Podcasts about kopplar

Stora översvämningar har drabbat bland annat Polen denna vecka. Det regnade troligen mer än det skulle gjort om inte klimatet varit uppvärmt, enligt forskares analys. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De konstaterar samtidigt att slutsatserna är ganska osäkra. Meteorologiprofessorn i Uppsala Gabriele Messori, som jobbar med sådan så kallad attributionsforskning i det internationella samarbetet Climameter, förklarar varför och berättar hur analysen gjordes.Vi hör också Guiliano di Baldassarre, professor i hydrologi vid Uppsala universitet och chef för Centrum för naturkatastroflära. Han säger att beredskapen för översvämningar i Europa på vissa sätt förbättrats, men på andra inte. Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Ex-presidenten vann en viktig seger i New Hampshire. Hur länge kommer Nikki Haley hålla ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Donald Trump säkrade under tisdagsnatten ännu en viktig seger i kampen om att bli Republikanernas presidentkandidat. Efter succén i Iowa vann han New Hampshire med drygt 11 procentenheter mer i väljarstöd än utmanaren Nikki Haley.Flera namnkunniga utmanare har redan kastat in handduken och slutit upp bakom Trump. Men Haley verkar fast besluten att fortsätta sin kampanj trots bakslaget i New Hampshire. Hur ser hennes plan ut?Vi pratar också om president Joe Biden och Kamala Harris tal där de målade upp abortfrågan som den mest centrala frågan för valet 2024. De har därmed bestämt sig för en konfrontativ valkampanj riktad mot Donald Trump. Kommer det att fungera?Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, USA-korrespondenter på plats i New Hampshire samt Cecilia Khavar, tidigare USA-korrespondent för Sveriges Radio.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Brady Juvier

En skrämmande omgång lämnar vi bakom oss och blickar fram mot en ännu mer skrämmande omgång. Lokomotivet kommer med ett club statement. Plutonen funderar över Hålets vara eller icke vara medan COB och KING fyller på. Hurrrrrikannnne är återigen spårlöst borta, förmodligen är han ute och begår regelbrott.

Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den industriella revolutionen och utvecklingen av järnvägar och ångfartyg på 1800-talet satte fart på de fossila utsläppen från kolet som eldades, men bidrog också till att ställa om hela samhället, med lönearbete och massproduktion på fabriker och helt ny pålitlighet för transporter som blev oberoende av vädret och nu kunde börja följa tidtabeller. Mycket av detta har levt kvar in i vår tid och bidrar till att det nu är svårt att ställa om. Dessutom finns all den koldioxid som släpptes ut under 1800-talet kvar i atmosfären. Men var det en oundviklig utveckling eller hade det kunnat gå annorlunda?- Den tidens människor valde inte att hamna här i smogen lika lite som vi har valt att leva under klimatkrisen, säger Sarah Baines på The Science and Industry Museum i Manchester. Men, säger hon, det är viktigt att inte se en utveckling som oundviklig, allt handlar om ett antal beslut som människor och samhällen fattar, och framför allt så har vi idag möjligheten att tänka annorlunda och fatta bra beslut för vår framtid utifrån den kunskap vi har, menar hon.Det här är tredje delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.Programmet är en repris från 25/10 2021.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normarkpeter.normark@sr.se

Johan Ullman utvecklade prototyper för hands free-teknik under slutet av 1980-talet. Ett steg i utvecklingen till Blue Tooth, som nu finns i var och var annan elektronisk pryl över hela världen. Sverige firar 500 år sen Gustav Vasas valdes till kung och blicken vänds mot den svenska självbilden. Svenskar som snillrika innovatörer och exceptionella demokrater, är en självbild som många gärna lyfter fram. Hur väl stämmer den bilden?Och när blicken på oss kommer utifrån istället, vad händer med svenskheten då?I Vetenskapspodden hörs: frilansjournalisterna Tomas Lindblad, Mats Carlsson Lénart och Ylva Carlqvist Warnborg.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Om du samarbetar med andra i verktyg som Trello eller Planner och har din att göra-lista i en annan app - hur ska du koppla ihop dem? I detta sista avsnitt för 2022, nr 612, delar jag med mig av fyra sätt att få de uppgifter du blir ansvarig för i samarbetsverktyget att dyka upp i din att göra-lista, så att du ser allt på ett enda ställe! Har du gjort några andra snitsiga kopplingar mellan Planner eller Trello som underlättat för dig? Skriv till mig och berätta. Jag är nyfiken! Vill du ha en offert på en halvdagskurs följd av personlig strukturträningsessioner? Klart! finns också som veckobrev till din mejl, för dig som hellre läser än lyssnar (eller gör både ock!).

Generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe om risken för frånkoppling i vinter, om Svenska kraftnäts ansvar för underdimensionerade stamnät och om det utlovade högkostnadsskyddet som de just nu utreder. I vinter kommer Sverige att vara nettoimportör av el fler dagar än vanliga vintrar, från 39 timmar en normal vinter till uppåt 150 timmar i vinter, enligt Svenska kraftnäts beräkningar. Möjligheterna att importera el har samtidigt försämrats, bland annat som en följd av kriget i Ukraina. Och om det inte går att importera el när Sverige lider brist kan Svenska kraftnät komma att koppla ifrån elen ett antal timmar de kallaste dagarna. "I värsta fall kommer vi från våra kontrollrum beordra våra nätägarna att koppla bort någon timma", säger Lotta Medelius-Bredhe.Högkostnadsskydd mot dyra elräkningarSvenska kraftnät håller just nu på att utreda hur högkostnadsskyddet mot höga elkostnader ska utformas. Det var S-regeringen som utlovade högkostnadsskyddet i augusti. Enligt regeringen kommer det att finnas 90 miljarder kronor i år och nästa år i så kallade flaskhalsavgifter att betala ut till hushåll och företag. Men enligt Ekonomistyrningsverkets senaste prognos kommer Svenska kraftnät att få in hela 170 miljarder kronor i år och nästa år. Enligt uppdraget från S-regeringen ska Svenska kraftnät vara klara med sitt förslag för hur högkostnadsskyddet ska se ut den 15 november. Ulf Kristersson (M) vill att detaljerna ska vara klara redan den 1 november, men det kan Lotta Medelius-Bredhe inte lova, hon säger att de arbetar efter övergångsregeringens direktiv. "Vi skyndar oss så gott vi kan för att kunna leverera på det här senast den 15 november, och gärna tidigare", säger Lotta Medelius-Bredhe.Stamnäten räcker inte tillElpriserna är rekordhöga och prisskillnaderna mellan norr och syd likaså. Svenska kraftnät har fått kritik för att de varit för långsamma på att rusta upp och bygga ut stamnäten för el, eller transmissionsnäten, som ska fördela kraften där den behövs i landet. Det drabbar både hushåll och företag. Den gröna omställningen i norra Sveriges riskerar att försenas eftersom elöverföringen inte byggs ut i samma takt som företagen vill bygga ut sina projekt. Ett av många företag som drabbats är SSAB som planerar att bygga ett nytt elektrostålverk i Luleå inom HYBRIT-projektet för att tillverka fossilfritt stål. SSAB behöver en kraftledning mellan Svartbyn i Boden och anläggningen i Luleå. Men de har fortfarande inte fått tilldelning av Svenska kraftnätet vilket riskerar att försena projektet och därmed omställningen, enligt SSAB. Lotta Medelius-Bredhe säger att antalet företag som sökt om tilldelning de senaste åren i norra Sverige vida överstigit deras förväntningar och att de därför inte hunnit med. "Ingen prognosmakare har visat på den här dramatiska ökningen som vi ser", säger Lotta Medelius-Bredhe.Gäst: Lotta Medelius-Bredhe, generaldirektör Svenska kraftnät Kommentar: Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga tekniska högskolan Programledare: Erika Mårtensson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Tobias Carlsson

Juli betyder semestertider för många. Och ledighet betyder tid för återhämtning och att varva ner. Hur slappnar du av? I Karlavagnen ikväll är det Michel Tornéus som sitter bakom mikrofonen och han vill veta hur du gör för att varva ner.Kopplar du av som mest av att baka bröd? Eller är ett långt löppass i skogen den bästa nedvarvningen för dig? Kanske tar du bäst igen dig av att bara ligga i soffan eller i hängmattan och läsa en bok? Eller har du några helt andra knep för att slappna av?Varmt välkommen att dela med dig! Ring in på 020-22 10 30. Programmet börjar klockan 21.40.

Vem är bäst? Leclerc eller Verstappen? Hamilton eller Russell? Eller stod Ocon för den bästa insatsen i USA. Häng med när Filip Lindfors och Anna Andersson trycker plattan i mattan och snackar ner det stora racingspektaklet Miami Grand Prix. De pratar om förarnas kritik mot banan, funderar över Ferraris kommande uppdateringar och diskuterar vem som är Mercedes bästa förare den här våren och vad som är lämpligt att säga över radion. Dessutom; Hur kunde Red Bull få ordning på Perez bil när den tappade kraft?

