Podcasts about grekisk

Sveriges bästa människa myser på i studion med oss! Grekisk mat! Röstjobb? Gå upp i vikt inför roll? Fobier? Ja allt och mycket mer i veckans gästpodda! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Blå zoner kallas det där människor blir ovanligt gamla. En sådan zon finns på ön Ikaria i Grekland. Även i Sverige har forskare hittat blåa zoner och kunnat mäta i blodet vad som ger ett långt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med till ön Ikaria och möt äldre personer som berättar om vad också forskningen visar - vad som gör att personer blir ordentligt gamla. För här blir en tredjedel över 90 år.Tio år äldre än genomsnittetGenomsnittsåldern för en naturlig död på Ikaria är nästan tio år högre än genomsnittet för Grekland och övriga världen.Både forskning och de äldre hänvisar till kosten, den fysiska aktiviteten, den sociala gemenskapen, frånvaron av stress, god sömn och att inte röka.Långt liv även i SverigeI Sverige har Karin Modig, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, kunnat mäta i blodet, med så kallade biomarkörer, vad som ger svenskar ett ovanligt långt liv.Forskarna följde en grupp på 45 000 svenskar födda mellan 1893 och 1920. Redan när en person var 65 år kunde forskarna se skillnader.– Skillnaderna var inte jättestora. Men de som blev hundra år hade mer normala värden, som inte stack ut särskilt mycket, berättar Karin Modig.Det handlade bland annat om blodsockernivåer och levervärden.Men hon påpekar också att det kan handla om tur eller otur kring hur gammal en person blir.Programmet sändes första gången 13 juni.Reporter Sara HeymanSara.Heyman@sverigesradio.seProgramledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

I avsnitt 310 så spretar vi åt alla möjliga håll. Vi har förstås varit på bio och sett ALIEN ROMOLUS, den senaste installationen i den framgångsrika ALIEN-sagan. Romulus parkerar sig mitt emellan ALIEN och ALIENS tidsmässigt. Frågan är hur väl regissören Fede Alvares lyckas med att göra en Alien-film värdig namnet? Och den yngre generationen filmkritiker (Isak & Oliver) är med och diskuterar filmen. Tomas tog med sig familjen på bio och kollade på den utskällda filmen BORDERLANDS som bygger på det poulära tv-spelet. Är kritiken obefogad?  Vi har sett en dokumentär om Johan Öberg som är Cp-skadad sedan födseln. Han är arg, ledsen, besviken på samhället som vill försämra livskvallitén för honom då det skall göras nerskärningar som missgynnar honom. Samtidigt speglas hans glada och lyckliga stunder med hans intresse för musik. Regissören Daniel Hållquist har gjort den fängslande filmen CELEBRAL PALSY BLUES. Till sist fyller vi vårt hål i filmografin hos den grekiske regissören Giorgos Lantimos. Vi har sett en av hans första filmer : KYNODONTAS, eller som den heter på engelska DOGTOOTH. En pappa skyddar sina tonårsbarn mot världen. Han håller dem inlåsta innanför hemmets höga murar. Hans uppfostran är lite speciell. Dagarna fylls av bizzara lekar och pappan fyller sina barn med en mängd felaktig information. DOGTOOTH är märklig film och frågan är om vi har ändrat uppfattning om vår grekiska favoritregissör? Ett fullspäckat program med andra ord. Häng med. Det blir kul. Vi lovar!    

