Podcasts about flyktingkrisen

Från wir schaffen das till stängda gränser - så gick det till när Europa gjorde en helomvändning i synen på flyktingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Migrationskrisen 2015 fick EU-samarbetet att skaka i grunden och orsakade sprickor även inom många länder. Hör om misslyckade försök till solidaritet, den kritiserade uppgörelsen med Giorgia Meloni och spelet bakom den nya migrationspakten. Med Susanne Palme, EU-kommentator, och Daniela Marquardt, tidigare korrespondent i Tyskland. Programledare: Ci HolmgrenTekniker: Jakob LalérResearch: Eva EricssonProducent: Linda Aktén

Exodus är en film där vi får följa och lära känna 12-åriga Amal som flyr kriget i Syrien och tvingas lägga sitt liv i människosmugglaren Sams händer. Sam är den som kan rädda henne från såväl krigets som människohandelns fasor och Amal är den som med sin fantasi och lekfullhet kan lätta på Sams cyniska sinne och förmå honom att göra upp med sitt förflutna.Diskutera samtalet med andra på Koranpodden Chatt.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.

Vem hade trott att man kan höja stämningen i ett land genom att tillsätta ett par miljoner flyktingar? Under en vecka i Polen träffar frilansjournalisten Håkan Lindgren hjälparbetare i Warszawa, Kraków och Łódź – vanliga medborgare som delar ut mat, skänker kläder och bjuder in ukrainska familjer att bo hemma hos sig. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den ryska Rubeln gick ned lavinartat som en effekt av västvärldens sanktioner. Det visar sig dock att Ruben har klättrat sig upp igen som ungefär samma nivåer som före sanktionerna inleddes. Är de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland verkningslösa? Krisen i Ukraina leder till att Sverige tar emot flyktingar som behöver säkerhet. Det har lett till märkliga positioneringar inom den svenska politiken. Vi diskuterar också krisen inom Centerpartiet och om Annie Lööfs möjligheter att sitta kvar efter valet i år.   KÖP ANDRA KAMMAREN-MERCH!   https://andra-kammaren.myspreadshop.se/    HÖR AV DIG TILL OSS:    Webbsida: http://andrakammarenpodcast.se  Instagram: https://www.instagram.com/andrakammaren    Facebook: Andra kammaren | Facebook    Youtube: https://www.youtube.com/channel/UC1Egup5p2CL0TTdm6RB9G4g    Mejl: Andrakammarenpodcast@gmail.com 

Hur många kan förväntas fly till just Sverige och hur ser mottagningskapaciteten ut? Sedan 2014 har Ryssland annekterat Krim-halvön och den 24 februari 2022 invaderades Ukraina. Det har resulterat i den största flyktingvågen i Europa sedan andra världskriget. Forskaren Mikael Elinder presenterar resultatet om ukrainarnas migrationsbenägenhet i Delmis nya policy brief Hur många kommer fly från Ukraina och vilka EU-länder kommer de söka sig till? Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket, ger ett juridiskt perspektiv på implementeringen av EU:s massflyktingsdirektiv, vad det innebär i praktiken och hur det skiljer sig mot de som kommer till Sverige som asylsökande. Erika Löfgren, Senior Durable Solutions Associate på UNHCR, informerar om flyktingarnas tillvaro och behov samt risken med människohandel. Magnus Önnestig, chef för nationella operativa avdelningen på Migrationsverket, bidrar med sin kunskap om Migrationsverkets olika scenarier och hur flyktingarna kommer fördelas inom Sveriges kommuner.

I veckans avsnitt av podcasten Hoppet Andas är temat flyktingkrisen. Den diskuteras av Hoppets Stjärnas Ulrika K Eriksson, Lennart Eriksson och Torbjörn Vårsaga. Du kan även lyssna på podden på Spotify, Google Podcasts eller Apple Podcasts.

Vilken roll spelar IT-system för Sveriges krishantering? Det tar vi reda på i veckans avsnitt av Let’s tech-podden, som tar sig an coronapandemin från ett IT-perspektiv. Jonas Landgren är docent i informatik och forskar om användningen av IT i krissituationer på Göteborgs Universitet. Intervjuar gör Henrik Enström.

Fem år efter flyktingkrisen - hur har politiken förändrats? Vi har träffat den ryske oppositionspolitikern Kara-Murza som lever under mordhot efter att två gånger blivit förgiftad. Och panelen om biträdande rikspolischefens utspel om kriminella klaner. Krönikör: Katarina Barrling Kåsör: Cecilia Frode Panelen: Göran Greider, Annie Hellquist, PM Nilsson.  Programledare: Lasse Johansson Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Ove Smedberg

Sommaren 2015 hade syriern Mohammad Rashad Al Shabeen varit på flykt i fyra år och ville bort från Turkiet där han hade blivit blåst av en smugglare. Vad gör han i dag? Fem år efter flyktingkrisåret 2015 återvänder Radiokorrespondenterna till en av alla de flyktingar som vi mötte i Sveriges Radio det året. Då väntade Mohammad Rashad Al Shabeen på att få lämna livet i limbo i Turkiet, där han var fast efter att han hade blivit lurad på sina besparingar. Hur gick det för honom sedan? Och hur ser livet ut idag? Medverkande: Mohammad Rashad al Shabeen. Jalal Lalouni jalal.lalouni@sverigesradio.se

I avsnitt 101 av OmVärlden podd möter Moa Kärnstrand journalisten Göran Engström som rapporterar från flyktingkrisens frontlinje. Tiotusentals rättslösa människor riskerar allt för att ta sig in i Europa.

