Podcasts about Sillen

Episode 515 - Andrew Sillen - Kidnapped at Sea - The Civil War Voyage of David Henry WhiteAbout the authorAndrew Sillen (B.A. Brooklyn College '74; Ph.D. University of Pennsylvania '81) is a visiting research scholar in the department of anthropology at Rutgers University. He has authored or co-authored over 50 academic and popular articles on archaeology and human evolution. Sillen was formerly Professor of Paleoanthropology and the founding Director of Development at the University of Cape Town; and subsequently Vice President of Institutional Advancement at Brooklyn College. He lives in, and writes from his hometown of Brooklyn, New York.Book: Kidnapped at Sea: The Civil War Voyage of David Henry White The true story of David Henry White, a free Black teenage sailor enslaved on the high seas during the Civil War, whose life story was falsely and intentionally appropriated to advance the Lost Cause trope of a contented slave, happy and safe in servility.David Henry White, a free Black teenage sailor from Lewes, Delaware, was kidnapped by Captain Raphael Semmes of the Confederate raider Alabama on October 9, 1862, from the Philadelphia-based packet ship Tonawanda. White remained captive on the Alabama for over 600 days, until he drowned during the Battle of Cherbourg on June 19, 1864.In a best-selling postwar memoir, Semmes falsely described White as a contented slave who remained loyal to the Confederacy. In Kidnapped at Sea, archaeologist Andrew Sillen uses a forensic approach to describe White's enslavement and demise and illustrates how White's actual life belies the Lost Cause narrative his captors sought to construct.Kidnapped at Sea is the first book to focus on White's actual life, rather than relying on Semmes and other secondary sources. Until now, Semmes's appropriation of White's life has escaped scrutiny, thereby demonstrating the challenges faced by disempowered, illiterate people—and how well-crafted, racist fabrications have become part of Civil War memory.https://a.co/d/e2UKuCvSupport the show___https://livingthenextchapter.com/podcast produced by: https://truemediasolutions.ca/Coffee Refills are always appreciated, refill Dave's cup here, and thanks!https://buymeacoffee.com/truemediaca

Det finns enormt mycket sill. Och sill är väldigt nyttigt. Ändå äter vi bara en fjärdedel av det som fiskas. Resten blir foder. Hur kan det ändras? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Just nu simmar 1000 miljarder lekmogna sillar i Atlanten, säger biologen Stefan Edman.Tillsammans med historikern Tomas Andersson har han skrivit boken Sill, om fisken och dess historia och betydelse i Sverige. (Strömmingen är också en sill, även om den skiljer sig genom att vara mindre, ha färre ryggkotor och större ögon.)Ingen annan fisk har betytt så mycket för Sverige. Sillperioderna på 1100- och 1200-talen la grunden för Danmark. Sillperioder på 1500-talet, och 1700- och 1800-talet skapade enorma rikedomar. Sillen var viktigare än Ostindiska kompaniet.Varför uppstod sillperioderna? Och varför försvann de? Och finns det sillperioder nån annanstans idag?På 1960-talet var sillen en hotad art. Idag är den världens vanligaste ryggradsdjur.– Ett sillstim kan ha upp till tre miljarder individer, säger Stefan Edman.Sill är en fisk som vi kan äta mer av, utan problem. Den är därtill väldigt nyttig. Men vi äter bara 25 procent av den sill som fiskas. Resten går till djurfoder.– Och räknar man in skarpsillen så är det över 90 procent som inte blir livsmedel, säger Ingrid Undeland, professor i livsmedelsvetenskap på Chalmers i Göteborg.– Sillen har dessutom en lika lågt klimatavtryck som bönor.Ingrid Undeland har forskat på sill i över 30 år, bl a hur man kan ta tillvara mer av fisken, hur man kan ta bort de farliga ämnen som finns i strömmingen och hur man kan hindra fisken från att härskna. Risken är stor att många ätit härsken färsk sill eller strömming.Nya produkter, som färs gjord på delar av sill som idag går till foder, kan få oss att äta mer av fisken. Idag äter vi i princip bara sill på två sätt, som inlagd och som stekta strömmingsflundror.

In this episode, we discuss Kelly Reichardt's Old Joy, including the differences between the film and the short story, how the film effectively establishes character, and how Reichardt and Sillen create disconnect through film grammar. See where Old Joy is available to watch.Supplemental Material:• The Criterion Collection's Old Joy Blu-ray• Old Joy - Photographs by Justine Kurland & Fiction by Jonathan Raymond (Book)• Old Joy: Northwest Passages by Ed Halter• Kelly Reichardt: ‘My films are about people who don't have a safety net' (BFI Interview)• Yorgos Lanthimos & Kelly Reichardt (Film Independent Interview)• Kelly Reichardt: A Major Voice of Indie Cinema | The VICE Guide to Film• Old Joy - Daniel London and Kelly Reichardt Interview• Patton Oswalt Introduces OLD JOY (The Criterion Channel)• Ode (1999) (Dir. Kelly Reichardt) (PASSWORD: benjamin)• Travis (2004) (Dir. Kelly Reichardt)• It Came from the Closet: Queer Reflections on Horror (Book)Additional Audio Sources:• Old Joy Trailer• The Criterion Collection's Old Joy Blu-ray• Daniel London and Will Oldham Conversation on The Criterion Collection's Blu-ray• Kelly Reichardt Interview on The Criterion Collection's Blu-rayIf you'd like to support the show, subscribe to the podcast on Apple Podcasts, Spotify, or wherever you listen to your podcasts, leave a review on Apple Podcasts, and share the podcast with someone who might enjoy it.If you have any thoughts, comments, or questions about the show, you can email us at scenebyscenepodcast@gmail.comFollow us on Letterboxd: Joe | Justin

Join me for this BONUS episode where I welcome Dr. Andrew Sillen to discuss his latest book, Kidnapped at Sea: The Civil War Voyage of David Henry White. You can learn more about Dr. Sillen by checking out his website: https://kidnappedatsea.com/

Now that this Civil War myth has been exposed, what shocking truths are uncovered about David Henry White, the free Black teen taken prisoner aboard the Alabama? Tune in for an inspiring discussion with Andrew Sillen PhD, on his new book Kidnapped at Sea: The Civil War Voyage of David Henry White. Moments with Marianne airs in the Southern California area on KMET1490AM & 98.1 FM, an ABC Talk News Radio affiliate! Andrew Sillen, PhD, is a visiting research scholar in the Department of Anthropology at Rutgers University. He was formerly a professor of paleoanthropology and the founding director of development at the University of Cape Town and the vice president of institutional advancement at Brooklyn College. https://kidnappedatsea.com  For more show information visit: www.MariannePestana.com#book #bookclub #reading #readinglist #historicalfiction #history #civilwar #free #freedom

