Podcasts about medicinska

Anastazija Zajec in Maša Smajila sta mladi zdravnici, ki pod okriljem Sekcije za tropsko medicino Slovenskega zdravniškega društva za tri mesece odhajata odhajata na humanitarno pot na jug Kenije, kjer bosta s skupino ostalih sodelavcev v lokalni kliniki nudili osnovno zdravstveno oskrbo prebivalstvu, ki drugače nima dostopa do zdravnika. Slovenske medicinske odprave tja hodijo že več kot dvajset let.

Dr. Špela Šalamon: Recimo, da se bomo "zombi" apokalipsi izognili. Novega koronavirusa sicer ne bomo eradicirali, vendar ne bomo smeli pustiti, da se prosto širi. Po podatkih Svetovne zdravstvene organizacije se je z novim koronavirusom SARS-CoV-2 po svetu okužilo več kot 775 milijonov ljudi. Samo v Sloveniji smo potrdili več kot 1.350.000 primerov; nekateri so se z novim koronavirusom okužili enkrat, drugi dvakrat, trikrat, ali celo še večkrat. V središču Intelekte je tokrat dolgi covid in njegove posledice na zdravje ljudi. Sogovorniki in sogovornice bodo govorili o izsledkih raziskav, ki so ključni za boj proti tej zahrbtni bolezni, in tudi o zdravstvenih težavah, stiskah ter ovirah, ki jih doživljajo oboleli in njihovi bližnji. Od hude utrujenosti in stalnih bolečin, do vrtoglavice in izgube spomina. Stroka ocenjuje, da za dolgim covidom trpi do 30 odstotkov vseh tistih, ki so preboleli okužbo z novim koronavirusom. Sodelujejo: Bojan Ambrožič (Ljubno, Slovenija) in Adrian Hillier (Oxford, Združeno Kraljestvo) – oba sta obolela za dolgim covidom, zdravnica prof. dr. Marta Kisiel (Medicinska fakulteta Univerze v Uppsali, Švedska), zdravnica dr. Špela Šalamon (Deželna bolnišnica LKH Zgornje Štajerske, Leoben, Avstrija) in Suzi Zumpe (Angleška narodna opera, London, Združeno kraljestvo). Intervju z dr. Špelo Šalamon TUKAJ Blog Bojana Ambrožiča TUKAJ Intelekta o švedskem "liberalnem" pristopu proti covidu TUKAJ Podkast Pet let pozneje TUKAJ

Prošlog mjeseca u društvenim prostorijama ABIC Deer Park u Melbourneu odražano je informativno predavanje o važnosti uključivanja osoba preko 65 godina u My Aged Care, koji je je besplatna državna usluga koja pomaže starijim Australcima, njihovim porodicama i njegovateljima da pronađu informacije i pristupe uslugama brige o starima. Medicinska radnica Merima Mujkanović, uposlenica u Bolton Clarke, pružatelju usluga samostalnog života kroz njegu kod kuće, života u penziji i njegu starijih osoba, i aktivistica Senada Ekić davale su korisne savjete prisutnima o vrstama pomoći koje mogu poboljšati kvalitetu života starijih osoba i omogućiti im da što duže ostanu kod svoje kuće.

Še drugi poudarki iz oddaje: - Mariborčani bi lahko v kratkem dočakali nekoliko nižje položnice za vodo, v občini Renče-Vogrsko pa širitev optičnega omrežja. - Na Gorenjskem končujejo triletni projekt, s katerim so spodbujali tradicionalno pridelavo in predelavo lokalne hrane - Na Planinskem polju poteka raziskava o onesnaženosti površinskih in podzemnih voda z mikroplastiko. - Zapleti in zamuda pri graditvi kolesarske steze med Bledom in Bohinjem.

I det här avsnitt av Småbolagspodden gästas programledaren Emma Hedman av Anna Frostegård, medgrundare, forskningschef och medicinsk chef på Annexin Pharmaceuticals, samt bolagets vd Anders Haegerstrand. De berättar om läkemedelskandidaten ANXV och dess potential att behandla sjukdomar som ögonsjukdomen retinal venocklusion och olika typer av cancer. Dessutom berättar de om den pågående emissionen. Vad ska kapitalet användas till? Och vilka möjligheter skapar emissionen för bolagets framtid? Avsnittet är ett betalt samarbete med Annexin Pharmaceuticals. Programledare: Emma Hedman från Unga Aktiesparare. Småbolagspodden produceras av kommunikationsbyrån Borg Owilli.

S časovne razdalje petih let iz različnih poljudno-znanstvenih vidikov analiziramo pandemijo koronavirusa. Kaj vemo danes, česar leta 2020 nismo, kako nam to lahko pride prav, česa smo se naučili iz širših družbenih posledic pandemije? Sogovorniki: Prof. George Fu Gao, kitajski virolog in imunolog Dr. Miša Korva, mikrobiologinja, Medicinska fakulteta v Ljubljani Prof. Dominic Abrams, britanski socialni psiholog

Opuščanje kajenja, zdravljenje posledic travm, urjenje spomina in zbranosti … Pri vsem naštetem lahko pomaga tako imenovana medicinska hipnoza. Tudi pred kirurškimi in zobozdravstvenimi postopki. O tovrstni terapiji bomo govorili v sredinem Svetovalnem servisu. Kako teče postopek hipnoterapije, ali bomo v transu naredili tudi tisto, česar si v resnici ne želimo, in ali so rezultati vedno trajni? V sredo po devetih bo z nami članica društva, strokovni vodja izobraževanj v Društvu za medicinsko hipnozo Slovenije, psihologinja in psihoterapevtka mag. Mojca Brezavšček. Vprašanja napišite v obrazec na spletni strani prvi.rtvslo.si.

Det talas ofta om sjukvårdskrisen, men mindre ofta om de enorma framstegen inom medicinsk forskning, skriver läkaren och medicinprofessorn Johan Frostegård. Inläsare: Magnus Thorén

Zadnja desetletja je pojavnost atopijskega dermatitisa v razvitem svetu v porastu. Gre za imunsko pogojeno, kronično, ponavljajočo se bolezen, ki je pogostejša pri otrocih kot pri odraslih. Vzroki za atopijski dermatitis sicer niso povsem znani, je pa lahko prisoten tudi dedni faktor. Zakaj se razvije, kako negovati in zdraviti takšno kožo ter kako na pojavnost srbeža vpliva stres v Svetovalnem servisu med drugim pove doc. dr. Mateja Starbek Zorko, dr.med., specialistka dermatovenerologije, Dermatovenerološka klinika UKC Ljubljana in Medicinska fakulteta univerze v Ljubljani.

Jag går igenom 5 extremt ovanliga medicinska tillstånd.Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta.Instagram: snabb.faktaTIKTOK: riktigasnabbfaktaMail: snabbfakta1@gmail.comMin andra podcast Midnattståget - Creepypastor från internet: https://open.spotify.com/show/2aevEEWb9Bv1KoKvzptUaj Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medicinska terminologija, nevrolingvistika – tovrstnim temam se posveča Gašper Tonin, doktor medicine ter absolvent slovenistike in splošnega jezikoslovja, ki svoji na prvi pogled povsem različni študijski področji pronicljivo povezuje. Letos je za izjemen študentski dosežek prejel Toporišičevo priznanje. Ob študiju je uspel delovati še kot glavni in odgovorni urednik znanstvene revije Medicinski razgledi ter kot jezikovni svetovalec pri Slovenskem medicinskem slovarju, pa kot urednik in avtor pri različnih pedagoških ter strokovnih publikacijah. Objavlja znanstvene prispevke, predava na kongresih in okroglih mizah. Na slovenistiki je leta 2021 diplomiral z nalogo Medicinska terminologija: terminotvorni postopki in kratice, za katero je prejel Dekanovo nagrado Medicinske fakultete, na primerjalni književnosti pa z nalogo Metafora – nevroznanstvena osnova. Navezujoč se na obe temi Gašper Tonin na primer pove, da ''z objavami v slovenskem jeziku krepimo strokovno terminologijo'', metafore pa da so nekaj, brez česar ne moremo, saj so ''mehanizem, vtkan v jezik in mišljenje''.

Luka Camlek, zdravnik intenzivist na pediatrični kliniki Univerzitetnega kliničnega centra v Ljubljani, svoje strokovno delo povezuje tudi z delom v enoti helikopterske nujne medicinske pomoči in v Gorski reševalni zvezi Slovenije, kjer je že drugi mandat vodja komisije za medicino. Trikotnik zdravniškega dela zanj prinaša nove, predvsem strokovne in osebne izzive. Kot član ekipe sodeluje tudi pri nujnih medicinskih prevozih kritično bolnih otrok in novorojenčkov. Kot zdravnik, gorski reševalec letalec pa ugotavlja, da v naših gorah vse več ljudi potrebuje pomoč tudi zaradi nenadne obolelosti. Kot zdravnik intenzivist ne stavka, ker je stavka na takem delovnem mestu nedopustna. Opozarja pa na neurejenost zdravstvenega sistema ter nujnost digitalizacije enot intenzivne terapije. Luka Camlek išče razbremenitev na gorskem in cestnem kolesu. Njegova prva izbira pa so visoke gore, tudi  tuja gorstva, ki jih osvaja skupaj z družino.