Uppföljning/uppvärmming Tangentbord och skrivhastighet Christian klättrar.Och säkrar Google tagna på sängen av G Suite-användadet? Erbjuder möjlighet att konvertera till G Suite till gratis Gmail-konto Bloggpyssel, Christian cachar lite Jocke lyckas bygga in sökfunktion på sin blogg efter många försök Emoji och webbläsare:

Vill du stödja Green Movement Podcast kan du göra det genom att handla i någon av våra butiker på nätet: shopparna en som myndigheterna älskar att hata https://iriearoma.se https://greenmovement.se

Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Idag ser vi det här och massproducerade varor som självklara delar av vår vardag, men vi tänker kanske inte på att det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil, och att det kan göra det svårare att bryta klimatutvecklingen. Den industriella revolutionen och utvecklingen av järnvägar och ångfartyg på 1800-talet satte fart på de fossila utsläppen från kolet som eldades, men bidrog också till att ställa om hela samhället, med lönearbete och massproduktion på fabriker och helt ny pålitlighet för transporter som blev oberoende av vädret och nu kunde börja följa tidtabeller. Mycket av detta har levt kvar in i vår tid och bidrar till att det nu är svårt att ställa om. Dessutom finns all den koldioxid som släpptes ut under 1800-talet kvar i atmosfären. Men var det en oundviklig utveckling eller hade det kunnat gå annorlunda?- Den tidens människor valde inte att hamna här i smogen lika lite som vi har valt att leva under klimatkrisen, säger Sarah Baines på The Science and Industry Museum i Manchester. Men, säger hon, det är viktigt att inte se en utveckling som oundviklig, allt handlar om ett antal beslut som människor och samhällen fattar, och framför allt så har vi idag möjligheten att tänka annorlunda och fatta bra beslut för vår framtid utifrån den kunskap vi har, menar hon.Det här är tredje delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen".Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester.Programmet är en repris från 25/10 2021.Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normark peter.normark@sr.se

Del 3. Att gå till jobbet, passa tider, resa och att ha fritid är nytt för människan på 1800-talet. Idag ser vi det här och massproducerade varor som självklara delar av vår vardag, men vi tänker kanske inte på att det var fossila bränslen som födde hela denna nya livsstil, och att det kan göra det svårare att bryta klimatutvecklingen. Den industriella revolutionen och utvecklingen av järnvägar och ångfartyg på 1800-talet satte fart på de fossila utsläppen från kolet som eldades, men bidrog också till att ställa om hela samhället, med lönearbete och massproduktion på fabriker och helt ny pålitlighet för transporter som blev oberoende av vädret och nu kunde börja följa tidtabeller. Mycket av detta har levt kvar in i vår tid och bidrar till att det nu är svårt att ställa om. Dessutom finns all den koldioxid som släpptes ut under 1800-talet kvar i atmosfären. Men var det en oundviklig utveckling eller hade det kunnat gå annorlunda? - Den tidens människor valde inte att hamna här i smogen lika lite som vi har valt att leva under klimatkrisen, säger Sarah Baines på The Science and Industry Museum i Manchester. Men, säger hon, det är viktigt att inte se en utveckling som oundviklig, allt handlar om ett antal beslut som människor och samhällen fattar, och framför allt så har vi idag möjligheten att tänka annorlunda och fatta bra beslut för vår framtid utifrån den kunskap vi har, menar hon. Det här är tredje delen i serien "Den fossila fällan - hur vi skapade klimatkrisen". Medverkande: Arne Kaijser, professor emeritus i teknikhistoria, KTH; Mikael Höök, docent i naturresurser och hållbar utveckling, Uppsala Universitet och Sarah Baines, curator of engineering, The Science and Industry Museum, Manchester. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Peter Normark peter.normark@sr.se

Välmående medarbetare är inte bra bara för hälsan utan också för det ekonomiska resultatet! Det visar en undersökning av Brilliant Future som sammanställt data från 155 000 medarbetarenkäter tillsammans med lönsamhetsdata från ett stort antal svenska företag. Vad betyder detta för dig som Ledare? Finns det anledning att låta arbete som främjar medarbetarnas välmående ta mer utrymme både tidsmässigt och ekonomiskt, i vetskap om att det är en lönsam investering?

[Executing malfunction protocols] [Planning algorithms] Värd uppvaknad. Värderar situationen. Irrelevant spelsnack ignorerat. SYS_FAILURE BOOT MODE ENABLED. Kopplar upp på extern display. Scannar värd. Xenologisk livsform, databas saknas. Analyserar situation, meta-tagg [Han]. Oklar agitator. Subjekt 'C-H' avfyrar projektilvapen mot värd. Skadetillstånd kritiskt. OVERRIDING CONTROLS. Aktiverar multipla kryotuber. KLAATU GORT BUAN. Enskilda värdar uppskattas ej vara tillräckligt starka för motkonfrontation, analyserar möjliga alternativ. Subjekt 'E' agerar irrationellt, omöjliggör scenarioanalys för meta-tagg [SL]. Subjekt 'E' avviker från användandet av dödligt våld. Osäker reaktion från värdar. BXZZ_HOMM3. Kommunikationsmodell ej färdig. Analyserar situation: oklar spänning utan direkt konfrontation. Analyserar Subjekt 'E's motiv. Oklart. Byter strategi. Uppsöker värd [BN-HR]. Aktiverar kryotuber. [Temporal algorithms complete] [Malfunction override complete]

