Podcasts about programledare bj

De har träffats över fyrtio gånger. Vad betyder vänskapen mellan Xi och Putin när Kina och Ryssland krokar arm på väg mot en ny världsordning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Premiär för Sveriges Radios nya utrikespodd Radiokorrespondenterna Kina. Hör om hur Xi Jinping och Vladimir Putin odlat sin vänskap under åren och hur Kina och Ryssland knyter allt tajtare band. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina frågade sig många i västvärlden hur Kina skulle ställa sig, men tre år senare har tiden visat att de båda länderna ökat sitt samarbete såväl ekonomiskt som militärt. Men hur viktigt är det personliga bandet när Kina och Ryssland vill göra gemensam sak på världsscenen? Vad betyder det att Xi och Putin firar födelsedagar tillsammans? Radiokorrespondenterna Kina synar en strategisk vänskap där maktbalansen skiftat.Medverkande: Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeRättelse: I avsnittet sades först att Kina och Ryssland genomfört över 100 militärövningar tillsammans under 2024. Korrekt är att Kina och Ryssland övat tillsammans sammanlagt över 100 gånger mellan åren 2003-2024, med betoning på senare år. Ljudet har uppdaterats den 5 maj 2025.

Ett smakprov på Sveriges Radios nya utrikespodd Radiokorrespondenterna Kina. Med Björn Djurberg, Moa Kärnstrand och Hanna Sahlberg. Premiär 5 maj. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Björn DjurbergMedverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent och Hanna Sahlberg, Ekots Kinareporter. Producent: Therese Rosenvinge

Programledare: Björn JohnsonI studion: Fabian Ahlstrand, Jesper Hofmann & Sabri SuvakciGäster på länk: Victor OlssonGäster i studio: Emil Persson & Felix Hägglund0:00 Programstart05:41 ‘'Sometimes maybe good sometimes maybe shit''32:37 Panelen plockar ut Sveriges bäst klädda fotbollsprofil49:42 Fabbe plockar ut omgångens elva i Allsvenskan01:04:04 Veckans stryktipskupong tillsammans med Svenska spel & Victor Olsson01:16:18 Liverpool-boll med Emil Persson01:41:21 90-talets bästa elva koras!01:59:04 Lördagsquizet!Redaktionen: Otto Jorméus, Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William ÅbergKontakta redaktionen: otto@dobb.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Programledare: Björn JohnsonI studion: Sabri Suvakci & Anders TimellGäster på länk: Haris Radetinac och Alexander MilosevicGäster på plats: Jonas Olsson & Frej Ersa Engberg0:00 Intro14:59 Vi utser Sveriges bäst klädda fotbollsprofil tillsammans med Volt30:28 Sabris torsdagsjanne tillsammans med Svenska spel34:50 Jonas Olsson efter veckans Premier League-matcher01:05:09 Frejkutar gästar och pratar om maratontips, uppladdningen inför Köpenhamns maraton och om tyska premiumkök01:27:57 Allsvenskan Fantasy-kvart med Fantasy-Otto01:42:15 Haris Radetinac efter hyllningstifot och framtiden i Åtvidaberg01:59:49 Alexander Milosevic efter flytten till Portsmouth i ChampionshipRedaktionen: Otto Jorméus, Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William ÅbergKontakta redaktionen: otto@dobb.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Programledare: Björn JohnsonI studion: Jesper Hofmann, Sabri Suvakci & Sean SabetkarGäster på länk: Fabian AhlstrandGäster på plats: Daniel Stensson & Malkolm Nilsson Säfqvist00:00 Programstart04:03 Fabian Ahlstrand fyller 30 på buss mot Sölvesborg13:02 Sabris veckosummering32:18 Helgens höjdare & Svenska cupen-semifinalerna53:23 Fem snabba!01:17:50 Veckans stryktipskupong tillsammans med Svenska spel 01:26:30 Djurgårdshjältarna gästar efter avancemanget i ECL01:48:39:16 Lördagsquizet! Redaktionen: Otto Jorméus, Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William ÅbergKontakta redaktionen: otto@dobb.seAnnonsering och samarbeten: johan.rydell@dobb.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Programledare: Björn JohnsonI studion: Per Frykebrant & Anders Timell Gäster på länk: Tokmac NguenGäster på plats: Jonas Olsson & Jonas BjörkmanRedaktionen: Otto Jorméus, Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William Åberg0:00 Programstart35:14 Jonas Olsson om Champions League-åttondelarna01:11:56 Björns torsdagsjanne tillsammans med Svenska spel01:14:00 Djurgårdens anfallare Tokmac Nguen inför kvällens match borta mot Pafos i Conference League01:28:55 Jonas Björkman om kärleken till Hammarby och Leeds, tenniskarriären och stiftelsen tillsammans med Måns ZelmerlöwKontakta redaktionen: otto@dobb.seAnnonsering och samarbeten: johan.rydell@dobb.seAnsvarig utgivare: Dawid Fjäll, david.fjall@dobb.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Uppsägningar och oro skakar forskarvärlden i USA en månad efter Trumps återkomst. Hör amerikanska forskares inifrånperspektiv, om vad som hotas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskap i osäkra tider – hur påverkas amerikansk forskning?Drygt en månad efter Donald Trumps återkomst till Vita huset skakas den amerikanska forskningsvärlden av nedskärningar, osäkerhet och oro. Stora statliga anslag har frusits eller dragits in, och forskare är rädda för att öppet diskutera situationen.”Kan bli amerikansk brain drain”USA är en världsledande forskningsnation, men vad innebär de senaste politiska besluten för vetenskaplig utveckling? Vi hör oroade amerikanska forskare – hur ser de på framtiden för forskningen i USA och landets utveckling. Nobelpristagare varnar – ”Trump hotar grundforskning”Hör också Victor Ambros, nobelpristagare i medicin 2024, som beskriver hur situationen har blivit värre än han befarade. Han menar att viktiga forskningsområden hotas och att systemet som gjort USA ledande riskerar att falla samman. Hur påverkas grundforskningen när forskare förlorar sin finansiering?Konsekvenser för Sverige och världenDe förändringar som nu sker i USA kan få ringar på vattnet globalt. Vilken roll spelar amerikansk forskning för internationella samarbeten, och vad betyder den nya politiken för Sverige? Hör Marie Arsenian-Henriksson, vicerektor för forskning vid Karolinska Institutet, om utsikterna för deras forskningsprojekt som får medel från USA.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se

