Podcasts about fascinationen

Jenny Jägerfeld och Mia Skäringer gräver ner sig i ämnet mord. Är det sant att fler män är mördare än kvinnor? Och hur vanligt är det egentligen med seriemördare? Fascinationen för mord verkar vara utbredd. Vi översvämmas av tv-serier, True crime-poddar, dokumentärer och tidningsrubriker. Men vad är sant och falskt? Kan alla döda någon? Och vad driver egentligen en mördare? Programledarduon diskuterar tillsammans med Sara Skott, docent och ämnesföreträdare i kriminologi vid Mittuniversitet.

Mumier har fascinerat mänskligheten sedan antiken. Under tre tusen år balsamerade egypterna sina döda, prydde dem med hundratals amuletter och statyetter och lade dem i konstfullt utsmyckade kistor för att förbereda sina anhöriga för livet efter döden.Vår fascination har var så stor att vi glömde bort att det handlade om mänskliga kvarlevor. Under flera århundraden var handeln med mumier varit omfattande. Vi använde malna mumier som en universalmedicin ända fram till 1900-talet. Och mumier har länge varit de största dragplåstren till muséer världen över. Förståelsen för att mumier handlar om mänskliga kvarlevor och att de bör behandlas med respekt är ganska ny.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mumier – Fakta, forskning, Fiktion.Detta är en nymixad repris.Mumifiering utvecklades under årtusenden till ett hantverk och skön konst. Den grekiska historikern Herodotos beskrev detaljerat hur processen gick till som innehöll både eteriska oljor, kåda, saltbad, uttag av inälvor samt lindning med linnetyger. Här ingick också otal amuletter och statutetter för att hjälpa den anhöriga till evigheten. Dödsböcker och inskriptioner var också viktiga för att hjälpa den döde vidare i dödsriket.De omsorgsfullt balsamerade mumierna har felaktigt fått oss att tro att de forntida egyptierna var besatta av döden. Avståndet i tid har avidentifierat mumierna och fått oss att glömma bort att mumier en gång var människor som även i döden bör visas respekt.Trots årtusenden av gravplundringar har välbevarade gravkamrar med mumier kunnat grävas ut och ställas ut på världens muséer. Missförstånd vid översättningar av arabiska medicinska handböcker fick européerna att ordinera nermalda mumier som medicin mot en rad sjukdomar.Tidiga europeiska resenärer i Egypten köpte gärna med sig en mumie hem och handeln med mumier var big business i Europa där mumier sålts som medicin från medeltiden fram till 1700-talet. Efterfrågan på mumier fortsatte, även efter att den medicinska effekten började ifrågasättas, till kuriosakabinett och som diplomatiska gåvor.Under 1800-talet dök mumierna upp i skönlitteratur och senare i spelfilmer. Fascinationen inför mumier har fått oss att glömma att det är kvarlevor från människor.Lyssna också på Karl XII:s intresse för mumier.Bild: Hunefers dödabok. Mittpunkten i den övre scenen är mumien av Hunefer, visad med stöd av guden Anubis (eller en präst som bär en schakalmask). Hunefers fru och dotter sörjer, och tre präster utför ritualer. De två prästerna med vita skärp genomför ritualen för att öppna munnen. British Museum. Wikipedia, Public Domain. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Døden svær at tale om og leve med. Og i disse moderne tider forsøger mange at udskyde døden med sundhedsfænomenet longevity - og kryo-nedfrysning af deres kroppe, når de er døde. Vi taler med en filosof med speciale i etik, Jacob Birkler der har skrevet bogen "Lad os tale om døden". Mathias Hammer har besøg af Sarah Iben Almbjerg, film- og medieredaktør ved Berlingske og Pia Fris Laneth forfatter med speciale i kvindehistorie og kvinders vilkår i Danmark gennem tiden. De fokuserer på premierefilmen Pigen med nålen. Vært: Louise Reumert.

Gäst Josef Embring & Petter Seander Glickman/Marks Stockholm, hjältarna bakom Stockholms hetaste KISS-event, är ämnet för dagens avsnitt. Vi dyker djupt ner i deras rockiga värld, från samarbeten med KISS-oraklet Alex Bergdahl till nostalgiska filmvisningar och de årliga jultraditionerna på Zita. Häng med när vi utforskar allt från "It's Alive!" och "Tillbaka till 1974" till de unika föredragen som gjort dem till legender bland KISS-fans. Missa inte detta explosiva avsnitt! Som vanligt blir det samtal om annat Kiss relaterat under färden... Chapters 00:00 Introduktion till Kiss och podden 03:05 Markos resa med Kiss 05:56 Josefs första möte med Kiss 09:00 Petters Kiss-upplevelser 11:50 Kiss-konserter och minnen 15:05 Vinylsamling och Kiss-historia 17:53 Kiss-fankultur och konvent 21:09 Samlande och dess betydelse 24:12 Avslutande tankar om Kiss 33:47 Samlarintressen och nostalgi 39:46 Fascinationen för evenemang och musik 49:56 Kiss-relaterade evenemang och gemenskap 56:21 Filmvisningar och publikens reaktioner 01:08:21 Reflektioner över film och robotar 01:11:05 Kiss och filmhistorik 01:14:35 Nörderi och passion för musik 01:18:05 Att utforska musikens historia 01:22:19 Kiss-relaterade platser och upplevelser 01:26:03 Skivbutiker och nostalgi 01:30:34 Framtidsplaner och evenemang

Kommer Nina til at være alene for altid? Og hvordan kommer man videre fra GVFB? Og akroyoga. Det får I svaret på i denne skønne episode med Nina Ettrup fra Gift Ved Første Blik. Sikke et livstykke! Nina serverer gulerødder og agurkestænger for voksne også elsker hun karaoke. HvorDAN kan hun dog være single? Nina deler sine mest akavede oplevelser og der bliver igen igen fangirlet over Mathias Helt. Det var dog ufatteligt, kald dog bare podcasten “Fascinationen af Mathias Helt”. Hvad er det for en besættelse?! Nå, men du kan ikke andet end at elske Nina (og Mathias Helt) efter denne episode. Den er hyggelig, der er strømpefødder og Pepsi Max. Mere behøver du ikke på din mandag. Nyd dagens episode!See Privacy Policy at https://art19.com/privacy and California Privacy Notice at https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info.

