Podcast appearances and mentions of katarina graffman

Har jobbet enbart blivit ett medel till någonting annat? Eva-Lotta Hultén reflekterar över arbetets oväntade betydelse i ett liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Mitt första arbete var som städerska på min pappas kontor sommaren när jag var sexton. Jag tömde papperskorgar, svabbade golv och försökte störa människorna vid skrivborden så lite som möjligt. De flesta var vänliga och flyttade på fötterna så jag skulle komma åt. Ett par gånger fick jag sliriga kommentarer av en man men jag sa inget om dem till min far. Varför gjorde jag inte det? Tänkte jag att det är sånt man får tåla som städerska? Var jag kanske på sätt och vis lika föraktfull som han som fällde de snaskiga kommentarerna?En ung tjej som just gått ut gymnasiet började i arbetslaget samtidigt som jag och jag utgick från att hon liksom jag bara skulle sommarjobba. En dag frågade jag vad hon skulle göra sedan. Hon såg oförstående på mig och sa att hon fått fast jobb. Min språngbräda till en skidresa var hennes alldeles vanliga golv och hon var glad över det och tyckte om att städa. Till skillnad från kontorsmannen hade jag vett på att skämmas över mina ogenomtänkta ord.Efter kontorsstädningen följde en lång rad extrajobb; inom hemtjänst, som hotellstäderska, servitris, vårdbiträde på demensboende, lärarvikarie och telemarketingoperatör. I hemtjänsten fick jag fick gå och handla med gamla damer, konversera åldringar som var övertygade om att Palmemordet skett utanför deras fönster och lämna mat till människor som aldrig gick utanför sina lägenheter. Jag lärde mig om misär, omsorg och åldrande kroppar; om värdighet och ensamhet och hur man tröstar någon som brutit lårbenshalsen och väntat på hjälp på sitt vardagsrumsgolv i ett helt dygn.Men under 90-talet kom neddragningarna. De gamla blev till tidsblock i tajta scheman. Det fanns inte längre utrymme för att baka eller gå och handla med någon. På demensboendet skulle allt mindre personal ta hand om allt mer skröpliga äldre. En natt fick en av mina kollegor ensam hantera att två av åtta åldringar dog.Det sägs ibland att det finns i ett ointresse för arbetarklassen i medie- och kultursfären, men inom litteraturen är ändå arbetartemat levande. Litteraturprofessorn Åsa Arping formulerar i boken ”Att göra klass” en intressant analys av några moderna romaner om tillfälliga jobb i typiska arbetaryrken. I Måns Wadensjös ”Monopolet” tar den högutbildade Alice i väntan på rätt erbjudande jobb på Systembolaget. Arping skriver att det finns något storögt över Alices möte med butiken och skriver: ”Hon noterar fascinerat hur kroppen förändras av arbetet och alltmer börjar likna en fantastisk maskin, en samling kroppsdelar som hon skulle kunna använda till nästan vad som helst.” Det är en alienation som jag kan känna igen från de jobb som jag tyckt varit tråkiga. Som städerska och telefonförsäljare blev jag en automat.I Jack Hildéns ”Vi, vi vaktmästare” vill Eskil spara ihop pengar till en långresa och i Sara Beischers ”Jag ska egentligen inte jobba här”; får den unga Moa som vill bli skådespelare, arbete i hemtjänsten. Åsa Arping konstaterar att karaktärerna i de tre romanerna delar en inledande distans till arbetet men vårdbiträdet Moa går från att betrakta de äldre som lite motbjudande och kollegorna som losers, till att känna stolthet över sitt arbete. Det är detta jag tycker så mycket om med Beischers bok; Moa lär sig se sitt arbete som viktigt. Berättelser om den här typen av erfarenheter filtreras inte sällan genom människor som egentligen vill göra något annat – som att skriva romaner. Äcklet inför jobbet, eller föraktet för dem som leder eller utför det, skiner igenom.Men Åsa Arping hittar också en gemensam lärdom för de tre huvudkaraktärerna: att arbetet är betydligt mer än själva uppgifterna. Det kräver en emotionell investering och en vilja att skapa fungerande relationer: till kunder, omsorgsmottagare och arbetskamrater.Mina vårdjobb är, tillsammans med lärarvikariaten, de som allra starkast gett mig en känsla av mening; någon behövde hjälp och jag hade förmånen att få ge den.Men stämmer det, som Mats Ekdahl hävdar i boken ”Jobbet” att unga människor inte längre ser arbete som en möjlig väg till självförverkligande och lycka? Jag vet inte, men konsumtionsforskaren Katarina Graffman menar att det är fel att prata om dagens unga som en generation Greta; alltså en generation av klimatengagerade samhällsförbättrare, och att vi snarare har en generation Bianca; unga vars drömmar handlar om konsumtion och om att genom entreprenörskap snabbt bli rika. Alltså mål som inte alls handlar om arbetet självt utan om vad det kan ge i form av pengar och status.Sådana drömmar riskerar att leda till många sorters krascher: för miljön med överkonsumtion; för samhället med låg status för viktiga yrken och för individen när orealistiska mål inte kan nås. Att låtsas att alla kan bli vad de vill är att ställa för höga krav på unga människor, menar Mats Ekdahl. Han föreslår att de i stället ska uppmuntras att pröva sig fram och se var de hamnar. Med självinsikt kan de se till att deras begåvning kommer till sin rätt, vilket skänker både en känsla av kompetens och av att bidra till det större system som den mänskliga gemenskapen utgör.Mina extrajobb inom vård och skola fick mig att förstå vad samhället gick ut på och gav mig stolthet och känsla av sammanhang och mening. Till och med det arbete jag tyckte allra sämst om, som telemarketingoperatör med uppdrag att boka in besök av transportsäljare på olika företag, gav mig kunskaper och insikter jag haft glädje av. Till exempel förstod jag hur destruktivt det kan vara för en grupp att försätta människor i tävling mot varandra; och hur själsdödande det är att utföra arbetsuppgifter som man upplever helt saknar värde, både för en själv och ur ett samhällsperspektiv. I valet mellan höga inkomster och sysselsättning som känns viktig har jag efter det jobbet alltid valt det senare och jag önskar att alla hade den möjligheten.Jag gjorde mina jobb som ung och jag tjänade pengarna jag längtade efter men jobben gjorde också mig. Relationer förändrar vår syn på oss själva och på världen; de ger oss nya normer och värderingar. Det var vad som hände mig som ung. Då tänkte jag att det var resorna som jag gjorde för pengarna som skulle ge mig minnen för livet. Jobben var bara ett nödvändigt ont. Det är först i efterhand som det blivit tydligt hur oerhört mycket dessa arbeten format mig och mina senare val i olika sammanhang. Relationerna de erbjöd fick mig att förstå att detta att vara mänsklig är att ha omsorg om varandra. För det är jag ytterst tacksam. Utan dem hade jag delvis blivit en annan och troligen sämre version av mig själv.Eva-Lotta Hulténförfattare och journalist