I arkiven kan man hitta många mer eller mindre goda råd för hur man botar sjukdomar och åkommor. De är som regel nedtecknade i privatpersoners efterlämnade hushållsböcker och häften och kan ha traderats genom generationer. Jim Hedlund berättar i samtal med Martin Ahlström om exempel funna i Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_The Long Walk - Jamie Norwood

V Svetovalnici smo spregovorili o medicinski pedikuri, katere težave rešuje in kako. V našem studiu je bila strokovnjakinja Vida Ozis, ki je odgovarjala tudi na vprašanja poslušalk in poslušalcev.

Medicinska sestra Petra Strelec je pet let ostajala ujeta v partnerski zvezi z narcisom. Pristala je na dnu, v peklu tega odnosa, preden je odšla in začela novo življenje. Nedavno je o svoji izkušnji izdala knjigo V postelji s sovražnikom ? V oddaji sta skupaj z logoterapevtom Martinom Liscem govorila o psihičnem, verbalnem in fizičnem nasilju ter o moči in naučeni nemoči žrtve nasilja.

Hur är det att vara rektor för ett medicinskt universitet när samhället stänger ner vid en pandemi och blickarna vänds mot den medicinska forskningen? Ole Petter Ottersen var rektor på KI från 2017 till vintern 2023. Vad är han i efterhand nöjd respektive mindre nöjd med? Ole Petter delar med sig om utmaningar, undervisning, forskning, global hälsa och kulturfrågor. Till sist en angelägen fråga: hur var avslutningsfesten på Medicinska föreningen? Konstverk som Ole Petter refererar till: Svartsjuka, Liklukt, Arv Programledare: Mats Lekander Musik: Karl Thunell Ljud: Samuel Lundberg      

Medicinska fakulteta sprejema najboljše od najboljših maturantov. Brez vsakega dvoma sodi med najbolj zahtevne smeri na univerzi. Šele večletna specializacija doda formalni izobrazbi znanje, da zdravnik lahko samostojno opravlja svoj poklic.Celoten komentar si lahko preberete na spletnem portalu Domovina.

Stopala dnevno doživljajo obremenitve, ki se jih ne zavedamo, dokler ne nastanejo težave, kot so otiščanci, vraščeni nohti, glivična obolenja ... Medtem ko je klasična pedikura predvsem estetske narave, se z naštetimi obolenji in drugimi poškodbami stopal ukvarja medicinska pedikura, ki ji na Prvem posvečamo petkov Svetovalni servis. Na vaša vprašanja bo odgovarjala kozmetičarka in pedikerka Barbara Kukar.

V delu leta, ko na nas od vsepovsod prežijo okužbe dihal, pri Frekvenci X opazujemo simfonijo našega telesa v boju zoper njih. Še posebej nas zanimajo vročina, kašelj in kihanje, nad katerimi bdijo različni možganski dirigenti.Ob tem se sprašujemo, zakaj je naša idealna temperatura malo pod 37 stopinjami Celzija in kaj se v telesu dogaja, ko se viša. Poizvedujemo tudi, kako je mogoče, da se pri določenih zdravilih kot stranski učinek pojavi kašelj, in zakaj je nevarno zadrževati kihanje. Gostje:• Dr. Maja Bresjanac, Inštitut za patofiziologijo, Medicinska fakulteta v Ljubljani• Lana Blinc, Inštitut za patofiziologijo, Medicinska fakulteta v Ljubljani• Dr. Marko Pokorn, Pediatrična klinika, UKC Ljubljana• Pavel Kvapil, veterinar v Živalskem vrtu Ljubljana

Medicinska fakulteta v Mariboru praznuje 20-letnico obstoja, pobude za ustanovitev fakultete pa segajo še mnogo dlje nazaj. Pomemben mejnik je bil tudi pred desetimi leti, ko je bila slovesna otvoritev nove stavbe na obrežju Drave, danes pa že govorimo o prepotrebni prostorski širitvi fakultete. Do zdaj je imela fakulteta že več kot tisoč diplomantov. Več o tej mariborski fakulteti, študiju medicine, prostorskih razmerah in načrtih pa v Radijski tribuni z dekanom dr. Iztokom Takačem.

Ministra Propsa čakajo pogajanja s sindikati; med drugim urejanje plač v javnem sektorju.Medicinska fakulteta in UKC Ljubljana bosta januarja podpisala sodno poravnavo.V dunajskem parlamentu so pripravili tradicionalni dan narodnih skupnosti.Vreme: Nocoj ponekod na zahodu rahlo dežuje. Jutri bo oblačno in deževno.

Na praznik Brezmadežne sklep Grozdetovega leta.SDS znova vložila spremembe o zakonu o štemplanju: Premierju dajemo še eno priložnost, da izpolni svojo obljubo.Bo koalicija v drugo potrdila predlog NSi, ki rešuje težave pri vključitvi otrok tujcev v osnovno šolo?Oba nova ministra obljubljata takojšnje delo.Medicinska fakulteta se pripravlja na prenehanje izvajanja storitev za UKC Ljubljana.Varnostni svet Združenih narodov o prekinitvi ognja v Gazi.Podnebna konferenca v Dubaju prešla v pogajalski del. Kako ambiciozen dogovor lahko pričakujemo?Vreme: Oblačnost bo naraščala, jutri rahle padavine, v notranjosti kot sneg.

Zgodovina znanosti je polna takšnih in drugačnih zmot, ki pa niso nujno slabe, temveč predstavljajo osnovo znanstvene metode in evolucijo znanosti. Tako so med okroglo mizo o zmotah v znanosti, ki je potekala na Inštitutu Jožef Stefan, izpostavili sodelujoči znanstveniki. Ob tem so poudarili, da je znanost še vedno nekaj najboljšega, kar imamo in k čemur se zatečemo, ko je kriza.Sogovorniki: dr. Alojz Ihan, Medicinska fakulteta UNI LJ dr. Nina Gunde Cimerman, Biotehniška fakulteta UNI LJ dr. Sara Talian Drvarič, Kemijski inštitut dr. Tomaž Zwitter, Fakulteta za matematiko in fiziko UNI LJ dr. Tadej Troha, ZRC SAZU Sovoditelj dr. Luka Snoj, Inštitut Jožef Stefan in Fakulteta za matematiko in fiziko, UNI LJ   Okroglo mizo, ki je potekala na Inštitutu Jožef Stefan, je posnel tonski mojster Damjan Rostan. Posnetku celotne okrogle mize lahko prisluhnete na: https://val202.rtvslo.si/podkast/frekvenca-x/31057643/175001526

Zgodovina znanosti je polna takšnih in drugačnih zmot, ki pa niso nujno slabe, temveč predstavljajo osnovo znanstvene metode in evolucijo znanosti. Tako so med okroglo mizo o zmotah v znanosti, ki je potekala na Inštitutu Jožef Stefan, izpostavili sodelujoči znanstveniki. Ob tem so poudarili, da je znanost še vedno nekaj najboljšega, kar imamo in k čemur se zatečemo, ko je kriza.Sogovorniki: dr. Alojz Ihan, Medicinska fakulteta UNI LJ dr. Nina Gunde Cimerman, Biotehniška fakulteta UNI LJ dr. Sara Talian Drvarič, Kemijski inštitut dr. Tomaž Zwitter, Fakulteta za matematiko in fiziko UNI LJ dr. Tadej Troha, ZRC SAZU Sovoditelj dr. Luka Snoj, Inštitut Jožef Stefa in Fakulteta za matematiko in fiziko UNI LJ Okroglo mizo, ki je potekala na Inštitutu Jožef Stefan, je posnel tonski mojster Damjan Rostan.