Blå zoner kallas det där människor blir ovanligt gamla. En sådan zon finns på ön Ikaria i Grekland. Även hemma i Sverige har forskare hittat blåa zoner och kunnat mäta i blodet vad som ger ett långt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med till ön Ikaria och möt äldre personer som berättar om vad också forskningen visar - vad som gör att personer blir ordentligt gamla. För här blir en tredjedel över 90 år.Tio år äldre än genomsnittetGenomsnittsåldern för en naturlig död på Ikaria är nästan tio år högre än genomsnittet för Grekland och övriga världen.Både forskning och de äldre hänvisar till kosten, den fysiska aktiviteten, den sociala gemenskapen, frånvaron av stress, god sömn och att inte röka.Långt liv även i SverigeI Sverige har Karin Modig, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, kunnat mäta i blodet, med så kallade biomarkörer, vad som ger svenskar ett ovanligt långt liv.Forskarna följde en grupp på 45 000 svenskar födda mellan 1893 och 1920. Redan när en person var 65 år kunde forskarna se skillnader.– Skillnaderna var inte jättestora. Men de som blev hundra år hade mer normala värden, som inte stack ut särskilt mycket, berättar Karin Modig.Det handlade bland annat om blodsockernivåer och levervärden.Men hon påpekar också att det kan handla om tur eller otur kring hur gammal en person blir.Reporter Sara HeymanSara.Heyman@sverigesradio.seProgramledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Tv-läkaren Dr Michael Mosley använde ofta sig själv som försöksperson. Han injicerade ormgift och svalde binnikemask för att se vad som hände i kroppen. Genombrottet som hälsoguru kom 2013 när han lanserade 5:2-dieten. Men ett decennium senare försvinner han plötsligt när han är på semester på en grekisk ö. Några dagar senare chockas världen av beskedet att han är död. Programledare: Viktor Ahldén. Med DN:s medicinreporter Anna Bratt. Producent: Sabina Marmullakaj.

Alexandra Carlsson Tenitskaja är med från Stockholm och berättar om hur svenskarna röstat i söndagens EU-val. Hon berättar även om hur stämningen var på Sverigedemokraternas valvaka under söndagskvällen.Ebba Bergström blickar vidare ut i Europa och berätta om hur högernationalistiska partier gjorde stora framgångar i flera länder i EU. Hon berättar även om att man hittat mänskliga kvarlevor under en storstädning på Mount Everest.Fanny Wijk ger oss hopp om att sommarvärme är på väg tillbaka och berättar om hur Michael Mosley, grundaren av 5:2 dieten, hittas död på den grekiska ön Symi efter att han försvann i samband med en promenad.Dessutom: En man överlevde en hajattack genom att slå hajen i ansiktet, knarksmugglare som tvingades ringa efter hjälp från fjällräddningen och hur EM i friidrott kritiserats för kaosig organisation. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Thomas Gür, Paula Bieler Eriksson och Johan Gärdebo om skenvalet i Ryssland, bråket mellan KD och SD samt om det är dags att införa fyradagarsvecka. Programledare: Erik Thyselius.

Nedtagning av marathonsändningen från Upptaktsträffen. Hur mår Kalmar? Hur mår Blåvitt? Ska Malmö ta död på Allsvenskan, VAR och tomma läktare!RÖRIGA 336! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klasskillnad på Etihad där Phil Foden visade att han både är Citys och Englands offensiva nyckel idag och för framtiden. Rashford med drömmål men med en alibiinsats i övrigt. Bryr han sig inte om hur det ser ut? Därför var Darwins vinstmål i 99:e mer än tre poäng och hur mådde egentligen de blåa delarna av Merseyside igår? Ollie Watkins fortsätter leverera och känns given för en flytt i sommar. Eller kan Aston Villa ta sådana steg att hans nästa nivå finns i Birmingham? Newcastles andrum, Spurs lunk mot CL och den grekiska puffran som var på väg fram mot Tierney! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den antika staden Olbia var en viktig koloni i den grekiska antika världen. Det är en plats med en drygt 1000-årig historia. Handeln var här i fokus och i och med det har vi även spännande monetära fynd, som det premonitära delfinmyntet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Poängräddaren Dejan Kulusevski, Paul Scholes känga till dagens United, Gattis resa, Inters överkörning i Neapel, Bellinghams mat-och-sov-klocka, och Joao Felix revansch.Dessutom, Maldinis salva mot Milans klubbledning – "Milan utan kärlek och ideal". Vi diskuterar vad som går först; sportslig framgång eller klubbkultur, historia och spelidentitet.

Äventyra aldrig med ditt stora kompisgäng efter du fyllt 22.Skicka era frågor och funderingar till någon av dessa profiler:Bob: https://www.instagram.com/bobeborta/Malte: https://www.instagram.com/malte.gardinger/Nonni: https://www.instagram.com/nonniardal/ Producent: Jakob Almgren

PODPLAY LIVE: Havregrynsdiet till trälarna när Brontén hyllar Skärholmspolisen, Jonas buklandar Gerald Ford och en liten gäst i podden… Dagens avsnitt är sponsrat av Anyfin: Med koden "inaktuellt" får du första månaden räntefritt. Ansök genom att klicka på länken nedan eller ladda ner appen. https://anyfin.info/inaktuellt Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.se Lyssna på Inaktuellt Live VARJE torsdag från kl 09:30 på Podplay.se eller i Podplay-appen för att lyssna och ställa frågor direkt till Jonas, Hasse Brontén och producenten Dawwa.

