Podcasts about bottenviken

Sverige har upplevt några få perioder av intensivt stadsgrundande, till exempel på 1200-talet och under järnvägsbyggandets 1800-tal, men ingen epok kommer i närheten av den inflation i urbanisering som ägde rum under stormaktstiden på 1600-talet. Inom loppet av några decennier fick Sverige mängder av helt nya eller om- och nygrundade städer.Stadsetableringen ägde rum i hela det nuvarande landet, från Bottenviken till Skåne, och satsningarna var omfattande, både i redan existerande städer och i småbyar och marknadsplatser som nu transformerades till metropoler. Den gamla fästningen Älvsborg kompletterades med Göteborg, det medeltida Stockholms befolkning tiodubblades och bebyggelsen svällde, Kalmar revs sten för sten och flyttades till en holme i närheten, Jönköping brändes ned och byggdes upp på nytt i en träskliknande miljö en bit därifrån, och så vidare. Den danske kungen Kristian IV grundade en av Nordens starkaste fästningsstäder i en vattensjuk sumpmark och namngav den efter sig själv: Kristianstad. Ofta handlade det om medvetna försök från statsmaktens sida att täppa till skattesmitar- och smugglarhål, som när Borås grundades i södra Västergötland och Åmål grundades i Dalsland. Flertalet städer var visserligen mycket små, men genom sin blotta existens förändrade de kulturlandskapet och det lokala politiska scenariot fullständigt.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de många nya städer som grundades, nygrundades eller flyttades under stormaktstiden på 1600-talet.Bild: Gravyr av Göteborg från Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna 1690-1710. I förgrunden ses Gullberget med Skansen Lejonet som här kallas Leo Gothicus (Göta Lejon).Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från omkring år 1570 till 1660 flyttar tusentals bönder från västra Finland över Bottenviken till Sverige för att slå sig ner i de mellansvenska skogsbygderna. De lockas av stora ödemarker för svedjebruk och skattefrihet visst antal år. Med sig har de egna traditioner, seder och bruk men också en stark animistisk syn på naturen, allt har en själ, och att människan till viss del kan bemästra den genom riter och trolldom. Varför valde så många finnar att flytta västerut? Och hur blev livet i Sverige? Poddavsnittet "När skogsfinnarna kom" är vårt första i en serie om skogsfinnarnas historia, seder och bruk, i både vidskepelse och verklighet. Avsnittet släpps i samtliga tre podcastflöden Historier från Hälsingland, Historier från Dalarna och Historier från Gästrikland. I framtiden är tanken att samtliga tre poddar ska få egna avsnitt fyllda med märkliga livsöden, traditioner och avgörande händelser i skogsfinnarnas historia, knytna till just det landskapet med omnejd.  Kommande berättarkvällar 30 mar kl. 18-20 ”Trollkunniga skogsfinnar, Klokt folk, hemsökta platser” – berättarkväll Röstagården i Harmånger. Pris: 130 kr. 11-13-15 april, "Spöken, spökhus och hemsökta platser" - berättarkväll Voxnabruks herrgård. Fullsatt samtliga tre kvällar! 27 apr kl. 18-20 ”Farliga väsen, trollkunniga skogsfinnar, vassa skarprättare” – berättarkväll bylokalen, Björke strax norr om Gävle. Pris: 130 kr. Fikaförsäljning i pausen. Medarrangör Oppala Björke byaförening.  11 maj kl. 17 Trollkunniga skogsfinnar, listiga stigmän, farliga väsen – berättarkväll Hertsjögården, Bollnäs. Pris: 130 kr.  Information om varje berättarkväll på www.historierfranhalsingland.se  Vill du boka oss för en berättarkväll? kontakta@historierfranhalsingland.se alt ring 0739937451 eller 070-2344117  KÄLLOR: Böcker  Gåtfulla Hälsingland, Robert Fors  (2023)  Det skogsfinska kulturarvet, Maud Wedin (2001) Övrigt  Finnskogsmuseet i Skräddrabos arkiv samt dess nestor Maths Östberg  Länkar https://www.uppslagsverket.fi/sv/view-170045-Klubbekriget https://sv.wikipedia.org/wiki/Klubbekriget https://varldenshistoria.se/samhalle/tio-konsekvenser-av-lilla-istiden https://www.uppslagsverket.fi/sv/view-170045-Svedjebruk https://finnskogarna.com/svedjebruket/ https://www.isof.se/utforska/kunskapsbanker/i-rorelse/flyttar-over-ostersjon/de-svenska-finnmarkerna https://nattidskriftenvasterbotten.se/article/om-skogsfinnarna-i-v%C3%A4sterbotten-%E2%80%93-del-1-1698129202504x853249647420375000 www.uppslagsverket.fi

Epost: Laernorsknaa@gmail.com Episoden på nettstedet: ⁠https://laernorsknaa.com/113-kvener-en-nasjonal-minoritet/ ⁠⁠⁠⁠ Episode på YouTube: https://youtu.be/WSdtR8zzjz4 Støtt podkasten: Patreon: ⁠⁠⁠⁠⁠https://www.patreon.com/laernorsknaa⁠⁠⁠⁠⁠ Donasjon (Paypal): ⁠⁠⁠⁠⁠Doner (paypal.com)⁠ I denne episoden skal vi snakke om kvener. Jeg har allerede laget flere episoder om samene som dere vet er ei urfolksgruppe i Norge. Men i Norge har vi også noe som vi kaller for nasjonale minoriteter. Dette er innvandringsgrupper som har vært så lenge i Norge og hatt en så langvarig tilknytning til Norge at de har fått en spesiell status. Mens urfolk gjerne var de første som bosatte et land eller bodd der i tusenvis av år, så har nasjonale minoriteter kanskje bodd noen tre-fire-eller-femhundre år i Norge. Dette gjør at får en litt spesiell status siden de har bodd her mye lenger enn andre innvandringsgrupper i Norge. I Norge har vi fem nasjonale minoriteter: kvener, jøder, skogfinner, romer og romanifolk. I denne episoden skal vi snakke om kvener.   Først og fremst, hvem er kvenene? Kvenene er ei gruppe finner, altså folk fra Finland, som kom til Norge for lenge siden. Disse personene fra Finland som vi kaller for kvener kom særlig til Nord-Norge fra nordlige deler av Finland. Det vil si at mange kvener har røttene sine i Nord-Finland. De første kildene på finner i Nord-Norge finner vi fra 1500-tallet. På 1500-tallet har vi skattelister som snakker om «kvener». Dette er altså grunnen til at vi snakker om kvener som ei nasjonal gruppe i Norge. Det har eksistert kvener i Norge i hvert fall i 500 år, sannsynligvis lenger.   Kvener, eller personer fra Nord-Finland, reiste til Norge i ulike perioder. Særlig på 1700-tallet var det mange kvener som reiste til Norge fra de nordlige delene av en region i Finland som heter Bottenviken. Men hvorfor kom de til Norge akkurat på denne tida? Historikere tror at det er særlig to grunner til dette og de henger sammen med hverandre. De to grunnene påvirker hverandre. Den første grunnen er Den store nordiske krigen fra 1700 til 1721 som var en stor krig der Sverige og Finland, som var en del av Sverige, kjempet mot Russland, Polen, Preussen, Hannover og Danmark-Norge. Det er den lengste og dødeligste krigen i Norden og gjorde at mange i Finland flykta til Norge.   Den andre grunnen er sultkatastrofer i Finland. Slutten av 1600-tallet og første halvdel av 1700-tallet var svært vanskelig for Finland. Denne perioden har ofte blitt kalt for Den lille istida. Hvorfor? Jo, fordi det var veldig kaldt i store deler av Europa og verden i denne perioden. Kaldere klima er spesielt vanskelig i en region som Norden der temperaturene allerede er lave. I Norge var vi heldige siden man kunne kjøpe korn fra Europa og man kunne spise og selge fisk på grunn av den lange kysten. I Finland var det derimot mye verre. Kaldere temperaturer i Finland gjorde at avlingene, altså det du dyrker, ble mindre. Folk fikk mindre mat. Det ble også mer sannsynlig at hele avlinger døde på grunn av frost, altså at det plutselig ble veldig kaldt som gjorde at plantene døde, og at folk dermed ikke hadde mat

Finland hör till Europas mest attraktivaste områden att bygga vindkraftverk och nu är blicken riktad ut till havs.Vilket betyder att det i framtiden kan finnas tusentals nya vindkraftverk i Bottenviken och Kvarken. Men vem gagnas av den här utvecklingen och riskerar kommunerna att bli utan ekonomisk kompensation? I debatten deltar ledande forskare Jaakko Heinonen vid VTT. Regionchef Anna Häger vid Ilmatar Åland och vindkraftsmotståndaren Alfred Kjellman. Redaktör: Jesper Alm. E-post: slaget@yle.fi

Ingen människa är en ö. Ingenstans är det mer sant än på en ö. En ö tillåter en att lämna något, att resa över ett vatten, men trots att öar är enastående som platser för ensamhet – det storslagna havet, horisonten, vädrets makter – så kräver de att de som vill vara där lutar sig mot varandra.På en ö måste allt finnas. Allt ett samhälle behöver. Annars finns de inte, som något annat än natur och som turism.Det här är ett avsnitt om öar och de bofasta – om människors beroende av varandra på de här öarna och om deras kamp för att få vara de de valt att vara.Vi kommer besöka två nordliga öar. En i kvarken utanför Umeå Holmön och en i Bottenviken utanför Luleå Hindersön. Där kommer vi träffa Joar Sandström, Maja Hallén och Johnny Stålarm – som alla bor på eller vill bo på öar.Musik av Jorik Åtterbjörk, Dimman är somOch Mikael Svanevik, undertoner.se‍Tack:Maja HallénJoar SandströmJohnny Stålarm Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett samtal om finsk musik och musikkultur i fem delar med Thella Johnson, Mattias Björkas och Love Antell. I avsnittet: Pan Sonic, Mika Vainio, Ilpo Väisänen, Björk, Mikko Alatalo, Juice Leskinen, Coitus Int., Kauko Röyhkä, Trygve Söderling, Tapani Ritamäki, Maustetytöt, Leevi and the Leavings. De träffades för att göra låtar ihop. Under tiden växte ett samtal fram om den finska musiken och musikkulturen och om texterna. Så de beslöt att samlas runt ett studiobord och dela med sig.I det här avsnittet av Vi lyssnar på Finland:*Elektroniska pionjärer – Thella introducerar den banbrytande elektroniska musikskaparen Mika Vainio (1963-2017) och spelar även upp ett gammalt arkivklipp från mötet mellan honom och Björk i Barcelona.*Som en smutsig hund – Love hittade för tio år sedan en gammal bok på svenska om finsk rock, Som en smutsig hund, sammanställd av redaktörerna Trygve Söderling och Tapani Ritamäki. Boken blev hans nya uppslagsverk i utforskandet av sina rötter och den finska musikhistorien. Allt tog fart då han bläddrade fram en bild av sångaren och låtskrivaren Juice Leskinen. Thella bläddrar vidare i boken och finner Kauko Röyhkä, en representant för nästa rockgeneration, som hon diggar.*Mera Maustetytöt! – Mattias fördjupar sig ytterligare i syskonduon Maustetytöt som blivit ett fenomen i finländsk popkultur. Liksom föregångarna Leevi and the Leavings som Mattias också inspirerats av, kretsar musiken och texterna ofta kring människor i utsatta situationer, och inte sällan skildras ett våld som präglar vardagen för många. Återigen dras paralleller till våldsamma berättelser ur historien.Nummer och adresser om du eller en anhörig är utsatt för våld eller lider av psykisk ohälsa:112 – om det är akutJourhavande medmänniskaKvinnofridslinjenBRIS för barnFinland112 – om det är akutKriisipuhelinNaisten LinjaMannerheims Barnskyddsförbund – barn- och ungdomstelefonenMusik som spelas i avsnittet: (Intro): Våren – Bottenviken- 25 – Pan SonicMarilyn – Juice Leskinen & Coitus IntKevät– Kauko RöyhkäKallioon – Pertti Kurikan nimipäivätTee se itse - MaustetytötPimeä tie, mukavaa matkaa – Leevi and the LeavingsMusik, musikskapare och kultur som också citeras eller nämns i avsnittet:Erkki KurenniemiBjörkDarya och MånskensorkesternLove Records och skivan Siirtolaisen tieIngen riktig finne (film)Den nakna mannen (film)Mikko Alatalo och sången Yhdentoista virran maa, efter Bob Dylans Song to WoodyPugh RogefeldtJuice Leskinen och låten Viidestoista yöPauli Hanhiniemi & Kolmas nainenKauko Röyhkä & NarttuMiss Farkku Suomi (bok och film)Eppu Normaali och låten Murheellisten laulujen maaSamtalsledare: Thella JohnsonSamtalspartners: Love Antell, Mattias Björkas Ljudtekniker: Henrik SunbringProducent: Thella JohnsonSerien Vi lyssnar på Finland spelades in för Sveriges Radio Finska i Helter Skelter Studio i Stockholm hösten 2022.Sveriges Radio Finskafinska@sverigesradio.se

