Podcasts about unionens

Altingets Bruxelles-redaktion stiller skarpt på Unionens næste chefgruppe efter en vild uge, hvor Frankrigs bombastiske EU-kandidat blev fyret, Dan Jørgensen blev energikommissær og hele Ursula von der Leyens nye hold trådte frem i lyset.Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytiker.Medvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktør.Producer: Clara Vestergaard Lausen, podcastassistent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nästa vecka är det val till EU-parlamentet. Bland raden av viktiga beslut som ska fattas av politikerna den närmaste fem-årsperioden finns de som gäller jordbruket. I just Nederländerna är de frågorna högaktuella och illustrerar hur nära kopplade de är till både klimatet och till hållbar utveckling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Landet kämpar med unionens sämsta vattenkvalité och med stora utsläpp av kväve och växthusgaser, samtidigt som splittringen blivit allt tydligare i åsikterna kring hur och i vilken takt den gröna omställningen ska ske. En splittring som går att se såväl inom politiken som bland enskilda företag och medborgare nu när miljökraven ökar.Klotets Marie-Louise Kristola har besökt forskare, lantbrukare och miljöorganisationer i Nederländerna och ger en bild av ett land på kontinenten som visar på utmaningarna inom den sektor som får en tredjedel av hela EU:s budget.MedverkandeAndreas Liljeheden - EU-korrespondent för Sveriges RadioAmber Laan - mjölkbonde i Varder, NederländernaOscar Widerberg - forskare vid Vrije universitetet i Amsterdam, NederländernaSanne Smeets - ekobonde, NederländernaMarjan Minnesma - jurist och grundare av miljöorganisationen UrgendaMarie-Louise Kristola . programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Etableringsjobb – kommer det att flyga? ”Vi tror starkt på detta och vi ska göra vad vi kan för att etableringsjobben ska bli en framgång. Hade vi inte trott på detta hade vi inte varit så ihärdiga”. Samhällsvetarpodden pratar med Martin Wästfelt som är förhandlingschef på Unionen, och som nu senast har förhandlat fram etableringsjobb på i stort sett alla Unionens avtalsområden. En konstruktion i trepartsform som också ger facket en unikt viktig roll.

Snart är den här!   Podden "Fackliga Skuggdirektionen", din plats för insiktsfulla diskussioner om ekonomi, arbetsmarknad och samhällsfrågor. I denna unika podcast samlas fem framstående experter inom facklig ekonomi för att dela sina perspektiv och analyser i anslutning till Riksbankens direktionsmöten. Ledd av Unionens chefsekonom Tobias Brännemo utforskar Fackliga Skuggdirektionen de aktuella frågorna som påverkar arbetslivet och den ekonomiska utvecklingen. Tillsammans med Charlotte Tarschys, chefsekonom på Akavia, Torbjörn Hållö, ekonom och gruppchef på LO, Ellinor Odenberg, chefsekonom på Arena idé, och Håkan Regnér, chefsekonom på Saco, granskar de de senaste händelserna och ger lyssnarna en djupare förståelse för de ekonomiska krafter som styr vår vardag.  Välkommen till "Fackliga Skuggdirektionen" – där ekonomi blir begriplig och relevant för alla.

Hur är egentligen Europeiska Unionen uppbyggd? I det här avsnittet, som är en fortsättning på gårdagens program om EU, går vi igenom Europakommissionen, Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europadomstolen samt hur dessa förhåller sig till varandra. Hur demokratisk är egentligen konstruktionen, och hur mycket inflytande har du som vanlig svensk?Se del 1: https://www.svegot.se/s03e52Alla våra program finns på https://www.svegot.seOrganisera dig för en svensk framtid på https://www.detfriasverige.seTa del av den viktigaste kulturdebatten på https://www.sveating.seHandla dina böcker på https://butik.logik.seFölj oss på: X: https://www.twitter.com/radiosvegot Telegram: https://www.t.me/svegot

Efter et døgns EU-topmøde med hændervridende diskussioner om Mellemøsten og Ukraine gør Thomas og Rikke status. Vi prøver også at opklare, om Danmark virkelig har fundet nogle glemte milliarder på Unionens kistebund.Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytiker.Medvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktør. Producer: Clara Vestergaard Lausen, podcastassistent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europæiske ministre samles i Spanien for at diskutere, hvordan Unionens budgetter og institutioner skal tilpasses for at give plads til flere medlemslande. Podcasten møder Danmarks nye EU-ambassadør, Carsten Grønbech, for at høre hans analyse af omvæltningerne og deres betydning for det kommende danske formandskab.Vært: Thomas Lauritzen, Europa-analytiker.Interview: Carsten Grønbech-Jensen, Danmarks EU-ambassadør.Producer: Clara Vestergaard Lausen, podcastassistent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 13. september holdt Ursula von der Leyen den årlige talen om unionens tilstand for Europaparlamentet i Strasbourg. Det er den siste State of the Union-talen hennes i denne perioden – kanskje den siste noensinne. Hva forteller talen oss om hvor EU står nå og hva veien videre er? Og gir den oss egentlig noen hint om hvorvidt vdL satser på en ny periode som kommisjonspresident? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kommer den danska antiprinttrenden snart drabba svenska fackförbundstidningar? Hur funkar Expertsvar egentligen? Och vad avslöjas i de nyfunna dagböckerna från en reporter på SvD? Allt besvaras i Publicistpodden. I februari meddelade Danmarks största fackförbundstidning FOA, med en upplaga på 169 000 exemplar, att de fr o m 2025 lägger ned sin printprodukt för att bli hundra procent digitala. Månaden innan hade redan det danska finansförbundet fattat samma beslut, och livsmedelsarbetarna i Danmark la om till en digital medlemstidning för flera år sedan. Man brukar ju säga att det som händer i Danmark brukar så småningom ske även i Sverige, så programledare Jonas Nordling har kollat läget hos Helena Ingvarsdotter, som är chefredaktör på Unionens medlemstidning Kollega, och Robert Jonsson, som är vd för LO mediehus. Jonas Nordling har också hälsat på hos vetenskapsrådet där Gustav Löfgren berättar mer om hur tjänsten Expertsvar fungerar när en journalist är i behov av att snabbt hitta en expert. Avslutningsvis lämnar vi nutidens utmaningar för att även få veta mer om redaktionslivet förr i tiden. Ellinor Skagegård kommer snart ut med boken Quelqu'une som handlar om journalisten Märta Lindqvists liv och hennes arbete på Svenska Dagbladet under många år. Ellinor berättar mer om hur boken kommit till, och hur hon fick tillgång till de dittills okända dagböcker som ligger till grund för berättelsen. God Lyssning!  Frågor eller synpunkter? Kontakta Jonas Nordling på bojonasnordling@gmail.com 