Welcome to For the Love of History! In this episode, we dive into a lesser-known yet fascinating tale of maritime history with author and archaeologist Andrew Celyn. His latest book, Kidnapped at Sea: The Civil War Voyage of David Henry White, uncovers the harrowing journey of a free Black teenager who was abducted and forced aboard the infamous Confederate raider, the CSS Alabama. We discuss how David Henry White's story defies Confederate propaganda and serves as a powerful counterpoint to the glorification of the Lost Cause. Andrew shares his journey from archaeology to Civil War history, his research challenges, and the surprising cultural connections between Cape Town and the Confederacy. From forensics to historical analysis, this episode is packed with revelations about one of history's unsung heroes. Episode Highlights: Andrew Celyn's surprising start as an archaeologist and how it led him to uncover the story of David Henry White. The role of the CSS Alabama during the Civil War and its unexpected stop in Cape Town. How White's life reveals the lies behind Confederate narratives. The challenges of reconstructing White's story through sparse historical records. Discussion on Civil War naval stories, the Lost Cause myth, and Confederate propaganda. The importance of including marginalized voices in historical narratives. Call to Action: Don't miss this enlightening conversation that challenges traditional Civil War narratives and brings a hidden story to light. Subscribe to For the Love of History wherever you listen to podcasts and leave a review to help us continue uncovering fascinating historical tales. Share this episode with your friends who love learning about untold stories from history! Guest Information: Find out more about Andrew Celyn and his book Kidnapped at Sea: The Civil War Voyage of David Henry White by visiting kidnappedatsea.com Additional Notes: Check the show notes for a link to Andrew's website and updates on upcoming book signings and events. Stay tuned for more captivating episodes on history that you didn't know you needed to hear. Thank you for listening! If you enjoyed this episode, share it, subscribe, and come back next time for more historical deep dives. TrovaTrip Alert! Oh hey, history buffs! Want to nerd out with me in person? Join me on a dreamy trip to Japan (hello matcha, temples, and Kyoto sunsets!) from August 24–30, 2025. Spots are limited, and early birds get a discount—don't sleep on it! https://trovatrip.com/trip/asia/japan/japan-with-tehya-nakamura-aug-2025

Edward af Sillen is Eurovision royalty, as the scriptwriter and director of the contests in 2010, 2013, 2016 and 2024, he holds a special place in the history of the event. In his first broadcast interview since last year's contest in Malmö, Edward shares his honest account of what happened behind the scenes. Discussing everything from Petra Mede's Eurovision return, voting technical issues and the Netherlands disqualification, this is an episode you won't want to miss. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dan Andersson återkommer med sitt klassiska Julmys med Dan före dan, som i år är ett värmländskt julspecial. Vi bjuds in i köket med Inger Andersson och lägger in sill, vi följer med till en av Sveriges främsta spökgårdar och vi får höra juldikter och julberättelser. Vi möter en barnmorska som berättar om livets mirakel när det är som svårast. Och det blir ju inte jul utan en uppläsning av julevangeliet – på värmländska så klart. Innehåll Välkommen till mitt julehus (Vi bygger ett mirakel) med Synliga. Introduktion av Dan Andersson. God jul från förbundsordförande Niklas Mattsson. Matreportage med Inger Andersson: Brantevikssill. Matreportage med Inger Andersson: Parmesansill Lite extra godis – Hovmästarfärskost. Torleif Styffe läser Julevangeliet på Dalbymål. En julberättelse, skriven och uppläst av Bernt Andersson. Reportage från en av Sveriges främsta spökgårdar, ”Frammegården” i Skillingmark. ”Stille julkväll”, skriven och uppläst av Urban Andersson från Arvika. ”Nyponrosa”, av Gustaf Fröding, uppläst av Kjell Hagegård. ”Glesbygd”, skriven och uppläst av Rune Blid från Kristinehamn. Intervju med Christina Ottenblad, vid tiden för intervjun 2008 barnmorska i över 48 år och hedersdoktor. Intervjun publicerad i Radio Värmland 2009. Julbetraktelse med Janic Leroy. Programledare och ljudtekniker: Dan Andersson Recept Brantevikssill 1 förpackning 5-minuterssill en hel hackad rödlök en påse färdigmortlade sillkryddor 1 dl socker 1 tsk salt citronpeppar efter smak en förpackning fryst dill, 40 g. Öppna förpackningen med sill och häll av lagen. Låt sillen rinna av i ett durkslag. Skär sillen i lagom stora bitar efter smak. Blanda övriga ingredienser i en skål och rör samman. Det känns lite grusigt. Lägg lite av sockerblandningen i botten på en burk, varva sedan med sillbitar och sockerröra. Avsluta med det sista av sockerblandningen överst och tryck till ordentligt med en sked innan du sätter på ett lock. Ställ in i kylskåp. Det tar ett till två dygn innan sockerblandningen smält och bildat lag i burken. Sillen är klar efter två dagar. Hållbarhet i kylskåp, ca 4 dagar. Parmesansill en förpackning 5-minuterssill 1 dl crème fraiche 1 dl majonnäs 1,5 dl riven parmesan Eventuell smaksättning: en pressad vitlöksklyfta eller lite rivet skal från en lime eller ett par tsk dijonsenap. Öppna sillen och häll av lagen. Låt sillen rinna av i ett durkslag. Skär sillen i bitar i den storlek du vill ha. Blanda ingredienserna i en bunke och rör om. Lägg i sillbitarna. Rör om ordentligt och skeda upp det i en burk. Sätt på lock och ställ in i kylskåp. Klart att äta efter ca 2 timmar. Hållbart i kylskåp 3–4 dagar. Hovmästarfärskost 300 g naturell färskost 2 msk svensk senap 3 msk skånsk senap 1 tsk dijonsenap 2 msk råsocker 2 msk äppelcidervinäger 0,5 dl hackad dill Blanda alla ingredienserna till en slät kräm och in med den i kylskåpet. Servera gärna med kallrökt lax, varmrökt lax eller inlagd sill.

Linekurvmannen William Rydland er dagens gjest. Ungdommen følger med på siste trender og da må vil selvfølgelig innom flashwing!