På 60-talet åkte svenska kvinnor till Polen för att göra abort. Idag har Polen stränga abortlagar men nu finns majoritet där för att luckra upp dem. Samtidigt har abort gått från kirurgi till piller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På 60-talet var abort lagligt i Polen och svenska kvinnor åkte dit för att få en säker abort. När Polenresorna fick medial uppmärksamhet blev det startskottet på en svensk debatt om rätten till abort och till en ny abortlagstiftning 1975.Från kirurgisk abort till tabletter.Sedan 60-talet fram till idag har också metoderna för att utföra abort förändrats. Medicinska aborter, det vill säga tabletter som ofta kan tas i hemmiljö, har haft stor betydelse för både legala aborter och för de aktivister som hjälper kvinnor i länder där abort är förbjudet.Hör hur det kommer sig att abort fortfarande är en sådan laddad fråga runt omkring i världen.I Vetenskapspodden hörs: Lena Nordlund och Cecilia Ohlén från SR:s vetenskapsredaktion och Sara Heyman, SR:s globala hälsokorrespondent.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Marie Liljedahl

Zgodovina znanosti je polna takšnih in drugačnih zmot, ki pa niso nujno slabe, temveč predstavljajo osnovo znanstvene metode in evolucijo znanosti, so med četrtkovo okroglo mizo o zmotah v znanosti, ki so jo pripravili kolegi na Valu 202, potekala pa je na Inštitutu Jožef Stefan, izpostavili sodelujoči znanstveniki. Ob tem so poudarili, da je znanstvena metoda še vedno nekaj najboljšega, kar imamo in k čemur se zatečemo, ko je kriza. Posnetek okrogle mize, ki je potekala na predvečer svetovnega dneva znanosti za mir in razvoj, objavljamo v tokratnem Studiu ob 17.00. Povzema jo Maja Ratej. Gostje: Dr. Tadej Troha, ZRC SAZU Dr. Nina Gunde Cimerman, Biotehniška fakulteta UL Dr. Sara Talian Drvarič, Kemijski inštitut Dr. Alojz Ihan, Medicinska fakulteta UL Dr. Tomaž Zwitter, Fakulteta za matematiko in fiziko, UL Dr. Luka Snoj, Inštitut Jožef Stefan, Fakulteta za matematiko in fiziko, UL

Odgovor na vprašanje »Ali so mRNK cepiva učinkovita in varna?« nam razkrije tudi pogled skozi elektronski mikroskop Po svetu smo porabili že več kot 13 milijard odmerkov cepiv proti covidu; tako klasičnih, kot novih mRNK cepiv. Zdaj je objavljenih že veliko študij in podatkov, zato strokovnjaki že lahko odgovorijo, ali so mRNK cepiva učinkovita in varna? Zakaj niso resnične trditve, da je več ljudi umrlo zaradi cepljenja kot zaradi covida? Nobelov odbor je s podelitvijo letošnje Nobelove nagrade za medicino pozornost javnosti usmeril na mRNK cepiva. Prestižno priznanje si bosta razdelila madžarska biokemičarka dr. Katalin Kariko in ameriški imunolog dr. Drew Weissman. Izvrstna raziskovalca sta odkrila, kako in kdaj molekule mRNK ravno prav spodbudijo človekov imunski sistem. S tem sta prispevala k razvoju cepiv proti covidu in raku. »Nisva presenečena!« Tako sta se na novico o letošnjih Nobelovih nagrajencih za medicino odzvala biologinja prof. dr. Mateja Erdani Kreft (Medicinska fakulteta v Ljubljani) in biokemik prof. dr. Roman Jerala (Kemijski inštitut). Za Ultrazvok je z njima govoril Iztok Konc. Foto: Avtorja: Resman Rus K in Kolenc M, Inštitut za mikrobiologijo in imunologijo, Medicinska fakulteta v Ljubljani. Opis: Virus SARS-CoV-2, posneta z transmisijskim elektronskim mikroskopom JEOL TEM-1400 Plus; negativno kontrastiranje 2% FWK; povečava 100 000x in 80 000x.

En mesec nazaj se je v Veliki Britaniji končalo sojenje najbolj zloglasni serijski morilki otrok v moderni Britaniji. Lucy Letby je obraz zla, katerega ji na podlagi videza in njene življenjske zgodbe nikoli ne bi mogli pripisati. In edini primer, o katerem se mi je sanjalo.

Pregled tekočine, ki obliva možgane in hrbtenjačo – na kratko ji rečemo kar likvor, nam lahko razkrije marsikatero bolezen. Znanki iz družbenih omrežij so tako nedavno s pregledom likvorja diagnosticirali vnetje hrbtenjače. Gospodu Pavlu Kranjcu, gostu oddaje Ultrazvok, pa so pred dobrimi štiridesetimi leti odkrili multiplo sklerozo. Medicinska preiskava, pri kateri zdravnik z iglo odvzame vzorec likvorja, se imenuje lumbalna punkcija. Postopek ne boli, včasih pa je lahko neprijeten. Več pa v pogovoru z gospodom Kranjcem. Z njim se je v prostorih Združenja multiple skleroze Slovenije v Ljubljani srečal Iztok Konc. Foto: WikimediaCommons, cc, https://apuntes-de-medicina.blogspot.com/

Deček Leo je bolan in v bolnišnici. V sobi je z zgovorno deklico Lučko. In ima rojstni dan. Medicinska sestra stori vse, da bi ga razveselila; še njegovo bolniško posteljo za nekaj hipov spremeni v drveče sanke na olimpijadi. A Leo je žalosten in zamišljen. Zdravnik se trudi, da bi ga opogumil in da bi tudi stetoskop, metuljček in nazogastrična sonda postali manj strašni, celo malo smešni. Leo pa misli na dom, svojo sobico, prijatelja Brina, najbolj pa pogreša babi. Želi si, da bi prišla k njemu, a je v domu starejših in ne more priti. Res ni nobene možnosti? Na oddelku je psihologinja, so drugi otroci in presenečenja, je upanje. Na rojstni dan je tudi v bolnišnici lahko »vse – najlepše«. Režiser: Alen JelenDramaturginja: Saška RakefStrokovna sodelavka: dr. Ivana Kreft HausmeisterTonski mojster: Nejc ZupančičAvtor izvirne glasbe: Nino de GleriaGlasbena oblikovalka: Darja Hlavka Godina Igrajo: Pripovedovalec: Nik ŠkrlecLeo: Tosja TomšičLučka: Marli PiletičMedicinska sestra: Tjaša ŽeleznikZdravnik: Tomo TomšičPsihologinja: Nina ValičSocialna delavka: Saša PavčekPevka songov: Urša KavčičBabica: Jerica MrzelDečki in deklice v bolnišnici: Lara Jurko, Mark Jurko, Luka Kolenc, Ana Tereza Perko, Tibor Jan Vidmar, Tisa Jan Vidmar,  Produkcija B-AIR LAB in Radio Slovenija.Posneto v studiih Radia Slovenija decembra 2022.Projekt B-AIR sofinancirata program Evropske unije Ustvarjalna Evropa in Ministrstvo za kulturo Republike Slovenije. Oddaja je del mednarodnega projekta B-AIR: Zvočna umetnost za dojenčke, malčke in ranljive skupine, ki ga vodi Radio Slovenija in ga sofinancirata program Evropske unije Ustvarjalna Evropa in ministrstvo za kulturo RS. Več o projektu na spletni strani rtvslo.si/b-air in na b-air.infinity.radio.

Vi öppnar veckans avsnitt med att diskutera en ny studie där man jämfört ChatGPTs svar mot läkares på olika forum på nätet. Deltagarna i studien fick ranka svaren efter hur bra de var rent kvalitetsmässigt och hur empatiska de upplevde svaren och ChatGPT vann överlägset. Efter det så intervjuar Erik ultralöparen Torbjörn Gyllebring som sprant 272 km på 24 timmar. Vi får höra lite kring hans förberedelser och hur han skötte intaget av energi under själva loppet. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om familjeliv och när Jacob ska vara med på nyhetsmorgon imorgon (00:02:39) ChatGPT är bättre än läkare på att svara på medicinska frågor på nätet (00:26:55) Erik intervjuar Torbjörn som sprang 272 km på 24 timmar

Podržite nas preko Patreona i PayPala: Patreon - http://patreon.com/radioaktivni_komarac PayPal - http://paypal.me/radioaktivnikomarac Poslovni žiro račun : 265-6630310000410-75 Radioaktivni Komarac Beograd Gošća u 104. epizodi podkasta Ubod kulture je studentkinja medicine, sekretar sekcije za neuronauku i jedna od autorki knjige Osnove astronomije, Mina Koturović. Razgovarali smo o neuronauci, najvećim medicinskim otkrićima, o tome kako izgleda kada spaseš nekome život, o najvećim ljudskim strahovima, ali o Nikšiću, gradu u kome je Mina odrasla. Voditelj - Bojan Uzelac (Radioaktivni Komarac) Animacija - Vojin Ubiparip (Duna Solution) https://www.dunasolution.com/ Muzika - Nedeljko Stojković (Mono Putnik) https://cutt.ly/TbH3kor Ton, kamera i montaža - Tamara Stojanović

