Podcast appearances and mentions of petra socolovsky

Jenny Pugh moved back to Sweden because she wanted her kids to grow up in a place where kids are allowed to be kids. But schools weren't quite what she'd expected them to be and a year later they moved back to the US. Petra Socolovsky is a Swedish radio producer based in Washington DC.

Petra Socolovsky is a Swedish radio producer, who worked as foreign correspondent in Europe, before moving to Washington DC with her family and becoming a naturalized US citizen. In Northern Lights, she tells stories of Americans (and Swedes), who are trying to figure out life and parenting. And she asks if the obstacles they are facing really are necessary. Are other countries doing it better? (Sometimes yes, sometimes no.) In the first episode of Northern Lights we meet Gina, who tried to work the system and got a job she could combine with being a parent. But the system beat her anyway. Clue: The US is the only country in the OECD without paid parental leave.

Mathias och Marie var två av dem som mördades i terrorattentatet mot konserthallen Bataclan i Paris, 13 november ifjol. Vår reporter Anna Trenning har träffat föräldrarna ett år efter dådet.   Svenska hijabis kliver fram på scenen De har blivit kallade muslimhora, blivit ifrågasatta och terroriststämplade. Nu kliver fem unga muslimska kvinnor fram på en teaterscen och berättar om sina olika erfarenheter och drömmar, i föreställningen Svenska Hijabis. Möt två av dem, Benin Al Najjar och Shama Vafaipour i ett samtal om slöjan.   Ska tiggeri förbjudas? Moderaterna i Stockholm vill skärpa lagstiftningen och införa ett lokalt förbud mot tiggeri i Stockholm. Vilka är argumenten och vad skulle det lösa? Och går det att kriminalisera fattigdom? Moderaternas oppositionsborgarråd i Stockholm, Anna König Jerlmyr och  socialborgarrådet Åsa Lindhagen (Mp) möts i vår studio.   Vilken politisk dröm har lett till att USA:s nya president heter Donald Trump? Hur splittrad är världens mäktigaste nation? Och vilken betydelse har de kristna väljarna haft för valresultatet? Hör Fredrik Gregorius, lektor i religionsvetenskap vid Linköpings Universitet, och frilansreportern Petra Socolovsky som rest mycket och rapporterat från Trumpland.

Den nya medborgarrättsrörelsen Black Lives Matter har blåst liv i debatten om rasismen i USA. Frilansjournalisten Petra Socolovsky träffar ledargestalter i och kritiker av Black Lives Matter-rörelsen. Den nya medborgarrättsrörelsen Black Lives Matter har fått medier att rapportera intensivt om alla diskriminerande mönster som finns kvar i USA, 200 år efter slaveriet och 50 år efter raslagarnas avskaffande.Men har uppmärksamheten gett några konkreta resultat?Efter att ha besökt New Orleans fortsätter frilansjournalisten Petra Socolovsky till ett av de mest utsatta områdena i Baltimore, kvarteren där tv-serien The Wire utspelade sig.The Wire gjorde Baltimores Westside till ett begrepp i svenska hem. Serien handlar om "the war on drugs", kriget mot narkotikan och dess konsekvenser. Idag är kriminaliteten och misären ännu värre än för 10 år sen, då tv-serien spelades in.Möt bland andra Victor Rodgers, poet som undervisar i Spoken Word, Black Lives Matter-förgrundsgestalten Deray McKeeson och D.Watkins, författare till boken The Beastside.