Andrew Sillen, author of "Kidnapped at Sea: The Civil War Voyage of David Henry White"

Andrew Sillen, author of "Kidnapped at Sea: The Civil War Voyage of David Henry White"

Ben here, today I'm coming to you with a very special episode featuring Jen Sillen. To ring in the fall season Jen and I board the Staten Island Ferry and play our favorite autumnal tracks. We discuss our favorite white women of the 2010's, China Mac vs. Moo Deng (and why China's owner won't come on the Pod), Chappell vs. Gaga, me low-key feeling bad about bullying Mitski off twitter, and then we visit World Trade Center 7 to talk about what supplements we do. Happy Fall mamas!

Svensk matkultur bär med sig spår ända från medeltiden där viktiga skiften som reformationen, globaliseringen, upplysningen, det borgerliga samhällets framväxt, industrialiseringen och folkhemmet har bidragit till vad och hur vi äter.Men den viktigaste påverkan på den svenska matkulturen är vår korta odlingsperiod från maj till augusti, som tvingade människorna att konservera, lagra och hushålla för att överleva. Vår kärlek till såsen är en rest från vällingen och protestantisk fromhet har skapat en präktighetskultur kring maten.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med etnologen Richard Tellström, docent i måltidskunskap och aktuell med boken Varje tugga är en tanke – svensk matkultur under 800 år.Matkulturen i Sverige är präglad av ekonomiska, politiska och religiösa förändringar genom århundradena. Klimatet och landskapet dikterade vad som kunde odlas och samlas. Det var råg och korn, mjölkproduktion och en liten mängd kött, främst från grisar, fisk och vilt. Fisket var en viktig del av kosten, speciellt i kustnära områden där upp till 40 procent av kaloriintaget kunde komma från havet. Rökt och torkad fisk var vanliga konserveringsmetoder som tillät långvarig förvaring över de kalla vintermånaderna. Denna tid var också en era där hållbarheten var avgörande, och tekniker som fermentering och inläggning var essentiella för att bevara maten.Ärtsoppan är den enda rätt som överlevt från tiden före moderna ved- och elspisar när matlagning över öppen eld tvingade matlagarna att lägga allt i samma gryta. Fläsket kom först på 1800-talet med billigt importerat saltat fläsk.Fisk och skaldjur, särskilt sill och lax, har varit grundpelare i den svenska dieten fram till 1900-talet. Sillen har picklats och fermenterats sedan medeltiden, vilket var ett sätt att bevara fisken för lagring och transport. Denna tradition lever kvar starkt i Sverige, där inlagd sill är en stapelvara under nationella helgdagar som påsk, midsommar och jul.Rotfrukter som lök, kålrot och potatis har anpassats väl till det svenska klimatet och har varit viktiga på grund av deras förmåga att förvaras över långa perioder. Potatisen, som introducerades runt 1724, blev snabbt en grundsten i den svenska matkulturen och ersatte så småningom andra rotfrukter som den primära basprodukten.Det unika svenska smörgåsbordet är en vidareutveckling av brännvinsbordet där gäster bjöds på brännvin, bröd, smör, ost och korv innan middagen serverades. På julbordet, som är en variant av smörgåsbordet, hittar vi rätter från alla tidsperioder, där den forntida gröten samsas med medeltida korvar, saltad fisk som preparerats med ättika och industriellt framställt socker tillsammans med Janssons frestelse från 1900-talet.Bild: Dukade bord. Brännvinsbord från ca 1800, Fotograf: Mats Lundin, 2001, Nordiska museet, Digitalt museum, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)Musik: Skräplandschottis med Michael Caplin, creative commons.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Angel is joined by Jen Sillen - Angel's boss and owner of Rash, The End, Club Cringe - to christen the new studio with a friendly game of Line Roulette. High antics ensue while discussing run-ins with mysterious european keta manufacturers, rumored monkey sexploitation in Berlin and more - PLUS Angel and Jen build their dream government.

Jacob Blomqvist från Brynäs IF gästar podden. Han ger sin bild av hur det var att möta KHC för första gången och berättar om skillnaderna i att spela i ett vinnande lag i HA jämfört med ett bottenlag i SHL. Jacob berättar även om hur det är när kontrakt går ut och man inte längre får vara kvar i "sitt lag". Sist men inte minst - vad sa Sillen till Blomman på isen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att då och då kunna träffa på skogens konung, eller att ha sill och strömming på midsommarbordet, känns som svenska självklarheter. Men de här nationalklenoderna är illa ute. Hur illa och varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare menar att bestånden av sill och strömmingen i Östersjön riskerar en kollaps, och att fisket därför borde stoppas helt så att de kan återhämta sig. Men veckans nya fiskekvoter från EU går emot forskarnas rekommendationer. Det är svårt att veta hur alla de arter som är beroende av sill skulle klara sig utan den. Samtidigt är det fortfarande den vanligaste fisken i Östersjön, hur kan den då vara så hotad? Sara Sällström förklarar.Och älgen riskerar att bli rödlistad efter en stark minskning det senaste decenniet, efter att ha legat på toppnivåer som ingen hade kunnat drömma om för ett par hundra år sedan. Minskningen nu kopplas till ökad jakt, där skogsbolagens önskan att få ha sina tallplantor ifred från mumsande älgar är en drivande faktor. Det är jägarna som skjuter älgarna, men paradoxalt som det kan verka så vill många jägare se minskad jakt. Niklas Zachrisson som varit med på älgjakt berättar om hur den moderna digitala tekniken nu gör att både jägare och jakthundar har mängder av mobilteknik på sig och antenner som spretar åt alla håll, och om vilka delvis drastiska förslag som nu kommer för att både skogsbruk och älgjakt ska kunna fortsätta i stor skala. Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Björn Gunér

Jesper "Sillen" Sellin går in i sin sjätte säsong i KHC. Möt trotjänaren som ger sin bild av speler under försäsongen och rankar lagkamraternas stuk! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Does your man go to target? Does your man kill bugs? Does your man have Rosacea? Does that make him gay? We called up Angel Money and Jake Sillen to help us figure it all out. Plus Angel Money tells Jacques how to step his pussy up but not before taking us all to church. Keep up with Angel Money on her twitter: @reverendmoney Keep up with Jake on her IG: @hoe_slut_hoe

I Godmorgon världen dessutom krönika av Göran Rosenberg, kåseri av Helena von Zweigbergk, panelen och satir med Utkantssverige. Timme 1:Natomötet i Vilnius närmar sig - hur utvecklas Nato nu?Kravallerna i Paris - detta ligger bakom ilskan enligt de boende i de drabbade områdenaFörtal som vapen - politiska motståndare anmäls i högre utsträckningHotellfrukostarna har blivit meningen med resan - men bidrar till matsvinnetKrönika av Göran RosenbergPanelenTimme 2:Porträtt på försvarministerämbetet - en minister med förändrat uppdragIsrael och JeninSatir med UtkantssverigeVattnets värde är för lågt i Sverige - borde vi snegla på Danmarks användning?Sillen minskar i våra vattenKåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Åsa FuruhagenProducent: Katarina von ArndtTekniker: Calle Hedlund