Förutsättningarna ser goda ut för att landa löneökningar nära fackens krav. Samtidigt ska man egentligen inte titta i backspegeln. Det säger Unionens nya chefsekonom Tobias Brännemo, gäst i Arbete och fritid. Gästen Tobias Brännemo svarar på varför industrifacken kräver just 4,4 procent i löneökning 2023 när tyska löneökningar ligger över. Han menar också att Riksbanken bör hålla sig till de lägre föreslagna ränteökningarna och säger att finanspolitiken bör prioritera utbildning och välfärd. Nytt avsnitt av Arbete och fritid med Mikael Feldbaum och gästen Tobias Brännemo.

Pensionsåldrarna höjs och det påverkar även åldrar i socialförsäkringarna. Höjs åldern för att få A-kassa också?

Hvordan klarer vi os gennem pandemi, krig og energikrise? Podcasten stiller skarpt på løfterne, planerne og drømmene i EU-chefens årstale om Unionens tilstand. Fra Ukraine og Rusland til elpriser, demokratiforsvar og traktatforhandling.Vært: Thomas Lauritzen, Europa-analytiker.Gæst: Rikke Albrechtsen, EU-redaktør.Producer: Magnus Ebsen Bøgelund Pedersen, podcastassistent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Møde i Europaudvalget 1) Møde i Europaudvalget. Afrapportering fra ekstraordinært møde i Det Europæiske Råd den 30.-31. maj 2022Afrapportering fra ekstraordinært møde i Det Europæiske Råd den 30.-31. maj 2022. Forelæggelse ved statsministeren.2) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 9.-10. juni 2022Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 9.-10. juni 2022. Justitsministeren forelægger dagsordenspunkterne 1-14.3) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (konkurrenceevne - indre marked og industri) den 9. juni 2022Rådsmøde (konkurrenceevne - indre marked og industri) den 9. juni 2022. Justitsministeren forelægger dagsordenspunkt 3.4) Møde i Europaudvalget. Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om politisk reklame m.v.Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om gennemsigtighed og målretning i forbindelse med politisk reklame KOM (2021) 731 og bestemmelserne vedrørende politisk reklame i forslag til omarbejdning af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU, Euratom) nr. 1141/2014 af 22. oktober 2014 om statut for og finansiering af europæiske politiske partier og europæiske politiske fonde Forelæggelse ved kulturministeren*5) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (landbrug og fiskeri) den 13. juni 2022Rådsmøde (landbrug og fiskeri) den 13. juni 2022. Forelæggelse ved kulturministeren (på vegne af ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri).6) Møde i Europaudvalget. Forordning om harmoniserede regler for kunstig intelligens m.v.Forordning om harmoniserede regler for kunstig intelligens og ændring af visse af Unionens lovgivningsmæssige retsakter. Forelæggelse ved erhvervsministeren.7) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (konkurrenceevne – indre marked og industri) den 9. juni 2022Rådsmøde (konkurrenceevne – indre marked og industri) den 9. juni 2022. Erhvervsministeren forelægger dagsordenspunkt 1-2.8) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 9.-10. juni 2022Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 9.-10. juni 2022. Udlændinge- og integrationsministeren forelægger dagsordenspunkterne 15-19 og 21.9) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik og sundhed m.v.) den 14. juni 2022Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse - sundhed) den 14. juni 2022. Forelæggelse ved udlændinge- og integrationsministeren (på vegne af sundhedsministeren).

Møde i Europaudvalget 1) Møde i Europaudvalget. Afrapportering fra ekstraordinært møde i Det Europæiske Råd den 30.-31. maj 2022Afrapportering fra ekstraordinært møde i Det Europæiske Råd den 30.-31. maj 2022. Forelæggelse ved statsministeren.2) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 9.-10. juni 2022Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 9.-10. juni 2022. Justitsministeren forelægger dagsordenspunkterne 1-14.3) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (konkurrenceevne - indre marked og industri) den 9. juni 2022Rådsmøde (konkurrenceevne - indre marked og industri) den 9. juni 2022. Justitsministeren forelægger dagsordenspunkt 3.4) Møde i Europaudvalget. Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om politisk reklame m.v.Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om gennemsigtighed og målretning i forbindelse med politisk reklame KOM (2021) 731 og bestemmelserne vedrørende politisk reklame i forslag til omarbejdning af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU, Euratom) nr. 1141/2014 af 22. oktober 2014 om statut for og finansiering af europæiske politiske partier og europæiske politiske fonde Forelæggelse ved kulturministeren*5) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (landbrug og fiskeri) den 13. juni 2022Rådsmøde (landbrug og fiskeri) den 13. juni 2022. Forelæggelse ved kulturministeren (på vegne af ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri).6) Møde i Europaudvalget. Forordning om harmoniserede regler for kunstig intelligens m.v.Forordning om harmoniserede regler for kunstig intelligens og ændring af visse af Unionens lovgivningsmæssige retsakter. Forelæggelse ved erhvervsministeren.7) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (konkurrenceevne – indre marked og industri) den 9. juni 2022Rådsmøde (konkurrenceevne – indre marked og industri) den 9. juni 2022. Erhvervsministeren forelægger dagsordenspunkt 1-2.8) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 9.-10. juni 2022Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 9.-10. juni 2022. Udlændinge- og integrationsministeren forelægger dagsordenspunkterne 15-19 og 21.9) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik og sundhed m.v.) den 14. juni 2022Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse - sundhed) den 14. juni 2022. Forelæggelse ved udlændinge- og integrationsministeren (på vegne af sundhedsministeren).