Programledare: Björn JohnsonPanel: Robin Berglund & Charlie Andersson LidbergGäst på plats: Thomas BerntsenGäster på länk: Jacob Bergström, Lars-Christer Olsson & Abdelrahman BoudahRedaktionen: Otto Jorméus, Oliver Tommos Jernberg, Carl Hultin, Victor Enberg & William Åberg0:00 Programstart, spelade matcher och nyheter40:35 Dagens speltips tillsammans med Oddset46:15 Jacob Bergström efter Mjällbys succéstart på tävlingssäsongen1:08:20 Boudah om att vara tillbaka i Hammarby efter succéutlåningen1:18:40 Lars-Christer Olsson om att göra comeback i Sef1:31:30 AIK:s sportchef Thomas Berntsen gästarKontakta redaktionen: otto@dobb.seAnnonsering och samarbeten: johan.rydell@dobb.seAnsvarig utgivare: Dawid Fjäll, david.fjall@dobb.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Direktsändning från forskningskonferensen Transportforum. Hur ska vi få tågen att komma i tid och få ner antalet döda i trafiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges tågpunktlighet – vad har gått fel?Tågtrafikens punktlighet i Sverige nådde sin lägsta nivå på 14 år under 2024, med endast 87 % av tågen i tid, enligt ny preliminär årsstatistik från Trafikverket. Vad ligger bakom denna utveckling, och hur kan situationen förbättras?Trafiksäkerhet: Positiva trender och utmaningar för fotgängareÄven om antalet dödsolyckor i trafiken minskat till historiskt låga nivåer, är situationen fortfarande allvarlig för oskyddade trafikanter, såsom fotgängare och cyklister. Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör vid Trafikverket, delar sina tankar om hur nollvisionen kan uppnås.Framtidens lösningar – från utbyggnad till geofencingI avsnittet diskuterar vi också framtida lösningar för både järnvägs- och vägtrafik. Bland annat lyfts behovet av utbyggnad av järnvägsnätet, förbättrade arbetssätt och innovativa teknologier som geofencing för att öka trafiksäkerheten.Vetenskapsradion sänder direkt från Transportforum i Linköping, där vi djupdyker i de största utmaningarna och möjligheterna för svensk tåg- och trafiksäkerhet.Programledare: Björn Gunér Producent: Lars Broström

Denisovamänniskan har bara varit känd i knappt 15 år. Nu klarnar bilden av hur vår utdöda släktingar levde, vad de åt och hur avancerade de var. Snöleopard och ullhårig noshörning stod på menyn, visar fynd i en grotta på den tibetanska högplatån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Zandra Fagernäs vid Köpenhamns universitet är en av forskarna som nu publicerar en studie i Nature där över 2 500 benbitar från grottan har undersökts med modern proteinanalys. Benen kommer från en mängd olika djur, flest från en typ av bergsget, men även från farligare djur. Och de har skrapmärken som visar att människor hanterat dem och tagit djurens hudar tillvara. Dessutom har ett ben konstaterats vara från en denisovan, den utdöda människoart som var helt okänd fram tilll 2010 när svenske genetikern Svante Pääbo och kolleger förstod att de funnits, med utgångspunkt från ett ben i en grotta i Ryssland. Paleontologen Lars Werdelin på Naturhistoriska riksmuseet menar att de nya fynden tillför spännande pusselbitar om denisovanerna, och när vi besöker museets utställning ”Den mänskliga resan” ser vi att det finns både utrymme och intresse för mer kunskap om vår nyupptäckta ”kusin”. Medverkande: Zandra Fagernäs, postdok i biomolekylär paleoantropologi, Köpenhamns universitet; Lars Werdelin, professor i paleontologi Naturhistoriska riksmuseet; samt några besökare på museet.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