Senaste Nytt 5 mars - fortsatt ökning av coronaviruset i Sverige och migrationsministern om flyktingkrisen vid den grekiska gränsen

Schengenavtalet ska inte upphävas med anledning av coronaviruset har EU sagt. Samtidigt inför flera medlemsstater striktare gränskontroller. Hur står det till med rörelsefriheten? Situationen vid gränsen mellan Turkiet och Grekland har förändrats dramatiskt. Vad har egentligen Turkiets president Erdogan för makt över EU och vad händer nu med asylrätten? Situationen sätter även frågan om inre gränskontroller på sin spets, ett ämne som också blivit aktuellt i och med coronavirusets spridning. Många på högerkanten menar att situationen ökar behovet av nationellt självbestämmande vad gäller gränskontroller. Det talar vi också om i veckans avsnitt av Europapodden. Till sist: valet i Slovakien där korruption, maffiametoder och fifflande med EU-pengar blev avgörande frågor. Vad betyder valet för EU och Europa? Medverkande: Ekots EU-kommentator Susanne Palme och Dagens Nyheters krönikör och tidigare Brysselkorrespondent Annika Ström Melin. Programledare: Claes Aronsson Producent: Nathalie Rothschild Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Flyktingkrisen - vad händer nu? Årets rektor. Klimatrörelsens möjligheter. Vatikanens arkiv ska öppnas. Coronaviruset. Bedrägerier och bitcoin. HBTQ personer i Polen. Abort på väg att bli legalt i Colombia.

Micke Lindgren är regissör, producent och skådespelare och ligger bakom SVT:s satirsuccé Svenska Nyheter. Han är också en av de bärande profilerna i humorkollektivet Grotesco. I Fredagsintervjun berättar han om sin barndom, sin politiska inställning och hur "Flyktingkrisen – en musikal" kom till. Han intervjuas av Staffan Dopping. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Micke Lindgren är regissör, producent och skådespelare och ligger bakom SVT:s satirsuccé Svenska Nyheter. Han är också en av de bärande profilerna i humorkollektivet Grotesco. I Fredagsintervjun berättar han om sin barndom, sin politiska inställning och hur "Flyktingkrisen – en musikal" kom till. Han intervjuas av Staffan Dopping. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dessutom: Nytt regeringsvänligt mediakonglomerat tros förändra landskapet i Ungern. Tio ungerska medieaktörer som anses stå regeringen nära flyttar sina företag till en gemensam stiftelse för att "bidra till den skrivna ungerska presskulturens överlevnad". Vilken betydelse får det för mediesituationen i Ungern? Samtal med kulturkorrespondent Naila Saleem på plats i Budapest. Hösten 2015 dominerades till stor del av flyktingkrisen. Nu blir berättelser från volontärer och frivilliga som var med och då teater i pjäsen Välkommen till Malmö. Reportage om vad som händer när minnet möter verkligheten tre år senare.  I kulvertarna under det som tidigare hette Lillhagens mentalsjukhus i Göteborg gömmer sig ett ovanligt kulturarv. Stora målningar täcker väggarna målade av patienter som en del av deras behandling på institutionen. Nu pågår en stor förvandling av området och kulverterna ska renoveras och räddas från fukt, men det finns ingen plan för hur de stora målningarna ska bevaras. P1 Kulturs Hanna Jedvik åkte till Lillhagen för att besöka en finissage, där målningarna visades upp för allmänheten kanske för sista gången. Något man tar till när man hade kunnat avsluta, men väljer att fortsätta. Så beskriver kritikern Pontus Kyander semikolonet i sista essän i OBS serie om skiljetecken.  Dessutom: Veckans ord är "uppbygglig", signerat Emma Engström. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

Vi lever i en tid som ofta känns väldigt mörk. På nyheterna ser vi dagligen orättvisor som utspelar sig från andra sidan jordklotet till vår dörrpost. Man kan känna sig hjälplös, alla kan inte göra allt men alla kan göra något.Sommaren 2015 var Hedda, då 20 år, på Rhodos. När omvärlden såg vad som utspelade sig på de grekiska stränderna startade hon en gräsrotsorganisation. Detta blev en stor del i hjälparbetet med att ta hand om flyktingarna som kom till Rhodos. Sedan dess har Hedda arbetat med flyktingar på olika sätt i Grekland och Sverige. Lyssna när Hedda delar med sig av ett helt liv som hon hunnit leva sedan sommaren 2015. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lubbe är entreprenör i Söderhamn och 2015 storsatsar han på flyktingbranschen. Det blir en annorlunda affär på många vis. Vi har följt honom i Campus Vågbro Park under ett år. Hösten 2015 kom runt 100 000 asylsökande till Sverige och Migrationsverket behövde snabbt skaffa fram tak över huvudet och sängplats till alla. Situationen löstes genom så kallade direktupphandlingar med privata aktörer. Eric "Lubbe" Persson  är en av dem som startade flyktingboende. Johanna Sjövall har under ett år följt entreprenören Lubbe som under 2015 bestämde sig för att satsa på flyktingbranschen ett beslut som gjorde skillnad både i hans eget och i andras liv. Idag står hans boende tomt och han ser tillbaka på en intensiv och stormig tid. Programmet är gjort av Johanna Sjövall.

