligen hände när britterna röstade för Brexit. Mats Persson berättar om sin gamla arbetsplats 10 Downing Street, i samband med att britterna röstade om sitt medlemskap i den Europeiska Unionen 2016. Mats Persson från Bankeryd bestämde tidigt att han skulle spela basket i USA. Basketkarriären gjorde honom till en bra lagspelare. När han kom till London arbetade han på en tankesmedja som skulle producera idéer om hur EU skulle kunna bli mindre klåfingrigt och mer demokratiskt. David Cameron fick upp ögonen på honom och han började jobba i hans stab. De skulle omförhandla Storbritanniens villkor med EU och behövde få de andra länderna med sig. - Finns det något att lära av den här historien, säger Mats, så är det vikten att hantera politiskt och demokratiskt tryck i en fråga innan det blir alldeles för stort. Han berättar även om när Stefan Löfven kom på ett möte till Downing Street 10. Om Mats Persson Handplockades av förre premiärministern David Cameron för att lägga upp strategin inför Storbritanniens förhandlingar om att reformera EU, som i den efterföljande folkomröstningen resulterade i Brexit. Förekom ofta i brittisk media och kallades för den två meter rödhårige vikingen. Räknades som en av Europas viktigaste opinionsbildare av politiksajten Politico. Masterexamen i statsvetenskap från London School of Economics. Tidigare chef för den Londonbaserade tankesmedjan Open Europe. Arbetar på konsultföretaget Ernst & Young med frågor om handel och EU. Har spelat collegebasket i USA. Producent: Henrik Johnsson

Tanken var att prata lite om de interna slitningarna som börjar göra sig allt mer påtagliga inom vårt "älsklade fredsprojekt" Europeiska Unionen.

Om katalaner som ropar på självständighet och skottar som söker sin egen väg. Riskerar EU:s fredsbygge att lösas upp i nya rivaliserande småriken? Eller ser vi en demonstration av demokratisk iver hos medborgare som vill komma närmare makten? Hör röster från Barcelona, Edinburgh, Bratislava och Sarajevo om ett EU som kanske rasar - eller byggs upp? För en dryg månad sen fick EU årets fredspris. Norska nobelkommitténs ordförande Torbjörn Jagland förklarade att unionen premieras för att ha bidragit till fred, mänskliga rättigheter och demokrati i Europa. Idag består EU av 27 stater, som än så länge samsas, även om splittringen hela tiden verkar tillta - och då inte bara splittringen mellan länderna, som vi ofta hör om i konflikterna mellan Merkel och Medelhavsländerna - utan också inom själva nationalstaterna. Flera av EU:s medlemmar kämpar idag med allt mer högljudda separatiströrelser, som hotar att bryta sig loss och skapa ett eget land. I Storbritannien, Spanien och Tyskland vill rikare regioner slippa betala för sina fattigare landsmän, särskilt nu i tider av ekonomisk kris. Flera bedömare talar om att Europeiska Unionen hotas av en fragmentisering, eller rent av en balkanisering, längs politiska ekonomiska och etniska skiljelinjer. Men vad ligger egentligen bakom varningarna? Lotten Collin reste till Katalonien i norra Spanien, den region som hoppas få bli EU:s 28 medlemsstat. Skottland är nog den europeiska region som kommit längst i sin strävan efter självständighet. I februari i år slöts en överenskommelse mellan den skotska regionsregeringen - ledd av separatistpartiet Scottish National Party - och den konservativa centralregeringen i London, om att en folkomröstning om självständighet ska hållas hösten 2014. Det här är nåt unikt, och nåt som kan bli en förebild för många andra, menar den skotska regeringens utrikesminister Hamza Yosaf. Konflikts Ivar Ekman nådde honom på hans kontor i den skotska regeringsbyggnaden i Edinburgh. Men Skottland är bara ett exempel på separatistiska partiers framfart i Europa. För en månad sedan vann de flamländska nationalisterna Nya Flamländska Alliansen stort i de belgiska lokalvalen - framgångar som lär ge ytterligare skjuts åt kraven på utökat självstyre och mer kontroll över skatteintäkterna. Den frågan sporrar också självständighetsivrare i den välmående tyska delstaten Bayern, där röster höjts för att skattepengarna borde stanna i regionen snarare än att understödja landsmän i andra delar av Tyskland. Den ekonomiska krisen håller på att urholka solidariteten och öka spänningarna i Europa på flera plan. Det konstaterar Heather Grabbe som leder organisationen Open Society's Europa-kontor i Bryssel - en tankesmedja grundad av finansmannen George Soros och som säger sig arbeta för öppna och toleranta samhällen i Europa. Många EU-medborgare ser krisen som ett bevis för politikernas inkompetens. Och i länder och regioner där missnöje med det rådande styret länge har legat och pyrt, där flammar nu frågan om separation upp på allvar, förklarade Grabbe när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp. Daniela intervjuade också Eduard Kukan, Slovakiens före detta utrikesminister som idag är ledamot för de slovakiska kristdemokraterna i EU-parlamentet. Han oroar sig över separatisternas frammarsch i Europa och menar att unionen borde fokusera på att utvidga gränserna österut, mot balkan, istället för att inkludera nya splittrade nationer i väst. Just Sydösteuropa och länderna på Balkan har för många kommit att symbolisera den allra råaste formen av etnisk och religiöst betonad separatism. Men hur ser situationen ut där idag - vad har hänt i den region som kommit att ge namn åt splittring och rivalitet? Hur ser man på ett framtida Eu-medlemskap och vad det skulle innebära? Vår kulturkorrespondent Gunnar Bolin har precis varit i Sarajevo, staden som kanske mer än någon annan i Europa har fått symbolisera vad som kan hända när etniska konflikter splittrar en befolkning som har levt tillsammans, sida vid sida. I staten Bosnien Hercegovina är numera etniciteten inskriven som en del i författningen. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Lotten Collin

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Brexit - folkomröstningen som ägde rum i Storbritannien i juni 2016 om att lämna den Europeiska Unionen. Vilka konsekvenser kan Brexit få för Storbritannien och EU?