Podcast appearances and mentions of martin kragh

Det många missat när krig åter bryter ut i Europa, är att redan ett halvår tidigare har Putin skrivit om just det som ska hända. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sex månader innan Ryssland startar storkrig i Europa gör Vladimir Putin ett utspel om Ryssland och Ukraina. Genom att titta bakåt och använda historien som redskap, är planen att göra Putin till tsar av sin tid.Gäst: Martin Kragh, forskare vid Utrikespolitiska institutet och författare.Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström

Vapen och pengar till Ukraina ökar trycket mot Ryssland. Samtidigt avfyrar Ryssland ombyggda sovjetbomber. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukrainska drönare slår till inne i Ryssland, ryssarna anfaller med ombyggda sovjetbomber, Putin kopplar greppet om makten medan ryska Svarta havsflottan krymper. Trots ett upptrappat läge ser vi inte att någon sida får ett tydligt övertag.Under det här första halvåret av 2024 har vi sett en upptrappning av kriget, både av den ryska invasionen och Ukrainas försvarsförmåga. Nyss samlades mer än 90 länder i en fredskonferens i Schweiz på initiativ av Ukraina. Samtidigt presenterar Putin en egen kravlista.Hör Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan, Martin Kragh, östeuropaforskare vid Utrikespolitiska Institutet och författare och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Nilsson Malmström.

Martin Kragh är författare och forskare med inriktning på den ekonomiska och politiska utvecklingen i Ryssland och Östeuropa. Han är docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet och biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Martin skriver återkommande för SvD Kultur och hans bokdebut Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin var 2022 års bäst säljande fackbok.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 19 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den seniora forskaren vid Utrikespolitiska Institutet, Martin Kragh, kan Ryssland utan och innan. Mycket har hänt sedan kriget i Ukraina startade för två år sedan och Martin gästar oss för att ge klarhet kring vad som händer i världen just nu. Har Ryssland kapacitet att vinna kriget i Ukraina? Vad händer om Trump blir president i USA? Vilken roll har Ryssland i konflikterna i Mellanöstern? Vad hände egentligen med Aleksej Navalyj? Hur nära är vi en storskalig konflikt mellan Israel & Iran, och mellan Kina & Taiwan? Och hur nära är vi ett tredje världskrig? Detta och mycket mer hjälper Martin oss att besvara i detta intressanta avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kampanj.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Martins hemsida.Följ Martin på Twitter/X.Martin Kragh - Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den seniora forskaren vid Utrikespolitiska Institutet, Martin Kragh, kan Ryssland utan och innan. Mycket har hänt sedan kriget i Ukraina startade för två år sedan och Martin gästar oss för att ge klarhet kring vad som händer i världen just nu. Har Ryssland kapacitet att vinna kriget i Ukraina? Vad händer om Trump blir president i USA? Vilken roll har Ryssland i konflikterna i Mellanöstern? Vad hände egentligen med Aleksej Navalyj? Hur nära är vi en storskalig konflikt mellan Israel & Iran, och mellan Kina & Taiwan? Och hur nära är vi ett tredje världskrig? Detta och mycket mer hjälper Martin oss att besvara i detta intressanta avsnitt! Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av Framgångsakademins kampanj.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Martins hemsida.Följ Martin på Twitter/X.Martin Kragh - Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Martin Kragh är författare och forskare med inriktning på den ekonomiska och politiska utvecklingen i Ryssland och Östeuropa. Han är docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet och biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. Martin skriver återkommande för SvD Kultur och hans bokdebut Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin var 2022 års bäst säljande fackbok.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 19 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kriget sprider sig utanför Ukrainas gränser när landet når nya mål inne i Ryssland. Samtidigt kommer Putin med nya hot mot Nato. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början av april 2024 hävdar Ukrainas säkerhetstjänst att de attackerat ett ryskt stridsfartyg vid Kaliningrad, den ryska exklaven som ligger inklämd mellan Nato-länder i Östersjön.Många frågor lämnas obesvarade men om uppgifterna om robotkorvetten stämmer är det första gången som Ukraina angriper ett ryskt fartyg i Östersjön. Tidigare har man bara slagit mot den ryska svartahavsflottan.– Historiskt när Ryssland varit inblandat i olika typer av krig så har de här två områdena, Svarta havet och Östersjön, väldigt snabbt kommit att länkas samman, säger Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet.Martin Kragh skulle inte förvånas om konflikten spiller över ännu mer till Östersjön framöver.– Från den ukrainska sidan betraktat så finns det inga militära mål på den ryska sidan som är oantastbara. Var helst dom kan hittas kommer ukrainska militärer försöka angripa dem, säger han.Ukrainska attacker långt inne i RysslandSamtidigt slår Ukraina till längre in i Ryssland än någonsin. De senaste månaderna har det rapporterats om ukrainska drönarattacker mot den ryska oljesektorn.– Vi alla går ju och tittar på vad det kostar att tanka bilen eller försörja oss med el eller med värme och då är ju oljepriset en viktig variabel på världsmarknaden, säger Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm, och lägger till att det är det som gör att attacker mot oljeterminaler blir så känsligt.Men attackerna faller inte i god jord hos alla. Från amerikanskt håll uppmanar man Ukraina att sluta angripa oljeraffinaderier. Det spekuleras i att USA:s president Joe Biden inte vill ha högre oljepriser inför det amerikanska valet i höst.Putins nya hotTrots de ukrainska attackerna mot den ryska energisektorn fortsätter länder i väst att stötta Ukraina. Bland annat väntas de första leveranserna av F-16-plan, ett stridsflyg som Ukraina väntat länge på, komma till landet under senvåren. Det har fått den ryske presidenten Vladimir Putin att hota med att planen kan attackeras vid flygbaser även i Nato-länder.– Till att börja med är det ju ett väldigt obehagligt hot för alla inblandade, men jag ser att riskerna med att faktiskt göra det för Ryssland troligtvis är större än de eventuella vinsterna, säger Hans Liwång, docent i försvarssystem vid Försvarshögskolan.Det finns en växande oro för ett storkrig där Nato dras in, men både ryska och amerikanska uttalanden gör gällande att ingen vill ha ett tredje världskrig.Medverkande:Hans Liwång, docent i försvarssystem på Försvarshögskolan i Stockholm.Martin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet på Handelshögskolan i Stockholm.Programledare: Sara Sundberg och Claes AronssonProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Reuters, CNN, Youtubekanalen NATO News, U.S. Department of State, BBC, The Telegraph, Daily Mail

Den ryska oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död uppmärksammas världen över - men Putin tiger. Vad vill han signalera med denna tystnad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Aleksej Navalnyj kallades för Putins största hot. Omständigheterna kring hans död i ryskt fängelse diskuteras världen över samtidigt som Putin möter händelsen med total tystnad. Tidigare har Putin vägrat att ens nämna Navalnyj vid namn för att på så sätt signalera hans ringa betydelse.Frågan är hur länge Putin kan stå emot omvärldens frågor och vilket fäste Navalnyjs änka, Julia Navalnaja kommer att få för den ryska oppositionen.Martin Kragh, Östeuropaforskare vid Utrikespolitiska institutetJohanna Melén, Sveriges Radios tidigare MoskvakorrespondentMaria Persson Löfgren, Sveriges Radios RysslandskorrespondentRedaktion: Programledare Fredrik Wadström och producent Catarina Spåre Gustafsson