Veckans avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre fokuserar uteslutande på en artikel i fackföreningen Unionens tidning Kollega där man intervjuat Fredrik Nyström och han ger sina 10 radikala råd för bättre hälsa. Fredrik Nyström är känd för att säga saker med dåligt stöd bakom sig som att det vore fakta samtidigt som han avfärdar saker med bättre evidens för att han tycker att evidensen är för svag och i det här avsnittet får du flera exempel på just det här. Glöm inte att följa oss på Instagram under användarnamnet @HalsoveckanbyTyngre Hålltider 00:00:00 Fredrik Nyströms 10 radikala råd 00:07:25 Råd 1 och 2: Du ska inte träna mer än du behöver och använd inte benen i onödan 00:17:27 Råd 3: Var tjock och lycklig 00:20:34 Råd 4: Säg adjö till kolhydrater och socker 00:24:15 Råd 7: Fett är flott - ät olivolja, smör och grädde 00:25:14 Råd 5: Skippa vitamintillskotten 00:26:13 Råd 6: Bli fiberfri och tacka nej till fruktsalladen 00:34:35 Råd 8: Att frysa ökar förbränningen 00:39:50 Råd 9: Vin är din nya hälsodryck 00:48:58 Råd 10: Den som tävlar kommer först till himlen

Var går gränsen för när politiken ska kompensera oss för höjda priser? Det undrar Unionens chefsekonom Katarina Lundahl som gästar podden för att diskutera den ökade inflationen och avtalsrörelsen. Inflationen brukar öka på väg ut ur en kris, men sedan sjunka. Det har vi sett förut, så dagens utveckling med ökad inflation är inte unik, menar Katarina Lundahl. Fackets uppgift är långsiktigt hållbara reallöneökningar, menar Katarina Lundahl som inte ser inflationen som avgörande inför höstens avtalsrörelse. De som kritiserar industrimärket har ofta inga alternativa realistiska lösningar, säger hon vidare. Britta Lejon ser siffersatta avtal som viktigt i avtalsrörelsen för att inte ge bort makten över lönebildningen till arbetsgivarna. Vi diskuterar också hur olika förväntningarna på inflationen kan se ut i olika grupper. Man är sin egen varukorg närmast, noterar Katarina Lundahl. Kaffepriserna har definitivt ökat, noterar Britta Lejon som glömde ta med sig en kaffe in i studion. Slutligen: är det stor statskonst att ge kompensation när elpriserna ökar? Och kan man kräva kompensation för det höjda priset på hallonglass? Medverkar gör Katarina Lundahl, Unionen, Britta Lejon, ST och Mikael Feldbaum, Arbetsvärlden.

Vi har pratat om ”founding fathers” eller unionens grundare, men det är så klart inte bara män som ligger bakom det EU vi har i dag. Under tider av krig, oro och förföljelse kämpade många kvinnor mot fascister och förtryck och för jämställdhet och lika rösträtt. Lyssna och lär känna kvinnorna som inte har fått lika mycket uppmärksamhet som Schuman och Monnet men som har satt sin prägel på det europeiska samarbetet. I detta avsnitt lyfter vi fram Louise Weiss, Simone Veil, Ursula Hirschmann, Elaine Vogel-Polsky och Sofia Corradi.Medverkande: Björn Bergström, Helena Landelius, Caroline Klamer och Marco Roman LoiKlipp: Europaparlamentet

Vem kom på idén med att förena Europas länder? Och vem såg till att det blev en union? Detta avsnitt av EU-foripodden handlar om några av dem som brukar kallas unionens grundare. I ett plågat och trasigt Europa fanns några personer med skiftande bakgrunder men med mycket gemensamt. Tillsammans lade de grunden för ett nytt Europa. Lyssna på podden om hur allt började. Medverkande: Björn Bergström, Helena Landelius, Caroline Klamer och Marco Roman Loi

