Podcasts about metoderna

Parkvakten Carolina arbetar på en av de artrikaste platserna på jorden, Farallones Colombia. Sen FARC-gerillan lade ner vapen har regnskogarna öppnats för illegala gruvor och avverkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carolina Burbano Garcia berättar hur artrikedomen i Colombia hotas av illegala guldgruvor. Metoderna leder till att vattnet förorenas. Ett vatten som är livsviktigt för växt- och djurlivet och för städer som Cali som får sitt dricksvatten därifrån.Colombia vill satsa på att bevara sin natur och bygga upp en ekonomi baserad på turism. Men inne i skogarna råder fortfarande laglöshet på sina håll. Många fattiga bönder livnär sig på coca-odling, när det fortfarande saknas långsiktiga alternativ. I Klotet hörs: Sara Sällström, vetenskapsreporter, Lotten Collin, Latinamerikakorrespondent.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Tidsresor kommer att ske. Det tror båda fysikprofessorerna Ulf Danielsson och Ingemar Bengtsson. Och de är ense om hur det kommer att gå till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Res riktigt fort - nära ljusets hastighet. Eller kom riktigt nära ett svart hål. Eller hitta ett maskhål, en genväg i rumtiden. Det är tre möjliga sätt att färdas genom tiden i annan hastighet än den vanliga, en sekund per sekund.De bästa chanserna hittar man genom Albert Einsteins relativitetsteorier. Och åtminstone en av dem kommer att bli också tekniskt möjlig och faktiskt användas av människor, tror både Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet, och Ingemar Bengtsson, professor i fysik vid Stockholms universitet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Men så torrt! I veckans avsnitt nördar Anna ned sig i biometrins förtrollande värld och hur den kan effektivisera brottsbekämpningen. Metoderna börjar bli riktigt balla med ansiktsigenkänning och matchning mellan olika register. Paludan kommer på besök och skapar uppror- men med bildanalysens hjälp åker bråkmakarna i finkan. Lena ordinerar basturis och partyis till alla småbarnsföräldrar.

En av de största omvandlingarna under vikingatiden var kristnandet: efter sekler av fallerade missionsförsök började kungar, hövdingar och rika änkor ta Vite Krist till sina hjärtan och påbjuda andlig omvändelse i bygderna. På 900- och 1000-talen övergick skandinaverna till kristendomen och kom därmed att integreras kulturellt i Västeuropa.I de missionärsskildringar som skrevs på 700- och 800-talen dominerar redogörelser för misslyckanden. Willibrord lyckades inte kristna Jylland, Ansgar förmådde inte kristna Mälardalen, trots upprepade missionsresor. För utomstående betraktare utgjorde de skandinaviska länderna starka bålverk för hedendomen. Men sedan hände något. Under 900-talet sipprade kristendomen permanent in i Danmark och Västergötland, för att därefter sprida sig till allt fler områden. I spetsen för utvecklingen gick kungar som Harald Blåtand, Olav Haraldsson och Olof Skötkonung, vilka gärna beskyddade missionärer och lät resa kyrkor, av allt att döma både för att de omvändes i sinnet och för att de insåg de praktiska fördelarna med den nya tron. Metoderna varierade. Ibland tycks en storman ha tvingat alla bönder i bygden att låta sig döpas. Ibland anammades kristendomen kollektivt under en tingsförhandling. Stundom kompromissade man och tillåtit vissa förkristna sedvanor att leva vidare, såsom var fallet när Islands allting antog den nya läran omkring år 1000.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om kristnandet under vikingatiden.Bild: Ansgar, predikar vid konung Harald Klaks hov. Färglitografi på papper, limmad på kartong. Signerad nedre vänster: L. M. Moe, 92. Text: Danmarks historie i billeder XIV. Ansgar predikar i Haralds Gaard. Alfred Jacobsens litogr. Etablissement, København K. Samlingen bestod av 50 illustrationer, museum nr. 17.001-17.049, med nr. VI och L (50) saknas. Utgiven 1898, dokumenterad i V.E. Clausen: Folkelig grafik i Skandinavien, 1973, sid 144. Wikimedia Common, Public DomainKlippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har gett oss själva ledigt den här veckan, och tipsar istället om våra andra poddar. Tidigare tipsade Jon om Perfekta Paret, podden han har med sin fru Sandra Rollins. Idag tipsar jag om Svart historia. Prenumerera på den om ni gillar den och inte redan har gjort det!Det här avsnittet är en berättelse om ett land där korruption var vardag, där en liten elit levde gott på majoritetens bekostnad och där internationellt bistånd var avgörande för överlevnad. Det är också en berättelse om en person som ville förändra allt det och som genuint verkade vilja befolkningens bästa. Metoderna kunde vara tveksamma men resultaten talade för sig själva. Det här är berättelsen om Thomas Sankara och hans kamp för att få Burkina Faso att stå på egna ben. En kamp som kostade honom livet. Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt är en berättelse om ett land där korruption var vardag, där en liten elit levde gott på majoritetens bekostnad och där internationellt bistånd var avgörande för överlevnad. Det är också en berättelse om en person som ville förändra allt det och som genuint verkade vilja befolkningens bästa. Metoderna kunde vara tveksamma men resultaten talade för sig själva. Det här är berättelsen om Thomas Sankara och hans kamp för att få Burkina Faso att stå på egna ben. En kamp som kostade honom livet. Kolla in patreon.com/svarthistoria för kartor/bilder som hör till storyn, reklamfria avsnitt och bonusepisoder!  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt är en berättelse om ett land där korruption var vardag, där en liten elit levde gott på majoritetens bekostnad och där internationellt bistånd var avgörande för överlevnad. Det är också en berättelse om en person som ville förändra allt det och som genuint verkade vilja befolkningens bästa. Metoderna kunde vara tveksamma men resultaten talade för sig själva. Det här är berättelsen om Thomas Sankara och hans kamp för att få Burkina Faso att stå på egna ben. En kamp som kostade honom livet.Tack till alla er som stöttar det här arbetet på Patron