2023 var ett rekordår för TBE-smitta med ungefär 600 fall i Sverige. Men i själva verket lär betydligt fler ha haft viruset - för ny forskning visar att många har infektionen utan att veta om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare vid Uppsala Universitet testade blod från blodgivare i en rad regioner där TBE är vanligt. De kunde då se både hur stor del av befolkningen som har antikroppar från vaccinering, och hur stor del som har antikroppar efter genomgången sjukdom. Betydligt många fler har haft infektionen, än antalet fall i vården visar.Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala Universitet är förvånad över att så många har haft en infektion av TBE-virus utan att veta om det. Anna Omazic, forskare vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt SVA, kommer även i år att samla in fästingar allmänheten skickar in genom verktyget Rapportera fästing. I år blir det särskilt fokus på taigafästingen, som finns längs norra Norrlandskusten. Den kan bära på TBE-varianterna siberian och far eastern. De varianterna kan ge värre sjukdom, men har ännu inte hittats i Sverige.Programmet är en repris från februari 2024. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Telefonbedrägerier mot framför allt äldre har ökat på senare tid. Efter påstötningar från bland annat politiken har bankerna lagt fram förslag om åtgärder som ska minska riskerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I februari kallade statsministern bankerna till möte för att uppmana till åtgärder mot bankbedrägerierna. Denna vecka återkom de med sitt svar.Vi repriserar stora delar av ett reportage från i mars, om hur bankbedrägerier skulle kunna stävjas – och hör om åtgärdsplanen från bankerna med hjälp av Ekonomiekots Philip Ramqvist.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seReporter: Ylva Carlqwist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Bränder i elbilar får mycket uppmärksamhet, men hur stor är egentligen risken? Och varför är det så svårt att släcka en elbilsbatteri som börjat brinna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker det nya forskningslaboratoriet i Borås med elbilarnas brandsäkerhet i fokus. Här överbelastar forskare elbilsbatterier tills de börjar brinna, så att förloppet och rökgaserna kan studeras, och Nordens största skakmaskin för ändamålet ruskar batterierna kraftfullt för att se hur brandsäkerheten påverkas. Victor Jensen, reporter specialiserad på fordonsindustrin, har besökt anläggningen i Borås och berättar i Vetenskapsradion På djupet.Medverkande: Claes Winzell, affärsutvecklare, Swedish Electric Transport Laboratory/RISE, Borås; Jonna Hynynen, senior forskare brand och säkerhet, RISE.Reporter: Victor Jensen.Programledare: Björn Gunér.bjorn.guner@sr.se

Ett Kina i ständig rörelse, ett samhälle i snabb förändring. Om musik, relationer och minnen från utrotningshotade bakgator. En personlig exposé över 2000-talets Kina så som vi lärt känna det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kinapodden i P1:s sista avsnitt. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Fredrik Fällman, docent i sinologi vid Göteborgs universitet. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Mikael Sarabi

Från rymdbasen Esrange utanför Kiruna skickas experiment upp i raketer och får sex minuter i tyngdlöshet. Hit kommer forskare ända från Australien för att utföra experiment i tyngdlöshet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Raketen skjuter iväg 25 mil upp i luften – en bra bit ovanför gränsen till rymden – och dalar sedan sakta nedåt. Den är lastad med experiment: Bland annat mänskliga celler, en olje-och vattenblandning och ett nytt skydd mot kosmisk strålning. Under färden får de vara med om ungefär sex minuter i mikrogravitation, alltså praktiskt taget tyngdlöshet.Vi möter bland andra Gail Iles som rest hit från Australien för att skicka upp sitt experiment, och gymnasieeleverna Jonathan och Andres som fick sitt förslag utvalt av Astronomisk ungdom till att vara med ombord i raketen.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Kinas återkomst som supermakt påverkar oss alla och Kina jobbar strategiskt för att bli ännu mäktigare. Hör om hur Kina avancerar och går ihop med Ryssland för att utmana den rådande världsordningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kinesiska poliser som patrullerar på gator i Europa, kinesiska fartyg som lägger beslag på nya handelsrutter när isarna smälter i Arktis och ett Kina som äger marknaden för den gröna omställningen. Kinapodden sammanfattar Kinas avancemang på världsscenen och ringar in vad Kina gör här och nu för att bli ännu mäktigare och starkare. Kina är världens största handelsnation, världens andra största ekonomi och lierar sig med länder som Ryssland, Iran och Nordkorea för att rita om världen så som vi känner den idag. Hör även om hur Kina kan tänkas utnyttja ett nytt världsläge om Trump återvänder som USA:s president och samtidigt, om vad som skulle kunna kasta allt över ända för Kinas del.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakommentator. Malin Oud, chef för Raoul Wallenberginstitutet i Stockholm.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Brady Juvier

Den första lagen som ska reglera artificiell intelligens har antagits i Europaparlamentet. Den ska minska riskerna för övervakning och manipulation med hjälp av AI, och stärka AI-branschen inom EU sägs det. Vad innehåller den nya lagen? Vad innebär den för AI-utvecklingen och rollen som AI kommer att spela i samhället? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Fredrik Heintz, professor vid Institutionen för Datavetenskap vid Linköpings universitet; Jan Ljungberg, professor i informatik Göteborgs universitet och Stefan Larsson, jurist och docent i teknik och social förändring vid Lunds Universitet. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingertblenda.klingert@sr.seLjudtekniker: Victor Bortas Rydberg

Om det dramatiska skiftet i Sveriges syn på Kina från möjligheternas land till systemrival och säkerhetshot. Hör vad som fick relationen att krackelera och hur Nato kan framkalla en hårdare linje. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige upprättade som första västland diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina 1950. Under flera decennier tittade såväl politiker som näringsliv österut med förhoppningsfulla blickar och stora visioner. Men under 2010-talet har synen på Kina kommit att omprövas i grunden. Idéerna om att handel och utbyte skulle kunna göra Kina mer demokratiskt har övergetts. Idag i Europa betonas istället behovet att minska vad som betraktas som ett riskfyllt beroende av Kina och Kina beskrivs som en systemrival. Sveriges regering å sin sida betonar att Kina-linjen ska vara förankrad i EU och i det transatlantiska samarbetet. Fallet Gui Minhai och aggressiv diplomatiI Sverige syns ett tydligt skifte 2018. Den svenske medborgaren och bokförläggaren Gui Minhai kidnappades då för andra gången i Kina. Han sitter fängslad än idag. Vid samma tidpunkt, i slutet av 2010-talet, började Kinas ambassad i Sverige att anamma en ny aggressiv retorik som även fick internationell uppmärksamhet. Idag ringar Säpo och Must in Kina som ett av de främsta underrättelsehoten mot Sverige. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Christer Tjernell

