Podcast appearances and mentions of jonas olofsson

The Forgotten Sense: The New Science of Smell The Not Old Better Show, Inside Science Interview Series

Our sense of smell is vital to appreciating food and drink, it can warn us of danger, and enhance enjoyment of our environment, and yet it is one of our least explored sensory systems. In The Forgotten Sense, olfaction specialist Dr Jonas Olofsson explains the science behind our sense of smell.Dr Ally Louks caused a stink on social media when she mentioned the subject of her PhD thesis, Olfactory Ethics: The Politics of Smell in Modern and Contemporary Prose. But she shows just how much readers can learn from paying attention to the aroma of a writer's work.While imagining the stench of a Dickensian city street can enhance a reader's experience, what about actually smelling burning rubber as you play a video racing game? Professor Alan Chalmers explains the groundbreaking research currently ongoing to make gaming a more immersive experience, with smell at its centre.Producer: Katy Hickman

I måndags kom A-kursen i luktsinnet och nu har det blivit dags för överkursen, det vill säga hela Emmas intervju med Jonas Olofsson som är professor i psykologi vid Stockholms universitet samt författare till boken ”Det underskattade sinnet”. Jonas berättar bland annat om doften är viktig när man väljer en partner, varför lättäcklade också är mer kritiska till invandring och hur det kommer sig att läkare inte längre luktar på sina patienter för att upptäcka sjukdom.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots att luktsinnet hjälper oss att överleva och många som förlorar det blir deprimerade är förmågan att känna dofter en underskattad egenskap. Men varför är luktsinnet så avgörande för vårt välmående och borde man träna upp sin näsa för att få ett rikare liv? Det svarar Jonas Olofsson på som är professor i psykologi vid Stockholms universitet samt författare till boken ”Det underskattade sinnet” som handlar just om luktsinnet. Dessutom pratar Emma och Clara om traumatiska doftminnen, sköra affärsidéer i pandemitider och ihärdiga luktfilmsentreprenörer.Klipp och musik:SR Gormorgon Världen, Katarina Barrling Luktsinnet är ”känslornas tidsmaskin”SR P4 Uppland, Tappat luktsinne efter corona – så kan du få hjälpTV4 Nyhetsmorgon, Jenny Alversjö får tillbaka luktsinnet efter covid i direktsändning- ”Så glad att jag nästan gråter”SVT Nyheter, Så fungerar lukt-tvVår tenta i luktsinnet hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#137: In this episode, Frauke sits down with cognitive scientist and professor Jonas Olofsson to discuss his new book The Forgotten Sense: The New Science of Smell and the Extraordinary Power of the Nose. Prof. Olofsson, PhD shares how some of the myths about our sense of smell developed throughout history, including the role literacy played in devaluing our sense of smell so much. He explains why we're all unique smellers, what makes olfactory memories different to other sensory memories, and why we're so bad at identifying smells. Prof. Olofsson also clarifies if women are better smellers than men, and if we can rely on our sense of smell for information. They also get into the topics of chemical sensitivities, the science of aromatherapy, and what he's learned about the relationship between authoritarianism and smell. If you're curious about your sense of smell, this conversation will be sure to please.  Learn more about Prof. Olofsson's work: https://jkolofsson.com/ Get the book The Forgotten Sense ⁠Get No Place for Plants children's book on Amazon⁠ Follow Frauke on Instagram: ⁠⁠⁠⁠@an_aromatic_life ⁠⁠⁠⁠ Visit Frauke's website ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠www.anaromaticlife.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Learn about Frauke's ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Scent*Tattoo Project

Long considered our most "beastly" and primal sense, the inner workings of smell have stumped scientists for centuries. Now, in THE FORGOTTEN SENSE, Jonas Olofsson uncovers the sophisticated biological processes that animate our olfactory system, with profound implications for how we perceive the world around us. The sense of smell has long been underappreciated. In a 2012 survey, adults were asked which sense is the most important, and only about two percent chose the sense of smell. In another survey, Americans were asked what is most important: their sense of smell or their pinky toe. The result was a tie. However, attitudes about the sense started to change after the coronavirus pandemic hit. Since 2020, over 300 million people have suffered from an impaired or distorted sense of smell after getting Covid. People began realizing, at last, the importance of this forgotten sense. Indeed, our sense of smell guides our lives far more than our screen-heavy, sight-privileged era would suggest. It animates our experience of food and drink, helps us access memories, and strengthens our intimacy with each other. Drawing from cutting-edge original research, Olofsson shows that not only is our sense of smell extraordinarily sensitive, but also how it engages our brain's full capacity. From the pheromones, environmental signals, and emotions we process with each breath, olfaction makes us the individuals we are. Moreover, smelling is an intellectual exercise, Olofsson argues, one that we have the remarkable capacity to strengthen and, with some effort, even regain after illness. Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/arroe-collins-unplugged-totally-uncut--994165/support.