Veckans avsnitt gästas av Katarina Graffman, doktor i antropologi och Jacob Östberg, professor i marknadsföring. Vad säger egentligen fenomenet Black Friday om dagens konsumtionskultur? Vad hände med hållbarhetsmedvetna ”generation Greta"? Och hur stor makt har reklam egentligen över våra konsumtionsbeteenden? Det är frågor om diskuteras i avsnittet. Dessutom: Så blev mormonismen sociala mediers hetaste content, svenskarna som skäms över sin AI-användning och Resumés granskning av Ozempic-marknadsföringen.

Live från Scalateatern i Karlstad 10 oktober 2024. Malte Möter Katarina Graffman i en exklusiv, överraskande och väldigt rolig intervju kring antropologi, konsumtion och väldigt mycket annat. Detta varvas med musik och publikinteraktion. En kväll att minnas! Vill Du bli prenumerant och kunna lyssna på hela avsnittet samt allt bonusmaterial? Klicka på länken nedan: https://podcasters.spotify.com/pod/show/insikter-frn-utsikter/subscribe

Du går in i en butik och köper en vara. En stund senare får du ett mejl där butiken ber dig recensera besöket. Vi ombeds allt oftare att utvärdera våra kundupplevelser, något som irriterar många konsumenter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportage av Anna Berg och intervju med Katarina Graffman, kulturantropolog.Klarna samarbetar fortfarande med oseriösa shoppingsajter, trots tidigare löften om åtgärder. Intervju med Joel Hedin, pressansvarig på Klarna.Att spara hållbart har blivit viktigt för många bankkunder. Men det är inte alltid helt lätt att veta vad de så kallade hållbara fonderna innehåller. Nu gör Finansinspektionen en tillsyn av bankerna. Intervju med Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI.

Hur beter sig människor, egentligen? Och varför säger vi ibland en sak men agerar ändå på ett annat sätt? Vad behöver du som kommunikationsproffs förstå för att verkligen nå rätt målgrupp? Eller ska vi ens prata målgrupper? Och borde vi kanske göra ett ännu bättre research-arbete innan vi allierar oss med tredje part?  “Den bästa kommunikationen är den som bygger på vad människor säger och vad de faktiskt gör - och att det hänger ihop!”  I vårt möte med Katarina Graffman, doktor i antropologi, programledare, författare och expert inom mediekonsumtion och konsumtionskultur, får vi inblick i vilka drivkrafter som ligger bakom skillnaderna mellan olika generationer. Och hon vet bättre än de flesta hur man ska kommunicera och nå fram och vad som fungerar för att påverka folks beteende.  Detta avsnitt är maxat med spännande insikter om konsumtion, konsumtionskultur och reflektioner, research-baserat målgruppsarbete och hur du tar din verksamhet ur greenwashing-träsket och bygger ett autentiskt varumärke. Vi utmanas också kring hur vi kan tänka och agera för att inte försöka nå breda målgrupper utan istället arbeta effektivt och trovärdigt genom microinfluencers.   Tack för att du lyssnar och glöm inte att följa oss i våra olika kanaler för fler insikter och inspiration!  Instagram LinkedIn

Det här är överkursen i hållbar konsumtion, det vill säga hela Emmas intervju med Katarina Graffman som är doktor i kulturantropologi. Katarina berättar bland annat om varför man kan få kickar av att konsumera, att materialism inte behöver ses som något dåligt och om det är vanligt att få dåligt samvete efter att man har shoppat.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För många av oss är det här en knaper tid på året. Mycket pengar har bränts under julens begivenheter och det känns långt till nästa veckas lönecheck, av den anledningen kallas den här veckan för årets fattigaste. Men kanske hade den här tiden inte behövt vara så tuff om det inte vore för att vi svenskar lägger så mycket pengar på prylar vi inte behöver och kläder vi inte använder. Varför gör vi så och hur kommer det sig att identitet och konsumtion är så starkt sammankopplat? Det har Emma frågat Katarina Graffman som är doktor i kulturantropologi medan Clara har läst på om planerat åldrande och Black Friday-kaos.Klipp och musik:Viaplay Reality, Julbelysning på avbetalning?! | LyxfällanTeddy Pendergrass - Turn off the LightsSVT Dokument utifrån - GlödlampskonspirationenSVT- De rätta jeansen 1976Ariana Grande - 7 ringsABC News, Black Friday doorbuster deals create chaos in storesABC News, Caught on Tape - Violent Black Friday Shopping BrawlsVår tenta i hållbar konsumtion hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Katarina Graffman, doktor i kulturantropologi, är en pionjär inom medie- och konsumentantropologi i Sverige. Hennes främsta forskningsområden är mediekonsumtion och konsumtionskultur, och bland hennes böcker finns t.ex. "Vi är vad vi köper: konsumtionskulturen är här för att stanna", skriven tillsammans med ekonomiprofessor Jacob Östberg.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Generationsbegreppet är absolut inte någonting som alla är överens om, och allt oftare hör man att det inte längre går att segmentera målgrupper efter just generation. Skillnaderna mellan olika subgrupper i generation z är för stora, helt enkelt. Men någon som ändå talar om generationer är Katarina Graffman, doktor i kulturantropologi.– Jag har alltid varit väldigt noggrann med att dels alltid förklara vad en generation egentligen betyder, vad det kan ge för svar, och vad problemet är när man pratar om generationer.Att förstå sin målgrupp och hur de rättfärdigar sina beteenden är otroligt viktigt för att kunna skapa bra marknadsföring och produkter. Även när man hanterar en grupp som är så splittrad som generation z.– Var är glappet, och hur förklarar man sina beteenden? Det glappet är väsentligt att förstå, både om man ska göra reklam eller om man ska skapa produkter, säger Katarina Graffman i podden.