Om du tror att finska barnböcker består av mumintroll och inte något annat så har du helt fel. Lena Sågfors besöker bokspanarna och berättar om finlandssvenska böcker som täcker in så skilda ämnen som fisarnas korta men doftande liv eller till en busslast med pensionärer vars mål är att bekämpa orättvisa i alla former. Veckans gäst: Lena Sågfors, Kronoby kommunbibliotek Vi pratar om följande böcker: Vi ska ju bara cykla förbi av Ellen Strömberg Fisens liv av Malin Klingenberg Patrik och pensionärsmakten av Malin Klingenberg Kom hit av Julia Wickholm Jan Svensson av Johanna Lindbäck Himlabrand av Moa Backe Åstot

I poddens 90:e avsnitt gästas vi av Hans Kreisel. Hans är vd på Nordion som bland annat äger det svenska stamnätet för gas. Vi tar avstamp i Hans tidigare roll som vd på Skellefteå Kraft under perioden då Northvolt valde att placera sin fabrik i Skellefteå. Hans berättar om hur Skellefteå Kraft i flera år hade jobbat för att möjliggöra etableringen av energiintensiv industri i området och hur det gick till när Northvolt fattade sitt beslut. Bara något år efter att Hans tillträdde som vd för Nordion befann sig Europa i en djup energikris. Från minut 16 berättar Hans om hur situationen upplevdes från Nordions roll som stamnätsoperatör (alternativt “TSO”) och hur Europa lyckades säkra upp tillgången på gas när ryska energiimporter föll bort. Hans svarar även på frågan om huruvida energikrisen nu är över. Från minut 37 tar vi ett grepp kring omställningen inom gasbranschen. Hans berättar om hur man både på EU-nivå och i en svensk kontext jobbar för att få ner utsläppen från fossil gasanvändning, vilken roll biogas har, och hur han ser på den allt starkare konkurrensen om bioråvaror.  Avslutningsvis dyker vi ner i ett område som ligger Hans varmt om hjärtat: en ny infrastruktur för vätgas. Vi får höra om två potentiella vätgaspipelines som Nordion planerar för tillsammans med sina europeiska branschkollegor: Nordic Hydrogen Route runt Bottenviken och Baltic Sea Hydrogen Collector under Östersjön. Hans slår ett slag för fördelarna med att överföra energi via vätgas i pipelines jämfört med el i kraftledningar och resonerar kring hur lokal vätgasproduktion kommer stå sig jämfört med import från andra kontinenter. Två rapporter som hänvisas till i avsnittet är Analysing the future demand, supply and transport of hydrogen där bl.a. Nordion står som avsändare, och Energiforskrapporten, The role of gas and gas infrastructure in Swedish decarbonisation pathways 2020-2045.  Om du gillar avsnittet med Hans kan vi även tipsa om dessa tidigare avsnitt av podden: Per Högselius, Om Europas beroende av fossila bränslen (inte minst rysk gas) Per Klevnäs, Om Europas materialomställning

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme 1:USA-korrespondenternas analys från republikanernas kongress i MarylandReportage från Luleå skärgård där havsisen blivit tunnareFörsta elstödet har landat på svenskarnas konton. Vilka effekter får det?Sydkoreanska popbandet BTS inspirerar svensk samtalsgruppKrönika av Ulrika KnutsonPanelen med Göran Greider, Helle Klein och Tove Lifvendahl Timme 2:Samtal om Kinas roll och relation till krigsmakten RysslandReportage om Estland som går till val söndag 5 marsReportage från Izium i Ukraina där närmare 500 kroppar provisoriskt begravdes i höstas. Vad hände sen? Våra korrespondenter har återvänt till platsen.Satir med Public ServiceVasaloppet, Gustav Vasa och minnet av bildandet av nationalstaten Sverige. Samtal med Maja Hagerman, författare & filmareKåseri av Helena von Zweigbergk

Thella Johnson är en av guiderna till de senaste decenniernas musik från vårt östra grannland i den nya podden "Vi lyssnar på Finland", och står öra mot öra med Kalle i Sannas stora Suomi-QUIZ! Strax innan pandemin bröt ut..träffades tre konstnärskollegor: musikern och Sveriges Radiojournalisten Thella Johnson, sångaren i Florence Valentin, Love Antell och Mattias Björkas, grundare av bandet Vasas Flora och Fauna, och inledde ett samarbete, Bottenviken, om finsk musik och musiklyrik och dialog över Östersjön.De började skicka låtar till varandra och samtala om den finländska musikkulturen och om låttexterna. Dessa samtal får vi nu ta del av i serien "Vi lyssnar på Finland", som har premiär idag!Thella gästar oss i Popula för att berätta mer om podden, vars fem delar riktar våra öron till musik som enligt henne är i världsklass.Vandraren går vart hen vill till slutet, men inte till Finland?Sanna jää jumiin över Thellas reservation kring att beskriva den nya podden som "viktig" och Kalle nostalgiknarkar Erik Wernquists CGI-animerade Eurodancemusiker från 2003 - Crazy Frog.Nu är det enklare än någonsin att lyssna på Finland, men hur får vi våra närmaste vänner att vilja åka dit och besöka oss där?QUIZ - Vi lyssnar på Finland, igen?Sanna blev inspirerad av den nya podden och överraskar Thella och Kalle med ett Suomi-ääni-quiz, hur väl känner de båda igen ljud från Finland? Var med och tävla du också!Kalle Kinnunen & Sanna Laaksopopula@sverigesradio.se

I en tid av klimatomställning och ökat fokus på energisäkerhet finns stora förhoppningar på framställning och distribution av grön vätgas. Enligt IEA finns det i hela världen strax över 1 GW installerad elektrolysörkapacitet — alltså tekniken som med hjälp av el spjälkar vatten för att framställa vätgas. Men enligt Energimyndighetens vätgasstrategi är planen att bara Sverige ska gå mot en kapacitet på 5 GW till 2030 och 10 GW 2045, och där lejonparten av efterfrågan kommer från stål- och gruvföretagen i norra Sverige. Efter en doktorandutbildning på KTH och sedermera en rad olika roller i vätgasbranschen har Cecilia Wallmark, gäst i vårt 83:e avsnitt, hittat till epicentret av den svenska vätgassatsningen och till rollen som verksamhetsledare för Luleå Tekniska Universitets satsning CH2ESS. I första halvan av avsnittet får vi perspektiv på utvecklingen kring vätgas. Cecilia går igenom målen från bl.a. Energimyndighetens vätgasstrategi och vi resonerar kring utmaningarna att nå dit. Vi får även höra om hur elektrolysörer och bränsleceller (tekniken som gör om bl.a. vätgas till el) fungerar och Cecilia berättar om några av de tekniska framsteg som hon upplevt under sin karriär. I andra delen dyker vi ner i en förstudie om vätgasinfrastruktur runt Bottenviken som Cecilia och hennes kollegor har tagit fram. Cecilia berättar om vilken roll vätgasledningar och vätgaslager kan ha och om de tekniska utmaningar som respektive lösning medför.

Under hundratals år levde många svenskar säsongsvis vid Norrlandskusten för att fiska i Bottenviken. Fiskarkapellen var mötespunkten som skänkte trygghet och tröst och nu kartläggs deras kulturarv. För 400 år sedan började mellansvenska bönder resa till Norrlandskusten för att fiska. Ofta tog man med sig hela familjen och gårdens djur och tjänstefolk och var borta hela sommaren. Under det hårda livet bland Höga Kustens kobbar och skär var fiskekapellen ofta den enda trösten. Idag vittnar de om ett månghundraårigt kulturarv och nu har kapellen i Ångermanland och Medelpad undersökts. Vetenskapsradion Historia besöker Barsta kapell för att berätta fiskarkapellens spännande historia.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om svedjefinnarnas historia i Värmland hur länge bibehöll man sina finska traditioner och finska namn egentligen?Programledare är Tobias Svanelid.

Vad betyder Torneälvens natur för författarna Åsa Larsson och Mikael Niemi? Och vad betyder den för alla arter som lever i och runt den? På lördag sänder Naturmorgon från Torneälven, denna otyglade nationalälv som föds i Torne träsks djupa fjällvatten och tvärar österut mot finska gränsen som den sedan sällskapar med söderut till Bottenviken.På sin väg har den sedan lång tid format landskapet och skapat livsmöjligheter. Det har blivit bygd. Namnfloran säger något om hur många det är som tillmäter den betydelse. Duortnoseatnu på samiska, Tornionjoki på finska, Tornionväylä på meänkieli och Torneälven (eller Torne älv) på svenska.Historikern Curt Persson finns med oss för att berätta om hur älven är sammanflätad med områdets historia och natur. Han är själv bördig från Kurravaara, en av byarna längs älven. Om just Kurravaara klingar bekant kan det bero på att författaren Åsa Larsson (även hon med rötter i byn) har förlagt handlingen i flera av sina böcker dit. Hon är också med i sändningen för att berätta om hur älvens röst hörs i hennes böcker.Längre nedströms, i Pajala, lever en annan författare: Mikael Niemi. I veckans kråkvinkel berättar han om sin älv.Men älven är förstås inte en livgivare och inspirationskälla bara för författare och annat folk. En mängd andra arter som lever här är mer eller mindre hårt knutna till älven. Reporter Thomas Öberg och biologen Anders Lundkvist från Jukkasjärvi beger sig ut på det strömmande vattnet för att se vilka de stöter på. Bland torneälvsarterna finns förstås fiskar som lax, flodnejonöga och sik. Men också backsvalor, gröna flodtrollsländor och många andra. Ja vi får se vad vi stöter på när vi sänder från trakten av Jukkasjärvi, vid stranden av Torneälven.Programledare: Jenny Berntson Djurvall

Dags att ta Häcken på allvar? Minikrisen i Bajen! Intetsägande Peking! Djurgårns imponerande bredd! Giffarnas TOTALA haveri! Gnagets usla bänk och mycket, mycket annat!