Long considered our most "beastly" and primal sense, the inner workings of smell have stumped scientists for centuries. Now, in THE FORGOTTEN SENSE, Jonas Olofsson uncovers the sophisticated biological processes that animate our olfactory system, with profound implications for how we perceive the world around us. The sense of smell has long been underappreciated. In a 2012 survey, adults were asked which sense is the most important, and only about two percent chose the sense of smell. In another survey, Americans were asked what is most important: their sense of smell or their pinky toe. The result was a tie. However, attitudes about the sense started to change after the coronavirus pandemic hit. Since 2020, over 300 million people have suffered from an impaired or distorted sense of smell after getting Covid. People began realizing, at last, the importance of this forgotten sense. Indeed, our sense of smell guides our lives far more than our screen-heavy, sight-privileged era would suggest. It animates our experience of food and drink, helps us access memories, and strengthens our intimacy with each other. Drawing from cutting-edge original research, Olofsson shows that not only is our sense of smell extraordinarily sensitive, but also how it engages our brain's full capacity. From the pheromones, environmental signals, and emotions we process with each breath, olfaction makes us the individuals we are. Moreover, smelling is an intellectual exercise, Olofsson argues, one that we have the remarkable capacity to strengthen and, with some effort, even regain after illness. Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/arroe-collins-like-it-s-live--4113802/support.

On this week's Spectator Out Loud: Freddy Gray reads his letter from Washington D.C., and reveals what Liz Truss, Eric Zemmour and Steve Bannon made of Trump's inauguration (1:22); Tanya Gold writes about the sad truth behind the gypsies facing eviction in Cornwall (7:15); Rose George reviews The Forgotten Sense: The New Science of Smell, by Jonas Olofsson, and explains the surprising link between odour disgust and political attitudes (13:07); Toby Young provides his favourite anecdotes about President Trump, having crossed paths with him in New York City in the 1990s (18:39); and, Rory Sutherland proposes a unique way to solve Britain's building crisis: ‘Areas of Outstanding Natural Ugliness' (23:40).  Produced and presented by Patrick Gibbons.

On this week's Spectator Out Loud: Freddy Gray reads his letter from Washington D.C., and reveals what Liz Truss, Eric Zemmour and Steve Bannon made of Trump's inauguration (1:22); Tanya Gold writes about the sad truth behind the gypsies facing eviction in Cornwall (7:15); Rose George reviews The Forgotten Sense: The New Science of Smell, by Jonas Olofsson, and explains the surprising link between odour disgust and political attitudes (13:07); Toby Young provides his favourite anecdotes about President Trump, having crossed paths with him in New York City in the 1990s (18:39); and, Rory Sutherland proposes a unique way to solve Britain's building crisis: ‘Areas of Outstanding Natural Ugliness' (23:40).  Produced and presented by Patrick Gibbons.