Gränser som nyss var tämligen abstrakta bemannas nu på nytt. Till och med sådana som helt hade fallit i glömska återvänder som spöken från det förflutna, noterar Thomas Steinfeld i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ordet "gräns" låter som ett äkta svenskt ord. Eller som ett äkta tyskt ord, för den delen: "Grenze". Men så är det inte. Ordet är en gränsgångare i sig själv. Det kommer från trakterna som numera kallas för Polen. De tyska ordensriddarna, som under 1200-talet hade gett sig iväg för att kuva hedningarna i öst, var de första som hade lärt sig tala om en "greniz" eller en "granica". Samtidigt som riddarna trängde fram österut, bortom gränserna mellan de germanska och slaviska folkstammarna, flyttade ordet till väst. Och så kom det också till Sverige, medan man i södra Tyskland fortsatte at tala om "gegend", "umkreis" eller "ende, dar ein land keret" änden, där ett land vänder sig tillbaka. Gränstrakter fanns förstås redan innan riddarna övertog ordet. Ofta kallades de för "mark". Ordet finns kvar i dag, för det mesta i förbindelse med ett namn, som i Danmark eller som i Mark Brandenburg, landskapet runt Berlin. En "mark" betecknar ett diffust område, i synnerhet ett skogsområde, som två folkgrupper låter stå emellan sig för att hindra att de börjar slåss med varandra. "Bland germanska stammar gäller det som en ära", skrev fältherren Julius Caesar för drygt tvåtusen år sedan, "att ha stora ödemarker runt sig. De tror att det på så sätt blir tydligt, att ingen kan hålla sig kvar i deras närhet." En mark förutsatte, att det ännu fanns tillräckligt med plats i Europa, så att man kunde gå ur vägen för varandra. Sådana friheter försvann med tiden. Så småningom fanns det inga områden kvar, som inte hade någon herre. Och så drogs det gränser. De bildar ingen areal, utan en linje, där två ytor stöter på varandra, utan övergång. De särskiljer territorier. Man befinner sig vid en gräns, när man med vänstra foten kan stå i ett land och med högra foten i ett annat, om nu gränsvakterna skulle tillåta sådana tvetydigheter. Gränser finns av olika slag. De håller isär grannar, bostadsområden eller landskap. De ordnar världen, men de främjar också misstroende och fientlighet. Statsgränsen verkar vara den egentliga, den hårdaste gränsen. Ingen människa får överskrida den, om hon inte kan bevisa att hon, utöver att vara en människa, tillhör en stat. Hon måste kunna belägga att hon är en person, ett rättssubjekt, innan hon får komma över till den andra sidan. Så hårda verkar gränserna mellan staterna vara, att de leder till ett missförstånd: att de är stabila, nästan oföränderliga. Men så är det inte, även om Sverige, ett land som minst till hälften är omgivet av hav, haft fasta gränser sedan mer än hundra år. Men tänk bara på Danmark, där södra gränsen, den mot Tyskland, brukade flytta upp och ner på kartan som en strumpa som sitter alltför löst. Fram till år 1920, i alla fall. Och så finns det Tyskland, ett land som sedan år 1990 är omgivet än nio grannar, om man bortser från de två områden, där landet stöter mot ett hav. Men bara en gräns, den mot Schweiz, har varit stabil sedan mer än två generationer. Alla andra gränser har varit rörliga. Den största omdragningen, ett ingrepp i den politiska kartan som förändrade livet inte bara för alla tyskar, utan också för hela Europas befolkning, skedde för en generation sedan. De var då järnridån försvann. Men vad betyder "försvann"? Gränsen finns kvar, inte fysiskt, men inom kulturen, inom ekonomin och till en viss mån också inom politiken. Inom Europa, eller mer exakt: i de stater som antingen tillhör den Europeiska Unionen eller som är nära associerade till Unionen, har ett missförstånd brett ut sig. Folk tror att var och en kan röra sig fritt inom detta område, som människa och inte som person, för att enbart individen räknas och inte dess tillhörighet till den ena eller andra staten. Till detta missförstånd hör föreställningen, att var och en av Unionens medlemmar förr eller senare kommer att avstå från sin suveränitet, så att nationalstaterna försvinner till förmån för en enda stor och fredlig gemenskap. Visionen främjades av erfarenheten att man i tilltagande mån kunde passera gränser, som hade blivit osynliga: vakterna hade gett sig av, deras byggnader förföll eller förvandlades till raststationer, ofta syntes inte ens ett tecken på att man förflyttade sig från ett territorium till ett annat. Det finns föga anledning till att tro att den stora öppningen skall upprepas. Många gränser stängdes dock år 2015, när flyktingar från bland annat Mellanöstern och Nordafrika trängde norrut, till Tyskland och vidare till Sverige. Snart förhindrades flyktingarna att komma, men de fysiska gränserna blev kvar även inom Europa. När ett virus bredde ut sig över hela kontinenten, förstärktes skiljelinjerna. Och det finns föga anledning till att tro att den stora öppningen skall upprepas. På Öresundsbron eller vid Haderslev, vid gränsen mellan Tyskland och Danmark, vid taggtråden, som drogs runt stora delar av Ungern, kunde man se, hur nya anläggningar som i början enbart varit improviserade steg för steg blev befästade, så att de så småningom kom att likna de fysiska gränserna från förr. De alltmer öppna gränserna tillhörde en tid av allmän ekonomiskt tillväxt. Denna tid är uppenbarligen över. Det har till och med blivit vanligt att nationalekonomier krymper, i alla fall för en viss tid. Och om vissa stater, Tyskland till exempel eller Sverige, tidigare trots allt kunde förteckna en ekonomisk tillväxt, så skedde det förmodligen på grannarnas bekostnad. Därför växte fientligheterna, också inom Unionen, och därför blev de materiellt synliga gränserna en symbol för att man, all globalisering till trots, kunde skydda det egna landet. Gamla gränser tycks vara som ärr: sår från förr, som kan bryta upp igen, under smärtor. Av samma anledning kom inte bara de nationella gränserna tillbaka, utan också mycket äldre gränser, som tycktes vara försvunna sedan många århundraden: I striden om Kataloniens suveränitet till exempel återupptogs konflikten mellan konungariken Kastilien och Aragonien, och i konflikterna kring Skottlands självständighet gentemot Storbritannien drogs gränsen än en gång längs Hadrianus mur. Men så kom också "markerna" tillbaka. Bara att de inte är skogsklädda längre. En del av de nya markerna är bebodda av fattigt folk som man helst inte vill bry sig om. Libyen till exempel, där krigsherrar, stödda av länderna i norr, ser till att ingen flykting kommer för nära gränsen till Unionen. Och så finns det Medelhavet, där örlogsfartyg patrullerar genom ett stort område som inte ägs av någon, men som fungerar som både ett naturligt och ett konstgjort hinder. Gamla gränser tycks vara som ärr: sår från förr, som kan bryta upp igen, under smärtor. Eller så är de som spöken, gengångare som aldrig ger sig iväg, för att gång på gång påminna oss om att också tron på politiska framsteg ofta är en frälsningslära, en illusion som så många andra. Thomas Steinfeld