Det har varit ett händelserikt år i världen – något 2024 också ser ut att bli. I det här avsnittet av Utblick frågar vi representanter från alla våra program och kunskapscentrum om vad de tycker är det mest signifikanta som hänt under året som gått och vad vi borde hålla koll på under året som kommer.Medverkande:Åsa Malmström Rognes, programchef för Asienprogrammet.Martin Kragh, biträdande centrumchef för Centrum för Östeuropastudier.Patrik Andersson, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.Nicholas Aylott, programchef för EuropaprogrammetRouzbeh Parsi, programchef vid Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet.Gunilla Reischl, programchef vid UI:s program för Global politik och säkerhet.Ola Westerberg, redaktör för UI:s nättidning Utrikesmagasinet.Programledare och redaktör: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Martin Kragh är docent i ekonomisk historia och biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet. I samband med Rysslands invasion av Ukraina blev han genast en av medias mest efterfrågade experter. Under föreläsningen berättar han om sin forskning om Ryssland och Östeuropa och sina insatser för att öka allmänhetens förståelse för regionens komplexitet. Martin Kragh blev finalist till SNS-priset 2023 och juryn motiverade sitt val med att han ”på ett mycket förtjänstfullt sätt arbetat för att sprida forskningsresultat och kunskap om Ryssland, vilket bland annat har bidragit till en mer upplyst debatt och opinionsbildning i fråga om svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Han medverkar flitigt både som expert i media och som föredragshållare i akademin”. Samtalet genomförs inom ramen för SNS prisföreläsningar. Samtalet modereras av Tobias Lindberg, kommunikationschef på SNS.

Putin utökar den ryska armén samtidigt som inresande utlänningar kan tvingas svära lojalitet mot Ryska Federationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör forskarna Martin Kragh och Gudrun Persson, och korrespondent Lubna El-Shanti, om den största utmaningen för den ryska krigföringen och varför den ryska armén måste utökas.Hör även om dokumentet som utlänningar kan komma att tvingas skriva på för att komma in i Ryssland. Blir det verklighet krävs full lojalitet och betyder stopp för kritik.Medverkande: Martin Kragh, Östeuropaforskare vid Utrikespolitiska institutet. Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Gäst i veckans podd är Rysslandsforskaren Martin Kragh, författare till boken Det fallna imperiet som nyligen kommit ut i pocket med ett nyskrivet kapitel. Den ryska invasionen av Ukraina har fortskridit och Ukraina driver en fortsatt stark motoffensiv. Drönarattacker i Moskva, Wagnergruppens myteri och gruppens ledare död i en flygkrasch är några av de senaste händelserna. Vad håller försvarsviljan uppe i Ukraina? Vad innebär det om Ukraina blir medlem i Nato? Och vad har Ryssland att vinna på senaste tidens koranbränningar i Sverige? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sweden is set to join NATO as Turkey drops their objections. They've also been staunch supporters of Ukraine in the effort against Russia. To understand Sweden's role on the international stage, Michael speaks with Martin Kragh, Deputy Center Director of the Stockholm Center for Eastern European Studies (SCEEUS) and Senior Research Fellow at the Swedish Institute of International Affairs. Kragh's research interests include Russia's economy and history, but also the political development in Russia and the former USSR. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Sweden is set to join NATO as Turkey drops their objections. They've also been staunch supporters of Ukraine in the effort against Russia. To understand Sweden's role on the international stage, Michael speaks with Martin Kragh, Deputy Center Director of the Stockholm Center for Eastern European Studies (SCEEUS) and Senior Research Fellow at the Swedish Institute of International Affairs. Kragh's research interests include Russia's economy and history, but also the political development in Russia and the former USSR. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Sweden is set to join NATO as Turkey drops their objections. They've also been staunch supporters of Ukraine in the effort against Russia. To understand Sweden's role on the international stage, Michael speaks with Martin Kragh, Deputy Center Director of the Stockholm Center for Eastern European Studies (SCEEUS) and Senior Research Fellow at the Swedish Institute of International Affairs. Kragh's research interests include Russia's economy and history, but also the political development in Russia and the former USSR. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Rysslands president Vladimir Putin menar att vi lever i en historisk tid där världspolitikens spelplan håller på att ritas om. Till Rysslands fördel. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 så talar allt fler världsledare om en ny världsordning: USA:s president Joe Biden, Kinas president Xi Jinping och Rysslands Vladimir Putin. Men skillnaden i vilken typ av värld de vill se är stor. Putin drömmer om det som kallas en multipolär världsordning, där stormakter kan styra över sina intressesfärer.– Vad vi ser här är ju att det finns ju tydliga maktanspråk bakom hos de personer som framför idéer om en multipolär värld, säger Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet och expert på Ryssland.En sådan värld skulle kunna innebära att mindre länder, som Sverige, får mindre att säga till om – både politiskt och militärt.– Vi är en småstat och vi är beroende av att länder och stormakter respekterar den internationella rättsordningen för att hela vår säkerhet baseras ju på det, säger Martin Kragh.Ryssland skapar nya kontakterRysslands anseende har rasat i väst, EU och USA har utfärdat sanktioner, och allt detta gör så att landet försöker skaffa nya partners i andra delar av världen.Rysslands och Kinas relation är viktig, men båda länderna riktar också sina blickar mot Afrika. Den ryske utrikesministern Sergej Lavrov har besökt afrikanska länder flera gånger för att stärka banden till kontinenten.– Bland annat så handlar det om att visa för både den ryska befolkningen, och resten av världen, att man inte är isolerad som väst försöker påstå, säger Anna Ida Rock, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Medverkande:Martin Kragh, seniorforskare på Utrikespolitiska Institutet.Katarina Engberg, senior rådgivare, Svenska institutet för Europapolitiska studier (SIEPS).Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator. Anna Ida Rock, forskare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, The Telegraph, Forbes, TV4 Nyheterna, Voice Of America

Just nu kraftsamlar både Ryssland och Ukraina och det kan bli avgörande vem som först blir tillräckligt stark. Ukraina väntar på fordon från väst. Ryssland samlar ihop soldater. Striderna fortsätter, men ännu har ingen sida i Rysslands invasionskrig mot Ukraina ett tydligt övertag.Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, forskare Martin Kragh och korrespondent i Moskva Maria Persson Löfgren. Hör dem om hur Ryssland nu försöker utnyttja det krypande tidsfönster som finns så länge Ukraina väntar på stridsvagnarna från väst.Samtidigt gör ryska propagandister utspel om att sikta mot Polen och Ukrainas grannland Moldavien får veta att Ryssland planerar statskupp för att destabilisera regionen ytterligare.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Adam Alwin

Godmorgon världen blickar tillbaka på året som gått med reportage, intervjuer, analys och satir. Vi spanar även framåt mot 2023 tillsammans med Sveriges Radios korrespondenter. Första timmen:Godmorgon världens tillbakablick på utrikesåret 20222022 - Året då den säkerhetspolitiska kartan i vårt närområde ritades om. Samtal med Martin Kragh och Katarina EngbergGodmorgon världens tillbakablick över det inrikespolitiska året 2022Den genrelösa populärmusiken som ny trend? Samtal med Tina Mehrafzoon, musikjournalist och programledare på P3Andra timmen:Kroatien inför euron och går med i SchengenSatir med Public Service om året som gåttSveriges Radios korrespondenter spanar in i 2023Kåsör Mark Levengood Programledare: Edgar Mannheimer Tekniker: Stina Fagerberg Producent: Cecilia Tengmark

"Det fallna imperiet" är Martin Kraghs skildring av Rysslands långa stagnation. Från Sovjetunionens fall in i vår tid får vi blicka in i de många försök att återupprätta det ryska imperiets strålglans och storhet. Rysslandsexperten Martin Kragh samtalar med Adam Cwejman om eran Putin och vad den inneburit för omvärlden.

