POPULARITY
Many consider the HyBrit project to be the original ore-based iron and steel-making decarbonisation project. One of the leaders behind that project is Martin Pei, the CTO of SSAB, based in Sweden, who also has steelmaking operations in Finland and the US. Here, we are lucky enough to hear how that process was developed, where it is now, and how it will fit in with the future SSAB. The story is critical in understanding how the European steel industry will inevitably have to fundamentally adapt. In addition, we learn how SSAB is already producing SSAB Zero in the US. This is the world's first emission-free steel of its kind, which is made from recycled steel and produced with fossil-free electricity and biogas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
25 oktober. Ledarredaktionen sammanfattar ännu en vecka. Hur klarar Nooshi Dadgostar att balansera i Palestinafrågan? Vad händer med stålsatsningen Hybrit? Och kan man lita på Oxfam? Mattias Svensson, Peter Wennblad och Tove Lifvendahl står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.
När Mikael Nordlander sommaren 2020 senast gästade podden var visionerna kring fossilfritt stål i Norrbotten redan stora. Genom HYBRIT-samarbetet (där LKAB, SSAB och Vattenfall ingår och där Mikael sitter med i styrelsen och i styrgrupper för Vattenfalls räkning) pratade man om ett industriprojekt med potential att kapa 10% av svenska koldioxidutsläpp. När nu Mikael återbesöker podden har vi mycket att plocka upp: Hur har det gått med de fyra pilotprojekten som ska lägga grunden för tillverkningen av fossilfritt stål? Hur mycket stål har till dags datum tillverkats? Och satte även Mikael kaffet i vrångstrupen när LKAB aviserade vad de kallade “den största svenska industriinvesteringen någonsin” med potential att minska utsläppen i stålvärdekedjan med motsvarande två tredjedelar av Sveriges utsläpp? Men mest pratar vi om den el- och vätgasinfrastruktur som behövs för att möjliggöra satsningarna kring fossilfritt stål i Norrbotten. Vi får perspektiv på stålindustrins potentiella energi- och effektbehov under kommande decennier och de verktyg som finns tillgodo för att elsystemet ska kunna följa med. Vi dyker ner i HYBRIT:s vätgaslager (som testats sen sommaren 2022) och Mikael resonerar kring hur det kan gå till när en vätgasinfrastruktur etableras och börjar grena ut sig. Om du gillade avsnittet med Mikael kan vi tipsa om dessa tidigare intervjuer: Per Klevnäs, Om Europas materialomställning Hillevi Priscar, Om 20 år av projektutveckling inom vindkraft (och rådande tillståndsutmaningar) Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.
Swedish steelmaker SSAB has produced the world's first fossil fuel-free steel using hydrogen at its Hybrit pilot plant. Automaker Volvo Group is the first customer for this green steel, which will be used in its vehicles.
Är Hybrit en bortkastad investering? Måste vi utveckla en AI för att skapa hype kring offentlig upphandling med klimatkrav? TCO:s ordförande Therese Svanström och ekonomiskribent Per Lindvall spanar från Almedalsveckan 2023. Dessutom: Hindrar det finanspolitiska ramverket investeringar i infrastruktur? Måste staten ta större ansvar för kommuners ekonomi? Nytt avsnitt av Arbete och fritid med programledare Mikael Feldbaum.
Fossilfri vätgas pekas av både näringsliv och politiker ut som en avgörande pusselbit för att kraftigt få ner utsläppen av växthusgaser och rädda klimatet. Men kommer det verkligen att fungera? Med Christian Sandström, biträdande professor, Jönköping International Business School och Ratio. Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik och egen företagare inom rådgivning och utbildning på kärnkraftsområdet, Gustav Green, forskare inom förnybara energisystem och vätgassystem på forskningsistitutet RISE och Mikael Nordlander, utvecklingschef för Vattenfalls industrisamarbeten, bland annat Hybrit. Programledare: Magnus Thorén Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Fossilfri vätgas pekas av både näringsliv och politiker ut som en avgörande pusselbit för att kraftigt få ner utsläppen av växthusgaser och rädda klimatet. Men kommer det verkligen att fungera? Med Christian Sandström, biträdande professor, Jönköping International Business School och Ratio. Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik och egen företagare inom rådgivning och utbildning på kärnkraftsområdet, Gustav Green, forskare inom förnybara energisystem och vätgassystem på forskningsistitutet RISE och Mikael Nordlander, utvecklingschef för Vattenfalls industrisamarbeten, bland annat Hybrit. Programledare: Magnus Thorén
Hybrit och H2 Green Steel, två gigantiska industriprojekt i Norrland. Hur ska man klara trängseln på Malmbanan? Hur ska elen räcka? Har ska man få fler att vilja flytta och ta de lediga jobben på de heta orterna i norr? Och ska staten gå in med pengar? Eller kan man villkora pengar till projekten i norr med att det blir fler kärnkraftverk i södra Sverige? Jens Kärrman, Di:s reporter i Luleå, är gäst i veckans Ledarpodd. Ledarskribenterna Ellen Gustafsson och Tobias Wikström medverkar. Di:s politiska redaktör Frida Wallnor är programledare.