När isarna varken bär eller brister tar vår fältreporter svävare till yttersta skärgården. Och i söder letar vi nio sorters sippor. Det kallas förfallstid, när isarna i Bottenviken varken bär eller brister. Men med hjälp av svävare ska fältreporter Thomas Öberg ta sig ända ut i Luleås yttre skärgård. När han och skärgårdsbon och biologen Jan-Axel Sundin kryper ur tältet på lördag morgon hoppas vi på gråsäl, vikaresäl, gäss, havsörnar och sjungande vårfåglar.Och apropå vår så räcker det inte med en ynka sippa för Ing-Marie Frösemo och Björn Johansson i Kalmar. De vill ha nio olika sorters blommande sippor på samma dag då är våren fullbordad. Reporter Lisa Henkow följde med på deras årliga sipp-safari i Östra Småland och fick se grönsippa och vitsippa i Nybrotrakten, blåsippa, gulsippa, svavelsippa, mosippa, fältsippa och backsippa i vacker blom på Öland. Får de också se den sällsynta tovsippan i utslaget skick, ja det är frågan.Vi tar också tag i lyssnarfrågor om pyttekryp som myllrar i varmbänken och märkliga benvita bollar på havsstranden.I veckans kråkvinkel har Mats Ottosson fått förtroendet att hålla ett tal till våren.Programledare: Jenny Berntson Djurvall

Ilo ja mielihyvä auttavat pääsemään tavoitteisiin. Nu har vi kommit till mållinjen i serien Coachen Aicha kohti onnistumista. Vi har undersökt ditt varför, identifierat blockeringar, övervunnit dem, vi har pratat om självvärdet, jobbat med den inre kritikern och motståndet i sluttampen. Nu är det dags att hitta lusten och glädjen som tar dig framåt. Gör lista på allt lustfullt du gillar att göra som kan hjälpa dig mot målet. Fundera också på varför du tycker det är kul. Kom ihåg att i strävan mot dina mål är det oerhört viktigt att fokusera på processen, vara i nuet och inte fastna i när, var och hur ska jag nå målet. När du är i nuet kan du påverka dina tankar och styra båten åt rätt riktning, säger livscoachen Aicha Gaye. Resan ska vara rolig, kom ihåg det.Musikern, konstnären och Florence Valentin-bandets frontman och sångare Love Antell gästar programmet Coachen Aicha kohti onnistumista och berättar hur den finlandssvenska och den sverigefinska kulturen påverkat honom och varför han blev både musiker och konstnär. Han berättar också om sin skapandeprocess och sina knep för att bryta idétorkan.Love Antell har under coronapandemin skapat en hel del som han håller på att slutföra. Snart kommer ut hans soloskiva samt ett nytt album med bandet Florence Valentin. Love Antell är också aktuell med projektet Bottenviken som är ett samarbete med musikerna Thella Johnsson och Mattias Björkas. Trion har tolkat och översatt finska låtar till svenska och ett gemensamt album släpps under 2022.Programledare är livscoachen Aicha Gaye. Ilo ja mielihyvä auttavat pääsemään tavoitteisiinSarjassa Coachen Aicha kohti onnistumista on edetty viimeiseen etappiin ennen maalilinjaa. Matka aloitettiin pohtimalla kysymystä miksi teet sitä mitä teet? Sen jälkeen on tunnistettu sisäiset esteet ja päästy niistä eroon, puhuttu itsetunnosta sekä sisäisestä kriitikosta. Aiheena ovat olleet myös vastoinkäymiset, joihin saattaa törmätä juuri ennen kuin on pääsemässä tavoitteisiinsa. Nyt on aika löytää ilo ja riemu, jotka vievät tavoitteet päämäärään.Muusikko, taiteilija sekä Florence Valentin -bändin nokkamies ja laulaja Love Antell on vieraana sarjan viimeisessä osassa. Hän kertoo, miten hänen suomenruotsalaiset ja ruotsinsuomalaiset juurensa ovat vaikuttaneet hänen luomistyöhönsä. Love Antell kertoo myös, miten hän pääsee työssään eteenpäin, kun prosessi alkaa surrata paikoillaan.Love Antell on koronapandemian aikana työstänyt omaa soololevyään kuin myös uutta albumia Florence Valentin -yhtyeensä kanssa. Molemmat teokset ovat loppusuoralla. Antell on myös ajankohtainen Bottenviken-projektin tiimoilta. Se on yhteistyö Thella Johnssonin ja Mattias Björkasin kanssa. Kolmikko on kääntänyt suomalaisia lauluja ruotsiksi ja tulkinnut kääntämiään kappaleita eri tilaisuuksissa. Yhteinen levy ilmestyy vuoden 2022 aikana.Coachen Aicha kohti onnistumista on kaksikielinen poddsarja motivaation ylläpitämisestä ja pelkojen voittamisesta. Ohjelman juontaja on elämänvalmentaja Aicha Gaye.Coachen Aicha kohti onnistumista är en tvåspråkig poddserie som produceras av Sveriges Radio Finska. Livscoachen Aicha Gaye möter spännande gäster med rötter i Finland och pratar om livets hinder och resan till ens mål. Varje avsnitt har ett eget tema och lyssnaren får ta del av Aicha's tre tips.Gäster i programserien: del 1: Jukka Korpi, dansare, koreograf, teaterchef del 2: Suvi Järvelin, printdesigner del 3: Mark Levengood, programledare, författare del 4: Angela Ahola, psykolog, författare del 5: Kirsi Vikman, manusförfattare del 6: Näääk, hip hop artist del 7: Love Antell, musiker, konstnärTuottaja, producent: Virpi Inkeri virpi.inkeri@sverigesradio.se

Vi spanar efter flyttfåglar på Pite Rönnskär och möter humlepälsbiet som inte längre är akut hotat. Och hur får man tag i ett svampställe? Programledare: Mats Ottosson. Nu lämnar de landet, flyttfåglarna. Ruschen mot sydligare breddgrader märks både i norr och i söder. Så även på Pite Rönnskär, ön i Bottenviken mellan Piteå och Skellefteå där havet tar vid ända till Finland. Här finns morgonens fältreporter Thomas Öberg tillsammans med fågelkännaren Lars Sandberg. De spanar upp i skyn och håller koll på om några flyttfåglar landar i rönnar och havtornsbuskar mellan fyren, kapellet och fiskeläget. Det lurviga humlepälsbiet hör till Sveriges mest ovanliga biarter - fram till helt nyligen fanns det bara i två byar på Österlen i Skåne. Men tack vare hårt arbete ser framtiden nu ljusare ut för humlepälsbina. Vi möter dem, och entomolog Björn Cederberg, vid en tegelvägg med gammaldags lerbruk där bina bygger sina bon. Långt vanligare än humlepälsbiet är bålgetingarna. Och många har mött de stora steklarna i sommar. Vi pratar med stekelexpert Niklas Johansson för att lära känna den här geting-giganten. Svamphösten har börjat bra. På sociala medier ser vi jättestora Karl Johan-svampar och spadvis med kantareller. Men hur bär man sig åt för att hitta svamp? Och hur tar man sig in i en svampcommunity där få vill avslöja sina svampställen? Vi pratar med svampkännarna Patrick Björck och Mirjam Haj Younes. Och i veckans kråkvinkel saknar Joacim Lindwall inte alls fikarummet på jobbet. Det finns ju fullt med trevliga maskar, gråsuggor, hoppstjärtar och andra arbetskompisar bara ett greptag bort - i komposten. Programledare är Mats Ottosson.

Vi sänder från Bottenviken och undersöker livet där. Vi hör också om laxdrömmar - både om att fånga storlaxen och få se laxarna vandra upp i Dalälven. Programledare är Karin Gyllenklev. På lördag dyker vi ner i den sötaste delen av Östersjön, nämligen Bottenviken. Men hjälp av båt, vattenkikare, räfsa och vadarbyxorna ska vår fältreporter Thomas Öberg och marinbiologen Linnea Bergdahl undersöka livet på botten. Där lever växter som knappast hör till allmänbildningen att kunna; vattenpest, knoppslinga, spädnate, borstnate, hårmöja och mattslinke till exempel. Hur mår Bottenvikens bottnar? Och är det höstfärger där nere? Vad gäller höstfärger så tar vi oss an två mysterier. Hur vet träden att det är höst och dags att byta färg? Och hur kommer det sig att gran och tall kan vara gröna året om? Stefan Jansson vid Umeå Universitet berättar senaste nytt om detta. Vad innebär regeringens budgetproposition för 2021 för naturen? Vi ringer upp Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket. Vi stöter också på en ny svamp i Sverige som inte passar så bra i svampkorgen och som man absolut inte vill ha som gräshoppa. Och så handlar det om att försöka rädda en älv. Innan kraftverksutbyggnaden var Dalälven en av de viktigaste lekområdena för vild östersjölax. Men nu kommer laxarna bara några kilometer in i älven innan de bokstavligen slår pannan i betongen. Vi får berättelsen om en mans kamp mot de stora bolagen och ekonomiska intressen, en slags Davids kamp mot Goliat. En som drömmer om att fånga vild storlax, åtminstone en gång i livet, är författaren Mikael Niemi. Han kåserar om sitt årliga försök, den här gången blir annorlunda.

Fältreportern strandar på en ö i Luleå skärgård. Monika Sunhede hjälper Mats Ottosson hitta varenda underbar liten spindel. Och så tar vi tempen på sval-känslorna. Programledare är Joacim Lindwall. Dokusåpan Robinson spelas under sensommaren in på Seskarö-Furö i Haparanda skärgård. Men Naturmorgons egen Robinson, Thomas Öberg, tänker vara först: redan nu strandar han på en egen ö i Bottenviken. Hur öde är den egentligen? Vilka levande varelser stöter han på? Och ska han hitta något att äta? Vi följer honom från vattenbrynet över myrlejonens sanddyner upp genom torra hedar till den knotiga tallskogen. Och så blir det spindelupptäcktsfärd. Vi får följa med Mats Ottosson i hans sökande efter varenda underbar liten art kring en stuga i Östergötland. Den här gången får han hjälp av spindelkännaren Monika Sunhede från Motala, som har ett särskilt gott öga till hoppspindlarna, som har spindelvärldens mesta gosedjursuppsyn. Svalorna får också lite extra uppmärksamhet. Hjalmar Dahm har besökt en by i Baskien där ladusvalans ankomst inväntas med stor förväntan varje vår. Hur heta är sval-känslorna där  och här hemma? Programledare är Joacim Lindwall.

Ångermanland är en historisk provins i norra Sverige. Det gränsar till Lappland, Västerbotten, Bottenviken, Medelpad och Jämtland. Härifrån har vi hört många berättelser med både ufoupplevelser och anda mystiska och mytologiska händelser. Att det bor en jättekvinna inne in Tåsjöberget kanske inte så många längre känner till. Kanske är det hon som ursprunget till några av de händelser som vi dag kallar för ufo. Men har det gjorts ufoobservationer och gör det så kanske fortfarande i Ångermanland? Ja, det kan ni vara säkra på. Johan Gustavsson och Tobias Lindgren har skummat lite på ytan till UFO-Sveriges massiva rapportarkiv och vaskat fram några intressanta händelser till ett nytt avsnitt av UFO-Sveriges Radio - Denna gång alltså om Ångermanland. Har just du någon koppling till detta vackra landskap tveka då inte att höra av dig till UFO-Sverige och dela med dig av dina ufoupplevelser, eller om du bara sett spåren av jättekvinnan från Tåsjöberget.