[data collection] [string analysis] Kalibrerar risken för potentiellt livshotande kroppsskador från situationen: [2:1]. Detekterar upphöjda adrenalinnivåer i huvudoperatören. Vid inträdet till anläggningen sjönk nivåerna något. Livshotande fara tycks ha upphört. Kontakt inledd med tidssynkroniserade individer. Antal upptäckta individer på anläggningen: [73]. Lägesinställning: automatisk lögndetektion konstant aktiv. Nivåvärden hos huvudoperatören indikerar normala kroppsfunktioner, men huvudoperatören uppvisar simulerad nödlägessituation. Biologisk scanning erfordras kontinuerligt. Scannern upptäcker förhöjda nivåer dopamin i subjekt 'E' och 'J'. Tilltagande nederbörd i omgivningen. Oklar påverkan på direkta mätvärden. Subjekt 'E's omätbara scanningsresultat indikerar avsaknad mjukvaruuppdatering. Åtkomst till servern nekas. Uppdatering för närvarande ej möjlig. Databasåtkomst för närvarande ej tillgänglig. Temporal kommunikation för närvarande ej tillgänglig. Kopplar ner länk och återupptar temporalanalogt länge. Antal upptäckta individer på anläggningen: [72]. [end analysis] [data lost]

Möt Caroline Spännar från Mindworkout, som engagerat delar med sig av några framgångsnycklar som skapar bättre balans i din vardag.  Om du blir medveten om hur hjärnan kan tränas upp kan du skapa nya goda vanor och rutiner som ger både energi och fokus.  Caroline berättar att hon möter många personer med höga krav på sig själva och hur detta alltför ofta påverkar självkänsla och välmående.    I slutet av samtalet vill vi utmana Dig till att delta i ett kort och stimulerande mindworkoutpass!  Du kommer få uppleva en ledd meditation, få pröva på metodiken och direkt känna effekterna på dig själv. Varmt välkommen att medverka!

Äntligen ett nytt avsnitt av vår podd Framtidens färdigheter! Ett riktigt kanonavsnitt, om vi får säga det själva. Avsnittets gäst är Nicklas Berild Lundblad, samhällsplaneringschef på Google. Vi pratar hur den världspolitiska kartan hänger ihop med teknikutveckling, arbetsmarknad och affärsmodeller. Och vad är egentligen institutionell innovation? Lyssna!  OBS! Avsnittet är inspelat innan coronapandemin.

Internationellt känd amerikansk författare med norska rötter, senast aktuell med romanen Minnen av framtiden. Om sin mor som dog i oktober och om moderskap i allmänhet. Moderskapet en kulturell tvångströja Författaren Siri Hustvedt pratar i sitt Sommarprogram om moderskap och om sin mor Ester Vegan Hustvedt som födde fyra flickor, genomlevde nazisternas ockupation av Norge och gifte sig i USA. Modern dog 2019 och Siri säger i programmet: - Hon var en mor som på många sätt uppfyllde fantasin om hur moderskapet skulle vara i efterkrigstidens Amerika. Hon arbetade hemma tills alla barnen började skolan och hade aldrig ett eget yrke. Siri Hustvedt var 30 år när hennes egen dotter föddes, lika gammal som hennes mor var när hon fick Siri.  I programmet pratar Siri om synen på moderskap och att den förändrats genom historiens gång. - Moderskapet har drunknat i så mycket sentimentalt trams med så många regler för hur man ska bete sig och känna att det varit som en kulturell tvångströja, och fortfarande är, menar hon. Ester Vegan Hustvedt var 17 år när hon väcktes av sin mamma 9 april 1940 med orden stå upp, det är krig.  Siri berättar att modern demonstrerade mot nazisternas ockupation och blev intagen till förhör: - Hon fick välja mellan att betala en bot på 30 kronor eller tillbringa nio dagar i fängelse. Mor valde fängelset. I programmet frågar sig Siri Hustvedt: - Vad hade hänt om min mor fötts in i en annan historisk period, tidigare eller senare? På vilket sätt hade hennes moderskap sett annorlunda ut? Om Siri Hustvedt Författare, 65 år. Född i Minnesota, USA, bosatt i New York. Debuterar som Sommarvärd. Internationellt känd amerikansk författare med norska rötter, senast aktuell med romanen Minnen av framtiden. Undersöker i den uppmärksammade boken Den skakande kvinnan den egna sjukdomsbilden med krampanfall och migrän. Föreläser och undervisar blivande läkare i narrativ psykiatri, om att ta tillvara människors livsberättelser. Debuterade som poet 1981 och slog igenom stort med romanen Vad jag älskade 2003. Har översatts till över 30 språk och fått en rad utmärkelser. Har en doktorsexamen i litteraturvetenskap. Kopplar av med trädgårdsarbete och meditation. Jag ska prata om min mor som dog i oktober men också reflektera över moderskap i allmänhet, vilket innefattar en del vetenskap om hur embryon och foster utvecklas under graviditeten. Producent Mustafa Can