Sillen är liten till storleken men har en gigantisk betydelse för havens ekosystem. Felberäkningar av bestånden har lett till överfiske och sillen är inte lika vanlig längre. Men nu skärps räknemetoderna. Programmet är en repris från 19 april 2022. Det finns ungefär tusen miljarder sillar. Den imponerande mängden betyder inte att det går att fiska upp hur många ton som helst, utan att bestånden minskar. Att korrekt uppskatta hur många sillar det finns i olika områden är en förutsättning för att kunna sätta upp lagom stora fiskekvoter som inte leder till överfiske. Där har forskarna bland annat tagit genetiken till hjälp.I programmet hörs: Henrik Svedäng, fiskforskare vid Stockholms universitet; Mikaela Bergenius Nord, forskare på Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua vid Sveriges lantbruksuniversitet; Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet. Reporter Sara Sällström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Heartbreakcoachen Johanna Danis bestämde sig för att fylla ett viktigt yrkesmässigt hål år 2009. Hon var så hjärtinnerligt trött på att sörja separationer och sakna gamla ex. Efter sin senaste separation bestämde sig Johanna för att söka hjälp och letade efter någon som var specialist på uppbrott, men när hon insåg att det inte fanns någon sådan hjälp att få i Sverige så bestämde hon sig för att utbilda sig till det själv. Med en bakgrund inom beteendevetenskap, psykoterapi och sorgbearbetning arbetar nu Johanna med att hjälpa kvinnor och män att komma över sina ex på snabbast och bästa sätt. I dagens avsnitt delar Johanna öppet med sig om hur sitt krossade hjärta blev helt igen. Johanna avslöjar de mest effektiva tipsen för att hjälpa dig kommer över sitt ex, och slutligen diskuterar vi om den omtalade tiden verkligen läker alla sår, eller om det går att effektivisera den processen. Varsågoda! Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Lyckopodden, följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om du tycker det här var lika bra som jag. ♫ Lyssna på Lyckopodden: iTunes: http://apple.co/1XZqDAm Acast: http://bit.ly/LyckopoddenAcast ♥ Facebook: http://bit.ly/fblyckopodden ♥ Youtube: http://bitly.com/LpYoutube ♥ Instagram: https://instagram.com/lyckopodden ♥ Hemsida: https://lyckopodden.se

Sillen är liten till storleken men har en gigantisk betydelse för havens ekosystem. Felberäkningar av bestånden har lett till överfiske och sillen är inte lika vanlig längre. Men nu skärps räknemetoderna. Det finns ungefär tusen miljarder sillar. Den imponerande mängden betyder inte att det går att fiska upp hur många ton som helst, utan att bestånden minskar. Att korrekt uppskatta hur många sillar det finns i olika områden är en förutsättning för att kunna sätta upp lagom stora fiskekvoter som inte leder till överfiske. Där har forskarna bland annat tagit genetiken till hjälp.I programmet hörs: Henrik Svedäng, fiskforskare vid Stockholms universitet, Mikaela Bergenius Nord, forskare på Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua, vid Sveriges lantbruksuniversitet, Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet. Reporter Sara Sällström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