Tärnabys invånare överrumplades när flyktingarna kom i slutet av 2015. Byborna ställde snabbt upp och såg till så att de skulle finna sig till rätta. Det var inte okomplicerat då. Hur är det nu? Vi är tillbaka i Tärnaby ett år efter den stora flyktingströmmen. Över en natt kom närmare 200 asylsökande i bussar till den västerbottniska byn som mest är känd för sina alpina skidåkare men som förra året också gjorde allt för att bli världsbäst på att ta emot flyktingar. Den lilla byns invånarantal ökade markant när bussarna kom och bybor gick man ur huse för att hjälpa till med frivilligskolor, stickkafeer, spelkvällar och längåkningsträning. Men som på många andra ställen stängdes anläggningen i Tärnaby. De asylsökande bussades bort vid midsommar 2016 nästan lika snabbt som de kommit 7 månader tidigare. Det speciella med Tärnaby var att 21 flyktingar blev kvar när bussarna åkte iväg. Alla de vuxna i den gruppen hade fått arbete, eller praktik, på olika företag. Och Faschi var en av dom. Idag bor han i den lilla byn Umfors och arbetar på affären, och deras son som fötts i Sverige har fått namnat Joakim. Ett program av Gunilla Nordlund Gunilla.nordlund@sverigesradio.se

I dagens avsnitt diskuteras flyktingskrisen tillsammans med riksdagsledamot Hillevi Larsson från Socialdemokraterna. Stoppa Krisen är ett diskussionsforum där aktuella ämnen tas upp. Detta program är en del av kampanjen Stoppa Krisen som bedrivs av Ahmadiyya Muslimska Samfundet. Säsong 2, Avsnitt 3

Malmö är en av dom kommuner som tagit emot flest flyktingar i år. En del har t.o.m. tvingats sova utomhus i brist på tak över huvudet. Kommunalrådet Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) har haft en hektisk höst. Många av dom flyktingar som kommit till Sverige har passerat just Malmö. Efter att ha vädjat om hjälp har regeringen nu stramat upp flyktingpolitiken, som anpassats till EU:s lägsta nivå. Blev det som Malmö tänkt sig? Och hur ser utmaningarna för framtiden ut?