Lars Løkke Rasmussens nye parti, Moderaterne, har samlet vælgererklæringer nok til at kunne komme på stemmesedlen til næste folketingsvalg. Men Lars Løkke har hverken noget partiprogram eller kandidater udover ham selv. Vi spørger Lars Løkke, hvorfor vi skal vente til efter kommunalvalget i november, før han vil løfte sløret for sit partiprogram og sine kandidater? EU skal sikre sig med selvforsyning og soldater. Europæiske lande skal til at producere mere selv, så europæerne ikke løber tør for f.eks. mikrochips og vacciner. Sådan lød det i dag fra Bruxelles. Her holdt Europa-Kommissionens formand, Ursula von der Leyen, i dag en årlig tale om Unionens tilstand. Vi har lyttet med på talen. Sender folkeskoler rundt om i landet børnene i kløerne på techgiganter som Google? Det er kernen i en ny afgørelse fra Datatilsynet. I går fik Helsingør Kommune som den første "alvorlig kritik" for ikke at have sikret sig, hvad der skete med børnenes data, når de i skoletiden og derhjemme brugte den skolecomputer, som kommunen havde udleveret til dem. Over 40 kommuner har samme problem, vurderer datatilsynet. Og nu går Børns Vilkår ind i sagen. Mette Vibe Utzon og Søren Carlsen er dagens værter, Birgitte Gadegaard redigerer. www.dr.dk/orientering

Lars Løkke Rasmussens nye parti, Moderaterne, har samlet vælgererklæringer nok til at kunne komme på stemmesedlen til næste folketingsvalg. Men Lars Løkke har hverken noget partiprogram eller kandidater udover ham selv. Vi spørger Lars Løkke, hvorfor vi skal vente til efter kommunalvalget i november, før han vil løfte sløret for sit partiprogram og sine kandidater? EU skal sikre sig med selvforsyning og soldater. Europæiske lande skal til at producere mere selv, så europæerne ikke løber tør for f.eks. mikrochips og vacciner. Sådan lød det i dag fra Bruxelles. Her holdt Europa-Kommissionens formand, Ursula von der Leyen, i dag en årlig tale om Unionens tilstand. Vi har lyttet med på talen. Sender folkeskoler rundt om i landet børnene i kløerne på techgiganter som Google? Det er kernen i en ny afgørelse fra Datatilsynet. I går fik Helsingør Kommune som den første "alvorlig kritik" for ikke at have sikret sig, hvad der skete med børnenes data, når de i skoletiden og derhjemme brugte den skolecomputer, som kommunen havde udleveret til dem. Over 40 kommuner har samme problem, vurderer datatilsynet. Og nu går Børns Vilkår ind i sagen. Mette Vibe Utzon og Søren Carlsen er dagens værter, Birgitte Gadegaard redigerer. www.dr.dk/orientering

Ett historiskt sanktionskrig har blossat upp mellan Kina och EU med otippade svenska namn på den kinesiska sanktionslistan. Unionens investeringsavtal med jätten i öster hänger nu på en skör tråd. Medverkande: Jerker Hellström, chef för Swedish Center for China Studies, Hanna Sahlberg, Kina-kommentator, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist.

Ett historiskt sanktionskrig har blossat upp mellan Kina och EU med otippade svenska namn på den kinesiska sanktionslistan. Unionens investeringsavtal med jätten i öster hänger nu på en skör tråd. Medverkande: Jerker Hellström, chef för Swedish Center for China Studies, Hanna Sahlberg, Kina-kommentator, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist.

Under covid-19-krisen har den svenska arbetsmarknaden utsatts för oerhörda påfrestningar. Men samtidigt har en ännu värre situation undvikits, tack vare brett och rådigt agerande av arbetsmarknadens parter. Ett par institutioner inom det partsgemensamma arbetet har fungerat som dämpande krockkuddar i ett mycket allvarligt läge. Hur det har gått till beskrivs i Unionens nya rapport ”Krockkuddar i kristider. Den svenska partsmodellen och Covid-19.” Medverkande: Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och Martin Linder, förbundsordförande på Unionen. 

Hur går man vidare? Tom har en garderob fylld med tvål, och behöver 400 000 kronor för att bolaget inte omedelbart ska gå i konkurs. Dessutom: en påminnelse om hur tunn linjen är mellan Tom och Moss & Noor. -------------------- På http://wrebit.se hittar ni bokföringstjänsten för småföretagare. På http://unionen.se/egen finns Unionens erbjudande!

Tom har sagt upp sig från sitt jobb och satsat allt han äger och har på att starta ett tvålföretag. Så hur börjar man? Det visar sig att förvånansvärt mycket handlar om att prata högt med sig själv. --------- På http://wrebit.se hittar ni bokföringstjänsten för småföretagare. På http://unionen.se/egen finns Unionens erbjudande!

Konflikterna ökar i arbetslivet, och hamnar ofta i knät på mellanchefen att lösa. Interrimschefen Louise Lind har många gånger fått lov att reda ut gamla surdegar. Ibland blir Unionens ombudsman Anna Ekergren inkallad för att medla. I reportaget berättar fd mellanchefen ”Aram” hur han gav upp, konflikterna blev för tuffa.

Intermetzo Ugens titel er ’Den omvendte kristenhed’. Dansk Folkeparti er i vælgerkrise, men ikke i krise, siger partiformanden. Men det er ikke så renfærdigt, når DF nu vil tvangsmissionere blandt muslimer og bestemme deres ægtefællers tro. Det europæiske Hus I denne uge har Ove Weiss en kommentar om EU-kommissionen, der gang på gang fremhæver Øresundsregionen som en duks blandt Unionens 40 grænseregioner. Vi...

Unionens chefsekonom Katarina Lundahl leder ett samtal mellan förbundsordförande Martin Linder och förhandlingschef Martin Wästfelt om framtidens anställningstrygghet. De svarar på de tuffa frågorna om vad avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv innebär, vad som händer med den statliga LAS-utredningen och hur vi säkrar anställningstryggheten för fler på en arbetsmarknad i förändring.