Welcome to The Hydrogen Podcast!In episode 182, A new article discussing businesses getting into the hydrogen space and the risks that they should know about. I'll cover the article and give my thoughts as well as covering a new press release from Raven SR, all of this on today's hydrogen podcast.Thank you for listening and I hope you enjoy the podcast. Please feel free to email me at info@thehydrogenpodcast.com with any questions. Also, if you wouldn't mind subscribing to my podcast using your preferred platform... I would greatly appreciate it. Respectfully,Paul RoddenVISIT THE HYDROGEN PODCAST WEBSITEhttps://thehydrogenpodcast.comCHECK OUT OUR BLOGhttps://thehydrogenpodcast.com/blog/WANT TO SPONSOR THE PODCAST? Send us an email to: info@thehydrogenpodcast.comNEW TO HYDROGEN AND NEED A QUICK INTRODUCTION?Start Here: The 6 Main Colors of Hydrogen
Our guest this episode is dr. Robert Prey, Assistant Professor of Media Studies. Last month, he was awarded an ERC Starting Grant. Wim and Tina interview him on what the ERC grant means for him and the research it will allow him to conduct on the influence of streaming and social media platforms on musicians, the music industry specifically and our culture in general. Guest: Robert Prey Hosts: Wim Brons and Tina Kretschmer "Language Buddies" project Team Science Award for research group Katja Loos HyBRit research group Contact us at podcast@rug.nl
In episode 171, Green steel is becoming a hyper buzzword in the hydrogen market. Today we'll discuss how one Swedish steel company has made the switch to hydrogen, and how that could affect all other steel manufacturers around the world. All this on today's hydrogen podcast.
Klimatet kräver omställning, och svenska staten investerar därför nu ofantliga mängder pengar och elektricitet i så kallade “gröna satsningar”. Den historiskt största av dessa gröna satsningar kallas “HYBRIT” – och ska göra norrländsk stålproduktion fossilfri. Men kan politiker verkligen avgöra vilka storskaliga investeringar som fungerar på riktigt? Är de mest radikala klimatprojekten nödvändigtvis även de mest effektiva klimatprojekten – och vad händer med ett samhälle där industripolitiska visioner tillåts trumfa verklighetens förutsättningar? Dessa frågor tar jag upp i den tredje delen av programserien “GRÖNT SLÖSERI” – som denna vecka granskar de ofattbara belopp som just nu pumpas in i vad som bäst kan beskrivas som: HYBRIT-HYBRIS. STÖTTA MIN VIDEOPRODUKTION: ------------------------------------------------------
Jan Moström, vd för LKAB, säger att det krävs en helt annat politisk styrning om den gröna omställningen ska bli möjlig, dagens energipolitik räcker inte för att få fram de enorma mängder grön el som krävs. Det största projektet i den gröna omställningen i norra Sverige är HYBRIT, ett samarbetet mellan statliga gruvbolaget LKAB, stålbolaget SSAB och energibolaget Vattenfall som ska ersätta kol med vätgas i stålproduktionen. På så sätt ska en av landets största källor till klimatutsläpp nästan helt försvinna. Men bara HYBRIT kommer att kräva lika mycket el som halva Sveriges nuvarande förbrukning. Jan Moström säger att det krävs en helt annan politisk styrning för att få upp elproduktionen så att att den fossilfria och konkurrenskraftiga elen ska räcka både till de nya industrierna i norra Sverige, och till övrigt näringsliv och till svenska hushåll. Ska vi genomföra den gröna omställningen, jag säger ska vi, så kommer vi ju ersätta enorma mängder olja, kol och gas med elektricitet