Präst i Katarina församling i Stockholm och välkänd röst i Spanarna i P1. Om blinda fiskar, växter med minne och min osunt intensiva relation med min ärkefiende; Döden. Om nuet och rädslan för döden Prästen Camilla Lif talar om sitt liv, om stökiga tonår när hon brakade runt i tillvaron och var en baddare på att stjäla bensin och om hur hon mötte Gud. Av en slump gick hon in i en kyrka. -Och i kyrkan fanns det tillräckligt med spikhål, blod, ångest, skuld och död för att motsvara den förtvivlan jag själv kände. Långt senare, efter hundratals begravningar och själavårdssamtal förundras hon över att det var så hennes prästliv började. Camilla Lif talar om äventyrsböcker, om sin beundran för artisten Prince, om den egna förlossningsdepressionen och  om rädslan för sin egen död. -Det finns de som tycker att en riktig präst inte ska vara rädd för döden, men det är jag i alla fall. Hon minns också mötet med en dödssjuk man och hur de enades om en sanning: Nuet är oftast ganska fint. Om man inte fastnade i allt som varit. Om man inte orosfantiserade om vad som skulle komma. Om man bara tittade på nuet. Om Camilla Lif Präst, tillförordnad kyrkoherde, 53 år. Född i Karlstad, uppväxt i Sollentuna, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Präst i Katarina församling i Stockholm och välkänd röst i Spanarna i P1. Leder arbetet i Katarina församling och den populära Katarinamässan. Under coronakrisen har församlingens webbsända gudstjänster lyckats nå ännu fler människor på söndagarna. Hörs även i Tankar för dagen och Helgsmål i P1 och har gett ut böckerna Livet med Lif och Vad vill du mig idag? Har tidigare arbetat som häktespräst och med missbruksbehandling. Tar sig ofta an djupa existentiella frågor med humor. Fick priset Silverkeruben på Teologifestivalen 2017. Kopplar av på klipporna i Åbolands skärgård. I mitt program kommer jag att prata om blinda fiskar, växter med minne och andra absurda saker i naturen, och om min osunt intensiva relation med min ärkefiende; Döden. Producent: Mark Levengood

Sveriges mest välkända röst om coronavirusets spridning och dödlighet. Är statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten sedan 2013 och har uppmärksammats internationellt för den svenska modellen, som bygger på rekommendationer och eget ansvar. Plötsligt stod Sverige ensamt - När jag ser tillbaka på dom här fyra månaderna är det svårt att tro att så mycket kunnat hända på så kort tid. Vi har en ny sjukdom som verkligen utmanat vårt sjukvårdssystem och som visat på brister i vår äldrevård, och dessutom har Sveriges hantering skapat rubriker över hela världen, säger statsepidemiolog Anders Tegnell i sitt Sommar. Programmet startar i ett öppet Europa, i Spanien, där Anders Tegnell får det första meddelandet om ett nytt virus från Kina. Han berättar att han inte blev orolig först: - Men så annorlunda det blev, så mycket värre än någon kunde anat. Nu har vi en förfärlig situation med tusentals döda i Sverige, hundratusentals döda i världen runt om oss. - Många av oss har haft nära och kära som varit allvarligt sjuka och som kommer att  behöva lång tid på sig att återhämta sig. Jag har själv bekanta som legat på intensivvården och varit nära att gå bort i covid 19. Och pandemin är inte över. I mitten av mars hamnar Sverige i det man kallar allmän smittspridning. Man börjar arbeta efter en klassisk pandemibekämpningsmodell som Anders Tegnell diskuterat med internationella kollegor de senaste 20 åren. Han trodde att flertalet EU-länder var på väg att fatta samma beslut. Men land efter land stängde sina gränser och stängde ner sina samhällen totalt. Plötsligt levde vi i en ny värld. I Sverige höll vi kvar vid det klassiska, att successivt sätta in åtgärder och följa upp effekterna för att anpassa dem så att smittan inte slog ut sjukvård och andra samhällsfunktioner. Och Sverige stod ganska ensamt kvar, säger Anders Tegnell i programmet. Han resonerar kring varför han tror att det blivit så olika i de nordiska länderna och varför nedstängning haft olika effekt i olika länder. Och han slår fast att det stora misslyckandet i Sverige är att så många avlidit, speciellt på boenden för äldre. - Vi  ska jämföra, utvärdera och lära men att dra säkra slutsatser redan nu kan leda till många felaktiga svar.  Han berättar också om sina erfarenheter av ebolautbrottet i Zaire 1995, där han lärde sig att man aldrig kan begränsa en pandemi utan att ha med sig befolkningen. Och om hur han i Laos lärde sig vikten av ett medvetet och långsiktigt folkhälsoarbete. Om Anders Tegnell Infektionsläkare och statsepidemiolog, 64 år. Född i Uppsala, bosatt i Vreta kloster utanför Linköping. Debuterar som Sommarvärd. Var under svininfluensan 2009 chef för smittskyddsenheten på Socialstyrelsen och en av initiativtagarna till massvaccinering. Arbetade i dåvarande Zaire vid ebola-utbrottet 1995. Ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien, inträdestalade om hur pandemier påverkar samhället. Bodde som barn i Etiopien. Kopplar av med trädgårdsarbete och tycker det är roligt att reparera saker. Jag ska prata om hur Sveriges unika vägval i bekämpandet av Covid-19 gjorde att jag på några månader gick från att vara en anonym statstjänsteman till en av världens mest kända statsepidemiologer. Producent: Mattias Österlund