In the online shopping world, there is something called “cart abandonment discounts.” Listen as I explain what they are and how you can save money on some of the items you want to buy as long as you are not in a huge hurry to buy them. https://thekrazycouponlady.com/tips/store-hacks/amazon-cart-abandonment-discounts Money is often a difficult subject for couples to discuss. One of the big reasons is that those discussions often turn into fights. But what if you could turn those discussions into fun and enjoyable talks that resulted in a shared vision of a rich life together? And what if the fights over money stopped completely? Wouldn't that be great? It can happen if you listen to my guest Rahmit Sethi. For several years he has been helping people look at their money differently. He had a huge bestselling book a few years ago called I Will Teach You To Be Rich (https://amzn.to/4h47FIm) and his latest book is called Money for Couples (https://amzn.to/4j3daJo). There are so many ways your sense of smell works to your benefit. For one thing, you are attracted to another person (or turned off by them) often because of how they smell, even if you are not conscious of it. Your sense of smell works in some interesting and mysterious ways. And here to explain the science behind all of it is Jonas Olofsson. He is a professor of psychology at Stockholm University, where he directs the Sensory Cognitive Interaction Lab and he is author of the book, The Forgotten Sense: The New Science of Smell – and the Extraordinary Power of the Nose (https://amzn.to/3DSgNS8). Your bedroom is probably dark when you go to bed – at least mostly dark. But is it completely dark? If it's not, there is something you need to understand, and we learned about it from hamsters. https://sciencemadefun.net/blog/this-color-night-light-is-best-for-sleep-the-color-will-surprise-you/ Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Ett underskattat sinne som påverkar oss mer än man kan tro. I vår visuella tid har luktsinnet hamnat i skymundan vad vinner man på att stanna upp och dofta på omgivningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utan luktsinne försvinner 95 % av smakupplevelser, personer som saknar förmågan att lukta blir oftare brandskadade och matförgiftade och lukten kan till och med hjälpa oss i valet av partner. Dofter är ett tvärsnitt mellan våra tankar och känslor, de är starkt kopplade till våra minnen, något man kan leka med som parfymtillverkare. Hur låter det t.ex med en parfym som luktar blod, krutrök, bandage och betong? Rumänska David-Lev Jipa-Slivinschi skapar dofter som sällan luktar gott, han vill att dofterna ska berätta en historia. Hör även luktforskaren Johan Lundström som digitaliserar dofter som i framtiden kan sippra ut från våra TV-apparater – och skickas till läkare vid digitala vårdbesök. Medverkar i programmet gör även Jonas Olofsson, professor i psykologi och luktforskare vid Stockholms universitet, Jenny Lantz, författare till boken Expedition parfym och Bill S. Hansson, professor i neuroetologi vid Max Planck-institutet för kemisk ekologi i Jena. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent Alice Lööf

Os Jogos Olímpicos de Paris lotam as arenas e também o Parque das Nações, em La Vilette, na zona norte da capital francesa. Torcedores e visitantes curiosos em experimentar uma imersão cultural e esportiva nos países das 15 delegações representadas no local se encontram diariamente para assistir às provas e, juntos, compartilhar a atmosfera festiva da Olimpíada. O Clube França e a Casa Brasil são um sucesso de público. A reportagem da RFI encontrou brasileiros e estrangeiros que contaram o que apreciaram no espaço brasileiro."Eu vivi seis anos no Brasil e preciso desse ambiente para matar a saudade, a nostalgia. O que acho maravilhoso aqui é que a gente encontra todo mundo perto um do outro, a comida, a carne deliciosa, a cerveja gelada... e todo mundo junto. Eu adoro, gosto muito disso!", disse o ator Aguibou Ba, acompanhado de dois amigos artistas que ele levou para La Vilette a fim de compartilhar a atmosfera descontraída brasileira. O casal de Recife Cristina e Jonas Olofsson estão passando férias na Europa e reservaram cinco dias para visitar Paris durante a Olimpíada. "A Casa Brasil é a mais animada do parque todo. Mas achei a Casa Eslovênia bem linda, com coisas artísticas bem bonitas para minha filha", disse o sueco Jonas. Cristina contou que a filha de 5 anos do casal ficou "enlouquecida" com as atrações. "Amei o astral, está maravilhoso, as pessoas super legais e também um espaço muito bom para assistir aos jogos", destacou a pernambucana.O DJ sul-africano Siba faz o público dançar na Casa África do Sul com canções tradicionais, sonoridades dos anos 1980 e hits recentes que o mundo todo conhece. Uma das exposições no local, de vestidos e trajes tradicionais de luxo, chama a atenção dos visitantes. "Eu já morei na África do Sul por um tempo, então eu entendi realmente a mensagem que eles quiseram passar. Achei bem bacana essa mensagem da cultura deles (...) uma coisa bem expressiva, com as roupas bastante marcantes, a negritude bem explícita. E a parte mais savana, mais África, que é o que chama a atenção do público estrangeiro, que não tem muito conhecimento de como é lá dentro", disse Yuri Rabelo, de Fortaleza. Ao lado da namorada Amanda e de um casal de amigos, os quatro brasileiros visitaram espaços de várias delegações no Parque das Nações. "Também já visitamos a casa Taiwan, onde teve um show e a banda era muito animada", explicou Amanda. "A da República Tcheca é um ambiente muito bonito, mas as pessoas que estão lá dentro ficam mais sentadas, bebendo a cerveja deles, assistindo aos jogos mais calmos", acrescentou a cearense. "Acho que a Casa Brasil é a mais animada, a que tem mais movimento, (...) um diferencial maior", opinou.Na Casa Índia, as aulas de coreografias dos filmes de Bollywood encantam o público internacional. "Eu adoro! Come-se bem, o ambiente é delicioso, um artesanato incrível – tapeçaria, marcenaria, esculturas de bronze, bijuterias, perfumes – e, ao mesmo tempo, a tecnologia do país. É sensacional", disse uma visitante francesa entre dois passos de dança.  A Casa Colômbia, vizinha do Brasil, atrai o público pelo aroma de churrasco e a música latina que pode ser ouvida à distância. A fila na entrada costuma ser longa, mas flui com rapidez. No interior, um bar serve cerveja gelada e no jardim anexo dezenas de mesas foram instaladas sob uma área arborizada. Um telão completa o cenário, ideal para os dias de temperatura elevada em Paris.  A maioria das casas do Parque das Nações ficam abertas a partir de 10h até as 21h. Algumas delas exigem reservas por aplicativo, como a Casa Brasil, o Club France e a Casa Índia, entre outras. O espaço brasileiro tem acesso gratuito, mas outros cobram ingressos a preços acessíveis. Fora do Parque das Nações, em La Vilette, há pelo menos dez endereços de outras delegações que podem ser visitados. É um ótimo programa para conhecer melhor um outro país estando em Paris para os Jogos Olímpicos. 