När sillen gick till i Bohuslän under sillperioden 1752 till 1809 fiskades det enorma mängder sill från land med hjälp av nät och små båtar. Historierna om hur sillen kunde ösas upp med hinkar, trängde upp ur vakar och vråkar var talrika.En exportindustri av sillsalterier och trankokerier växte snabbt fram. Sverige fick sin första miljödebatt när trankokerierna spred sin odör och restavfallet hotade att skrämma bort sillen. Handelshusen i Göteborg tjänade stora pengar på exporten, men även pigor och drängar kunde under några vintermånader i sillindustrin tjäna summor som hade tagit år att förtjäna inom jordbruket.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Tomas Andersson som är aktuell med boken Bohusläns historia – Från 1658 till nutid.Hösten 1752 hade sillen kommit i enorma mängder mellan Marstrand och Göteborg och trängt så långt upp i Göta älv. Fisket bedrevs från land efter att nät lagts ut från en eka. Metoden var ytterst effektiv. Ett enda ”kast” kunde ge flera hundra tunnor sill, ibland fler. Från att ha levt på marginalen blev Bohuslän ett av rikets viktigaste landskap. Tiotusentals människor lockades till skärgården från hela riket för att delta i arbetet.Vi känner till sillperioder i Bohuslän redan under vikingatiden, men den viktigaste sillperioden inträffade från 1752 till 1809 när fiskarna tog upp enorma mängder sill som antingen saltades in eller kokades tran på. År 1760 hade antalet saltade tunnor under en säsong stigit till 211 000, och några år senare var antalet uppe i över 300 000. Peak sill skedde under vintern 1794–95, då närmare två miljoner tunnor färsk sill fångades, saltades eller kokades till tran.Trankokning blev ett sätt att tillvarata överflödet av sill. Av en tunna färsk sill på 80 kannor utvanns 2–8 kannor tran. Under omrörning och kokning flöt fettet upp och skummades av, för att sedan slås på klartunnor där ytterligare rening skedde. I slutet av 1700-talet stod tran för knappt 18 procent av rikets totala exportvärde.Efter 1790-talets väldiga sillfångster kom den misslyckade fiskesäsongen 1799–1800 som ett svårt slag. En oerhörd nöd utbröt där fisket och tillvaratagandet av sillen hade varit var mans syssla och utkomst. Nöden förstärktes av att skörden under föregående höst varit mycket dålig. Året efter blev fisket återigen rikt, men sedan följde sämre år och i och med säsongen 1807–1808 var det stora sillfisket slut.Bild: Fiskare med landvad vid Marstrand. Råseglare i bakgrunden. Till vänster, Strandverket, 1890-1900, Digitalmuseum.se, FOTOGRAF Berger, Ragnar (1864 - 1923), Public Domain.Musik: Nordsjövals av Dragspelsorkestern, 1937, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på Bohuslän – i tre rikens skärningspunkt.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sedan juluppehållet har Nisse & Christopher utsatt varandra för the silent treatment. Ett välkänt talesätt i podden är ju "när Nisse är borta besöker Christopher en Schaman". Det är precis vad som hänt sedan sist och vi får höra om det och mycket mer när vikarien Susanna ersätter Nisse. Det pratas medvetet relaterande, den uppochnervända världen och bristen på andlighet. Dessutom får vi en smak på det nya poddformatet google translate som går ut på att översätta engelska ord till svenska fast i podd! Väl mött i den nya säsongen av Nisse å den där äldre! Vill du sponsra Christophers nästa Schamanbesök går du in på patreon.com/nisseadendaraldre. Veckans gäst hittar du på sannabeatrice.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

We talked to Jake (@hoe_slut_hoe on Instagram) about her evolution from venerated architect to Brookly nightlife producer legend, to her feud with Brit Barbie, to some other stuff. You don't wanna miss this one.

We reminisce about the contest in Stockholm as we rewind for the final time this season. We hear from those involved in making the contest happen, including Christer Bjorkman, host Petra Mede, and the man behind "Love Love Peace Peace" Edward af Sillen. This week we're also joined by James' brother - Callum - who shares a heartwarming tale from Denmark, and there's another edition of the One Second Song.10.40" - Eurovision News Round Up17.13" - Denmark's Tim Schou on being reunited with his Eurovision guitar28.25" - Rewind 201649.30" - One Second SongFollow us on Twitter & Instagram or email hello@eurotrippodcast.com, and find us online at eurotrippodcast.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En ungefär halvtimmeslång sammanfattning av det bästa från Morgonshowen.

Sillen är liten till storleken men har en gigantisk betydelse för havens ekosystem. Felberäkningar av bestånden har lett till överfiske och sillen är inte lika vanlig längre. Men nu skärps räknemetoderna. Programmet är en repris från 19 april 2022. Det finns ungefär tusen miljarder sillar. Den imponerande mängden betyder inte att det går att fiska upp hur många ton som helst, utan att bestånden minskar. Att korrekt uppskatta hur många sillar det finns i olika områden är en förutsättning för att kunna sätta upp lagom stora fiskekvoter som inte leder till överfiske. Där har forskarna bland annat tagit genetiken till hjälp.I programmet hörs: Henrik Svedäng, fiskforskare vid Stockholms universitet; Mikaela Bergenius Nord, forskare på Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua vid Sveriges lantbruksuniversitet; Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet. Reporter Sara Sällström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Live opgenomen in het L1 Cultuurcafé

Live opgenomen in het L1 Cultuurcafé

Live opgenomen in het L1 Cultuurcafé

Live opgenomen in het L1 Cultuurcafé

Live opgenomen in het L1 Cultuurcafé

In aflevering #37 hoor je muziek van Dookie ft YUNG UMBRO ft $keer&Boo$ ft dOOp ft EL-Ness, Walden, Graus en Bronzwaer, LIANA, DeWolff en Martin Sillen.