Nertajtat avsnitt från första timmen och trettio minuterna! Del två av sändningen släpps som separat specialavsnitt om Ukraina. Otroligt matig fredag idag!Dagen startade med en väldigt mysig och bubbligt helgstämning när Tora bjuder på Bachelor-special i dagens Tjejnytt, ackompanjerat av Jessika Gedin och Max på sidekickplats!Vi går därefter vidare till det ganska så mycket seriösare ämnet Ukraina. Där vi djupdyker in i verkligen tillsammans med @svenskkrigare_ukraina som berättar om sina upplevelser på plats i kriget.Forskaren och experten Martin Kragh gästar oss samtidigt denna morgon och bidrar med djupgående fakta och analyser kring krisen i öst.Dessutom så delar Fredrik med sig av gårdagens blöta kväll på guldörat.August otroligt sårbara ögonblick som fångades på bild live igår från senaste Bajen matchen gås absolut igenom.Detta och mycket mycket mer. Så mycket (och viktigt) att vi släpper dagens avsnitt som dubbelavsnitt. God helg på er!Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Otroligt matig fredag idag!Vi djupdyker in i Ukraina tillsammans med @svenskkrigare_ukraina som berättar om sina upplevelser på plats i kriget.Forskaren och experten Martin Kragh gästar oss samtidigt denna morgon och bidrar med djupgående fakta och analyser kring krisen i öst.Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gäst i veckans avsnitt är författaren, Rysslandsforskaren och docenten Martin Kragh. Två dagar efter att kriget bröt ut gästade Kragh podden för att kommentera ett nytt kapitel i Rysslands och Europas historia. I det tvåhundrade avsnittet av Fri Tankes podd återkommer han för att prata om vad vi har lärt oss sedan dess, och vad vi möjligtvis kan vänta oss framöver.Varför har Ryssland haft så svårt att lyckas med den snabba invasion de föresatt sig? Håller den ryska stridsviljan på att sina? Och är Ryssland på väg in i en djup kris oavsett hur det går på slagfältet? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sovjetunionens siste ledare Michail Gorbatjov har avlidit vid 91 års ålder. Hör hur Gorbatjov bidrog till slutet på kalla kriget mellan öst och väst, nedmonteringen av järnridån och Berlinmurens fall. Michail Gorbatjov ledde Sovjetunionen mellan 1985 till 1991. Som ledare myntade han begreppen glasnost (öppenhet) och perestrojka (ombyggnad) i syfte att reformera kommunismen. Han undvek att ingripa militärt då till exempel Tjeckoslovakien, DDR och Ungern ville göra sig fria från östblocket. Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren vilket blev början på järnridåns fall. År 1990 tilldelades Michail Gorbatjov Nobels fredspris enligt Nobelkommittén för att han bidrog till att avsluta det kalla kriget mellan USA och Sovjetunionen.Därför förändrade Michail Gorbatjov RysslandMichail Gorbatjov började ett reformarbete som väckte förhoppningar om ett öppnare och mer demokratiskt Ryssland. Men dagens Ryssland under Vladimir Putin har gått i en allt mer auktoritär riktning. Vad ansåg Gorbatjov om Putin och vad var det som gjorde att Ryssland missade den demokratiska chans som började med Gorbatjovs reformer? Hör hur Michail Gorbatjov format historien, hur han förändrade Ryssland och hur han kommer att bli ihågkommen.Medverkande: Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent, Per Enerud, Myndigheten för psykologiskt försvar, Martin Kragh, forskare vid Utrikespolitiska institutetProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Jacob Gustavsson

Martin Kragh är chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, och docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet. Han har forskat på rysk säkerhetspolitik, historia och ekonomi i två decennier. Martin är också författare till den hyperaktuella boken Det fallna imperiet: Ryssland och Väst under Vladimir Putin. Vart är vi nu? Varför försvarade inte USA/GB Ukraina enligt Budapestavtalets? Varför gjorde NATO inte mer? Varför är Tyskland så beroende av rysk gas och olja? Vad såg egentligen George W Bush i Vladimir Putins ögon? Är det problematiskt att försöka förstå Putin? Varför sprider Aftonbladet Kultur så mycket rysk desinformation och propaganda? Ett matigt samtal om Ryssland, relationen till väst efter Sovjet, kriget i Ukraina, Putins strategier och medielogik. Gillar du LoungePodden? Stötta gärna på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz Swish: 0761 401 401 ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Mer info på https://www.loungepodden.se   Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A

Oleksandr Radzikhavskyi var drönarpilot för ukrainska försvarsmakten under de tre första månaderna av Ukrainakriget. Hans uppdrag var att samla in information om de ryska styrkornas rörelser. Till vardags bor han i London och arbetar som senior utvecklare för elbiltillverkaren YASA. Oleksandr Radzikhavskyi samtalar med rysslandsexperten Martin Kragh om tech-kriget i Ukraina. (Samtalet sker på engelska). Medverkande: Oleksandr Radzikhavskyi, ukrainsk drönarpilot Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid UI Peter Hellgren, moderator Nathalie Besèr, moderator

Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid Utrikespolitiska Institutet. Han intervjuas av Andreas Ericson om sin aktuella bok ”Det fallna imperiet” som bland annat behandlar Rysslands moderna historia och Putins världsbild.

Berättelsen om KGB-spionen som blev politiker, chef för FSB, premiärminister och president. Gäster: Fredrik Wadström och Martin Kragh.

Berättelsen om KGB-spionen som blev politiker, chef för FSB, premiärminister och president. Gäster: Fredrik Wadström och Martin Kragh.

Rysslands invasionskrig i Ukraina har orsakat stor förödelse och skakat om hela världen. Läsarpodden har läst två böcker om det moderna Ryssland, för att försöka förstå den utveckling som har lett hit: ”The Return of the Russian Leviathan” av Sergei Medvedev och ”Det fallna imperiet” av Martin Kragh. Joel och Patrik diskuterar vilka idéer Putin inspireras av och vilken roll religionen spelar för dagens Ryssland.  

Den 12 april bjuder Studentafton in Martin Kragh och Oscar Jonsson till en afton om kriget i Ukraina.   Rysslands invasion av Ukraina har inte lämnat någon oberörd. Miljontals människor tvingas nu lämna sina hem för att finna trygghet. Nyhetsflöden, dagstidningar och tidskrifter genomsyras av nyheter från det krigsdrabbade landet samtidigt som offensiv desinformation försöker påverka bilden av kriget. Samtidigt har ett tidigare, på många sätt splittrat Europa har gått samman i solidaritet med det krigsdrabbade Ukraina. I Sverige har den försvarspolitiska debatten ekat högt. Både i Riksdagens kammare och i väljarundersökningar. Även frågan om ett NATO-medlemskap har aktualiserats.   Många frågor väcks när ett krig utbryter i Sveriges närhet. Hur kan vi på bästa sätt hjälpa till med såväl militära som humanitära medel? Vad händer om Ryssland och NATO drabbar samman? Och finns det några direkta militära hot mot svenskt territorium inom överskådlig framtid?   För att diskutera dessa frågor bjuder Studentafton in Martin Kragh och Oscar Jonsson. Martin Kragh är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och forskare med inriktning på rysk ekonomi och historia vid Utrikespolitiska Institutet. Oscar Jonsson är doktor och forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och författat boken The Russian Understanding of War.   Aftonen kommer bestå av en timmes modererat samtal, följt av en halvtimme där publiken får ställa frågor till paneldeltagarna. Aftonen genomfördes tisdag 12e april kl 19:00 2022 på stadsteatern i Lund. 