Sjukskrivna socialarbetare, brist på lägenheter och ensamkommande barn som glöms bort. Kaliber nyhetsdokumentär om hur flyktingströmmen påverkar en kommun. Specialpodd: Tandläkarutbildade Deemas flykt från Damaskus till KopparbergFaktaruta: Kommunerna som tar emot flest och minst flyktingar Hello! Excuse me, do you know this person?Migrationsverkets flyktingboende i Ställdalen. Ljusnarsbergs kommun i Bergslagen. Två socialsekreterare letar efter en 16-årig afghansk kille. Det var ingen hemma, jag frågade några killar där borta också, säger Maud Bergman till kollegan Annika Andersson, och pekar bort mot andra sidan av den långa korridoren. Det är ju jättesvårt att hitta här för det är inte numrerat överallt, förklarar Annika Andersson. Ja, hur vet du vart du ska? Jag får springa och leta. Vi vet ju rummet, A7, men det står ju inte nummer på de här dörrarna, fortsätter Annika Andersson.Det luktar ingrott av cigarettrök. I trapphuset och längs väggarna i de trånga korridorerna följer nyfikna blickar mig och socialsekreterana Annika Andersson och Maud Bergman. Det är fullt med folk överallt. Excuse me, do you speak English?Det är många ensamkommande barn som ska tas om hand nuförtiden. På det tillfälliga asylboendet får inte de som är under 18 år bo om de inte är med sin familj. Det är ju klart att det inte är någon fin, trevlig miljö. Inte på långa vägar. Och det är ju ledsamt när man ser småbarn som bor här och leker ute på gården och så. Folk är ledsna, de är sjuka. Så det är ju inte någon trevlig miljö, säger Annika Andersson. Första gången jag var med hit kände jag, "Nämen Gud, här kan man inte bo!" Nu ser jag att man kan det, men det är bedrövligt att se dem. Ledsna, och som Annika säger, barn som leker här ute i lervällingen. Det är inte ok. Det är det inte. Men det finns ju inget annat, säger Maud Bergman.Ställdalens Hotell gick i konkurs 2008. Sen dess har hotellet öppnats och stängts igen en gång innan det blev asylboende. De stora vita hotell-bokstäverna står kvar högst uppe på fasdaden. Annika och Maud har ställt sig utanför entrén och flera av de boende kommer fram och vill hjälpa till att hitta den ensamkommande 16-åringen.  Är det vanligt det här som händer nu, att ni inte hittar de ni ska hitta? Ja, det är rätt vanligt. Men vi kontaktar ju Migrationsverket då och ibland är de kanske ner till Migrationsverket i Lindesberg eller Örebro, säger Annika Andersson. Men tanken är att ett ensamkommande barn, under 18 år, ska placeras någonstans? Ja och då är det ju Bergsgården eller något familjehem tillfälligt. Det är väl över 300 personer här så det är ju bra om man har rumsnumret och det har vi ju nu, men vi hittar inte rummet. Det här är ju en anmälan från Migrationsverket, att den här ungdomen befinner sig i Sverige utan legal vårdnadshavare. Ibland kommer det fel från Migrationsverket, men den här ringde de särskilt om så han bör befinna sig här, säger Annika Andersson.Den de letar efter heter Abdul. Han är bara en av många asylsökande. Strömmen av flyktingar och migranter som kommer till Sverige är större än någonsin. Nästan 150 000 människor har sökt asyl i år. Jämfört med drygt 80 000 förra året och 50 000 året innan det.Den 29 september ordnades galan Hela Sverige skramlar i Globen i Stockholm. Ett evenemang med ett 60-tal artister som drog in över 40 miljoner kronor till organisationer som hjälper människor på flykt. Men när galan är över och musiken tystnat. Vad händer då? Kaliber har rest till Ljusnarsberg, en av de kommuner som sett till antalet invånare tar emot allra flest flyktingar i Sverige. Under några dagar har vi följt hur kommunen påverkas av flyktingströmmen och hur man hanterar de situationer som uppstår i vardagen.Bostäderna är slut Ja, alltså det blir ju värre och värre hela tiden nu. Det är både skrämmande och fascinerande på samma gång. Kopparberg är som en kikare in i framtiden, hur Sverige förmodligen kommer att se ut om fem, sex år. När alla samhällsfunktioner börjar verkligen kollapsa, säger Ted Lundgren. Ted Lundgren är integrationssekreterare i Ljusnarsberg kommun och ger råd och praktisk hjälp till flyktingar som fått uppehållstillstånd.  Allt de behöver hjälp med egentligen. Alltifrån ansökan till pensionsmyndigheten, där hade jag ett fall alldeles nyss, till bostadsbidrag, barnbidrag. Allt möjligt sådant.Han hjälper också till att ordna boende till de flyktingar som kommer till kommunen. Som det ser ut när vi träffas finns det inga fler lediga lägenheter att erbjuda de som kommer. Antingen bor de kvar på förläggningarna eller så lyckas de ordna eget boende på något sätt. Och då blir det ofta då hos skrupelfria aktörer som inte skyr några som helst medel. Då snackar vi inte om sådana här stora fiskar, ingen nämnd ingen glömd, utan ofta mindre som satt det i system. Jag har alltså varit med om folk som har råttor i lägenheten och skabb, löss, mögel, allt vad det nu kan vara för något, säger hanLjusnarsberg är en så kallad utflyttningskommun. Kanske är orten Kopparberg den som flest känner igen till namnet. Förr känd för sin gruvindustri, numer mest för sitt öl- och ciderbryggeri. Sen gruvorna började läggas ner på 60- och 70-talen har också folk flyttat härifrån. Tvåvåningshus har rivits till enplanshus. Idag bor knappt 5000 personer i kommunen. Men just nu finns här också drygt 900 flyktingar som befinner sig någonstans i asylprocessen. De kommer framförallt från Syrien och Afghanistan. Och fler väntas. Jag har ju egentligen ansvaret för att försöka skaffa fram boende åt dem då. Men det finns ju helt enkelt inga då, säger Ted Lundgren.Hälften av socialarbetarna är sjukskrivnaTed Lundgren kallar det för kaos. Hälften av kommunens alla socialsekreterare är långtidssjukskrivna på grund av flyktingsituationen berättar han. Att socialtjänsten i Sverige har det ansträngt är knappast någon hemlighet, men det här låter nästan absurt tycker jag. Ända tills jag knackar på hemma hos Nell Andreasson där hon och kollegan Sofi Lundegård tar emot för att berätta om situationen. Båda är socialsekreterare. Båda är sjukskrivna. Vi har faktiskt varit en ganska frisk arbetsplats tidigare. Det är under det här året som sjukskrivningarna har kommit. Eller hur? säger Nell Andreasson. Ja, fyller Sofi Lundegård i, och fortsätter berätta hur den ökade arbetsbelastningen påverkat henne. Det började med att jag hade svårt att sova på nätterna, jag hade svårt att släppa jobbet när jag kom hem. Jag tänkte hela tiden på allting som jag inte hade hunnit med som jag borde göra. Jag har haft hjärtklappning, yrsel. Man glömmer bort saker, vad man har för lösenord till datorn. Man glömmer bort vart man är på väg någonstans när man sitter på ett tåg, sådana grejer.Sofi Lundegård är handläggare för ensamkommande barn. Det är hennes första jobba efter utbildningen. Ett och ett halvt år senare, i september i år, blev hon sjukskriven på heltid. För det första är det mycket att göra på alla delar inom socialtjänsten. Och sen, i och med att vi är ett ganska lite kontor, om det är en som går hem och är sjukskriven så måste nån annan ta tag i de arbetsuppgifterna så då blir det mer som läggs på kollegorna. Och då blir det för mycket för dem också och så blir nästa sjukskriven. Så det blir en dominoeffekt. Att man är stressad hela tiden, att man inte gör ett tillräckligt bra jobb, säger Sofi Lundegård.När Sofi blev sjukskriven var de två handläggare på avdelningen för ensamkommande barn. Varje vecka kommer flera nya barn som de har att hantera. Totalt har de närmare 100 ensamkommande barn i systemet nu, som ska tas omhand med uppföljningar, besök och stödåtgärder. Det blir mer att man släcker bränder hela tiden än kvalitet i arbetet man gör. Man får placera barnen där det finns plats helt enkelt och det kan ju göra att det lite senare visar sig att det här var inget bra boende för den här ungdomen, säger hon. Vi har ju haft placeringar där vi har betalat åtskilliga tusenlappar per dygn, där vi har blivit lovade att det ska vara stödinsatser i form av psykologsamtal och att det finns ett rikt nätverk runt familjen och så vidare, där de inte har levt upp till det, fyller Nell Andreasson i.Samma två handläggare ska också bedöma alla de barn som kommer till migrationsverkets tillfälliga asylboende på hotellet i Ställdalen, där de bor i väntan på ett mer permanent boende i en annan kommun. Är de ensamkommande och behöver tas om hand på en gång eller har de familj med sig och kan stanna några dagar? I somras ledde den här arbetsbelastningen till en stor miss. Ett barn som är placerat ska ju följas så att vi vet att barnet har det bra, förklarar Nell Andreasson. Och det upptäcktes att det hade vi inte gjort. I många ärenden. Jag vet inte hur många det handlade om, 27 stycken? Ja, 27 stycken var det, bekräftar Sofi Lundegård.Uppföljningar av hur barnen har det på sina boenden är socialtjänsten enligt lag skyldiga att göra minst en gång var sjätte månad. Men kontrollen av 27 stycken barn hade fallit mellan stolarna. Det hela Lex Sarah-anmäldes och inga barn kom till skada, men inspektionen för Vård och omsorg beskriver händelsen som en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande. Och det här är talande säger Nell Andreasson. Vi hinner liksom inte se det i tid utan problemen hinner bli stora innan vi hinner ta tag i dem, säger hon.Nya asylboenden planeras Här har ju mina barn gått i skolan! Det måste vara sju eller nio år sedan den lades ner nu.Bara ett par kilometer från Kopparberg ligger Bångbro. Här bor Barbro Gällström som är Röda Korsets representant i kommunen. Hon visar mig den gamla skolan som nu blivit en byggarbetsplats. När det var skola här så gick klass 1-6 här. Där var gymnastiksalen, och där har det nu varit Lek & Bus som vi ser att de har rivit ur. Och då var det så mycket barn att de fick göra matsal nere i Bångbro Folkets Hus, så dit ner gick barnen och åt lunch. Sen när det vart färre barn så gjorde de om det här huset till matsal, säger hon och pekar. Och såhär är det idag.På marken ligger högar