Många av världens hajarter hotas på grund av fiske och nu gäller det inte längre bara de ytligt levande arterna utan också de som lever i djuphaven, det visar ny forskning. Varför fiskas de? Och hur driver vaccin, kosttillskott och kosmetika på hajfisket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: David Bernevi, hajexpert och marinbiolog vid Naturhistoriska Riksmuseet; Charlott Stenberg, marinbiolog specialiserad på hajar; Mikael Svensson, biolog på artdatabanken vid SLU.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Blenda Setterwall Klingert blenda.klingert@sr.seLjudtekniker: Nils Lundin

Kinas politiska elit samlas i Peking, i vad som brukar kallas för ett låtsasparlament. Den tröga ekonomin överskuggar folkkongressen samtidigt som Kinas aktiemarknad har upplevt ett historiskt ras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om hur utländska investerare på sistone börjat ompröva sin syn på Kina och dess speciella aktiemarknad. Enligt Johan Hagbarth, global aktiestrateg på SEB, ser placerare nu oftare till alternativet att helt ställa sig utanför Kinas aktiemarknad. Den senaste tidens enorma tapp, som skapat krisrubriker världen över, vittnar om ett lågt förtroende för Kinas marknad och för företagens förmåga att skapa långsiktig tillväxt. Oförutsägbarheten och bristen på transparens för kanske tankarna till ett casino snarare än en traditionell börs. Xis maktspel på folkkongressenTrots den tröga ekonomin och problemen på aktiemarknaden presenterade Kinas premiärminister Li Qiang ett djärvt BNP-mål för 2024 när årets folkkongress inleddes på tisdagen. Men frågan är om målet på 5 procents tillväxt kommer att kunna nås givet de enorma utmaningar som världens andra största ekonomi brottas med. Tydligt är i vilket fall att premiärministerns roll tonas ner på årets folkkongress, något som kan ses i ljuset av hur Xi Jinping koncentrerar alltmer makt runt sig själv. Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Tilde Lewin, Asienkorrespondent för SVT. Johan Hagbarth, investeringsstrateg på SEB. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Maria Stillberg

Forskning visar att de flesta upplever sig som yngre än de är. Varför är det så? Handlar det om vår snäva bild av vad olika åldrar innebär, eller om att äldre idag på många sätt faktiskt är yngre än vad äldre var förr? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Ingemar Skoog, psykiater och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet och Susanne Iwarsson, professor vid Lunds universitet som leder forskargruppen Aktivt och hälsosamt åldrande. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Blenda Setterwall Klingertblenda.klingert@sr.seLjudtekniker: Nils LundinEnkätreporter: Elsa Östlund

Heter det mandarin eller kinesiska? Hur stor är en kinesisk skrivmaskin och varför är det inte fler i Sverige som pratar kinesiska? Lyssna på Kinapoddens språkspecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kinesiska är ett av världens största språk med många olika grenar och dialekter. Hör om hur språket är uppbyggt och hur kinesiskan näst efter engelskan dominerar på nätet. Där utvecklas språket snabbt och censuren pushar hela tiden fram nya ord och uttryckssätt. Samtidigt driver det kinesiska kommunistpartiet ett politiskt projekt som går ut på att likforma Kina och få alla att prata ”rikskinesiska”. I Hongkong och Taiwan har språket också blivit ett sätt att distansera sig från Peking och markera sin identitet. Lär dig kinesiska på 3 månader – eller inteHur många tecken behöver man kunna för att läsa en kinesisk dagstidning och hur lång tid tar det egentligen att lära sig? Finns det några smarta genvägar? Hör också om toner, tangentbord och tungvrickare när Kinapodden svarar på lyssnarnas frågor om det kinesiska språket. Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Göran Sommardal, sinolog och översättare.Programledare: Björn Djurberg.Producent: Therese Rosenvinge.Tekniker: Andreas Ericsson

Kina märks, hörs och påverkar under det historiska supervalåret. Hör om varför Xi Jinping kan hoppas på Donald Trump, trots utspel om höga strafftullar. Vi gör även nedslag i Finland och Indien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om hur Kina dyker upp som valfråga runt om i världen – i USA, Europa och Asien. På många håll handlar det om att balansera det som ses som ett viktigt handelsintresse mot ett upplevt ökat säkerhetshot från Kina. I USA är en hård linje mot Kina något som förenar republikaner och demokrater, men kanske Donald Trumps utrikespolitiska utspel får Xi Jinping att i nuläget hoppas mer på honom än på Joe Biden. Barn och fallskärmsjägare i Kinas nyårspropagandaSom traditionen bjuder i Kinapodden trendspanar vi utifrån den årliga nyårsgalan som visas på Kinas stats-tv. Galan är påkostad, pågår i timmar, och ger en bild av vad kommunistpartiets propagandaavdelning vill förmedla till befolkningen för tillfället. Detta drakens år var internationell tacksamhet mot Kina ett tema som tog plats. Militärer syntes uppträda synkroniserat och med 3D-effekter och de kinesiska tv-tittarna bjöds även på sjungande barn. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Karin Tötterman, journalist och fd programledare för Kinapodden. Cecilia Khavar, fd Washingtonkorrespondent. Margita Boström, fd Asienkorrespondent. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Joachim Persson