 Jörgen  hör björnen lufsa utanför tältet. Plötsligt river den upp tältduken och tittar in. Jörgen är fast i sin sovsäck ½ m från björnen och pratat lugnande till den. I avsnittet får du veta hur det gick.  Många inom ultralight backpacking är nördar med extremt prylintresse som prio 1. Jörgen är måttfull och har djupa kunskaper som bygger på massiv erfarenhet. För honom är det centrala att vara ute och uppleva fantastisk natur i stora vildmarker. Att fjällvandra med 25 kg i ryggsäcken är en plåga. Att vandra med 10 -15 kg är fantastiskt. Det är samma sak med livet i övrigt. Lightweight backpackning i livet blir minimalism när det gäller många prylar och åtaganden. För att kunna maxa upplevelser och utöva dina intressen mer. För att skapa ett rikare liv .  Du får  höra om Ray Jardin som är den som startade lätt packnings revolutionen. Vi talar också om Andrew Skurka som gjort extrema prestationer mär det gäller långvandring i stora vildmarker. Jörgen har skrivit flera böcker. ”Vandra fjäderlätt: för njutbara turer” är mycket bra. En guidebok om Gröna bandet kommer mycket snart ut. Jag skulle gärna vilja läsa boken ”Lev fjäderlätt: för ett njutbart härligt liv”. Men ingen har skrivit den än. Mer om Jörgen Johansson finns på www.fjaderlatt.se . www.mentalkravmaga.se Enjoy 

Nästan alla gravida i Kina, Vietnam och Storbritannien exponeras för aggressiva marknadsmetoder från mjölkersättningsföretag ett brott mot reglerna efter de stora skandalerna kring mjölkersättning. Metoderna inkluderar gratisprover till nyblivna mammor, och till och med att marknadsförarna själva infiltrerat mammagrupper på sociala medier och försökt påverka dem att köpa produkten. Sjukvårdspersonal är också en måltavla. De får presenter, anslag till forskning, till och med provision på försäljning. Vilket också är brott mot hur kampanjer för mjölkersättningsprodukter får bedrivas. Detta från en industri som omsätter cirka 500 miljarder kronor årligen. Över 800 000 fall av spädbarndöd kan undvikas om barnet börjar ammas inom en timme efter födseln. Amning stärker också immunförsvaret, vanliga barnsjukdomar går ner. Mödrarna får dessutom bättre skydd mot bröstcancer. I podden hörs: Camilla Widebeck, Sara Heyman, SR:s Globala hälsokorrespondent, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Forskarliv. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Niclas Wisén är officer och psykolog. En ovanlig och unik kombination. Han doktorerar på stress i militära sammanhang (disputerar inom ett par månader). Du handlar bland annat om stridsvärde, beredskapsgrad (coopers colors) och en skala för återhämtnings behovet ( Combat Operational Stress Control)). Metoderna har använts med stor framgång inom försvarsmakten och  nyligen på Södertälje sjukhus (covid ).  Det är intressant hur man civilt kan dra nytta av militära kunskaper och erfarenheter. 