med byggskräp och en nedmonterad lekplats. Det har varit ishockeyplan, det har varit fotbollsplan och idrottsplan. Bångbro hade eget ishockeylag, du vet Bångbro mot Kopparberg! Det finns ingenting idag. Så nog förändras det. Tiderna förändras, säger Barbro.Genom ett fönster i en av byggnaderna frågar jag de som jobbar på bygget. Vad ska det bli här? Ja det ska bli ett asylboende tror jag. Hur långt har ni kvar då? Ja, ganska mycket. Det är mycket att göra.Den gamla skolan ska bli ett nytt asylboende. Det pratas om att runt 200 personer ska kunna bo här. Ytterligare två asylboenden är på gång i kommunen. Det finns ju en prognos på hur många asyl det ska vara per invånare i en kommun och jag har sett nånstans att vi skulle ha 250 asyl då, säger Barbro Gällström.Men idag finns alltså drygt 900 flyktingar i Ljusnarsberg. Och närmare 600 nya platser väntas. Då kommer vi ju upp i vad vi hade i november fjol då, ungefär. Det var inget märkvärdigt då och det är det inte nu heller. Det får ju bara rulla på. Så är det, säger hon.Något har fallerat  They called me from the Migration Office specially about this guy!På asylboendet i det gamla hotellet i Ställdalen hittar socialsekreterarna Annika Andersson och Maud Bergman till slut rummet där den ensamkommande killen ska hålla till. Där inne på underslafen i en av våningssängarna sitter han. 16-årige Abdul från Afghanistan. Får han flytta på en gång då? Ja, vi har ju Bergsgården och sen har vi ett familjehem som tar emot, säger Annika Andersson. Du kan ta dina saker så ska vi köra dig till ett annat ställe, förklarar Maud Bergman till 16-årige Abdul.Jag sätter mig på sängen brevid Abdul medan han packar ihop sina saker. Han berättar om sin resa till Sverige. Turkiet, Grekland, Makedonien, Serbien, Kroatien, Österrrike och Tyskland. Sen Sverige. 20 dagar tog resan. Båtresan över medelhavet var värst, säger han. Jag mår inget bra. Verkligen, jag mår inget bra. Jag är ensam nu, säger Abdul.Medan Abdul packar har en grupp på fyra killar kommit fram till socialsekreterare Maud Bergman. Problem Annika! De är under 18 hela gänget här. Han här är född -98, ropar hon till sin kollega.  17 år är han? Nej, jag måste ringa min chef, säger Annika Andersson och tar upp telefonen.De fyra killarna är också från Afghanistan. Ensamkommande killar under 18 år. Det är nått som har fallerat, säger Annika Andersson. Det är nått som har fallerat riktigt, säger Maud Bergman. Vad är det som har fallerat? Ja, vi har ju inte fått information om de här och de har varit här i 15 dagar. Och vi har inte fått några papper på dem. Att det finns, förklarar Maud Bergman. Vad gör det då? De ska inte bo här. De kommer hit utan släktingar, utan någon anhörig och då ska de inte bo här. Dessutom så ska vi ha information från Migrationsverket på fax när de kommer, men de här har ramlat mellan stolarna tydligen. Vad är nästa steg? Nu har du hört av dig till chefen, vad händer nu? Ja, nu väntar vi. Hon ska kolla upp med Migrationsverket vad det är som har hänt. Eftersom det är så många nu, säger Annika AnderssonDeema drömmer om att bli tandläkare23-åriga Deema Marroush från Syrien tar emot mig i lägenheten hon tilldelats av Migrationsverket. Här bor hon tillsammans med sin mamma och sin lillebror. Ett rum och kök. I rummet står tre smala sängar mot var sin vägg. Här är där vi sover, tre stycken. Och här är som ett litet förråd som är väldigt stökigt. Det är allt.Trots att de redan är tre vuxna i lägenheten, kan det komma att bli fler säger Deema. Vi kanske ska få någon mer som ska bo här. Eftersom så många kommit nu på senaste tiden så har Migrationsverket satt upp lappar att vi kanske kommer få in fler att bo med oss.Deema är utbildad tandläkare i Syrien. Trots att bomberna föll över Damaskus ville hon inte fly innan hon var klar med sin utbildning. Jag tänkte på framtiden, vem ska försörja min familj? Det var bara jag, mamma hade inget jobb. Så det var jätteviktigt. Det var min dröm. Jag har velat bli läkare sen jag var liten, säger hon.Deema Marroush kom till Sverige för drygt ett år sen och på den tiden har hon lärt sig svenska flytande. Hon håller nu på att få sin tandläkarlegitimation godkänd i Sverige och under tiden försöker hon hålla sig sysselsatt. Jag går till en tandläkare två dagar i veckan för att praktisera, eller bara vara runt en tandläkare för att se hur det fungerar i Sverige. Det är inte så stor skillnad, det är bara bättre utrustning här, säger hon och skrattrar till.Personer med Deemas kompetens är eftertraktade. Språkkunskaperna är ett extra plus. Ja, det är jättebra gjort. Det skulle ju vara ett extra plus, säger Jan Gustavsson som är tandläkare på Folktandvården i Kopparberg. Fram till för några månader sen var han även klinikchef.De jag pratar med som jobbar på Folktandvården och Vårdcentralen i kommunen säger att de klarar av att hantera flyktingsituationen bra. Även om det innebär fler arbetsuppgifter och nya arbetssätt. Det är nya personer som ska föras in i journalsystemen, tolkar behöver kallas in och barn med dåliga tänder som kanske aldrig varit hos tandläkaren förut behöver tas om hand. Det är varje dag vi har de här barnen. Det är inte alltid de kommer hit med akuta besvär men mer eller mindre så har de ont och värk i sin mun. Det har de, berättar Jan Gustavsson.Barnen, som ska tas om hand på samma sätt som svenska barn, prioriteras. De vuxna som har rätt till akutvård hänvisas ofta till landstingets jourklinik i Örebro. Men det är klart att ju mer det tar av vår tid, desto mindre tid får vi givetvis till våra andra patienter. Men man försöker ju prioritera från landstinget och ge oss mer resurser här uppe, säger Jan Gustavsson.Samma sak hör jag från Ulrica Vidfeldt som är verksamhetschef och ansvarar för vårdcentralen som ligger en trappa ner i samma hus i Kopparberg. Antingen pressar vi in fler per dag vilket gör att arbetsbelastningen ökar eller så blir det väntetid. Det är så det fungerar, säger honOch längre väntetid är inte alltid så populärt bland kommuninvånarna. Det är klart att våra medborgare som ringer och känner att de behöver en tid till läkare eller komma in för en bedömning och inte får det här och nu, känner sig besvikna och tycker att det är dåligt.Men i en kommun som många väljer att flytta ifrån innebär flyktingströmmen också möjligheter. På vårdcentralen har man infört praktikplatser till flyktingar som har fått uppehållstillstånd. De erbjuds då att få komma hit och vara värd eller värdinna på vårdcentralen. Vi har två personer idag som kombinerar det med att läsa svenska på SFI, Svenska för invandrare. På det sättet får de också en inblick i svensk sjukvård och blir kanske intresserade av att söka en utbildning för att utbilda sig inom vårdsektorn. Så jag ser det som en rekryteringsmöjlighet helt enkelt. Att vi på det sättet kan rekrytera människor med utländsk bakgrund, berättar Ulrica Vidfeldt."Har du visat hur man gör i tvättstugan?"Jag har satt mig i köket hemma hos Barbro Gällström i Bångbro. I 30 år har hon varit engagerad i Röda Korset i kommunen. Hon ordnar insamlingar av kläder, hushållsprylar och annat en dag varje månad. Tre dagar i veckan öppnar Röda Korset också sina lokaler för flyktingar som vill umgås och bjuder på lite fika. Det brukar vara uppskattat. Få av boendena har nämligen några egna gemensamhetslokaler, berättar Barbro. Jag frågar henne hur stämningen kring flyktingarna är i kommunen.  Det som jag har märkt att många stör sig på är tvättstugan. För när de blir placerade i hyreshusen så ska man ju gå till tvättstugan och tvätta. Man skriva upp sig på en tid och så får man ju inte springa där jämt. Det där kommer det en del och klagar på. Men jag brukar fråga "har du visat hur man gör i tvättstugan?" De flesta svarar nej. Och då är det inte så lätt att veta hur man ska göra. Och det står väl inte på arabiska eller engelska heller, utan det står nog bara på svenska. Så det skulle jag rekommendera dem att skriva, säger Barbro."Vi bryter mot lagen hela tiden"Utanför asylboendet i Ställdalen står nu fem unga killar, under 18 år, och undrar vad som händer. Socialsekreteraren Annika Andersson pratar med sin chef. Vad blev beskedet? frågar jag när hon lägger på. Ja, två kan vi placera och så får vi fundera på de andra tre, berättar hon. Så när det blir såhär, trots att de egentligen inte ska vara här, så får de vara kvar ett litet tag till? Ja, alltså de ska ju inte det. Men det är ju så, det finns inga platser. Man kan ju säga att vi bryter mot lagen hela tiden. Eller, inte hela tiden, det ska jag inte säga, men de möjligheter vi har där är det redan fullt. Och Bergsgården har tagit emot jättemånga fler än vad de ska. Hur väljer ni vilka två ni ska ta med er, hur går det här till?            Ja, Abdul var ju klar, det var ju den vi visste. Och så kom ju den här första killen så vi får ju ta de två med oss nu och sen får vi lösa det efter hand. Idag.En av killarna, Abul, blir glad när han hör att han ska få åka här ifrån. Men ska mina vänner verkligen stanna här, undrar han? My friends should stay here, really? De stannar här, vi ordnar nått annat åt dem. Vi kommer tillbaka. Du kan tala om det för dem, säger Maud Bergman.Abul samlar ihop sina få tillhörigheter i en bärkasse med Mimmi Mus på. Han kramar om och kindpussar sina kompisar i rummet hej då. Vad sade du till dem undrar jag? Jag kan ringa er, oroa er inte. Jag kommer tillbaka och hälsar på i framtiden. Vi kommer spela fotboll ihop igen. Oroa er inte. Reporter: Mikael SjödellProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Flyktingströmmen påverkar Elisabets vardag. Hon gråter och får dåligt samvete över att hon inte hjälper till mer. Hon känner sig uppgiven och hjälplös. Hur ska hon hantera alla sina känslor? Elisabet tänker på hur flyktingarna har det varje dag. Och hon följer situationen hela tiden genom medierna och Facebook. Hon har det så bra medan många andra har det så dåligt. Men hon orkar inte ställa upp så mycket som hon tycker att hon borde.Producent: Anna-Brita Lindqvist