As a doctor of cultural anthropology, author and lecturer who specializes in Consumer Culture and how media technology alters behaviour, she's done extensive studies on people's relationship with consumption and the different contexts that affect them.In this episode of the Oracle, Katarina talks about the need to move away from the information based approach we have today of tackling climate change, and bring more humanity into our solutions, so we can reach people in all the different contexts and cultures we find ourselves in.Written by: Katarina Graffman and Navid Bavey Produced by: Navid Bavey Sound design by: Viktor Bergdahl Executive producer: Sandra Charléz

Vi har passerat den omtalade dagen Overshoot day, vad gör man då? Jo, man bjuder in dagens gäst Katarina Graffman in till studion som pratar om människans konsumtionskultur. Vi sätter grupperna "generation Greta" och "generation Bianca" mot varandra. Shoppar vi saker för att vi är i behov eller som konsumtionsfantasten Kodjo Akolor; för att vi vill ha det? För svar på frågan, begreppen och mycket mer så lyssna in gästpodden! Programledare: Kodjo Akolor, Sara Kinberg och Torbjörn Averås Skorup.

I detta avsnittet får vi återigen träffa antropologen Katarina Graffman, men denna gång är hon hemma hos Malte och Helena och gör sitt jobb. Hon öppnar garderober, förråd, kylskåp och samtalar med Malte och Helena, allt för att ta reda på vilka dom är. Vad säger det att det sitter en peruk i barnstolen, vad menas med att saker måste kallna och hur löser man känslighet kontra ärlighet? Detta och väldigt mycket mer kommer här.

Erika och André intervjuar antropologen Katarina Graffman som är aktuell med serien Prylberget på SVT Play och UR Play. SammanfattningSätta upp en budget eller ha köpstopp på nya saker.Lär dig mer om konsumtionskulturen – driven av begär snarare än behov och utsatt för marknadsföring.Vänta i stället för att köpa direkt. Små steg är bra för att etablera en ny vana.Var öppen och nyfiken och fortsätt lära dig.Lägg inte så mycket tyngd på dig som individ – lyft frågan från dig själv, t.ex. genom att gå med i föreningar eller undersöka vilket parti du ska lyfta på, undvik skamkänslan. Läs, lyssna och titta vidareSe Prylberget på urplay.se eller på SVT Play.Bok: Du är vad du köper. Googla på podcast och Katarina Graffman så får du upp flera poddar hon har varit med i.Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på: Ha samma kläder längre än du brukar och se om någon märker det.Redigering: Klas JohanssonMusik: Simon LundbergFrågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se.Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur.Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Erika och André intervjuar antropologen Katarina Graffman som är aktuell med serien Prylberget på SVT Play och UR Play. Sammanfattning Sätta upp en budget eller ha köpstopp på nya saker.Lär dig mer om konsumtionskulturen – driven av begär snarare än behov och utsatt för marknadsföring.Vänta i stället för att köpa direkt. Små steg är bra för att etablera en ny vana.Var öppen och nyfiken och fortsätt lära dig.Lägg inte så mycket tyngd på dig som individ – lyft frågan från dig själv, t.ex. genom att gå med i föreningar eller undersöka vilket parti du ska lyfta på, undvik skamkänslan. Läs, lyssna och titta vidare Se Prylberget på urplay.se eller på SVT Play.Bok: Du är vad du köper. Googla på podcast och Katarina Graffman så får du upp flera poddar hon har varit med i. Dagens avsnitt sponsras av Strukturkalendern (strukturkalendern.se). Veckans prova på: Ha samma kläder längre än du brukar och se om någon märker det. Redigering: Klas Johansson Musik: Simon Lundberg Frågor? Skriv till hej(snabel-a)strukturpodden.se eller fyll i kontaktformuläret på strukturpodden.se. Facebookgrupp: Gå gärna med i vår Facebookgrupp Strukturpodden där du kan ställa frågor, kommentera avsnitten och hjälpa andra som längtar efter mer struktur. Stötta Strukturpodden: Förutom att dela podden med andra kan du stötta oss på olika sätt, t.ex. köpa Strukturkalendern, handla via våra provisionslänkar eller ge en gåva. Läs mer här.

Prylar, prylar, prylar! Miljöpedagogerna Ann och Rustan pratar om det prylberg vi alla skapar på grund av vår konsumtion. Antropologen och programledaren Katarina Graffman från TV-programmet Prylberget gästar. Rustan berättar om hur ett barn fick honom att verkligen fastna för miljöpedagogik och Ann är rädd att hennes lägenhet bli mindre. Avfallet är en podd producerad av Sysav med miljöpedagogerna Rustan Nilsson och Ann Nerlund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna veckan gästas vi av antropologen, tillika debattören, författaren och föreläsaren Katarina Graffman för att diskutera konsumtion och hur vi som konsumenter bör agera. Det har blivit hög tid att bli en mer medveten konsument, en konsument som fattar kloka och insiktsfulla beslut.

En ny mode-aktör har gett upphov till begreppet Ultra Fast Fashion. Kinesiska Shein har växt till att bli störst i USA inom lågprismode där man redan gått om spelare som Amazon, Zara och H&M . I det här avsnittet gräver vi i deras affärsmodell, hur deras tillverkningskedja ser ut och varför de blivit så framgångsrika i väst. Vi diskuterar även om hur snabb konsumtion är kompatibelt med Greta-generationen och vad Ultra Fast Fashion innebär för svenska modebranschen. Programledare: Jacob Lovén och Björn Påhlman Spenger Medverkande: Eva Xiao, Jörgen Andersson, Per Ljungberg, Katarina Graffman, Isola Janemon och Johanna Thordenberg Produktion och ljudsättning: Jacob Lovén, Fredrik Nilsson Producent: Katarina Andersson Research: Filippa Weström Ansvarig utgivare: Anna Careborg Musik licensierad från Epidemic Sound, Blue Dot Sessions och Artlist. Avsnittet innehåller korta ljudklipp från YouTube-kanalerna HopeScope, James Charles, Laura Lee, Felicia Aveklew, Johanna Ottosson, Matilda Bergljung Vill du fortsätta fördjupa dig i Kinas techscen, krypto och digitala utbildningstjänster? Gå in på svd.se/dendigitaladraken, där hittar du fler avsnitt, artiklar och länkar om alltifrån de snabbt växande techbolagen till de statliga regleringarna av sektorn.