Ungern väljer nytt parlament. Antisemitism och antiziganism är vanligt förekommande också i den politiska retoriken. Det populistiska och ultranationalistiska partiet Jobbik förväntas fklytta fram sina positioner.Samtal med Tamas Büchler som arbetar för en judisk organisation i Budapest och Lisa Bjurvald som skrivit om Jobbik i boken Europas skam. Religiösa symboler i uniformsyrken. Möt Donna Eljammal, Sveriges första polis i slöja och följ med till USA där nya regler öppnar för religiösa attribut inom militären. Reportage från Södertälje av Julia Blomgren och från USA av Petra Socolovsky. Nyhetssvep med Julia Blomgren. Samtal med Jerker Ekwall, ordförande i Svenska Burmakommitten om den pågående folkräkningen i Myanmar, som enligt många människorättsorganisationer kan leda till sekteristiskt våld mellan olika etniska grupper och öka spänningarna mellan etniska minoriteter, regimen och det buddistiska majoritetssamhället. Samtal med dramatikern Mattias Andersson om hans senaste uppsätt

Religionens betydelse för Rysslands agerande på Krim. Samtal med Elena Namli, professor i teologisk etik och Rysslandsstudier vid Uppsala Universitet. Svenska samer vill ha ett samiskt vårdcenter som tar in samisk världs- och livsåskådning i vården enligt nordnorsk modell. Reportage av Cecilia Josefson. Nyhetssvep med Julia Blomgren. Fransiskuseffekt i amerikansk politik och samhällsdebatt, men trots Påvens popularitet återvänder inte ex katoliker till kyrkan. Reportage av Petra Socolovsky. Krönika av SRs Nordenkorrespondent Jenny Sanner Roosqvist. Samtal med Mia Törnqvist, dramatiker som nu sätter upp sin senaste pjäs Intensiven på Stockholms stadsteater, en pjäs om de svåra valen kring liv och död på en barnintensivavdelning.

Om hur turerna kring Syrien blottat djupa skiften i det internationella systemet. USA isolerar sig. Europa samlas kring Tysklands nein!. Och plötsligt framstår Vladimir Putin som världens ledare. Hör tyska pacifister, rumänska USA-kännare och hillbillies från Appalacherna om ifall vi ser slutet för efterkrigstidens Pax Americana. Det har varit en utmaning att hänga med i svängarna kring Syrien den gångna tiden. Från dag till dag har spelplaner kastats över ända och etablerade kartor ritats om. Knappt hade Storbritanniens David Cameron börjat springa i en riktning förrän han fick tvärstanna och vända om. Frankrikes Francois Hollande sprang ivrigt med tills också han måste bromsa in. För att få en bild av hur politiken i den mäktigaste stormakten av alla – i USA – vänts upp och ned fick vår reporter Petra Socolovsky lämna maktens vanliga centrum, Washington DC, och bege sig inåt landet till Morgantown, West Virginia. Vad betyder det här inrikespolitiska skiftet för USAs roll i världen på längre sikt - det som i forskarkretsar brukar kallas "grand strategy"? Ser vi ett USA som vill dra sig tillbaka, som planerar att följa Joans, Cindys och Kevins råd? Och hur tänker man sig i så fall alternativen? En forskare som tittat närmare på detta är Iounut Popescu, ursprungligen från Rumänien och idag verksam som professor i internationell politik på Regent-universitetet i Virginia Beach, nära Washington DC, Han menar att Barack Obamas politik bryter med den etablerade linjen att USA ska ha den globala ledarrollen. USA har länge pressat på Europa för att ta ett större ansvar för säkerheten på den här sidan om Atlanten. Men den senaste tidens förvirring kring Syrien har återigen blottat bristen på en gemensam utrikes- och säkerhetspolitisk strategi. Tyskland är visserligen det land som har varit mest konsekvent med sin motvilja mot att ingripa i krisområden, säger en av de analytiker vi strax ska höra. Men det hindrar inte uppmaningar till rika och mäktiga Tyskland att engagera sig mer aktivt. Men Tyskland har annan uppgift. Vi ska hålla oss framme när det gäller humanitära insatser - inte militära. Det menar Rupert Neudeck, grundare av den kristna och muslimska hjälporganisationen Grünhelme - grönhjälmarna - som bland annat bedriver sjukvård i Syrien. Den senaste tidens utveckling av krisen i Syrien har fått Ryssland att framstå som inflytelserikt, vinnande och mäktigt. Medan Obama har debatterats och kritiserats över hela världen och hemma i USA för sitt förslag att slå till militärt mot Bashar al-Assad har Putin bara genom att säga nej fått sin vilja igenom på punkt efter punkt. Men hur hållbar är den ryska nejsägarpolitiken? Och är den ett tecken på styrka eller svaghet? Konflikts Kajsa Boglind ringde upp en av Rysslands internationellt mest kända politiska analytiker, Lilia Shevtsova för att höra vad Rysslands hantering av Syrienkrisen säger om landets ambitioner i världspolitiken. Med i studion för att prata om de skiften i världspolitiken som nu träder fram ur skuggan av Syrien-konflikten är tre gäster: Hans Blix, tidigare chef för FN:s vapeninspektörer, Gudrun Persson, forskare och Rysslandexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut och Katarina Engberg, säkerhetspolitisk expert. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Ivar Ekman