Boken heter "Det underskattade sinnet - Om människans okända förmåga att uppfatta dofter" och gäst är författaren Jonas Olofsson.Till skillnad från våra andra sinnen har vårt luktsinne fått oväntat lite uppmärksamhet. Kanske är det först när luktsinnet slutat fungera som vi verkligen förstår vad det bidrar med? Något som många fick erfara under covid-19. Tänk dig att inte längre känna lukten av varken dig själv, din partner eller dina barn? Luktsinnet påverkar dessutom vår upplevelse av smak. Tänk dig att inte längre veta hur maten du äter eller lagar smakar? I boken beskrivs hur vår luktsinne fungerar och vad det har för funktioner och betydelse. Tvärtom vad många tror, har vi människor ett bättre luktsinne än de flesta djur. Det går dessutom att förbättra sitt luktsinne genom träning. Den här boken gräver djupare i människans okända förmåga att uppfatta dofter.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad har vårt luktsinne för funktioner och betydelse? Varför är luktsinnet underskattat? Hur hänger luktsinnet ihop med smak? Har vi människor olika bra luktsinne och hur gör man för att träna upp det? Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Där ligger den, den stora bajskorven mitt på gatan. Blä! Du rynkar på näsan, du kisar. Kanske sträcker du ut tungan. Vi gör en grimas som har ett evolutionärt syfte att skydda oss från fara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dina äckelkänslor är till för att hålla dig frisk. Innan virus och bakterier når kroppen kan du genom ditt beteende undvika eventuella smittor, för att du just äcklas. Du tar ett extra varv runt den där bajskorven som ligger på trottoaren, du rynkar på näsan när du sniffar på den gamla mjölken i kylen och kanske håller du andan när du kliver in på den offentliga toaletten. – Man ser det nu som en del av immunförsvaret, den här reflexen inför ruttnade saker är väldigt bra för oss, särskilt om man är allätare som människan. Det håller oss friska, berättar evolutionsforskaren Patrik Lindgren. Vårt äckel är alltså evolutionärt viktigt för oss, för vår överlevnad, men det kan också leda oss fel. Vi kan äcklas över saker som vi inte alls behöver vara rädda för eller undvika. Det kan vara kulturellt, som maten som äts i ett annat land, eller moraliskt. Jonas Olofsson som är professor i psykologi har forskat på hur vårt äckel bland annat är kopplat till vad vi tycker och tänker. Att äcklas över något eller någon kan vara allt annat än oskyldigt menar han:– Det är ett starkt avståndstagande och stigmatiserande att anse att folk luktar illa. Det här är inte oskyldiga känslor. Det här har genom historien haft stora effekter, Under slavhandeln så motiverad man att man behandla människor illa, man dehumaniserade andra människor genom att säga att de var äckliga, att t. ex. luktade illa.Så hur ska vi navigera bland våra äckelkänslor? När behöver vi dem och när ska vi bemöta dem kritiskt? Vad gör våra äckelkänslor för oss idag?Äckel är en av de där grundkänslorna som hjälper oss att överleva genom historien. Men äckel kan också leda oss fel. Så vad gör äckelkänslorna för dig idag?Gäster i programmet: Jonas Olofsson, professor i psykologi, Stockholms UniversitetPatrik Lindenfors, evolutionsforskare vid Stockholms Universitet.Samuel West, psykolog och kreativitetsforskare, medgrundare till Museum of disgusting food.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är direktsänt

