Podcasts about christer mattsson

För att lyssna på hela avsnittet och andra exklusiva avsnitt - bli medlem på https://www.patreon.com/larafranlarda för 30 kr/mån. Du kan när som helst avsluta prenumerationen. Boken heter "Antisemitism - Historiska, kulturella och pedagogiska perspektiv" och gäst är författaren och forskaren Christer Mattsson. Det här är den första svenska läroboken om antisemitism, skriven av svenska forskare och i en svensk kontext.I Sverige ökar antalet antisemitiska hatbrott varje gång Israel-Palestinakonflikten tilltar i intensitet. Det har visat sig att urgamla fördomar om judar kan aktiveras snabbt. Hur ska vi förstå detta fenomen? Antisemitism handlar inte om judar. Antisemitism handlar om antisemiters fantasier om judar. Och dessa fantasier har fått förödande konsekvenser genom historien. Fördomar finns bevarade i tankestrukturer, språkliga uttryck, symboler och andra kulturella markörer utan att den enskilde individen nödvändigtvis är medveten om det.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vilka drivkrafter ligger bakom antisemitism? Hur utrycks antisemitism, idag och genom historien? Varför är antisemitism så starkt kopplat till Israel-Gaza? Vilka är dom viktigaste pedagogiska nycklarna för lärare som undervisar om antisemitism? Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda och få tillgång till alla exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt, eller stötta podden på SWISH på 0737719037.Instagram: https://www.instagram.com/larafranlarda/Hemsida: https://larafranlarda.comSupport till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2 oktober. Sedan Hamas inledde kriget mot Israel den 7 oktober ifjol har antisemitismen ökat kraftigt i Sverige. Naima Grossman, generalsekreterare för Judiska ungdomsförbundet och Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet, diskuterar med Andreas Ericson.

Opptak fra Debatt om jødehat, på Protestfestivalen i Kristiansand den 2. september 2024. På scenen var Fredrik Græsvik, Caroline Tromp fra Klassekampen, Forsker Christer Mattsson, Biskop Stein Reinertsen og Henrik Beckheim. Debattleder var Tor-Bjørn Nordgaard. Info om debatten: https://protestfestivalen.no/2024/12-00-debatt-hatprat-hvorfor-blomstrer-jodehatet/

Christer Mattsson är forskare vid Segerstedtinstitutet på Göteborgs universitet. Han jobbar både nationellt och internationellt med frågor som berör våldsbejakande extremism. Christer är också upphovsman till Toleransprojektet som startade på uppdrag av Kungälvs kommun efter mordet på John Hron.OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Christer Mattsson är forskare vid Segerstedtinstitutet på Göteborgs universitet. Han jobbar både nationellt och internationellt med frågor som berör våldsbejakande extremism. Christer är också upphovsman till Toleransprojektet som startade på uppdrag av Kungälvs kommun efter mordet på John Hron.OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 maj. I protesterna mot Israel och Gazakriget hörs ofta slagordet “krossa sionismen”. Vad egentligen är sionism och vad är det man vill krossa? Adam Cwejman, politisk redaktör på Göteborgs-Posten, och Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtsinstitutet vid Göteborgs universitet, gästar Andreas Ericson.

Idag pratar vi med Christer Mattsson, docent i pedagogik och föreståndare för Segerstedtinstitutet. Christer jobbar med frågor som berör förebyggande av våldsbejakande extremism, motverkande av rasism samt undervisning om Förintelsen.

9 november. Antisemitism med rötter i Mellanöstern har exploderat i Sverige efter Hamas överfall på Israel. Eli Göndör, författare och doktor i religionshistoria, och Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet, diskuterar med Andreas Ericson. Även Nalin Baksi, tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot, medverkar.

Undersökningarna pekar alla åt samma håll: Finländarna är i risigt skick. Då kan man ju fråga sig vems felet är – och vad kommunerna kan och ska göra för att vända trenden. I diskussionen deltar Jomalas fritidschef Christer Mattsson, Almas biträdande rektor Mia Wiik från Vasa samt Kimitoöns fritidschef och välfärdskoordinator Bo-Eric Ahlgren. Journalisten Magnus Londen leder diskussionen.

Röster från delar av det politiska landskapet menar att demokratin är hotad. Vissa anser att den nya regeringen för Sverige närmare fascism, medan andra menar att samma argument hotar några av demokratins fundament, nämligen respekten för politiska motståndare, skriver psykoterapeuten Poul Perris och forskaren Christer Mattsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om Rysslands förhållande till Ukrainas världsarv. Kriget i Ukraina fortsätter och trycket ökar på dom som är kvar i landet. Samtidigt ökar också hoten mot kulturminnesvärda byggnader och en bärande del i kulturarvet är de gamla kyrkorna och klostren i Ukraina. Hör Elisabeth Schellekens Dammann, professor vid Uppsala Universitet som bland annat lett ett forskarnätverket om Kulturarv och etik, i fred och konflikt.Hör även en repris om lärarnas utsatthet i skolan, ett program som sändes i januari. Hör Björn Westerström, gymnasielärare i Malmö som blev dödshotad av en elev, något som påverkade hans sätt att undervisa. Kommentar från Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, om hot och våld mot lärare. Samtal mellan grundskoleläraren, författaren och tidigare läsambassadören Anne-Marie Körling om hennes erfarenheter och Christer Mattsson, lärare som forskar om våldsbejakande extremism och utbildar lärare, i egenskap av föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet.Programledare: Åsa Furuhagen och Thella Johnson (för lärarprogrammet)Producent: Anders Diamant