En ny mode-aktör har gett upphov till begreppet Ultra Fast Fashion. Kinesiska Shein har växt till att bli störst i USA inom lågprismode där man redan gått om spelare som Amazon, Zara och H&M . I det här avsnittet gräver vi i deras affärsmodell, hur deras tillverkningskedja ser ut och varför de har blivit så framgångsrika i väst. Vi diskuterar även om hur snabb konsumtion är kompatibelt med Greta-generationen och vad Ultra Fast Fashion innebär för svenska modebranschen. Programledare: Jacob Lovén och Björn Påhlman Spenger Medverkande: Eva Xiao, Jörgen Andersson, Per Ljungberg, Katarina Graffman, Isola Janemon och Johanna ThordenbergProduktion och ljudsättning: Jacob Lovén, Fredrik NilssonProducent: Katarina AnderssonResearch: Filippa WeströmAnsvarig utgivare: Anna CareborgMusik licensierad från Epidemic Sound, Blue Dot Sessions och Artlist.Avsnittet innehåller korta ljudklipp från YouTube-kanalerna HopeScope, James Charles, Laura Lee, Felicia Aveklew, Johanna Ottosson, Matilda Bergljung Vill du fortsätta fördjupa dig i Kinas techscen, krypto och digitala utbildningstjänster? Gå in på svd.se/dendigitaladraken, där hittar du fler avsnitt, artiklar och länkar om alltifrån de snabbt växande techbolagen till de statliga regleringarna av sektorn. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Doktor Emma Frans och radiojournalisten Maja Åström synar ett knippe påståenden om sopor, lutar sig mot vetenskapen och kommer fram till vad som är sant, falskt eller mittemellan. Vår dynamiska duo skärskådar yttranden som "det är ingen idé att sopsortera - allt blandas till slut ändå", "dina sopor berättar vem du är" och "sophämtning räddar liv". Experthjälp får de av Anna Fråne, forskningsingenjör och projektledare på IVL - Svenska Miljöinstitutet samt av doktorn i kulturantropologi Katarina Graffman.

Katarina halkade först in på statistik. Ibland halkar man fel fast rätt för det ledde till slut till studier i antropologi. Alltså lite förenklat - studier i mänskligt beteende. Hon fastnade direkt för detta ämne och är nu antropolog 24/7. I Katarinas fall handlar det just nu främst om vårt beteende kring vår konsumtion och hon föreläser bl.a på TED-talk, får uppdrag av stora företag och flyttar in i familjer för att ännu bättre kunna följa deras beteenden. Hur ser vår konsumtion ut i framtiden, vad kommer hända med vår miljö och blir man bättre eller sämre på nära relationer när man jobbar som antropolog? Detta och mycket mer kommer här, men först - att vara den andra frun.

Katarina halkade först in på statistik. Ibland halkar man fel fast rätt för det ledde till slut till studier i antropologi. Alltså lite förenklat - studier i mänskligt beteende. Hon fastnade direkt för detta ämne och är nu antropolog 24/7. I Katarinas fall handlar det just nu främst om vårt beteende kring vår konsumtion och hon föreläser bl.a på TED-talk, får uppdrag av stora företag och flyttar in i familjer för att ännu bättre kunna följa deras beteenden. Hur ser vår konsumtion ut i framtiden, vad kommer hända med vår miljö och blir man bättre eller sämre på nära relationer när man jobbar som antropolog? Detta och mycket mer kommer här, men först - att vara den andra frun.

Publicistpodden analyserar alla tänkbara vinklar kring den nya kulturministern. I det nya avsnittet av Publicistpodden diskuterar programledaren Jonas Nordling med sin poddpanel Helle Klein och Thomas Mattsson hur valet av ny kulturminister ska uppfattas. Visar det på avsaknad av en socialdemokratisk kulturpolitik? Vem är Jeanette Gustafsdotter, hur kommer hon klara uppdraget, varför tog hon det. Och framför allt, eftersom alla podddeltagare känner den nya ministern: finns där saker i garderoben som ännu inte avslöjats?     Dessutom blickas det mot framtiden, eller åtminstone framtidens mediekonsumenter i detta avsnitt. Nämligen dagens unga. Allt hänger på dem, men vad vet vi egentligen om dem? Vi har pratat med antropologen Katarina Graffman som ger sin bild av dessa medborgare. 

Hur ser bilden av den åldrande kvinnan i klimakteriet ut, både historiskt och idag, och hur påverkar vi den? Få identifierar sig med klimakteriet även om det är vanligt att man i den här livsfasen hittar nya vägar att förhålla sig till sig själv och sin omgivning. I avsnittet hör du Rebecka Lennartsson, docent i etnologi med prostitutionshistoria som specialitet och Katarina Graffman, doktor i antropologi, resonera med Åsa Melin om klimakteriet som kvinnorollsfråga, om jämlikhet och feminism. Det blir snack om åldersnoja, utseendefixering, förebilder och bristen på tolerans mot äldre kvinnor. Kan medvetenhet kring klimakteriet bara vara av godo eller skapa förväntningar på att något hemskt ska hända? Kanske föredrar du att se klimakteriet ur en humoristisk synvinkel?Läs mer på www.klimakteriepodden.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Katarina Graffman holds a PhD in cultural anthropology, and is a pioneer of consumer anthropology in a commercial context. She’s worked with clients such as IKEA, Volvo, Bloomberg, Swedish radio and BBC among many others. She’s there to help them understand consumer behaviour, preferences, and such like. But what is the real driver behind their eagerness to understand more about culture?In this podcast:How big business uses cultural anthropologyConsumer behaviour misconceptionsHow Katarina worksUnderstanding Gen ZDefault thinking and sense makingLinks:www.inculture.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En stor del av julklapparna i år kommer köpas på nätet. Vad kommer det innebära? Vad betyder shoppingrundan för oss som fritidsaktivitet? Den fysiska shoppingen hotas när många kommer köpa julklapparna på nätet den här julen. Kan det här vara dödsstöten för den redan hotade "shoppingrundan"? Vad är egentligen shoppingens själ? Kommer folk hitta nya intressen när man inte kommer gå på fysiska shoppingrundor? Jacob Östberg, Professor i reklam och PR vid Stockholm universitet gästar tillsammans med Katarina Graffman, doktor i antropologi vid Uppsala universitet. Det är även dags för vårt sista kvartsamtal med politiker som gör sin första mandatperiod i Riksdagen. Sist ut är Socialdemokraternas Aylin Fazelian. Hon är ny i Riksdagen men är redan ordförande för Socialdemokraternas partidistrikt i Göteborgsområdet och ledamot i partistyrelsen. Hur blir man synlig som individ i ett stort parti? Breakdance blev igår klar som ny OS-gren till sommar-OS i Paris 2024. Enligt arrangören vill man ha idrotter i tiden som attraherar den yngre publiken. Är breakdance sporten som kommer göra det? Vi ringer upp Radiosportens Alexander Lundholm. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Maria Bertell Research: Julius Bäckman