Åtta timmars direktsändning om och med fågelsång från norr till söder. Våra reportrar finns på plats från Luleå till Skanör. Programmet leds av Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson i Osaby i Småland. Följ med på en magisk natt genom Sverige när vi direktsänder från norr till söder och upplever storspovarna, gärdsmygarna, orrarna, rödhakarna, skärfläckorna och alla de andra sjunga in våren. Fågelsångsnatten sänds i P1 söndag 3 maj med start vid midnatt. Fågelsångsnatten hade planerat att samarbeta med den internationella radiosändningen Dawn Chorus, men efter att den ställts in på grund av pandemin blir det nu ännu mer plats för fågelsång från den svenska naturen. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall kommer att inleda från Osaby utanför Växjö, men det är inte där fågelsången hörs först. Under hela natten återkommer sändningen regelbundet till reportrar och fågelexperter som finns på plats runt om i landet och fler och fler röster tillkommer i den direktsända fågelkören. Det blir också djupdykningar i Naturmorgons arkiv och i programmets populära fågelsångskola. Småland är navet Nattens nav blir Osaby strax söder om Växjö. Här, i en småländsk ekhage med lövskogen på ena sidan och sjön på den andra, håller våra närmsta och kanske allra käraste vårfåglar konsert koltrast, taltrast, bofink, rödhake, gärdsmyg och de sångare som nyss anlänt från sydligare breddgrader. Här finns programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall tillsammans med fågelexperten och ekologiprofessorn Susanne Åkesson. Norrbotten Thomas Öberg möter vårfåglarna som följer Östersjöns kust norrut mot Bottenviken. Flock efter flock viker av inåt landet längs älvar och åar. Ett sådant ställe är Ersnäs strax söder om Luleå, där Alån rinner ut i Bottenviken. Det blir en naturlig väntsal för sångsvanar, gäss, tranor, storspovar och alla andra i fågelkören. På plats i Ersnäs finns också de båda fågelskådarna Lena Bondestad och Lars Sandberg. Dalarna Maud Granberg finns på en myr i barrskogen i Dalarna, i Kägelbergets naturresevat, för att följa ett orrspel tillsammans med fågelskådarna Staffan Müller och Gigi Sahlstrand. Västergötland Lena Näslund har stämt träff vid Hornborgasjön med Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige, och Kent-Ove Hvass från Skövde fågelklubb. Hornborgasjön är inte bara tranor utan här hör vi också tofsvipor, enkelbeckasiner, sävsångare, rödbenor, och sånglärkor som spelar högt över fälten. Skåne Erik Kohlström finns i Skanör där den gröna Landgrens holme är vitprickig av fåglar. Skärfläckor och skrattmåsar lägger ägg, medan strandskator och tofsvipor redan ruvar. Flera arter tärnor börjar anlända från Afrika. Dokumentärfilmaren Mikael Kristersson, känd för filmer som Ljusår och Pica pica, är ciceron bland fåglarna. Öland, Irland, Kina och mer! Under morgonen kommer vi också anropa Anders Börjeson, mångårig tidigare programledare på Naturmorgon, på Ölands södra udde i fågelsången där. Från Irland medverkar Derek Mooney från Irlands radio RTÉ. Det är han som är ansvarig för Dawn chorus, den internationella fågelsändningen som inspirerat till Fågelsångsnatten men är inställd i år. Dessutom medverkar flera av Sveriges Radios korrespondenter, från Kina, Washington, Berlin och Paris, för att ge oss prov på hur fåglarna sjunger hos dem. Vi hoppas också få kontakt med All India Radio som gör en åtta timmar lång sändning av lyssnarnas inskickade fågelsång nu när Dawn chorus är inställt. Och även våra egna lyssnares inspelade fågelsång kommer att höras i Fågelsångsnatten. Sändningstid Fågelsångsnatten direktsänds i P1 och i Sveriges Radio Play söndag 3 maj kl. 00.02- 07.55. Efter sändningen finns hela natten tillgänglig som podd. Plugga fågelsång? Här kan du höra Mats Ottossons samtliga 21 fågelsånglektioner. Och här kan du testa sen hur många arter du har koll på - i vårt fågelsångsquiz.

Åtta timmars direktsändning om och med fågelsång från norr till söder. Våra reportrar finns på plats från Luleå till Skanör. Programmet leds av Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson i Osaby i Småland. Följ med på en magisk natt genom Sverige när vi direktsänder från norr till söder och upplever storspovarna, gärdsmygarna, orrarna, rödhakarna, skärfläckorna och alla de andra sjunga in våren. Fågelsångsnatten sänds i P1 söndag 3 maj med start vid midnatt. Fågelsångsnatten hade planerat att samarbeta med den internationella radiosändningen Dawn Chorus, men efter att den ställts in på grund av pandemin blir det nu ännu mer plats för fågelsång från den svenska naturen. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall kommer att inleda från Osaby utanför Växjö, men det är inte där fågelsången hörs först. Under hela natten återkommer sändningen regelbundet till reportrar och fågelexperter som finns på plats runt om i landet och fler och fler röster tillkommer i den direktsända fågelkören. Det blir också djupdykningar i Naturmorgons arkiv och i programmets populära fågelsångskola. Småland är navet Nattens nav blir Osaby strax söder om Växjö. Här, i en småländsk ekhage med lövskogen på ena sidan och sjön på den andra, håller våra närmsta och kanske allra käraste vårfåglar konsert koltrast, taltrast, bofink, rödhake, gärdsmyg och de sångare som nyss anlänt från sydligare breddgrader. Här finns programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall tillsammans med fågelexperten och ekologiprofessorn Susanne Åkesson. Norrbotten Thomas Öberg möter vårfåglarna som följer Östersjöns kust norrut mot Bottenviken. Flock efter flock viker av inåt landet längs älvar och åar. Ett sådant ställe är Ersnäs strax söder om Luleå, där Alån rinner ut i Bottenviken. Det blir en naturlig väntsal för sångsvanar, gäss, tranor, storspovar och alla andra i fågelkören. På plats i Ersnäs finns också de båda fågelskådarna Lena Bondestad och Lars Sandberg. Dalarna Maud Granberg finns på en myr i barrskogen i Dalarna, i Kägelbergets naturresevat, för att följa ett orrspel tillsammans med fågelskådarna Staffan Müller och Gigi Sahlstrand. Västergötland Lena Näslund har stämt träff vid Hornborgasjön med Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige, och Kent-Ove Hvass från Skövde fågelklubb. Hornborgasjön är inte bara tranor utan här hör vi också tofsvipor, enkelbeckasiner, sävsångare, rödbenor, och sånglärkor som spelar högt över fälten. Skåne Erik Kohlström finns i Skanör där den gröna Landgrens holme är vitprickig av fåglar. Skärfläckor och skrattmåsar lägger ägg, medan strandskator och tofsvipor redan ruvar. Flera arter tärnor börjar anlända från Afrika. Dokumentärfilmaren Mikael Kristersson, känd för filmer som Ljusår och Pica pica, är ciceron bland fåglarna. Öland, Irland, Kina och mer! Under morgonen kommer vi också anropa Anders Börjeson, mångårig tidigare programledare på Naturmorgon, på Ölands södra udde i fågelsången där. Vi ringer upp Naturum Kullaberg där Kullabergbygdens ornitologiska förening hakar på och har en egen fågelsångsnatt. Från Irland medverkar Derek Mooney från Irlands radio RTÉ. Det är han som är ansvarig för Dawn chorus, den internationella fågelsändningen som inspirerat till Fågelsångsnatten men är inställd i år. Dessutom medverkar flera av Sveriges Radios korrespondenter, från Kina, Washington, Berlin och Paris, för att ge oss prov på hur fåglarna sjunger hos dem. Vi hoppas också få kontakt med All India Radio som gör en åtta timmar lång sändning av lyssnarnas inskickade fågelsång nu när Dawn chorus är inställt. Och även våra egna lyssnares inspelade fågelsång kommer att höras i Fågelsångsnatten. Sändningstid  Fågelsångsnatten direktsänds i P1 och i Sveriges Radio Play söndag 3 maj kl. 00.02- 07.55. Efter sändningen finns hela natten tillgänglig som podd. Plugga fågelsång inför sändningen? Här kan du höra Mats Ottossons samtliga 21 fågelsånglektioner. Och här kan du testa sen hur många arter du har koll på - i vårt fågelsångsquiz.

Åtta timmars direktsändning om och med fågelsång från norr till söder. Våra reportrar finns på plats från Luleå till Skanör. Programmet leds av Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson i Osaby i Småland. Följ med på en magisk natt genom Sverige när vi direktsänder från norr till söder och upplever storspovarna, gärdsmygarna, orrarna, rödhakarna, skärfläckorna och alla de andra sjunga in våren. Fågelsångsnatten sänds i P1 söndag 3 maj med start vid midnatt. Fågelsångsnatten hade planerat att samarbeta med den internationella radiosändningen Dawn Chorus, men efter att den ställts in på grund av pandemin blir det nu ännu mer plats för fågelsång från den svenska naturen. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall kommer att inleda från Osaby utanför Växjö, men det är inte där fågelsången hörs först. Under hela natten återkommer sändningen regelbundet till reportrar och fågelexperter som finns på plats runt om i landet och fler och fler röster tillkommer i den direktsända fågelkören. Det blir också djupdykningar i Naturmorgons arkiv och i programmets populära fågelsångskola. Småland är navet Nattens nav blir Osaby strax söder om Växjö. Här, i en småländsk ekhage med lövskogen på ena sidan och sjön på den andra, håller våra närmsta och kanske allra käraste vårfåglar konsert koltrast, taltrast, bofink, rödhake, gärdsmyg och de sångare som nyss anlänt från sydligare breddgrader. Här finns programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall tillsammans med fågelexperten och ekologiprofessorn Susanne Åkesson. Norrbotten Thomas Öberg möter vårfåglarna som följer Östersjöns kust norrut mot Bottenviken. Flock efter flock viker av inåt landet längs älvar och åar. Ett sådant ställe är Ersnäs strax söder om Luleå, där Alån rinner ut i Bottenviken. Det blir en naturlig väntsal för sångsvanar, gäss, tranor, storspovar och alla andra i fågelkören. På plats i Ersnäs finns också de båda fågelskådarna Lena Bondestad och Lars Sandberg. Dalarna Maud Granberg finns på en myr i barrskogen i Dalarna, i Kägelbergets naturresevat, för att följa ett orrspel tillsammans med fågelskådarna Staffan Müller och Gigi Sahlstrand. Västergötland Lena Näslund har stämt träff vid Hornborgasjön med Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige, och Kent-Ove Hvass från Skövde fågelklubb. Hornborgasjön är inte bara tranor utan här hör vi också tofsvipor, enkelbeckasiner, sävsångare, rödbenor, och sånglärkor som spelar högt över fälten. Skåne Erik Kohlström finns i Skanör där den gröna Landgrens holme är vitprickig av fåglar. Skärfläckor och skrattmåsar lägger ägg, medan strandskator och tofsvipor redan ruvar. Flera arter tärnor börjar anlända från Afrika. Dokumentärfilmaren Mikael Kristersson, känd för filmer som Ljusår och Pica pica, är ciceron bland fåglarna. Öland, Irland, Kina och mer! Under morgonen kommer vi också anropa Anders Börjeson, mångårig tidigare programledare på Naturmorgon, på Ölands södra udde i fågelsången där. Från Irland medverkar Derek Mooney från Irlands radio RTÉ. Det är han som är ansvarig för Dawn chorus, den internationella fågelsändningen som inspirerat till Fågelsångsnatten men är inställd i år. Dessutom medverkar flera av Sveriges Radios korrespondenter, från Kina, Washington, Berlin och Paris, för att ge oss prov på hur fåglarna sjunger hos dem. Vi hoppas också få kontakt med All India Radio som gör en åtta timmar lång sändning av lyssnarnas inskickade fågelsång nu när Dawn chorus är inställt. Och även våra egna lyssnares inspelade fågelsång kommer att höras i Fågelsångsnatten. Sändningstid Fågelsångsnatten direktsänds i P1 och i Sveriges Radio Play söndag 3 maj kl. 00.02- 07.55. Efter sändningen finns hela natten tillgänglig som podd. Plugga fågelsång? Här kan du höra Mats Ottossons samtliga 21 fågelsånglektioner. Och här kan du testa sen hur många arter du har koll på - i vårt fågelsångsquiz.