Många lärare vittnar om en ökad utsatthet för hot och våld från elever och vårdnadshavare. Kan lärare som rädda eller ängsliga uppfylla sitt demokratiuppdrag och ta upp känsliga frågor? Veckans avsnitt av Människor och tro handlar om lärarrollen i en alltmer polariserad värld, där värdekonflikter lätt uppstår i klassrummet. Reportage från Frankrike där man efter mordet på historieläraren Samuel Paty år 2020 utbildar anställda på de offentliga skolorna i hur man handskas med konflikter i klassrummet.Även i Sverige har skolvärlden den senaste tiden skakats av två våldsdåd, av elever med kopplingar till våldsbejakande ideologier. Påverkar våldsdåd i skolan hur lärare undervisar i frågor som handlar om värderingar, tro och politiska ideologier, något som redan idag kan vara en utmaning?Intervju med Björn Westerström, gymnasielärare i Malmö som blev dödshotad av en elev, något som påverkade hans sätt att undervisa.Kommentar från Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, om hot och våld mot lärare.Samtal mellan grundskoleläraren, författaren och tidigare läsambassadören Anne-Marie Körling om hennes erfarenheter och Christer Mattsson, lärare som forskar om våldsbejakande extremism och utbildar lärare, i egenskap av föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet.Programledare: Thella Johnson Producent: Anders Diamant Reporter: Anna Trenning-Himmelsbach

Många lärare vittnar om en ökad utsatthet för hot och våld från elever och vårdnadshavare. Kan lärare som rädda eller ängsliga uppfylla sitt demokratiuppdrag och ta upp känsliga frågor? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans avsnitt av Människor och tro handlar om lärarrollen i en alltmer polariserad värld, där värdekonflikter lätt uppstår i klassrummet. Reportage från Frankrike där man efter mordet på historieläraren Samuel Paty år 2020 utbildar anställda på de offentliga skolorna i hur man handskas med konflikter i klassrummet.Även i Sverige har skolvärlden den senaste tiden skakats av två våldsdåd, av elever med kopplingar till våldsbejakande ideologier. Påverkar våldsdåd i skolan hur lärare undervisar i frågor som handlar om värderingar, tro och politiska ideologier, något som redan idag kan vara en utmaning?Intervju med Björn Westerström, gymnasielärare i Malmö som blev dödshotad av en elev, något som påverkade hans sätt att undervisa.Kommentar från Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, om hot och våld mot lärare.Samtal mellan grundskoleläraren, författaren och tidigare läsambassadören Anne-Marie Körling om hennes erfarenheter och Christer Mattsson, lärare som forskar om våldsbejakande extremism och utbildar lärare, i egenskap av föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet.Programledare: Thella JohnsonProducent: Anders DiamantReporter: Anna Trenning-Himmelsbach

Vad är det som får en människa att klä sig i kommandoluva och samla på sig sprängämnen och vapen? De fem unga männen som förra veckan greps i Kankaanpää misstänkta för terrorbrott lockades av en extrem idé om att störta hela samhällsordningen. Den idén får stadigt fler anhängare - i hela västvärlden. I Slaget efter tolv på torsdag möts forskaren i extremism Christer Mattsson från Göteborgs universitet, Exit-arbetaren Lotta Carlsson från Helsingfors Diakonissanstalt och Stephan Sundqvist från Sydvästra Finlands polisinrättning. E-post: slaget@yle.fi

Christer Mattsson bestämde sig tidigt för att bli SO-lärare, men längst livets väg har han även arbetat med frågor som berör förebyggande av våldsbejakande extremism, motverkande av rasism samt undervisning om Förintelsen. Nu arbetar han som forskare på Segerstedtsinstitutet och är upphovsman till Toleransprojektet som syftar till att förebygga rekrytering av unga människor till nazism- och vitmaktgrupperingar. Vad är det som driver honom i detta arbete? Vad har han lärt sig längst vägen? Och vad är egentligen empatisk nyfikenhet?

Christer Mattsson bestämde sig tidigt för att bli SO-lärare, men längst livets väg har han även arbetat med frågor som berör förebyggande av våldsbejakande extremism, motverkande av rasism samt undervisning om Förintelsen. Nu arbetar han som forskare på Segerstedtsinstitutet och är upphovsman till Toleransprojektet som syftar till att förebygga rekrytering av unga människor till nazism- och vitmaktgrupperingar. Vad är det som driver honom i detta arbete? Vad har han lärt sig längst vägen? Och vad är egentligen empatisk nyfikenhet?

22 oktober. Vad kan vi göra, rent konkret, för att bemöta antisemitismen? Det diskuterar ledarsidans Fredrik Johansson med religionsvetaren Eli Göndor och forskaren Christer Mattsson vid Segerstedtinstitutet, som jobbar med att förebygga våldsbejakande extremism.

Två män med skilda uppfattningar träffas i den svenska sommaridyllen, i en röd stuga med vita knutar, äter blåbär och diskuterar vår tids stora ödefråga. Christer Mattsson har startat Toleransprojektet och arbetar med sin nästa bok i sitt arbete mot extremism. Han ville intervjua Klaus som anser att människor och samhällen ska ha rätt att bestämma över sina egna liv.