Om hopp och förtvivlan i Barack Obamas värld. Är den amerikanske presidenten en kalkylerande krigshetsare med välsmort munläder? Eller en missförstådd världsförbättrare som är bakbunden av strukturer större än han själv? Hör röster från Washington, Brooklyn och Halmstad om hemliga krig, svårstängda fångläger och det amerikanska presidentskapets själ. I maj i år besökte Barack Obama den amerikanska försvarshögskolan i Washington DC. Han var där för att tala om krig – men inte den sortens krig som USA verkar ge sig in i nu i dagarna, i Syrien, utan ett krig som vi här på Konflikt följt mycket nära under alla de år som programmet funnits: det amerikanska kriget mot terrorismen. Och på senare år, sedan Barack Obama blev president, har vi allt oftare – från platser som Jemen och hemliga amerikanska militärbaser, tillsammans med såväl juridikprofessorer som uighurer – fått anledning att ställa frågan om hur, när och, för den delen, om det här kriget någonsin ska ta slut. Därför var det inte konstigt att vi spetsade öronen i maj, för Obamas tal handlade om just den frågan. - Besluten vi tar idag, om drönare, om hur vi låser in terroristmisstänkta, kommer å definiera vilket sorts land vi är å vilket sorts land vi kommer vara i framtiden. Amerika befinner sig vid ett vägskäl, sa Obama och fortsatte. - Vi måste definiera vilken sorts kamp det är vi utkämpar, annars kommer kampen att definiera oss, sa Obama. Inget land kan utkämpa ett evigt krig och fortsätta vara fritt. Varken jag eller nån annan president kan lova att helt besegra terrorn. Det var ett klassiskt Obama-tal. Han lyckades formulera riskerna med ett hemligt, evigt krig bättre än så gott som alla hans kritiker. Här var en president som inte bara kunde beskriva, utan verkligen förstod sitt ansvar, som förstod varför ett krig inte kan föras i hemlighet, varför folk inte kan låsas in på obestämd tid utan rättegång, varför man inte kan låta rädslan styra. Talet hölls alltså i maj i år. Men, så kom sommaren… Ljud från en lång, het och i allra högsta grad krigisk sommar. NSA-avslöjanden, vaga terrorhot och en kavalkad av drönarattacker i Jemen. Samma president: men ett helt annat budskap. Hur ska man då förstå dessa motsättningar? Vad styrs av presidentens personlighet? Vad är politik? Och vad är djupare liggande strukturer? Vi börjar med att titta närmare på Obamas krig. Och inte det nya krig i Mellanöstern, i Syrien, som USA motvilligt verkar dras in i i dagarna, eller det öppna krig som han avslutade i Irak, eller det halvhjärtade krig som är på väg att trappas ned i Afghanistan. Istället ska vi titta på det krig som Obama verkar föredra, nämligen skuggkriget. På sistone har flera böcker  kommit ut i ämnet Bland dom mest uppmärksammade finns The Way of the Knife av New York Times-journalisten Mark Mazzetti, som i detalj beskriver hur underrättelsetjänsten CIA – tillsammans med delar av den amerikanska militären – förvandlats till en slags presidentens personliga dödsmaskineri. Konflikts Caroline Salzinger intervjuade honom. Men det finns andra områden där Obamas retorik och politik står i bjärt kontrast mot varandra. Här ytterligare ett klipp från Obamas tal i maj: - Föreställ er en framtid om tio år, då USA forftarande håller människor som inte anklagats för något brott inspärrade på en plats som inte ens hör till vårt land. Se på oss, när vi tvångsmatar fångar som hungerstrejkar. Är det det Amerika vi vill vara? Så sa Obama i maj. Han hade ju lovat att fängelset i Guantanamo Bay under sin valkampanj 2008. Men än står det öppet. Hur har det blivit såhär? Den journalist som i störst detalj beskrivit processen kring Guantanamo är Daniel Klaidman, som till vardags skriver för Newsweek och Daily Beast. Förra året publicerades hans bok Kill or Capture, med underrubriken The War on Terror and the Soul of the Obama Presidency. Enligt Klaidman är vad som hände när Obama 2009 skulle stänga Guantanamo bland dom mest talande händelserna  under hela den första Obama-administrationen.    Biografier och studier av presidenter är något av en industri i USA – varje stor bokaffär har en rejäl hylla i ämnet – och dom tyngsta spelarna i den industrin är presidenhistorikerna, en grupp som faktiskt aktivt uppvaktas av sittande presidenter, som dels är intresserade av att förstå bättre hur deras föregångare handlat, men som också vill försöka påverka hur deras eftermäle kommer att låta. En av de mest respekterade presidenthistorikerna heter Robert Dallek – som redan hunnit äta middag med Obama fyra gånger. Konflikts medarbetare Petra Socolovsky hälsade på hos honom hemma i Washington DC. Gäster i Konflikt för att diskutera presidentskapets förutsättningar och Barack Obamas tid som president är dels Frida Stranne, Freds- och utvecklingsforskare med särskild inriktning USA, och Trita Parsi, författare av flera böcker om amerikansk utrikespolitik och ordförande för det Iranskamerikanska rådet. Programledare: Ivar Ekman Producent: Caroline Salzinger