Grunden i det antika Greklands militära organisation var hopliten. Hopliten var alltid en man och medborgare i någon stadsstat. Beväpnad med ett längre spjut, en sköld och ett kortare svärd, formerades hopliterna i så kallade falanger.Bland de mest kända grekiska stadsstaterna är Aten och Sparta. Tack vare ett rikt och välutvecklat skriftspråk med många överlevda texter, i kombination med en rad nutida arkeologiska fynd så vet vi ganska mycket om hur krigen under dessa århundraden tedde sig.I detta avsnitt 46 av Militärhistoriepodden gräver Peter Bennesved och Martin Hårdstedt djupare i dessa antika fenomen. De går igenom såväl stadsstaternas struktur, ekonomiska förutsättningar, såväl som hopliternas utrustning och den krigsmentalitet som rådde. På vägen hanterar vi också kända händelser som slaget vid Marathon, Salamis, Mantinea, och den fatala atenska expeditionen till Sicilien (ett antikt ”Barbarossa”?) under Peloponnesiska krigets höjdpunkt.Vi har en klar bild över hur både samhället och krigföringen organiserades, är stadsstaterna i antikens Grekland. Det fanns ett stort antal av dem, utspridda över kust och landområdena runt Egeiska havet.Perioden mellan ca 500-300 år före vår tideräkning är också en mycket intressant period vad gäller krigskonstens utveckling. Det som har beskrivits som en av de viktigaste fördelarna med den västerländska krigföringen, disciplinen, har ett tydligt ursprung i de grekiska stadsstaternas sätt att kriga.Grunden i det antika Greklands militära organisation var hopliten. Hopliten var alltid en man och medborgare i någon stadsstat. Beväpnad med ett längre spjut, en sköld och ett kortare svärd, formerades hopliterna i så kallade falanger.Falangen var en kompakt fyrkantsformation i flera led med fördelen att de tillsammans med sina kamrater bildade en sköldmur med en svärm av utstickande spjutspetsar. Exakt hur falangstrider gick till vet vi inte, men klart är att grekerna uppvisar en enastående disciplin och taktiskt tänkande som fick stora konsekvenser för dem själva och omvärlden. Deras förmåga att hålla ihop sina trupper och slås till siste man ledde till en rad häpnadsväckande segrar mot bland annat det enorma Persiska imperiet, men det ledde också till svårigheter när greker möte greker i strid. Hur skulle man ta krigskonsten vidare när falang mötte falang, och hur skulle framgångarna till land omsättas till framgångar till havs?Bild: Chigi-vas med hopiliter som håller sköldar och svärd. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Före människans tid utkämpades ett fruktansvärt krig. Här fanns den ljusaste godhet och den största ondskan. Det låter förstås som en saga, tagen ur antikens djupa historia. Men tänk om sagan är sannare än vad vi tror? Tänk om det stora kriget påverkar oss än idag? Och tänk om kriget snart kommer tillbaka?Vill du höra mer? Glöm inte att stötta serien via Patreon (patreon.com/myterochmysterier) eller Swish (123 565 3803)

Vi har lärt oss att det är en saga, men tänk om de gamla grekernas skapelseberättelse döljer oanade sanningar? I veckans avsnitt försöker vi hitta de dolda budskapen i den grekiska mytologin. Det blir det första kapitalet i en längre studie av de gamla antika myterna. Vill du höra mer? Glöm inte att stötta serien via Patreon (patreon.com/myterochmysterier) eller Swish (123 565 3803)

Katrin är i Grekland och bara tok-spa:ar med en lång man... kanske Grek?Varför tycker vissa att ålderskillnad är så viktigt? En lyssnare har ett stort jävla problem med tillit, och en annan har en brutalt snygg VD på jobbet... som hon legat med såklart. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vilket är Uppsalas mest prestigefyllda lopp? Vem är Theos favoritfanatiker? Och hur går egentligen ett Landskap till? Det är frågor ni kommer få svar på i veckans avsnitt av Radio Holmiensis.