och jag tror att det har vi inte riktigt tagit till oss, vilka enorma mängder elektricitet vi behöver, det ska till ett rejält medvetenhetsskifte och förstå att vi kommer att behöva producera enorma mängder elektricitet med vind och kärnkraft och solkraft, säger Jan Moström. De nya industrierna i norra Sverige kommer de närmsta åren behöva el från tusentals nya vindkraftverk, men Jan Moström säger att alla fossilfria kraftslag kommer att behövas. Den nya regeringen och Sverigedemokraterna har presenterat flera satsningar på kärnkraft och samtidigt klargjort att vindkraft inte ska subventioneras. Jan Moström tycker inte att den energipolitik som finns på plats inte räcker: Jag är ganska övertygad om att den inte räcker, säger Jan Moström. Är regeringens politik för ny vindkraft tillräcklig? Det är svårt att säga att den är tillräcklig, jag skulle vilja omformulera det och säga att jag skulle gärna se absolut större prioritet och fokus på hur ska vi överhuvudtaget kunna producera konkurrenskraftig el under en väldigt lång period. Jag tror att vi behöver ha en sammanhållen politik, blocköverskridande. Den här typen av beslut går inte att omformuleras var fjärde år, säger Moström. Hur viktig är det med den där långsiktig blocköverskridande överenskommelse? Jag skulle säga att det är förmodligen en av de viktigaste frågorna som vi i modern tid har att ta ställning till, säger Jan Moström.Ny kärnkraft i anslutning till HybritOckså ny kärnkraft kan vara aktuell, Jan Moström öppnar för att bygga små modulära kärnkraftverk vid LKAB:s anläggningar, när den tekniken finns på plats. Vi jobbar också och börjar se hur och under vilka förutsättningar kärnkraft kan vara konkurrenskraftig, alltså SMR:er.Skulle ni vilja se någon sådan vid någon av era anläggningar, om det blir tillåtet att bygga på på andra platser än idag? Förutsatt att den är konkurrenskraftig och att vi får tillstånd. Sällsynta jordartsmetaller och fosforLKAB håller också på att utveckla teknik för att kunna utvinna sällsynta jordartsmetaller och fosfor ur gruvavfall från järnmalmsbrytning. Den gröna omställningen har kraftigt ökat efterfrågan av metaller som ingår i elmotorer, vindkraftsverk och batterier. Idag importeras det mesta från tex Kina. Jan Moström säger att han hoppas att LKAB i framtiden ska kunna leverera både sällsynta jordartsmetaller och stora mängder fosfor som behövs för att framställa konstgödsel till jordbruket.Gäst: Jan Moström, LKAB:s vd Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Jakob Lalér
Om vätgasteknikens utveckling men också om Romina Pourmokhtari som är Sveriges nya klimat- och miljöminister och fram till nyår chef för miljödepartementet som 2023 uppgår i Klimat- och näringslivsdepartementet. Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola kommenterar. Sen en återutsändning från april om vätgasen som i decennier låtit tala om sig bland forskare, politiker och näringsliv som en möjlighet mot ett mer fossilfritt samhälle. Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.Utvecklingen av vätgas börjar ta fart.Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.Programmet sändes första gången i april i år.Medverkande: Åsa Bäcklin, kommunikatör på Hybrit i Luleå, Kristoffer Nordekvist, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, Mats Smedberg och Åke Smedberg som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, Nanna Wikholm, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, Per Bondemark, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, Rikard Gebart professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
Generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe om risken för frånkoppling i vinter, om Svenska kraftnäts ansvar för underdimensionerade stamnät och om det utlovade högkostnadsskyddet som de just nu utreder. I vinter kommer Sverige att vara nettoimportör av el fler dagar än vanliga vintrar, från 39 timmar en normal vinter till uppåt 150 timmar i vinter, enligt Svenska kraftnäts beräkningar. Möjligheterna att importera el har samtidigt försämrats, bland annat som en följd av kriget i Ukraina. Och om det inte går att importera el när Sverige lider brist kan Svenska kraftnät komma att koppla ifrån elen ett antal timmar de kallaste dagarna. "I värsta fall kommer vi från våra kontrollrum beordra våra nätägarna att koppla bort någon timma", säger Lotta Medelius-Bredhe.Högkostnadsskydd mot dyra elräkningarSvenska kraftnät håller just nu på att utreda hur högkostnadsskyddet mot höga elkostnader ska utformas. Det var S-regeringen som utlovade högkostnadsskyddet i augusti. Enligt regeringen kommer det att finnas 90 miljarder kronor i år och nästa år i så kallade flaskhalsavgifter att betala ut till hushåll och företag. Men enligt Ekonomistyrningsverkets senaste prognos kommer Svenska kraftnät att få in hela 170 miljarder kronor i år och nästa år. Enligt uppdraget från S-regeringen ska Svenska kraftnät vara klara med sitt förslag för hur högkostnadsskyddet ska se ut den 15 november. Ulf Kristersson (M) vill att detaljerna ska vara klara redan den 1 november, men det kan Lotta Medelius-Bredhe inte lova, hon säger att de arbetar efter övergångsregeringens direktiv. "Vi skyndar oss så gott vi kan för att kunna leverera på det här senast den 15 november, och gärna tidigare", säger Lotta Medelius-Bredhe.Stamnäten räcker inte tillElpriserna är rekordhöga och prisskillnaderna mellan norr och syd likaså. Svenska kraftnät har fått kritik för att de varit för långsamma på att rusta upp och bygga ut stamnäten för el, eller transmissionsnäten, som ska fördela kraften där den behövs i landet. Det drabbar både hushåll och företag. Den gröna omställningen i norra Sveriges riskerar att försenas eftersom elöverföringen inte byggs ut i samma takt som företagen vill bygga ut sina projekt. Ett av många företag som drabbats är SSAB som planerar att bygga ett nytt elektrostålverk i Luleå inom HYBRIT-projektet för att tillverka fossilfritt stål. SSAB behöver en kraftledning mellan Svartbyn i Boden och anläggningen i Luleå. Men de har fortfarande inte fått tilldelning av Svenska kraftnätet vilket riskerar att försena projektet och därmed omställningen, enligt SSAB. Lotta Medelius-Bredhe säger att antalet företag som sökt om tilldelning de senaste åren i norra Sverige vida överstigit deras förväntningar och att de därför inte hunnit med. "Ingen prognosmakare har visat på den här dramatiska ökningen som vi ser", säger Lotta Medelius-Bredhe.Gäst: Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör Svenska kraftnät Kommentar: Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga tekniska högskolan Programledare: Erika Mårtensson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Tobias Carlsson
I veckans avsnitt pratar vi vindkraft med energilagring, Volvos elbilssatsning som fastnat i fabriken, nya sätt att bygga laddstolpar i städerna. Och så faller poddarna som furor i fartkontrollerna. Dessutom massor med lyssnarbrev och så misslyckas vi undvika politiken så här strax före valet.