HUR KAN VI? LIVE Köp biljetter till Hur kan vi LIVE på Malmö Börshus eller digitala biljetter till livesändningen på www.hurkanvi.se/live Under våren 2019 gjorde Hur kan vi? utsåld succé i Göteborg, Malmö och Stockholm. Nu är Hur kan vi? LIVE tillbaka på hemmaplan i Malmö med ännu fler nya spännande gäster och samtal samt ett dagsprogram med fördjupande samtal, seminarier och workshops. Dagsprogram: Filip Bromberg, Pamela Von Sabljar och Christer Mattsson. Kvällsprogram: Jimmie Åkesson, Fredrik Virtanen, Stina Oscarsson, Myra Åbeck Öhrman, Ann Heberlein, Bob Hansson, Dan Korn, Tanja Suhinina och Jörgen Huitfeldt Sidekicks: Jens Ganman och Mustafa Panshiri Den 7 december bjuder Hur kan vi? in till ytterligare live-events med gäster som besökt podcasten.

HUR KAN VI? LIVE Köp biljetter till Hur kan vi LIVE på Malmö Börshus eller digitala biljetter till livesändningen på www.hurkanvi.se/live Under våren 2019 gjorde Hur kan vi? utsåld succé i Göteborg, Malmö och Stockholm. Nu är Hur kan vi? LIVE tillbaka på hemmaplan i Malmö med ännu fler nya spännande gäster och samtal samt ett dagsprogram med fördjupande samtal, seminarier och workshops. Dagsprogram: Filip Bromberg, Pamela Von Sabljar och Christer Mattsson. Kvällsprogram: Jimmie Åkesson, Fredrik Virtanen, Stina Oscarsson, Myra Åbeck Öhrman, Ann Heberlein, Bob Hansson, Dan Korn, Tanja Suhinina och Jörgen Huitfeldt Sidekicks: Jens Ganman och Mustafa Panshiri Den 7 december bjuder Hur kan vi? in till ytterligare live-events med gäster som besökt podcasten.

HUR KAN VI? LIVE Köp biljetter till Hur kan vi LIVE på Malmö Börshus eller digitala biljetter till livesändningen på www.hurkanvi.se/live Under våren 2019 gjorde Hur kan vi? utsåld succé i Göteborg, Malmö och Stockholm. Nu är Hur kan vi? LIVE tillbaka på hemmaplan i Malmö med ännu fler nya spännande gäster och samtal samt ett dagsprogram med fördjupande samtal, seminarier och workshops. Dagsprogram: Filip Bromberg, Pamela Von Sabljar och Christer Mattsson. Kvällsprogram: Jimmie Åkesson, Fredrik Virtanen, Stina Oscarsson, Myra Åbeck Öhrman, Ann Heberlein, Bob Hansson, Dan Korn, Tanja Suhinina och Jörgen Huitfeldt Sidekicks: Jens Ganman och Mustafa Panshiri Den 7 december bjuder Hur kan vi? in till ytterligare live-events med gäster som besökt podcasten.

Varför blir människor nazister? Varför är det nästan bara män som blir det? Och vad krävs för att någon ska lämna rörelsen? Christer Mattsson har mångårig erfarenhet av att arbeta med denna avskydda grupp i samhället – som lärare, socialarbetare och forskare. ”En demokrati är bara en demokrati om vi kan rehabilitera människor”, säger han och förespråkar ”empatisk nyfikenhet” i mötet med nazister. Men hur orkar han med hatet? Programledare: Nina Eidem

Var går gränsen för yttrandefriheten 2019? Veckopanelen special från Bokmässan med Ulrika Kärnborg Karin Olsson, Christer Mattsson och Maria Källsson. Programledare är Staffan Dopping. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Var går gränsen för yttrandefriheten 2019? Veckopanelen special från Bokmässan med Ulrika Kärnborg Karin Olsson, Christer Mattsson och Maria Källsson. Programledare är Staffan Dopping. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För att man ska kunna deradikaliseras krävs det nästan alltid möten med icke-dömande människor, säger Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För att man ska kunna deradikaliseras krävs det nästan alltid möten med icke-dömande människor, säger Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Christer Mattsson anlitas som expert av P4 Skaraborg för att tala om Det fria Sverige, men visar gång på gång att han inte ens kan få de mest grundläggande sakerna rätt.Dessutom talar vi om Dans mångåriga "beef" med Fria Tider, om hur oikofobin tar sig uttryck i litteraturhistorien och Magnus tackar NMR för deras insiktsfulla kritik. Vi hinner också med att tala om klimakteriepanelen i TV4, Greta Thunberg och Svenska Akadamiens nya ständige sekreterare Mats Malm.

Den ensamme terroristen är inte ensam, menar Christer Mattsson, forskare. Blir man alltid lycklig av att vinna mycket pengar? Rymd-Maria talar om binära stjärnor och Anders Öfvergård om Robinson

De kommunala handlingsplaner som styr hur skolan ska jobba mot våldsbejakande extremism är ofta slarviga, ofullständiga och riskerar att motverka sitt syfte. Det visar en granskning som Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet gjort. Christer Mattsson, doktor i pedagogiskt arbete, med mångårig erfarenhet av arbete med ungas radikalisering, säger att delar i handlingsplanerna kan ses som uppmaning till lagbrott, till exempel åsiktsregistrering av elever. Han menar att lärare på de orter där det förekommer rekrytering till radikala grupper behöver fortbildning och stöd.

De kommunala handlingsplaner som styr hur skolan ska jobba mot våldsbejakande extremism är ofta slarviga, ofullständiga och riskerar att motverka sitt syfte. Det visar en granskning som Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet gjort. Christer Mattsson, doktor i pedagogiskt arbete, med mångårig erfarenhet av arbete med ungas radikalisering, säger att delar i handlingsplanerna kan ses som uppmaning till lagbrott, till exempel åsiktsregistrering av elever. Han menar att lärare på de orter där det förekommer rekrytering till radikala grupper behöver fortbildning och stöd.