Esben og Jakob sender live fra statskundskabsstudiet i København. De diskuterer, hvorfor det er så svært at få gang i valgkampen til Europa-Parlamentet, om Alex Vanopslagh kan blive statsminister – og så vender de Den Internationale Straffedomstols mulige arrestordre på Israels premierminister, Benjamin Netanyahu.Værter: Esben Schjørring, politisk redaktør på Altinget, og Jakob Nielsen, ansvarshavende chefredaktør på Altinget.Producer: Emma Klitnæs, podcastassistent.Shownotes:Jakobs anbefaling: "Grundloven - Nerven i vores demokrati og retsstat" af Jens Peter ChristensenEsbens anbefaling: Jamie Bartletts podcast The Gatekeepers på BBCLæserbrev i Jyllands-Posten om Karsten Lauritzen, Venstre og landbruget Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Christopher Nolans nyeste storfilm 'Oppenheimer' blev den største vinder ved det netop afholdte Golden Globes. Oppenheimer handler om den amerikanske fysiker J. Robert Oppenheimer, der blev kendt som atombombens fader. Atomkrigen er også i fokus i en kommende dansk bog, der hedder 'Hvis (Atom)krigen kommer' af Ulla Varnke Sand Egeskov og Bodil Frandsen, der begge er inspektører ved det meget populære koldskrigsmuseum REGAN Vest. Men hvorfor er vi så fascinerede af atomkrig? Rasmus Dahlberg, lektor ved Forsvarsakademiet og katastrofehistoriker, forklarer, hvad der er gennemgående for de perioder, hvor vi dyrker katastrofefortællingerne. Red Barnet har lavet en støttesang med et enkelt budskab - alle børn har ret til liv. Men giver det overhovedet mening at lave en støttesang i 2024? Kan man tjene penge på at lægge en sang ud til streaming og hvilke risici er der ved at lave en støttesang, når genren tidligere har været udskældt? Rasmus Rex Pedersen, forsker i streaming på Institut for Kommunikation og Humanistisk Videnskab på Roskilde Universitet, Anne Vestergaard, lektor i kommunikation og CSR på Copenhagen Business School og Johanne Schmidt-Nielsen, direktør i Red Barnet vender støttesangens muligheder og faldgruber. Værter: Chris Pedersen og Jesper Dein.

Första gången SO-läraren Thomas testade ChatGPT var det via projektor inför hela klass 8G på Torslandaskolan. Fascinationen och insikten i vad verktyget kunde göra innebar att Thomas började använda det i sitt yrke och som stöd för eleverna.  Nu är Thomas aktuell med boken ChatGPT för lärare och i podden pratar vi och fördelar, nackdelar och hur elever, föräldrar och lärarkollegor reagerat på den nya assistenten i klassrummet.  ChatGPT för lärare finns att köpa här: https://tukanlaromedel.se/chatgp-for-larare/#:~:text=Den%20h%C3%A4r%20handboken%2C%20skriven%20av,som%20den%20nya%20tekniken%20inneb%C3%A4r.Grejen med AI på Linkedin: https://www.linkedin.com/company/grejen-med-ai/

Gäst i veckans podd är miljöforskaren Lars Kristoferson, aktuell med den illustrerade barn- och ungdomsboken Alltihopa: En resa genom hela historien från big bang till idag. Förutom studier i astronomi har Kristoferson ägnat sitt yrkesliv åt energi- och miljöfrågor och var tidig med att undersöka människans klimatpåverkan och dess effekter. I Alltihopa får läsaren följa med på en tidsresa vars syfte är att uppmuntra unga att lära sig mer om livets utveckling i universum och fånga intresset för vetenskapen.Hur tog vi oss hit? Och hur tar vi hand om livet på jorden för att säkra framtiden för våra barn och barnbarn? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dette afsnit er bragt i samarbejde med Seiko. I det spritnye afsnit af Watch Me handler det om et af de urmærker, man bare ikke kan komme udenom, når emnet er armbåndsure. Seiko er på menuen, og nok engang skinner vært Brian Lykkes begejstring for urenes verden igennem. Seiko fremstillede deres første armbåndsur Laurel helt tilbage i 1913, hvilket betyder, at uret i år fylder 110 år. Jubilæet fejres blandt andet med en re-edition af det første ur. Med sig til at nørde Seiko har Brian Lykke inviteret ur-connoisseur Niels Pedersen, der har en helt særlig forkærlighed for netop Seiko. Niels Pedersen gennemgår Seikos historie, jubilæumsurene Presage Takumi og Prospex Save the Ocean – og så har han naturligvis kufferten fyldt af egne anekdoter om brandet. Seiko står også Brian Lykkes hjerte nært. Det var nemlig et Seiko PADI Samurai, Brian Lykke forærede til sin far i 70 års fødselsdagsgave. Niels Pedersens samling rummer både kostbare og svært tilgængelige ure. Alligevel er Seiko urmærket, han altid vender tilbage til. Det er ikke uden grund: Seiko har en gigantisk kollektion, og der er noget for enhver smag og pengepung. Og det er lige netop den begejstring for det historierige urmærke, Brian Lykke og Niels Pedersen dykker ned i. Hele afsnittet kan desuden ses på Youtube.com.