Pogovor, ki sem se ga zelo veselil. Imam namreč zelo dolgotrajno in kompleksno razmerje s spanjem in nespečnostjo, še nikoli pa nisem imel priložnosti, da bi se o tem pogovoril s tako vrhunsko strokovnjakinjo, kot je Vita Štukovnik. Vita je psihologinja, doktorica znanosti na področju medicinskih ved (Medicinska fakulteta Univerze v Ljubljani) in specialistka klinične psihologije. Predhodno je delovala na Nevrološki kliniki UKC Ljubljana, kjer je kot prva v Sloveniji uvedla zdravljenje nespečnosti s kognitivno-vedenjskim pristopom, trenutno pa kot docentka poučuje na Filozofski fakulteti Univerze v Mariboru. V pogovoru sva odgovorila na nekaj zelo aktualnih in relevantnih vprašanj na področju spanja: kaj pravzaprav zajema termin 'motnje spanje', na kak način si lahko pomagamo pri vsilijivih nočnih mislih in kako dolgo lahko človek sploh živi povsem brez spanja. Pogovarjala pa sva se tudi o meditaciji, o smiselnosti uspavanja s štetjem ovac in o pravilni izvedni dnevnih počitkov ("power nap"). Brez skrbi - cilj pogovora ni bil, da vam eno uro predavava o tem, kako zelo je spanje pomembno za življenje. Tovrstni poudarki namreč nemalokrat celo stopnjujejo težave z nespečnostjo, ker se človek prične dodatno sekirat, kakšno škodo si dela z bedenjem. Dobra novica je, da smo ljudje tudi neprespani v večini primerov zelo funkcionalni. Za podrobnosti pa vas vabim, da nama prisluhnete. Dr. Vito Štukovnik lahko kontaktirate preko maila (info@vitastukovnik.si) ali preko Instagram profila @drstukovnik_spanje V pogovoru omenjava knjige Zakaj Spimo (Matthew Walker), Life Time: The New Science of the Body Clock, and How It Can Revolutionize Your Sleep and Health (Russel Foster), Man's Search for Meaning (Viktor Frankl). V pogovoru omenjam svojo podkast epizodo Mala šola čuječnosti, ki je dostopna na: https://anchor.fm/david-zupani/episodes/2-Mala-ola-ujenosti---1--del-e1ljc73

Tudi v Frekvenci bomo primaknili piko letošnjemu letu, a revizije se ne lotevamo sami, ampak ob pomoči nekaterih letošnjih Zoisovih in Puhovih nagrajencev. Tako boste lahko slišali, kakšni raziskovalni uspehi so njim prinesli to prestižno nacionalno priznanje v znanosti in kaj je po njihovem zaznamovalo globalno znanstveno leto. Pregled je ob njihovi pomoči pripravila Maja Ratej. Gostje: Dr. Lenart Škof, Znanstveno-raziskovalno središče Koper Dr. Blaž Likozar, Kemijski inštitut Dr. Rok Žitko, Inštitut Jožef Stefan Dr. Matej Praprotnik, Kemijski inštitut Dr. Blaž Zupan, Fakulteta za računalništvo in informatiko Dr. Tea Lanišnik Rižner, Medicinska nagrada Dr. Ester Heath, Inštitut Jožef Stefan Dr. Maja Ravnikar, Nacionalni inštitut za biologijo

Medicinska sestra iz ljubljanske Pro bono Ambulante za osebe brez zdravstvenega zavarovanja Na fotografiji sedi na motorju. Posluša Queene, Lady Gaga in Iztoka Mlakarja. Po dolgih letih dela v javnem zdravstvu in pri zasebnikih je nekega dne sprejela odločitev, za katero pravi, da je ljubezen na prvi pogled. Njeno delovne mesto je v ljubljanski Pro Bono ambulanti. In koga je Iztok Konc gostil v Nočnem obisku? Medicinsko sestro Martino Petric. 

Ena največjih poznavalk zgodovine medicine v Sloveniji prof. dr. Zvonka Zupanič Slavec se je raziskovanju in poučevanju zapisala po tem, ko ni dobila specializacije iz interne medicine. V svoji karieri je napisala že več kot 60 knjig, pri njej pa je neizbrisno sled pustila mariborska kirurginja Zora Janžekovič - sama jo celo označi za največjo zvezdo ženske medicine v Sloveniji. V pogovoru med drugim spregovori o letošnji Nobelovi nagradi za medicino, napovedani stavki zdravnikov, o patriarhalnem svetu, v katerem ženska - tudi v medicini - težko pride do položaja, o pogledu na zgodovinske dosežke na področju reproduktivnih pravic žensk in o vnetih kitah na rokah zaradi dolgournega tipkanja v želji, da bi v medicini pustila svoj pečat.

Šta je medicinska antropologija? Koje su to savremene, neoliberalne politike mentalnog zdravlja i zašto žene-majke-kraljice piju "dodatke ishrani" za smirenje? Kako izgleda sprovoditi etnografsko istraživanje u porodilištu i koje su to pacijentkinje "nečije", a koje "opštenarodne"? Kada su se u domaćem zdravstvu pojavili lekari-preduzetnici i pacijenti-potrošači? Koje su posledice neoliberalnih reformi sistema i predatorskih privatnih praksi po sistem zdravstvene zaštite? Gošće: Jelena Kupsjak (Odjel za etnologiju i antropologiju, Sveučilište u Zadru), Ljiljana Pantović (Institut za filozofiju i društvenu teoriju, Univerzitet u Beogradu) Voditeljka: Sara Nikolić

Sarcoma is one of the most aggressive and deadly types of cancer and it's found mostly in children. Survival rates are low and treatments for the disease haven't improved in almost 40 years. However, new research could lead to earlier detection and better chances of survival. - Sarkom je jedan od najagresivnijih i najsmrtonosnijih vrsta raka. Stope preživljavanja su niske, a tretmani za ovu bolest nisu se poboljšali skoro 40 godina. Međutim, novija istraživanja mogla bi dovesti do ranijeg otkrivanja i boljih šansi za preživljavanje.

Sarcoma is one of the most aggressive and deadly types of cancer and it's found mostly in children. Survival rates are low and treatments for the disease haven't improved in almost 40 years. However, new research could lead to earlier detection and better chances of survival. - Sarkom je jedan od najagresivnijih i najsmrtonosnijih vrsta raka. Stope preživljavanja su niske, a tretmani za ovu bolest nisu se poboljšali skoro 40 godina. Međutim, novija istraživanja mogla bi dovesti do ranijeg otkrivanja i boljih šansi za preživljavanje.

Če pozornost usmerimo le na zadnji dve leti: pandemija novega koronavirusa, hepatitis neznanega izvora in zdaj še opičje koze. Kaj vse nas še čaka? Ali človeštvo izgublja boj z virusi? Ugledna slovenska virologinja, predavateljica in znanstvenica dr. Tatjana Avšič Županc ni presenečena. »Nobelov nagrajenec Joshua Lederberg je rekel, da se bo med ljudmi in mikroorganizmi odvijala napeta kriminalka, ki se bo imenovala Naša pamet proti njihovim genom.« Kaj se bo zgodilo, ko bomo prišli v stik s povzročitelji bolezni iz pragozdov in najbolj odročnih delov sveta? Ko bo taljenje naplavilo viruse, ki so v večnem ledu in snegu ujeti že tisočletja? Ali bo človeštvu z izkušnjami in znanjem uspelo ustaviti njihov pohod? V Intelekti sodelujejo tri slovenske strokovnjakinje: akad. prof. dr. Tatjana Avšič Županc (Medicinska fakulteta v Ljubljani), mag. Katarina Prosenc Trilar (NLZOH) in prim. doc. dr. Alenka Trop Skaza (NIJZ). Foto: Prvi Covid, opičje koze, hepatitis, zika, hiv, ptičja gripa, denga ...Če pozornost usmerimo le v zadnji dve leti: pandemija covida-19, hepatitis neznanega izvora in zdaj še opičje koze. Kaj vse nas še čaka? Ali človeštvo izgublja boj z virusi? Ugledna slovenska virologinja, predavateljica in znanstvenica dr. Tatjana Avšič Županc ni presenečena. "Nobelov nagrajenec Joshua Lederberg je rekel, da se bo med ljudmi in mikroorganizmi odvijala napeta kriminalka, ki se bo imenovala Naša pamet proti njihovim genom." Kaj se bo zgodilo, ko bomo prišli v stik s povzročitelji bolezni iz pragozdov in najbolj odmaknjenih delov sveta? Ko bo taljenje naplavilo viruse, ki so v večnem ledu in snegu ujeti že tisočletja? Ali bo človeštvu z izkušnjami in znanjem uspelo ustaviti njihov pohod? V Intelekti sodelujejo tri slovenske strokovnjakinje: akad. prof. dr. Tatjana Avšič Županc (Medicinska fakulteta v Ljubljani), mag. Katarina Prosenc Trilar (NLZOH) in prim. doc. dr. Alenka Trop Skaza (NIJZ).

Idag går jag igenom 5 extremt ovanliga medicinska tillstånd. Tänk dig att lukta rutten fisk hela tiden eller att inte kunna sova! Tack för att du har tittat! Glöm inte att prenumerera på min Youtube-kanal Snabb Fakta! Följ mig på instagram @snabb.fakta

V peti, zadnji epizodi v seriji Od glave do pet, v kateri smo raziskovali pisani svet sodelovanja možganov in drugih delov telesa, bomo naše podobe "postavili na ogled". Kdaj v razvoju možganov ti omogočijo, da v gledalu prepoznamo sebe? Kaj pa na fotografijah sebe, ko smo bili malo mlajši? In kdaj nam naši možgani lahko, zlasti v jeseni življenja, ponagajajo, da sami sebe v ogledalu ne prepoznamo? O tem z asist. dr. Kajo Hacin Beyazoglu (Oddelek za psihologijo, FF UL) in prof. dr. Zvezdanom Pirtoškom (Nevrološka klinika, Medicinska fakulteta UL). Pripravlja: Mojca Delač.