I veckans avsnitt pratar vi om Unionens konjunkturprognos hösten 2020. Medverkande: Tobias Brännemo, ekonom Unionen Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen

Kan Europa rejse sig fra coronakrisen som en samlende kraft i verden? Det håber EU-chef Ursula von der Leyen. Podcasten fokuserer denne uge på hendes første State of the European Union-tale, analyseret af politikere og eksperter.”Dette er øjeblikket, hvor Europa skal vise vejen ud af denne skrøbelighed frem mod en ny livskraft.”Sådan sagde Ursula von der Leyen, da hun som Unionens første kvindelige kommissionsformand nogensinde holdt sin første State of the European Union-tale i Europa-Parlamentet onsdag.Det var en lang tale på 1 time og 18 minutter, hvor EU-chefen med udgangspunkt i pandemiens udfordringer fremlagde sine visioner for samarbejdet inden for klimapolitik, digital udvikling, mindsteløn, migration og meget andet.Samme dag gennemførte Altinget sammen med EU-Kommissionens repræsentation i Danmark et arrangement i København, hvor politikere og eksperter forholdt sig til udvalgte dele af talen – og til Europas udfordringer i verden.I denne uges særudgave af podcasten har værten Thomas Lauritzen udvalgt to af de seancer, som han selv var ordstyrer for på scenen i Ny Kongensgade onsdag eftermiddag.Du kan bl.a. møde professor Rebecca Adler-Nissen, tidligere Paris-ambassadør Kirsten Biering og EU-ordførerne fra Venstre og Dansk Folkeparti, Jan E. Jørgensen og Morten Messerschmidt.Lyt med – det er næsten som at være der selv! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Skilsmässorna ökar tydligt i coronatid och företagen som kan hjälpa till och samtidigt tjäna pengar på det vädrar morgonluft. Vilken roll spelar ekonomin för de som fattar sina beslut om att separera? Programledare: Hanna Malmodin Producent: Anders Diamant Medverkande och röster i programmet: Glenn Sandström, docent i historia Umeå universitet Pär Ivarsson, chef Ekonomiekot Charlotte Ljung, vd Endbright Victoria Thore, vd Familjens jurist Pontus Thor, analytiker Domstolsverket Kerstin Hallsten, chefekonom Industriarbetsgivarna Katarina Lundahl, fackförbundet Unionens chefekonom   Tor Borg, analytiker Boverket Maja Thorén, musikstudent  Tekniker: Johanna Carell ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Et syvårigt budget på 8.200 milliarder kroner og en gigantisk genopretningsplan til 5.600 milliarder kroner. Det er, hvad EU-Kommissionen i denne uge har foreslået for at få europæisk økonomi på fode igen. Vi fokuserer på budgetpakken og dens udfordringer i denne uges podcast. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kan man leda värderingsbaserat om man vantrivs i företagskulturen? Vi får höra en anonym mellanchef berätta om hur hen tvingades gå tvärs emot sina värderingar i sitt ledarskap på det hypade multinationella företaget. I studion: Sidas HR- och kommunikationschef Julia Norinder och Unionens arbetsmiljöexpert Annika Hedbrant. Programledare: Karin Adelsköld.

Kvinnliga chefer rekryterar mer jämställt, visar studier. Men räcker det för att bryta mansdominansen i techbranschen? Vi går på Women in tech-konferens och träffar bland annat konsulten Paulina Modlitba, som resonerar kring varför förändringen går så långsamt i den annars så innovativa branschen. I studion: Åsa Broberg, utvecklingschef på Ica-gruppen och Unionens jämställdhetsexpert Peter Tai Christensen. Programledare: Karin Adelsköld.

Är ensamhet en del av uppdraget som mellanchef? Det finns de som menar det. Men var finns då mellanchefens bollplank? Miyako Soeda Thornton, Senior Advisor Curamado, berättar om hur hon kom till insikt om var man kan söka oväntat stöd. I studion: ex-mediachefen Lars Weiss och Robert Boronkay, ansvarig för Unionens skräddarsydda medlemskap för chefer. Programledare: Karin Adelsköld.

Unionens finansministrar försöker enas om krispaket i omfattningen 6 000 miljarder svenska kronor. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Har vi rätt till ett privatliv även på jobbet? Får chefen läsa mail och internchattar? Victor Wiklert, skönsjungande rådgivare på fackförbundet Unionen, hjälper oss att reda ut begreppen kring integritet på arbetsplatsen. Vi diskuterar även det väldigt uppmärksammade H&M-fallet och sociala medier-förbudet i Ronneby kommun.