Fascinationen för DN-krönikören Hanna Hellquist visar hur samtiden älskar att känsloknarka kvinnor som skriver självutlämnande om sina liv. Folk tror att de fått komma under huden på en på ett sätt de inte skulle tro med en man, skriver Anna Axfors. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mumier har fascinerat mänskligheten sedan antiken. Under tre tusen år balsamerade egypterna sina döda, prydde dem med hundratals amuletter och statyetter och lade dem i konstfullt utsmyckade kistor för att förbereda sina anhöriga för livet efter döden.Vår fascination har varit så stor att vi glömde bort att det handlade om mänskliga kvarlevor. Under flera århundraden var handeln med mumier varit omfattande. Vi använde malna mumier som en universalmedicin ända fram till 1900-talet. Och mumier har länge varit de största dragplåstren till muséer världen över. Förståelsen för att mumier handlar om mänskliga kvarlevor och att de bör behandlas med respekt är ganska ny.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mumier – Fakta, forskning, Fiktion.Mumifiering utvecklades under årtusenden till ett hantverk och skön konst. Den grekiska historikern Herodotos beskrev detaljerat hur processen gick till som innehöll både eteriska oljor, kåda, saltbad, uttag av inälvor samt lindning med linnetyger. Här ingick också otal amuletter och statyetter för att hjälpa den anhöriga till evigheten. Dödsböcker och inskriptioner var också viktiga för att hjälpa den döde vidare i dödsriket.De omsorgsfullt balsamerade mumierna har felaktigt fått oss att tro att de forntida egyptierna var besatta av döden. Avståndet i tid har avidentifierat mumierna och fått oss att glömma bort att mumier en gång var människor som även i döden bör visas respekt.Trots årtusenden av gravplundringar har välbevarade gravkamrar med mumier kunnat grävas ut och ställas ut på världens muséer. Missförstånd vid översättningar av arabiska medicinska handböcker fick européerna att ordinera nermalda mumier som medicin mot en rad sjukdomar.Tidiga europeiska resenärer i Egypten köpte gärna med sig en mumie hem och handeln med mumier var big business i Europa där mumier sålts som medicin från medeltiden fram till 1700-talet. Efterfrågan på mumier fortsatte, även efter att den medicinska effekten började ifrågasättas, till kuriosakabinett och som diplomatiska gåvor.Under 1800-talet dök mumierna upp i skönlitteratur och senare i spelfilmer. Fascinationen inför mumier har fått oss att glömma att det är kvarlevor från människor.Lyssna också på Karl XII:s intresse för mumier.Bild: Hunefers dödabok. Mittpunkten i den övre scenen är mumien av Hunefer, visad med stöd av guden Anubis (eller en präst som bär en schakalmask). Hunefers fru och dotter sörjer, och tre präster utför ritualer. De två prästerna med vita skärp genomför ritualen för att öppna munnen. British Museum. Wikipedia, Public Domain.Musik: Egypt Winds - Middle Eastern Cinematic Trailer Background av Saowakhon, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oavsett om man hatar eller älskar skräck så verkar man inte komma undan den. Vad handlar människans fascination för skräck om och kan det finnas något läkande med att bli livrädd? Skräckgenren handlar om att få utlopp för känslor. Att kunna experimentera och komma närmare livet, och i yttersta fall att komma närmare döden, säger författaren och dramatikern Sara Elfmark Berggren. Det sägs att man kan dela in mänskligheten i två typer de som älskar skräck, och de som hatar skräck. Men är det verkligen så enkelt? Det går inte att säga varför vissa gillar eller ogillar skräck, menar psykiatrikern Predrag Petrovic. Enligt honom kan det bero på att vissa personer får en större aktivering av belöningssystemet när de upplever skräck. Men miljön kan också vara avgörande för huruvida man lockas av skräck som underhållning. Enligt Bo Eriksson, historiker, så handlar inte skräck bara om rädsla. Det är också underhållning och en genre skräcken hör till vår historia och kulturhistoria och har funnits lika länge som människor har lämnat konstnärliga spår efter sig.Gäster i programmet: Predrag Petrovic, överläkare i psykiatri och forskare i kognitiv neurovetenskap, KI, Sara Bergmark Elfgren, författare och dramatiker aktuell med spänningsromanen Grim, Bo Eriksson, docent i historia vid Stockholms Universitet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Reportrar: Sebastian Hedlund, Ninos Chamoun.Programmet är direktsänt. 

I podcastserien “Trænerportrætter” kan du møde Maxers personlige trænere. Formålet med denne podcastserie er at du kan lære vores trænere bedre at kende - i et mere personligt format. På sociale medier deler vi primært faglig viden, videnskabelige studier og vores klienters oplevelser - men vi fylder ikke selv så meget personligt på profilerne. Med bevidstheden om, at et godt træningsforløb har rødder i en god relation mellem træner og klient, vil vi derfor gerne give dig muligheden for at lære os endnu bedre at kende. Det tredje trænerportræt handler om Christopher Lund Dahl. Christopher er 26 år og bor i København med sin kæreste. Christopher har en bachelor i Idræt fra Københavns Universitet og har arbejdet som personlig træner i Maxer siden 2017. I denne episode kan du høre: * Hvor Christophers interesse for styrketræning startede og hans vej ind i personlig træning. * Nogle af Jacobs første ord til Christopher under deres første samtale ansigt til ansigt. * Hvilken type klienter Christopher typisk arbejder med som personlig træner. * Hvad et efter-efterbillede er for en størrelse - og hvorfor det er vigtigt. * Hvorfor Christopher havde et mål om at kunne bænke 80 kg, da han startede med at styrketræne. * Hvilken tekst Christopher ville vælge, hvis han kunne få et kæmpe skilt op inde på Rådhuspladsen. Læs podcasten som artikel eller se Christophers profil.

Ulla Tillander-Godenhielm föddes in i en länk av juvelerare. Som ung drömde hon om att studera konsthistoria. Men istället blev det Hanken, för att kunna ta över familjeföretaget. I 50-årsåldern fick hon äntligen möjlighet att studera konsthistoria och nästan 20 år senare doktorerade hon. I dag föreläser hon på universitet världen över och skriver böcker om smycken och smyckeshistoria. Redaktör: Thomas Lundin, Parad Media.