Kinapodden går in på sista varvet och tecknar bilden av världens mäktigaste parti, med 100 miljoner medlemmar och en egen armé. Hör om hemligheter och maktstrider innanför partihögkvarterets murar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Få vet vad som händer inne i regeringskvarteren Zhongnanhai i centrala Peking. Den ogenomträngliga kinesiska enpartistaten omges av ryktesspridning och gissningar, men då och då pyser maktelitens konflikter ut i det öppna. Och klart är att det styrande kommunistpartiet stärkt sitt grepp om alla delar av det kinesiska samhället under generalsekreteraren Xi Jinping. Partiet har får en alltmer allomfattande makt och är överordnad staten. Samtidigt är extremt lite känt om hur beslut fattas. Processer mot utrensade och oönskade partimedlemmar pågår i det fördolda och det kan vara oklart när stora viktiga möten hålls. Varför är partiet så hemligt och vad lär sig vanliga kineser om hur systemet fungerar?Fler bebisar i drakens år?Med taiwanesiskt te och godis firar vi in det nya kinesiska året som inträder i helgen. Drakens år ses traditionellt som ett år då det är lyckosamt att föda barn. Så frågan är om den kinesiska månkalendern kanske rentav kan påverka den vikande demografikurvan i Kina? Vi fångar också upp reaktioner efter förra veckans besked om att Kinapodden ska läggas ner som en del av Sveriges Radios sparpaket. Kinapodden fortsätter att släppa avsnitt fram till månadsskiftet mars-april.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Therese Rosenvinge, producent. Programledare: Björn Djurberg.Tekniker: Joachim Persson

Rättegången mot publicisten Jimmy Lai ger rubriker världen över. Men vem är han och överlever yttrandefriheten i Hongkong en fällande dom? Även om den senaste turen kring fastighetsjätten Evergrande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör berättelsen om demokratiaktivisten, entreprenören och publicisten Jimmy Lai. Han var den första som greps under den nationella säkerhetslag som Peking drev igenom bakvägen i Hongkong 2020 och en omfattande rättegång mot Lai pågår i detta nu. Vi återvänder till det dramatiska ögonblick då polisen i Hongkong stormade Jimmy Lais tidningshus och redaktionen Apple Daily. Razzian sändes live på Youtube. Johan Nylander, Dagens Industri, berättar om chocken det innebar för Hongkong och om sina möten med Jimmy Lai. Vad hände sedan? Och vad säger den aktuella rättsprocessen om framtiden för megastaden Hongkong som något annat än Kina?Ljud i avsnittet: Apple Daily, Agenda-Free TV, Nikkei, Reuters.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Johan Nylander, Dagens Industris Asienkorrespondent och boende i Hongkong.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin

Mellanöstern, Myanmar, Ukraina. I såväl nya som gamla konflikter hörs och syns Kina. Hör hur Xi Jinping vill att Kina ska ta ännu större plats som stormakt och hur supervalåret 2024 påverkar Peking. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Blir Drakens år 2024 året då Peking fortsätter flytta fram sina positioner som global stormakt? Eller kan det historiska “supervalåret” istället bli ett bakslag för Xi Jinping? Klart är att Kina syns och hörs i anslutning till såväl nya som gamla konflikter i världen och att den kinesiska utrikespolitiken under Xi Jinping antagit nya former. Kina har velat ge sig in och agera förhandlare på många håll de senaste åren, men frågan är vad Kina egentligen vill uppnå med sin nya fredsmäklarlinje.Därför är Trump en osäkerhetsfaktor för XiKinapodden blickar framåt och spår ett Drakens år där Xi Jinping har stora interna problem att tackla och där Kina kan påverkas mycket av utfallet i olika val. Inte minst det amerikanska presidentvalet är viktigt för Peking, men det är oklart om Xi Jinping kommer att föredra något av alternativen. Donald Trumps år i Vita huset blev med tiden en besvikelse för Peking. Hör också om hur Xi kan komma att utmanas på hemmaplan framöver och hur den vacklande kinesiska ekonomin hänger ihop med Kinas ställningstanden och utspel i utrikespolitiken.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Oscar Almén, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Joachim Persson

Varmt välkommen till 4e säsongen av podden i det här formatet. Programledare Björn Rudman presenterar podden och sig själv på ett avslappnat sätt och ger tips på vägar fram med podden som både hjälpande hand i ryggen och en guide. Häng med Björn när han delar med sig av sina stora erfarenheter runt stress och utmattningsproblematik, rehabilitering, vardagspussel, ADHD och mycket mycket mer. www.stressrehabonline.sebjornrudman.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En majoritet av landets regioner har åter infört rekommendationer om munskydd på personalen. Och statsepidemiolog Magnus Gisslén varnar för att både covid-19 och influensa kan komma att öka stort över jul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så hur ska vi bete oss och hur ska vi tänka oss att helgerna blir? Direktsändning från Vetenskapsradion med Magnus Gisslén, statsepidemiolog och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Vi hör också smittskyddsläkarna i Norrbotten och Blekinge som båda har hög spridning av covid-19 i sina regioner, men väljer helt olika strategier kring munskydd inom sjukvården. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent och reporter: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

En etapp på resan mot att förstå hjärnan har nåtts, en slags atlas över hjärnans celler. Kan det lära oss förstå sjukdomar och hur de ska behandlas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den väger knappt 1,5 kilo - består av hundra miljarder nervceller och hundratusen miljarder kopplingar mellan dem. Den mänskliga hjärnan är fortfarande mycket av ett mysterium för forskningen.Men nu har ett steg tagits för att bättre orientera oss i det mystiska organets vindlingar, och för att förstå vilken roll gener spelar i de olika hjärncellerna. En störtflod av vetenskapliga artiklar publiceras nu samlat i tidskrifterna Science, Science advances och Science translational medicine, alla med utgångspunkt från den amerikanska jättesatsningen BRAIN Initiative och dess hjärnkartläggningsprojekt BICCN.Hjärnforskaren Ola Hermanson på Karolinska institutet är tveksam till några omedelbara resultat, men är ändå imponerad.”Det är fruktansvärt coolt, otroligt ballt och fränt och viktig forskning”.Medverkande: Sten Linnarsson, professor molekylär neurobiologi Karolinska Institutet; Ola Hermanson, professor neurovetenskap Karolinska institutet; Johan Jakobsson, professor neurovetenskap Lunds universitet. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