Åtta timmars direktsändning om och med fågelsång från norr till söder. Våra reportrar finns på plats från Luleå till Skanör. Programmet leds av Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson i Osaby i Småland. Följ med på en magisk natt genom Sverige när vi direktsänder från norr till söder och upplever storspovarna, gärdsmygarna, orrarna, rödhakarna, skärfläckorna och alla de andra sjunga in våren. Fågelsångsnatten sänds i P1 söndag 3 maj med start vid midnatt. Fågelsångsnatten hade planerat att samarbeta med den internationella radiosändningen Dawn Chorus, men efter att den ställts in på grund av pandemin blir det nu ännu mer plats för fågelsång från den svenska naturen. Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall kommer att inleda från Osaby utanför Växjö, men det är inte där fågelsången hörs först. Under hela natten återkommer sändningen regelbundet till reportrar och fågelexperter som finns på plats runt om i landet och fler och fler röster tillkommer i den direktsända fågelkören. Det blir också djupdykningar i Naturmorgons arkiv och i programmets populära fågelsångskola. Småland är navet Nattens nav blir Osaby strax söder om Växjö. Här, i en småländsk ekhage med lövskogen på ena sidan och sjön på den andra, håller våra närmsta och kanske allra käraste vårfåglar konsert koltrast, taltrast, bofink, rödhake, gärdsmyg och de sångare som nyss anlänt från sydligare breddgrader. Här finns programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall tillsammans med fågelexperten och ekologiprofessorn Susanne Åkesson. Norrbotten Thomas Öberg möter vårfåglarna som följer Östersjöns kust norrut mot Bottenviken. Flock efter flock viker av inåt landet längs älvar och åar. Ett sådant ställe är Ersnäs strax söder om Luleå, där Alån rinner ut i Bottenviken. Det blir en naturlig väntsal för sångsvanar, gäss, tranor, storspovar och alla andra i fågelkören. På plats i Ersnäs finns också de båda fågelskådarna Lena Bondestad och Lars Sandberg. Dalarna Maud Granberg finns på en myr i barrskogen i Dalarna, i Kägelbergets naturresevat, för att följa ett orrspel tillsammans med fågelskådarna Staffan Müller och Gigi Sahlstrand. Västergötland Lena Näslund har stämt träff vid Hornborgasjön med Lotta Berg, ordförande för Birdlife Sverige, och Kent-Ove Hvass från Skövde fågelklubb. Hornborgasjön är inte bara tranor utan här hör vi också tofsvipor, enkelbeckasiner, sävsångare, rödbenor, och sånglärkor som spelar högt över fälten. Skåne Erik Kohlström finns i Skanör där den gröna Landgrens holme är vitprickig av fåglar. Skärfläckor och skrattmåsar lägger ägg, medan strandskator och tofsvipor redan ruvar. Flera arter tärnor börjar anlända från Afrika. Dokumentärfilmaren Mikael Kristersson, känd för filmer som Ljusår och Pica pica, är ciceron bland fåglarna. Öland, Irland, Kina och mer! Under morgonen kommer vi också anropa Anders Börjeson, mångårig tidigare programledare på Naturmorgon, på Ölands södra udde i fågelsången där. Vi ringer upp Naturum Kullaberg där Kullabergbygdens ornitologiska förening hakar på och har en egen fågelsångsnatt. Från Irland medverkar Derek Mooney från Irlands radio RTÉ. Det är han som är ansvarig för Dawn chorus, den internationella fågelsändningen som inspirerat till Fågelsångsnatten men är inställd i år. Dessutom medverkar flera av Sveriges Radios korrespondenter, från Kina, Washington, Berlin och Paris, för att ge oss prov på hur fåglarna sjunger hos dem. Vi hoppas också få kontakt med All India Radio som gör en åtta timmar lång sändning av lyssnarnas inskickade fågelsång nu när Dawn chorus är inställt. Och även våra egna lyssnares inspelade fågelsång kommer att höras i Fågelsångsnatten. Sändningstid  Fågelsångsnatten direktsänds i P1 och i Sveriges Radio Play söndag 3 maj kl. 00.02- 07.55. Efter sändningen finns hela natten tillgänglig som podd. Plugga fågelsång inför sändningen? Här kan du höra Mats Ottossons samtliga 21 fågelsånglektioner. Och här kan du testa sen hur många arter du har koll på - i vårt fågelsångsquiz.

Harren förknippas oftast med norrländska bäckar och älvar. Men den finns i Bottenviken också och där leker den ute i havet. Var och hur och när - det vill fiskebiologerna i Norrbotten ta reda på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi följde med Andreas Broman och Dan Blomkvist ut för att håva harr-rom. Reporter: Thomas Öberg. I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Harren förknippas oftast med norrländska bäckar och älvar. Men den finns i Bottenviken också och där leker den ute i havet. Var och hur och när - det vill fiskebiologerna i Norrbotten ta reda på. Vi följde med Andreas Broman och Dan Blomkvist ut för att håva harr-rom. Reporter: Thomas Öberg. I podden Naturreportaget har vi samlat några av Naturmorgons bästa reportage. Ämnena varierar - från fåglar till granbarkborrar - men kärleken till naturen finns med i varje avsnitt.

Artisten Lisa Miskovsky är tillbaka! I samtal med Carl-Magnus Eriksson, Maja Wallanger och Erik Jensen berättar hon bl.a. om nya skivan Bottenviken, julshowen Fjällrock, snowboardkarriären, Umeå kontra Stockholm, samarbetet med Backstreet Boys – samt kärleken till finsk kaffeost! Fotograf: Andreas Nilsson

Artisten Lisa Miskovsky är tillbaka! I samtal med Carl-Magnus Eriksson, Maja Wallanger och Erik Jensen berättar hon bl.a. om nya skivan Bottenviken, julshowen Fjällrock, snowboardkarriären, Umeå kontra Stockholm, samarbetet med Backstreet Boys – samt kärleken till finsk kaffeost! Fotograf: Andreas Nilsson

Vi sänder från kungsängsliljornas Uppsala och vi letar efter kustharrens rom i Bottenviken. Reder ut hur sävsångare och rörsångare sjunger och besöker Kvilleken. Programledare Jenny Berntson Djurvall. Lördagens huvudperson är klockformad, karminröd och rutmönstrad. Vi pratar kungsängslilja - Upplands landskapsblomma. Vår fältreporter Lena Näslund sänder från det mest klassiska kungsängsliljestället i Sverige - Kungsängen i Uppsala, där blommorna upptäcktes första gången 1742. De här historiska fodermarkerna var ett viktigt mål på Carl von Linnés Danmarksvandring. Vi möter Anja Rautenberg som jobbar med Linnés historiska landskap och botanisten Sebastian Sundberg som också tar oss med längs Fyrisån. Redan som tioåring cyklade han hit, då mest för att titta på fåglar. Har vi tur hittar han den gnistrande kungsfiskaren. Och så drar reporter Thomas Öberg på sig vadarbyxorna och beger sig tillsammans med två fiskebiologer till en av de yttersta öarna i Luleå skärgård. Uppdraget är att ta reda på var och hur harren leker i havet. Svårt att skilja på rörsångare och sävsångare? En ny fågelsånglektion kastar ljus över de raspiga rösterna i vassen. Naturen är lätt att älska, men i trädgårdslandet kan relationen till växtligheten bli allt mer komplicerad. Mats Ottosson förhandlar med ogräsen i veckans kråkvinkel. Och så besöker vi Sveriges kanske äldsta ek, Kvilleken, vars gener ser ut att kunna leva vidare in i framtiden. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

En liten ö i Bottenviken blir våren 1917 ockuperad av militärmakt efter att öns arbetare brutit mot brödransoneringen See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sveriges polarforskningsfartyg, statsisbrytaren Oden, fyller 30. Fartyget har tagit forskare till platser både i Arktis och Antarktis som knappast någon annan båt kan ta sig till. Oden, byggd 1988 på Arendalsvarvet i Göteborg och tagen i drift 1989, används på vintrarna till isbrytning i Bottenviken och på sommaren till expeditioner i Arktis. Hela nio gånger har Oden varit vid Nordpolen. Forskare från en rad discipliner och en rad olika länder har under årens lopp deltagit i Odenexpeditioner, under vilka det gjorts många betydelsefulla upptäckter. I programmet hör vi både forskare och skeppare från dagens Oden samt Anders Backman som var projektledare när Oden byggdes och även isbrytarens förste befälhavare. Programledare: Mats Carlsson Lénart Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

År 2018 är här och självklart är Fartygspodden med ombord! Vi inleder året med avsnitt tolv där vi bland annat går igenom alla nybyggda kryssningsfartyg som levererats under 2017. Dessutom tar vi en titt på alla som kommer att levereras under 2018! Men allt är inte kryssningsfartyg. Det är vinter och en lång isbrytarsäsong har just dragit igång på Bottenviken. Vi tog ett snack med Linda Svensson som är styrman på isbrytaren Atle om hur den någon speciella vardagen ser ut med en intensiv säsong när sjön är vit och en säsong vid kaj när böljorna är blå. Dessutom innebär januari och februari att många färjor besöker varven, vilket bäddar för spännande rockader i färjetrafiken. Vi berättar bland annat om nya Stena Danica som fått ett rejält ansiktslyft i aktern samt om TT-Lines Peter Pan som hux flux blivit 30 meter längre! Välkomna ombord! /Patrik och Christopher

Tobias Svanelid reser till Seskarö i Bottenviken för att höra om hungerkravallerna 1917, då sågverksarbetarna krävde bröd men möttes av militärer. För hundra år sedan krävde sågverksarbetarna på Seskarö i Bottenviken bröd mot svälten. Istället möttes de av kanonbåt och militärer. Tänk att man sköt på svältande arbetare för hundra år sedan, det kan jag bara inte förstå, menar Maud Videhult vid Seskarö hembygdsförening. Tobias Svanelid reser till Seskarö för att höra om hungerkravallerna och dagarna 1917 då slaget stod om folkrepubliken i Bottenviken. Dessutom svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om vem som bar skulden till att Polen delades upp på 1700-talet.

Vi tar tag i framtiden, och blickar samtidigt bakåt i tiden. Denna veckan är Lo Dagerman här och spanar tillbaka i historien, och Mikael Berglund - med en framtidskikare i hand. Mikael Berglunds nya bok "Smekmånader", utspelar sig i ett kargt landskap, långt norrut där land och hav är lika mäktiga. En hög betongmur har rests i Bottenviken, och hindrar all mänsklig framfart mellan Sverige och Finland. Maija och Viktor är ett nygift par, ingen av dem vet riktigt hur eller varför de gift sig, men när boken börjar har de skickats till en ö i Bottenviken, med ett uppdrag: bevaka gränsen. På lördag är Mikael Berglund här, och berättar varför hans roman egentligen är en tomatsoppa utan kryddor. Och så kommer Lo Dagerman hit, som tillsammans med den amerikanska författaren Nancy Pick skrivit boken "Skuggorna vi bär på." Boken är en undersökande berättelse i det förflutna. År 1947 gav Stig Dagerman ut en pjäs som hette "Skuggan av Mart", baserad på Etta Federn, en kvinna han mött i Paris. Ett brutalt drama med en hemsk modersgestalt. Ungefär 60 år senare kontaktas Stigs dotter, Lo Dagerman av Nancy Pick. En släkting till Etta Federn. Tillsammans ger de sig ut på en resa, för att försöka nära sig det förflutna. Lundströms Bokradio har en egen spotify-lista med alla låtar som varit med i programmet! Klicka HÄR för att komma till den.