We kick off our coverage from the host city! The boys begin the episode outside this year's Eurovision arena before heading inside for a catch up with the EBU's Dave Goodman. There's also an appearance from Swedish commentator Edward af Sillen before they head for an interview with the UK's Sam Ryder.06.06" - Dave Goodman from the EBU18.59" - Swedish commentator Edward af Sillen28.45" - Sam Ryder joins usFollow us on Twitter & Instagram or email hello@eurotrippodcast.com, and find us online at eurotrippodcast.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sillen är liten till storleken men har en gigantisk betydelse för havens ekosystem. Felberäkningar av bestånden har lett till överfiske och sillen är inte lika vanlig längre. Men nu skärps räknemetoderna. Det finns ungefär tusen miljarder sillar. Den imponerande mängden betyder inte att det går att fiska upp hur många ton som helst, utan att bestånden minskar. Att korrekt uppskatta hur många sillar det finns i olika områden är en förutsättning för att kunna sätta upp lagom stora fiskekvoter som inte leder till överfiske. Där har forskarna bland annat tagit genetiken till hjälp.I programmet hörs: Henrik Svedäng, fiskforskare vid Stockholms universitet, Mikaela Bergenius Nord, forskare på Institutionen för akvatiska resurser, SLU Aqua, vid Sveriges lantbruksuniversitet, Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet. Reporter Sara Sällström Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

När kan en partiledare använda identitetspolitiska argument och när kan hen det inte? Maggie Strömberg jämför Nyamkos Sabunis avgångstal med Anna Kinberg Batras. Socialdemokraternas partiledning vill att Sverige ska ansöka om Natomedlemskap till toppmötet i Madrid i juni, berättar källor i partiet för Torbjörn Nilsson. Vad händer då med Hultqvist-doktrinen och den folkkäre försvarsministern?

Vi har en oinbjuden gäst som poddar med oss. Pernilla slarvar med tandborstningen (på sina hudar) och Kid har blivit 5% snyggare. Pernillas date har en andedräkt utöver det vanliga och Avicci tar över Globen. Vi ringer Edward af Sillen som rapporterar från Rotterdam och våra familjer (Benjamin och Kid) har ännu en gång producerat bra musik. Benjamin berättar om låten till Bianca. Och hej då, piskperuk och hej, skäggolja! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Wann ist mein Kind bereit für Beikost? Welches Gemüse eignet sich besonders für den ersten Brei? Habt ihr Tipps zum Thema „Abstillen“ und wann beginnt man mit Wasser? Hebamme und babywelt Expertin Sophie Theuerkauf ist zu Gast im babywelt Podcast, beantwortet eure Fragen und diskutiert mit Jan und Ulrike über die Herausforderungen und Fragestellungen beim Beikoststart. Ob mit Brei, Baby-Led-Weaning oder sogar gleich von „der Brust an die Bratwurst“ – jedes Kind ist individuell und die Wege zur Beikost sind es auch! Freut euch auf Expertentipps und lustige Anekdoten von unseren Eltern!

Sillen spelar huvudrollen i Naturmorgon som sänder hela programmet från Tjärnö marina laboratorium. Både i sitt eget ekosystem och för Bohusläns kulturhistoria. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. På lördag ägnar vi hela Naturmorgon åt en art som påverkat långt mer än sitt eget ekosystem: sillen. Med ojämna mellanrum har havet fyllts med mängder av sill och förstås påverkat såväl andra fiskarter som plankton. Ja, sillen är av avgörande betydelse för både Atlantens och Östersjöns ekologi. Men svallvågorna från sillstimmen har också nått långt upp på land. De stora sillperioderna har skrivit viktiga delar av Bohusläns moderna historia. När sillen gick till blomstrade ekonomin, och mycket folk flyttade hit för att jobba på trankokerier och sillsalterier. Sillens spår syns även i naturen. Bohusläns kala klippor är ett arv från sillen eftersom så mycket trä behövdes till allt från silltunnor till byggnader. Nu i sommar har det bubblat rejält i Västerhavet. Är det en ny sillperiod på gång, eller bara ett tillfälligt fenomen? I programmet, som sänds från Tjärnö marina laboratorium, försöker vi komma sillen inpå livet. Och strömmingen - för hur är det, är det egentligen någon skillnad på sill och strömming? Till vår hjälp har vi bland andra Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet, marinbiolog Christin Appelqvist på Tjärnö marina laboratorium, museipedagog Jan Uddén vid Bohusläns museum, och Per Hallén, forskare i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reporter Joacim Lindwall.

Vilka är vinnare och förlorare under vårens börskaos? Hur ska man tänka kring investeringar under sommaren? Och hur bra är egentligen gamla sägningar som ”köp till sillen, sälj till kräftan”? Det och mycket mer när Kristin och Américo pratar med SEB:s Placeringsstrateg Johan Hagbarth.  

Midsommar är äntligen snart här och Frida och Siri kommer med tips på vad du kan servera på ditt midsommarbord.

A program being used in Victorian schools to help students deal with religious, racial and cultural intolerance will be expanded to schools right across Australia. The group that developed the program says the expansion comes at a critical time. - Një program i cili eshte duke u perdorur ne shkollat ​e​Viktorias per te ndihmuar studentet ne perballjen e tyre me intolerancen fetare, racore dhe kulturore, do te shtrihet ne te gjitha ne shkollat ne Australi. Ekipi qe zhvilloi programin thote se perhapja vjen ne nje kohe kritike.

Köpa till sillen och sälja till kräftorna? by Danske Bank Sverige

Henrik Olsson är tillbaka! Vi minns vår tragiska historia och sen pratar vi jättemycket om valet: Vad man röstar på, hur man röstar och varför vissa partier tror att barn föds med midsommarkransar på huvudet (i vecka tolv). Vi hinner även avhandla min jungfrugraviditet och Silvana Imam. Tips: Lyssna på den här veckans skamlåt, som är den bästa so far!

Avsnitt 21: Ryktet om Federer, Ymers attack och löftet om Sillen by Source – en podd om tennis

Uddevalla har brunnit ner och rest sig ur askan inte mindre än sex gånger. Staden har överlevt nedläggning av varv och regemente. Nu återstår utmaningen med Torps Köpcentrum. Staden har brunnit ner till grunden fler gånger än ena handens fingrar. Sillen försvann sen kom koleran. Uddevallavarvet med över tretusen anställda lades ned. Regementet fick stryka på foten 1989. - Läser man Uddevallas historia så är det lite som en sketch ur Monty Python, säger Mark Isitt. Samma tragiska komik. Bengt Johansson, som varit taxichaufför i många år i Uddevalla håller med. Han ser stan som en Fågel Fenix, The Comeback Town. Mark Isitt däremot inleder med att kalla Uddevalla centrum för "brutalt ointressant". Han möts av sprucken asfalt, buckliga papperskorgar, tråkiga parkeringar och pyttesmå uteserveringar. - Underkänt. Så här får det inte se ut. Han reagerar på att Bäveåns hamngator hanteras som bakgator och att kajen är på väg att rasa. Det är verkligen upp och ner. Det är inte bara det faktum att Torps köpcentrum vuxit sig större än stan. Det handlar om Kungsgatan där betongbrutalism står mitt emot ljusblå putsade renässanskåkar. Eller där det stenbelagda Kungstorget bjuder på en kyrka med pelare som får en att tänka på Akropolis, ett vackert rådhus och, hör och häpna, en sexshop. - Att gå ner för Kungsgatan är en rätt schizofren upplevelse, säger Mark Isitt. Uddevalla centrum är ganska glest, det förlorat i popularitet sedan Torps Köpcentrum kom till. Nu är frågan hur Uddevalla ska reparera innerstans attraktionskraft. Är det möjligt för Uddevalla att resa sig igen? Hör Stadsinspektionen från Uddevalla i ljudklippet ovan Stadsinspektionen stadsinspektionen@sverigesradio.se

Ja, vart är han? Det var en fråga vi alla ställde oss i dag...