I decennier har forskare, politiker och näringsliv talat om hur klimatavtrycken radikalt skulle kunna minska med hjälp av fossilfri vätgas. Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.Nu börjar dock utvecklingen ta fart.Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.Medverkande: Åsa Bäcklin, kommunikatör på Hybrit i Luleå, Kristoffer Nordekvist, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, Mats Smedberg och Åke Smedberg som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, Nanna Wikholm, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, Per Bondemark, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, Rikard Gebart professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola.Reporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften. Än så länge går koldioxiden från biomassaförbränningen i Stockholms kraftvärmeverk rätt ut i luften. Men en del av den avskiljs från röken av vattenånga och kväve. Testverksamheten har pågått i ett par år nu. Och att det går att fånga CO2 har forskningschefen Fabian Levihn och hans kollegor på Stockholm Exergi visat. Och det g å r att få pengar ur EUs innovationsfond.Stockholm Exergis koldioxidinfångning får finansiellt stöd från EU och ska vara klart att köra storskaligt 2025I fredags blev det klart att stödet till den storskaliga anläggningen som ska vara i drift 2025 får 180 miljoner euro. Koldioxiden ska kylas ner så den blir vätska som sedan ska transporteras bort för slutförvaring. 800 000 ton per år ska samlas in och oskadliggöras. Kanske i Norge under havsbottnen. Följ med Klotet till testanläggningen och hör om det aber som finns kvar i projektet (förutom att det inte är byggt ännu). Det handlar om affärsmodellen. Vem ska köpa de negativa utsläppen och på vilken marknad?I fredags var EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i Stockholm där en signeringsceremoni hölls. Exergis CO2-infångning är ett av två svenska projekt som får stöd ur EUs innovationsfond. LKABs, Vattenfalls och SSABs projekt Hybrit som ska göra stål utan kol med hjälp av vätgas var det andra. Från 131 ansökningar från hela EU valdes sju ut, två är alltså svenska.Medverkande: Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Annika Digréus, miljöreporter på Ekot, Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi, Mats Eriksson, klimat- och vattenexpert vid Stockholm internationella vatteninstitut, Francis X. Johnson, forskar på mark- och biomasseanvändning vid Stockholm environment institute.Skriv till oss: vet@sverigesradio.seReportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
Hydrogen could be used in many hard-to-decarbonize sectors. Foremost amongst them is the steel manufacturing industry. On this episode of EAH, we speak with Dr. Martin Pei, Executive Vice President and CTO of SSAB and the first Chairman of the Board for Hybrit Development AB. SSAB is a global steel company with a leading position in high-strength steels and related services. Together with their partners, LKAB and Vattenfall, SSAB are making a unique joint effort to change the Swedish iron and steel industry fundamentally. With HYBRIT technology, SSAB aims to be the first steel company in the world to bring fossil-free steel to the market already in 2026 and largely eliminate carbon dioxide emissions from the company's own operations as soon as 2030. Links: SSAB website: https://www.ssab.com/ HYBRIT info page: https://www.ssab.com/fossil-free-steel/hybrit-a-new-revolutionary-steelmaking-technology Reuters article on HYBRIT: https://www.reuters.com/business/sustainable-business/swedens-hybrit-delivers-worlds-first-fossil-free-steel-2021-08-18/
Planet & Politik är tillbaka! En ny säsong och nya fördjupande samtal! Vi börjar med ett efterlängtat avsnitt med Mikael Nordlander om Hybrit - stål utan kol. Ett revolutionerande projekt som har potential att minska utsläppen radikalt. Hur går dagens stålproduktion till? Vad är skillnaden när det framöver kommer ske med vätgas? Och vad har det för potential att bidra till det globala klimatarbetet? (avsnittet spelades in innan Rysslands invasion av Ukraina)
Innovationslandet Sverige är podden där Emma Frans möter några av Sverige främsta forskare för att lära sig mer om deras aktuella innovationsprojekt. I över 20 år har Mikael Nordlander arbetat för Vattenfall och är idag ansvarig för delen av Research & Development som rör utvecklingssamarbeten med industrin. Bland annat arbetar han med HYBRIT-projektet och att ta fram världens första fossilfria stål – en satsning som Vattenfall gör tillsammans med SSAB och LKAB. Hur Vattenfall blev involverade i projektet och varför det fossilfria stålet kommer förändra den svenska järn- och stålindustrin i grunden – det förklarar Mikael Nordlander i podden! Avsnittet är ett betalt samarbete med Vattenfall och produceras av contentbyrån Borg Owilli.
När andades svensk stålindustri samma framtidsoptimism som nu? Ja, det var bra länge sen, om vi ska tro vår senaste poddgäst Göran Nyström, vice-vd på japanskägda svenska stålföretaget Ovako. 2021 startas det stål-startups, ministrar åker skytteltrafik till våra svenska stålföretag, och tidningarna rapporterar ständigt om nya framsteg kring fossilfritt stål. Och i centrum står stålbranschens utmaning att ställa om till en koldioxidneutral process. I avsnittet tar vi avstamp i historiken kring stålproduktion i Sverige och Göran berättar om vilken roll svensk stålindustri har globalt. Vi får även höra om de olika processtegen för att producera och återvinna stål. Göran Nyström går igenom olika sätt att få ner utsläppen från stålproduktion, och förklarar skillnaden mellan hur vätgas används inom HYBRIT-projektet för att reducera järnmalm (grundråvaran i stålproduktion) och i Ovakos fall, där vätgas används för att ersätta gasol i uppvärmningen av stål. Göran berättar även om Ovakos bygge av vad som vid färdigställande lär bli Sveriges största vätgasfabrik. Avslutningsvis resonerar vi om hur snabbt den globala stålindustrin kan ställa om sin produktion till en koldioxidneutral process, och där paralleller dras till en studie av forskare från LTH och SEI.