Om maktfaktorn Angela Merkel. 25 år efter Tysklands enande står hon på toppen av sin politiska karriär. Hur gick det egentligen till när en östtysk fysiker blev kontinentens mest inflytelserika politiker? Hur kan hon som är så lågmäld leda med sådan pondus? Och vad är det i dag med flyktingfrågan som verkar ha rubbat hennes cirklar? Hör röster från Berlin, Templin och Paris om Angela Merkels uppgång och möjliga fall. Konflikt sänder från ett kafé i Angela Merkels gamla kvarter i stadsdelen Prenzlauer Berg i det tidigare Östberlin. Det har gått 25 år sedan Tyskland återförenades, en återförening som också blev startskottet för den tyska förbundskanslerns väldigt intressanta och på många sätt osannolika politiska karriär. Gäster är Tobias Etzold, statsvetare från tankesmedjan Stiftung Wissenschaft und Politik, Dan Ekholm som är finska YLE:s Berlinkorrespondent och Sveriges Radios korrespondent i Berlin, Daniela Marquardt. I mars 1990 var Lothar de Maizière, den förste och siste demokratiskt valde ministerpresidenten i DDR. Han utnämnde Merkel till regeringens presstalesperson och berättar för Daniela Marquardt om vilken enastående förmåga hon hade att medla i alla interna strider som ständigt uppstod under den här kaotiska tiden. En annan person som också följt Angela Merkel under många år är Stefan Kornelius, utrikeschef på liberala Münchenbaserade tidningen Süddeutsche Zeitung. De lärde känna varandra i samband med murens fall. Han följde henne nära under tiden som ungdomsminister och framåt och skrev för ett par år sedan en av de mest översatta biografierna om henne. När ”Förbundskanslern och hennes värld” kom ut handlade mycket om eurokrisen. Med den gick Tyskland och Angela Merkel in i en helt ny fas menar Stefan Kornelius. Men efter hennes utspel om flyktingkrisen i Europa känner han inte längre igen henne, sa han när Konflikts Kajsa Boglind ringde upp honom i München. Flyktingkrisen är på många sätt en ödesfråga som kan komma att avgöra Angela Merkels politiska framtid. Men det är ju inte bara en fråga som engagerar - och splittrar - Tyskland, utan hela Europa. Inte minst i grannlandet Frankrike har Merkels öppenhet gentemot flyktingar debatterats kraftigt. Konflikts producent Anja Sahlberg ringde upp statsvetaren Anne-Marie Le Gloannec, som specialiserat sig på EU och den mycket speciella relationen mellan Frankrike och Tyskland, det som brukar kallas den fransk-tyska axeln. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Fredag klockan 13.20 direktsänder Vetenskapsradions Veckomagasin från Sveriges Radios scen på bokmässan i Göteborg. Vi tar upp Volkswagens fuskande med utsläppssiffrorna och frågar hur stor effekt på människor och miljö de verkliga, högre utsläppen kan ha haft. Flyktingkrisen i Europa visar på stora skillnader i inställning mellan till synes lika länder, vad beror de på enligt forskarna och varför är vi ofta så snabba att dela upp människor i ”vi” och ”de andra”? En ny dansföreställning i Göteborg ska väcka tankar och engagemang kring klimatförändringarna – på vilket sätt är just dansen ett bra sätt att åstadkomma det? Vi pratar med forskande författare och så ställer vi frågan om hur lätta villebråd vi journalister är för PR-skickliga forskare. Programledare är Lena Nordlund och Björn Gunér.