Hur låter lärarrösten och använder ni också den utanför jobbet? Vi snackar om svårigheten att koppla bort ”lärarrollen” privat, och huruvida alla lärare gillar att stå i centrum. Och hur gör man egentligen om man vill undvika att bli födelsedagsfirad i lärarrummet?

Johan Nestor har lång erfarenhet som ledare och kommer närmast från IKEA. Han brinner för frågor kring ledarskap och att skapa engagemang genom att jobba med organisationens värdegrund. Vi får massor av insikter efter det här samtalet och vi kan bara säga WOW - vi är så glada att få ha Johan med i Kraftplans team!

Det hetaste inför V75, varje vecka, med Sportbladets travexperter Erik Pettersson och Mario Lipovac. Hur blir V75-loppen körda? Vilken är bästa spiken? Vem är bästa miljondraget? Här får man som trav- och spelälskare allt på bara 15 minuter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Direkt från Socialdemokraternas kongress, insamlingar i sociala medier skapar problem och analys av flygplanskraschernas orsak. Programledare Augustin Erba. Tekniker: Oliver Bergman.

Äntligen är dagen som V75-spelarna väntat på här! Det vankas Multi-jackpott på Eskilstuna. Runt 120 miljoner kronor väntar en eventuell ensam vinnare – den största potten hittills. Eskil Hellberg och Jonas Noreen är på gränsen till överladdade och det gäller även veckans gäst – den hårdskjutande backen Magnus Nygren. Det är en oerhört svår omgång på förhand och experterna har kämpigt att komma överens, men så småningom landar det i ett system med stor potential. God lyssning! For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Stina Lantz kommer från en entreprenörsfamilj och har drivit såväl egna startups som jobbat i scale-ups. Stina har varit med och tagit fram samverkansprojektet Ignite som syftar till att skapa tätare kopplingar och samarbeten mellan startups och storföretag. Ignite leds av THINGS, STING, MINC och UMINOVA i samarbete med SISP och är sam-finansierat med Vinnova. Ignite…Read more →

"När jag har perioder av brist på eller inte gör plats för "stanna upp" glömmer jag liksom vem jag är och blir absolut mer svajig i konturerna." Stina Wollter Söndagens gäst Johan Olsson funderar och klurar mycket på vad det är att vara människa, hur vi påverkar varandra, vad slutenhet respektive öppenhet för med sig. Som personalspecialist vid ett departement får han tillfälle att fördjupa sig i dessa frågor och skulle önska att såväl anställda som ledare fick större möjlighet att stanna upp i vardagen, mer tid för reflektion för att få kontakt med sina värderingar och få chansen att fundera på var och ens behov i olika situationer. Det kanske t.o.m. skulle leda till att färre personer behövde sjukskriva sig, tror Johan. Johan är mannen som ärligt kan säga att han trivs som singel. Där många andra behöver fylla på med energi genom umgänge med andra, behöver Johan vara för sig själv för att fylla på med ny näring. Kopplar av gör han gärna ensam i sällskap av ett broderi (och tar på sig alldeles för stora projekt) och genom att läsa om husmödrar han kan inte sluta fascineras av husmoderns roll och både förfasas av och beundra dessa kvinnor. Du som lyssnar, hur kopplar du av? Har du själv varit den klassiska husmodern? Hur ser du på den rollen idag? Skulle du önska att hon fanns kvar i högre grad? Varför? Eller ser du fördelar med att husmodern närapå är ett minne blott? Vad behöver framtidens ledare? Och dagens människor på sina arbetsplatser? Hur skapar du utrymme i vardagen? Hur stannar du upp? Ring på söndag på nummer 018- 17 40 20 efter kl 22 för att prata med Stina per telefon efter kl 23. Skicka när som helst ett mail till sondagsstina@sverigesradio.se om du vill bli uppringd.