I över 100 år har scouter världen över lärt sig överleva i naturen, vara ute på äventyr och hur man är en bra kompis. Vi följer med på scoutläger och bygger risflottar och katapulter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sunderbyn utanför Luleå träffar vi scoutledaren Carin Sjölin som varit engagerad i scouterna i 40 år. Vi möter också de unga scouterna Erik Lundqvist, bröderna Daniel och Elias Alm, Hedda Nooij, Ellinor Gånvall och Nelly Vestman. De berättar om varför de sover så bra utomhus och hur det är att vara scout när klassen har friluftsdag.Scouterna grundades för över hundra år sedan, 1907 av engelsmannen Robert Baden-Powell, som var general i brittiska armén. Han oroade sig över dåtidens pojkars andliga och fysiska svaghet och han ville ge dem en meningsfull fritid, men också göra dem redo för strid. Med tiden blev det här en världsomspännande friluftsrörelse som lever än idag.Medlemsantalet i Sverige har stadigt sjunkit sen 70- och 80-talet. Men det har vänt nu.2014 var första gången på 30 år som scouterna i Sverige ökade sitt medlemsantal - och ökningen fortsatte även 2015. Och ni som hängt med sedan förra säsongen kommer kanske ihåg Ulrika Lindroth som hade planerat att åka skidor Vita bandet, alltså skida hela Svenska fjällkedjan från Grövelsjön till Treriksröset. Hon skulle också vandra gröna bandet, samma sträcka som hon skidade. Och så skulle hon paddla Bottenviken runt - allt under samma år. Jag träffar henne hemma i Göteborg en varm sommardag mittemellan äventyren och hon berättar att det inte riktigt gick som hon tänkt sig. Livet kom emellan. Programledare: Linnea Luttu.

Om de bortglömda planerna på att flodvända flera av norrlandsälvarna, få dem att rinna västerut i stället för österut och skapa ett väldigt Niagarafall rakt ner i Atlanten. Det var en tid då allt var möjligt. Den tunga industrin skrek efter elenergi och arbetskraft. Och när de väldiga älvdalarna längst uppe i norr tömdes på både vattenkraft och folk, vad fanns då kvar att värna om. Så föddes de stora flodvändningsprojekten. Planerna på att vända på Torne- och Kalix älvar, få dem att rinna västerut till Riksgränsen, istället för österut till Bottenviken, och därmed störta 350 meter rakt ner i Atlanten. - En härlig tid, berättar de som var med vid Statens Vattenfallsverk. Det var rent sibiriska ambitioner i Sverige på den tiden, berättar professor Evert Vedung.Av Christer Larsson.Det andra programmet av tre om Rekordåren i Sverige: 1960-talet årtiondet då allt verkade möjligt.De två andra programmen i serien är Drömmen om en svensk atombomb och Skogsdrömmar.

Är myror bra att äta om man blir lite hungrig i skogen? Och vad är det med elden egentligen? Andra programmet av Ute med P1 handlar om bushcraft självförsörjande uteliv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det engelska uttrycket bushcraft har blivit ett samlingsord för vildmarkskunskaper. Det används på flera håll i världen, i bland annat USA, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika. Och det var i Australien man började använda begreppet. På senare år har det blivit populärt även här i Sverige.Johan Forsberg anordnar kurser i de här kunskaperna, att göra upp eld, hur man hanterar en kniv, hur man kan tillverka utrustning av naturliga material. I Strängsered utanför Ulricehamn har han hållit på med det här i över 10 år.- Det finns så många förgreningar i det. Vissa gillar växter, andra gillar hantverket och en del gillar att färdas i naturen. Det finns hur mycket som helst. Men det är ett enkelt och naturnära friluftsliv, säger Johan Forsberg.Thor Banke har under senare år upptäckt charmen med bushcraft, och blev i början av februari vald till ordförande när den ideella föreningen Bushcraft Sverige skapades.I Ute med P1 följer vi med i skogen för att se mer än bara träd, och vi hittar bland annat tallbarr som vi kokar te av, och fnöskticka som kan användas för att göra upp eld med istället för näver.Vi hör också hur Ulrika Lindroths tankar går inför hennes stora äventyr: att vandra Gröna bandet, skida Vita bandet och paddla Bottenviken runt – allt det här ska hon göra under 2016.Programledare: Linnea Luttu.