Metoderna som slipade bedragare använder på köp- och säljsajter och hur även en person med kunskap om dem nästan kan åka på en nit, räntorna som är på väg upp och ISK:s växande popularitet är ämnen som Di:s Hans Bolander och Jenny Petersson tar upp i ett nytt avsnitt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nu ska EU ta fram en plan för att fasa ut djurförsök ur forskningen. I de kontroversiella experimentens ställe kommer databeräkningar och konstgjorda organmodeller. Men är metoderna tillräckligt bra? Arbetet med att få fram nya metoder har pågått länge. Och det föranleds inte bara av omsorg om djuren de nya metoderna är ofta bättre och billigare. Vi hör toxikologen Mattias Öberg vid Karolinska institutet, Anna Herland som forskar i neurovetenskap vid Karolinska institutet, och Gunnar Cedersund på institutionen för medicinsk teknik vid Linköpings Universitet, som ersätter djurförsök med datorberäkningar. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Forskare larmar om allt färre spermier hos män i västvärlden. Snart kan vår fortplantning på naturlig väg vara borta, menar de. Vad beror det på? Och hur säkra kan vi vara på att det stämmer? Reproduktionsepidemiologen Shanna Swan ligger bakom en mycket uppmärksammad metastudie från 2017 där forskarna visade att mängden spermier i sädesvätska hos män i västvärlden minskat med mer än hälften under en 40-årsperiod. Livsstilsfaktorer som dålig mat, rökning och stress kan ligga bakom en del av minskningen. Men forskare som Shanna Swan pekar framförallt ut hormonstörande kemikalier som orsak. Men att spermieproduktionen skulle ha minskat så dramatiskt och att det faktiskt betyder att fertiliteten blivit nedsatt går fortfarande inte att slå fast, menar andra forskare. Metoderna för att räkna spermier kan vara bristfälliga och ge missvisande resultat. Indicierna från många olika studier är dock så pass allvarliga att de behöver tas på allvar. Medverkande: Shanna Swan, miljö- och reproduktionsepidemiolog vid Icahn School of Medicine hos Mount Sinai i New York, Lars Björndahl, överläkare och chef för Anova-laboratoriet på KI, Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsa vid Karlstad Universitet. Programmet är en repris från 4 maj 2021. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Allt färre spermier uppmäts hos män i västvärlden. Snart kan vår fortplantning på naturlig väg vara borta, menar forskare. Vad beror det på? Och hur säkra kan vi vara på att det stämmer? Reproduktionsepidemiologen Shanna Swan ligger bakom en mycket uppmärksammad metastudie från 2017 där forskarna visade att mängden spermier i sädesvätska hos män i västvärlden minskat med mer än hälften under en 40-årsperiod. Livsstilsfaktorer som dålig mat, rökning och stress kan ligga bakom en del av minskningen. Men forskare som Shanna Swan pekar framförallt ut hormonstörande kemikalier som orsak. Men att spermieproduktionen skulle ha minskat så dramatiskt och att det faktiskt betyder att fertiliteten blivit nedsatt går fortfarande inte att slå fast, menar andra forskare. Metoderna för att räkna spermier kan vara bristfälliga och ge missvisande resultat. Indicierna från många olika studier är dock så pass allvarliga att de behöver tas på allvar.   I programmet hörs: Shanna Swan, miljö- och reproduktionsepidemiolog vid Icahn School of Medicine hos Mount Sinai i New York, Lars Björndahl, överläkare och chef för Anova-laboratoriet på KI, Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsa vid Karlstad Universitet. Programledare Marcus Hansson Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Många har blivit illa berörda över de ovanligt många kvinnomorden i Sverige den senaste tiden. Hör om läget i omvärlden, och om vad som görs för att få män att sluta slå och döda. Medverkande: Johan-Mathias Sommarström, Istanbulkorrespondent, Caroline Kernen, Ungkorre, , Rysslandskorrespondent, Roger Wilson, New Yorkkorrespondent, Peder Gustafsson, Asienkorrespondent. Programledare: Kajsa Boglind P4 Världen p4varlden@sverigesradio.se

Att få ett barn är för många av oss något av det största som händer i livet. Men hur det går till kan se helt olika ut. Det är ju långt ifrån lika enkelt för alla och det kan behövas hjälp. Adoption, äggdonation, spermadonation, IVF. Metoderna är många. På Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg är väntetiden för assisterad befruktning längst i landet, det kan ta flera år rapporterar P4 Göteborg och det här fick oss att börja fundera och vilja höra hur det var för dig eller er. Hur gick det till när du fick ditt barn? När insåg ni att ni behövde söka hjälp? Vilken typ av hjälp visade det sig att ni behövde? Var det en lång väntan eller gick det kanske oväntat snabbt? Kom ditt barn från en helt annan del av världen eller kanske är det grannens barn som blivit som ditt? Är det en nära vän som hjälpt dig att få barn eller en okänd spermadonator? Eller är ni kanske fyra föräldrar till ett barn? Kanske är du en morbror som blivit som en extrapappa eller har du tagit hand om ett barn som blivit en del av din familj? I Karlavagnen tisdag med mig, Nadia Jebril vill jag höra hur det gick till när du fick ditt barn. Slussen öppnar klockan 21, ring 020-22 10 30, eller maila till karlavagnen@sverigesradio.se.

Marknadsföraren och idoljurymedlemmen Nikki Amini gästar Framgångspodden och lär oss hur man blir en riktig superstar! Hon har en gedigen karriär bakom sig inom musikbranschen, där hon länge varit knuten till Warner Music och arbetat med några av våra största världsartister! Hon kan även nu titulera sig författare i och med hennes nya bok: I can make you a star! Vi går in på djupet vad det är som gör att vissa når sina drömmar medan andra fastnar på vägen. Vi pratar också om Nikkis otroliga karriär, hur man bygger ett starkt varumärke och hur man landar det där toppjobbet. Dessutom glider vi in på snack om självförtroende, hur man ska hantera haters, vägen in i Idol, motgångar och massor av annat! Helt enkelt en riktig superstar till gäst! Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se I samarbete med Beijer Bygg, ange koden "Framgang15" för 15% rabatt: https://www.beijerbygg.se/ Nikki Amini - I can make you a star: https://www.adlibris.com/se/bok/i-can-make-you-a-star-inspiration-handfasta-rad-och-kreativa-ovningar-9789198594751 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagens gäst i MHV-podden är Maria Kloow, Barnmorska och Verksamhetschef på UltraGyn Stockholm AB. Ämnet för detta avsnitt är: Historik runt fosterdiagnostik och de olika metoderna som finns idag! Intervjuar gör som vanligt samordningsbarnmorska Emma Lilliehöök.