Sjukvården i Ukraina kommer plötsligt att få ta hand om många krigsskadade. När utlandet vill bistå dem, gäller det att hjälpen är just den de behöver annars kan den göra mer skada än nytta. Vi talar med Johan von Schreeb MD, professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet och Åsa Molde, krigskirurg som jobbar för Röda korset i 30 år och som hållit utbildningar i bland annat Ukraina. Vi hör också generalsekreteraren för Röda korset i Sverige, Martin Ärnlöv, om möjligheterna att få in hjälp till ukrainarna nu.Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

1. Psykologförbundets ordförande Kristina Taylor samtalar med Ullakarin Nyberg, den ”nya radiopsykologen” i Sveriges radio om temat: Varför tar den medicinska specialiteten psykiatri, så stor plats i Sverige på bekostnad av psykologin?

Tvinga upp spelarna på 2 000 meters höjd, ge dom långsamma bollar som gör det hopplöst att få slut på duellerna - så ser vi vad som händer… WPT i Mexiko var inte klokt på så många sätt. Håkis berättar varför han inte åker till SM i Kungälv och Hussen gör sig redo för turnering!

Tjedni izbor pozitivnih i inspirativnih ljudi i događaja. Medicinska sestra koja spašava planet, veseli portreti i Marulićeva Judita.

Nu ska det tas i bruk mer allmänt på kontinenten - Malariavaccinet. Vi pratar också om de senaste svängarna i Etiopisk utrikespolitik och om årets nobelpristagare i litteratur. 

Manj kot tri tedne pred začetkom novega šolskega leta izračuni kažejo, da bo ob zdajšnjem povečevanju števila okužb s koronavirusom Slovenija v začetku septembra prešla v rdečo epidemiološko fazo. To bi po predlogu pristojnih med drugim pomenilo, da bodo pogoji PCT veljali tudi za dijake. V Radijskem dnenviku tudi: - Generalni državni tožilec Šketa: po presoji ustavnega sodišča parlamentarno preiskovanje odločitev tožilcev ni dopustno - Medicinska sestra v Nemčiji naj bi več kot 8 tisoč ljudem namesto cepiva vbrizgala fiziološko raztopino - Etiopska vlada s pozivom civilistom k boju proti uporniškim Tigrajcem

Junakinje boja proti covidu so tudi diplomirane medicinske sestre. V Ultrazvoku bo z nami Martina Gjergjek, ki je odgovorna medicinska sestra v enoti za covid-19 v Splošni bolnišnici Murska Sobota. Tam so bili na vrhuncu drugega vala med bolj obremenjenimi bolnišnicami; v določenih dnevih so na oddelku in v intenzivni enoti zdravili več kot 150 bolnikov s covidom. Kakšno pa je stanje danes? Kako se umirjanje epidemije pozna pri delu v bolnišnici? Podrobneje v Ultrazvoku, ki ga je pripravil Iztok Konc. Foto: Martina Gjergjek

Säsongspremiär! Vi tittar närmare på den medicinska undersökningen vid spelarövergångar och har tagit hjälp av Matilda Lundblad, lagläkare i IF Elfsborg. Dessutom blickar vi framåt. Vad är egentligen som väntar i årets herrallsvenska säsong - och vad skiljer den från förra årets säsong? Följ podden på instagram och värdarna på twitter (William Valkeaoja, Jacob Gudiol och Henrik Lydén) respektive instagram (William Valkeaoja och Jacob Gudiol). Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts - lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Depression wird die Krankheitsbelastung Nr 1 (im  Jahr 2030, laut WHO). Und, besonders während Krisen, ist es sehr wahrscheinlich, dass wir zumindest zeitweise eine depressive Verstimmung erleben. Was können wir machen? Hier kommen ein paar Anregungen. Hier die versprochenen Studien:Korrelation zwischen Sport und Depression, Marilisa Amorosi Marilisa Amorosi Mental Health Department, Pescara, Italy- Psychiatria Danubina, 2014; Vol. 26, Suppl. 1, pp 208–210 Conference paper © Medicinska naklada - Zagreb, Croatia Mirko Wegner, Ingo Helmich, Sergio Machado, Antonio Nardi, Oscar Arias-Carrion, Henning Budde. Effects of Exercise on Anxiety and Depression Disorders: Review of Meta- Analyses and Neurobiological Mechanisms. CNS & Neurological Disorders - Drug Targets, 2014Hast Du Fragen? Rückmeldungen? Wünschst du dir, dass wir über ein bestimmtes Thema sprechen, liegt dir etwas besonders am Herzen? Ich freue mich auf deine Nachricht, hier unten, oder auf www.sanalucia.de/anfrage  Motto: „Wahrlich, keiner ist weise, der nicht das Dunkel kennt.„ Hermann Hesse Musik: musicfox.com

Den 3 mars 2021 bjöd Studentafton in till traditionsenlig rektorsafton med Lunds universitets nyvalde rektor Erik Renström.   Erik Renström har en bakgrund som läkare och dekan vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. I podden diskuterar han sin syn på ledarskap och styrning och drivkraften att vinna. Han går in på skillnaden mellan Lund och Uppsala och på varför amerikanska studenter har mer inflytande över sina universitetsutbildningar än de svenska. Kring detta samtalar han med Daniel Kraft, tidigare vice ordförande vid Lunds universitets studentkårer.    Aftonen ägde rum i Universitetsaulan i Lund och finns att se på Youtube.   Tack till denna studentaftons sponsor – Broder Jakobs Stenugnsbageri.

V množici zapisov, prispevkov in člankov, še zlasti na spletu in družbenih omrežjih, nekateri še vedno dvomijo v resničnost in točnost informacij o covidu. Ali je fotografija lahko dokaz, da novi koronavirus obstaja? Kaj pa dejstvo, da poznamo njegov genski zapis? Kaj se zgodi z virusom, ko covid prebolimo? Zakaj PCR test večkrat ponovijo? Kako učinkovito je cepivo? V Ultrazvoku tokrat na vprašanja o novem koronavirusu in covidu odgovarja najbolj ugledna slovenska virologinja akad. prof. dr. Tatjana Avšič Županc z Inštituta za mikrobiologijo in imunologijo Medicinske fakultete v Ljubljani. Pripravlja Iztok Konc. Foto: Avtorja: Resman Rus K in Kolenc M, Inštitut za mikrobiologijo in imunologijo, Medicinska fakulteta v Ljubljani. Opis: Virus SARS-CoV-2, posneta z transmisijskim elektronskim mikroskopom JEOL TEM-1400 Plus; negativno kontrastiranje 2% FWK; povečava 100 000x in 80 000x.

Sker mirakel eller är det bara en väldigt liten sannolikhet som ändå sker? Vad säger vetenskapen om dessa fenomen, är det verkligen ett gudomligt ingripande eller bara otillräckliga kunskaper? Repris Varje dag rapporteras det om mirakel runt om i världen, det kan vara i en trafikolycka då någon mirakulöst överlever, det kan vara en eldsvåda som förintar allt utom ett hus som oförklarligt står  kvar och i rasmassorna efter en jordbävning hittas ett levande barn, sjuka dödsdömda patienter tillfrisknar överallt även i Sverige utan att läkare kan förklara varför. I Vatikanen arbetar 25 heltidsanställda varje dag för att kartlägga, avfärda eller bekräfta mirakel om dessa mirakulösa tillfrisknande. I Människor och tro får vi höra pastorn och teologen Micael Grenholm som i sin bok Dokumenterade mirakel menar att mirakel via bön faktiskt sker. Gunilla Burell, dr i psykologi, forskare och föreläsare på Uppsala Universitet som länge jobbat med hjärtpatienter resonerar om mirakulösa tillfrisknanden tillsammans med trollkarlen, mentalisten och tillika dr i fysikalisk kemi Per Johan Råsmark som dessutom är troende. Från Brasilien, ett land som kryllar av andlighet och där tron på mirakel är högst levande, besöker vi staden Aparecida där mirakel närmast blivit en institution. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reporter: Lari Honkanen

Medicinska sestra Alenka Mulej je covid prebolela že v prvem valu. Njena okužba z novim koronavirusom je potekala v lažji obliki. Ko je izvedela, da je test na virus pozitiven, jo je najprej preplavil občutek velike tesnobe. Zavedala se je, kaj vse tak rezultat potegne za sabo. Po ozdravitvi se je vrnila nazaj na covid oddelek Klinike Golnik. Tam so med drugimi zdravili tudi pacientko, ki je delala v enem od italijanskih domov za starostnike. Ker je videla veliko smrti, se je bala, da bo zaradi covida umrla tudi sama. Gospa Mulej jo je hrabrila in ji vlivala upanje tudi s svojo izkušnjo o preboleli okužbi. Več pa v Ultrazvoku. Gospo Alenko Mulej, medicinsko sestro s covid oddelka na Kliniki Golnik, je poklical Iztok Konc. Foto: Alenka Mulej

Smrt je sastavnim dijelom svakodnevnog života Anne Myers, medicinske sestre palijativne skrbi iz Melbournea, no čak je i ona ostala šokirana razarajućim učinkom koronavirusa.