Doftforskaren och professorn i psykologi Jonas Olofsson gästar och berättar allt om doft och lukt. Han berättar varför luktsinnet är ett underskattat sinne och hur bra människans luktsinne faktiskt är. Dessutom reder han ut om man kan bli kär i en lukt och varför man gillar sin partners svettlukt. Vi får också en förklaring för hur det uppstår en "hemlukt" hemma hos människor. Till sist ger han Assia och David ett lukttest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Direkt från vår Webinar Day och vidare in i podden kommer här ett samtal med Jonas Olofsson - Experten inom pipeline management.Tillsammans reder vi ut vilka 5 ord som tar dig vidare i säljprocessen och som får dig att sätta affären. Vi snackar också om att bygga upp mod att ställa obekväma frågor och hur vetskapen om storleken på kundens plånbok automatiskt gör det lättare att komma vidare i säljprocessen - välkomna!

Nu är vi äntligen tillbaka efter semestern och vi hoppas att ni är redo för q3. Vi startar det med att träffa Jonas Olofsson som i snart 20 år har hjälpt företag, säljchefer och säljare att öka deras försäljning. Jonas vet vad han pratar om! Vi pratar bland annat om:Varför försäljningschefen är den minst utbildade personen i sitt yrke på hela företagetVarför en positiv säljkultur aldrig har varit viktigareHur onboarding av nya säljare görs bättre än på 99% av alla företag idag.Häng med i ett avsnitt i högt tempo med en hel del åsikter om försäljning och konkreta tips som tar dig in i hösten med bra känsla. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Många anser att lukter är kopplat till själ och minnen. Men vad händer när man inte kan känna lukt och smak? Lukten är ett sinne som sällan hamnar i centrum. Men i och med covid-19 har vikten av ett fungerande luktsinne blivit allt mer uppmärksammat. Gäster: Johan Lundström doftforskare och docent i psykologi vid Karolinska institutet, Jonas Olofsson docent i psykologi som forskar på luktsinnet, Mustafa Can, författare.