Kommunerna har getts en avgörande roll i arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism. Bland annat ska varje kommun ha en handlingsplan. Enligt en ny undersökning som Segerstedtinstitutet gjort finns det allvarliga brister i hur kommunerna utför sitt uppdrag. Bristerna är symptom på de svårigheter som finns när politisk vilja ska omsättas i praktiken. Christer Mattsson, bitr föreståndare Segerstedtinstitutet, redovisar undersökningen. Sedan följer en diskussion mellan Christer Mattsson, Malin Svanberg, Sveriges Kommuner och Landsting, och Veronica Lindholm (S), ansvarig för frågan i KU om de utmaningarna som finns med rådande lagstiftning. Kommunernas förmåga och ansvar samt de olika behov som finns kommer också att beröras.

Om Charlottesville, den omedvetna rasismen och frågan ifall rasistiska idéer anno 2017 kan vara en framgångsrik politisk strategi? Dagens Konflikt ska med avstamp i det som hänt och händer i USA försöka förstå RASISMEN som politisk kraft. Det har ju länge funnits ett antagande att med historiens erfarenheter i ryggen och med vetenskapens framsteg som grund - så är rasismen en kraft som i politisk mening för en tynande tillvaro. Men stämmer det? Eller kan Donald Trumps förskjutning av dom politiska gränserna vara en framgångsrik strategi? Vi ska börja med att betrakta den här frågan med psykologins glasögon, för att förstå vem som är och kan bli rasist. Den psykologiska forskningen, inte minst i USA, har nämligen under dom senaste decennierna börjat tala om begreppet implicit bias, undermedveten fördomsfullhet. Vårt psyke styr oss automatiskt i riktningar som gör oss mer fördomsfulla. Det här tyder alltså på att det finns en liten rasist inom oss alla. Hör Marie Nilsson Boijs reportage där du bland annat får stifta bekantskap med självhjälpsgruppen Rasists Anonymous. Övriga medverkande: Jens Agerström, docent i psykologi vid Linnéuniversitetet i Växjö, Nazar Akrami, docent i psykologi vid Uppsala Universitet och Reverend Nathan King, pastor i Trinity united church of christ i Concord North Carolina. Stephen Rappaport hade läst in 12-punktsprogrammet för Anonyma Rasister. Det brukar ju ofta sägas att rasismen är en kraft på dekis, på väg ut, otidsenlig. Stämmer det, i ett amerikanskt sammanhang? Stämmer det som den förra presidenten Barack Obama brukade säga, att historiens långa kurva sluttar mot rättvisan - och, med andra ord, bort från rasismen? Ivar Ekman ringde upp historikern Ibram Kendi, som är professor i både historia och internationell politik på American University i Washington DC och författare till den uppmärksammade och prisbelönta boken Stamped from the beginning- a definitive history of racist ideas in America. Och Ibram Kendi menar att tanken om framsteg i rasrelationerna i USA stämmer - men att det bara är halva bilden. Hur ser det egentligen ut för rasismens konkreta manifestationer på marken i USA? Hur går det för vit maktrörelsen och högerextremismen? Konflikts reporter Simon Moser, ringde upp Brian Levin vid Center for the Study of Hate and Extremism, vid California State University i San Bernadino, vars forskning visar att den stärker sina positioner. De senaste två åren har det sammanlagt varit fler vit makt-möten än under de tidigare 20 åren. Medverkar gör även Ruth Ben-Ghiat, professor i historia vid New York University, som menar att tonen i det offentliga samtalet har blivit råare. Gäster i programmet: Anderas Johansson Heinö, statsvetare som är förlagschef på den liberala, marknadsvänliga tankesmedjan Timbro och Christer Mattsson, biträdande föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs Universitet, ett kunskapscentrum för förebyggandet av våldsutövande extremism. Kan Sverige dra några lärdomar från det amerikanska exemplet? Ivar Ekman träffade en av dom ledande aktivisterna i Black Lives Matter-rörelsen som var på tillfälligt besök till Sverige, juridikprofessorn Justin Hansford och resonerade med honom om rasismens allmängiltighet. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij

Den intolerante gör inte sig själv, den intolerante görs också av den tolerante. En stark berättelse av Christer Mattsson som väcker viktiga tankar och funderingar kring sociala identiteter och skolans, familjens och kompisarnas roll i en människas val av åsikter.  - Vår största utmaning idag är inte intoleransen i sig, utan polariseringen mellan de intoleranta och de toleranta. Toleransen har ökat, men också mobiliseringen bland de intoleranta. - Jag är ibland rädd för att den pedagogik som förs av oss i skolan snarare främjar eskaleringen (av polariseringen) än den bidrar till att minska spänningarna i polariseringen, menar Christer Mattsson Christer Mattsson, tf föreståndare för Segerstedtinstitutet och grundare av Toleransprojektet, har i hela sitt yrkesverksamma liv arbetat med ungdomar som befinner sig i nazistiska sub-kulturer eller motsvarande vit makt-grupperingar. Detta är ett urklipp frän ett längre seminarium från Bokmässan 2015. Du kan se hela seminariet här - "Så motverkar vi intolerans i skolan" Artikeln som omnämns i slutet av klippet kan du läsa här, Sydsvenskan 28 sept 2015 "Jag blev nazist i skolan, rasist blev jag hemma. Jag hade behövt få mina tankar och värderingar utmanade, inte min person."

Ett samtal om tolerans, intolerans och uppkomsten av socialt konstruerade identiteter. Medverkar gör Christer Mattsson, tf föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, Birgitta Hägg, verksamhetschef för New Connexion som fortbildar lärare i hur man kan motverka rasism och intolerans samt Sten Hagberg, ledamot av Lärarnas Riksförbunds förbundsstyrelse och ämnesforum för Humaniora och Samhällskunskap. Samtalet leds av Zoran Alagic.