I dette afsnit af Den Forbudte Skole taler jeg med Dennis Spang Vestergaard. Dennis er psykolog, han har arbejdet med psykedeliske substanser for at undersøge og heale sig selv. Fascinationen af den psykedeliske forskning, dens løfte og Dennis egne psykedeliske erfaringer, førte Dennis til at begynde at facilitere/guide ceremonier, alt imens han selv fortsatte dybere ind i sin egen udforskning af det psykedeliske univers. Denne dybe udforskning begyndte at få konsekvenser for Dennis mentale velbefindende, hans relationer og generelle væren, de psykedeliske rejser var ikke alene svaret. Vi taler om Dennis erfaringer med psykedeliske substanser på godt og ondt, fra indsigter og transformation til kaos og diagnoser. Vi taler om den spirituelle/transformationskrise og de diagnoser der fulgte, deres ophav, hvordan vi kan forstå dem og hvordan vi kan gribe dem an. Vi taler om farene ved psykedeliske substanser og deres potentiale. Der tales om ego, Jung, meditation, psykedelika, kriser, transformation, indsigt og meget andet. En samtale som jeg nød dybt. Tjek Dennis ud på hans hjemmeside: https://psykologdsv.com/https://psykologdsv.com/ Jeg tilbyder livs- , meditations - og psykedelisk integrationscoaching, kontakt mig for en uforpligtende samtale på: https://www.denforbudteskole.dk Har du lyst til at støtte Den Forbudte Skole, så kan du hoppe ind på Patreon.com/Denforbudteskole , og donere et beløb. Kan du lide det du hører på Den forbudte skole, så del endelig med dine venner, like vores instagram og smid en 5-stjerne rating på iTunes, tak! Instagram : https://www.instagram.com/denforbudteskole/ Facebook : https://www.facebook.com/pages/category/Podcast/Den-forbudte-skole-105915281248664/ DISCLAIMER - VI ANBEFALER IKKE AT TAGE STOFFER. VI ØNSER AT DELE VIDEN og ERFARINGER MED HENBLIK PÅ RISIKOMINIMERING, FOR DEM DER ER BESLUTTEDE OM AT EKSPERIMENTERE. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/denforbudteskole/message

Olivia Jeczmyk är fotograf med formstarka och avancerade stilleben som specialitet. Hennes förmåga att arbeta med ljus för att framhäva objekt och scener är svårslagen, och det är inte svårt att förstå varför hon är en av landets mest anlitade. Men vad var det för unik idé som fick fart på karriären? Fascinationen för fotografi har hon ärvt av sin far, som under hennes uppväxt i Polen framkallade film i badrummet. När hon fick en egen kamera väcktes hennes eget fotointresse och en planerad framtid som jurist inom mänskliga rättigheter fick stå tillbaka för en karriär som fotograf. Förutom stillbild blir det numera fler uppdrag med stop motion och rörlig bild. Idag lyfts Sinarbakstycket mer och mer sällan ut från kameraskåpet, men vilken utrustning är det nu som går varm i studion? Vi pratar om hantverket och inspirationskällor från arkitektur, konst och fotografi. Hur tänker egentligen en framgångsrik stillebenfotograf och hur jobbar man kreativt och effektivt med ljussättning?

Olivia Jeczmyk är fotograf med formstarka och avancerade stilleben som specialitet. Hennes förmåga att arbeta med ljus för att framhäva objekt och scener är svårslagen, och det är inte svårt att förstå varför hon är en av landets mest anlitade. Men vad var det för unik idé som fick fart på karriären? Fascinationen för fotografi har hon ärvt av sin far, som under hennes uppväxt i Polen framkallade film i badrummet. När hon fick en egen kamera väcktes hennes eget fotointresse och en planerad framtid som jurist inom mänskliga rättigheter fick stå tillbaka för en karriär som fotograf. Förutom stillbild blir det numera fler uppdrag med stop motion och rörlig bild. Idag lyfts Sinarbakstycket mer och mer sällan ut från kameraskåpet, men vilken utrustning är det nu som går varm i studion? Vi pratar om hantverket och inspirationskällor från arkitektur, konst och fotografi. Hur tänker egentligen en framgångsrik stillebenfotograf och hur jobbar man kreativt och effektivt med ljussättning?

Den danske angriber, Rajko Lekić, er gæst i seneste afsnit af Lyden af La Liga-Profilen. Rajko spillede for Xerez mellem 2004 og 2006. Selvom det foregik i Segunda División har den danske angriber nok at berette om fra tiden i Spanien. Hør blandt andet om hans grumme brud på armen, hvorfor han er så fascineret af Spanien og spanierne, hvordan det var at spille over for David Beckham og en masse penge der forsvandt. Husk at følge Lyden af La Liga på vores Facebookside, hvor du kan deltage i debatten, opdage nyt indhold og komme med forslag til kommende udsendelser. Vi lyttes ved!