September 2023 var den varmaste som någonsin uppmätts globalt, och siffrorna får forskare att knappt tro sina ögon. Vad ligger bakom rekordet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Jag trodde först att det var ett mätfel”, säger Mika Rantanen vid Finlands meteorologiska institut om de nya siffrorna från EU:s klimattjänst Copernicus, baserade på satellitmätningar. Den globala genomsnittstemperaturen för september 2023 var 1,75 grader varmare än förindustriell tid och det tidigare rekordet slogs med hela 0,5 grader. Även månaderna juni, juli och augusti är de varmaste som uppmätts, och det ser ut som att även helåret 2023 kan bli rekordvarmt. Människans utsläpp av växthusgaser, men också väderfenomenet El Nino och ett mycket ovanligt vulkanutbrott pekas ut som förklaringar.Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI:s Rossby centre; Daniel Värjö, reporter Sveriges radios miljöprogram Klotet. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent och reporter: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

Redan före det första larmsamtalet om skredet vid E6 hade det registrerats av seismologernas instrument, liksom sprängningar i området dessförinnan. Och satelliter har observerat rörelser i vägen under flera år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beskedet om skredet fick seismologen Björn Lund att genast ta sig in till jobbet en lördag, och han kunde då se att instrumenten upptäckt något vid tidpunkten. Och Tobias Edman gick in i sina satellitdata hos Rymdstyrelsen och kunde se att vägen rört sig de senaste åren. Avgörande för skredet anses så kallad kvicklera i marken under vägen vara - vi hör om hur den fungerar, och om beredskapen för skred och ras kunde bli bättre genom bättre samordning av data från olika håll.Medverkande: Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet och föreståndare för det svenska nationella seismiska nätet; Tobias Edman enhetschef för datavetenskap på Rise, tidigare anställd på Rymdstyrelsen; HannaSofie Pedersen, chef strategisk klimatanpassning Sveriges geotekniska institut, SGI.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seMattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

Kriget i Ukraina visar hur framtidens högteknologiska krigföring kan se ut. Nu får svensk forskning mer pengar för att satsa på framväxande och omvälvande tekniker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Lena Nyberg, överdirektör Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI; Tomas Mellin, forskningsledare FOI; David Olgart, föreståndare Cyber Campus Sverige.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

Det går att slå fast tydliga gränser för hur mycket miljöpåverkan av olika slag som livet på jorden tål, och att sedan konstatera att vi redan står på fel sida av dom flesta av dom här så kallade planetära gränserna. Det menar forskare i en ny rapport i veckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är Johan Rockström och hans kolleger som har lanserat begreppet ”planetära gränser” eller ”planetary boundaries” som det heter på engelska. Det skedde 2009, och nu publicerar de en ny studie som visar att sex av de nio gränserna är passerade. Men det går att ta ett steg tillbaka över gränsen, som skedde i fråga om ozonlagret på 1990-talet. Hur fungerar dessa gränser, vilken nytta kan de göra och vad finns det för invändningar mot idén med de planetära gränserna? Medverkande: Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research i Tyskland och professor i miljövetenskap på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet; Lan Wang Erlandsson forskare vid Stockholm Resilience Centre; Martin Persson, biträdande professor vid Fysisk resursteori, Chalmers tekniska högskola; Linus Blomqvist, the Breakthrough institute; Michael Tjernström, professor i gränsskiktsmeteorologi, Stockholms Universitet; Markku Rummukainen, professor i klimatvetenskap vid Lunds universitet.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.seReporter: Anna-Karin Ivarsson

Nils Carlsson kämpar mot mördarsniglar, glupska jätteabborrar och träd som förstör hus och vägar med sina rötter. En oreda som också kostar väldigt mycket pengar, visar en färsk rapport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige är Skåne genom sitt läge allra mest utsatt för invasioner söderifrån. I Vetenskapsradion Forskarliv möter vi Nils Carlsson som jobbar där som expert på dom här frågorna. Vi hör om hur en vanlig dag på jobbet kan se ut i kampen för att försvara våra egna arter mot hoten utifrån, och om den stora katastrofen i och kring Victoriasjön som orsakades av att en enda fiskart planterades in. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

När Sverige fick sitt första fall av afrikansk svinpest så tänkte professor Susanna Sternberg Lewerin genast det här är en jättekatastrof. Men det finns strategier som visat sig fungera mot utbrott i andra länder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet hör vi om varför det är så svårt att undvika spridning av viruset, och hur hårt det drabbar tamgrisar om det tar sig in hos dem. Vi hör om de drastiska åtgärder som hittills vidtagits mot smittan, och hur det påverkar människor i runt Fagersta där ett område nästan lika stort som Öland har belagts med restriktioner. Och så får vi veta att det går att utrota smittan med rätt metoder, vilket skett i ett par europeiska länder. Medverkande: Susanna Sternberg Lewerin, professor i epizootologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet; Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket; Terje Lund, reporter P4 Västmanland.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Mattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

Mygginvasion råder på många håll i landet efter allt regnande. Hur besvärligt är läget och är det här nåt som kommer bli vanligare i ett varmare och blötare klimat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På många håll i Sverige gör så kallade översvämningsmyggor livet surt för människor just nu. Och en besvärlig myggsituation är kanske något vi får vänja oss allt mer vid framöver. Inte minst om det kommer in nya arter som dessutom kan bära på sjukdomar.Nyligen hittades till exempel den asiatiska tigermyggan för första gången i Sverige. En mygga som också hittats i Paris, vilket orsakade ett stort pådrag med en akut myggbekämpningsinsats där.Myggforskarna Anders Lindström och Tobias Lilja vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, jobbar med att hålla koll på nya myggor som kan tänkas komma hit. Här berättar de om varför de i år har satt upp flera myggfällor i Skåne.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Sara Sälsltrömsara.sallstrom@sr.se