Varje år dör fyra miljoner människor i förtid på grund av sjukdomar orsakade av fetma. Vad kan vi göra för att hejda den utvecklingen? Johan Bergendorff summerar. Johan Bergendorff har varit Sveriges Radios globala hälsokorrespondent i fem år fram till senaste årsskiftet. En av de allra viktigaste hälsofrågor han bevakat är den om den ökande övervikten och fetman, som orsakar många människors död i förtid. Nu i vår har Johan Bergendorff i en serie program i Vetenskapsradion hälsa fokuserat på just fetman och övervikten som gör oss sjuka - och på vad som fungerar för att minska det problemet. Idag summerar han forskning och intryck från sina år av programarbete och reportageresor. Johan Bergendorff Programledare och producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Rosenlunds barnhälsovårdsteam jobbar med familjer med små barn och beroendeproblematik. Teamet har bland annat två metoder som stöd. Hjälper dom? Och hur fungerar samrbetet med andra, till exempel socialtjänsten? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samtalar med barnsjuksköterskorna Susanna och Johanna, som bägge jobbar i teamet. Läs mer: Catarina Furmark: Introduktionskurs i ADBB – Alarm Distress Baby Scale (http://www.furmark.se/2017/08/07/introduktionskurs-i-adbb-alarm-distress-baby-scale-1011/) Psykologiguiden: Trygghetscirkeln (https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=trygghetscirkeln) Södersjukhuset: Rosenlunds barnhälsovårdsteam (https://www.sodersjukhuset.se/avdelningar-och-mottagningar/barn-och-ungdom/rosenlunds-barnhalsovardsteam/) Lyssna också på: BVCpodden 78: Beroendeproblematik (del 1 av 2): Så jobbar Rosenlunds barnhälsovårdsteam (https://bvcpodden.fireside.fm/78) BVCpodden 32: "Det går att göra nåt åt sitt eget alkoholbruk" (https://bvcpodden.fireside.fm/32)

Rosenlunds barnhälsovårdsteam jobbar med familjer med små barn och beroendeproblematik. Hur funkar det? Vad går det att hjälpa till med? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samtalar med barnsjuksköterskorna Susanna och Johanna, som bägge jobbar i teamet. Läs mer: Södersjukhuset: Rosenlunds barnhälsovårdsteam (https://www.sodersjukhuset.se/avdelningar-och-mottagningar/barn-och-ungdom/rosenlunds-barnhalsovardsteam/) Lyssna också på: BVCpodden 79: Beroendeproblematik (del 2 av 2): Metoderna som hjälper föräldrarna (https://bvcpodden.fireside.fm/79) BVCpodden 32: "Det går att göra nåt åt sitt eget alkoholbruk" (https://bvcpodden.fireside.fm/32)