Martin Kragh är forskare med inriktning på rysk ekonomi, politik och historia. I veckans avsnitt hjälper han Anna och Jacob att gräva ner sig i Putins väg till toppen, Rysslands invasion av Ukraina och vad konflikten kan få för konsekvenser för både Ryssland och övriga världen. Vi får också veta varifrån Martins stora intresse kommer ifrån och varför han valt att lägga 20 år på att studera den ryske diktatorn och landets historia.Programledare för Fundamentalt är Anna Hegestrand och Jacob Liebermann på uppdrag av Fundler.Redigering: Elin SjödénMaila dina pengafrågor till: fundamentalt@fundler.seFölj Fundler på Facebook och Instagram: @fundlerappLäs mer om Fundler: www.fundler.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad finns att säga om Rysslands invasion av Ukraina ur ett historiskt och säkerhetspolitiskt perspektiv? Är kriget ett tydligt exempel på anfallskrig enligt folkrätten? Och är det möjligt att ställa ansvariga till svars i internationella domstolar? Poddavsnittet tar också upp vad EU:s massflyktsdirektiv innebär för människor som flyr från Ukraina till Sverige. Medverkar gör Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet och Viktoria Nyström, advokat med inriktning på asyl- och migrationsrätt. Podden modereras av journalisten Willy Silberstein. www.advokatsamfundet.se

NU är det fredag och det är helt okej att peppa till LL Cool J som David Druid gör. Margret Atladottir försöker livscoacha Druiden men funkar det så bra egentligen? Och hur peppar Kodjo Akolor, som likt Druid blir kränkt av dagens Våga frågalåda. P3:s egna Tina Mehrafzoon rapporterar om senaste musiknytt, P3 Nyheters Carl-Johan Ulvenäs snackar Rysslandpengar och Sven Melander, rest in peace. Rysslandsexperten Martin Kargh är dagens gäst! Programledare: David Druid, Margret Atladottir och Kodjo Akolor.

Martin Kragh är en av landets mest framträdande experter på Ryssland. I Fredagsintervjun talar han om Vladimir Putins vision om ett Storryssland, om Ukrainas och Kievs historiska betydelse och om den roll som rysk-ortodoxa kyrkan spelar i kriget. Han utkommer nu med en bok i ämnet, Det fallna imperiet. Martin Kragh berättar också om att han ännu inte har hämtat sig helt från anklagelserna 2019 i Aftonbladet om att gå främmande makts ärenden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Martin Kragh är en av landets mest framträdande experter på Ryssland. I Fredagsintervjun talar han om Vladimir Putins vision om ett Storryssland, om Ukrainas och Kievs historiska betydelse och om den roll som rysk-ortodoxa kyrkan spelar i kriget. Han utkommer nu med en bok i ämnet, Det fallna imperiet. Martin Kragh berättar också om att han ännu inte har hämtat sig helt från anklagelserna 2019 i Aftonbladet om att gå främmande makts ärenden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur fungerar Putin, vad tänker han och vad kommer hända härnäst i Ukraina? Detta och mycket mer hjälper Martin Kragh oss att besvara. Han är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet, docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet och syns flitigt i media som Rysslandsexpert.Vi går igenom hela Putins uppväxt, karriär och pratar om hur han kom att bli en av världens mäktigaste män. Vi pratar om hur han skapat sig enorma rikedomar, hans drivkrafter att återuppliva forna Sovjet och om lönnmorden som beordrats längst vägen. Givetvis diskuterar vi även kriget i Ukraina. Vad kan vi förvänta oss härnäst och vad blir egentligen nästa steg för Putin? Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Alexander Pärleros Instagram.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Martin Kraghs hemsida.Martin Kragh - "Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin". See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur fungerar Putin, vad tänker han och vad kommer hända härnäst i Ukraina? Detta och mycket mer hjälper Martin Kragh oss att besvara. Han är biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet, docent vid Institutet för Rysslands- och Eurasienstudier vid Uppsala universitet och syns flitigt i media som Rysslandsexpert.Vi går igenom hela Putins uppväxt, karriär och pratar om hur han kom att bli en av världens mäktigaste män. Vi pratar om hur han skapat sig enorma rikedomar, hans drivkrafter att återuppliva forna Sovjet och om lönnmorden som beordrats längst vägen. Givetvis diskuterar vi även kriget i Ukraina. Vad kan vi förvänta oss härnäst och vad blir egentligen nästa steg för Putin? Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Alexander Pärleros Instagram.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Besök Martin Kraghs hemsida.Martin Kragh - "Det fallna imperiet: Ryssland och väst under Vladimir Putin". See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fredrik har sett Cyklopernas land och försöker att inte hämnas men kan inte låta bli. Calle berättar om hur otäcka smutskastningskampanjer funkar i reklambranschen och lanserar en tes om hur pandemin hade kunde undvika. Hur LÅNGT är det längsta svaret i Värvet signerat Martin Kragh? Nytt segment: Veckans bebishjärna! Följ oss på insta och berättar vad ni TÄNKER @calleschulman @genietsoderholmKlippning och research: Oskar SundströmVinjett & Intro: Max Söderholm See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/schulman-geniet.

Experter: Putin lär ta svenska företagen utan att betala. Rysslands hot om att förstatliga svenska företag som Volvo, H&M och Ikea i landet kan verkställas ”när som helst”. Det säger Martin Kragh som är biträdande chef vid Centrum för Östeuropastudier till SvD Näringsliv. Heinz Sjögren, vd för Svensk-ryska handelskammaren, säger den ryska staten kan tvinga bolagen att sälja. – Det blir ju som en försäljning under pistolhot, säger han till SvD. Men Martin Kragh menar att företagen får räkna med att övertagandet sker utan kompensation. Den bedömningen gör även Per Hammarlund, chefsstrateg för tillväxtmarknader på SEB. Syftet med att förstatliga utländska företag som pausat sin verksamhet i landet uppges bland annat vara att säkra ryska arbetstillfällen. #TillbakaKaka #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Nu är Ryssland världens mest sanktionerade land, och befolkningen där blir alltmer isolerad. Samtidigt slår Putin ner våldsamt mot oliktänkande inne i landet. På en kvart får du veta om Ryssland är på väg att bli ett nytt Nordkorea, och i så fall – hur farligt det skulle vara. Med SvD:s utrikesanalytiker Therese Larsson Hultin, och Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier.