Den svenske vetenskapsmannen och universalgeniet Emanuel Swedenborg ansåg sig vara utsedd av Gud att skriva en himmelsk doktrin, baserad på en reformerad kristendom. Swedenborgs tankar och bibeltolkning har haft stor betydelse för konstnärer, författare, filosofer. Samfund som bygger på hans lära finns runt om i världen, men vilken betydelse har han för sökande människor idag? Medverkande: Magnus Florin, chefsdramaturg på Dramaten, Anders Hallengren, litteraturvetare och ordförande i Londons Swedenborgssällskap. Inslag av Sören Wibeck med idehistorikern David Dunér och reportage av Petra Socolovsky från Bryn Athyn, dagens viktigaste center för Nya kyrkan. Programmet är en något reviderad repris från den 22 juni 2012.

Den holländske islamkritikern Gert Wilders på sitt första officiella sverigebesök, inbjuden av det svenska tryckfrihetssällskapet. Det kontroversiella besöket i Malmö föranledde polisuppbåd, motdemonstrationer och utdelande av rosor från det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Vilka kom på Wilders föredrag och vad talade han om? Reportage av Natacha Lopez. Samtal med islamologen Johan Cato, som lägger fram avhandlingen När islam blev svenskt - föreställningar om islam och muslimer i svensk offentlig politik 1975-2010. Vilka tydliga skiften finns och hur har förställningarna förändrats över tid? Israelvänlig amerikansk utrikespolitik en viktig valfråga för evangelikala kristna väljare. Stödet tas emot med blandade reaktioner från pro- israeliska judar i USA. Petra Socolovsky reporter i Washington. Våra gravstenar blir alltmer personligt utformade och speglar vår individcentrerade tid precis som gravstenar alltid speglat sin tid och samhällsstruktur. Reportage av Åsa Kjellman Erici.