Enligt Säpo har mellan 130 och 300 ungdomar lämnat Sverige för att strida i Syrien och Irak. Kaliber idag handlar om unga svenska IS-rekryter och kommuner som saknar beredskap att förebygga, bemöta och bearbeta våldsbejakande extremism. Det verkade bli en grå, regnig eftermiddag, som vilken som helst. Men så drog två män i Paris på sig svarta masker, grep sina vapen och rusade in på satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i Paris elfte arrondissement. Vad som hände sen det vet vi. De dova tonerna från Notre Dames klockor berättar att det är landssorg och vi vet att unga människor som radikaliseras till våldsbejakande islamism är ett växande problem också här i Sverige men är det någon som vet vad man ska göra åt det?   Mellan 130 och 300 unga män och kvinnor har rest härifrån, beredda att riskera sina liv och delta i fasansfulla grymheter som varje dag skördar liv i Syrien och Irak. I en mellanstor svensk stad, besöker vi en av alla föräldrar som oroas över barn som har åkt till IS i Syrien. Katarina, som vi kallar henne, är mamma till två söner. För ett halvår sen försvann hennes äldsta son som är 19. – Han har precis slutat skolan, jobbat sommaren, skulle fortsätta jobba där, flytta till sin lägenhet några dagar efter. --Vi fick ett sms där det var bara att: jag är i Syrien så ni vet. Då vet man att den dagen klockan kvart över tolv så levde han. Det kom på hans pappas telefon sen dess ingenting. --Vänta jag ska hitta: Katarina tar fram sin plånbok. Och visar en bild, en bild på sin son. – Han är väl 12 år där. Hur var han som pojke? Han var jätte… lugn det viktigaste för honom var att alla var nöjda. Han kunde göra saker som han inte själv ville, bara alla andra blir nöjda... Ja, som alla andra barn det var skolan och små problem och inget speciellt så. Sen som tonåring lika problem som alla andra, kom berusad hem någon lördag som alla andra och körde moped utan hjälm som nästan alla andra och kompisar... Katarina säger att hon inte såg några tecken på att hennes son radikaliserades. På det sättet skiljer hon sig från andra anhöriga som Kaliber har pratat med men som inte vill höras i en intervju. När sonen försvann hade Katarina inte en tanke på Syrien eller IS. – Jag själv tänkte att det har hänt någonting, han är påkörd någonstans, kan inte meddela sig, kan inte ja… Så du hade inga andra misstankar om att han skulle ha åkt till Syrien eller Irak? – Inte då alltså jag kunde inte fatta att det kunde… Det var så lång ifrån mig det var inte i… Det hörde inte till min värld att något sånt kunde hända mig. Katarina säger att den hjälp och det stöd hon, som anhörig behöver inte finns där hon bor. Vi ska återkomma till det men först backar vi tiden.   Sverige agerar nyvaket konsteras på en konferens innan jul En månad innan terrorattacken i Paris hålls  en konferens i i Göteborg som ska sätta igång arbetet mot den våldsbejakande extremismen, samtidigt kommer det till pressens kännedom att ännu en ung person som lämnat Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationen IS - har avlidit i strider i Syrien. – En 17 åring från Göteborg som har stridit tillsammans med islamister dödades förra veckan. Han är vad man vet den hittills yngste svensk som stridit för IS och andra jihadistgrupper, skriver gp.se. Konferensen anordnas av Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, som började sitt arbete i somras och leds av Mona Sahlin. Syftet med konferensen är att dela kunskap om det höger- vänster och religiöst extremistiska våldet. Trots att svenskar enligt Säpo i nästan 10 år åkt till terrororganisationer som al-Qaida och al-Shabaab i Somalia, att Sverige julen 2010 fick sin första självmordsbombare och att hundratals ungdomar nu reser till IS i Syrien och Irak, har Sverige till skillnad från många andra länder knappt någon avhopparverksamhet eller något förebyggande arbete som gäller våldsbejakande islamism. – Det är ett ganska nyligt uppvaknande att vi ska möta de här 100-300 ungdomarna som åkt ner till Syrien och krigat. Några kommer aldrig komma tillbaka, några kan vi fortfarande förhindra att de åker, andra kommer behöva hjälp när de kommer tillbaka. Christer Mattsson, en av deltagarna på konferensen har under många år jobbat med högerextrema ungdomar. Under nittiotalet, efter det uppmärksammade mordet på högstadieeleven John Hron startade han en verksamhet som vände utvecklingen i Kungälv utanför Göteborg. Men precis som många andra här på konferensen konstaterar Christer Mattsson att när det gäller just den våldsbejakande islamismen är Sverige nyvaket. – Man har nog inte en riktigt klar bild av på vilket sätt man kan lära sig utav det som vi har gjort gentemot de som hamnade i våldsbejakande högerextremistiskt: förebyggande modeller, avhopparstöd, stöd och långsiktigt stöd osv, så det är i sin linda ännu. – Det är faktisk så att det finns svenska unga pojkar i Syrien som nyligen har dött och kommer och dö och jag tycker att situationen är akut. Johanna Lihagen är muslimsk själavårdare på anstalter och häkten och hon tycker att det är dags att ta frågan om de unga människorna som ansluter sig till t.ex. IS på större allvar: – Alltså jag är oroad över situationen och har varit det länge. Det har dött för många och när det finns personer i samma familj som reser då tycker inte jag att man har gjort tillräckligt… Om en person reser och sen så är det ytterligare en som reser då tycker jag man har misslyckats och det gör mig både ledsen och upprörd. Sverige är