Den 24 februari 2022 kommer leva kvar som det datum så efterkrigstidens Europa övergick i något annat. Vi lever i en ny epok, en ny världsordning. Vi är just nu inne i krigets dimma och kan inte förutsäga vad som komma skall, men att det inte finns någon väg tillbaka är tydligt. På en säkerhetskonferens i München 2007 lade Vladimir Putin fram sina ambitioner, vilket han sedan satte kraft bakom i kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krimhalvön 2014. Det gick alltså att förutse delar av skeendet, om än inte exakt när och var. Men kan man spåra dagens krig längre bakåt än så? Vilka krafter släpptes loss av Sovjetunionens upplösning?I en ny bok – Det fallna imperiet – Ryssland och väst under Vladimir Putin (Fri tanke) – beskriver Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier (SCEEUS) och seniorforskare vid UI, vägen fram till det ödesdigra datumet för några veckor sedan. Han vänder sig mot att det skulle ha varit ödesbestämt att Ryssland och västvärlden återigen blev fiender. Det fanns möjlighetsfönster, men dessa har genom åren stängts ett efter ett: Utvecklingen har varit kumulativ. Nya ärrbildningar och förlorad ömsesidig tillit har följt i spåren på varje enskild kris. Människor har en förmåga att välja sina tragedier och stora segrar. Båda utgör bärande element i formeringen av länders nationella identitet. Putin har gjort det sovjetiska imperiets fall till sitt lands stora tragedi. Andra världskriget till sin stora seger. I detta hänseende finns det inget överraskande med hans förda politik. Enligt en rysk opinionsmätning i mars 2021 önskade 67 procent av respondenterna att Sovjetunionen aldrig upphört att existera. En absolut majoritet av befolkningen delar uppfattningen om segern 1945 som sitt lands noblaste ögonblick. Det ryska ensamhetssyndromet – känslan av att vara utsatt av hot inifrån och utifrån – har inte saknat inslag av såväl stolthet som sentimentalitet och tragedi. Å ena sidan en formidabel stormakt med ansvar för den globala säkerhetsarkitekturen. Å andra sidan ett land som är hotat och nödgas vidta åtgärder för att skydda sina legitima intressen. Den som vill kan förhandsbeställa Martin Kraghs bok här (den släpps 31 mars). Jag rekommenderar den varmt för alla som vill få en djupare förståelse av Putins Ryssland, och beslutet att invadera Ukraina.PS. Några rader angående de närmaste två veckorna här på Rak höger. Jag är just nu igång med ett kortvarigt projekt som tar mycket tid av mig. Mer tid än jag trodde när jag började med det. Därför kommer jag skriva lite mindre här under två veckor, om jag utgår ifrån att arbetsbördan under projektets första vecka kommer vara relativt oförändrad under de två kvarvarande veckorna. Däremot blir det två poddavsnitt den här veckan. Och snart är jag igång som vanligt igen. DS.Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Under natten till lördag har flyglarm ljudit över Ukraina, och explosioner har hörts utanför huvudstaden Kiev. Hör Ekots fd korrespondent Sten Sjöström om det läget i kriget i Ukraina. I natt har det varit ganska lugnt, men det har varit flyglarm, säger Kate, som befinner sig i staden Ivano-Frankivisk i västra Ukraina. Hon är orolig för sin pappa, som är soldat och är i Mariupol i södra delen av landet. Hör också Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och Gudrun Persson, docent och forskningsledare hos Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).Programledare: Olle Wiberg.Programmet sändes 12 mars 2022.

VEM: Martin KraghYRKE: RysslandexpertOM: Rysslands invasion av Ukraina, Sovjetunionens historia, Vladimir Putins väg till makten, kärnvapen och hur Volodymyr Zelenskyj gått från clown till en av den fria världens främsta ledare.Beställ Martin Kraghs bok här. SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det gånga seklet såg två ryska imperier falla. 1917 föll det Tsarryska imperiet och 1991 Sovjetunionen. Vi går nu in i ett nytt kapitel i Rysslands och Europas historia. I tron om att gå till historien som den som restaurerade det ryska imperiet försöker Putin att etablera ett nytt imperium, genom att ge sig på dem han tror sig kunna underkuva. Men kommer historieböckerna i själva verket beskriva Putin som mannen som förstörde och förlorade Ryssland? Gäst i veckans podd är rysslandskännaren och docenten Martin Kragh, som i april utkommer med boken Det fallna imperiet : Ryssland och väst under Vladimir Putin. https://fritanke.se/bokhandel/bocker/det-fallna-imperiet/

14 februari. Vad vill den ryska staten uppnå med sina aggressioner mot omvärlden? Vilka konsekvenser kan de få för Sverige, och vad kan omvärlden göra för att minimera skadeverkningarna? Jesper Sandström diskuterar med Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.

Säkerhetspolisen varnar att de ser att hotet mot Sverige blivit allvarligare. Tidigare Säpo-chef Klas Friberg säger i skriften Säkerhetspolisen 2020 i ett citat: ”Hoten är reella och finns här och nu. Fler måste göra mer och tänka steget längre”. Men hur ser då hotbilden ut? Och vad spelar jättarna Kina och Ryssland för roll i detta? Vad kan dom ha för intresse i det lilla landet Sverige? Och finns det ens något att sätta emot?Medverkande:Daniel Stenling, chef för kontraspionage vid Säkerhetspolisen.Oscar Almén, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, med fokus på kinesisk säkerhetspolitik.Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier och seniorforskare vid UI.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Rädslan för viruset och misstänksamheten mot vaccinerna har gett konspirationsteorier god möjlighet att födas och spridas ett hot mot sanning och demokrati, men också mot våra relationer till andra. Medan det hålls manifestationer i Sverige och världen mot pandemirestriktioner och vacciner känner Fredrik att han håller på att förlora sin sambo till konspirationsteorierna. Hon är en av många som söker enkla svar på komplexa frågor kring vacciner och hamnar i konspirationsteoretiska trådar som leder bort från fakta och vetenskap. Idéhistorikern Andreas Önnerfors konstaterar att konspirationsteorierna nu är på frammarsch. Martin Kragh vid Utrikespolitiska Institutet ser att de som vinner på sådana avledande manövrar är auktoritära stater som Ryssland och Kina, och Annelie Frank vid Fojos Faktajour vid Linnéuniversitet uppmanar medier att göra sitt bästa för att stoppa fler från att luras in i konspirationsteoretisk tänkande. Länkar till information om konspirationsteorier: https://fojo.se/faktajouren/ https://euvsdisinfo.eu/my-loved-one-thinks-bill-gates-will-microchip-humanity-now-what/ https://www.gu.se/forskning/forskning-om-konspirationsteorier-i-europa https://rib.msb.se/filer/pdf/28778.pdf Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Valfusket i Belarus har väckt en väldig, folklig motreaktion. Vecka efter vecka trotsar hundratusentals människor regimens våld och protesterar. Det hela sker brett och spontant utan tydliga ledargestalter. Inledningsvis hängde regimen på en mycket skör tråd men till sist bestämde sig Vladimir Putin och Moskva för att backa upp Aleksandr Lukasjenka, som nu åter har kopplat greppet. Men det varar bara så länge Ryssland håller honom om ryggen. Det menar Martin Kragh, Rysslands- och Östeuropaforskare vid Utrikespolitiska institutet och Uppsala universitet. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

On August 9th, Belarus held presidential elections clearly marked by electoral fraud. Since then, mass protests have gripped Belarus. Numerous allegations of police brutality against the protesters have been recorded, over 10 000 people have been detained and five deaths have been confirmed. Were the persistent protests anticipated before the election? Is a new Belarusian identity being formed? What actions are to be expected from the EU and Russia? Martin Kragh, head of UI's Russia and Eurasia Programme, held a discussion with Alesia Rudnik, Phd Candidate at Karlstad University and affiliated at the Center for New Ideas, and Katarina Engberg, Senior Associate Fellow at UI, to achieve a greater understanding on the developments in Belarus. Read more: Will Belarus become Ukraine? Analysis by UI research fellow Andreas Umland for Utrikesmagasinet: https://www.ui.se/utrikesmagasinet/in-english/2020/september/will-belarus-become-ukraine/ Learn about the current developments and history of Belarus in Landguiden (in Swedish): https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/belarus-vitryssland/

12 augusti. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras utvecklingen i Belarus.Med Henrik Sundbom. Som gäster deltar Amanda Valentin och Martin Kragh.