Katarina Graffman är antropologen, författaren och föreläsaren som forskat och analyserat vår konsumtionskultur. Från att vi vaknar upp börjar vi konsumera. Vi väljer mellan 100 kanaler, äter den nyttigaste frukosttrenden, jobbar på vår självkänsla, skrollar lite i flödet och kanske klickar hem nya kläder innan vi ens börjat jobba för att vi ”inte har något att ha på oss”. Trots att majoriteten i Sverige har det mesta vi kan önska så vill vi ändå ha mer. Forskning visar att människan har en inneboende önskan om 20 % ”mer”, oavsett hur mycket hen har. Vi lever i den, vi är kidnappade av den och, inte minst, så försvarar vi den konstant. Katarina menar att vi har ett slags Stockholmssyndrom-relation till konsumtionskulturen. Har du på senare tid känt att du vill ”downshifta” och leva mer enkelt? Har du tillochmed börjat flörta med idén om minimalism? Varför har det blivit så populärt på senare tid och är det så mycket bättre? I detta samtal pratar Katarina och Taimaz om hela vårt konsumtionsbeteende, reklamindustrin, hur marknaden appropierar trender, green-washar sin verksamhet, hur vi kan påverka konsumtionskulturen och hur den påverkar oss. Är den bara negativ? Eller finns det positiva saker i den? Ett riktigt spännande samtal med grymma antropologen Katarina Graffman som ger oss helikopterperspektiv på vår samtid, blickar in i framtiden post-corona och berättar såklart också hur vi har hamnat här. Hon är medförfattare till böckerna vi pratar om i podden som heter ”Vi är vad vi köper” och ”På spaning efter den tid som kommer”. Hoppas att ni tycker om samtalet och se till att prenumerera på podden om ni gillar det vi gör!

Om konsumtionskultur och varför vi är så besatta av att ständigt köpa nytt. Ja, även när vi pratar hållbart mode är det som att vi automatiskt utgår från att det bästa valet är ett nytt plagg i ekologisk bomull. Hur kommer det sig och vad kan vi göra för att förändra den där normen? Gäst är Katarina Graffman, doktor i kulturantropologi och författare till böckerna ”Vi är vad vi köper – konsumtionskulturen är här för att stanna” och ”På spaning efter den tid som kommer. Om bubblor, skam och andra fenomen”. Om du gillar Slowfashionpodden och känner att den inspirerar dig och/eller lär dig något får du mer än gärna supporta mitt arbete. Antingen genom patreon.com/slowfashionpodden eller via Swish: 123 199 72 04. Jag blir också väldigt glad om du vill betygsätta podden i din poddapp så att fler hittar den. Tusen tack för att du lyssnar! @johannanilsson.se johannanilsson.se

I dagens avsnitt gästas vi av Katarina Graffman som är antropolog, föreläsare, och författare. Katarina har hjälpt ett stort antal företag och organisationer att bättre förstå sina kunder genom antropologiska och etnografiska studier. Hon diskuterar sin metod, varför den är relevant, och hur företag kan tänka innan de bestämmer sig för att göra ännu en kundenkät. Läs mer om Katarinas tjänster på www.inclulture.com. Du kan också hitta hennes senaste bok, "På spaning efter den tid som kommer", här.

Katarina Graffman är doktor i antropologi och har med åren blivit allt mer intresserad av att se på hur vi lever, agerar och skapar mening i den konsumtionskultur vi utvecklat. Hon är aktuell med boken "På spaning efter den tid som kommer", skriven tillsammans med Jacob Östberg och Emma Lindblad. Författarna gör bland annat upp med synen på människan som en rationell och informationsprocessande varelse och konsument. Därmed behöver både varumärken och myndigheter hitta andra sätt för att påverka oss. Det blir ett något luddigt samtal på en fredag eftermiddag - som ackompanjeras av att isoleringen i poddstudion ramlar in på grund av att augustihettan löser upp limningen (det är sedan dess klanderfritt åtgärdat, ska tilläggas). Inspelat på Helio/GT30. Programledare: Christian von Essen // Läs mer på http://www.hejaframtiden.se

Har vi löst klimatproblemen om vi slutar shoppa? Är skam den bästa metoden för att få människor att ändra sina vanor och beteenden? Och kan jag som individ verkligen påverka någonting? Eftersom fokus ligger på konsumtion har Kjell bjudit in författaren och antropologen Katarina Graffman för att få hjälp med tre nya punkter till sin lista. Och Producent-Jakob har ringt till Emilia som har ett shoppingfritt år. Kan man verkligen klara sig ett helt år utan att köpa något?

Vems ansvar är vår ohållbara konsumtionskultur? Ligger allt på företagens axlar eller är det konsumenterna som bär ansvaret? Regeringen? Det funderar vi, Breakit och logistikföretaget Bring på, i detta avsnitt av Shop or Stop? - en podd om framtidens shopping. Katarina Graffman är expert på konsumtionskultur och vet hur vi människor beter oss. I det här avsnittet berättar hon vad som verkligen skulle krävas för att vi ska börja konsumera klimatsmart. Shop or Stop är en podd som Breakit gör i samarbete med logistikföretaget Bring. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Har du fattat några livsavgörande beslut under coronapandemin? Har du valt att till exempel skala av allt onödigt i livet, materiellt och socialt? Ring och berätta på telefonnummer 08 24 15 00. Programledare Linda Thulin tar emot samtalen och till sin hjälp har hon antropologen Katarina Graffman. Producent Antonio de la Cruz

Säg den som inte någon gång tänkt tanken att hoppa av ekorrhjulet och leva ett enklare liv, utan materiella ting. Nu, i och med coronapandemin, har vi kanske chansen att prova leva ett avskalat liv? I praktiken är det dock inte så många som lever minimalistiskt, eller i så kallad frivillig enkelhet även om det finns en sådan tradition hos många trossamfund. I veckans människor och tro träffar vi frilansaren Kalle Flodin och jesuitprästen Dominik Terstriep som båda, av olika skäl, valt att leva enklare liv. Kulturgeografen Charlotta Hedberg berättar om vilka det är som väljer enkla liv och varför, något hon arbetar med i ett pågående forskningsprojekt. Dessutom tar vi hjälp av antropologen Katarina Graffman och professor vid Södertörns Högskola och religionsvetaren Lena Roos för att spana både framåt och bakåt när det gäller synen på att leva ett avskalat liv. Programledare Linda Thulin Reporter Sofia Bjurs Producent Antonio de la Cruz