Medicinska svampar har använts i tusentals år för att behandla och motverka olika sjukdomar och åkommor samt för att förbättra hälsan rent generellt Studier visar att de inte bara är superlivsmedel, utan även har läkande egenskaper. Idag tar vi oss en titt på 7 av våra favoritsvampar. Vi diskuterar deras påstådda hälsoeffekter och hur vi själva konsumerar dem. Vårt snack ska inte tas som medicinska råd! Har du problem rekommenderar vi att du i första hand tar kontakt med en funktionsmedicinare eller läkare!

Jelena Svilar je viša medicinska sestra i radi u Beogradu. U svojoj ličnoj priči za Radio Karantin govori o tome kako je biti satima pod skafanderom i naglašava da posle ove krize niko više neće biti isti.

Na posnetkih iz Italije, Španije in drugih držav vidimo, kako zdravstveno osebje zaploska vsakemu bolniku, ki se mu okužba z novim koronavirusom izboljša. Bolniku zaploskajo, ko ga iz intenzivne enote preselijo na navadni oddelek in tudi takrat, ko ga lahko odpustijo v domačo oskrbo. Nič manj veselo ni ob dobrih novicah tudi v slovenskih bolnišnicah, pravi medicinska sestra Amela Djurković iz Klinike na Golniku. »Vsaka pozitivna zgodba je dokaz, da smo delali dobro. Veselje ob tem, ko gre bolnik domov, je neprecenljivo.« Za bolnike s covid-19 skrbijo požrtvovalni zdravniki, medicinske sestre in tehniki, zdravstveniki in drugi zdravstveni delavci. Zaploskajmo jim v oddaji Ultrazvok, ki jo je pripravil Iztok Konc. Foto: Amela Djurković

Koronavirus u Baden-Virtembergu i Severnoj Rajni Vestfaliji++Potvrđen drugi slučaj koronavirusa u Hrvatskoj++Novi nemački Zakonu o useljavanju stručne radne snage++Medicinska pomoć pri samoubistvu u Njemačkoj od danas više nije zabranjena++Radio Forum možete od ponedjeljka do petka slušati od 18:00-18:30 uživo putem livestream-a na internetu ili od 20:30-21:00 na radiju. Kompletnu emisiju s muzikom možete čuti i kao "audio on demand" kad to poželite ili kao podcast bez muzike.

Adrian och Erwin gör hål på 10 feta myter om ländryggssmärta och kombinerar detta med 10 viktiga sanningar om ländryggssmärta. Grabbarna har självfallet inte hittat på detta själva utan har till sin hjälp en viktig redaktörsartikel till British Journal of Sports Medicine, med titeln ’10 fakta alla borde känna till om ryggsmärta” där några av de större expertforskarna på området ländryggssmärta förklarar läget. Artikeln finns gratis att hämta här och en bra summering i form av infographic finns att finna här. Hållpunkter: 00:00:00 - Introsnack 00:02:30 - Introduktion av studien och ämnet i fråga 00:08:15 - Ländryggssmärta, vad som driver på ”disability”, ohjälpsamma uppfattningar om ländryggssmärta 00:16:20 - Veckans lyssnarfråga: Rotatorcuffsövningar som förebyggande behandling mot axelbesvär 00:18:40 - Myt 1: Ländryggssmärta är vanligtvis ett allvarligt medicinskt tillstånd. 00:19:50 - Myt 2: Ländryggssmärta blir långvarigt och blir sämre med åren 00:21:30 - Myt 3: Långvarig ländryggssmärta är alltid kopplat till skada i vävnaden 00:22:55 - Myt 4: Medicinska bildundersökningar behövs alltid för att hitta orsaken till smärtan 00:25:10 - Myt 5: Smärta kopplat till träning eller rörelse är alltid en signal på att du skadar dig och ska sluta med det du håller på med 00:29:30 - Veckans spaning: Tips om Daniels och Kenneths kurs Evidensbaserad axelrehabilitering 28/3, maila rehab@tyngre.se 00:30:20 - Myt 6: Ländryggssmärta är orsakat av dålig hållning när man sitter, står och lyfter 00:31:55 - Myt 7: Ländryggssmärta är orsakat av svaga ”core-muskler” 00:38:15 - Myt 8: Upprepad belastning på ryggen orsakar förslitningsskador 00:40:50 - Myt 9: Episoder där smärtan blossar upp är tecken på skada och kräver vila 00:43:35 - Myt 10: Avancerade medicinska och manuella behandlingar behövs och är effektiva vid ländryggssmärta 00:46:30 - Sammanfattning Följ Tyngre Rehab och värdarna på Instagram: @Tyngrerehab, Daniel Andréasson, Kenneth Färnqvist, Adrian Valkeaoja och Erwin Lindén. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts - lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

"Från att ha varit en 100% dödlig sjukdom till att idag kunna rädda de allra flesta", Magnus Gisslén, ansvarig HIV-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Slovenski zdravniki letno napišejo že več kot sedemnajst milijonov receptov. Narašča tudi število ljudi, ki vsakodnevno jemljejo deset ali več zdravil hkrati. Zdravljenje, ki zahteva toliko zdravil hkrati, strokovnjaki govorijo o polifarmaciji, pa ima številne negativne posledice. Kako nevarna je polifarmacija? Kdaj nevarnost premaga dobrobit? Kdo je najbolj ogrožen? Kako polifarmacijo poganjajo interesi farmacevtske industrije? V oddaji Glasovi svetov izpostavljamo problematiko polifarmacije. Temo so nedavno osvetlile strokovnjakinje: Alenka Kovačič (Splošna bolnišnica Murska Sobota), Metoda Lipnik Štangelj (Medicinska fakulteta Ljubljana), Mojca Kržan (Medicinska fakulteta Ljubljana), Mojca Kerec Kos (Fakulteta za farmacijo Ljubljana) in Nena Kopčaver Guček (Zdravstveni dom Ljubljana). Oddajo je pripravil Iztok Kônc. Foto: qimoni/ pixabay

Jag får många frågor om träning och jag har märkt ett stort intresse när det gäller träning och stress. Vad och hur mycket ska man träna som utmattad? Och är det farligt att träna högintensivt när det är mycket stress? Det är några av frågorna jag ställer till Michael Angress, Medicinsk pt och grundare av Mykey studio Han arbetar med människor som har olika diagnoser och anpassar träningen efter behov. Ni kanske känner igen Michael från Malou efter 10. Det borde finnas fler av Michael, fler Medicinska tränare. Vad jag vet är behovet jättestort.

Välkomna att lyssna på vår summering på Bayers Skandinaviska Medicinska Retinamöte (SMR) där vi hade inbjudna gäster från Europa och Skandinavien. I detta avsnitt sammanfattas den andra dagen som handlade om diabetes makulaödem (DME). Vi hör också Prof. Catherine Creuzot-Garcher från Frankrike, Prof. Giovanni Staurenghi från Italien och Prof. Jakob Grauslund från Danmark sammanfatta sina budskap från mötet. eyepod@bayer.com

Välkomna att lyssna på vår summering på Bayers Skandinaviska Medicinska Retinamöte (SMR) där vi hade inbjudna gäster från Europa och Skandinavien. I detta avsnitt sammanfattas den första dagen som handlade om våt Åldersrelaterad Makuladegeneration. Vi hör också Dr Patricia Udaondo från Spanien och professor Morten Moe från Norge sammanfatta sina budskap från mötet, samt kommentarer från deltagande läkare.  