ett av de länder i Europa som i förhållande till folkmängd har flest IS-rekryter. Men många andra EU-länder arbetar mer aktivt för att förhindra unga människor från att ansluta sig till islamistiska extremistgrupper. Storbritannien och Danmark framhålls i internationella sammanhang som länder som kommit långt i det arbetet, och förra året, i brist på liknande verksamheter här i Sverige, slog flera svenska imamer larm och efterlyste hjälp med att förhindra personer att lämna landet för att strida med IS. Också de moskéföreträdare Kaliber har talat med säger att de är redo att ta teologiska diskussioner med radikaliserade ungdomar - men de tycker att myndigheterna måste få igång ett mer organiserat arbete som förhindrar unga människor att åka till IS. Göteborgs moské tycker att kommunen borde ha satsat tidigare Bönen ska snart börja i Göteborgs moské.  Snö som blir till regn får människor att skynda sig in och blöta skor fyller snabbt hyllorna innanför porten den här fredagsförmiddagen. En stor andel av de svenskar som anslutit till IS har åkt från Göteborg. Mohammad El-Alti som är informationsansvarig på moskén säger att kommunen borde ha satsat mycket tidigare på att hjälpa folk som har extrema tankar – Jag förväntar mig en tydlig plan där det framgår väldigt tydligt att det här ska göras de här kommande 2-3 åren. Satsningar i utsatta områden, satsningar för att få ungdomar som är i utanförskap att bli aktiva i samhället osv det vill jag se. Mohammad El-Alti säger att moskén vill samarbeta med kommunen för att stoppa rekryteringen. Och han säger att det behövs konkreta satsningar på ungdomar som är i riskzonen. – Där är det ju väldigt viktigt att det finns någonstans att kunna vända sig när man känner att man klarar inte av det här längre eller när man vill hoppa av helt enkelt. Varför säger du att det är ett samhällsproblem, varför är det inte ett problem för de familjerna som det gäller? Som har barn, eller ungdomar som åker? – Det är ju ett problem för familjerna definitivt men det här är ju ett samhällsproblem det är ju inte så att en viss grupp kan lösa det här utan det är ett samhällsproblem, ett samhällsansvar som man har på samma sätt som det är för de andra extrema grupperna där samhället har kommit in och visat sitt stöd och så att säga kunnat motverka. Man måste förena krafterna och hjälpas åt för att kunna komma åt det här problemet, säger El-Alti – Man kan faktiskt titta ut lite grann på andra länder och se hur andra länder har gjort och Storbritannien är ett väldigt bra exempel där det finns organisationer som jobbar mot extremism, all form av extremism så att säga. Ibland sägs det att församlingar, moskéerna måste ta ett större ansvar vad säger du om det? --Jag menar jag kan inte säga att moskén inte gör sitt arbete utan självklart gör vi vårt arbete och vi är beredda att vara med, liksom kommunen om det är ngn satsning som man gör. Eller behöver hjälp med teologisk argumentation, så finns vi ju där. Men det är ingen som har hört av sig till oss. Många kommuner saknar verktyg visar Kalibers enkät För att få en bild av hur Sveriges kommuner jobbar med att förhindra och förebygga våldsbejakande islamism har Kaliber frågat, socialcheferna i Sveriges kommuner och storstädernas stadsdelsförvaltningar, om de anser att de har verktyg att förebygga våldsbejakande islamism bland ungdomar. Av de 132 som har svarat anser 70 procent att de inte har verktyg att förebygga våldsbejakande islamism bland ungdomar. 8 procent säger att man har det.   Andra kommuner svarar att de här problemen ska fångas upp av skolan och det socialtjänsten redan gör. Och i en av de kommunerna blickar Katarina ut från sitt vardagsrumsfönster. Hon minns hur det var första tiden efter att hennes son plötsligt var borta. -- Han försvann. Vi visste inte var. Försökte polisanmäla men eftersom han råkar vara vuxen så måste man vänta i en vecka. En vecka av helvete sen… Efter att jag har anmält och inte hört något från polisen så var jag på nätet och letade efter telefonnummer till en annan myndighet som kan hjälpa, för de svarade aldrig på polisen… Så ringer Eva från Säpo, säger Katarina. Katarina och hennes familj behöver få stöd. Hon behöver hjälp med att hantera ilskan över sonens beslut att ansluta sig till IS och samtidigt - saknaden efter honom - hon har också många praktiska frågor. Det myndighetsstöd som Katarina fått hittills kommer lite oväntat från en tjänsteman på Säpo, säger hon: – Hjälp som jag har fått då var det från Eva från Säpo. Genom att verkligen känna att den här människan bryr sig och hon vet vad jag pratar om och hon tycker inte att jag är ute någonstans och cyklar. Hon kom hit för att sitta här och prata och berätta hur det brukar gå till och ja då berättade hon att det är flera som blev rekryterade till kriget med att kriga med ISIS… Det är fler föräldrar än Katarina som har svårt att veta vart de ska vända sig när deras barn lämnat Sverige för IS. Som Kaliber har berättat idag saknar många kommuner beredskap att både förebygga islamistisk radikalisering och möta anhöriga.  – Det var mitt i semestern det är den här situationen vi behöver din hjälp det var lite som att släcka en brand, säger Yassin Ekdahl Yassin Ekdahl som är psykolog i Lund har regelbunden kontakt med flera föräldrar, mest från Stockholm, vars barn åkt till Irak och Syrien. Föräldrar som behöver hjälp. Han träffade dem första gången när han höll en föreläsning om psykiska sjukdomar - det visade sig att de som var där hellre ville tala om IS.   – Några av dessa föräldrars barn hade åkt då till Syrien. De var förtvivlade naturligtvis och visste inte.. Uppgivna och ville ha hjälp som de visste inte var de skulle vända sig till. Yassin Ekdahl kan erbjuda föräldrarna psykologisk stöd - men det hänger på att han gör det på sin fritid. Också han tycker att det borde tas ansvar för de här föräldrarnas problem på kommunal nivå. -- Det är en övergripande fråga som skulle egentligen hamna på högsta kommunstyrelsen där man skulle fatta beslut. Men så vitt jag vet… Det har inte hänt så mycket. Jag vet i alla fall i Stockholm där jag varit inkopplad och jobbat med de här föräldrarna… Jag vet att de har haft en utbildning i Järvaområdet men vad de gör själva har jag inte sett. Inget som har sipprat ner på gräsrotsnivå, föräldrarna ringer fortfarande mig… Nu sitter jag och i Skåne och ska jobba med förädlar i Stockholm och dessutom på frivillig basis så det är… Utifrån det kan jag säga att det inte är mycket som har hänt. Det saknas specialister dit oroliga kan vända sig I vår enkät har vi också frågat Stockholms fjorton stadsdelsförvaltningar om det finns specialpersonal eller någon särskild enhet, som personer kan vända sig till om de vill få hjälp med en omyndig anhörig som har planer på att åka till terrorverksamhet i Irak eller Syrien. Det är bara Bromma och Rinkeby- Kista som säger att de har det. --Du lyssnar på eftermiddagssändningen i P4 Värmland och jag heter Malin Kling Uddgren och jag har fått Peder Hyllengren i studion… Efter terrorattentatet i Paris 7 januari, har forskare med inriktning på terrorism hörts och setts i otaliga sändningar. När Peder Hyllengren som är forskare på Försvarshögskolan satt i studion på Radio Värmland i somras var det lugnare, men det var samma kritik då som nu – kritik som vi också har hört från deltagare på konferensen i Göteborg och från Göteborgsmoskén, att Sverige borde ha vaknat för länge sen.  --Alltså det här problemet har funnits i flera år känns det som. Känns som man skulle mycket väl ha kunnat göra ngt. Man har legat lågt från politiskt håll, man har också legat lågt på lokal nivå att ta tag i förebyggande åtgärder därför att där har vi inte heller kommit någonstans i Sverige. Dels så är det en tragedi för de familjer som drabbas men det är också en oerhörd brutalitet och grymhet som de här personerna utsätter civila och andra för, nere i Syrien och Irak och att få stopp på det här är oerhört centralt. --Vi får se vad som händer helt enkelt och hoppas att det händer någonting… Det som har hänt sen Peder Hyllengren satt där i studion i somras är att regeringen har tillsatt en snabbutredning om möjligheten att förbjuda svenska medborgare att delta i träning och strida med FN-listade terrorgrupper. Men arbetet med att förebygga radikalisering och med avhopparprogram och anhörigstöd - det går som vi har pekat på i dagens Kaliber, inte lika snabbt. Vi har frågat Sveriges socialchefer om de anser att det i deras område finns tillräcklig med kunskap om ungdomar som radikaliseras och ansluter sig till terrorgrupper. 6 av de 132 svarar ja. Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin: – Och om det är så tycker jag inte att det är bra, därför är en av mina stora uppgifter att se till att alla kommuner skaffar sig en strategi och utser inte bara personer utan också hur samarbetet i en kommun mellan till exempel polis, skola, socialförvaltning, civilsamhälle ska se ut. Och här finns också en naivitet hos många kommuner tycker jag, därför att har man inte problem med extremister så kanske man får det. Så antingen väntar man tills problemen är där eller också inser man att argumentationen för demokratiska lösningar är så pass svår och viktig att det är ett uppdrag som alla kommuner måste ha för det är väl det och inget annat som egentligen är arbetet mot extremist. Så det finns en stor brist här. Göteborg som sägs var bäst i landet ägnar sig fortfarande åt att leda metod Göteborg brukar framhållas som den kommun i Sverige som kommit längst när det gäller att ta fram en strategi för att arbeta med frågor kring våldsbejakande islamism – det som Mona Sahlin efterlyser -  men trots att kommunen  har sett problemen sen slutet  av 2012, vet de inte riktigt hur de ska jobba. Sven-Johan Dahlstrand som är enhetschef på socialresursförvaltning i Göteborg säger att man ser på frågan ur fyra perspektiv. --Det finns främjande perspektiv och det handlar mer om att hur kan vi jobba med processer som gör att alla känner innanförskap och tillhörighet i staden. Sen finns förebyggande, eller förperspektiv innan någon person hamnar i de här grupperingarna eller reser iväg och deltar i strid och där måste vi göra aktiviteter ihop med civilsamhället och trossamfund och försöka påverka personerna i rätt riktning kanske ihop med våra tjänstemän också. Sen finns ett underperspektiv och det är när personen har rest och då måste vi fundera på vilket stöd kan vi bistå med till anhöriga och de frågorna som uppstår under tiden de har rest. Och så finns det ett efterperspektiv och det är de som kommer hem och då måste vi fundera på hur kan vi hjälpa dem att fungera i samhället igen och finnas med stöd och vård för de personerna också. Det är liksom strukturerna men du säger att ni måste fundera på och lära er mer… Vad gör ni konkret? Just nu handlar det mycket att försöka hitta aktörer att arbete ihop med, så det är ett slags detektivarbete att hitta de här. Titta på andra städer och länder hur man