Vid årsskiftet startar produktionen i den nya stora batterifabriken i Skellefteå och i Boden tar den nya förnybara stålindustrin form. Men hur har det gått med rekryteringen av anställda? Efter olyckan utanför Ystad i natt där två lastfartyg krockade har en person hittats död och en person saknas fortfarande. Hur kan lastfartyg krocka med den typen av moderna utrustning skeppen har? Vad är det som kan ha gått fel? Vi ringer upp Björn Pundars, prefekt vid Sjöfartshögskolan i Kalmar.De nya förnybara stålindustrierna Hybrit i Gällivare och H2 Green Steel i Boden tillsammans med den nya batterifabriken Northvolt i Skellefteå kommer kräva att tusentals nyanställda måste flytta norrut. I Skellefteå drar produktionen av battericeller igång redan vid årsskiftet. Kommer Northvolt hinna anställa tillräckligt med folk? Hur hittar man folk och var kommer det ifrån? Vi gästas av Anders Thor, ansvarig för samhällsfrågor på Northvolt. Syns industrialiseringen redan nu i flyttströmmarna? Hur får man människor att flytta? Vi frågar Charlotta Melander, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Jönköping.Tysklands nya förbundskansler Olaf Scholz och hans regering tog nyligen över styret i Tyskland. I deras regeringsprogram finns omfattande satsningar till att modernisera Tyskland, bland annat att sänka rösträttsåldern och att legalisera cannabis. Hur ser förslaget att legalisera cannabis ut och hur har tyskarna reagerat på det? Vad krävs för att förslaget ska gå igenom? Vi pratar med Lovisa Herold, Dagens Nyheters korrespondent i Berlin.Programledare: Thomas NordegrenBisittare: Louise EpsteinProducent: Olle Björkman
Today is the monthly wrap up of sustainable stories from the month of August. Jason and I will be covering the following stories: solar powered refrigeration trucks, Phytomining, concrete roads charging EVs, wood alternative from kombucha, green steel, and radiative cooling. Thank you to the Good News Network for providing this month's stories! Follow us on social media @sustainabiliME.pod Tip of the week: Reusable floss pick & compostable floss: https://durapik.co/ Sources: https://www.goodnewsnetwork.org/wood-alternative-sustainably-made-from-kombucha-waste-dyson/ https://www.jamesdysonaward.org/en-US/2021/project/pyrus/ http://symmetrywood.com/ https://www.goodnewsnetwork.org/swedish-company-hybrit-makes-fossil-fuel-free-green-steel-from-hydrogen/ https://www.hybritdevelopment.se/en/ https://www.goodnewsnetwork.org/professor-develops-technology-that-cools-people-down-without-electricity-or-ac/ https://www.skycoolsystems.com/technology/ https://www.goodnewsnetwork.org/german-firm-looks-to-build-wireless-ev-charging-road-in-indiana/ https://www.goodnewsnetwork.org/phytomining-is-like-metal-farming-nickel-zinc-and-cobalt-using-plants/ https://www.goodnewsnetwork.org/1000-solar-powered-enow-refrigeration-trucks/
É comum a gente ouvir que para uma estratégia de comunicação dar certo, ela precisa "furar a bolha". Furar a bolha para além do seu público alvo, falar com mais pessoas além das que já estão convertidas. É um uma expressão comum na política, claro, mas o discurso de furar a bolha também afeta as marcas. É por isso que vemos tantas empresas nas redes sociais querendo ser modernas, jovens e versadas nos memes. Ou seja, "furar a bolha" fica bastante parecido com uma comunicação baseada em aproveitar oportunidades e falar com todos os públicos possíveis, abrindo mão de uma identidade centralizada. Parece sensato. Porém, essa é uma estratégia perigosa que, historicamente, as teorias da comunicação definem como bem prejudiciais. No Braincast 412, Carlos Merigo, Ana Freitas, Beatriz Fiorotto, Oga Mendonça, Cris Dias e Luiz Hygino debatem, afinal, o