Larmet går! Denna vecka kastar vi oss rakt i på akutrummet - dags för den MEDICINSKA versionen av ABCDE. ”Bli vän med kaoset” är tipset från vår fantastiska gäst och ständigt efterfrågade Johan Bjarby! Med ett lugn som endast en narkosläkare i världsklass kan frambringa guidar Johan oss igenom bokstäverna som räddar liv. Denna vecka tar vi A och B och nästa vecka kommer resten. Vill du ha tipsen som får dig att med lugn ta dig an den akut sjuka patienten vill du INTE missa veckans podd. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sluta smålipa och börja hulka! Vi behöver den där riktigt djupa, snoriga gråten konstaterar bibliotekarien Elisabeth Skog och tipsar om det perfekta rummet för att locka fram tårarna och skrattet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Det finns en sida på nätet där man kan få hjälp att räkna ut både hur länge man gråtit och den sammanlagda volymen tårar. Jag fyllde i uppgifterna för en ledsam period; datum och klockslag och fick svart på vitt att total gråttid summerats till 2 timmar och 19 minuter och att tårarnas sammanlagda mängd uppgick till 2.8 dl.  Om man studerar gråtens mekanismer får man veta hur bra det är att gråta och om nyttan med själva tårarna. Det renar och rensar både fysiskt och psykiskt, och det går inte att fuska sig till sådan sanering genom att till exempel skära lök. Det är den känslosamma, hulkande gråten och dess proteinfyllda tårar som ger resultat, denna cocktail av slem, fett och salter. Från medeltiden och fram till industrialismen var det på det stora hela accepterat att gråta. I gråten gör vi oss av med stresshormonet kortisol och känner oss lugnare efteråt. Och äkta tårar innehåller också enkefalin, vilket fungerar som kroppseget morfin, alltså både smärtlindrande och lugnande. Och inte nog med det, på grund av sin konsistens rinner just gråttårar långsammare ner för kinderna än lökskärar-tårar. Kanske för att vår omgivning ska hinna uppfatta dem och komma till undsättning? En av gråtens funktioner verkar också vara just kommunikativ, att vi ska bli sedda i vårt gråtande.  När vi är mycket små, innan vi har ett språk är gråten en överlevnadsmekanism, vi gråter efter mat, kontakt, värme, vila. Gråtande barn var till och med populära motiv i heminredningen på 70-talet. Närbilder av rödmosiga barnansikten med stora tårar prydde både tavlor, brickor och korsstygnsbroderier.  Synen på vårt gråtande har växlat under historiens lopp. Från medeltiden och fram till industrialismen var det på det stora hela accepterat att gråta. Inte minst under 1700-talet då män och kvinnor grät öppet och stort. Men det är viktigt att påpeka, som Karin Johannisson skriver, ...att gråtspråket hade sina spelregler. Medicinska bedömningar och etiketten satte gränser för det acceptabla [...] tårarna var alltså strikt socialt och moraliskt kodade. Samstämmiga uppgifter pekar alltså på hur välgörande det är med förlösande gråt. Det verkar finnas bevis för att det rentav skulle vara hälsovådligt att hålla tillbaka den. Högt blodtryck och hjärtproblem lurar på er med sammanbitna käkar, nersvald gråt och torra ögon. Ett i sammanhanget ofta använt citat är av den brittiske psykiatrikern Henry Maudsley (1835-1918) han lär ha sagt "The sorrow which has no vent in tears may make other organs weep. Sorg som inte får sitt utlopp genom tårar kan få andra organ att gråta. Att inte gråta alls har ibland betraktats som något suspekt och skulle då botas som en sjukdom. Om du var kvinna kunde denna oförmåga dessutom ligga till grund för att du brändes på häxbål. Längre fram i tiden när gråtandet hade blivit en nästan enbart kvinnlig verksamhet betraktades det som ett bevis på homosexualitet om en kvinna inte kunde uppvisa gråt. Men nuförtiden, när kontroll och behärskning är de främsta dygderna, vilka får egentligen gråta nu? Svaret kanske kan utläsas via ett intrikat koordinatsystem med parametrar som klass, kön, frekvens och vad som orsakar tårarna.  Dåvarande presidenten Barack Obama gråter på en presskonferens när han talar om en skolskjutning. Det framstår som en accepterad gråt och han får kredd. En japansk politiker Ryutaro Nonomura storgråter offentligt när han anklagats för att ha försnillat offentliga tillgångar och använt dem till familjeresor. Han blev hånad och skrattad åt. Den gråtande politikern blev hans smeknamn. I djup fulgråt finns en direkt koppling mellan tårar och det osköna snorandet Att tolka tårar visar sig vara problematiskt, det verkar till exempel accepterat för idrottare att gråta, både vid vinst och förlust, men mindre lämpligt att gråta öppet över andra personliga nederlag eller privat grämelse.  Jag läser en frågespalt på nätet; en person som upplever sig vara extremt lättgråten frågar psykologen: Vad göra och finnes bot? Svaret lyder att om man har lätt för att gråta har man också nästan alltid skäl därtill. Många som har nära till gråt har förmodligen knipit ihop över saker under många år. Ta din gråt på allvar, gråt ut i floder. Ja Gråt tills jobbet är gjort. lyder råden. Det handlar alltså inte bara om att gråta, utan om hur man gråter. En internationell studie visar att män gråter 6-17 gånger per år, kvinnor 30-64 gånger. En annan viktig aspekt i denna studie är hur djup gråten är.  Ett mått på det är till exempel ifall gråten övergår i hulkande. I vår samtid har det uppstått ett ord för det här hulkande kvidande råa framsläppandet av vätskor, nämligen fulgråt. Pernilla Wahlgren och Jenny Strömstedt  med flera har vittnat om sin fulgråt i olika sammanhang.  I djup fulgråt finns en direkt koppling mellan tårar och det osköna snorandet vilket förklaras genom en avrinningskanal från ögat till näsan. Kroppen ser till både att producera tårarna och att de ska ha någonstans att ta vägen. För att hela detta intrikata maskineri ska fungera behöver ögonen extra tillförsel av blod, små kärl under huden vidgas och svullnar och vi får det klassiska förgråtna ansiktsuttrycket. Det är nämligen önskvärt att gråten är både ljudlig och djup eftersom förmågan att gråta ordentligt hänger ihop med sin motsats; att kunna skratta rejält.  Känslor har en polär tendens, säger idéhistorikern och psykoterapeuten Claes Ekenstam i en intervju, de är ihopkopplade med varandra. Det betyder att om man blockerar en så blir det mindre även av en annan. Gråter du väldigt grunt eller inte alls så kan du inte heller skratta på det där djupa, befriande och härliga sättet. Slut citat. Alltså, inte nog med att vi kan bli sjuka av att lägga på locket just när gråten börjar sjuda, denna självbehärskning kan dessutom beröva oss den härliga känslan av ett rungande gapskratt.  fiktionen och dess gestalter kan vara en oväntad genväg till oss själva och att dela läsupplevelser med andra kan innebära en speciell form av intimitet. Men är det ens ok att skratta så där djupt och härligt som Ekenstam beskriver? Jag vet en arbetsplats där ljudliga skratt nyligen togs upp på listan över arbetsmiljöproblem, i höjd med dålig ventilation och krånglande kaffemaskiner. Kontroll och behärskning verkar betecknande för vår tid. Kroppen ska hållas i strama tyglar och det samma gäller känsloyttringar. Peter Englund avslutar sin essä Gråtens historia med denna reflektion Skulle en människa ur förflutenheten se oss idag skulle hon säkert tycka att vi verkar vara känslokalla. För det som är underligt, det är inte att de grät så mycket, utan att vi gråter så lite. Gråten har förpassats långt in de mest privata gemaken och kanske också skrattet? Var ska vi då ta vägen med allt?  En bibliotekarie kanske skulle svara: låt oss gå till skönlitteraturen! Mötet med fiktionen och dess gestalter kan vara en oväntad genväg till oss själva och att dela läsupplevelser med andra kan innebära en speciell form av intimitet. Vi bildar en läsecirkel och i skydd av sidorna, i skuggan av de litterära karaktärerna, kan vi få syn på oss själva.  Och skulle en man smyga med in, kanske rentav en som bara snittar på sex gråttillfällen per år så finns det en perfekt bok att läsa; 2015 gav nämligen ett amerikanskt förlag ut en antologi, som översatt till svenska får titeln Dikter som får vuxna män att gråta. Vi går till böckerna och vi går till andra läsare. Vi stänger dörren om vår cirkel och låter tårarna rinna och de bullriga skratten eka. Elisabeth Skog, bibliotekarie   Källor Karin Johannisson: Melankoliska rum Albert Bonniers förlag (2009). Anthony and Ben Holden (red). Poems that make grown men cry. Simon & Schuster paperbacks (2015) Illustrerad vetenskap 1/9 2009: Varför svullnar ansiktet upp när man gråter? Svenska Dagbladet 30/7 2017: Därför är det dags för män att börja gråta.

Kent verkar vilja skada andra människor och tydligen är det filmerna som Eric tittar på som är sjuka. Magnus har en enda tvångstanke och försöker att besvara de minst sagt varierade frågorna. Tortyr, Audition, amputation, tandläkare omutbara läkare, tinnitus, vårdappar och vem blir egentligen gynekolog? VARNING: Konsultera din psykolog, psykiater och andliga vägledare före lyssning. Kan verka stötande, kränkande och väcka känslor. IG: @ericochzigenaren Twtr: @ezigenaren ezigenaren@gmail.com

Äntligen har vi fått ihop ett avsnitt med kirurgen och barndomsvännen Magnus, som överrumplas av frågor från Eric och Kent. Kent är nyfiken på att äta människokött, medan Eric funderar på självsterilisering och gulliga teorier. Original, läkare utan cigarrgränser, parapsykologi, telekinesi(?!), skepticism... VARNING: Konsultera din psykolog, psykiater och andliga vägledare före lyssning. Kan verka stötande, kränkande och väcka känslor. IG: @ericochzigenaren Twtr: @ezigenaren ezigenaren@gmail.com

Skodelica znanosti prof. dr. Maja Bresjanac, Medicinska fakulteta UL, moderatorka: Mojca Delač 19. februar 2019, 19:00, Atrij ZRC