Det här avsnittet gästas av Katarina Graffman och Mikael Kurkiala. Samtalet handlar om att vara människa i vår samtid och hur vi påverkas av konsumtion och ovissheten i pandemins spår. Vad händer när vi lever i en illusion av att det går att uppnå ett perfekt liv, samtidigt som marknadsföringen inte alls vill att vi ska uppleva vårt liv som perfekt? Hur kan vi förhålla oss i pandemins spår när det som tidigare uppfyllt livet i form av semestrar och konsumtion av prylar ställs åt sidan för andra värden? Hur kan den moderna människan förhålla sig till ovisshet och hur kan vi se på välmående i en orolig tid? Detta och mycket mer tar vi upp i avsnittet. Katarina Graffman är doktor i kulturantropologi och Mikael Kurkiala är docent i kulturantropologi i Uppsala universitet. Katarina Graffman har skrivit böckerna "Vi är vad vi köper" tillsammans med Jacob Östberg och "På spaning efter den tid som kommer. Bubblor, skam och andra fenomen" även den med Jacob tillsammans med Emma Lindblad. Mikael Kurkiala har skrivit boken "När själen går i exil. Modernitet, teknologi och det heliga". Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet mailar du kristina@exist.se - precis som vanligt.

Boken heter “På spaning efter den tid som kommer – bubblor, skam och andra fenomen” och gäst är författarna Jacob Östberg och Katarina Graffman.Något som ofta överskattas är synen på att vi människor alltid handlar efter rationella och genomtänka beslut. Men våra beteenden grundas lika ofta (om inte oftare) i att vi är kulturvarelser, att vi gör saker för att passa in i sociala sammanhang. Därför är det viktigt att ta in kulturella aspekter när man intresserar sig för beteenden av olika slag. Genom de fem fenomenen konsumtion, mainstream, bubblor, hållbarhet och äkthetförsöker författarna beskriva vilka strömningar som just nu färgar vår samtid och därav vår närmaste framtid. Områden som är relevanta för dig som bättre vill förstå eller påverka rörelser framåt. I programmet pratar vi bl.a. om beteenden som springer ur vår kultur. Vi pratar om samhällsfenomen som är viktiga för att förstå vår samtid. Och vi pratar om varför dessa fenomen blir till nycklar för alla som vill åstadkomma långsiktiga förändringar. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi pratar företagskultur, service och vad vinningen är med att lära känna dina kunder med antropologen och författaren Katarina Graffman. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi lever i en åldersfixerad tid med kontrollbehov och fokus på jaget. Kan det vara så att du mår sämre under klimakteriet för att du har mycket kunskap om det? Hur påverkas vi och våra symptom av att vi talar mer om och uppmärksammar klimakteriet? Åsa Melin möter antropologen Katarina Graffman i ett samtal om kulturella skillnader, och om hur synen på klimakteriet skiljer sig i olika delar av världen. Spännande är att även symtomen är olika. Och hänger evolutionen med när vi lever längre och ska vara hållbara? Vad behövs för att klimakteriet ska hanteras med respekt och kunskap? Och varför man inte får förenkla tolkningar och ofta drar fel slutsatser när man gör undersökningar?Läs mer på www.klimakteriepodden.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vilken roll kommer kommunikationsbranschen egentligen att spela i klimatomställningen? Är den en del av lösningen tack vare förmågan att ändra beteenden, eller en del av problemet eftersom verksamheten till stor del handlar om att öka konsumtionen? Katarina Graffman, doktor i antropologi, och Silla Levin, vd på Forsman & Bodenfors, pratar med David Orlic om vägen till en fossilfri ekonomi. Orlic & är en podcast om kreativitet och kommunikation i det nya medielandskapet. I fyra specialavsnitt sammanfattas 2010-talet tillsammans med kreatörer och opinionsbildare som varit tongivande under det senaste decenniet. Producent: Lars Erlandsson.

Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i bara ett år. Klädtillverkning slukar stora mängder vatten, kräver väldiga markområden för odling av bomull och orsakar utsläpp av kemikalier i vattendragen. Forskning visar att klädtillverkningen står för minst 70 procent av klimatpåverkan från plaggen, medan transporterna från tillverkningen till butiken bara orsakar 4 procent av de klimatförstörande utsläppen. Så ju mer ett plagg används, desto mindre blir de miljöskadliga utsläppen. Ändå har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll. Något hände i början av 2000-talet, då vår klädkonsumtion ökade kraftigt, med cirka 40-50 procent. Och klimatutsläppen från svensk textilkonsumtion har ökat med närmare 30 procent sedan år 2000. Fyra femtedelar av utsläppen sker i andra länder än Sverige. Fast fashion har blivit det nya normala. Det innebär bland annat att klädbutikerna tar in många fler kollektioner än förr. Det som tidigare var två klädsäsonger, vår/sommar och höst/vinter, har blivit många fler. Varför blev det så? Veckans Klotet undersöker varför vår längtan efter nya kläder har blivit så stor, och tittar närmare på konsekvenserna för miljö och klimat. Vi besöker bland annat Anna-Carin Abrahamsson i Alingsås som deltar i ett projekt som innebär köpstopp för nya kläder i ett halvår. Snart kommer också den första miljö- och klimatdeklarerade klädkollektionen ut på marknaden. Lisa Rosengren, Fristads, och forskaren Sandra Roos, RISE, berättar mer om arbetet med den. Medverkar gör också Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket, och Katarina Graffman, antropolog och författare med konsumtion som särskilt intresse. Programledare är Mona Hambraeus. Programmet är en repris från den 12 juni.

Kjell Eriksson sänder tillsammans med antropologen Katarina Graffman och tar emot lyssnarnas förslag på lösningar för miljön. Hör till exempel Maria som berättar om sitt byliv, Ann-Marie som vill införa koldioxidkontokort och Robban som tycker att vi ska slänga badkläderna och bada nakna i stället. Ida Texell från Agenda 2030-delegationen förklarar hållbarhetsmål sju och åtta i Agenda 2030: "Hållbar energi för alla" och "Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt".