Covid-19 lamslår ekonomier och hotar folkhälsan i land efter land. Vilka globala politiska och ekonomiska maktförskjutningar ger coronapandemin upphov till? Hur påverkas utvecklingen av agerandet i USA, Kina, Ryssland respektive EU? Vilken roll spelar det internationella samfundet? Hur kan fattiga länder komma att drabbas? Medverkande Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm. Becker har tidigare arbetat vid Internationella valutafonden (IMF), bland annat med hur länder kan skydda sig mot chocker och vilken roll IMF kan spela i att förebygga och lösa kriser. Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. Kraghs forskning är främst inriktad mot rysk ekonomi och historia, men också den politiska utvecklingen i Ryssland och forna Sovjet. Sylvia Schwaag Serger, prorektor vid Lunds universitet, professor i forskningspolitik vid Ekonomihögskolan och tidigare expert åt bland annat OECD, EU-kommissionen och Världsbanken. Schwaag Serger ingår i den nytillsatta expertgrupp som ska ge EU-kommissionen råd om innovationspolicy för hållbar utveckling ”Economic and Societal Impact of Research and Innovation” (ESIR). Samtalet leds av Ilinca Benson, vice vid för SNS.

Det inre partiet får besök av rysslandsexperten Martin Kragh, och letar konspirationer i det ryska etablissemanget. Därefter översköljer vi världen med information för att maximera vår handlingsfrihet, tills vi försöker smeta en ideologi på tvålen Putin. Slutligen kombinerar vi den ryska statsoligarkin med fördelaktiga konstitutionella förändringar, och ser Putin trona länge än. Maila oss dina bästa nyord: inrepartiet@sanningsministeriet.com Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin Donera dina Bitcoins innan de rasar ytterligare: 3NfjGwMk1RfaianPrudsfy99mncNNGJGKp

I dag höll kungen ett offentligt anförande om coronakrisen. Hur visste han att det var läge att göra det? Och hur noga hade han stämt av med regeringen innan? Tal till nationen Ja, vad säger grundlagen om kungens möjligheter att tala direkt till svenska folket? Gäst: Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap Örebro universitet. Putin och den fortsatta karriären Vi pratar också rysk politik. Med största sannolikhet kommer det vara möjligt för Vladimir Putin att vara kvar på sin post ända fram till 2036, men hur ser hans drivkrafter ut? Och hur kul har han på jobbet? Gäst: Martin Kragh, chef Rysslands- och Eurasienprogrammet Utrikespolitiska institutet. Mängden coronatester Hur ska man se på mängden coronatester som görs i Sverige nu vad händer om vi skulle testa fler som Sydkorea? Gäst: Jan Albert, professor i smittskydd Karolinska institutet. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Minna Grönfors

Den 12 februari 2020 anordnades en studentafton med utrikesminister Ann Linde. Under aftonen höll utrikesministern ett anförande om Sveriges utrikesdeklarationen för 2020 samt framförde sina visioner för utrikespolitiken, följt av ett modererat samtal med Martin Kragh från utrikespolitiska institutet. Aftonen avslutas med en frågestund.  Ann Linde är sedan september 2019 Sveriges utrikesminister och efterträdare till Margot Wallström. Under hela 1990-talet arbetade hon på Regeringskansliet som bland annat departementssekreterare samt som politisk sakkunnig på utrikes- och försvarsdepartementet. Mellan 2016 och 2019 var hon verksam som EU- och handelsminister i regeringen Löfven I. Aftonen ägde rum i Universitetsaulan i Lund.  Tack till podcastens huvudsponsor TL Sound 

Russia is illegally occupying Crimea since 2014 and continues to perpetrate human rights violations. UI was honored to host Oleg Sentsov, Andreas Umland and Karina Shyrokykh for a discussion on possible future solution scenarios for Crimea. To prevent the spread of Coronavirus (COVID-19)this seminar took place without an audience. It was recorded and published afterwards as UI Podcast. The human rights situation in Crimea has deteriorated since 2014, with the banning of Mejlis, the self-governing body of Crimean Tatars, and curbs on the freedom of press and assembly. Other human rights violations, such as arbitrary arrests and enforced disappearances, have been documented by human rights organizations. While the conflict seems far from an end, how can the human rights situation in Crimea be protected? What are the possible future scenarios for Crimea, and is a peaceful return of Crimea to Ukraine possible? Speakers: Oleg Sentsov, filmmaker and writer Andreas Umland, Senior Research Fellow at the Institute for Euro-Atlantic Cooperation Karina Shyrokykh, Postdoctoral researcher at Stockholm University and Associate Fellow at UI The seminar was moderated by Martin Kragh, Head of the Russia and Eurasia Programme at UI The seminar was arranged in cooperation with Nordic Ukraine Forum and CBEES, Södertörn University.

The Swedish Institute of International Affairs (UI), in collaboration with Forum Syd and supported by the Swedish Ministry for Foreign Affairs, had the pleasure of hosting a lecture with Armenia's Minister of Foreign Affairs Zohrab Mnatsakanyan and Ukraine's Minister of Foreign Affairs Vadym Prystaiko. The Eastern Partnership was created in 2009 as a joint initiative involving the EU, its Member States and six East European Partners, Armenia, Azerbaijan, Belarus, Georgia, Moldova and Ukraine. On the celebration of the tenth anniversary of this initiative, UI was honored to host Armenia's Minister of Foreign Affairs Zohrab Mnatsakanyan and Ukraine's Minister of Foreign Affairs Vadym Prystaiko for a lecture on the progress and prospects of the EaP. Speakers: Zohrab Mnatsakanyan, Minister of Foreign Affairs, Armenia. Vadym Prystaiko, Minister of Foreign Affairs, Ukraine. Martin Kragh, Head of the Russia and Eurasia Programme at UI moderated the lecture.

En utrikespolitisk lägesrapport för Ryssland. Vilka frågor och ambitioner driver den politiska makten? Hur kommer det sig att styret ser ut som det gör? Experten Martin Kragh svarar.

The 2019 Ukrainian Parliamentary Election was held in mid-July, approximately three months after Volodymyr Zelenskiy was elected President. Zelenskiy's party, Servants of the People, won the first single party majority in modern Ukrainian history. The party gained 254 of 424 seats in the Ukrainian parliament. The election outcome indicates a desire of the Ukrainian population for political and economic change, but several unknowns remain. What will be the outcome of Zelenskiy's grand win? What is to be expected of Ukraine's domestic and foreign policy? Speakers: Katya Gorchinskaya, journalist in Ukraine. Karina Shyrokykh, analyst at the Swedish Institute of International Affairs (UI). Jakob Hedenskog, Researcher at the Swedish Defence Research Agency (FOI). The seminar was moderated by Martin Kragh, Head of UI's Russia and Eurasia Programme.