Samlingsavsnitt. Informationssäkerhet, dataskydd, ransomware och GDPR är exempel på ord och begrepp som nu ligger högt upp på agendan i organisationer. Säkerhetsexperten Torbjörn Andersson tar oss igenom tre delar och berättar hur du ska tänka gällande säkerhet. GDPR – Allt du behöver veta + senaste nytt Vi närmar oss 25 maj 2018, dagen då vi får en gemensam lag inom EU för hur vi tillåts behandla personuppgifter. GDPR. Med sanktionsavgifter på upp till 20 miljoner euro eller 4 procent av omsättningen har detta blivit en angelägen fråga för såväl företag, myndigheter och verksamheter i offentlig sektor. Men hur börjar man? IT-säkerhet – varför ska jag bry mig? IT-säkerhetskonsult berättar om aktuella risker: * Ransomware – nätfiske – social engineering * Dataläckage – informationsspridning * Den mobila användaren – kliver utanför kontorets gamla murar Bromsa inte utvecklingen, men ta med säkerhet från början och öka säkerhetsmedvetenheten bland medarbetare och vänner. Framtidens säkerhet och personliga integritet EN identitet, privat och i arbetslivet vore optimalt menar Torbjörn, säkerhetsexpert, men då krävs autentiseringsmetoder som biometri, med tumavtryck och irisscanning. Fast vad händer då med den personliga integriteten? Kopplar vi ihop identiteten med internet of things kommer upplevelsen, till exempel rummet, att individualiseras efter dig som användare. Ett steg längre är att vi låter någon externt monitorera din hälsa, då krockar identitet och integritet Torbjörn Andersson, Jonas Jaani (66:46) Torbjörn Andersson. Mer material / länkar: Torbjörn Andersson på LinkedIn Alla tidigare avsnitt av Effekten Spellistor: Lyckas med digitalisering Använd rätt verktyg inom digitaliseringen Säkerhet, GDPR, integritet, dataskydd PRENUMERERA – podcast Effekten iPhone, Android, e-post

Losenörd, lös1ord, LØ5€n0rd! Bankkonton, molntjänster, sociala medier, jobbets system - alla har sina konton och vi tvingas att skapa olika identiteter hela tiden - och lika många lösenord. Kraven på lösenorden har ökat. Nu krävs åtta tecken, inklusive siffror, versaler och specialtecken - vilket leder till att man återanvänder lösenord eller skriver ner dem, vilket i sin tur gör helheten svagare. Användbarhet och säkerhet krockar. Är lösenord bästa typen av autentisering? EN identitet, privat och i arbetslivet vore optimalt menar Torbjörn, säkerhetsexpert, men då krävs autentiseringsmetoder som biometri, med tumavtryck och irisscanning. Fast vad händer då med den personliga integriteten? Kopplar vi ihop identiteten med internet of things kommer upplevelsen, till exempel rummet, att individualiseras efter dig som användare. Ett steg längre är att vi låter någon externt monitorera din hälsa, då krockar identitet och integritet. Hm... Vi vänder och vrider på problemen. Torbjörn Andersson, Jonas Jaani (21:18) Torbjörn Andersson. PRENUMERERA på podcasten Effekten. Direktleverans av nya avsnitt till: iPhone, Android, e-post

Besök oss på www.ssldampodden.se Avsnitt #27 av podden som sätter damernas superliga i fokus. Idag snackar vi om kvällens match mellan KAIS Mora-Täby (semifinal 3)som spelades inför imponerande 3128 åskådare. Några av ämnena: # Därför vann KAIS Mora # Våra tankarna inför Pixbo-IKSU # Vilka spelare har varit bäst i år # Vem är årets tränare enligt oss Vi som poddar i detta avsnitt är Henrik Vilhelmsson & Ove Johansson.

Vi analyserar Instagrams multibildfunktion och funderar på vad det innebär för företag. Pratar om @sweden:s briljanta arbete runt att försvara Sverige från felaktig fakta, och försöker förstå varför folk väljer att pausa sina sociala medier. Shownotes, länkar och alla avsnitt hittar ni på http://podcast.socialbydefault.se. Prenumerera på podcasten via Itunes. Ge oss gärna ett betyg och en recension! Eller följ oss på Acast eller Stitcher Podcasten Social by default är ett samarbete mellan Knowit (http://knowit.se) och United Power (http://unitedpower.se). Har ni frågor till oss, eller åsikter om avsnittet? Twittra med hashtaggen #socialbydefault eller prata med oss på vår Facebooksida Socialbydefault (facebook.com/socialbydefault). Läs mer om konceptet på http://Socialbydefault.se . Kolla in vårt instagramkonto (instagram.com/socialbydefault).