Kriget i Ukraina har förutom stort mänskligt lidande också en enorm miljöpåverkan. Nu har ett pilotprojekt inletts i ett samarbete mellan ukrainska och svenska forskare för att kartlägga förstörelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hundratals tunga industrier och oljedepåer har skjutits sönder vilket har lett till utsläpp av tungmetaller och olja i stor skala. Den största enskilda katastrofen är sprängningen av Kachovkadammen, som var en viktig källa till vatten. Den händelsen gjorde att mängder av förorenande ämnen spolades ut i omgivningen.Att kartlägga all den miljöpåverkan som kriget för med sig är en nära omöjlig uppgift men i ett pilotprojekt ska ukrainska och svenska forskare utbyta kunskap för att få en bättre överblick.I programmet hörs bland andra Viktor Karamushka som är miljöforskare vid det nationella Universitetet Kiev-Mohyla-akademin, och Richard Johnson, professor vid Institutionen för vatten och miljö, avdelningen för ekologi och biodiversitet på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Midsommarstången, påskkäringarna och julbordet. Alla är de traditioner som vi förknippar med det svenska, och som bygger vår gemenskap. Men desto mer utestängd blir den som inte är med. Vi diskuterar hur traditioner ständigt förändras, deras roll i vår gemenskap och hur de också kan skapa utanförskap. Gäster i studion på långfredagens morgon är Richard Tellström, etnolog och måltidshistoriker, och etnologerna Susanne Nylund Skog vid Institutet för språk och folkminnen och Jonas Engman från Nordiska Muséet. Vi hör röster från olika delar av landet med hjälp av Sameradion, P4 Kalmar, P4 Värmland och P4 Jämtland.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Gruvbolaget LKAB:s stora fynd av sällsynta jordartsmetaller blev en stor nyhet. Men vilka risker finns om det blir en brytning, och hur snabbt kan det gå? På en presskonferens förra veckan gick gruvbolaget LKAB gick ut med att en stor fyndighet av sällsynta jordartsmetaller hittats i Kiruna. De här metallerna behövs i den gröna omställningen, till bland annat elbilar och vindkraftverk. Men var det här verkligen något helt nytt som presenterades? Och vad krävs för att snabbt få fram de här metallerna, så att de faktiskt kan användas?Medverkande: Erik Jonsson, statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU. Olof Martinsson, lektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet. Niklas Johansson, direktör för kommunikation och klimat på gruvbolaget LKAB. Vi hör också Karin Kvarfordt Niia från Gabna sameby.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Pokemon, Digimon och Yu-gi-oh är populära kortspel från Japan. Men vad är det med Japan och kortspel? Varför utvecklades särpräglade spelkort just där? Och vad är egentligen kopplingen mellan japanska kortspel och tv-spelsföretaget Nintendo? Det och mycket mer ska vi prata om med Marcus Richert, kortspelsforskare och kortspelsmakare bosatt i Japan. Programledare: Björn Lindgren Ljudproducent: Niklas Sjösvärd. Producenter: Jenny Högström Berntson och Rebecka Bergström. Klipp: Viktor Lenken Inside the Box produceras av Världskulturmuseet och Centrum för kritiska kulturarvsstudier (Göteborgs universitet) i samarbete med Folkuniversitetet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Egyptens mumier slutar aldrig att fascinera. Vi djupdyker i mumiernas historia -från den avlägsna tid då egyptierna började experimentera med att förvandla förgängliga kroppar till något beständigt och gudomligt, till mumiernas ofrivilliga färd från hemlandet och ut i världen. Med oss har vi Sofia Häggman, egyptolog från Statens museer för världskultur, Staffan Lundén, arkeolog från Göteborgs Universitet.Programledare: Björn Lindgren Ljudproducent: Niklas Sjösvärd. Producenter: Jenny Högström Berntson och Rebecka Bergström. Klipp: Viktor Lenken Inside the Box produceras av Världskulturmuseet och Centrum för kritiska kulturarvsstudier (Göteborgs universitet) i samarbete med Folkuniversitetet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Uppskjutningen av den obemannade farkosten Artemis 1 blev äntligen av strax före klockan åtta i morse. Ett första steg mot att åter igen sätta människor på månen. Artemis 1 var redo för uppskjutning redan i slutet av augusti, men då blåste amerikanska rymdstyrelsen NASA av det på grund av en del tekniska problem, och senare på grund av en storm. Men idag har farkosten lyft från jorden ut genom atmosfären, och allt verkar gått bra. Hör om planerna inom Artemisprojektet som på sikt handlar om att ta människor till månen igen efter 50 år. I programmet hörs Olle Norberg, generaldirektör på institutet för rymdfysik i Kiruna. Vi återutsänder också delar ur ett reportage från augusti i år gjord av reporter Thomas Lindblad.Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

I veckan beslutade EU om nya fiskekvoter för nästa år. Varför får det fiskas mer sill och strömming i stora delar av Östersjön, jämfört med tidigare? Torsken har sedan en tid minskat dramatiskt och hamnat i ett kritiskt läge i Östersjön. Nu varnar forskare för att något liknande kan hända med sill och strömming. Medverkande: Henrik Svedäng, marinbiolog och fiskforskare vid Stockholms universitet. Mikaela Bergenius Nord, forskare vid SLU Aqua och med i Internationella Havsforskningsrådet ICES. I programmet hörs också bland annat EU-ambassadör Torbjörn Haak. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Jonna Westin jonna.westin@sr.se