Grunden i det antika Greklands militära organisation var hopliten. Hopliten var alltid en man och medborgare i någon stadsstat. Beväpnad med ett längre spjut, en sköld och ett kortare svärd, formerades hopliterna i så kallade falanger.Bland de mest kända grekiska stadsstaterna är Aten och Sparta. Tack vare ett rikt och välutvecklat skriftspråk med många överlevda texter, i kombination med en rad nutida arkeologiska fynd så vet vi ganska mycket om hur krigen under dessa århundraden tedde sig.I detta avsnitt 46 av Militärhistoriepodden gräver Peter Bennesved och Martin Hårdstedt djupare i dessa antika fenomen. De går igenom såväl stadsstaternas struktur, ekonomiska förutsättningar, såväl som hopliternas utrustning och den krigsmentalitet som rådde. På vägen hanterar vi också kända händelser som slaget vid Marathon, Salamis, Mantinea, och den fatala atenska expeditionen till Sicilien (ett antikt ”Barbarossa”?) under Peloponnesiska krigets höjdpunkt.Vi har en klar bild över hur både samhället och krigföringen organiserades, är stadsstaterna i antikens Grekland. Det fanns ett stort antal av dem, utspridda över kust och landområdena runt Egeiska havet.Perioden mellan ca 500-300 år före vår tideräkning är också en mycket intressant period vad gäller krigskonstens utveckling. Det som har beskrivits som en av de viktigaste fördelarna med den västerländska krigföringen, disciplinen, har ett tydligt ursprung i de grekiska stadsstaternas sätt att kriga.Grunden i det antika Greklands militära organisation var hopliten. Hopliten var alltid en man och medborgare i någon stadsstat. Beväpnad med ett längre spjut, en sköld och ett kortare svärd, formerades hopliterna i så kallade falanger.Falangen var en kompakt fyrkantsformation i flera led med fördelen att de tillsammans med sina kamrater bildade en sköldmur med en svärm av utstickande spjutspetsar. Exakt hur falangstrider gick till vet vi inte, men klart är att grekerna uppvisar en enastående disciplin och taktiskt tänkande som fick stora konsekvenser för dem själva och omvärlden. Deras förmåga att hålla ihop sina trupper och slås till siste man ledde till en rad häpnadsväckande segrar mot bland annat det enorma Persiska imperiet, men det ledde också till svårigheter när greker möte greker i strid. Hur skulle man ta krigskonsten vidare när falang mötte falang, och hur skulle framgångarna till land omsättas till framgångar till havs?Bild: Chigi-vas med hopiliter som håller sköldar och svärd. Wikipedia, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hans säger att det är över nu och Jonas drömmer sig till en Grekisk ö. Vi är tillbaka i augusti!

S05E17. Grekisk mytomani by Imperiet Podcast

Jag kommer på egna historier med figurerna därifrån. 9-åriga Alfred från Söderköping tycker den grekiska mytologin är spännande. Från den får han inspiration att själv skriva. Vill du vara med i Tisdagskollen? Skriv till Barnmorgon! Tisdagskollen produceras av UR.

Vi gästas idag av Eric och Lee från Mytologipodden som kommer hjälpa oss med att bena ut en del jämförelser mellan grekisk och nordisk mytologi.  Frågan på allas våra läppar är: Skulle en person från antikens Grekland känna sig hemma i Uppsala runt 700 e.v.t. där han sitter runt härden med sitt pälsbeklädda värdfolk? Lyssna så kanske du får svar!

Fredag! Luta dig tillbaka och tryck igång veckans podd för att starta helgen på bästa sätt. I veckans avsnitt diskuterar Jocke, Malin och Teo huruvida Europa League är den enklaste vägen till Champions League, hur viktigt det är spelarna i laget man håller på är "bra människor" och så snackas det en hel del om matchen mot Benfica och allt vad den innehöll.