Kjell Eriksson sänder tillsammans med antropologen Katarina Graffman och tar emot lyssnarnas förslag på lösningar för miljön. Hör till exempel Maria som berättar om sitt byliv, Ann-Marie som vill införa koldioxidkontokort och Robban som tycker att vi ska slänga badkläderna och bada nakna i stället. Ida Texell från Agenda 2030-delegationen förklarar hållbarhetsmål sju och åtta i Agenda 2030: "Hållbar energi för alla" och "Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt".

Vår längtan efter nya kläder orsakar stora miljöproblem, i Sverige och globalt. I snitt konsumerar varje svensk drygt 13 kilo kläder och hemtextilier varje år. Och vi använder plaggen i bara ett år. Klädtillverkning slukar stora mängder vatten, kräver väldiga markområden för odling av bomull och orsakar utsläpp av kemikalier i vattendragen. Forskning visar att klädtillverkningen står för minst 70 procent av klimatpåverkan från plaggen, medan transporterna från tillverkningen till butiken bara orsakar 4 procent av de klimatförstörande utsläppen. Så ju mer ett plagg används, desto mindre blir de miljöskadliga utsläppen. Ändå har utvecklingen gått åt rakt motsatt håll. Något hände i början av 2000-talet, då vår klädkonsumtion ökade kraftigt, med cirka 40-50 procent. Och klimatutsläppen från svensk textilkonsumtion har ökat med närmare 30 procent sedan år 2000. Fyra femtedelar av utsläppen sker i andra länder än Sverige. Fast fashion har blivit det nya normala. Det innebär bland annat att klädbutikerna tar in många fler kollektioner än förr. Det som tidigare var två klädsäsonger, vår/sommar och höst/vinter, har blivit många fler. Varför blev det så? Veckans Klotet undersöker varför vår längtan efter nya kläder har blivit så stor, och tittar närmare på konsekvenserna för miljö och klimat. Vi besöker bland annat Anna-Carin Abrahamsson i Alingsås som deltar i ett projekt som innebär köpstopp för nya kläder i ett halvår. Snart kommer också den första miljö- och klimatdeklarerade klädkollektionen ut på marknaden. Lisa Rosengren, Fristads, och forskaren Sandra Roos, RISE, berättar mer om arbetet med den. Medverkar gör också Yvonne Augustsson, Naturvårdsverket, och Katarina Graffman, antropolog och författare med konsumtion som särskilt intresse. Programledare är Mona Hambraeus.

Kjell Eriksson och antropologen Katarina Graffman tar emot lyssnarnas förslag på lösningar för miljön. Exempelvis bygger Kalle en restaurang av enbart återvunna produkter och Annika har startat en grupp som ska minska sin konsumtion med 15% varje år. Ida Texell från Agenda 2030-delegationen förklarar hållbarhetsmål fem och sex: "Jämställdhet" och "Rent vatten och sanitet för alla".

Kjell Eriksson och antropologen Katarina Graffman tar emot lyssnarnas förslag på lösningar för miljön. Exempelvis bygger Kalle en restaurang av enbart återvunna produkter och Annika har startat en grupp som ska minska sin konsumtion med 15% varje år. Ida Texell från Agenda 2030-delegationen förklarar hållbarhetsmål fem och sex: "Jämställdhet" och "Rent vatten och sanitet för alla".

Om behov, begär och att bli en helare version av oss själva. Till det här avsnittet har jag bjudit in Jacob Östberg, professor i reklam och pr vid Stockholms universitet. Och vi snackar, kan en lugnt säga, konsumtion på längden och tvären. Varför konsumerar vi, hur fungerar konsumtionslogiken och vad exakt är det som har förändrats det senaste århundradet? Dessutom berättar Jacob om sitt livs största magplask och varför han tycker att kläder borde märkas upp med “kort datum - bör konsumeras snarast”. Vi pratar konsumentmakt, individens ansvar och politikens skyldigheter. Och så vikten av att förstå varför allt vi gör definieras utifrån konsumtion. Jag ringer också upp Anna-Carin Abrahamsson som är en av tio deltagare i forskningsprojektet F/ACT Movement. Hon berättar om hur och varför hon deltar i ett projekt som innebär att hon inte får köpa nyproducerade kläder under sex månader utan istället fokusera på second hand, remake och så vidare. Anna-Carin reflekterar också över vad dessa första månader hittills har gjort med henne, och insikten av att hon dagligen är omgiven av konsumtionsuppmaningar. Samt varför hon har börjat ta en annan väg hem från jobbet… Jag tycker själv att det här avsnittet har gett mig många nya aha-uppleverlser och kunskaper (Jacob tenderar ju att göra det) och jag hoppas att du ska känna det samma! Och för dig som vill dyka ner mer i ämnet konsumtion rekommenderar jag varmt Jacobs bok Vi är vad vi köper - som han skrivit tillsammans med antropologen Katarina Graffman. Producerat av Beppo Ljudstudio. Slow fashion görs av mig Johanna Nilsson Blogg: www.slowfashion.nu. Instagram: @johannanswe

Vi fostras till konsumenter. Men vilka blir vi om vi inte köper? Mitt i julhandeln diskuterar Filosofiska rummet den konsumerande människan. Under året som gått har intensiv kritik än mer och återigen riktats mot vår konsumtion. Konsumtionen måste minska om det ska finnas en framtid, menar många. Slutar vi inte köpa prylar och flyga kors och tvärs på nöjesresor världen över kommer jordens resurser snart att vara slut.  "Vi är vad vi köper" är titeln på Katarina Graffmans och Jacob Östbergs bok som kom tidigare i år. Men vilka är vi om vi inte köper? Vad skulle hända om människan faktiskt slutade konsumera? Hur skulle vi må då? Och vilka är egentligen "vi" när det pratas om konsumtion? Mitt under pågående julhandel tar Filosofiska rummet sig an det stora och svåra  ämnet konsumtion, både på individnivå och på den större globala nivån.  Medverkande: Örjan Sjöberg, kulturgeograf, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och forskningsledare vid Mistra center for sustainable markets, Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet som bland annat skrivit böcker om lyckoforskning och klimatetik och Katarina Graffman, kulturantropolog med fokus på konsumtion och en av författarna till boken "Vi är vad vi köper". Programledare: Tithi Hahn.  Producent: Lina Kalmteg.