Hvis Storbritannien vil konkurrere med EU og Danmark på lavere standarder, så bliver det svært at lave en aftale om fremtiden, advarer udenrigsminister Jeppe Kofod (S) i Altingets europæiske podcast. Vi runder også budgetballade, udviklingspolitik og folkehøring om Unionens fremtid. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Systemerne i EU lytter alt for lidt til borgerne, siger den tidligere forsvarsminister og topfigur i Venstre. Mød Søren Gade som Europa-parlamentariker i podcasten, hvor vi også gør klar til næste uges ventede afstemning om den nye kommission. ________________________ Man kan sagtens være liberal tilhænger af det europæiske samarbejde samtidig med, at man skælder ud på EU. Det mener Venstres stemmesluger ved forårets valg til Europa-Parlamentet, Søren Gade. ”De store systemer tager alt, alt for let på de bekymringer, som er ude hos almindelige mennesker i Europa. Og det synes jeg er en fejl,” siger Gade, der gerne vil være en ”lille sten i skoen”, når EU marcherer lidt for pompøst fremad mod mere union. Under valgkampen blev det i høj grad bemærket, at den meget populære topfigur fra Venstres nordvestjyske bagland slet ikke havde lyst til at være lige så EU-ivrig som partiets spidskandidat, Morten Løkkegaard. Der er ingen grund til at gå rundt med en ”lalleglad” indstilling til Unionen, som Søren Gade sagde – på trods af, at det ikke ligefrem gjorde livet lettere for hverken Løkkegaard eller daværende statsminister Lars Løkke Rasmussen. Gade var ligeglad. For som han siger: ”Hvis jeg siger, hvad jeg mener, så kan jeg bedre huske, hvad jeg har sagt.” I denne uges europæiske podcast fra Altinget kan du møde den tidligere forsvarsminister og gruppeformand for Venstre og høre, hvordan han prøver at finde sig til rette i Bruxelles og Strasbourg. ”Du er jo bare en af de 751. Der kommer ikke nogen og redder dig. Du skal redde dig selv, og du skal tage den indflydelse, du har mulighed for at få. Ellers kan du jo bare gå i et med væggen. Og det kan du sådan set vælge at gøre i fem år, uden at nogen lægger mærke til det,” siger han. I Europa-Parlamentet er Søren Gade foreløbig blevet en af næstformændene i parlamentets fiskeriudvalg. Han udelukker ikke at sigte efter formandsposten, når udvalgets nuværende britiske formand forlader parlamentet efter Brexit. ”Det er ikke så let. Jeg tror, der bliver en intern kamp om det. Men det skal da forsøges, hvis muligheden opstår,” siger han. Mød bulderbassen fra Holstebro og hør hans overvejelser om alt fra social sikring over grænser til europæisk forsvars-samarbejde i denne uges udsendelse, hvor vi også varmer op til næste uges afstemning om godkendelse af Ursula von der Leyens nye EU-Kommission. Altingets Thomas Lauritzen og Emma Qvirin Holst diskuterer, hvordan Europa-Parlamentets vigtige afstemning i Strasbourg næste onsdag skal foregå. Hvordan kan det overhovedet lade sig gøre, når der ikke er nogen britisk kommissær? Vi taler også om statsminister Mette Frederiksens (S) besøg hos Frankrigs præsident i mandags – og hvad det handler om, når det her fredag er hendes tur til at få besøg af EU's nye rådsformand, Charles Michel, i København. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kan man lita på SCB:s statistik? Ska vi andra göra det? Hör vår makroexpert Felicia Åkerman.Unionens chefekonom Katarina Lundahl berättar om sin dagsfärska - och relativt ljusa - konjunkturprognos.Oroligheterna i Hong Kong trappas upp. Nu har de nått finanskvarteren. Dessutom har enklavens ekonomi fått sig en rejäl knäck. Di:s Asien-korrespondent ger sin bild av läget. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I somras stod det klart att Helena Ingvarsdotter blir ny chefredaktör för Unionens medlemstidning Kollega, ett av Sveriges största magasin med över 600 000 exemplar i upplaga. I Helenas uppdrag ingår att göra Kollega ännu mer digital, men på vilket sätt? Och hur gör man journalistik som känns relevant för alla medlemmar utan att måla med för bred pensel? Programledare: Fredrik Wass. Redigering: Gabriella Lahti.

Snabbare besök hos specialistläkare med egen sjukförsäkring. Så är det för 650 000 svenskar idag. Forskaren John Lapidus menar att facken genom sina privata sjukvårdsförsäkringar är med och undergräver den allmänna välfärden. Unionens förhandlingschef Martin Wästfelt menar tvärtom att medlemmarna behöver de här försäkringarna och att Unionen försöker försäkra sig om att de inte ska tränga undan offentligt finansierad verksamhet. Dessutom: Specialredaktionen En jobbig värld kan rapportera om en pikant mejlväxling som ägt rum i Sölvesborgs kommunhus.

Många pojkar drömmer om att bli Zlatan, men flickorna lägger undan fotbollsdrömmarna då damfotbollen inte har de förutsättningar som krävs för att leva ok. Du får ofta välja på fotboll eller familj, de valet tvingas inte männen ta. Unionen Sverige har gjort en granskning av fotbollen och idag får jag träffa både förbundsordförande Martin Linder och granskaren Shadi Jalali som genomfört rapporten ”Ojämn spelplan”. Förutom det träffar jag Fernando Torres som lyckades ta sig från Norsborg och de stereotypa förväntningarna som klistats på honom som svensk chilenare, till sina drömmar. Hur får vi hbtq-personer att få drömma större än det vi andra tar för givet - vara oss själva. Det uppmärksammar Fernando i sin HBTQ-utställning Rainbow Report som finns i Unionens tält under hela Järvavecka. Jämställda drömmar är temat idag! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om slaget kring vad EU ska stå för. Unionens värderingar finns redan på pränt finns det anledning att ifrågasätta dem nu? Hör om Lissabonfördraget och nationalisterna som vill skapa en ny europeisk dröm. På Václav-platsen i Prag samlas nationalister under parollen "Stoppa EU-diktaten". Konflikts Robin Olin hamnar i hetluften på torget där de tjeckiska nationalisterna fått kampanjstöd av kollegorna från Frankrike och Holland genom Marine Le Pen och Gert Wilders. Ut över torget ekar musiken från det nationalistiska tjeckiska rockbandet Ortel. Den här dagen blir den tjeckiska huvudstaden skådeplats för den värderingskamp som blivit tydlig inför valet till EU-parlamentet den 26 maj. Vad ska ett framtida EU egentligen stå för? Men faktum är att unionens grundläggande värderingar finns nedtecknade redan i Lissabonfördraget. Pragborna reagerar med olika delar förtjusning och djup skepsis när de läser fördragets artikel 2: Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Ivar Ekman träffar Annika Ström Melin, journalist som bevakat EU under lång tid. Hon berättar hur det gick till när de här värderingarna tecknades ned och varför den epoken nu skulle kunna kallas Peak Europa. Vad betyder de här värderingarna då i praktiken? Spelar det någon roll om länderna inte lever upp till dom? Och vad finns egentligen kvar av den där tanken kring ett gemensamt Europa när nationalisterna växer sig allt starkare och vill förändra EU inifrån? Robin Olin ringer upp Ugo Lopez. Han tillhör de mer gränsöverskridande kandidaterna i EU-valet. Han är född i Frankrike, har bott i Danmark och kandiderar för den franske presidenten Macrons parti En Marche i Spanien. 20 miljoner européer bor i ett annat EU-land än det dom är födda i och han ser sig som deras kandidat. Den stad som lockat klart flest invånare från andra EU-länder och på så sätt blivit den fysiska smältdegeln för europeisk mångfald är London. Men den här rörligheten över gränserna möter en kraftig motreaktion i form av Brexit. Konflikts Ulrika Bergqvist träffar Londonbor som nu tvingas fundera över det där identitet och värderingar hur förändras en människa av platsen där hon bor? Klaudia Grochot är polska, född i Krakow, bor i London och jobbar på svenska. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Livepodd inspelad hos Unionen Göteborg den 11/4-19. Om stress i arbetslivet och privatlivet, om trenden "det är lite mycket nu" om hur vi ska hantera detta på bästa sätt, delvis tillsammans med Unionens egen stresspedagog Caroline Wiklund.  I samarbete med Unionen Göteborg. 