Livet leker för Pauline Hammarlund. I torsdags mål i landslagsdebuten, idag stor intervju i FotbollsArena Radiosporten. Förutom detta handlar veckans avsnitt om följande: Flyktingkrisen Sveriges Radios korrespondent Daniela Marquardt rapporterar om hur fotbollsfans reagerar olika på kampanjer för att stötta de tusentals flyktingarna i Europa. Premier League Stefan Elofsson är tillbaka och pratar Diego Costas pålitlighet vad gäller att skapa bråk, Martials succé i Manchester United och vad man bör ha på sig när man skriver på ett kontrakt. #Bollkunskap - Utbuade spelare? Det visade sig finnas en hel del exempel på när landslagsspelare buats ut av de egna supportrarna. Den här veckan frågar vi efter drömstarter som förvandlats till storförluster. Redaktörer: Richard Henriksson och Martin Marhlo.

Min Lilla syster gjorde ett riktigt segertåg på filmfestivalen i Berlin. Nu är det äntligen dags för Sverigepremiär och regissören Sanna Lenken kommer till Kinostudion för att prata om inspiration. I veckans Kino avgör vi också vem som går vinnande ur striden om tittarna mellan tredje säsongen av Bron på SVT och uppstickaren Modus på TV4. Modus är regisserad av Lisa Siwe och Mani Maserrat och bygger på deckarförfattaren Anne Holts berättelser om kriminalpsykologen Inger Johanne Vik. Hon spelas av Melina Kinnaman och Henrik Norlén spelar kriminalkommissarie Ingvar Nymann. Expressens filmkritiker Maria Brander och kulturjournalisten Tobias Norström har tillsammans med Roger Wilson sett de första avsnitten av höstens deckar-snackisar. Modus har premiär 23:e september och Bron den 27:e september. Flyktingkrisen och migrationsfrågan diskuteras överallt just nu och i veckans Kino ser vi närmre vi på hur några olika filmskapare skildrar människor på flykt. Vår kulturkorrespondent Lisa Bergström har besökt en dokumentärfilmsfestival i Kosovo med temat migration och talat med regissörerna till filmen I am Dublin. Att lämna sitt land är ett förlopp som kan innehålla den brutalaste dramatik parallellt med outhärdlig långsamhet och väntan. Men hur fångar man denna transitsituation på film? Guldpalmsvinnaren Dheepan handlar om att lämna sitt land men kanske ännu mer om att komma fram. Historien om hur den tamilska krigaren Dheepan bildar låtsasfamilj för att maximera möjligheten att få uppehållstillstånd i Frankrike, är gjord av den franske regissören Jacques Audiard. Roger Wilson har träffat kvinnan som spelar den tillfälliga hustrun, den indiska skådespelaren Kalieaswari Srinivasan.Dessutom blir det en djupdykning i den konstnärligt starka georgiska filmbranschen med utgångspunkt i den hyllade filmen Mandarinodlaren.Filmen I am Dublin som nämns i Lisa Bergströms reportage går att se gratis fram till och med söndag 20 september på filmbolaget Storys hemsida. http://www.story.se/films/im-dublin/Programledare: Roger Wilson Producent: Nina Asarnoj 