Kulturradion: Den amerikanska drömmen 2012. På den amerikanska landsbygden, där på den amerikanska landsbygden bland vita ofta fattiga och bidragsberoende har det republikanska partiets sina mest lojala väljare. Petra Socolovsky har varit i Ozarks Missouri och mött bland andra medverkande filmen Winter`s bone. I Ozarks - en kärv bygd som blivit snuvad på den amerikanska drömmen - är tradition och Gud är viktigare än vad politikerna i Washington säger. Följ också med till Arcosanti i Arizona utanför Phoenix, ett urbant experiment i öknen. Och hör om hur amerikansk stadsplanering påverkar röstdeltagande, om anklagelserna om republikanernas anti-intellektualism och fiktiv fakta. Programledare Cecilia Blomberg Kulturredaktionen har varit i Ozarks i Missouri. Där på den amerikanska landsbygden bland vita ofta fattiga och bidragsberoende har det republikanska partiets presidentkandidat Mitt Romney sina mest lojala väljare. Hör röster från filmen Winter’s bone, lokala kulturpersonligheter och politiker i Petra Socolovskys reportage. De beskriver en verklighet där tradition och Gud är viktigare än vad politikerna i Washington säger, en kärv bygd som blivit snuvad på den amerikanska drömmen. Och följ med till Arcosanti i Arizona utanför Phoenix, ett urbant experiment där man skulle vilja rösta grönare men ändå väljer att stödja Obama. ”Vi lever i en tvåparti-stat”, säger Nadia Begin. Vad är det som gör att amerikaner går och röstar? Hör arkitekturprofessor Jeff Stein om hur amerikansk stadsplanering påverkar röstdeltagandet. Och så kollar vi fakta kring anklagelserna om republikanska lögner och anti-intellektualism. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl

Vem var Emanuel Swedenborg och vad betyder han för oss idag? I ett människor och tro - midsommarspecial - sätter vi Emanuel Swedenborg i centrum. Han som kallats Nordens Buddha var en sökare, som fick kontakt med andevärlden och angrep sina nyfunna erfarenheter med vetenskapsmannens exakthet och noggrannhet. Hos Swedenborg förenas tro och otro, religion och sekularim och avtryck finns inom kultur och psykologi. Reportage med David Dunér,docent i idé och lärdomshistoria, Röster från Nya Kyrkan i Stockholm bla pastor Göran Appelgren Inläsning av Swedenborgtexter av Claes Hollander, Reportage från dagens centrum för Nya kyrkan i Bryn Athyn i USA av Petra Socolovsky. Gäster i studion Anders Hallengren docent i litterturvetenskap o ordförande i Londons Swedenborgssällskap och Magnus Florin, chefsdramaturg på Dramaten och författare.

2011 var året då folkliga uppror spred sig över världen. I Väst var det kapitalismen som fick klä skott för kritiken. I kapitalismen förlovade land USA växte i september förra året den så kallade Occupy Wall Street-rörelsen fram. Den beskyllde de amerikanska bankerna för rovdjurkapitalism och tältlägret i Zuccotti Park bevakades av världspressen. Idag är lägret rivet och demonstranterna har evakuerats, men rörelsen fortsätter ändå med sina aktioner och många menar att de redan påverkat retoriken i presidentvalskampanjen. Kosmos medarbetare Petra Socolovsky har bland annat vart med på en av Occupy Museums manifestationer och ställt frågan hur har USA:s politik och kulturliv påverkats av proteströrelsen. ”Finns det några alternativ till kapitalismen och hur ser de i sådana fall ut?”, frågar sig kulturgeografen David Harvey. Han är av världens 20 mest citerade akademiker inom humaniora, examinerad i Cambridge på 60-talet och numera professor på City University of New York. Harvey är en av vår tids skarpaste kritiker av den nyliberala ekonomiska politiken som han menar kommer ha svårt att lösa den senaste finanskrisen. I höstas kom hans senaste bok Kapitalets gåta och kapitalismens kriser ut på svenska, en genomgång av kaptialismens framväxt och kriser under 1900-talet.  Cecilia Blomberg träffade den engagerade professorn när han besökte Sverige och föreläste inför fullsatta salar. Kyssaktioner för att visa sin ”passion för utbildning”, zombiemarscher till tonerna av Michael Jacksons 1980-talshit Thriller, och joggingturer under dygnets 24 timmar runt presidentpalatset La Moneda i Santiago. Det här är några av de aktioner som skett under det så kallade studentupproret i Chile, som beskrivs som landets största protester sedan demokratin infördes 1990. Avgiftsfri utbildning, ett stopp för vinster i privata utbildningsföretag och ett förstatligande av gymnasieskolan står bland annat på parollerna. Lars Palmgren rapporterar från Chile. Kapitalismen som ekonomisk-politisk modell har nästan blivit globalt allena rådande. Till och med det kommunistiska Kina, som idag har tagit plats högst upp bland världens mäktigaste länder, har anammat kapitalismens principer. Men hur går egentligen kommunismen och kapitalismen ihop och vad tycker kineserna? Göran Sommardahl reder ut det hela. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl

På söndag är det ett år sen Taimour Abdulwahab sprängde sig själv mitt i julhandeln i Stockholm. Hur ska terrordåd utförda av extremister kunna förhindras? I USA samarbetar FBI med muslimska organisationer och moskéer för att motverka radikalisering av ungdomar. Men en del muslimer tycker att FBI spionerar på dem. Petra Socolovsky i Washington pratar med såväl FBI som muslimer som är kritiska och positiva till FBI:s arbete. I Sverige samarbetar också SÄPO med muslimska organisationer för att förhindra radikalisering. Mohammed Kharraki ordförande från Sveriges Unga Muslimer berättar om farhågor och möjligheter. Biträdande chefen för SÄPO, Anders Thornberg, medverkar. Demokratiminister Birgitta Ohlsson berättar om den handlingsplan mot våldsbejakande extremism, som hon presenterar under fredagen. Utrikeskrönika med Sten Sjöström i New York. Kan en mormon bli president i USA?     I Kvartssamtalet hör vi författaren Klas Grinell, som just har kommit ut med boken Islam och jag: om förnuft, tolerans och vår gemensamma framtid. En del debattörer och författare driver tesen att Europa islamiseras och att islam kommer att ta över.  Klas Grinell är doktor i idéhistoria och har en bakgrund som reseledare i Turkiet, människorättsaktivist och forskare. Idag är han intendent på Världskulturmuseet i Göteborg. i boken reflekterar han över hur 20 års möten med den islamiska traditionen har påverkat honom.  Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Sören Wibeck

Saudiarabiska läroböcker tillhör de mest intoleranta i den muslimska världen. De demoniserar västvärlden, kristna, judar och andra otrogna. Avfällingar eller konvertiter måste dödas och våldsamt jihad uppmuntras. Texterna läggs ut på nätet och exporteras över världen" , säger Nina Shea, director vid Center for Religious Freedom i USA, som har studerat läroböckerna. Varför är innehållet så hatiskt mot andra religioner? Varför har inte kungen, trots att han varit kritisk mot innnehållet, kunnat stoppa läroböckerna? Abdulhadi Khalaf, sociolog knuten till Centrum för Mellanösternstudier vid Lunds Universitet kommenterar undersökningen från Center for Religious Freedom, vid Hudson Institute i Washington. Just nu leder Texas-guvernören Rick Perry opinionsmätningarna inför det amerikanska presidentvalet nästa år. Han är Teaparty-rörelsens favorit, men stöttas dessutom av en kristen evangelikal strömning som har rötter i pingstkyrkan: The New Apostolic Reformation. Och många oroas av vad denna nya allians kan innebära för USA om Rick Perry vinner valet. Reportage i Människor och tro av frilansjournalisten Petra Socolovsky. Jobs bok i Gamla testamentet handlar om Guds mest förtjänstfulle tjänare som med Guds tillåtelse prövas i sin trofasthet av Satan. Job förlorar all sin rikedom, alla sina barn och han drabbas av de plågsammaste sjukdomar, men han vänder sig inte från sin Gud. Berättelsen brukar tas som utgångspunkt för resonemang om varför Gud tillåter så mycket lidande och så mycket orättvisa och ligger till grund för Hanoch Levins pjäs Jobs lidanden som nu får Nordenpremiär på Judiska teatern i Stockholm. Regissören Philip Zandén och teaterns konstnärliga ledare Pia Forsgren berättar om frågorna pjäsen väcker. Alice Petrén står för veckans utrikeskrönika om katolska kyrkans kritik mot Silvio Berlusconi i Italien.  I veckan har kyrkomötet, Svenska kyrkans högst beslutande organ, haft sin första session. Hör samtalet med Moderaternas Hans Wallmark och Centerpartiets Karin Perers om politiska partiers närvaro i Svenska kyrkan. För en månad sedan föreslog Moderaternas partistyrelse att de skulle klippa banden till kyrkan, medan man i Centerpartiet tycker att den politiska närvaron är viktig.  Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa Furuhagen