V zadnjih treh desetletjih se je življenjska doba ljudi podaljšala za celih deset let. Kot pojasnjuje klinična farmacevtka dr. Alenka Kovačič tega ne bi bilo brez farmacevtske industrije. Ta je omogočila hiter razvoj novih zdravil in inovativnih metod zdravljenja. Napredek pa ima tudi temno plat. Samo lani so slovenski zdravniki napisali več kot 17 milijonov receptov - letos bo ta številka še višja. Strmo narašča tudi število ljudi, ki vsakodnevno jemljejo deset ali več zdravil hkrati. Polifarmacija se v Sloveniji povečuje. Kako nevarna je polifarmacija? Kdaj nevarnost premaga dobrobit? Kdo je najbolj ogrožen? Kako polifarmacijo poganjajo interesi farmacevtske industrije? V oddaji Intelekta tokrat izpostavljamo problematiko polifarmacije. Temo bodo osvetlile strokovnjakinje s področja medicine in farmacije, predavateljice in doktorice znanosti: Alenka Kovačič (Splošna bolnišnica Murska Sobota), Metoda Lipnik Štangelj (Medicinska fakulteta Ljubljana), Mojca Kržan (Medicinska fakulteta Ljubljana), Mojca Kerec Kos (Fakulteta za farmacijo Ljubljana) in Nena Kopčaver Guček (Zdravstveni dom Ljubljana). Pred radijski mikrofon jih je povabil Iztok Konc. Foto: Miziantika/ Pixabay, cc

"Att studera .. Läkarprogrammet på Karolinska Institutet."I det första avsnittet, så har vi fått möjligheten att samtala med Iris Peña, ordförande på den Medicinska föreningen. Hon berättar om livet på karolinska, sittningarna, hennes första obduktion och självfallet dem tuffa studierna. Har du funderingar på att studera till läkare? Då är detta avsnittet för dig. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I avsnitt 12 pratar vi med Medicinska föreningens ordförande, Iris Peña Arriarán! I den första delen får ni höra om konstiga djur, majskolvar på m. gastrocnemius och en hel skratt! Vi pratar mycket om uppropet #utantystnadsplikt, som lyfte fram sexuella trakasserier inom vården, både från patienter och kollegor, ofta seniora läkare, Iris delar med sig öppenhjärtligt om sina erfarenheter och ger sina tips på hur man som ung kvinna kan förhålla sig inom vården för att klara av ett långt yrkesliv. Har ni frågor till Iris? Ni når henne på ordf@medicinskaforeningen.se. Har ni frågor till oss? Mejla in dina frågor till: podcast@ki.se, eller gå in på blog.ki.se/statuspodden och lämna dina frågor där! Ni missar väl inte del 2 med Iris?

I den andra delen av avsnitt 12 fortsätter vi prata med Iris, ordförande för Medicinska föreningen på KI! Vi pratar om hennes liv i kåren, hur den blev hennes andra hem under studierna och vad en studentkår egentligen pysslar med på dagarna. Har du frågor till Iris? Mejla henne på ordf@medicinskaforeningen.se! Statuspodden är en officiell podcast från Karolinska Institutet i Stockholm. Läs mer på: blog.ki.se/statuspodden Skicka dina frågor till: podcast@ki.se

SKODELICA ZNANOSTI prof. dr. Zvezdan Pirtošek, UKC Lj in Medicinska fakulteta UL moderator: Matic Jerman 18. september 2018, 19:00

Har Sverige utvisat barn som felaktigt bedömts som vuxna? Frågan om rättssäkerheten i medicinska åldersbedömningar har återigen börjat debatteras. Negra Efendić och Svenska Dagbladet har i flera artiklar kunnat avslöja att de metoder som Rättsmedicinalverket använder kraftigt kritiseras av ledande forskare inom området, samt att en stor andel av second opinions går emot ursprungsutlåtandet. Vad består kritiken av och hur pass allvarlig är den? Vilken vikt ska läggas vid second opinions? Vem bär ansvaret? I det här avsnittet gästar advokaten Emma Persson för att tillsammans med Arena Idés utredningschef Lisa Pelling och kommunikationsansvarig Maja Dahl, reda ut vad som händer med de medicinska åldersbedömningarna.

Det handlar om medicinsk information, olika studier, rapporter, artiklar om nya mediciner eller rön som vi dagligen tar del av i olika flöden och tidningar. Hur ska vi veta vad som faktiskt stämmer, vad vi kan lita på? Hur görs medicinska studier egentligen, och vad betyder dubbel blindtest? Vilka krafter och resurser kan ligga bakom forskning kring olika läkemedel? Dr Mikael och Tilde går igenom hur vi själva kan bli mer medvetna och ifrågasättande kring alla typer av nyhetern som florerar och handlar om hälsa, vård och läkemedel. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

prof. dr. Mateja Erdani Kreft, Medicinska fakulteta, ULmoderatorka: Renata Dacinger

Sexuella trakasserier, vandalism och allmänt svineri när studentföreningar besöker nation har senaste veckorna varit på tapeten. Uppsalaekonomerna riskerar att portas ett år framöver, men är de verkligen […]

doc. dr. Rok Gašperšič, dr. dent. med., Medicinska fakulteta moderatorka: Maja Ratej, Val 202

Vi dementerar de flesta av de medicinska myter som florerar på nätet, samt diskuterar hur vi ska bli bättre på att granska olika artiklar och undersökningar i ämnet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

prof. dr. Gregor Majdič, Veterinarska fakulteta, UL, in Medicinska fakulteta, UM doc. dr. Tomaž Grušovnik, Znanstveno raziskovalno središče, UP dr. Marjetka Golež Kaučič, ZRC SAZU dr. Tanja Španič, Veterinarska fakulteta, UL moderatorka: Renata Dacinger 31. marec 2016, Atrij ZRC SAZU Uporaba živali v raziskavah je tematika, ki pogosto razdvaja javnost. Nasprotniki uporabe živali navajajo neetičnost... Preberi več

Nils-Eric Sahlin - Professor i medicinsk etik och chef för avdelningen för Medicinsk etik vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Programmets projektledare.

Den senaste tiden har medicinska åldersbedömningar av ensamkommande asylsökande barn debatterats friskt. Men vad handlar alltsammans om och varför är dessa medicinska bedömningar så kritiserade? När ensamkommande barn kommer till Sverige och söker asyl så görs det i fall av osäkerhet en bedömning av personens ålder för att denne ska få rätt mottagande och för att korrekta beslut skall kunna fattas i asylprocessen. Tidigare har migrationsverket använt sig av medicinska åldersbedömningar utförda av läkare och tandläkare för att göra detta, men sedan september 2015 så beställer de inte längre den här typen av undersökningar. Metoderna har från många håll kritiserats för att vara ovetenskapliga och otillförlitliga men nu hörs politiska röster om att användningen av dessa borde återupptas. Varför? Hur går undersökningarna till och vad handlar kritiken om? I avsnittet hörs Fredrik Bengtsson, presschef på Migrationsverket.

Om det växande problemet med tarmsjukdomar i Sverige med Daniel Sjöberg, överläkare inom medicinsk gastroenterologi och hepatologi vid Medicinska kliniken på Falu lasarett. Programledare är Madeleine Nilsson.

Tre läkare. Ett samtal. Ingen ordning. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

prof. dr. Gregor Majdič (Veterinarska fakulteta UL in Medicinska fakulteta UM) moderatorka: Barbara Drnovšek Belehar (Radio Slovenija)

Agnes Wold är professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs universitet. På 1990-talet blev hon och forskarkollegan Christine Wennerås världsberömda när de gjorde vetenskap av könsdiskrimineringen i medicinska forskningsrådet, och fick det publicerat i ansedda tidskriften Nature. Det började med att de, trots fina meriter, inte fick forskningsassistent-tjänster som tillsattes av Medicinska forskningsrådet. 22 av 26 tjänster gick till män, trots att runt 40 procent av de sökande var kvinnor. När Wold och Wennerås begärde fram ansökningarna visade det sig att många av kvinnorna som ratats hade fler forskningsmeriter. De skrev de först debattartiklar men gick sedan vidare och gjorde en riktig vetenskaplig studie av hur urvalet hade skett. Idag forskar hon om allergi och tror att hon är orsaken på spåren. Skulle hon komma på det skulle det nog vara ännu viktigare och större, säger hon. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Vetenskapsradion Forum besöker utställningen Läke Konst på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm och tittar på närgångna bilder av hudsjukdomar, ögon i genomskärning och pedagogiska muskelmannekänger. Bilderna kommer från det så kallade Hagströmerbiblioteket vid Karolinska institutet som av många anses ha en av världens finaste medicinhistoriska boksamlingar. Ove Hagelin är bibliotekets grundare och föreståndare, och han visar runt på utställningen som rymmer bildskatter från medeltiden fram till idag. Utställning Läke Konst väcker frågan om vad som egentligen är konst, och det är också en av frågorna som tas upp i den nya boken Mellan konsten och publiken av konsthistorikern och konstpedagogen Göran Ståhle. Efter att under många år ha föreläst och lett visningar på många av våra största konstmuseer har han nu samlat besökarnas vanligaste frågor och sina egna funderingar om förhållandet mellan konsten och publiken, och boken tar upp sådant som vad konst är, vad bra konst är och vad som är konstnärlig kvalitet. Programledare är Urban Björstadius.