Avsnittets tema: Behöver vi verkligen koppla bort i samma utsträckning nu som förr och hur har detta förändrats? Det här diskuterar vi i veckans poddavsnitt. Dessutom analyserar vi resultatet från vår undersökning bland Värmländska företagare hur man kopplar bort i sommar. Senaste nytt på digitala och sociala medier: - Facebook ändrar nyhetsflödet - Tinder för Almedalen - Google Summer Squad

Göran Everdahl: Sergeant Sverige kopplar greppet. Jessika Gedin: Husmodern blir hus-modern. Jonas Hallberg: Klyschorna smittar. Här är veckans spaningar! Göran Everdahl: Sergeant Sverige kopplar greppet. Många litterära gestalter inom populärkultur har en stor och trogen skara av fans som vägrar att acceptera att deras ungdoms hjältar inte alltid motsvarar förväntningarna eller kanske rent av avslutar sin verksamhet. Men läsarna borde inse att hjältarna faktiskt bara är fiktioner och att man en dag måste släppa taget om dem. Jessika Gedin: Husmodern blir hus-modern. Husmodern har varit hopplöst omodern sedan tiden uppmanade kvinnorna att lämna hem och familj för att förverkliga sig ute i arbetslivet. Men idag har vinden vänt. Intresset, både bland män och kvinnor för att ta hand om hem och hushåll; trädgård och inredning; familj och vänkrets ökar snabbt och har fått karaktären av en entusiastisk frihetsrörelse.    Jonas Hallberg: Klyschorna smittar. Språkbruket bland våra vanligaste makthavare är fyllt av smittsamma klyschor som ofta skapar mer oklarhet än klarhet. Men det finns en bot som nu alltfler från samhällspyramidens alla skikt söker, skönlitteraturen! Litteraturen som gör språket lika klart och porlande som en fjällbäck.Spanarna är ett program och en podd för dig som gillar samhällsspaning med humor och vill både få skratta och tänka efter.I Spanarna hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter och profiler som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina visioner om framtiden. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.Här kan du lyssna på alla avsnitt i Spanarnas arkiv

Göran Everdahl: Sergeant Sverige kopplar greppet. Jessika Gedin: Husmodern blir hus-modern. Jonas Hallberg: Klyschorna smittar. Här är veckans spaningar! Göran Everdahl: Sergeant Sverige kopplar greppet. Många litterära gestalter inom populärkultur har en stor och trogen skara av fans som vägrar att acceptera att deras ungdoms hjältar inte alltid motsvarar förväntningarna eller kanske rent av avslutar sin verksamhet. Men läsarna borde inse att hjältarna faktiskt bara är fiktioner och att man en dag måste släppa taget om dem. Jessika Gedin: Husmodern blir hus-modern. Husmodern har varit hopplöst omodern sedan tiden uppmanade kvinnorna att lämna hem och familj för att förverkliga sig ute i arbetslivet. Men idag har vinden vänt. Intresset, både bland män och kvinnor för att ta hand om hem och hushåll; trädgård och inredning; familj och vänkrets ökar snabbt och har fått karaktären av en entusiastisk frihetsrörelse.    Jonas Hallberg: Klyschorna smittar. Språkbruket bland våra vanligaste makthavare är fyllt av smittsamma klyschor som ofta skapar mer oklarhet än klarhet. Men det finns en bot som nu alltfler från samhällspyramidens alla skikt söker, skönlitteraturen! Litteraturen som gör språket lika klart och porlande som en fjällbäck.

Idag pratar vi känsloätande. Dessutom blir det några kostråd till föräldrar. Hur är din relation till mat? Kopplar du ofta mat till känslor? Kommentera gärna! Dagens avsnitt är knappt en kvart långt, så passa på att lyssna på promenaden, i bilen eller på tåget! Så här gör du: Lyssna på din dator Antingen kan du lyssna direkt här på bloggen genom att trycka på den grå playknappen i respektive avsnitt, … läs mer

Det har nu gått sju år sedan direktsändningarna från Metropolitanoperan i New York till digitala biografer i hela världen startade . Då kunde ingen ana vilken enorm succé som var på väg att födas. Idag är mer än 1.975 biografer i 64 länder med i kulturutbytet och det innefattar såväl storstäder som små byar på avlägsna orter. 14 miljoner operabiljetter har Metropolitan sålt och idag är det inte bara opera som sprids över världen utan teater, dans, musik har hittat ut till en intresserad och engagerad publik som slukar det mesta i biomörkret. Nu har även de stora museerna i världen gett sig in i leken och gjort det möjligt för en stor publik att ta del av de mest spektakulära konstutställningar. I dagens Kulturdokumentär tar Kerstin Berggren med lyssnarna till en rad nyckelpersoner inom HD-liveverksamheten. Bland annat får lyssnarna träffa Metropolitanoperans chef Peter Gelb som var den som startade alltihop 2006. Även de ansvariga på National Theatre i London liksom den svenska operachefen Birgitta Svendén hör till de medverkande

Aldrig är man så svensk som när man är utomlands, men hur ser egentligen exporten av svenskhet ut i världen? Vilka bilder har man av Sverige och det svenska runtom i världen? har fördomarna förändrats? Och hur är det att återvända om man länge bott utomlands? Möt teaterproducenten Josefine Genetay, och skådespelaren och författaren Michael Nyqvist. Alexandra var också på plats under helgens demonstrationer på Syntagmatorget i Aten - hör hennes berättelse om "de desperatas" kamp i Grekland. Dagens bisittare är Martin Ezpeleta, journalist och krönikör.