Since the 19th century, geographers and other specialists have discussed the idea that Europe and Asia are not separate continents but actually joined together geographically to form a single continent of Eurasia. What are Russia's interests in Eurasia? What influence does Russia possess, how can this be balanced with the other Eurasian powers and what are the limits? Continental Vision: Russia´s Interests was the first seminar of the Eurasia Seminar Series. Speakers: Igor Denisov, Senior Research Fellow at Moscow State Institute of International Relations: Center for East Asian and Shanghai Cooperation Organization Studies, Maryia Danilovich, Fellow at the Institute of Russian and Eurasian Studies (IRES), Uppsala University, Pavel Baev, Research Professor at the Peace Research Institute Oslo (PRIO). The seminar was moderated by Mark Bassin, Professor of History of Ideas at Södertörn University and Associated Research Fellow at UI. Welcome remarks held by Martin Kragh, Head of the Russia and Eurasia Programme at UI. The Eurasia Seminar Series is jointly organized by the Swedish Institute of International Affairs and Södertörn University. It features seminars on Russian, Chinese and Turkish perspectives on Eurasia.

Russia is no newcomer to the Middle East but the influence of Moscow in the region is growing. As Russia's appetite for influence rises, so do the risks. Russia has returned to the Middle East. In 2019, Moscow has more or less won the war in Syria, is selling arms to Algeria and Egypt, and has teamed up with Saudi Arabia to put its thumb on the scale of global oil prices. Russia works closely with both Iran and Turkey, and maintains good relations with nations as disparate as Israel, the United Arab Emirates and Qatar. This seminar covers Moscow's regional role through Soviet times to the present day. Which key interests are driving Kremlin's engagement with the region and how can we expect Russia's role in the Middle East to develop in the future? Speakers: Aron Lund, freelance writer and an Associated Fellow at UI. Maria Georgieva, Russia and Ukraine correspondent of Svenska Dagbladet (SvD). The seminar was moderated by Martin Kragh, Head of the Russia and Eurasia Programme at UI.

Envåldshärskaren vars öde var att få se sin värld braka samman och tillsammans med en hel epok själv möta den fullständiga undergången. Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer - programledare, research och manus Navid Bavey - scenuppläsare Martin Engborg -  ljuddesign Samuel Lindberg - slutmix Emilia Mellberg - producent Medverkar gör även Barbara Lönnqvist, professor i ryska språket och litteraturen Vill du veta mer om Nikolaj II och tsardömets fall? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Tio dagar som skakade världen av John Reed Nikolaus och Alexandra en intim skildring av de sista Romanovs och det tsaristiska Rysslands fall av Robert K Massie Romanovs av Simon Sebag Fiore Ryssland idéer och identiteter av Per-Arne Bodin Rysslands historia från Alexander II till Vladimir Putin av Martin Kragh

Regeringen kommer att prioritera demokratibistånd i Europa. Men vad innebär det? Och hur ser hotet mot demokratin i Sveriges närområde ut?  Hör från experter och organisationer med erfarenhet i regionen. Medverkande: Anders Pettersson, Civil Rights Defenders Annika Törnqvist, Kvinna till kvinna Martin Uggla, Östgruppen Martin Kragh, Utrikespolitiska institutet Reporter och producent: Axel Kronholm. Ansvarig utgivare: Ylva Bergman.

Russian hackers and alt-right propagandists, fake news, soft facts, bots and trolls....the digital age has vastly increased the scope for international, covert and overt influence campaigns to shape elections. How do such campaigns really work? Who is behind them? What do they tell us about the nature of democracy in an era where information borders have broken down, and where we have few rules about what sort of influence is legitimate and which malign? Join Peter Pomerantsev, Sasha Havlicek and Chloe Colliver for a roundtable discussion on the changing threat and potential responses from policymakers, technology companies and civil society across Europe. Martin Kragh, head of the Russia and Eurasia Programme at the Swedish Institute of International Affairs, will be the moderator of the discussion. This seminar is in collaboration with the Bertil Ohlin Institute. To read the MSB sponsored report on foreign attempts to influence the 2018 Swedish elections online report by Chloe Colliver, Peter Pomerantsev, Anne Appelbaum and Jonathan Birdwell, go to: https://www.isdglobal.org/isd-publications/smearing-sweden-international-influence-campaigns-in-the-2018-swedish-election/

Om stormakternas intressen i ett allt mer splittrat Europa. Planer på en kinesiskfinansierad undervattenstunnel, tiotusentals amerikanska soldater på europeisk mark och en rysk president som dansar runt på ett bröllop i hjärtat av Europa. Hur agerar Kina, USA och Ryssland i Europa? En knähund till Ryssland, vasaller till USA och fattighjon i jämförelse med Kina. Det är några av de bilder som målas upp av europeiska länder i veckans Konflikt. Tidigare i höstas gjorde vi på Konflikt ett program om den ökande splittringen mellan olika EU-länder. Nu tittar vi närmare på USA:s, Kinas och Rysslands intressen i ett allt mer splittrat Europa. Följ med till Hohenfels i Bayern där Sveriges Radios reporter Kajsa Norell talar med invånarna om närvaron av amerikanska soldater på en amerikansk militärbas i den lilla staden.  Men varför är egentligen tiotusentals amerikanska soldater i Tyskland och på andra håll i Europa? Hör Joshua Shifrinson på Bostons universitet som nära studerat USA:s strategi i Europa, Julie Smith, forskare på Bosch Akademien i Berlin, som skötte Europapolitiken på Pentagon under den förre presidenten Barack Obama och Barry Posen, professor i statsvetenskap på universitetet MIT i Boston, intervjuade av Konflikts Ivar Ekman. Samtidigt som det från USA:s håll både kommer olika signaler om huruvida de amerikanska trupperna i Europa ska minskas eller ökas, flyttar Kina fram positionerna.  En som tror på kinesiska investeringar i Europa är Angry birds-grundaren Peter Vesterbacka, eller Mighty eagle som han kallas. Hans senaste stora projekt är att bygga en av världens längsta undervattenstunnlar för både tåg och biltrafik under den Finska viken, mellan Helsingfors och Tallinn. Och nu jobbar han för att den ska bli till med hjälp av miljarder från Kina. Konflikts Robin Olin hängde med Peter Vesterbacka på en fullspäckad mötesdag i Helsingfors. Hör också Finlands kommunikations- och trafikminister Anne Berner och Björn Jerdén, chef för Asienprogrammet på Utrikespolitiska institutet. Ytterligare en spelare på den europeiska arenan, som har ambitionen att vara en inflytelserik stormakt, är Ryssland. Då och då anklagas Ryssland för att försöka påverka val i Europa och för att vilja så split genom att stötta EU-kritiska grupper och ledare. Nu senast när Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov besökte Bosnien-Hercegovina inför det kommande valet. Sveriges Radios Johanna Melén pratade med människor i Banja Luka om Rysslands ökade intresse i regionen. Men är målet ett splittrat Europa? Eller vilka intressen har Ryssland egentligen när de söker nya allierade i de europeiska länderna? Och varför dansade Vladimir Putin i somras runt på ett politikerbröllop i Europas hjärta? Konflikts Sally Henriksson undersöker detta med hjälp av Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet och Fyodor Lukyanov, chefredaktör för tidningen Russia in Global Affairs och ledare för det ryska utrikes- och försvarsrådet, en oberoende expertorganisation som till viss del samarbetar med den ryska regeringen. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Sally Henriksson sally.henriksson@sverigesradio.se Tekniker: Marie Persson

Oppositionsledaren Nikol Pasjinjan valdes i tisdags till ny premiärminister i Armenien. Hur gick det till när en fredlig proteströrelse med dans och musik ledde till maktskifte i den forna Sovjetrepubliken? Och vad händer nu? Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent programleder veckans Radiokorrespondenterna, och samtalar om Armeniens framtid med Alexander Voronov, politisk redaktör Eskilstuna-Kuriren, Martin Kragh, Utrikespolitiska institutet, svensk-armeniern Arin Karapet och Fredrik Wadström, Sveriges Radios fd Rysslandskorrespondent.