que significa furar a bolha? A comunicação realmente deve buscar isso a todo custo? E, se deve, como fazer? Vale a pena arriscar seu público fiel, a sua bolha quentinha e confortável, para falar com todo mundo? _____ VOLVO A Volvo Cars fechou parceria com a siderúrgica sueca SSAB. Juntas, as marcas vão investir no desenvolvimento de aço sem fósseis para a indústria automotiva. A parceria com a SSAB acontece dentro da HYBRIT, iniciativa da siderúrgica para desenvolver aço de qualidade - eliminando combustíveis fósseis. Isso é resultado do plano geral de ação climática da Volvo Cars, um dos mais ambiciosos da indústria automotiva. Porque o futuro da indústria dos carros precisa envolver o futuro do planeta. O objetivo da HYBRIT é substituir o carvão coque, muito usado para produzir aço à base de minério de ferro. Começando com a mão na massa, é a Volvo quem está garantindo o aço SSAB: feito de ferro com redução de hidrogênio. Essas primeiras peças estão sendo usadas para teste, lá em Luleå, na Suécia. O plano da SSAB é ser a primeira siderúrgica a abastecer o mercado com aço isento de fósseis. E a Volvo será a primeira montadora a usar esse aço em seus carros. Pra você ter uma ideia do impacto: toda essa história de carvão coque, fornos e minério de ferro torna a indústria siderúrgica responsável por cerca de 7% das emissões diretas globais de carbono. Com isso, a Volvo pretende reduzir as emissões de CO2 da Suécia em 10%. E da Finlândia, em 7%. O impacto deve chegar logo na cadeia global da empresa, resultando numa redução da pegada de carbono de 40% até 2025. Já pensou quem você vai ser em 2040? A Volvo quer chegar lá como uma empresa neutra em impactos climáticos. Para saber mais, siga a Volvo nas redes sociais. _____ RED BULL E aí, vamo falar de produtividade? Calma, calma, você conhece o Braincast e não é de hoje. Aqui a gente não acha que você tem que trabalhar 25 horas por dia pra vestir a camisa. Aliás, não precisa nem vestir a camisa, se não quiser. Na loucura do home office na pandemia, a gente descobriu muitas coisas novas. Ferramentas, processos, formas de encontro virtual...Mas vamos confessar, né: como tem PERRENGUE nesse processo! Sua casa virou seu escritório. Antes de sair da cama, você já tá trabalhando. Deu a hora do jantar, e você leva o celular enquanto pilota o fogão. Parece que quanto mais você trabalha, menos você produz. O foco é o segredo pra produzir melhor no menor tempo possível. E há anos a Red Bull é sua parceira na musculatura do foco. Por isso, eles resolveram lançar a campanha do Dia Nacional do Meio Período. No dia 25 de junho, diversas empresas vão se juntar à Red Bull pra ajudar a gente a chegar mais relaxado no segundo semestre. Uma pausa pelo ócio criativo. O repouso anda de mãos dadas com uma jornada de trabalho produtiva. E eficiência não se mede em horas, mas em resultados. Pra convencer a chefia a entrar nessa é só acessar www.redbull.com/meioperiodo que lá tem todas as dicas. Além disso, você pode participar do movimento e concorrer a um ano de Red Bull, um pra cada dia útil de trabalho... já pensou? Se precisar de ajuda, você já sabe: chama a Red Bull, que te dá asas. _____ ASSINE O BRAINCAST E FAÇA PARTE DO NOSSO GRUPO FECHADO Assinando o Braincast você pode interagir com a gente em grupos fechados no Facebook e Telegram, além de receber conteúdo exclusivo. Faça download do PicPay para iOS ou Android, clique em “Pagar”e procure pelo Braincast, ou então acesse a URL: picpay.me/braincast _____ QUAL É A BOA Para saber mais informações sobre as indicações dos podcasters da mesa, acesse http://qualeaboa.b9.com.br. _____ FICHA TÉCNICA Apresentação: Carlos Merigo Coordenação Geral: Ju Wallauer, Cris Bartis e Carlos Merigo Produção: Bia Souza Apoio à pauta: Hiago Vinicius Edição: Mariana Leão, com a supervisão de Alexandre Potascheff e apoio de Angie Lopez Identidade Sonora: Nave, com Direção Artística de Oga Mendonça Identidade Visual: Johnny Brito Coordenação Digital: Agê Barros, Pedro Strazza, Lucas deBrito e Hiago Vinicius Atendimento e Comercialização: Rachel Casmala, Camila Mazza e Telma Zennaro