Följ sillen från havet in i fabriken och ner i burken. Hur mår sillen? Finns det fortfarande gott om sill? Dessutom om sillens historia och vad man kan göra med den. Sommar, och framför allt midsommar, är den stora sillperioden i Sverige. Då äter vi till och med sill till middag - matjessill med färskpotatis. Men året är fullt av sillperioder - vid varje högtid dukas inlagda sillar fram. Sillen vi köper har producerats i två steg av två företag. Först av ett beredningsföretag som rensar och skär fisken i bitar och förmarinerar den. Sen av ett konserveringsföretag som lägger in sillen i såser och paketerar. På beredningsföretaget i Mollösund på Orust är det lågsäsong. Maskinerna ligger isärplockade. - Matjessillen gör vi i augusti, september och oktober. Den ska ligga på tunnor i ett halvår innan den paketeras i burkar, berättar Peter Olsson, vd på sillberedningsföretaget MP produkter. Det är till Mollösund sillen kommer med båtarna. Fisken pumpas i rör in i fabriken. Nästa anhalt ligger på Tjörn, ön söder om Orust. Här får sillen sås och läggs på burkar. - Sillen har varit väldigt viktig för Klädesholmen och Tjörn, berättar Morgan Bråse, delägare i Klädesholmen seafood, och femte generationen i företaget. På Klädesholmen låg ett trankokeri på 1700-talet och här har också legat en fiskmjölsfabrik. - Under sillperioderna skapades det förmögenheter, och när sillen försvann blev det armod. Företaget använder sig av tre olika grundsillar. Saltad sill, kryddad sill och ättiksmarinerad sill. Man har fortfarande lokaler i Klädesholmen, där tjocksåserna tillverkas, men det mesta arbetet görs i ett industriområde på Tjörn. Det är här som sillarna får sina smaker och läggs på burkar. - Kryddsill blir främst matjessill. Marinerad är till löksill, inlagd sill, senapssill och andra smaksättningar. Saltad sill säljs i mindre förpackningar som man kan använda för egna inläggningar. Att få sillen på burk är en kombination av maskiner och manuellt arbete. Mikaela Bergenius har koll på hur sillen mår. Hon jobbar i Lysekil på institutionen för akvatiska resurser på Sveriges Lantbruksuniversitet. - Sverige fiskar på flera olika sillbestånd, berättar hon. Fyra bestånd bara i Östersjön. Men också i Nordsjön, Kattegatt och Skagerack. - Tillgången är god. Om vi följer rekommendationerna på hur mycket som kan fiskas så ser det bra ut. Thomas Cruz Kollberg driver ett gatumatsstånd med stekt strömming och en fiskaffär med servering i Göteborg. - Stekt strömming är populärt som lunch. Men i butiken säljer inlagd sill mer än färsk. Thomas berättar om när han följde med en fiskebåt och fångade 150 tom sill söder öm Göteborg.

Om fredagseffekt och fraktala dimensioner. I det här avsnittet reder Erik Nordenskjöld och Michael Livijn ut vad som gäller! Ansvarsfriskrivning: Samtliga omdömen och prognoser i denna podcast har, oavsett källa, gjorts i god tro, är eventuellt endast korrekta vid den tidpunkt då podcasten offentliggörs och kan ändras utan förvarning. Podcasten ger endast allmän och preliminär information och den är inte avsedd att ligga till grund för något placeringsbeslut. Publikationen/rapporten har sammanställts av Nordea och tillhandahålls till utvalda investerare som allmän information för personligt bruk. Den är inte avsedd som personlig rekommendation om vissa finansiella instrument eller strategier och innehåller alltså inte några individuellt anpassade placeringsråd. Inte heller tar den hänsyn till den enskilda placerarens ekonomi, befintliga innehav eller skulder, kunskaper om och erfarenhet av placeringar, placeringarnas syfte och tidshorisont eller riskprofil och preferenser. Placeraren måste själv avgöra en placerings lämplighet utifrån den egna ekonomin och skattesituationen och de egna placeringsmålen. Placeraren står själv för förlustrisken. Innan mottagaren fattar beslut baserat på någon information i publikationen/rapporten rekommenderar vi att han eller hon kontaktar en finansiell rådgivare.