Varför lät språket i radio annorlunda förr? Sveriges Radios första språkvårdare Åke Jonsson förklarar på vilket sätt radiospråket har förändrats de senaste 90 åren. Reporter Beatrice Dalghi. Alla veckans språkfrågorVad betyder ordet "botten" i ord som Västerbotten, Norrbotten, Bottenviken och Bottenhavet?Varför säger man att man kan hamna på efterkälken?Varför är "vänsterord" negativa, och "högerord" positiva i flera olika språk?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Det har blåst upp till storm i den svenska åkeribranschen. En friande dom mot en makedonsk chaufför har fått svenska lastbilschaufförer att stanna i protest. Kaliber nyhetsdokumentär om lastbilskonflikten. I ett halvår har nu de svenska chaufförer stannat i protest på de svenska vägarna och i dagens Kaliber ska vi titta närmare på vad som egentligen hände. Men vi börjar på en kaj på Söder i Stockholm. Framför oss ser vi här i ruskvädret, en hel del lastbilar utav olika storlekar och modeller, en hel del dragbilar som hänger på en påhängsvagn så att det blir ett ekipage som kan frakta gods. Det är polacker, rumäner, finländare och vi ser bilar från Ryssland, Bulgarien. Stor variation på vad bilarna kommer ifrån men inte så många svenska. Titta här står en RO, rumän alltså Lite längre bort står ett gäng lastbilschaufförer och pratar.Börje Gustafsson, jag kommer från Finland, Borgå.Nu står vi i en av Stockholms hamnar. Vi frågar Börje Gustafsson, vad har han har för uppdrag idagJag har levererat båtar till båtmässan, väntar på att åka tillbaka till Finland, båten går ikväll. Det har ändrats, nu har det kommit utländska, det var bättre förr. Mer lönsamhet.Nu står vi på en plats där det är mycket lastbilar och trafik som går ut och in i landet. Och även trailers som kommer från Finland, har du märkt någon förändring på vilka fordon som kommer och hämtar?Tidigare var det bara svenskar som körde lössläp, men nu är det bara utländska bilar. Man vet inte under vilka förhållanden och hur lagligt det är, säger Börje Gustafsson.I Kaliber idag ska vi titta närmare på en händelse som tände brasan som redan glödde i den svenska lastbilbranschen och fick chaufförer att stanna i protest.En historisk tillbakablickSedan Sverige gick med i EU 1995 är vi en del av den fria rörligheten, målet med transporterna inom EU är att skapa ett gemensamt transportområde med likvärdiga konkurrensvillkor, men många i åkeribranschen tycker att det blivit tvärtom och efterlyser lika villkor.En stridsfråga är huruvida de så kallade cabotagereglerna missbrukas av utländska företag eller inte.Vad är då cabotage? En lastbil från ett annat EU-land som har lossat gods i Sverige får inom en vecka köra tre vanliga inrikeskörningar i Sverige. Detta är regler som EU har bestämt. Utländska lastbilar kan också köra så kallade kombinerade transporter, då man blandar transporter  på väg, sjö och järnväg. Även detta är reglerat av EU. De här reglerna skapar osäkerhet och konflikter i branschen.Vi tar oss tillbaka till oktober 2013. P4 Göteborg rapporter från demonstrationer i centrala Göteborg, 400 transportarbetare protesterar  mot osund konkurrens och lönedumpning. Det lät bland annat så här:Varför är du här idag?För att jag vill visa att jag värnar för mitt och våra jobb. Alla utlänningar får jättegärna komma hit. Men då ska de jobba på våra villkor.Vi vill få en tydligare bild av varför man protesterar. Så vi åker till Jönköping och träffar Johan Kullgren, åkeriägare i Jönköping. Vi är på väg till ett industriområde i Jönköping där Johan och hans kollegor ska stanna i protest kl 12. Vi frågar hur det går med firman?Inte dåligt, men inte så bra som man tycker att det borde. Priserna är så pressade, knappt någon vinst längre, svarar Johan KullgrenHur är det i branschen?Vad ska man säga, den är väldigt snedvriden, fruktansvärd konkurens, många företag från andra länder kommer hit och kör fruktansvärt billigt. Ingen sund konkurrens nånstans, gör att priserna pressas, väldigt många körningar idag kan vi inte köra. Du hade gått minus hela tiden, säger ju sig självt, det går inte, säger Kullgren.Hur vet du att priserna är så pressade?Ja men det vet man ju själv när man lägger anbud på körningar, man hör vad dom får för priser, hört från speditörer i stan. Rätt som det är kommer det en polsk, rumänsk eller bulgarisk dragbil istället på dom trailarna som någon annan körde innan. Då är det inte så svårt att lista ut hur det har gått till, säger KullgrenPå en Facebook-grupp på nätet hittade Johan Kullgren flera kollegor som var upprörda och irriterade över en dom i Sundsvalls tingsrätt. Tillsammans startade de gruppen Här Stannar Sverige och bestämde sig för att protestera mot domen genom att stanna sina lastbilar en kvart vid vägkanten klockan tolv på dagen och vid midnatt. Johan Kullgren berättar:Tingsrättsdomen i Sundsvall var det som fick bägaren att rinna över. Det som fick oss att stanna är situationen är som den är, vi har ingen sund konkurrans alls och det är ett stort problem. . Många som håller på med olagligheter och vi är en bransch som blöder rent ut sagt, ganska kraftigt, många stora åkerier som går i konkurs, det ska inte behöva vara så. Det är ett stort problem som det måste bli någon ordning på.Idag har gruppen drygt 15 000 medlemmar och debattvågorna går ibland höga inne på deras Facebook-sida. Det läggs ut bilder på svenska chaufförer som har stannat vid vägkanten i protest men även bilder på utländska lastbilar som kört i diket, stundtals svämmar känslorna över. Debatten kan bli hätsk, de som administrerar gruppen får ibland be medlemmarna att hålla god ton för att  diskussionerna inte ska urarta.Händelsen som startade uppropet7 oktober förra året. Platsen är E4 mellan Sundsvall och Hudiksvall och klockan är tre på eftermiddagenPolisen är tipsade om att en lastbil har lämnat hamnen i Sundsvall och att föraren kör utan giltigt körkort. En mc-polis skickas ut och vinkar in lastbilen på kontrollplatsen vid Armsjön.Polisen stoppar  den vita volvolastbilen och den körs av en chaufför från Makedonien. Volvon är svenskregistrerarad och föraren jobbar för ett åkeri i Norrköping.Chaufförens pass, id-kort och körkort  kontrolleras och chauffören grips eftersom man misstänker att dokumenten är falska. Chauffören är helt oförstående till gripandet.Senare samma dag, vid tjugo i sex på eftermiddagen. På polisstationen i Sundsvall förhörs chauffören och han nekar till brotten han är anklagad för.Polisen säger att han kör med falska dokument och att körkortet inte är giltigt. Chauffören nekar fortfarande, han menar att allt är i sin ordning, han har redan visat upp dokumenten för myndigheter i Sverige, till exempel Skatteverket och ansökt om att flytta till Sverige .Den makedonska lastbilschauffören häktas några dagar senare , han är fortfarande helt ovetandes om vad hans fall kommer att leda till.Dagarna går, och rättvisans kvarnar maler  och han sitter häktad till några dagar innan domen faller.Vi kallar chauffören för Goran. Så här säger han själv om gripandet:Jag tänkte på mig, jag tänkte på min familj, jag tänkte att jag hade förlorat allt,Den 19 november kom domen mot lastbilschauffören, han stod då åtalad för brukande av falsk urkund och olovlig körning. I Tingsrätten skriver: Det faktum att Goran självmant vänt sig till Skatteverket och visat upp sina handlingar och att han visat upp både passet och id-kortet för polisen när han stoppades trots att de endast efterfrågat körkortet talar för att han inte varit medveten om att de aktuella handlingarna varit falska. och fortsätter: Vid en samlad bedömning anser tingsrätten därför att åtalet ska ogillas.¨Den makedonska chauffören frias .. Domen mot den makedonska chaufförens får mycket uppmärksamhet i media. Protesterna tar fart och så här kunde det låta i radion:Svenska åkerier och transportsäljare slås ju ut nu av folk som inte behöver följa samma spelregler som vi har att följa, då är det svårt att konkurrera.De är inte ens EU-medborgare utan dom köper falska handlingar i Bulgarien och kör i Sverige och blir stannade och avslöjade men går fria i rättegång.Den makedonske chauffören kommenterar reaktionerna så här: Jag har inte förtjänat att bli kallad dumbom och andra flera fula saker. Jag jobbar bara för min familj. Det säger den makedonske lastbilschauffören som friades i Sundsvalls tingsrätt, domen fick de svenska chaufförerna att gå i taket.Idag kör han lastbil i Slovenien och vi har ringt upp honom. Vi vill veta vem personen är bakom epitetet Den makedonska lastbilschauffören och hur han tänkte.Goran är 49 år och har två tonårssöner och en fru hemma i Makedonien. Han tycker att det är fattigt i hans hemland och för att klara livhanken sökte han sig utanför landets gränser och hamnade här i Sverige. Planen var att ta med sig familjen hit och bli svensk medborgare, han hade till och med planer på att hans son skulle läsa vidare här efter att han pluggat klart i hemlandet.Goran säger att han trivdes i Sverige:Ha, vem skulle inte vara nöjd med att jobba i det förlovade landet?Han säger också att han inte känner igen sig i bilden av att utländsk chaufför skulle tvingas leva i misär. Här i Sverige bodde Goran i en campingstuga med tillgång till kök, badrum och tvättstuga, som delades av flera chaufförer. Drömmen var att skaffa sig en ny framtid i Sverige, men det blev inte riktigt som Goran hade tänkt sig.Men, hur kom det sig då att Goran försökte skaffa sig de bulgariska handlingarna? Makedonien är inte med i EU, men på grund av historiska kopplingar mellan Makedonien och grannlandet Bulgarien är det möjligt för makedonier att söka medborgarskap i Bulgarien om vissa kriterier är uppfyllda.Alla som är förare här vill åt dom här dokumenten, dom bulgariska dokumenten, säger Goran.Men eftersom kriterierna är vaga skapas möjligheter för personalen inom myndigheten att tjäna extra pengar genom att tillämpa reglerna generöst, vilket enligt bulgarisk och makedonsk press emellanåt sker.För cirka fyra år sedan tog Goran kontakt med en mellanhand som skulle hjälpa honom med att skaffa pass, id-kort och körkort i EU-landet Bulgarien för att göra det möjligt att jobba inom EU. I förhör Goran berättat att han köpt dokumenten av en man som han uppfattade jobbade officiellt för bugariska myndigheterna, och att han bland annat fick intyga hans mamma och morföräldrar tjänstgjort inom det militära i Bulgarien för att påvisa att han härstammade från landet. Han fick också lämna in sitt makedonska pass, id-kort och utdrag från brottsregistret och han fick göra en intervju på polishuset i Sofia.Goran misstänkte aldrig att handlingarna var falska, han säger: Nej verkligen inte, när man går till departementet för att hämta ut dokumenten tänker man inte så mycket, jag var överlycklig när jag fick dom, jag tänkte på min plan att få jobb i ett europeiskt land och bo där.Vad som har hänt, varför han fick falska dokument, om det handlar om korruption eller dokumentförsäljning har Goran inget svar på:Ja, det är en fråga på mycket högre nivå. Det där kan inte jag ens ha någon aning om, än mindre veta något om det.När domen faller börjar media uppmärksamma fallet och lastbilsprotesterna börjar, i media kallas han bland annat bluffchaufför det stod också att han helt saknade förarutbildning. Fram mot jul, eskalerar protesterna i dom större städerna runt om i landet.Goran har följt protesterna på avstånd och säger:Jag vet allt, jag har följt allt via internet, bara några dagar efter domen så åkte jag från Sverige, jag var här i fyra fem dagar och sen åkte jag till Makedonien, jag visste inte var jag skulle jobba, vart jag skulle, jag blev av med allt faktiskt.Han kan ha förståelse för att man protester men tycker inte det är chaufförernas fel.Det är troligtvis mycket problem i åkeribranschen, att det kommer östeuropéer och tar deras jobb. Men det är bolagen som tar deras jobb och inte chaufförerna. Men rubrikerna i tidningarna som har skrivits om mig, att jag inte hade körkort. Det var några rubriker om att jag själv skulle ha skrivit ut ett körkort. Att jag själv förfalskat allt. Jag har körkort i kategorierna C, E, D sen 1998.Att Goran har ett makedonskt lastbilskort är också något framgår i domen i Sundsvalls tingsrätt.Protester i JönköpingTillbaka till Johan Kullgren i Jönköping, mannen som startade Här Stannar Sverige och som blev förbannad över domen i Sundsvall tingsrätt. Vi frågar om han har läst domen.Delar av den har jag läst. En del har jag läst av den.Men borde man inte begära att du ska läsa hela eftersom ni startade protesterna när den kom?Alltså, jag har väl läst det som jag kände vara vettigt. Jag har sett hela domen men sen har jag inte läst exakt vartenda ord men den är bara en del av. Det är inte det som är Här stannar Sverige, utan det handlar om lika villkor så det är inte bara den domen det handlar om, säger Johan Kullgren.Ni säger ofta att lagar och regler ska gälla lika för alla. Om man tar domen som exempel, på vilket sett är lagar och regler inte lika för alla, om du jämför till exempel dig och den här makedoniern som blev friad.Ja alltså, jag ska inte säga att hade det varit en svensk chaufför hade det blivit värre, för det vet jag inte. Men det är lite så att, jag kommer med min lastbil och har för mycket lampor på den och kört över lite granna så får jag fan värre böter än om du har ett falskt körkort. Det tycker jag är rätt illa, säger Johan KullgrenDet är strax lunchtid i Jönköping och vi är nu framme på Solåsvägen där ett antal lastbilar ska stanna i protest en kvart med start kl 12.Det är ett lotteri det här, hur många som kommer. Men nu börjar det komma några stycken, säger Johan KullgrenVi frågar hur många blev det totalt här nu då?Femton, sexton nånting. Allt är bättre än inget, säger Johan Kullgren.Snåriga regler skapar förvirringHär stannar Sverige vill vara lika inför lagen, men något som gör det ännu mer komplicerat är ett snårigt EU-regelverk som öppnar för missförstånd och att man kan tänja på gränserna.Cabotage rätten som utländsk chaufför att köra tre inrikeskörningar inom en vecka när de kommit hit med gods, eller kombitrafik, det vill säga, när godset kommer till Sverige med båt får man bara köra 15 mil, men kommer det med järnväg så finns det ingen kilometergränsVi hör många som pratar om att reglerna är otydliga, vi ringer till Jimmie Lagerqvist som är handläggare på Transportstyrelsen, och han tycker själv att reglerna är snåriga och säger: Som sagt den här lagstiftningen är väldigt komplex och det finns mkt olika tolkningar och det saknas praxis på området, dvs domar och avgöranden Transportstyrelsen har valt att göra en tolkning av det.Om det fuskas, och i så fall hur mycket, har man på Transportstyrelsen ingen bra uppfattning om.Vi kan ju bara uttala oss om fakta, det vill säga dom officiella siffror som finns, och dom officiella siffrorna som finns det är ju dom som Trafikanalys har tagit fram. Men det är ju baserat på frivilliga uppgifter så där misstänker jag inte att dom illegala transporterna finns att utläsa. Därför är det väldigt svårt att säga hur stort problemet är, säger Jimmie LagerqvistFrågan om olagliga transporter har varit uppe på politikernas bord flera gånger och vid årsskiftet trädde en ny lag i kraft. Det är numera betydligt dyrare  att bryta mot cabotagereglerna och sedan 1 mars kan polisen även låsa fast fordon som t ex bryter mot just cabotagereglerna, med en slags fotboja på däcken, detta kallas klampning. Nu kan polisen ta ut en sanktionsavgift på 40 000 av chauffören direkt på plats vid vägkantenTill idag har 31 sanktionsavgifter fastställts med en summa av drygt 1,2 miljoner kronor. Ytterligare två avgifter har tagits ut som förskott men sen visat sig vara felaktiga och har alltså återbetalats till åkeriernaBilden borde nyanseras menar trafikpolisen i HelsingborgI Helsingborg i Skåne passerar mycket av trafiken på väg till eller från kontinenten. Här utför Skånepolisen många av sina kontroller. I detta mecka av tung trafik jobbar trafikpolisen Sören Johansson, han har kontrollerat tung yrkestrafik i cirka 10 år. Han tycker att han har fått en bättre verktygslåda för att stoppa lastbilar som kör olagligt.Ja men absolut, vår spontana uppfattning, när vi ser ute på väg givetvis, tycker vi att det här har minskat, man ser alltså mindre antal av dom här olagliga transporterna, säger Sören Johansson.I debatten kring utländska lastbilar på svenska vägar har en bild målats upp av många utländska lastbilar är olagliga. Du som möter dessa lastbilar och kontrollerar dem vad har du för bild?En hel del är olagliga. Men att säga som ibland framkommer att allting är kasst och att allting är fel, så är det definitivt inte. Det är många transporter som är lagliga och man får väl dela på dom här bitarna, tittar man på den här olagliga yrkesmässiga trafiken vad det gäller olaga cabotage så är ju det en bit och sen dom andra bitarna vad det gäller kör och vilotider och utrustning och så vidare då är ju det en annan bit men om man just på olaga cabotagebiten så är det många som är helt ok vad det gäller det, så jag tycker att det är en svag överdrift att man tror att allting är fel, så är det ju inte.Som vi berättat tidigare så är reglerna snåriga, det som skulle ha varit en laglig kombitransport kan bli en olaglig cabotagetransport om lastbilen kör över sträckan på 150 kilometerDet är ingen tvekan om det många av dom som vi har skrivit och tagit ut förskottsavgifter på där har det varit den formen av transporter där man har haft ett mål som är mycket längre ifrån hamnen där man har landat än dom tillåtna 150 km, säger Sören Johansson.Sören Johansson tycker att det stora ansvaret borde ligga på de som är ansvariga för transporterna, inte åkarna, utan de som beställer transporterna, alltså speditörerna och han säger:Jag tycker att dom har ett mycket större ansvar och dom frånhänder sig det väldigt ofta genom de bara hänvisar till att dom har skrivit avtal med olika europeiska åkerier, fram för allt från forna öststaterna, t ex Bulgarien. Beställarna bland det stora speditörerna i Sverige, behöver inte nämna någon speciell, men alla dom här stora speditörerna som finns dom har ett mycket större ansvar än vad dom vill göra gällande och det tycker jag att det kommer lite i skymundan. Dom tvår sina händer som Pontius Pilatus men det kan dom inte göra riktigt tycker jag. Speditörerna borde ta större ansvar menar kritikerTommy Pilarp är förbundsdirektör och förbundsjurist på Transportindustriförbundet och företräder alltså speditörer som t ex Bring, DHL och Schenker men också ägare till hamnar som Stockholms hamn. Pilarp är en person som sticker ut hakan i debatten och det gillas inte av alla, på Här Stannar Sverige-gruppen får han svidande kritik och så här kan det låta: Är det ingen som kan ge det där tomteblosset Pilarp betongstövlar o ståplats i Bottenviken.Tommy Pilarp tycker inte att speditörerna flyr sitt ansvar och tvår sina händer som Pontius Pilatus:Det skulle jag nog inte säga, jag har pratat med många av de här stora aktörerna men även de små speditörerna, och det som speditören ska göra enligt de bestämmelser som finns, till exempel att kontrollera att den som utför själva transportern har de tillstånd som krävs, ett gemenskapstillstånd till exempel, att man är momsregistrerad, de kontrollerna görs alltid så vitt jag vet.Vi frågar, om vi nu pratar om en kombitransport. Om det kommer in en transport sjövägen, och speditören känner till att den bara får köra 150 kilometer, och ändå planerar in en resa som är 25 mil vilket ansvar har man i det fallet?I det enstaka fallet, jag kan inte gå in i specifika fall, men jag kan prata om den generella frågeställningarna, då har speditören genom det transportupplägg som han, inte bara medverkar utan till och med är ansvarig för, satt åkeriet i en situation att de kommer att bryta mot ett kombidirektiv, så då har man ett stort ansvar.Det är många svenska åkare som protesterar och ställer krav på er som beställer transporterna, att ni ska ta ett större ansvar, hur möter ni dom kraven?Ja jag kan mycket väl, och med gått samvete lägga ena handen på mitt hjärta och säga att jag behöver inte möta de kraven, jag har varit med om att ställa dem. Det är ingen större hemlighet att Transportindustriförbundet har gått ut i debatten för längesen och sagt att vi är positiva till ett utökat beställaransvar, säger Tommy Pilarp.8 maj, det är kväll och vi är på Stockholmsmässan i Älvsjö. Här pågår Stockholm Truck meet, en lastbilsträff där man bland annat tävlar i vem som har den finaste lastbilen. Vi ser kromade detaljer, vackra lackmålningar på lastbilarna och hör höga motorljud. Det är fest i lastbils-Sverige. Här finns också Här Stannar Sverige representerat och missnöjet gror fortfarande och man planerar nya protester där andra branscher ska medverka.Bibbi Steinert är lastbilschaufför från Habo och verksam i protesterna. Hon tycker att villkoren är orättvisa och efter domen i Sundsvalls tingsrätt menar hon att vi är inte lika inför lagen:Det handlar om pengar hela tiden, men får vi bara in det rätt så får vi pengar, lika villkor för alla. Det är de det handlar om hela tiden, vi ska ha samma domar oavsett vilket land du kommer ifrån, vi ska ha samma i Sverige och du ska handla samma. Du ska tanka i Sverige till exempel, säger Bibbi Steinert.Samma domar, vad menar du med det?Vi ska vara lika inför lagen, säger Bibbi Steinert.På vilket sätt är vi inte det?Det räcker att titta på den uppe i Sundsvall.Du menar att tingsrätten dömde annorlunda för att han var från Makedonien och inte från Sverige.Ja, säger Bibbi Steinert.På vilket sätt då?Det gjorde dom ju, dom släppte ju honom. Han fick ju ingenting. Hade det varit en svensk. Då hade han fått mycket mycket mer, svarar Bibbi Steinert.I höst ska Gorans fall avgöras i hovrätten. I veckan föreslog riksdagen att regeringen ska införa hårdare regler för klampning, nu ska man kunna hålla fast lastbilarna en längre tid. Här Stannar Sverige förbereder just nu sin nästa protest på Sveriges nationaldag.Vi har sökt domaren i målet i Sundsvalls Tingsrätt som befinner sig utomlands och inte vill kommentera . Men lagmannen som är ansvarig för tingsrätten skriver i en kommentar till Kaliber: Jag är övertygad om att varje domare vid Sundsvalls tingsrätt, liksom vid varje domstol inom Sveriges Domsstolar, i sin dömande verksamhet dömer sakligt och opartiskt enligt tillämplig lag och författning -  och ser det som en självklarhet och som ett fundament i vår svenska rättsstat att varje domare i sitt dömande beaktar allas likhet inför lagen.Reportrar: Peter Johansson och Carin BerggrenProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Siklöjan är en nyckelart i Bottenviken. Sälar älskar den, och människan älskar den, särskilt dess rom. I oktober leker siklöjan ute i det fria vattnet och inte bara fiskare söker den. Nu kommer också jätteflockar av storskrak för att fiska i flock. Naturmorgons fältreporter Thomas Öberg far till Kalix skärgård för att vara med när det händer, tillsammans med de båda fiskebiologerna Teja Aho och Thomas Hasselborg och fiskaren Kent Karlsson. Och kanske fastnar både ishavsgråsugga, strömming och hornsimpa i fiskarnas skötar. Och så berättar vi om en mikroskopisk svamp som sprids med en skalbagge och kan döda stora kraftfulla almar på bara ett par veckor. Det handlar om almsjukan som fått antalet almar att minska i Sverige. Numera finns den även på Gotland. Karin Wågström från Skogsstyrelsen på Gotland berättar om hur almsjukan bekämpas där. Reporter är Lisa Henkow. I veckans kråkvinkel funderar Helena Söderlundh kring varför saker egentligen heter som de heter i naturen, och så tar vi tempen på flyttfågelsträcken just nu. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Klippor, klapper, flygsand och havets bränningar - det möter vi på Bjuröklubb i Västerbotten. En plats de flesta av oss har hört talas om - i alla fall vi som lyssnar på väderleksrapporten! Men här finns också ett människans landskap med fyr, fiskarstugor och ett vitmålat kapell. Bjuröklubb är en bergig udde som sticker ut i havet. Udden är porten till Bottenviken söderifrån. Här finns ingen övärld, stranden möter det stora havet. Men norröver ökar antalet öar i Bottenviken. Sedan 1975 är Bjuröklubb ett naturreservat. Idag försöker man skydda urskogen och orörda marker samtidigt som man vill återskapa det gamla kulturlandskapet som fanns kring fiskeläge och fyrplats. Udden är en bra plats att räkna fågelsträcket söderut vid den här tiden. Thomas Öberg besöker Bjuröklubb tillsammans med botanikern Katarina Stenman och fågelkännaren Mattias Laisfeldt. Vi får också höra Tomas Staafjord vid länsstyrelsen förklara de nya tankarna för hur reservatet ska skötas. Nedan ser du Thomas Öbergs bildspel från Bjurö Klubb: Mer om berg: På västgötaslätten ligger ett antal stora berg utspridda. De är mer eller mindre täckta av stenhård diabas och därför skavades de aldrig bort av den stora inlandsisen. Ett av bergen är Hunneberg och runt dess fot går en gammal väg genom lunden av bokar och almar. Hit åker många från trakten för att bara strosa - eller för att titta på gelesvampar, lyssna på fåglar och njuta av sippor och örter. Jenny Berntson Djurvall har tagit en promenad med botanisten Anita Stridvall. Bland annat sökte de en lite ovanligare växt: citronsippan. Programledare är Lasse Willén.