KULTURONSDAG!Dokumentärsfilms-bonanza med Ulrika Bandeira från Tempo dokumentärsfestival. Vad trendar och vilka dokumentärer får man inte missa. Dessutom, vill Ulrika stänga gränserna? Och vad tycker hon om att hala fram diverse saker i en biosalong.Essy klingberg reder ut debatten och frågorna kring den nya dokumentären om Woody Allen vs Mia Farrow. Fascinationen för Jordan B Petersson och hans benzoknaprande.Linda Skugge har tackat nej till ytterligare en förfrågan, men tackat ja till att intervjua Tommy Körberg på anrika Cadetbaren.Stort grepp på Bianca Ingrossos buhu-ande vilka program Linda och Jesper ska vara med i, 4 stora müslimyter och Edward Bloms utspel om mellanakten i mello!Bing to tha Bong. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det finns en föreställning den intelligenta skrivande kvinnan som ren tanke utan kropp. Maria Andersson Vogel vill se skrivandet som ett sätt att göra motstånd mot myterna och ätstörningsdemonerna. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Strax innan jag fyller 40 gör jag det. Jag söker hjälp för något jag brottats med sedan jag var 15. Motståndet jag känner tar sig nästan fysisk form och i väntrummet får jag fokusera på min andning för att undvika en panikångestattack. I smyg ser jag ser mig omkring på de andra som väntar tillsammans med mig. Försöker räkna ut vilka som är där för egen del och vilka som är anhöriga. Konstaterar snabbt att männen i rummet alla är fäder till sjuka döttrar. Det kastar mig tillbaka till mina egna tonår, ett blixtminne av hur jag är på väg ut och kramar min pappa hejdå, hur tanken far genom huvudet på mig att såhär ser inte en dotter ut. Mammahöfter. Mammakropp. Bredhöftad och stabil. Rejäl. Präktig. Ingen av döttrarna i väntrummet på Stockholms Centrum för Ätstörningar ser ut så. Och jag är numera en mamma. Jag borde med andra ord känna mig hemma i mammakroppen, ha funnit mig tillrätta. Men det gör jag inte, det har jag inte. Jag ska snart fylla 40 och jag söker hjälp för något jag brottats med sedan jag var 15. I hela mitt vuxna liv har jag jagat en illusion, byggt en förhoppning om en persona, ett intellekt vars näring är något annan än mat, en själ som står ovan kroppsliga behov av föda. Tack vare behandlingen hålls ätstörningsdemonerna oftast i schack, men ibland vaknar de till liv. Som när jag läser en intervju med Linda Boström Knausgård i The Guardian och journalisten beskriver den svenska författaren som slender, pale and serious (späd, blek och allvarlig). Då märker jag hur de börjar röra sig i mig. På samma sätt reagerar de när jag läser en intervju med Joyce Carol Oates i Dagens Nyheter där hon återigen förklarar sin produktivitet med att hon arbetar varje morgon från sju till elva med ett glas vatten som bränsle. Den kvinnliga konstnären, det kvinnliga geniet, har ingen kropp. Hon har inga behov, hon är ren tanke. Så här skrev idéhistorikern Karin Johannisson om de skrivande, kreativa kvinnorna: Överkänslighet, kroppslig abstraktion, ätstörningar och ritualiserat ätbeteende har [alltså] påfallande ofta knutits till den kreativa. Just därför är det möjligt att tolka det kvinnliga författarjagets (medvetna eller omedvetna) val av den anorektiska kroppen som en väg att erövra manligt kodad status. En tunn kropp är en tankekropp. För mig, som sedan tidiga tonår drömt om konsten, litteraturen, intellektet har denna dröm varit intimt sammanlänkad med en ständig kamp med och mot kroppen. Och i synnerhet mot den kvinnokropp jag befinner mig som i världen. Utan att ha haft andra ord för detta än så här ser inte en dotter ut har jag stångats mot frågan om jag kan vara en kvinnokropp och ändå vara konstnärlig, intellektuell, klok och kulturell. Det är en kamp jag om och om igen har förlorat. Om och om igen har jag fallit till föga för dessa, i mina ögon högre värderade, definitioner av det kvinnliga konstnärskapet. Det som Joyce Carole Oates tycks personifiera. Hon är emellertid inte ensam, här finns fler. Karin Johannisson lägger också Virginia Woolf, Karen Blixen och Joan Didion till gruppen. Och hon beskriver hur dessa kvinnor iscensatte sig som sådana skrivande konstnärer vars själ och tanke krävde mer näring än kroppen. Den näring jag själv i många, många år sett som högre stående, finare, än den i naturen så tungt förankrade maten. Fascinationen för kvinnan som tar avstånd från naturen till förmån för intellektet vet inga gränser tycks det mig. Detta avståndstagande från kroppen innebär också, som Johannisson skriver, ett avståndstagande från sexualitet och reproduktivitet, från kvinnan som underställd naturlagarna. Det är destruktivt, men det behöver inte enbart handla om att förstöra utan kan också ses som ett försök att skapa. Nobelpristagaren Louise Glück beskriver uppkomsten av sin anorexia som att hon hade en stark vilja men inget själv. Genom att säga nej till mat kunde hon genom att motsätta sig andras vilja använda den för att skapa sin egen. Anorexians stora tragedi, skriver hon, är att dess avsikt inte är självdestruktiv, men dess konsekvenser blir det. Den amerikanska feministiska filosofen Susan Bordo menar i sin bok Unbearable Weight, att den kvinnliga anorektikerns förnekande av aptiten, av begäret, är att förstå som ett tecken på en dualistisk förståelse av världen i vilken hon har att välja på att antingen helt och hållet överskrida kroppen och därigenom bli vad Bordo kallar ren manlig vilja, eller så måste hon kapitulera inför kvinnokroppen, denna förnedrande situation med dess vämjeliga hunger. Det finns inga gyllene medelvägar här, det är det manliga intellektet eller den kvinnliga kroppen. Mannen som kultur och kvinnan som natur. Denna berättelse, så enkel för patriarkatet att utnyttja, har alltså gått ut på att för att vara en skapande kreativ kvinna behöver jag förneka min femininitet, jag behöver bli ren manlig vilja manifesterad i en tunn tankekropp. Vilket alltså är vad jag försökt med i 25 år utan att lyckas. Och det är därför jag till slut sitter i ett av öppenpsykiatrins väntrum och andas i fyrkant för att inte drabbas av panikångest. För att lära om och tänka om, för att försöka kapa denna koppling mellan konstnärlighet och späkelse, intellekt och maskulinitet. Men som Louise Glück påpekar så innehåller sjukdomen ytterligare en paradox. Sättet som strävan efter oberoende och ren tanke manifesterar sig är kroppslig, det är kroppen och förmågan att inte följa dess signaler som står för bekräftelsen. Anorexian visar alltså inte själens överlägsenhet, utan dess beroende av köttet. Och varför kan inte detta kött vara en kvinnokropp. Det är det jag övar mig att tänka, att man kan vara en kvinnokropp och intellektuell, konstnärlig och skapande, vad än de dominerande föreställningarna fortsätter påstå. Vad jag successivt har börjat lära mig är att min hjärna, och därmed min kreativitet och mitt intellekt, nu faktiskt är mer min egen än den var innan, eftersom den inte längre i lika hög grad är kidnappad av tvångstankar om svält och försakelse. Och ätstörningsdemonerna som åter börjar rumla om när jag läser hur kvinnliga författare fortsätter porträtteras lugnar sig när jag kan sätta mig ned och skriva denna text. Ett tänkande och ett skrivande som kräver att mitt intellekt fokuserar på texten och inte svälten. Skapandet genom skrivandet blir på så sätt inte bara tillgängligt även för denna kvinnokropp, det är också vad som gör det möjligt att fortsätta befinna sig i denna situation. Här finns således inte längre den gräns som till exempel Virginia Woolf och Joyce Carol Oates tycks ha kämpat för att upprätthålla. Tvärtom är denna kropp själva min förutsättning för mitt skapande. Och mitt skapande i sin tur ett sätt att befinna sig i denna kropp. Maria Andersson Vogel, skribent och doktor i socialt arbete Litteratur Louise Glück: Proof & Theories. Essays on poetry. Ecco Press, 1995. Karin Johannisson: Får den kvinnliga kroppen närma sig makten? Artikel i Dagens Nyheter 27/9 2016.