Norrland upplever en renässans just nu där 1 070 miljarder kronor ska investeras kommande år. Bolag som Northvolt, Hybrit och H2 Green Steel behöver mycket arbetskraft och närmare 25 000 personer kommer behövas. Fastighetsbolaget Diös står redo att tillhandahålla kontor och bostäder samt skapa ett levande samhälle i sina 10 norrländska städer där de är den ledande hyresvärden. Diös VD Knut Rost berättar om framtidsutsikterna, projektutvecklingen, framtidens handel och påverkan från e-handel, Diös-staden och 15-minutersstäder. Detta och mycket mycket mer! Delikat lyssning på dig, Nicklas
Modern civilisation is quite literally built on steel. Our cities, our homes, our cars are unthinkable without it. But steel-making is the biggest industrial emitter of carbon dioxide so the search is on for a clean, green method of turning iron ore into steel. Tom Heap meets the Swedes who are ahead of the pack. Three local companies- Vattenfall, LKAB and SSAB- have come together to deconstruct the whole process and develop ways to remove fossil-fuels from each stage of steel-making. From the enormous iron ore mines of Arctic Sweden to the smelters and furnaces that produce the steel, carbon dioxide emissions are being radically reduced, but how close can they get to a truly green steel? Tom and Dr Tamsin Edwards discuss the Swedish plans and calculate just how much of this industry's emissions could be wiped out in a generation. Producer: Alasdair Cross Researcher: Sarah Goodman Produced in conjunction with the Royal Geographical Society. Particular thanks for this episode to Chris McDonald of the Materials Processing Institute. Photo courtesy of: Åsa Bäcklin and HYBRIT
#2.12 Brew Games nedir? Brew games yatırımının detaylarıBrew games hem girişimcilik hep de oyun sektörü açısından dikkat çeken bir yatırım aldı. Sektöre yeni giren bir startup, bu yatırımı neden aldı? Kurucu ortakları Ali ve Ufuk ile Brew-games'i konuştuk.00:00 00:29 İntro00:30 Giriş02:27 Ufuk Benli kimdir?04:47 Ali Kodal kimdir?08:16 Brew Games yeni kurulmuş hali ile nasıl 4 Milyon yatırım aldı?12:15 Ekibiniz hakkında bilgi verebilir misiniz?13:00 Nasıl oyunlar üretmeyi planlıyorsunuz? Hyper Casual oyun ve hybrid casual oyun nedir? 15:21 Actera kimdir?17:08 Yatırım tutarı tatmin edici bir tutar mı?19:15 En büyük risk insan kaynağı21:35 Oyun sektöründe Türkiye27:44 Remote bir şirket mi olacaksınız?31:17 Günce Onur'un sorusu: Yatırımcıların tutumu36:41 Bora Başman'ın sorusu: Gelir modeliniz ne olacak?38:00 Hyper casual firmalar arasında nasıl farklılaşmayı planlıyorsunuz?47:03 Utku Boratach'in sorusu: Teşvikleri nasıl kullanmayı planlıyorsunuz?51:15 Oğuzhan Avcı'nın sorusu: Yatırımın amacı nedir?55:00 Dinleyicilerimize son olarak ne söylemek istersiniz?58:59 Kapanış
Mål 17 utgör en verktygslåda för hur Agenda 2030 ska kunna bli verklighet. Jag ska idag få prata med Annika Ramsköld som är hållbarhetschef på energibolaget Vattenfall och Mats Stålnacke som är chef för hållbara inköp på gruvbolaget LKAB, två företag som verkligen grävt i verktygslådan. Detta inspirerande avsnitt handlar om unika partnerskap med fokus på mål 12 och 13, bekämpa klimatförändringarna där Annika och Mats berättar om det HYBRIT och resan mot fossilfritt stål. Samt vikten av partnerskap i företagens leverantörskedjor.