Covid-19-viruset är mycket aggressivt mot vårt luktsinne. 50 000 svenskar, lågt räknat, tros för närvarande lida av långvarig luktnedsättning till följd av pandemin. Det som gäller är luktträning. En av de drabbade är Sofia Sjölin, som inte känner när det bränner vid på spisen - och inte känner doften av sin nyfödda bebis. Att få felaktiga, förvrängda, dofter är också vanligt efter att Covid-19 har attackerat luktsinnet. I värsta fall får människor svårt att få i sig mat eftersom maten kan lukta mycket obehagligt - som bensin, till exempel. Tonåringar och unga vuxna är hårt drabbade våren 2021. Hör i Vetenskapsradion På Djupet om varför Covid-19 slår så hårt mot luktsinnet och om vad man kan göra för att träna ett skadat luktsinne. Medverkande: Sofia Sjölin, Charlotte Cervin Hoberg, biomedicinsk analytiker vid Skånes universitetssjukhus i Lund, Johan Lundström, docent i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Jonas Olofsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet, Federica Genovese, doktor i neurovetenskap vid Monell Center i USA samt Thomas Hummel, läkare och professor vid Technische Universität Dresden, Tyskland. Reporter Lisen Forsberg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Varför luktar saker illa? Vårt luktsinne är ett helt system, som kartlades av 2004 års medicinpristagare Linda Buck och Richard Axel. Hur vi känner och reagerar på dofter både speglar och påverkar våra tankar och faktiskt också värderingar. Psykologen och doftforskaren Jonas Olofsson har visat att personer med känsligt luktsinne var mer benägna att rösta på Donald Trump. Här berättar han om hur luktsystemet fungerar. Och om varför vissa infektionssjukdomar, som covid-19, kan slå ut luktsinnet. Och hur det påverkar oss att inte kunna känna lukt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Blir man gladare av att aktivera "leendemuskler" med hjälp av en penna på tvären i munnen? Det visade en psykologistudie som la grund till den så kallade "facial feedback-teorin". Men den är en av alla studier som inte gick att upprepa och en del av det som kallas "reproducerbarhetskrisen" som skakat om forskarvärlden. För några år sedan kom en stor studie där flera forskare gått samman för att försöka göra om uppmärksammade psykologistudier och då visade det sig att cirka var tredje studie inte gick att upprepa med samma resultat. Att kunna återupprepa forskningsresultat är en av vetenskapens grundförutsättningar, så det här satte igång en stor diskussion. Det kallas "reproducerbarhetskrisen" eller "replikationskrisen" och kan få allvarliga konsekvenser - som både handlar om forskningsresurser i pengar och tid, och allmänhetens tilltro till forskning. Sedan de första uppmärksammade studierna om det här inom psykologi, har det visat sig att många andra vetenskapsområden har liknande problem, till exempel genetik och viss cancerforskning. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad som skiljer de olika forskningsområdena varför en del är mer drabbade än andra. Vi jämför till exempel med partikelfysiken och klimatforskningen som inte har de här problemen. Och vi diskuterar också hur man kan komma till rätta med det här och vilka förändringar som skulle behövas i den akademiska världen. Forskningsfinansiärer kan bli bättre på att belöna de forskare som engagerar sig i att reproducera andras resultat, säger psykologiprofessorn Jonas Olofsson, eftersom det är en viktig verksamhet. Medverkande: Tomas Lindblad, frilansande vetenskapsjournalist, och Ulrika Björkstén, vetenskapsradions chef och vetenskapskommentator Programledare: Lena Nordlund Producent: Björn Gunér Tekniker: Nisse Lundin

Vilka är de förtroendevalda? SCB har nyligen gett ut ny statistik som rör våra förtroendevalda. I veckans avsnitt får vi veta vilka är de drygt 40 000 förtroendevalda i våra kommuner och regioner. I avsnittet medverkar Christina Mattisson Regioråd i Region Blekinge, Parisa Liljestrand KSO i Vallentuna och Jonas Olofsson som är utredare på SCB. Programledare är Björn Kullander, SKR Tid: 33:26

Forskare pratar träning och betydelsen av fysisk aktivitet för jobbet. Olika träningskulturer framträder i olika fält: Kan du tänka dig Freud cykla? undrar psykologiforskare Jonas Olofsson retoriskt. Att ständigt konkurrera och arbeta under stora prestationskrav är något forskare och professionella idrottare har gemensamt. Medverkande: Steffi Burchardt, vulkanforskare vid Uppsala universitet, Christian Ohm, partikelfysiker vid Kungliga Tekniska högskolan och Jonas Olofsson, psykologiforskare vid Stockholms universitet. Moderator: Annika Moberg.

Det pratas mycket om det livslånga lärandet och förutsättningar för att ta sig in på en arbetsmarknad i förändring. Hur kommer samverkan mellan skola och arbetsliv se ut i framtiden? Kommer unga även i fortsättningen behöva att passera gymnasieribban? Och vad händer med yrkesutbildningarna? Dessa saker fokuserar vi på i veckans avsnitt av En Smart Framtid. Gästar gör Lil Ljunggren Lönnberg, ordförande i DUA, Delegationen för unga och nyanlända till arbete och Jonas Olofsson, ekonomisk-historiker och professor i hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete vid Malmö universitet. Programledare: Anna Olin Kardell