60 miljoner människor på flykt. Ett Europa som stänger gränserna och ett humanitärt system som inte fungerar. Går det att lösa den värsta flyktingkrisen i världen sedan andra världskriget? Svaret är tveklöst ja, men det kommer krävas politiska uppoffringar, mer effektivt använda resurser och ett långsiktigt engagemang från människor i gemen. Möjligen döljer krisen ett embryo till en politisk folkrörelse som kan bli svår att ignorera. Gäster: Ulrika Modéer, statssekreterare, Melker Måbeck, Svenska Röda Korset och Erik de la Reguera, journalist och författare. Programledare: Erik Halkjaer

Om vad mötet med flyktingarna säger om oss och EU:s framtid. Flyktingkrisen har ifrågasatt EU:s grundläggande värderingar. Hur stor är sprickan, mellan länder och inom länder? Och hur påverkar den förutsättningarna att lösa situationen för de hundratusentals flyktingar som nu knackar på vår dörr? Hör röster från London, Lesbos, Berlin och Orust. Ord som frihet, solidaritet och respekt för mänsklig värdighet finns nedskrivna i EU:s fördragstext. Men vad betyder de storslagna formuleringarna när dom sätts på prov på en ö i Grekland, vid ett taggtrådsstängsel i Ungern, på ett tåg i Tyskland eller i ett litet samhälle på Orust? Vi hör röster från oroliga ungrare i Budapest som fångats av Johan-Mathias Sommarström och Sveriges Radios korrespondent i Östeuropa, Johanna Melén, tar oss med till ett tältläger under frihetsgudinnan på den grekiska ön Lesbos. I Berlin pratar vår Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt om värderingar med två tyska damer. EU kan stå inför den största kris vi har upplevt hittills, säger Financial Times utrikeskommentator Gideon Rachman. Han ser den storpolitiska ordväxlingen mellan Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Ungerns premiärminister Victor Orban som en ”clash of values”, en laddad kamp om EU:s värderingar, eller själ om man så vill. Vad är det egentligen som står på spel? Med i studion finns Annika Ström Melin, EU-kännare, författare och skribent och Lars Trägårdh, professor i historia och civilsamhälleskunskap vid Ersta Sköndals högskola samt Sveriges Radios korrespondent i Tyskland Daniela Marquardt. Och så återvänder vi till det lilla samhället Ellös på Orust som Konflikt besökte för ett år sedan i ett program som då fick namnet ”Flyktingarna och det svenska hjärtat” efter att Fredrik Reinfeldt vädjat till svenskarna att öppna sina hjärtan. Hur gick det för den lilla orten som plötsligt skulle ta emot 150 flyktingar på samhällets hotell- och spa-anläggning? Reportage av Ulrika Bergqvist. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist, ulrika.bergquist@sr.se

Världens största flyktingkatastrof sedan andra världskrigets dagar har kastat om livet både för dom drabbade och för politikerna här i Europa. Hur ska den nuvarande situationen lösas? Miljontals människor befinner sig på flykt. Men viljan att hjälpa delar EU. Norrmannen Jan Egeland är välkänd, inte bara i sitt hemland, efter flera decennier inom diplomati och hjälpverksamhet. Nu är han chef för det Norska Flyktingrådet,  en av dom största hjälporganisationerna i området kring Syrien. Ser han lösningar där andra har misslyckats? Jan Egeland intervjuas av Monica Saarinen.

Om vad mötet med flyktingarna säger om oss och EU:s framtid. Flyktingkrisen har ifrågasatt EU:s grundläggande värden. Hur stor är sprickan, mellan länder och inom länder? Och hur påverkar den förutsättningarna att lösa situationen för de hundratusentals flyktingar som nu knackar på vår dörr? Hör röster från Budapest, Lesbos, Berlin och Orust.

Många vill hjälpa dom människor som flyr från sina hem till Europa. Samtidigt står EU och stampar och kan inte fatta några beslut som hjälper människorna. Hur kan det ha blivit en sån stor klyfta mellan folks vilja att hjälpa och EU:s byråkrati? Dessutom om olika åldersskillnader på ungdomsmottagningar i landet och om att världens största porrsajt inrättat ett stipendium för att plugga på college.

EU and Turkey discuss cooperation to control the refugee crisis in Europe. Correspondent Göran Löwing reports from Stockholm. - EU och Turkiet diskuterar möjligheter till samarbete för att kontrollera flyktingkrisen i Europa. Korrespondent Göran Löwing rapporterar från Stockholm.