Vad är det riktigt som händer vid den grekisk-turkiska gränsen, där tusentals flyktingar och migranter nu har samlats? Vilka är EU:s och Finlands ansvar och farhågor i detta läge? I Slaget efter tolv diskuterar EU-parlamentariker Silvia Modig från Vänsterförbundet, riksdagsledamot Wille Rydman från Samlingspartiet och redaktör Patrick Holmström. Bettina Sågbom leder ordet i Slaget efter tolv fredagen den 5.3 2020 kl 12.03,  i  Yle Vega E-post: slaget@yle.fi

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Vilket vin har fått Ema att gråta? Kan man älska ett vin lika mycket som man älskar sina barn? Finns det rött bubbel och vad är goon? Ett rätt fnissigt avsnitt med håriga strumpor som puffskydd och grekisk assyrtiko i glasen. En som smakar vårsol, glajjor och skinnpaj och en annan som smakar kroppsvätskor. Opa! VINERNA I PODDEN Kir-Yianni Assyrtiko, nr 2338, 99 kr Santorini Assyrtiko Vassaltis, nr 99086, 299 kr

Grekisk mat, fiskdamm för alla barn, en naturlig mötesplats för regnbågsfamiljer och en chans att ställa frågor till experter från såväl Livio som MamaMia. Drygt 300 personer samlades på Regnbågsfamiljens familjeevent som hölls i Stora Blecktornsparken i Stockholm. – Det är helt fantastiskt att det kom så många familjer i år igen, det tyder på att behovet för en mötesplats för regnbågsfamiljer är stort och att vi var rätt ute när vi anordnade detta, säger Maria Moustakakis, grundare av Regnbågsfamiljen.se.  – För oss var det viktigt att även i år vara med och möjliggöra för familjer att mötas utanför prideområdet, att det inte blir en ekonomisk fråga att träffa andra i samma situation, säger Lotta Andreasson Edman, barnmorska på MamaMia.  För Gabriella och hennes vänner var det viktigt att visa att dessa grupper och mötesplatser faktiskt finns på riktigt och inte bara är något som man pratar om.  – Mina barn påpekar ofta att vi säger att det är så vanligt med regnbågsfamiljer, men vi är mest med släkt och familjer som är mer kärnfamilj så det är mycket för deras skull som vi är här idag, säger Gabriella. Sponsorer:  TACK till Livio Fertilitetscentrum, MamaMia, Jobzone Sverige, Pixel Nordic AB och Tomas Sandström Redovisning för att ni gjorde detta möjligt. Kan inte med ord beskriva hur glada vi är över dagen. Ett extra tack till MamaMia och Livio Gärdet för att ni tog er tid att delta på evenemanget för att besvara frågor från alla oss som deltog.  Musik i avsnittet:  Wille Ahlin

Med Jalle Horn, Dan Eriksson och Magnus Söderman. Vi börjar i Italien där Salvini och Lega nu jobbar för misstroendeomröstning mot sin egen koalition. Vad är det som händer?Nu när Pridespektaklet (åtminstone i Stockholm) äntligen är slut ska vi tala lite om familjen, med utgångspunkt i ett visst dokument från 1972.Vi avrundar med att tala om den grekiska dramatiken, Jalle Horn vill nämligen ta folkbildningsansvaret.

Skådespelare med många utmärkelser och priser berättar om uppväxten i Stockholm med Grekisk pappa och Finländsk mamma. Redan som 12åring slog han igenom i filmen ”Den bästa sommaren” med Kjell Bergqvist. Den perfekta starten i en skådespelarkarriär som inte var ett självklart val för honom. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi snackar om Alcazar, Grekisk bondsallad och Tenutex och mycket mycket mer. Visste ni att Andreas har svettats i en giraffkostym på Lanzarote?

Skådespelare med många utmärkelser och priser berättar om uppväxten i Stockholm med Grekisk pappa och Finländsk mamma. Redan som 12åring slog han igenom i filmen ”Den bästa sommaren” med Kjell Bergqvist. Den perfekta starten i en skådespelarkarriär som inte var ett självklart val för honom. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den här veckan avslöjar Joakim en hemlis om ballonger och Magnus berättar om en händelse utanför en spårvagn… Det skojas lite om annat också. Allt är som det brukar vara när fredagen knackar på dörren och vi peppar loss. Med tillönskan om en fantastiskt trevlig helg på er! Och såklart går det ju alla tiders […]

Efter några misslyckade försök att podda från både Singapore och Sydney så satte vi oss ned på en Grekisk taverna i Singapore och spelade in ett avsnitt som avhandlar ämnena; namn, färger och just misslyckande. Blir man vad man heter? Vilken färg har tisdagar? Och är de som lyckas bättre på att misslyckas än oss andra? Svaren kommer om du trycker på play! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad betyder ett dödförklarat Chequers och finns det något ljus i EU:s migrationstunnel? Dessutom: från diplomatisk kris med Ryssland till vänskapliga närmanden med Makedonien - var står Grekland just nu? Medverkande: Susanne Palme, Ekots EU-kommentator, Claes Aronsson, korrespondent i Storbritannien, Johanna Melén, Sveriges radios korrespondet i Östeuropa, Haralampos Karatzas, Greklandskännare.  Programledare: Fredrik Wadström Producent: Åsa Secher

Hej igen, Robin är tillbaka från sin bröllopsresa! Efter ett litet erkännande mitt i podden så har vi valt att...