Stora musikpersonligheter har också varit små. Det här programmet handlar om hur ett stumt skilsmässobarn med en pådrivande pappa blev den fantastiska pianisten och tonsättaren Clara Schumann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Clara Schumann (1819-1896) hette från början Wieck och fick sitt efternamn när hon gifte sig med tonsättaren Robert Schumann. I programmet medverkar psykologen Egil Linge och genushistorikern Hanna Markusson Winkvist. Som uppläsare hörs Dan Berglund och Jonas Olofsson som Claras pappa Friedrich Wieck, Torben Kulin som Robert Schumann och Malva Sigelius Kulin som Clara Schumann. Programmet är en repris från den 7 oktober 2012 i "Musikmagasinet" i P2 som ingick i serien "Tonsättarpappor". Det sänds inför en helafton i Clara Schumanns musikvärld på Berwaldhallen i Stockholm den 23 november, en konsert som också direktsänds i P2 Live. En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.

Stora musikpersonligheter har också varit små. Det här programmet handlar om hur ett stumt skilsmässobarn med en pådrivande pappa blev den fantastiska pianisten och tonsättaren Clara Schumann. Clara Schumann (1819-1896) hette från början Wieck och fick sitt efternamn när hon gifte sig med tonsättaren Robert Schumann. I programmet medverkar psykologen Egil Linge och genushistorikern Hanna Markusson Winkvist. Som uppläsare hörs Dan Berglund och Jonas Olofsson som Claras pappa Friedrich Wieck, Torben Kulin som Robert Schumann och Malva Sigelius Kulin som Clara Schumann. Programmet är en repris från den 7 oktober 2012 i "Musikmagasinet" i P2 som ingick i serien "Tonsättarpappor". Det sänds inför en helafton i Clara Schumanns musikvärld på Berwaldhallen i Stockholm den 23 november, en konsert som också direktsänds i P2 Live. En P2 Dokumentär av Katarina A Karlsson. Tekniker Karin Blomqvist.

I vilket Jonas Olofsson, docent i psykologi vid Stockholms universitet, pratar om hur dofter formar människans uppfattning och förståelse av omvärlden.

Ledamöterna Jonas Olofsson, perceptionsforskare, och Jenny Larsson, språkhistoriker, båda vid Stockholms universitet, tar ett tvärvetenskapligt grepp på det här med semlor. Njut av ett upplysande samtal om olika smaker och den språkhistoriska bakgrunden till vår semla och fettisdag! Sekretariatets Annika Moberg modererar.

Vi pratar om Star Wars-filmerna och om fysiken, politiken, robotiken och musiken i dem, följ med till en galax långt, långt borta! Medverkande: Christian Forssén, biträdande professor i kärn- och partikelfysiker vid Chalmers, Jonas Olofsson, docent i psykologi vid Stockholms universitet, Gabriel Skantze, docent i talteknologi vid KTH, och med en hälsning från Mattias Lundberg, professor i musikhistoria vid Uppsala universitet. Moderator: Annika Moberg

Söndagsklubbens Joker, Jonas Olofsson, får äntligen säga mer än en halv mening i podcasten. Han berättar om sina kompositioner, samarbeten med ensembler och orkestrar, medverkan i tävlingar. Och vi får även lyssna på inspelningar av tre av hans egna kompositioner.

Dofter har en sällsynt förmåga att locka fram minnen och känslor hos oss. Luktsinnet har därför setts som ett känslomässigt sinne, och genom historien har man traditionellt ansett att luktsinnet saknar intellektuella egenskaper. Men nya experiment vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet som publiceras i senaste numret av Psychological Science pekar i helt motsatt riktning. Luktsinnet är kunskapsbaserat och smartare än vi trott, och kanske är det därför dags att uppvärdera luktsinnet. Det säger Jonas Olofsson, docent i psykologi. Cyankalium, arsenik och stryknin - i världslitteraturen har människor tagit livet av varandra med olika gifter sedan litteraturens begynnelse. De flesta av oss tänker kanske på pusseldeckare av Agatha Christie eller Dorothy Sayers, men giftmorden har varit ett vanligt motiv från det att Sokrates tvingades tömma giftbägaren via sagorna om Snövit och Törnrosa till klassiker av Shakespeare och Hjalmar Söderberg. Det här är något som intresserat Olle Matsson, professor i kemi vid Uppsala universitet och författare till den nya boken En dos stryknin, om gifter och giftmord i litteraturen. I en ny serie guidar han oss genom giftmordens litterära historia. Programledare är Urban Björstadius.