Unionens utredare Fredrik Söderquist gästar podden och talar plattformsekonomi, eller algoritmisk arbetsledning som han föredrar att kalla det. Det går att sluta kollektivavtal med plattformsföretag. Lagstiftningen utvecklas också ständigt och plattformsföretag får erkänna i arbetsdomstolar att deras personal i själva verket varit anställd. Det svenska Skatteverket visar sig också spela en viktig roll för att avgöra vem som är egenföretagare och vem som är anställd. Vi diskuterar också om plattformar ger möjligheter för icke svenskspråkiga att få jobb och om jobben leder vidare. Medverkar gör förutom Fredrik Söderquist, Britta Lejon, ordförande ST, Samuel Engblom, samhällspolitisk chef på TCO och Arbetsvärldens chefredaktör Mikael Feldbaum.

Hvem skal afløse Juncker, Tusk og EU's andre chefer næste år? Er Vestager i spil? Er Lars Løkke? Lige nu er der ikke engang enighed om, hvordan udnævnelsen skal foregå. Bliv klogere på magtspillet i denne uges podcast med særligt fokus på spitzenkandidaten. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den här veckan är Unionens 2:e vice ordförande Marina Åman tillbaka i Karriärpodden. Sist vi träffades(avsnitt 113) fick vi lära känna Marina och ta del av hennes yrkesresa. Hur allt började när hon som 13 åring stod upp för sin klasskamrat och hotade med strejk på skolan, om inte skolmiljön förbättrades. I dagens avsnitt pratar vi bland annat om jämställda karriärmöjligheter, om den utmaning som vi alla står inför med allt vad digitaliseringen innebär och om hur viktigt det är med kompetensutveckling genom hela arbetslivet. Vi pratar även om Unionens jämställdhetspris som delas ut den 12 november. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fackavtal i algoritmerna, digitala ombudsmän och code of conduct. Så hindrar vi 1800-talets trasproletariat och värnar den svenska modellen. Biträdande finansminister Per Bolund, plattformsföretaget Testbirds Jonna Knibestöl och Unionens utredare Fredrik Söderkvist samtalar om hur vi väver in den nya Plattformsarbetsmarknaden i det svenska partssystemet.

I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat Unionens kamp för återinförandet av den utdöende kafferasten, Googles permanenta stängning av Samhällsnytts annonskonto samt Swazilands namnbyte till Konungariket eSwatini. http://radio.bubb.la/2018-04-26/

Veckans gäst är Marina Åman – Unionens andre vice ordförande. Redan som 13-åring drev hon andra människors talan; för en allergisk klasskamrats skull hotade hon då med strejk om inte klassrumsmiljön skulle bli bättre. Idag är hon en av Unionens tre ordförande, och är förtroendevald för de 650.000 medlemmarna. Men hon har också hunnit med en lång karriär inom IT-branschen. Det ska bli kul att få höra mer om vem Marina är och hur hennes resa har sett ut. Häng med och lyssna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sådan Fungerer EU - afsnit 2: Teoretiske perspektiver på EU De sidste år har en serie af kriser fået mange til at stille spørgsmålstegn ved EU’s fremtid. I denne podcast diskuterer en af Danmarks førende EU-eksperter, professor Peter Nedergaard, unionens fortid, nutid og fremtid. Andet afsnit giver overblikket over, hvordan forskerne ser på EU og forklarer Unionens styrker og svagheder. Nedergaard gennemgår også, hvordan folk har forudset EU’s udvikling - og hvordan de har forestillet sig Unionens endelige udformning. I serien taler Nedergaard med Viktor Bournonville (vært på afsnit 2) og Loke Bisbjerg Nielsen, og besvarer i hvert afsnit spørgsmål fra en række udfordrere - i afsnit 2 Rina Ronja Kari, medlem af Europa-Parlamentet for folkebevægelsen mod EU og Stine Bosse, forperson for Europabevægelsen. Serien er lavet i anledning af et kursus, hvor følgende litteratur har været tilknyttet dette afsnit: - Wallace, Pollack og Young: Policy-Making in the European Union Oxford University Press, side: 12-71. - Bang, Jensen og Nedergaard: ‘We the People’ versus ‘We the Heads of States’: the debate on the democratic deficit of the European Union. Policy Studies. - Nedergaard (nævnt i afsnittet): Byg EU om, http://raeson.dk/2017/peter-nedergaard-byg-eu-om/

Länk till Unionens årsredovisning: http://www.unionen.se/filer/broschyr/unionens-verksamhetsberattelse Kulturlänkar Upprättelse: https://www.youtube.com/watch?v=ybdntbONkD0 (dvdn är perfekt kvalla, inte trailern) Zacke: https://www.youtube.com/watch?v=youiU_V467U Kitok: https://www.youtube.com/watch?v=Uy3flbDe__E Känslans Partisan: https://soundcloud.com/h-laktarn-boys Älgskadefonden: http://algen.se/ Stridsfonden: http://www.stridsfonden.se Länk till LOs film: https://www.facebook.com/LOSverige/videos/10154191518411239/ Vill ni stödja podcasten langa på swish: 0727370532