Skam är och har alltid varit kniven som använts för att skära ut tungan på våldtäktsoffret. Maria Küchen reflekterar över våldtäktskulturens mekanismer och kampen mot tystnadskulturen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Prinsessan Philomela har beskrivits som en gestalt av mindre betydelse i den grekiska mytologin. Hon var dotter till kungen av Aten. Hennes syster Prokne var gift med kung Tereus av Trakien. När den vackra Philomela besökte sin syster blev Tereus enligt myten så överväldigad av hennes skönhet att han våldtog henne. För att Philomela inte skulle kunna berätta om övergreppet skar han sen ut hennes tunga. Berövad talförmågan avslöjade Philomela vad som hade hänt henne genom att väva en gobeläng, en bildväv som visade vad kungen hade gjort.  Både Murad och Gebhardt visar också i sina texter hur våldtäkt används som vapen och som metod för män att bygga gemenskap. Myten om Philomela speglar hur kvinnor i alla tider har utsatts för sexuella övergrepp och sedan tystats. Metoderna för att tysta är många. Några av dem beskrivs i den tyska historikern Miriam Gebhardts bok När soldaterna kom. Gebhardt belägger hur inte bara röda armén, utan även brittisk, fransk och amerikansk militär, våldtog tyska kvinnor i andra världskrigets slutskede. De allierade soldaternas våldtäkter har förtigits ända in i vår samtid. Ett skäl är förstås att segrarna skriver historien, men Gebhardt går djupare än så. Kvinnorna teg inte bara för att de var rädda att själva bli socialt utstötta eller dra skam över sin familj skriver hon. Den allmänt rådande omvända bevisföringen att det inte var förövaren som måste rentvå sig, utan offret kom snabbt i svang. Vi vet också att många våldtäktsoffer av sina närmast anhöriga direkt uppmanades att tiga om det de varit med om. Skam är och har alltid varit kniven som använts för att skära ut tungan på våldtäktsoffret. Att våga tala är att förflytta skammen. En av de allra modigaste bland de kvinnor som talar är yezidiskan Nadia Murad, som i sin bok Den sista flickan beskriver hur hon kidnappades, förslavades, torterades och våldtogs av IS-terrorister. Hennes berättelse är inte enbart ett personligt vittnesbörd om vidrigast tänkbara övergrepp. Den är dessutom ett livsviktigt stycke samtidshistoria. IS vedervärdigheter och yezidiernas specifika situation, deras tro och deras utsatthet, sätts i ett större globalt politiskt sammanhang. Både Murad och Gebhardt visar också i sina texter hur våldtäkt används som vapen och som metod för män att bygga gemenskap. Det handlade inte i första hand om sexuella behov utan om soldatgemenskapen skriver Gebhardt. Det handlade inte bara om att bestraffa fienden utan om att interagera med kamraterna. Själva offren tycks de knappast ha uppfattat som människor. Våldtäkt är med andra ord inte något som enbart enstaka extra onda och sjuka män begår. Våldtäkt är uttryck för en kultur, och den kulturen odlas inte bara i det primitiva förflutna, i krig och på främmande platser långt borta. I boken Våldtäkt aspekter av ett brott av historikern och journalisten Mithu M Sanyal, kartläggs våldtäktskulturens djupa rötter här hos oss i västerlandet. Rättsligt och moraliskt har skuldbeläggande av offret och krav på omvänd bevisföring börjat luckras upp först på senare tid. Deras röster samlar sig till klagosång om ett terrorvälde som inte bara upprätthålls genom regelrätta övergrepp Gruppvåldtäkt som metod för att bygga gemenskap pojkar och män har länge förekommit i vår egen fredliga vardagskultur, både här i Sverige och i väst generellt. Jag är inte ensam om att personligen ha erfarenhet av det. Författaren och akademikern Roxanne Gay skriver i inledningen till antologin Inte så farligt: När jag var tolv år utsattes jag för en gruppvåldtäkt i skogen bakom kvarteret där jag bodde. I boken berättar så trettio andra kvinnor om liknande erfarenheter. En av dem våldtogs av sin fasters man, en annan av sin pappas bästa vän, en tredje av sin kurskamrat på universitet. Deras röster samlar sig till klagosång om ett terrorvälde som inte bara upprätthålls genom regelrätta övergrepp, utan genom sådant förment oskyldigt som busvisslingar och tillrop: Kom hit då, Milfpattar, jag vill knulla dig från sidan ropar en man i New York från en bil till en kvinna på trottoaren i hennes dotters närvaro. Är det så farligt? Han tog ju inte på dig, får hon höra, han skadade dig ju inte, han våldtog dig ju inte. En man konstaterar att hon vid över fyrtio års ålder fortfarande har det och borde ta tillropen som en komplimang. I utkanten av träsket där sexuellt våld används som vapen och maktmedel, pågår småtafsande i smyg och verbala övergrepp förklädda till komplimanger. Chefer tafsar på anställda, äldre män tafsar på unga flickor, överordnade tafsar på underordnade. I träskets mitt, i mörkrets hjärta, härjar IS soldater. Naturligtvis är det omätligt mycket mer fruktansvärt att förslavas och våldtas än att utsättas för verbala sextrakasserier på stan. Men gränsen för vad en kvinna bör stå ut med utan att klaga går inte någonstans inuti träsket, det går runt det. Och våldtäkt är inte ett öde värre än döden. Våldtäkt är ett förödande trauma, men det innebär inte att den tramuatiserades liv är förverkat. Nadia Murad skildrar hur andra flickor tog livet av sig hellre än att bli våldtagna, hur de klöstes och slogs. Själv gjorde hon inte motstånd. Jag slöt bara ögonen och önskade att det skulle ta slut. Så kan livsvilja se ut hos dem som utsätts, överlevnadsvilja. Att spela död hellre än att dö att frysa till is det är en vanlig reaktion hos kvinnor som våldtas. Och det är, slår det mig plötsligt, varken underkastelse eller passivitet. Kvinnor fryser till is i trots mot den traditionellt patriarkala föreställningen att en kvinna som våldtagits utan att kämpa emot egentligen var med på noterna och även om hon kämpade emot är hon förbrukad, värdelös. vem som våldtar och tolererar våldtäkt är kanske inte primärt en fråga om kön utan om makt. Så länge män har makten, är det män som våldtar. Den här kvinnosynen är så utbredd att den nästan tycks universell. I slagskuggan från patriarkatets uråldriga brutala välden överallt i världen, kan man fråga sig om mannen faktiskt är ond, en sämre varelse. Men om vi i stället för att demonisera mannen går med på att det finns en våldtäktskultur, då är våldtäkt inte en naturlag utan en kulturprodukt som kan påverkas och utplånas. Och vem som våldtar och tolererar våldtäkt är kanske inte primärt en fråga om kön utan om makt. Så länge män har makten, är det män som våldtar. Passager i Roxanne Gays bok skildrar hur kvinnor våldtar andra kvinnor, och Nadia Murad beskriver sitt hat mot sin plågoandes mamma: Vad jag inte kunde förstå var varför en kvinna skulle gå med jihadisterna och öppet fira att kvinnor förslavades. Att vilja befinna sig på maktens sida, hellre än att solidarisera sig med de maktlösa och utsatta, är kanske inte helt och hållet knutet till kön och genus. Och Tereus våldtog i själva verket inte Philomela för att hon var vacker och han var man. Han våldtog henne för att hon i egenskap av kvinna var maktlös och hans var kung. Philomela må ha varit maktlös, men det innebär inte att hon är en mytologisk gestalt av mindre betydelse. I varje berättelse om sexuella övergrepp som maktmedel och skambeläggande tystnadskulturer står hon i centrum. Nadia Murad, Miriam Gebhardt, Roxanne Gay, Mithu M Sanyal berättelserna de presenterar ingår allihop i Philomelas väv. Sällan har det blivit så påtagligt för mig som när jag läser deras böcker, att orden text och textil är besläktade. Allesammans skriver de fram, väver fram, de tystades bilder. Maria Küchen, författare och skribent   Litteratur Roxane Gay: Inte så farligt 30 berättelser om våldtäkt och övergrepp. Översättning: Hjalmar Manfred Svensson och Manne Svensson. Albert Bonniers förlag, 2019. Miriam Gebhardt: När soldaterna kom  Våldtäkterna mot tyska kvinnor vid andra världskrigets slut. Översättning: Margareta Zetterström. Karneval förlag, 2017. Nadia Murad, Jenna Krajeski, Amal Clooney: Den sista flickan berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten. Översättning: Manne Svensson. Albert Bonniers förlag, 2018. Mithu Sanyal: Våldtäkt aspekter av ett brott. Översättning: Helena Hansson. Ordfront förlag, 2018.