Kristina Madsen har på rekordtid skabt sig en stor plads på den danske løbescene. Hun er først og fremmest en ekstrem dygtig udholdenhedsatlet, hvis bedrifter tæller en sejr ved World Marathon Challenge (7 marathonløb over 7 dage på 7 kontinenter), rekorden for hurtigste tid op af Kilimanjaro af en kvinde og meget mere. Dernæst er hun løbsarrangør, virksomhedsejer, løbetræner, foredragsholder, trailløber og en eminent formidler af løbesporten. I denne snak med Henrik Them kan du blive klogere på følgende: - Hvordan forbereder man sig mentalt til at løbe marathon 7 dage i træk på 7 forskellige kontinenter? - Den efterfølgende regning efter bedriften - Fascinationen af trailløb - Fremtiden for virtuelle løb - Hvorfor er det så vigtigt at få en medalje efter et løb, og hvad betyder det for løbere at få sådan en medalje? - Kristinas træning og jagt på en sub 3 på marathon - Hvorfor er løbere dårlige til at smile og hilse på hinanden? - Hvorfor er søvn vigtig? - Hvordan strukturerer hun sin hverdag, så hun kan få tid til alting? Gæst: Kristina Madsen Vært: Henrik Them Frontrunnner er produceret af Team Thempo Bemærk at undersendelsen er optaget i december 2020.

I episode 14 af "Sølv og grønne skove" er jeg på besøg hos digter og forfatter Peer Lund, der er aktuel med romanen "Fotofatamorgana". Rammen om romanen er fotografiets historie, og vi taler om fascinationen ved fotografiet – og om hans eget analoge fotografi. God fornøjelse–!

**** Denne udsendelse er sponseret af Adidas*** Sammen med Adidas laver Frontrunner fire portrætudsendelser af unge danske topatleter, der alle er en del af den danske topelite med hver deres historie og mål. Alle har hver deres historie og ønske om at blive hurtigere. I denne anden udsendelse kan du høre en unik samtale med Danmarks nok største mandlige atlet lige nu. 22 årige Benjamin Lobo Vedel er 400 meter løber. Han bor og træner i Aarhus, men stiller op for sin barndomsklub Aalborg Atletik Klub. Benjamin har to danske senior rekorder på sit cv og har været med til at sætte en verdensrekord på 4 x 400 meter i forbindelse med et universitetsophold i USA. Ligeledes har han vundet europamesterskabet i U20 klassen. Vi kommer vidt omkring i denne udsendelse, der giver et fantastisk indblik i Benjamins karriere og mål for fremtiden. Hør blandt andet om: - Hvordan løbes den optimale 400 meter? - Hvordan man arbejder med frygten for syren? - Hvordan er det at blive udråbt til en af de største talenter nogensinde? - Fascinationen af Sara Petersen - Det til dels mislykkede ophold i USA - Samarbejdet med hans træner, Mikkel Larsen - Sammenligningen med Wilson Kipketer og fremtiden på 800 meter? - Hans opvækst i Danmark og forholdet til hans andet hjemland Indien. Gæst: Benjamin Lobo Vedel Vært: Henrik Them Udsendelsen er produceret af Team Thempo

I veckan förlängde Utrikesdepartementet avrådan för icke-nödvändiga resor utomlands till den 15 juli. Samtidigt tydliggjorde regeringen råden för resor inom landet. Helst ska vi inte resa längre än en till två timmar med bil från hemorten. Hur långt tar vi oss då?  Umeåspanarna avsnitt 28 avhandlar andra heta ämnen från veckan som gått: Korpen Umeå utmanar oss att bestiga Bräntberget 124 gånger och Umeåprofilernas omdiskuterade inkomster.  Programledare: Madeleine Harrati och Lars Böhlin. 

I dagens udgave af 4-toget undrer vi os over, om folkeskolereformen har slået fejl, og så undrer vi os over fascinationen ved kampsporten MMA. Derudover taler vi om Øresundsbroen males, demonstrationen mod den nye våbenlov i Virginia og strid mellem forsyningsselskaber på Bornholm. Medvirkende: Vibeke Myrup Jensen, seniorforsker ved VIVE (Det Nationale Forsknings- og Analysecenter for Velfærd), Henriette Aaby, viceskoleleder, Saxo Skibye, elev, Martin Kampmann, tidligere MMA-kæmper og træner for Mark O. Madsen, Tom Gillesberg, Schiller Instituttet, Niels Bjerre-Poulsen, Ph.d. og lektor i Amerikanske Studier på Syddansk Universitet, Kim Bjelstrand, ansvarshavende redaktør på Rundt om Bornholm.