jobbar, vi har inte så mycket uppbyggt… Och det finns nog ingen riktig beredskap i Sverige hur vi ska bemöta det i ett bra arbete. Och just nu så vet vi inte vilka insatser som är de bästa så vi är sökande i våra insatser. Vad säger du till de som tycker det tar lång tid? – Vi måste ta oss den tiden att fundera… Vilka insatser som är bäst och se till att de blir bra också. Du tycker inte att det är problem att det går långsamt? – Det är alltid problem att medborgare från Göteborg och Sverige dör oavsett anledning och det är klart att det är bråttom att hindar det men vi har inga bra svar på hur vi ska göra i den här frågan just nu. Det är på ett sätt bättre att inte göra något än att göra fler saker. Men om facit är att så många har dött i strider? --Jo absolut så ska vi göra rätt saker det är målet vi måste bara hitta hur det ska gå till. Jag tänkte på det när jag var på den här konferensen i Göteborg som hölls i 4 städer, att det var väldigt viktigt att fokus skulle vara på alla 3 former svensk extremism, men samtidigt så har vi situationen med de unga som åker till ISIS eller Syrien och Irak som är ganska akut. Och vi har avhopparverksamheter för högerextremister och flera andra länder har avhopparverksamheter och vi har fortfarande liksom bara kunskapsinhämtning? – Nu är det så att uppdraget jag har fått av regeringen handlar om alla former av våldsbejakande extremism och det är också ett faktum att vi också har framförallt killar från Sverige som åker till Ukraina, nazister och krigar så att problemet är bredare än så. Men annars har du rätt i din fråga och det är också därför jag också har sagt till regeringen nu att jag vill ha resurser för att bygga upp avhopparverksamhet därför att det fattas. Vi har avhopparstöd för nazister eller de som lämnar högerextrema grupper det har vi ju därför att det här har varit ett akut och stort problem sen 80 och 90-talet i Sverige men det är annorlunda med de här religiösa grupperna och därför måste det steget tas nu. Så att kunskapsinsamling är inte det stora, det stora är att sprida den kunskap som finns, att banka in det i huvet på alla delar av Sverige att ni har också ett ansvar. – Jag heter Greta Berg och är ansvarig utredare, och ansvarig för brottsförebyggande frågor på Sveriges Kommuner och Landsting. Till dem så då säger att det är lite nyvaket i Sverige när det gäller den frågan, vad säger du om den bilden? – Jag tycker att kommunerna har uppmärksammat frågan och jag tycker att de också visar tro på att de vill lära sig mer och ge det stöd de behöver. Men det här är inte en helt lätt fråga eftersom kommunerna inte alltid får den här kunskapen det första de får. Alltså det måste ju vara någon som uppmärksammar kommunerna på att det är någon som är på väg att åka eller någon som har kommit hem. Så här krävs ett samspel mellan olika aktörer i samhället. För du säger att det finns ett intresse för frågorna att man liksom börjar tala om det men i vilken mån finns de här akuta insatserna som också efterfrågas? – Det här området skiljer sig inte åt från annat stöd utan det är liksom det vanliga kommunala stödet som man här får. Sen behöver man mer kunskap om hur man ska bäst bemöta de här individerna, hur man ska kunna påverka dem, och hur man ska få dem att inte vilja åka eller hur man ska hjälpa dem när de kommer hem och vilka erfarenheter de har då. Det behöver vi mer kunskap om men det är inte som att socialtjänsten i Sverige säger att vi hjälper inte individer som har den här problematiken det gör vi ju vi ska hjälpa alla individer som står inom socialtjänstens försorg, även fast vi inte har någon jättebra plan för det så gör vi ändå mycket, men vi behöver mer kunskap och den håller vi på att skaffa oss. I Kaliber idag har vi hört om svenska kommuners brist på beredskap och kunskap kring ungdomar som radikaliseras och ansluter sig till terrorgruppen IS. Minst 130, kanske så många som 300 unga svenskar har åkt till Syrien och Irak och vi har hört röster från flera delar av Sverige som säger att det finns ett akut behov av både förebyggande arbete, avhopparverksamhet och stöd till anhöriga. På konferensen i Göteborg som vi besökte i början av programmet töms salen sakta på folk. Christer Mattson som har jobbat med högerextrema ungdomar i många år säger att problemet med att stävja de unga våldsbejakande islamisterna är större än att det bara går långsamt: – Om jag då får vara väldigt krass så tror jag det finns en vithetsnorm i detta som man inte kan blunda för. Vi vet att en handfull svenska ungdomar har stupat men jag tror att det finns en ganska stor risk att vi inte ens betraktar de som svenskar utan som hemmahörande i det här området eller andra delar av världen. Hade vi fått nyheter om att si och så många från Arvika har åkt iväg och stupat här och där ute i världen så hade vi nog förhållit oss på ett annat sätt. Så först och främst måste vi tillstå att det är ett problem eller vakna upp och känna att detta är ett problem. När tror du att han kommer hem? – Igår, jag vill att han kommer hem igår, jag vill att han inte ens åkt…. När jag tror att jag får hem honom. Det vet jag inte… Kaliber är slut. Nästa vecka hör vi hur man arbetar med radikaliserade ungdomar i länder utanför Sverige. – I certainly think that in Europe, especially in Sweden programs like this need to be develop very quickly - we´re more than happy to cross over to help.    Reportar: Anna Maria Höglund och Sara Moein Producent Andreas Lindahl kaliber@sverigesradio.se