Sillen eller Christian Hellberg som han egentligen heter blev 2001 Årets Kock och ni har sett honom i TV-program som Kockarnas Kamp och Grillmästarna. Idag driver han bl.a restaurangen Griffins' Steakhouse i Stockholm. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I mitten av 1700-talet kom sillen till västkusten. Många bröt upp från sina hem för att söka arbete i den snabbt växande näringen och på vissa ställen mångdubblades befolkningen. Då och då i historien så har det plötsligt uppstått nya arbetsmarknader som har fått människor att bryta upp från sina invanda ställen för att söka lyckan. Så var det till exempel när sillen gick till utmed västkusten.Den allra största sillperioden pågick från 1700-talets mitt till 1800-talets början, och fortfarande kan man på öar, inte minst i Marstrandstrakten, se spår av sillhanteringen den i form av husgrunder efter sillsalterier, trankokerier, kontor, verkstäder och inte minst bostäder till alla de personer som behövdes i arbetet.Lars Kiellbiörnsson Hollström som var född 1736, var en av de många som tog sig dit, och arbetade som fiskare och timmerman. Lars kom från en plats tvärs över landet , i en socken som heter Hållnäs i nordöstra Uppland,.Släktforskaren Maria Hallengren, som också bor i Hållnäs, är ättling till Lars. Han och andra bönder här i trakten levde i skuggan av Lövsta bruk, som ständigt behövde nytt vet hur Lars och andra kol till sina smedjor.- Bönderna här ute i Hållnäs levererade träkol till smedjan, men annars så var det ju fiske och småskalig odling man levde på, berättar hon.Lars Kielbjörnsson Hollström föddes i mars 1736 i Hållnäs. Han var 28 år gammal när han gifte sig med Stina Persdotter, och de slog sig ner i ett torp i närheten av hennes hem när de gift sig. Men här skulle de inte stanna, för nere på en liten kronoholme strax söder om Marstrand satt en man som hette Jonas Westbeck. Där var han chef för en allt mer blomstrande verksamhet. Westbeck kom från en grannsocken till Hållnäs, och han var nog den som lockade Lars att söka sig till arbete som timmerman och fiskare på västkusten, tror Maria.- Jonas Westbeck var prästson i grannsocken till Hållnäs, och det måste ju vara så att de hade haft medvarandra att göra, tror hon. Kanske hade Lars utfört arbete, som gett honom rykte som duktig timmerman. Lars och hans Stina hade varit gifta i tre år och hade en liten dotter, när gav de sig tillsammans av till västkusten och sillfisket där. -Dottern Catarina var ett år och 8 månader när de gav sig iväg. De åkte båt, och åkte runt hela kusten. Men det var inte bara att ge sig iväg hur som helst. Man måste ha ett ärende och man måste ha ett pass i handen, för att ha tillstånd att vara ute på vägarna och resa. Lars och Stina hade ett brev från prästen hemma i Hållnäs med sig på resan, ett brev som sen kom att ligga kvar i kyrkans papper i den socken dit de kom. Lars Kälbiörnsson Hollström, är barnfödder den 7 mars 1736 uti Hållnäs socken och Uppsala Län, begiver sig nu att fara sjöledes till Brunskär, å andra sidan om Götheborg till att därstädes efter förut given betingning över sommaren arbeta hos kamreraren Herr Jonas Westbeck, dels på timbring, dels ock vid sillfiskeriet när den tiden infaller. Han har med sin hustru Stina Persson som är födder den 8 juni 1743, samt ett litet barn Caisa som är födder den 25 augusti 1765. Man och hustru äro någorlunda försvarlige i deras kristendomskunskap och har fört ett stilla leverne . Hållnäs prästgård den 11 maj 1767 Olaus DeckbergHjördis Dangardt bor på en av grannöarna till Brunskär. Hon vet det mesta om människorna och verksamheten i de här trakterna under sillperioden. Hon har till och med gjort skalenliga modeller över husen som byggdes upp på Brunskär- en av dem är huset där Lars och Stina sannolikt bodde.- När de kom hit mitt i sommaren var Brunskär ett nybyggarfiskeläge, med ett nybyggd sillsalteri och den stora så kallade karaktärsbostaden påbörjad. Att det hette så berodde på att den som skulle bo där hade karaktär vilket betydde en titel, förklarar hon. Han hade titeln Hovjaktsvarvskamrerare, tillika dykerikommissarie, Herr Jonas Westbeck. - När Lars och Stina kom ner då var det stora huset inte färdigt, och jag tror att Lars skulle vara med och göra det klart, säger Hjördis Dangardt.Sillen fångades under hösten och förvintern när den kom in närmare land för att leka, men man visste aldrig riktigt när den skulle komma eller hur länge den skulle vara kvar. Hjördis Dangardt säger att man kanske kunde räkna med tre månaders fiske, resten av året handlade om förberedelse, som att ordna med de stora näten, att ta hand om tranet man kokat och att bygga silltunnor.- Det fanns ett stort tunnbinderi på Brunskär. Ett år hade de saltat in 5000 tunnor på ön, och jag har funnit över 60 tunnbindare som kan kopplas dit. Många av dem som arbetade kom bara under själva fiskesäsongen. Det var kvinnor som rensade fisk, och  andra som kokade och saltade in. Också barnen deltog. - När de blev så pass starka att de orkade lyfta korgen med sill så fick de ett jobb som kallades gälpojke. Det var de som bar fram fisken som skulle rensas och bar bort det som blivit över efter rensningen.Alla behövdes, män kvinnor och barn.  Brunskär ökade sin befolkning många gånger om under sillperioden. Torsby socken, där Brunskär ligger, mer än fördubblade sin befolkning under de femtio år sillperioden varade.Lars och Stina, bodde tillsammans på Brunskär under något år, och sedan tog sig den lilla familjen upp till Enskär i Uppland igen. Men, Lars vill tillbaks och 1771 ger han sig av igen men den här gången åker han ensam.- Den här gången åker han landvägen över Stockholm, Nyköping och Jönköping, och sannolikt så går han den långa vägen, säger Maria Hallengren, som har kvar det påskrivna passet och kan bedöma hur lång tid det tog. Den här gången blev Lars kvar i 12 år. -Jag tycker det är fascinerande han har fru och barn hemma, men han väljer att stanna i 12 år! Han måste ha trivts och haft ett bra arbete, funderar Maria.Lars kom faktiskt inte ens hem när parets lille son Pehr dog. Pehr hade fötts när familjen var samlad i Uppland, men dog bara tre år gammal.Stinas bror ärver gården Enskär, och har mamman boende hemma. - Så, de måste ju ha hjälpt Stina, tänker Maria, som också tror att Lars skickade hem pengar.Men till slut kom ändå Lars hem. Kanske var han sjuk redan då, för han dör bara tre år senare, i Invärtes kräfta.Mer än halva sitt lev levde sedan Stina som änka. Hon dog 98 år gammal 1841och då står hon antecknad som fattighjon i dödboken. Här skulle historien kunna vara slut, men Maria Hallengren har funnit en märklig fortsättning i familjens fortsatta öden. För hundra år och fyra generationer senare upprepar sig historien, när ännu en sillperiod ger nya jobb för senare medlemmar i familjen Hollström.- Min morfars farfar Andreas Hollström är barnbarns-barnbarn till Lars, och han sticker till Marstrand för att fiska sill 122 år senare och är där i sju månader, slutar Maria Hallengren.Många flyttade när järnvägen skulle byggasSamtidigt som Maria Hallengrens morfars farfar åkte till västkusen 1890 så for andra till de många järnvägsbyggena i landet. För även där uppstod plötsligt arbetstillfällen och nya samhällen bildades.På Landsarkivet i Härnösand har arkivarierna Mona Bergman och Lina Marklund tagit fram en ministerialbok eller kyrkbok som prästen för en av järnvägslinjerna förde.- Vi har tagit fram Luleå - Ofotens kyrkoarkiv kan man säga. Man gjorde en egen församling för att det var så mycket folk under de tider som järnvägen byggdes, berättar Mona Bergman. Den ministerialbok Mona tagit fram från Luleå - Ofoten är daterad 1888, men även boken från järnvägssträckningen Gällivare - Riksgränsen 1900.På de här båda ställena kom arbetare i tusental för att bygga järnvägen och eftersom det inte fanns någon kontroll av dessa människor skrev Länsstyrelsen till Domkapitlet och önskade placering av en präst där för att ge arbetarna nödig religions- och redighetsvård. - Det står här att när sträckan utsträcktes in i ödemarken ovanför Gällivare behövde de en egen person som kunde hålla koll på arbetarna, berättar Mona Bergman.De här böckerna skiljer sig från traditionella kyrkböcker på så vis att de innehåller basala uppgifter såsom födelse, vigsel och död. Det finns med andra ord inga regelrätta husförhörslängder.Mona och Lina visar exempel från de båda böckernas dödnoteringar. Det är sorglig läsning om framförallt män som dör under dramatiska omständigheter.Några exempel som Mona visar är olyckshändelser vid nedforsning av malm, alkoholförgiftning, ras uti grusgrop till följd av kvävning, död genom sprängskott, kvävd i snötunnel och olyckshändelse genom avhoppning från maskin under tågets gång.Arbetarna kom från hela Sverige och många också från Norge och Finland. Finns det då några fall som sticker ut? Då tar Mona och Lina fram en dödsnotering om Svarta Björn, den kokerska som blivit legendarisk.Anna Rebecka Hofstad föddes 1878 i Norge och dog 1900 när Stadsbanan mellan Gällivare och Riksgränsen byggdes.Svarta Björn har beskrivits som en lång, mörk och vacker ung kvinna. Men livet som kokerska i den mandominerade miljön kan inte ha varit lätt. Enligt legenden kom hon i slagsmål med en annan rallarkocka och fick en så hård smäll under handgemänget att Annas skalle spräcktes.Hon födes till sjukstugan där hon sen avled, men det är osäkert om det var av sviterna efter slagsmålet eller tuberkulosen som tog hennes liv. Anna blev bara 23 år gammal och ligger på Tornehamns rallarkyrkogård likt de flesta andra som dog under det farliga arbetet med järnvägsbygget.Förutom de här kyrkböckerna som registrerade de som bosatte sig i de tillfälliga och plötsligt uppkomna samhällena finns även andra källor att söka i om man är intresserad av att se hur befolkningen förändrades på ett plats.Mona Bergman och Lina Marklund tar hissen ner i arkivets gömmor på Landsarkivet i Härnösand.- Landsarkivet flyttade hit 1983 men bara tio år senare hade vi fyllt huset och därför byggdes tre våningar under jord, berättar Lina Marklund.Lina tar fram "Handlingar till femårsberättelserna" och berättar att femårsberättelserna var sammanställningar av läget i länet och skickade in från länsstyrelserna till staten med fem års mellanrum. - De finns i tryckt form som man kan hitta på SCB:s hemsida. Men det som är intressant är att det är korta sammanställningar i de tryckta formerna som finns på SCB. Däremot det som finns i arkiven är underlagen.Det var Landshövdingen som sammanställde, men för att han skulle få information vände han sig till kronofogdarna, länsmännen och magistraterna i städerna. Och där finns mycket mer information.Lina tar fram ett exempel från Hälsingland.Uti Hälsinglands fögderis 15 församlingar utgör folkmängden enligt 1855 års mantalslängder tillsammans 17 692 personer. Folkmängden befinnes vid jämförelse med de för år 1850 upprättade mantalslängder således hava blivit ökad med 2 379 personer, vilken tillökning är betydligt eller 320 personer större i medeltal årligen, än under de föregående tre åren.  Skillnaden härledes ifrån mindre utflyttning och mera inflyttning. Oaktat allmogen alltmera frångår sitt förra enkla och taffliga, nästan torftiga levnadssätt och numera nästan allmänt begagnar köpta kläder och dukar istället för endast hemvävda tyger, även som socker, kaffe och stundom viner, samt även andra lyxartiklar, så har dock välmågan de senaste åren tilltagit och blivit mer allmän samt den fattigare befolkningens villkor betydligen förbättrade. Därtill orsaken kan sökas i den ymnigare penningtillgång, som,  genom försäljning av skogsprodukter och allmän arbetsförtjänst med uppdrivna arbetslöner samt hög betalning av allt säljbart kommit allmogen tillgodo. Befolkningens sedlighet är i allmänhet god, och grövre brottsmål förekomma sällan i dryckenskapslastens avtagande till följd av de nya brännvinsförfattningarna. Till och med brännvinets bruk förekommer nu sällan och allmogen synes till större delen belåten. Knappt någon av allmogen håller sig brännvin till dagligt bruk.Detta var Landshövdingens femårsberättelse från Hälsingland 1856.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Patrik Paulsson och Peter Öberg slaktband@sverigesradio.se 