Vi träffar Marie Boris Möller från Drömmen om det goda. Hon är en av dem som har engagerat sig i många år för att förebygga stress och psykisk ohälsa i skolan. Metoderna de lär ut är enkla och väldigt effektiva. De skolor och förskolor som tar sig den här stunden märker att de vunnit massor […] Inlägget 66. Stress i skolan dök först upp på Stresspodden.

Metoderna som lurade Google att ta bort journalistik om Allra från sökträffar. Flera villkor när DN träffade Michelle Obama. Papperstidningen lever och e-tidningen ökar. Vi besöker Hall Media. Rykteskonsulter lurar Google ta bort obekväm journalistik  Inget företag har idag så mycket makt över vilken information vi medborgare får tillgång till som Google. Med hjälp av sin sökmotor, lyfter ju företaget fram en del information och väljer i samma sekund bort någon annan. Men hur svårt är det egentligen att manipulera Google? Att få vissa komprometterande sökträffar att helt försvinna? Reportaget handlar om det skandalomsusade fondbolaget Allra och nya fiffiga metoder att manipulera biblioteket Google. Reporter: Erik Peterson.  Villkorad Michelle Obama-intervju i DN Förra veckan släppte Michelle Obama sina memoarer. Ett boksläpp som omgärdades av ett enormt och väloljat PR-maskineri. Endast några få utvalda kvinnor var i samband med boksläppet inbjudna för att få intervjua den före detta presidentfrun. Men den inbjudan den kom med strikta krav och restriktioner. Hur bör man egentligen som journalist förhålla sig till det här? Går det ens att här göra relevant journalistik utan att bli skådespelare i PR-branschens färdigskrivna teaterpjäs.   Papperstidningens framflyttade död  Papperstidningens död har det pratats mycket om. Men frågan är när det egentligen blir dags att skriva runan. För det är faktiskt så att den svenska dagspressen fortfarande har en väldigt stor andel av sin affär i just papperstidningen. Och många läsare håller hårt om sin gamla morgonvana. Är den traditionella formen för en dagstidning mer långlivad än vi trodde för ett par år sedan? Och vad betyder det i så fall för mediehusen och tidningsläsarna? Reporter: Therese Rosenvinge