I dagens udgave af 4-toget undrer vi os over, om folkeskolereformen har slået fejl, og så undrer vi os over fascinationen ved kampsporten MMA. Derudover taler vi om Øresundsbroen males, demonstrationen mod den nye våbenlov i Virginia og strid mellem forsyningsselskaber på Bornholm. Medvirkende: Vibeke Myrup Jensen, seniorforsker ved VIVE (Det Nationale Forsknings- og Analysecenter for Velfærd), Henriette Aaby, viceskoleleder, Saxo Skibye, elev, Martin Kampmann, tidligere MMA-kæmper og træner for Mark O. Madsen, Tom Gillesberg, Schiller Instituttet, Niels Bjerre-Poulsen, Ph.d. og lektor i Amerikanske Studier på Syddansk Universitet, Kim Bjelstrand, ansvarshavende redaktør på Rundt om Bornholm.

Vi har brugt påsken på at tænde for mikrofonerne og tale lidt om os selv. Først fortæller vi om, hvordan et afsnit af Mørkeland bliver til, og hvilke overvejelser vi gør os, når vi udvælger sager til podcasten. Så får vi besøg af en psykolog, som giver os sit bud på, hvorfor kriminalstoffet er så fængslende, og hvorfor det faktisk kan være en befrielse at beskæftige sig med mørket.Dagens særafsnit er anderledes end vores sædvanlige afsnit, men der udkommer selvfølgelig en ganske almindelig episode på mandag - og det er jo lige om lidt. Nyd resten af påsken og det strålende vejr.

I veckans avsnitt pratar Pelle och Bartek också om de problem som kan uppstå med gatekeepers inom sociala nätverk. Stora företag har mycket makt och möjligheter att kunna göra saker som att kunna filtrera och blockera våra inlägg och profiler om vi har ett suspekt beteende eller om de anser att vi uttrycker oss fel. Detta är mycket bra i många lägen, för att bland annat förhindra hackers och rasistiska åsikter och liknande. Men det kan också vara dåligt eftersom man i själva verket inte har lika stor yttrandefrihet längre. Var går de moraliska gränserna för hur mycket de stora företaget får eller bör filtrera? En mycket intressant diskussion om den makt som de stora företagen inom sociala medier har och vilka moraliska förpliktelser det egentligen innebär. Häng med och lyssna! Veckans gäst Pelle har kodat ända sedan lågstadiet – resan började med QBasic i DOS, men sedan länge är det såklart webben som gäller. Nyfiken som han är har han testat på mycket – frilansande, byrå, konsult, startup, storföretag – men genom allt har en röd tråd ändå funnits: Fascinationen över webbens demokratiserande effekt och en vilja att bidra till att pusha den längre för att möjliggöra mer och större kreativitet. Talking points: Distribuerade sociala nätverk Från bloggar till mikrobloggar Hur bygger man webbsidor från grunden Problem med gatekeepers inom sociala nätverk Länkar IndieWeb Citerbara citat “Idag kan dom som vill börja med webbutveckling och börja vara en som bygger webben inte riktigt göra det, för de måste i så fall först skaffa sig en anställning på Twitter, Facebook eller något för att överhuvudtaget kunna bidra till att de sociala medierna utvecklas.” “Om du centraliserar allting till ett ställe, då får det centrala stället möjligheter att göra saker och ting, som att till exempel blocka dig för att du har ett suspekt beteende. Och man får möjligheter att göra saker och ting, som att filtrera och blockera, då får du också en moraliskt förpliktelse att göra det.” “Sen är frågan ur det lite större perspektivet om det är rimligt att en person eller företag som innehar makten, att så hårt kunna styra hur folk uttrycker sig och om vad som är rätt och vad som är fel.”

I veckans avsnitt pratar Pelle och Bartek också om de problem som kan uppstå med gatekeepers inom sociala nätverk. Stora företag har mycket makt och möjligheter att kunna göra saker som att kunna filtrera och blockera våra inlägg och profiler om vi har ett suspekt beteende eller om de anser att vi uttrycker oss fel. Detta är mycket bra i många lägen, för att bland annat förhindra hackers och rasistiska åsikter och liknande. Men det kan också vara dåligt eftersom man i själva verket inte har lika stor yttrandefrihet längre. Var går de moraliska gränserna för hur mycket de stora företaget får eller bör filtrera? En mycket intressant diskussion om den makt som de stora företagen inom sociala medier har och vilka moraliska förpliktelser det egentligen innebär. Häng med och lyssna! Veckans gäst Pelle har kodat ända sedan lågstadiet – resan började med QBasic i DOS, men sedan länge är det såklart webben som gäller. Nyfiken som han är har han testat på mycket – frilansande, byrå, konsult, startup, storföretag – men genom allt har en röd tråd ändå funnits: Fascinationen över webbens demokratiserande effekt och en vilja att bidra till att pusha den längre för att möjliggöra mer och större kreativitet. Talking points: Distribuerade sociala nätverk Från bloggar till mikrobloggar Hur bygger man webbsidor från grunden Problem med gatekeepers inom sociala nätverk Länkar IndieWeb Citerbara citat “Idag kan dom som vill börja med webbutveckling och börja vara en som bygger webben inte riktigt göra det, för de måste i så fall först skaffa sig en anställning på Twitter, Facebook eller något för att överhuvudtaget kunna bidra till att de sociala medierna utvecklas.” “Om du centraliserar allting till ett ställe, då får det centrala stället möjligheter att göra saker och ting, som att till exempel blocka dig för att du har ett suspekt beteende. Och man får möjligheter att göra saker och ting, som att filtrera och blockera, då får du också en moraliskt förpliktelse att göra det.” “Sen är frågan ur det lite större perspektivet om det är rimligt att en person eller företag som innehar makten, att så hårt kunna styra hur folk uttrycker sig och om vad som är rätt och vad som är fel.”