I denna i veckas avsnitt berättar Sillen och Nucke hur man hittar ett bra smeknamn. De diskuteras svettiga kroppar, superbreda ansikten och Sveriges prins. Christopher stoltserar med en god gärning och berättar hur skumma typer det finns. Nisse erkänner hur lättlurad han är och vad han dricker till frukost. Tack Emil Hasselqvist som klipper, Malin Hökby som är redaktör och Bob Reklambyrå. Ni är fina ni. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den här lördagen pratar Katarina med sina gäster om vad som står på julbordet - så väl nutid som historian bakom avhandlas. Mästerkocken och matinspiratören Sigrid älskar skinkan och kålen. Matetnologen Anna Burstedt avslöjar vad som har längst tradition på julbordet: Jag skulle inte säga att det är skinkan. Om man inte vill äta kött så berättar kokboksförfattaren Lena Brorsson-Alminger om det vegetariska julbordet. KATARINA HULTLING: Vi brukar samsas och dela upp och göra lite knytkalas av det hela. Ja, jag bestämde mig för att göra en sorts citronsill, och det blev verkligen en sorts, för när vi väl kom till julafton och den skulle ut på bordet så var det mer som en sillgröt i glasburken. Sillen hade liksom smält. Så äckligt – både såg det ut och smakade. Vad hade jag gjort för fel? Jag vet inte och jag forskade inte i det. Jag satsade på en Waldorfsallad året efter – det kändes lugnare.

I detta avsnitt pratar Martin om: Fredrik Lindström, Filip och Fredrik, Nemo, Berlusconi, Edward af Sillen, USA:s kongress, Per Dunsö, True Talent, bodybuilders, tjocka personer, smala personer, sprutgrädde, häxmästare och lite…… http://www.archive.org/download/MartinsPodcast/MartinsPodcast.mp3