Stål- och cementindustrin orsakar 15 procent av de svenska koldioxidutsläppen. Båda branscherna prövar nu nya metoder som inte ger några koldioxidutsläpp till luften. Både stål och cementindustrin försöker hitta nya tillverkningsmetoder som gör att de kan minska sin klimatpåverkan rejält. Metoderna kräver god tillgång på elektricitet och att elen finns tillgänglig när den behövs i produktionen. Det kan bli svårt när elsystemet fylls med mer el från vind- och solkraft, vars produktion varierar beroende på vind och solinstrålning för tillfället. Med: Du Sichen, professor KTH, Johan Martinsson, doktorand KTH, Amanda Vickerfält, doktorand KTH, Joar Huss, blivande doktorand KTH, Oscar Hessling, doktorand KTH, Martin Berg, doktorand KTH, Mariliis Lehtveer, forskare Chalmers, Martin Pei, teknisk direktör SSAB, Erik Böhlmark, kraftsystemanalytiker Svenska kraftnät.  Repris från 11 juni i år. Pelle Zettersten pelle.Zettersten@sverigesradio.se

Var är ett riskbruk av alkhohol? Efter hur många glas blir det missbruk? Vad gör man om man misstänker att föräldrar dricker för mycket? Eller den jag har barn med? Och ska jag berätta för barnen? Malin Bergström, barnhälsovårdspskylog, samtalar med Ola Siljeholm, psykolog som forskar om alkohol och föräldraskap. Här är hittar du webbsidorna om alkohol som dom pratar om podden: * 1177 Vårdguiden (https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Alkoholberoende/) * Anhörigstödet (http://anhorigstodet.se) * Alkoholhjälpen (https://alkoholhjalpen.se) * Beroendecentrum Stockholm (http://beroendecentrum.se) * Riddargatan 1 (http://riddargatan1.se) Lyssna också på: BVCpodden 78: Beroendeproblematik (del 1 av 2): Så jobbar Rosenlunds barnhälsovårdsteam (https://bvcpodden.fireside.fm/78) BVCpodden 79: Metoderna som hjälper föräldrarna (https://bvcpodden.fireside.fm/79) Special Guest: Ola Siljeholm.

Stål- och cementindustrin orsakar 15 procent av de svenska koldioxidutsläppen. Båda branscherna prövar nu nya metoder som inte ger några koldioxidutsläpp till luften. Både stål och cementindustrin försöker hitta nya tillverkningsmetoder som gör att de kan minska sin klimatpåverkan rejält. Metoderna kräver god tillgång på elektricitet och att elen finns tillgänglig när den behövs i produktionen. Det kan bli svårt när elsystemet fylls med mer el från vind- och solkraft, vars produktion varierar beroende på vind och solinstrålning för tillfället. Med: Du Sichen, professor KTH, Johan Martinsson, doktorand KTH, Amanda Vickerfält, doktorand KTH, Joar Huss, blivande doktorand KTH, Oscar Hessling, doktorand KTH, Martin Berg, doktorand KTH, Mariliis Lehtveer, forskare Chalmers, Martin Pei, teknisk direktör SSAB, Erik Böhlmark, kraftsystemanalytiker Svenska kraftnät. Pelle Zettersten pelle.Zettersten@sverigesradio.se

För att bli en framgångsrik elitidrottare behövs inte bara talang utan också rätt föräldrar, och så handlar det om hur du lyckas i förhandlingar både hemma vid köksbordet och i gisslansituationer. Zlatan, Charlotte Kalla, Carolina Klüft för att bli en framgångsrik elitidrottare är det ofta bra att inte specialisera sig på en viss idrott för tidigt och ha rätt föräldrar. Det säger PG Fahlström  som är en av författarna till en ny studie om svenska elitidrottares idrottsval och specialisering.Metoderna för att lyckas i förhandlingar är ofta desamma oavsett vilken typ av förhandling det handlar om. Det berättar Lars-Johan Åge som forskar om just förhandlingar, och han tipsar om vad du bör tänka på när du förhandlar med tonåringen hemma eller om du råkar ut för en gisslansituation.Programledare är Urban Björstadius.

Den senaste tiden har medicinska åldersbedömningar av ensamkommande asylsökande barn debatterats friskt. Men vad handlar alltsammans om och varför är dessa medicinska bedömningar så kritiserade? När ensamkommande barn kommer till Sverige och söker asyl så görs det i fall av osäkerhet en bedömning av personens ålder för att denne ska få rätt mottagande och för att korrekta beslut skall kunna fattas i asylprocessen. Tidigare har migrationsverket använt sig av medicinska åldersbedömningar utförda av läkare och tandläkare för att göra detta, men sedan september 2015 så beställer de inte längre den här typen av undersökningar. Metoderna har från många håll kritiserats för att vara ovetenskapliga och otillförlitliga men nu hörs politiska röster om att användningen av dessa borde återupptas. Varför? Hur går undersökningarna till och vad handlar kritiken om? I avsnittet hörs Fredrik Bengtsson, presschef på Migrationsverket.