Hur påverkar vår omgivning våra konsumentbeteenden? I dagens avsnitt träffar vi Katarina Graffman och Jacob Östberg som har skrivit boken Vi är vad vi köper för att prata om konsumtionskulturen. Den här veckan har vi även en bonus för er som är intresserade av Katarina och Jacobs arbete där ni kan vinna ett signerat ex av deras bok Vi är vad vi köper via vårt instagramkonto @stegforstegpodcast. Missa inte det!  Stötta mitt arbete: https://www.patreon.com/stegforstegpodcast Jingel och outro: Musik: Johan Waltenburg / Produktion: Axel Nilsson 

Hur ska det gå för Black Friday nu när årets julklapp blivit det återvunna plagget? Hör antropologen Katarina Graffman som säger att vi beter oss som djur när reapriserna lockar. Förra veckan släppte New York Times en bomb - en granskning som visade att Facebook spelat ett fult spel. Högsta ledningen har gjort sig skyldiga till en rejäl cover up. Nu spekuleras det flitigt i vad som ska hända? Får Zucks högra hand Sheryl Sandberg sparken? Tvingas Zuckerberg själv ta en mindre roll i Facebook? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Med Black Friday runt hörnet så välkomnar vi idag Katarina Graffman till Hur kan vi? där Navid och Katarina pratar om konsumtion och konsumtionskultur. Vill du följa Katarina och hennes arbete kan du göra det här: www.instagram.com/dr_katarina_graffman/Vill du läsa boken hon skrivit tillsammans med Jacob Östberg så hittar du den här: https://www.adlibris.com/se/bok/vi-ar...__________________________________________________________________Gillar du det du hör, då har du möjlighet att stötta oss via swish och det ger oss möjlighet att bjuda in fler gäster att samtala med. Det gör du på nummer: 123 124 77 33Vi finns nu även på Patreon för dig som vill bli månatlig stöttare och få ta del av extramaterial och VIP-inbjudningar. www.patreon.com/hurkanvi/Tack kompisSamtalet fortsätterFölj oss på sociala medier:Instagram: @HurkanviFacebook: Navid ModiriTwitter: Modiri_navidGlöm inte prenumerera på vår kanal här på Youtube. Då missar du inte några extramaterial eller andra spännande videos.Besök vår hemsida för att läsa mer:www.hurkanvi.se.Vill du kontakta oss?hej@hurkanvi.se For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Tv-rummet är historia, den öppna planlösningen passé. Nu kombineras femkvadrats sovlägenheter med generösa gemensamma utrymmen för till exempel meditation och rekreation, och lyxig service som kock och klädpool. I veckans avsnitt av bostadspodden Kvadrat diskuterar vi hur utvecklingen av vårt boende.  Gäster är Maja-Stina Skarstedt, operativ chef på det svenska co-livingbolaget Techfarm och Katarina Graffman, doktor i antropologi, författare till boken ”Vi är vad vi köper” om konsumtionskulturen och medförfattare till rapporten “Framtidens boende” på uppdrag av hustillverkaren Movehome.

Boken heter "Vi är vad vi köper - Konsumtionskulturen är här för att stanna" och gäster är författarna Katarina Graffman och Jacob Östberg.Ett vanligt missförstånd är att vi tror att vi ibland är konsumenter, exempelvis när vi är i en butik och shoppar kläder, och sen kliver vi ur konsumtionen när vi går därifrån. Men i realiteten är konsumtion en betydligt större del av vår kultur och våra liv. Genom att köpa, använda och rätta oss efter symboliskt material som marknaden erbjuder (boende, transportmedel, prylar, träningsformer m.m.) skapar vi vår identitet och kommunicerar vilka vi är.I programmet pratar vi bl.a. om hur vi blir till genom vår konsumtion. Vi pratar om hur konsumtionskulturen kan ses som en spelplan där vi alla navigerar. Och vi pratar om hur vi alla är mindre individualistiska än vi tror. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varför köper vi så många prylar? Varför inbillar vi oss att konsument är en roll vi kan kliva in och ut ur? Hur kommer det sig att vi tror att vi är smarta och rationella när vi köper något? Hur mycket och vad kommer vi kunna konsumera i framtiden?I "Vi är vad vi köper" – som utgår från boken med samma namn – pratar Jacob Östberg och Katarina Graffman i sju avsnitt med sju olika gäster om konsumtionskulturen.Gäster: Magnus Söderlund, Rebecka Lennartsson, Jennie Johansson, Staffan Bengtsson, Jens Nordfält, Sofie Saberski, Niels Riese.Ljudproduktion: Kjelleman produktion ABJingel: Marcus Hanser See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tv-soffan ryker, köksbordet blir arbetsplats och vardagsrummet blir spelrum. I takt med att livet och sättet att umgås förändras, kommer även våra hem att göra det. Välkommen till framtidens hem! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Passion för kommunikation får i avsnitt 23 besök av Katarina Graffman, som är antropolog och expert på ungas mediebeteenden. Avsnittet fokuserar på hur vi kommunicerar till unga idag och vilka fallgropar företagen hamnar i när de försöker nå den målgrupp som har kommit att kallas Generation Z och Millennials. Digitaliseringen är den stora brytpunkten, men vad innebär den för Gen Z och Millennials medievanor? Hur gör man med en generation där identiteter formas av en helt och hållet digital verklighet? I avsnittet berättar Generation Z även själva om sina medievanor och hur deras digitala liv ser ut. Hur bra är de egentligen på att ta till sig information och vilken information swipear de omedelbart bort?   Avsnittet är cirka 36 minuter långt

I veckans Lokalen, podden om lokaljournalistik, diskuterar Bosse Andersson, Dala-Demokratens ansvarige utgivare, och Carl-Johan Bergman, DT:s ansvarige utgivare, mediekonsumtion med antropologen Katarina Graffman. LYSSNA HÄR: http://pod.mittmedia.se/pod/filer/Lokalen150206.mp3 Inlägget Lokalen med Katarina Graffman dök först upp på Lokalen.

David Jansson och Birgitta Linder har spanat in Stora detaljhandelsdagen och funderar över vilka som vinner slaget om kunderna egentligen. Kommer e-handeln att ta över helt? Intersport och flera andra fristående butiksbolag har haft ett tufft år. Varför det? Är inte svenska folket mitt uppe i en sporttrend? Kalle Östgren analyserar och bjuder på en kul grej i marginalen. Mikael Lundström tar upp Media Markt-tråden. Först är det tyst och nu stänger de varuhus. "Ge mig den optimala tv:n!"   Medverkande från Stora detaljhandelsdagen: Arne Andersson, Stina Storm, Lars Backemar och Katarina Graffman