Vi snackar en massa saker och direkt efter match. Krossen mot Dalkurd och hyllningar av Jeppe. Det var något stökigare än vanligt så håll i er. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den grekiska urbana folkmusiken rebetika även kallad rembetika, rembetiko och rebetiko hämtar kraft ur Greklands kriser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den senaste ekonomiska krisen slog till i Grekland försvann speltillfällen och konsertlokaler tvingades stänga, men för rebetiko-musiken har den krisen istället inneburit ett uppsving. I ett vintrigt Aten träffar vi såväl unga hajpade rebetikoband som veteraner för att ta reda på hur det kommer sig. Vi letar oss också tillbaka till rebetikons födelse, och en annan kris som på många sätt påminner om dagens. I programmet medverkar gitarrvirtuosen och rebetikoprofessorn vid universitetet i Thessaloniki Dimitris Mystakidis, rebetikosångerskan Marió (Maria Konstantinou) samt medlemmmarna i gruppen Trio Katara - Panagiotis Diamantis, Kostis Kostakis och Sotiris Letsios. En P2 Dokumentär av Lars Lovén och Ulrika Walmark.

Den grekiska urbana folkmusiken rebetika även kallad rembetika, rembetiko och rebetiko hämtar kraft ur Greklands kriser. När den senaste ekonomiska krisen slog till i Grekland försvann speltillfällen och konsertlokaler tvingades stänga, men för rebetiko-musiken har den krisen istället inneburit ett uppsving. I ett vintrigt Aten träffar vi såväl unga hajpade rebetikoband som veteraner för att ta reda på hur det kommer sig. Vi letar oss också tillbaka till rebetikons födelse, och en annan kris som på många sätt påminner om dagens. I programmet medverkar gitarrvirtuosen och rebetikoprofessorn vid universitetet i Thessaloniki Dimitris Mystakidis, rebetikosångerskan Marió (Maria Konstantinou) samt medlemmmarna i gruppen Trio Katara - Panagiotis Diamantis, Kostis Kostakis och Sotiris Letsios. En P2 Dokumentär av Lars Lovén och Ulrika Walmark.

I det antika Grekland fanns en tolerans för sexuella lustar som idag är tabubelagda eller varit det tills nyligen. I den nya boken Grekisk Eros beskrivs den antika sexualiteten och kärleken. Lust, drift, passion går som en rödglödgad tråd genom antiken, medeltiden och modern tid, både vad gäller känslornas intensitet och aversionen mot för mycket eller fel sorts sexuell utlevelse. Så skriver Eva-Carin Gerö - professor i antik grekiska i nya boken Grekisk eros, kärlek och erotik i det antika Grekland. Och den erotiska praktiken i det antika Grekland har varit omtvistad och provocerande. Den idag förbjudna pederastin , gossekärleken, gruppsex, sex med djur, prostitution och den länge förbjudna och tabubelagda homosexualiteten, hela paletten av sexuella begär. Gossekärleken finns beskriven i Platon dialog Gästabudet och Aristofanes komedier. Gäster är Eva-Carin Gerö, författare, Richard Wottle, stiftsprost i Visby stift och Stefan Foconi, författare. Programledare och producent Peter Sandberg. Boken i programmet: Grekisk Eros av Eva-Carin Gerö.

Efter att vi släppt det första avsnittet om misstag i krigsfilmer (avsnitt 26) så vällde det som en mongolhord in önskningar om ett till avsnitt. Självklart lyder vi våra kära lyssnare och tog även ett beslut om att fortsätta med serien i framtiden. Nåja, vad handlar detta avsnitt om? Jo, vi tar upp några av de 300+ kommentarer vi fått in via Facebook och diskuterar dessa, bland annat den eviga ilskan mot filmen Fury, taktiskt uppträdande, varför understöd ofta saknas och varför enskilda skyttegrupper sammansatta av nyutbildade soldater ska marschera 40 mil och sedan lösa extremt svåra uppgifter, såsom att rädda världen. Typ.