Fra den dag Mette Birk Jensen oplevede et ultraløb på sin egen krop, var hun hooked på de distancer, der ligger ud over maratondistancen. Fascinationen af ultradistancerne som løber og Mettes naturlige nysgerrighed fik hende til at søge efter bøger om ultraløb og ultraløbere.Men udvalget var begrænset på dansk og portrætter af kvindelige ultraløbere endnu […]

Äntligen ett nytt avsnitt av Surfpodden! I detta avsnittet har vi legendaren Zafer Taylor framför poddmicken. Zafer tar oss med på en målande beskrivning och otaliga stories av sin surfkarriär som tog sin början nån gång på åttiotalet då han som vindsurfande liten grabb blev fascinerad av en grönblå exotisk våg på en planch i surfbutiken Snö&Sjö på Limhamn. Fascinationen för vågor kom att ta honom på otaliga platser runt om i världen , i början tillsammans med sin storebror Tareq. Zafer kom att tillbringa många år på Barbados där han bl a träffade sin fru och drog igång sin surfbusiness på allvar, med shapestudio, surfguidening och surfskola och han kom att få något av en kultstatus på ön tack vare kvaliteten på brädorna, "ZT-surfboards". Zafer som shapade sin första bräda som tolvåring är efter mer än 1200 byggda brädor en av världens mest erfarna shapers och trots att Zafer förmodligen är den svenske surfaren som har mest tid på vattnet så är han fortfarande den mest stokade surfaren . Så "spänn fast säkerhetsbältet" och lyssna på skateboard racing med segel mot lastbilar i oljehamnen i Malmö, hur nära det var att han blev skjuten av sin släkting under ett "prank" i Kalifornien och hur det kommer sig att det finns ett surfspot uppkallat efter honom på Kap Verde, varför hans stortå är sned, varför han varit tvungen att ta skepparcertifikat och när han surfar världens mest perfekta våg på Nias efter att ha lidit skeppsbrott och haft en nära döden upplevelse mitt ute på Indiska Oceanen. I en del av intervjun har vi också med Zafers dotter, Sunny, och vi får höra deras glädje i att kunna dela samma intressen, surfet och musiken. Detta har utan tvekan varit det svåraste Surfpodden avsnittet att klippa då varje story Zafer berättat tagit oss på en ny resa med en annan story bakom och så vidare och egentligen förtjänar vart och ett av alla Zafers berättelser ett eget avsnitt för att göras rättvisa. Varsågoda här kommer två fullspäckade timmar!

Oavsett vilken fulkulturell spisning vi ägnar oss åt vill vi oftast att det vi ägnar vår tid till ska vara bra. Men det finns ju något som kallas dåligt bra filmer, verk som är uselt bra på ett sätt som är en konst i sig.

I sextonde avsnittet av Lars Gyllenhaals podcast ”Militärt med Gyllenhaal” möter vi ingen mindre än det legendariska I 19-befälet Eilert Gezelius. Eilert kan beskrivas som verklighetens "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann". Det han inte redan sprängt i bitar är inte ens värt att futta eld på. Historien börjar då Eilert med vänner bärgar över ett ton av försvarets dumpade sprängmaterial, för att bränna av hemma på gårdsplan. Då var han endast 12 år. Fascinationen bleknade aldrig och som yrkesbefäl var han redan självlärd sprängexpert. Lyssna på Eilerts extremt underhållande historia, förbered dig på skratt och tryck på play!

Favoritkvinnor i historien. Fascinationen för människor med flyktiga powerbeteenden, här berörs den djupt fascinerande Lee Miller. Genier som lyckas formulera det alla känner. Och såklart - filosofen Ayn Rand, hur mycket av det anglosaxiska samhället har hon format egentligen?

Ur "I grannskapet", 2001 Bengt Emil Johnson (1936-2010) Ett par tranor färdas genom klar septemberrymd, ropen avlägsnar sig, förändras akustiskt av distansen, tonar småningom bort. Hur låter ropen? Det självpåtagna, orimliga uppdraget gör sig påmint igen, det borde fästas på papper. Trumpetande? Nej, det har jag aldrig gillat, stämmer inte med lätenas skrovlighet. Skorrande? För grovt, å andra sidan. Rungande? Njaa Man borde låta ropen vara vad de är, något som drar förbi och färgar den sinnliga helhetsupplevelsen med känslor av uppbrott, avstånd, rymd. En vanlig septembermorgon, allt är som det skall vara, och samtidigt alldeles särskilt. Varje möte mellan ett kännande subjekt och det man kallar omgivning är unikt och kan aldrig återkallas. Men måste trotsas, väcker driften att fästa på papper. Fascinationen inför det oöverskådliga all-liv som människan är samtidigt delaktig i och genom sitt medvetande utestängd ifrån driver fram försök att i ord pejla gränsen mellan det individuellt mänskliga och det som är något alldeles annat.  Här i Oxbrobäckens dalgång, där tranrop klingar bort över Saxberget, där björkar skiftar i nyanser som är speciella för den här hösten, där fågelflockar yr omkring i glasklar morgonluft och där Fancy, golden retriever, står förhäxad av en viss vittring på ett visst grässtrå upplever jag allt annat än panteistiskt uppgående. Snarare en gleshet, som oavbrutet vidgar sig, förnimmelsen av  paradoxalt närvarande avstånd. Det blir långt också till de egna sinnena, det som sker upphör att vara föremål för betraktande. Även denna upplevelse innehar sin mäktighet och sin egendomliga trygghet. Men, att fästa den på papper