Ännu en gång tapetseras landet av löpsedlar med svarta rubriker med orden "sex", "präst" och "kyrka". Aftonbladets granskning visar att misstänkta förövare får fortsätta jobba som präster och ungdomsledare i Svenska kyrkan. Nu försvarar sig kyrkan med att de har ett väl fungerande förebyggande arbete och att en kartläggning nu ska ske över antal fall av nertystade sexövergrepp. Men det här räcker inte, menar kritiker som menar att felet ligger i systemet med domkapitlen som agerar som domstolar och att det råder en tystnadens kultur inom kyrkan. Debatt mellan Inger Lise Olsen, Svenska Kyrkans handläggare för genderfrågor och prästen Ewa Lindqvist Hotz, verksam vid tankesmedjan Seglora Smedja. Kyliga relationer mellan USA och Israel och växande kritik bland amerikanska judar mot Israels politik. Tidigare har amerikas judar ställt sig helhjärtat bakom staten Israel och de nya förhållningssätten skär rakt igenom familjer och frågorna är så laddade att de nästan blivit tabu att diskutera Israels agerande. Reportage av frilansreportern Petra Socolovsky. Efter gripandet av Bosnien bödel - Radko Mladic- hoppas många att han döms för krigsförbrytelser. Vad betyder gripandet för bosniska muslimer i Sverige? Vilka känslor väcker gripandet för de som har en personlig relation till massakern i Sebrenica och krigen under 1990-talet. Samtal med Mustafa Setkic, imam i bosniska islamiska församlingen Stockholm. Utrikeskrönikan från Ginna Lindberg, Sveriges Radios Washington korrespondent, handlar om en nöjespark med bibiliska dimensioner. Vad händer när buddhismen färdas från sina rötter för att slå rot här? Om en vecka försvarar religionshistorikern Katarina Plank sin avhandling Insikt och närvaro - akademiska kontemplationer kring budddhism meditation och mindfulness. Hör henne om vad som händer när vi västerlänningar plockar russinen ur kakan. Programledare: Tithi Hahn Producent: Åsa Furuhagen