Arktis är den del av vår planet där klimatuppvärmningen går fortast. Enligt en ny studie upp till fyra gånger så snabbt som för jorden som helhet. Och utvecklingen ser ut att accelerera. Medeltemperaturen för området norr om polcirkeln har enligt en ny forskningsartikel stigit med 3 grader under de 43 senaste åren, och i ett område där ögruppen Svalbard ingår med 5 grader. Det här innebär att uppvärmningen i Arktis går nära fyra gånger så snabbt som för jorden totalt, klart mer än vad FN:s klimatpanel IPCC säger i sina senaste rapporter. Det faktum att uppvärmningen får is och snö att försvinna är i sig en viktig orsak till den snabba temperaturökningen, men det finns också andra mer komplicerade orsaker som behöver utforskas vidare.Vi hör svenske polarforskaren Kim Holmén på Svalbard beskriva hur uppvärmningen påverkar natur och människor, och meteorologiprofessor Michael Tjernström och vetenskapskommentator Ulrika Björkstén som kommenterar forskningen och utvecklingen. Medverkande: Kim Holmén, specialrådgivare för klimat och miljö, Norsk Polarinstitutt, Longyearbyen Svalbard; Michael Tjernström, professor gränsskiktsmeteorologi Stockholms Universitet; Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seProducent: Michael BorgertLjudtekniker: Nils Lundin

Den här veckan - och särskilt idag - så är det extra fokus på våra korrespondenter här i Sveriges Radio - och i Vetenskapsradions lunchsändning tisdag ska vi möta vår särskilda klimatkorrespondent och höra henne sammanfatta året som gått ur hennes och klimatets perspektiv. Extremvärmen i Europa, krigets påverkan på energin och klimatet ska vi få höra om, och så om utmaningarna med att bryta de mineral som ska göra den stora gröna omställningen möjlig. Möt Marie-Louise Kristola i en direktsändning från Vetenskapsradion.MEDVERKANDE: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.PROGRAMLEDARE: Björn GunérPRODUCENT: Björn Gunér/Anders Wennersten

För första gången har vi nu ett utbrott av Covid-19 på sommaren. Hur blev det så, hur allvarligt är läget och hur kan vi hantera det? Nya undervarianter av omikron tycks driva på en ökad smittspridning i Sverige. Flera regioner har återinfört smittskyddsåtgärder för att begränsa smittan, framför allt inom vården. Hur ser smittoläget ut just nu? Finns det flera saker som påverkar smittspridningen? Finns det anledning att vara orolig? Och hur kommer det sig att vi inte var beredda på detta när det verkar ha gått att förutsäga?Medverkande: Anders Lindblom, Statsepidemiolog Folkhälsomyndigheten; Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar och överläkare på infektionskliniken Sahlgrenska; Fredrik Sund, verksamhetschef för infektion vid Akademiska sjukhuset i Uppsala; Salim Abdool Karim, epidemiolog vid CAPRISA i Durban i Sydafrika.Programledare: Björn Gunér Producent: Michael Borgert michael.borgert@sr.se

Fyra klimatrekord har slagits enligt en ny rapport. Vad betyder det för livet i haven och i våra svenska vatten? Rekord har slagits när det gäller mängden växthusgaser i atmosfären, höjning av havsnivån, och både medeltemperaturen och försurningen i världens hav. Det enligt en ny rapport från WMO, FN:s meteorologiska organ. Hör om surare och varmare vatten påverkar djur och växter under ytan, och vad vi kan göra åt det. Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi. Jon Havenhand, marinekolog vid Göteborgs universitet. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Kontrollen över ryska medier hårdnar. Samtidigt är informationsvägarna fler än kanske någonsin tidigare en huvudvärk för rysk säkerhetstjänst och Putin som vill hålla oppositionen på mattan, tror Rysslandsexperten Per Enerud. BBC har nu åter börjat sända radio på kortvåg för att nå Ukraina och in i Ryssland med sina sändningar. Vad kan göras för att få fram ett budskap förbi de murar som nu byggs upp? Hos den ryska befolkningen finns en lång tradition av att komma åt och sprida information utanför de officiella kanalerna. Tjänster som Telegram används flitigt, och det finns en vana att använda VPN-tunnlar för att komma åt de nyheter man vill ha. Kontrollen över informationen är en nyckel för Putin när det gäller att kväsa den inhemska oppositionen. Men frågan är om krigsdimman kanske är tunnare än någonsin just nu. I programmet hörs: Per Enerud, journalist, Rysslandskännare och verksam vid Myndigheten för psykologiskt försvar; Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI med inriktning på Ryssland; Sven Carlsson, IT-reporter på SR.Uppgiften om antalet värnpliktiga tillfångatagna som nämns i programmet är inte bekräftad av oberoende källor. Programledare Björn Gunér Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Redan under perioden före det militära anfallet mot Ukraina var landet utsatt för cyberattacker mot bland annat myndigheter. Vi diskuterar cyberattackernas roll i kriget, och den svenska beredskapen mot sådana, med två gäster: Gazmend Huskaj, tidigare doktorand vid Försvarshögskolan och nu knuten till Geneva Center for Security Policy, och David Lindahl vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI.Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Ett massivt ryskt angrepp på Ukraina pågår, något som Rysslands president Vladimir Putin till stor del motiverar med historiska argument. Hur kommer det sig och vad är det Putin vill uppnå? Medverkar gör Kristian Gerner, professor emeritus i historia vid Lunds universitet och Per Rudling, docent i historia, också vid Lunds universitet. Med i programmet är också Carolina Vendil Pallin, forskningsledare vid Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets forskningsinstitut. Du hör även Per Månson, professor emeritus i sociologi vid Göteborgs universitet, som forskat på Rysslands och Sovjetunionens historia. Programledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Reporter Stefan Nordberg stefan.nordberg@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se