Vinnaren av det ryska presidentvalet var känd på förhand. Det finns ingen plats i politiken för någon som på allvar kan utmana Vladimir Putin. Ibland hör man att Putin har folkligt stöd och skulle kunna vinna ett fritt och öppet val, men det är inget vi vet något om. Han debatterar inte. Medierna är hårt kontrollerade. Det råder inte fri åsiktsbildning. Putin har och behåller makten men stödet för honom är hypotetiskt, konstaterar Martin Kragh, docent vid Uppsala universitet och Rysslandsforskare vid Utrikespolitiska institutet. Han samtalar med PJ Anders Linder.

Nytt år och nya gäster i Kreditvärden. Men som vanligt inleder vi året med något relaterat till geopolitik. Ryssland förekommer i mångas dagliga nyhetsflöde till följd av landets utrikespolitik, men hur starkt är Ryssland ur ett ekonomiskt perspektiv? Vi pratar med docent Martin Kragh, expert på både rysk ekonomi och utrikespolitik, om den senaste tidens […]

Om korruption som politiskt vapen. Konflikt om familjeföretaget Vitryssland och om ryska ungdomars kamp mot korruption på hög nivå. Hör röster från Minsk och Moskva om pengar, makt och demokrati. Under veckan som gått innan detta Konflikt sändes har vi i Ekot fått höra hur en avhoppad KGB-agent dragit upp blixtlåset på en ryggsäck och plockat fram dokument från en svart plastmapp. De var bevis på hur smuggling av oljeprodukter sanktionerats av den högsta politiska ledningen i den vitryska huvudstaden Minsk. Om den historien kan ni i detalj höra en hel P1 Dokumentär här. I Konflikt hör ni mer om den före detta KGB-agenten, som nu söker asyl i Sverige, om hans bild av hur det extremt hårda vitryska politiska systemet handlar om korruption på hög nivå. I Daniel Velascos och Daniel Öhmans reportage får vi också möta lokalpolitikern Olga Karatch och småföretagaren Anatoliy Shumchenko och höra hur de mött korruptionen när de fängslats eftersom de valt att inte vara lojala mot president Aleksander Lukashenko. I Konflikt samtalar Martin Kragh från Utrikespolitiska Instituet och Martin Uggla från Östgruppen om hur det politiska förtrycket och korruptionen hänger ihop. I Ryssland utbröt för några veckor sedan de största demonstrationerna på väldigt länge och de riktade sig mot den ryska regeringen. Protesterna handlade om just korruption. Det som blev den tändande gnistan för demonstranterna var en videofilm som den mest kände ryska oppositionspolitikern Alexey Navalnyj publicerat med sitt team. Det är en film som påstår att Rysslands premiärminister och före detta president Dmitrij Medvedev helt enkelt är korrupt. Sveriges Radios Moskva-korrespondent Maria Persson-Löfgren träffar några av alla de unga som protesterar mot korruptionen. Lena och Natasja berättar utanför Arkitekthögskolan att de är helt emot korruption. Få utomstående personer har kommit närmare den absoluta makteliten i Ryssland, eller "den kollektiva Putin" som president Putin själv och gruppen runt honom brukar kallas, än TV-journalisten och författaren Michail Zygar. Konflikts Ivar Ekman träffade honom när han var i Stockholm nyligen, och han berättar om korruptionens tre faser i Ryssland och om att Det finns många stater med korruption, men bara en korruption med en egen stat, och det är Ryssland Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Lisa Helgesson lisa.helgesson@sverigesradio.se

Frihandeln blir allt mindre populär visar Brexitomröstningar och Trumpval, och Vetenskapsradion Historia granskar äldre handelsbråk, guidar bland Stockholms tullar och besvarar lyssnarfrågor. Det är en av vår tids ödesfrågor, frihandeln, som nu är hårt pressad av politiska utspel från bland annat USA och Storbritannien. Vetenskapsradion Historia samlar ekonomhistoriker för att diskutera hur begreppet ständigt debatterats och attackerats, och genom historien skapat vinnare och förlorare. Det är svängningar som pågått i alla tider, menar Lili-Annè Aldman, som tillsammans med Martin Kragh diskuterar 1700-talets politiska pamfletter, om polisbevakade frihandelsföreläsningar och arbetaruppror mot ny teknologi.Dessutom guidar historikern Jan Berggren genom ett svunnet Stockholm, långt före frihandelns tidevarv. Vid stadens tullar fick 1700-talets svenskar betala om de ville bedriva handel inne i staden, ett system som var mycket illa omtyckt, men som ändå besjungits av Bellman.Och historieprofessorn Dick Harrison gör premiär i rollen som ständig lyssnarfrågebesvarare. I programmet reder han ut omständigheterna runt den historiske Jesus.Programledare är Tobias Svanelid.

Om Ryssland, där Putin stärker sin makt, och Sverige, där debattens vågor går höga. Vad händer egentligen i Ryssland och varför har vi så svårt att föra ett sansat samtal om det? Söndag 18 september hålls parlamentsval i Ryssland, ett val där maktpartiet Enade Ryssland som vanligt väntas vinna stort. Så redan nu är intresset större för nästa stora val - presidentvalet 2018. Vladimir Putin har inte gett besked om han tänker ställa upp till omval med möjlighet att sitta till år 2024, men den vanligaste gissningen är att det blir så. Vad innebär det för Ryssland och vart är landet på väg under Putin? Med en alltmer sluten krets kring landets högsta ledning är gissningsleken igång, och kremlologin är tillbaka. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent, Johanna Melén, har återvänt till Moskva.Hur pratar vi här om det som händer där i Ryssland? Tonläget har varit ganska högt sedan Ukrainakriget startade, men nog också skruvats upp sedan dess. Att debatten är polariserad fick också Konflikts Anja Sahlberg erfara när hon begav sig till ett seminarium om Ryssland på Stockholms stadsbibliotek.Hur ser man på det svenska samtalet om Ryssland utifrån? Konflikts Ivar Ekman ringde upp den finska diplomaten René Nyberg, som varit ambassadör i Moskva och även varit med och utrett NATO-frågan åt den finska regeringen.Gäster i studion är Martin Kragh, chef för Rysslandsprogrammet på Utrikespolitiska Institutet och Anna-Lena Laurén, Dagens Nyheters korrespondent i Ryssland.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

För hundra år sedan var Ryssland framtidslandet som lockade tusentals svenska emigranter och hundratals svenska företag att etablera sig på andra sidan Östersjön. Svenskar byggde framgångsrika liv i Ryssland, och lade grunden för Ryssland som oljenation. Men 1917 tog allt plötsligt slut. - Historien om svenskarna som bodde i Ryssland är ett oskrivet kapitel i Sveriges historia, menar forskarna Helene Carlbäck och Martin Kragh som båda engagerat sig i det nya arkivsamarbete som nu upprättas mellan Sverige och Ryssland. Dessutom uppmärksammas historien på Sveriges mest bortglömda platser. Genom den kraftigt expanderande vindkraftutbyggnaden i landet får arkeologerna nu möjlighet att undersöka områden som vi tidigare vetat mycket litet om, som i fallet med Alared i Halland, där forntidens svenskar levde, begravdes och bröt granater för smyckestillverkning. Programledare är Tobias Svanelid.