När Rosa Parks 1955 vägrade lämna sin plats på bussen till förmån för en vit man var det inledningen på en rad historiska förändringar där medborgarättsrörelsen var dess nav. 1964 lyckade president Lyndon Johnson genomdriva Civil Rights Act; en lag som förbjöd diskriminering på grund av ras eller hudfärg i alla amerikanska delstater. Och sen exploderade utvecklingen under det sena 60-talet med såväl Black Power som Svarta pantrarna, Martin Luther King och Malcolm X. Och nu, 2011, har USA sin första svarta president, Barack Obama. Men hur är läget i dag? Som svart i USA? Hör Petra Socolovsky reportage om den omdiskuterade och framgångsrika film- och TV-producenten Tyler Perry. Tyler Perry har gjort hundratals miljoner på sin produktioner som vänder sig till en svart publik. Men hans kritiker menar att han håller på med gammeldags moralpredikan och dessutom använder sig av steroptyper -  där den svarte mannen är en man som slår. Det är ett reportage om ett USA som fortfarande är segregerat och där det som svart är svårt att kritisera en annan svart inför en vit. När det amerikanska förlaget New South Books för några veckor sedan publicerade en ny upplaga av Mark Twains klassiker Huckleberry Finns äventyr väckte den stor uppståndelse bland Twain-kännare. Skälet var att förlaget beslutat att stryka originalmanuskriptets mycket laddade ord "nigger" (n-ordet) och istället ersätta det med slav. Motiveringen var att det skulle locka unga läsare. Rätt tänkt, men ändå blev det fel, menar många. Claes Andreasson har mött Twainkännare Laura Skandera Trombley och lingvisten Lanita Jacobs som förklarar varför frågan är så laddad. Marcus Morey-Halldin har tagit sig an begreppet black hair och ringde upp filmproducenten Regina Kimbell i Los Angeles för att fördjupa sig i frågan. Hon står bakom filmen My nappy roots, en film som ifrågasätter frivilligheten i rakpermanent och anpassning till vita ideal. En fråga som diskuterats allt mer i det svarta USA. Och så har Anneli Dufva träffat Oivvio Polite - svensk svart skribent och webbutvecklare med bland annat boken White like me i bagaget. Hur ser han, vars far var svart amerikan och poet, på skillnaderna mellan att vara svart i Europa och i USA? Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

I Sotenäs har politikerna kört över rektorerna och bestämt att skolavslutningarna måste firas i kyrkan de kommande fem åren. Kan kyrkliga skolavslutningar krocka med principen om icke-konfessionell skola och vem äger egentligen frågan om var skolavslutningen ska hållas? Ny statistik visar att kyrkorna i USA tappar medlemmar och allt fler unga amerikaner säger att de inte tillhör någon församling alls. Men med den entrepreneurs-anda som råder i USA tror experter att en ny och mer alternativ kyrkorörelse håller på att växa fram. Petra Socolovsky besöker en alternativ kristen grupp som håller sin söndagsgudstjänst på ett fik i Washington. Människor och tro följer händelseutvecklingen i Libyen. Sören Wibeck analyserar islamisternas möjligheter i Libyen och berättar om hur Muammar Khadaffi använt sin egen islamiska ideologi för att styra landet. Den katolska kyrkans kris är så djup att något måste göras snabbt. Det skriver över 260 katolska teologer, de flesta tyska, i ett upprop med krav på reformer. Inte minst vad gäller celibatet, kvinnliga präster och synen på homosexualitet. Dessa frågor diskuteras livligt i den teologiska världen, men kyrkan rör sig inte, säger talesmannen, professor Gerhard Kruip vid universitetet i Mainz, som ser paralleller mellan uppropet och revolutionen i den arabiska världen: - Människor har tappat rädslan och börjat prata och protestera. Auktoritära regimer, dit också kyrkan räknas, fungerar bara om människor är rädda. Kyrkan har inga vapen för repression som en stat, men i ett modernt samhälle kan människor lämna kyrkan. De som är kritiska och som kan driva på reformer försvinner, vilket är katastrofalt, säger Gerhard Kruip i Människor och tro. Journalisten och Vatikanspecialisten John L. Allen analyserar vad uppropet kan få för betydelse. Länk till de katolska teologernas upprop: För en vecka sedan, vid fredagsbönen, framträdde för första gången på 30 år den muslimske globale ledaren Yusuf al-Qaradawi på Tahrirtorget i Kairo. Al-Qaradawi som har ett förlutet i egyptiska Muslimska brödraskapet hyllade revolutionen och gav den en religiös betydelse samtidigt som han manade till sammanhållning mellan Egyptens muslimer och kristna. Paul Katsivelis vid Stockholms universitet analyserar al-Qaradawis symboliska framträdande. Utrikeskrönikan är signerat Hanna Sahlberg och kommer från Kina. Programledare: Åsa F Vestergren Producent: Anneli Rådestad anneli.radestad@sr.se