Denna lördag finns fältreporter Thomas Öberg mitt i fågelmyllret i ett kustnära odlingslandskap i närheten av Sundom, norr om Luleå. Ute på havet ligger isarna, men ack så förrädiska. Men inne vid stranden ligger landkallen, ett istäcke som vilar direkt på de grunda bottnarna. Vi spänner på oss skidorna och åker längs Bottenviken medan majsolen stiger över havet. Gäster är Jan-Axel Sundin, biologilärare och Lars Brännström, fågelskådare. Solens strålar sätter också fart på det marina livet. Myriader av växtplankton fångar in ljuset, växer och förökar sig. Ytvattnet blir ett smörgåsbord för hoppkräftor och andra små djur, som i sin tur blir mat åt fiskar och större organismer. Men nere i de stora djupen är det mörkt. Där blommar inga alger, och de varelser som lever i djuphavet måste förlita sig på sådant som singlar ned genom vattenmassorna. Oftast är det ont om näring, men ibland kommer stora skrovmål som en skänk från ovan. Thomas Dahlgren arbetar på Naturhistoriska muséet i Göteborg. Han har studerat vad som händer när döda valar sjunker till botten. Kropparna innehåller nämligen mängder med fett, proteiner och andra näringsämnen, och de båda kadaver som sänkts vid den svenska västkusten har blivit rena festmåltiderna för benätarmaskar och andra egendomliga djur. Reporter i inslaget är Lasse Willén. Här hittar du filmen som visar nedbrytningen av en sänkt tumlare och som nämns i reportaget: http://www.youtube.com/watch?v=NpqvmbMouPo&feature=youtube_gdata_player När Tomas Ljungs båt skulle sjösättas fick båtklubbens medlemmar sällskap. En oskygg tjäderhöna höll till på upplagsplatsen, och trots det intensiva arbetet som pågick ville hon inte flytta sig. På lördag får vi höra berättelsen. Anne-Katrin Andersson i Gulleryd berättade om hur hon sett och hört hur ekorrhonan flyttade sina ungar med hjälp av kluckande och klickande ljud. Svenska Malaisfälleprojektet har nått halvvägs. Nu har man sorterat 40 miljoner insekter och 500 000 av dem är ivägskickade till experter vägen över för att bli artade. Kajsa Glemhorn som är projektledare berättar att man hittills hittat 1000 nya svenska arter. Programledare denna vecka är Jenny Berntson Djurvall.

Hur mycket regn föll det egentligen på Fulufjället i Dalarna under katastrofen i augusti 1997? Ja, faktum är att katastrofen på Fulufjället innehar det svenska regnrekordet. Vad det var som hände under det där dygnet i augusti, det ska vi prata om i Cirrus på söndag. Här kan du höra ett inslag om en ny bok som behandlar katastrofen Meteorologen ger också svar på frågan hur det kommer sig att prognoserna i radio och på internet ofta skiljer sig ifrån varandra. Vi reder också ut hur man beräknar avståndet till en blixt. En fråga om en molnformation över Bottenviken får också svar i Cirrus på söndag: Hej! Kl 0900 1 aug 2010,  passerade några molnbankar eller vad man ska kalla det, över Bottenviken. Molnen sträcker sig i öst-västlig riktning och drog med ganska bra fart norrut. Om jag minns rätt så var det väl 6-7 ungefär likadana. Man kan på några av bilderna se att de kommer fler på tur. Vad är det som sker, hur kan de vara så intakta? Undrar Peter Höglund Och meteorologen svarade: Hör veckans alla frågor och svar här Så ställer du frågor om väder till meteorologen Det finns två möjligheter. Du kan chatta med meteorologen efter morgonsändningen kl 08 - 08.30 och få svar direkt eller så kan du också ställa frågor om väder via brev, epost eller telefonsvararen. Då kommer svaret i ett kommande program.  Skicka dina frågor till: E-post: cirrus@sverigesradio.se eller läs in din fråga på 040-666 57 57. Det går också bra att skicka brev eller vykort till Cirrus, Sveriges radio, 211 01 Malmö. Har du tagit några bra väderbilder med kameran? Ända sedan Cirrus startade för fyra år sedan har vi fått in många fantastiska bilder på olika väderfenomen. Senaste bidraget, som du ser överst på sidan, är den fantastiska solnedgången i Öregrund tagen av Per-Otto Johansson. Stort tack för den bilden och alla andra bilder vi har fått in. Totalt finns det flera hundra bilder att titta på i vårt arkiv, men du får gärna fortsätta att skicka in fler väderbilder till oss. Mejla till cirrus@sverigesradio.se "Hagel stora som tennisbollar" Nya väderhistorier strömmar in till vår specialsida. Senaste historien kommer från Lotta Bjerkander: Hej, jag var med om ett enormt hageloväder i västra Pennsylvania för flera år sedan. Jobbade med bl.a hästar och skulle ta in dem i stallet från hagen, men ingen häst ville med in. Läs hela historien och andra väderupplevelser här  Många frågor om åska och blixtar Vi får ständigt frågor om åska och blixtar till Cirrus-redaktionen. Många får svar i programmet, men om du vill veta ännu mer så finns det mycket information på en speciell sida. Det är från samma plats vi har hämtat boken "Blixt och åska" som vi lottar ut i vår tävling: Programledare: Josefin Modig Producent: Janne Wieslander