I det Lesli Linka Glatter (vi kommer att återkomma till det namnet) sjätte avsnittet av Twin Peaks får vi en hel del innehåll. Coop störs av ett gäng högljudda Isländare, Doc Jacoby fortsätter sin egna utredning på mordet och Audrey skaffar sig ett riktigt jobb. Utöver den faktiska handlingen i avsnittet så avhandlar vi även Sebastians förmåga att känna till många udda efternamn, vi snackar lite Grekisk mytologi, vår eminente gäst Albin Wesley kopplar Norma och Ed till konstnärerna Norman Rockwell och Edward Hopper, vi frågar oss själva varför Doctor Hayward ALLTID måste hänga med poliserna och så dissekerar vi även Bens "What do you get when.."- skämt. Det och massa annat godis! Och Hey! Glöm ej att följa oss på twitter @twinpeakssthlm . PS, Det här avsnittet spelades in LITE senare än vanligt på en helg, så om vi låter lite lite lite gladare/sluddriga än tidigare avsnitt så, ja, vet ni varför.

Detta är första delen om hitlisteåret -74. Ni får två stora Eurovisionhits, några covers, en grekisk smörsångare och mera Sweet och Slade i en härlig listkompott. Det är dock Terry Jacks som får inleda. Detta är del 6 av 27 i serien om 70-talets hitlistemusik. Tanken med serien är att belysa vad som låg högst på de svenska hitlistorna under detta decennium. Man ska som bonus i bästa fall få veta något nytt antingen om låten eller artist eller grupp som man inte visste förut. Serien görs av Micke Cederberg som är en musikprofil på Sveriges Radio sedan 1994. Micke föddes med musikintresset i blodet och har alltid brunnit för musik. Hitlistor har alltid legat honom extra varmt om hjärtat. Han har dessutom jobbat som DJ vid sidan om sitt ordinarie jobb ända sedan 1981.

Godmorgon, världen! Söndagen 19 juni programledare Olle Hägg. Brexit-omröstningen närmar sig och brittiska bönder bävar. Orlando sörjer och spåren efter dådet lär leva kvar länge. Trump-biografi, hör författaren om presidentkandidaten som tror sig vara utvald. Krönika Nina Björk. Panelen. Varför är ungdomar så skötsamma idag? Sommartävling, Gissa Året! Terrordåd i direktsändning på nätet. Grekisk fiskeby återgår till idyll sedan båtflyktingarna upphört att komma. Gräsmattan som vi värnar men inte använder. Kåseri Carl-Johan de Geer.

Ola Söderholm kan hålla med om att Sveriges Radios avslöjande om Svenska Kyrkan är en grej, men är det verkligen en jättegrej? Jonatan Unge rapporterar från den gastronomiska världen. En bitter konflikt har uppstått mellan en svensk stjärnkock med franska nerver och en fransk bagare som ofta beter sig extremt franskt. Liv Strömquist känner att Anna Kinberg Batra har en lätt övertro på hur stor skillnad ett avskaffande av strandskyddet kommer göra för bostadsbristen. Dessutom berörs den nya invandringskritiska barnkulturen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Regerande Eurovisionkungen Måns Zelmerlöw fortsätter att dominera i toppen, nu med överlägsna 687 poäng. Det är inga rekordpoäng, men de håller Magnus Uggla och Mando Diao långt borta från toppstriden. Det är klart att Måns har vind i ryggen efter Eurovisionsegern, det märks på hans överlägsna seger på Svensktoppen. Nu ska det dock bli intressant att se hur länge intresset håller i sig. Kommer han att ligga kvar till oktober likt Sanna Nielsen förra året, eller längre rentav - har vi fått en ny långkörare? Kommenterar programledaren Carolina Norén. Måns möter den här veckan en annan Eurovisionvinnare, Helena Paparizou, som är med och utmanar med sin nya  ”Otan Aggeli Klene”. Grekisk låttitel men bland låtskrivarna märks svenskar som Bobby Ljunggren, Amir Aly och Henrik Wikström. carolina.noren@sverigesradio.se

Greklands öde avgörs i juni och allt du bör hålla koll på i sommar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.